Förstudie

Mellankommunal kustplanering i

Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla

Göteborgsregionens kommunalförbund – juni 2015

1

Medverkande

Projektledning vid Göteborgsregionens kommunalförbund, GR

Ida Lindbergh, projektledare

Lars Heineson, seniorkonsult

Styrgrupp

Jesper Adolfsson, Länsstyrelsen Västra Götaland

Anders Carlberg, Västra Götalandsregionen

Ingela Isaksson, Länsstyrelsen Västra Götaland

Lena Sultanovic Magnusson, Business Region Göteborg

Tjänstemän och politiker från följande kommuner

- Kungsbacka

- Göteborg

- Öckerö

- Kungälv

- Stenungsund

- Tjörn

- Orust

- Uddevalla

Politisk styrgrupp och nätverk vid Göteborgsregionens kommunalförbund, GR

- Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

- Nätverket för samhällsbyggnadschefer

- Nätverket för miljöchefer

Övriga relevanta aktörer

- Tillväxt Norra Bohuslän - Västarvet, Bohusläns museum - Turistrådet Västsverige - Maritima klustret, delklustret för havsförvaltning - Havs- och vattenmyndigheten - Västkuststiftelsen - 8-fjordar - Bohuskustens vattenvårdsförbund - Fiskekommunerna - Leader Södra Bohuslän (Terra Et Mare) - Nätverket för Näringslivschefer vid Business Region Göteborg

2

Innehållsförteckning

1. Förord ....................................................................................... 3

2. Inledning ................................................................................. 4

3. Förstudiens uppdrag ............................................................. 5

4. Bakgrund och förutsättningar .............................................. 6

4.1 Göteborgsregionens ingång ........................................... 6

4.2 Omvärlden, havsplanering, maritima strategier och

samarbeten .............................................................................. 9

5. Presentation av området ................................................... 15

5.1 Havet i den kommunala översiktsplaneringen ........... 16

5.2 Miljötillståndet i havsområdet ....................................... 18

6. Förstudieprocessen .............................................................. 19

7. Förslag till fortsatt arbete .................................................... 28

7.1 Strukturbild för kustzonen ............................................... 29

7.2 Startplattform ................................................................... 30

7.3 Teman ............................................................................... 32

7.4 Kunskapsutbyte, kommunikation och förankring....... 33

7.5 Organisation och roller ................................................... 34

7.6 Resursbehov ..................................................................... 37

7.7 Finansieringsmöjligheter ................................................. 39

8. Vidare samarbete ............................................................... 48

9. Referenser ............................................................................. 49

3

1. Förord

Under 2014 startade ett långsiktigt arbete inom Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla med att ta

tillvara på och utveckla kvaliteterna i kustzonen. Två seminarier där gemensamma diskussioner om

kustzonens utveckling var i fokus ledde fram till den här förstudien om mellankommunal kust-

planering och vars slutrapport nu är färdig. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av Västra

Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland, Business Region Göteborg, Göteborgsregionens

kommunalförbund (GR). Västra Götalandsregionen är förstudiens huvudfinansiär. Kustkommuner

som deltagit i förstudien är Kungsbacka, Göteborg, Öckerö, Kungälv, Tjörn, Stenungsund, Orust och

Uddevalla som alla bidragit med både tid och kompetens. Andra relevanta aktörer har också deltagit.

Målet med förstudien har varit att formulera förslag på hur ett framtida fördjupat samarbete kring

mellankommunal kustplanering kan utvecklas, med avseende på prioriterade temaområden,

organisering, finansiering, kopplingar till liknande processer på andra nivåer samt samspelet med den

maritima näringslivsutvecklingen.

Det förslag som läggs fram i den här rapporten har växt fram i dialog med kustkommuner och de

övriga aktörer som deltagit. I korta drag innebär förslaget att en gemensam strukturbild för

kustzonen arbetas fram. Som ett stöd till strukturbildarbetet föreslås tre arbetsgrupper inom

planering, miljö och verksamheter jobba med fördjupningar inom prioriterade teman.

Kunskapsutbyte och förankring är av yttersta vikt och sker kontinuerligt med berörda aktörer och

politiska organ på lokal och regional nivå. Kommunernas och andra aktörers tid och engagemang i

arbetet är avgörande för att samarbetet ska bli framgångsrikt, men även stöd i form av kontant

finansiering kommer att behövas. Projektledningen föreslås ligga vid Göteborgsregionens

kommunalförbund och den politiska styrgruppen föreslås bli styrgruppen för miljö- och

samhällsbyggnad vid Göteborgsregionens kommunalförbund med inkludering av politiska

representanter från Orust och Uddevalla.

För att den färdiga rapporten skall kunna bli en verkningsfull utgångspunkt för ett fortsatt arbete i

det gemensamma kust- och havsområdet är det av stor vikt att få berörda aktörers syn på de

framlagda förslagen. Rapporten skickas därför nu ut på remiss till berörda myndigheter, kommuner,

organisationer m.fl. Det är till stor hjälp om följande frågeställningar behandlas i remissvaren.

Förslagen framgår framförallt av avsnitt 7.1–7.7 i rapporten.

- Hur ser ni på principen för det fortsatta arbetet med inriktning på dels en strukturbild dels

fördjupning i tematiska områden?

- Hur ser ni på förslaget till organisation?

- Hur ser ni på er medverkan i det fortsatta arbetet? I vilken utsträckning kan/vill ni medverka?

- Har ni särskilda preferenser kring vilka tematiska områden ni vill arbeta inom?

- Hur ställer ni er till huvuddragen i startplattformen?

- Hur ställer ni er till redovisade principer om finansiering, genom dels arbetstid dels

bidragsmedel, samt redovisade exempel på kostnadsfördelning?

- Hur ställer ni er till idéerna om fortsatt arbetet efter projektperioden 2016-2018?

Vi är givetvis tacksamma för även andra synpunkter på materialet och om något är felaktigt eller

behöver kompletteras.

4

2. Inledning

Kustzonen har en stor attraktionskraft och är identitetsskapande för hela vår region. Det finns en

lång rad intressen som verkar i kust- som havsområdet och nyttjar de värden och de fantastiska

resurser som finns där på olika sätt och intresset bara ökar. En ökande turistnäring, ett ökat intresse

för friluftsliv, etablering av vattenbruk och intresse av att använda havsområdet som en bas för

förnybar energiproduktion är bara några exempel.

Traditionellt har politikområden som berör havet och de verksamheter som finns där utvecklats

relativt fragmentariskt där fisket har en målsättning, sjöfarten en annan och besöksnäringen en

tredje. På såväl internationell, nationell, regional och lokal nivå har man under lång tid

uppmärksammat värdet av de resurser som finns i våra kust- och havsområden och särskilt pekat på

nödvändigheten med att ha en helhetssyn när man utformar politik som berör havet för att kunna

hantera resurserna på ett långsiktigt hållbart sätt. Fysisk planering av kust- och havsområden har

pekats ut som ett bra verktyg för att kunna implementera ett sådant synsätt. Havets gränslösa

karaktär kräver en helhetssyn vilket i sin tur ställer krav på att samverkan över såväl sektorer som

administrativa och geografiska gränser fungerar och kan fördjupas.

5

3. Förstudiens uppdrag

Förstudiens uppdrag och syfte finns formulerat i den ansökan som lämnades in och det beslut som

fattades av Västra Götalandsregionens Regionutvecklingsnämnd om att stödja förstudien. Syftet med

ansökan var att påbörja en långsiktig process för mellankommunal och regional kustplanering i de

åtta kustkommunerna från Kungsbacka kommun i söder till Uddevalla kommun i norr. Syftet med

förstudien var formulerat som att i samarbete med kustkommunerna, regionala aktörer och övriga

relevanta intressenter skapa förutsättningar för ett framtida fördjupat samarbete kring kustplanering

med en tidshorisont på tre år.

I ansökan lyftes fram att förstudien ska göras i tät dialog med de åtta kustkommunerna och de fyra

regionala aktörerna. Inom kommunerna riktas dialogen främst till tjänstemän som har funktionen

som översiktliga planerare, kommunekologer och näringslivssekreterare eller motsvarande i

kommunerna. Även kommunpolitiker ska bjudas in och informeras så att en fortsatt process

förankras och får politiskt stöd, bland annat genom regelbunden avstämning med GRs politiska

styrgrupp för Miljö och Samhällsbyggnad.

Förstudien har projektletts med huvudansvar från GR Planering med en styrgrupp bestående av

representanter för Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland, Business Region

Göteborg.

Det dialogarbete som genomförs inom ramarna för förstudiens ska resultera i att formerna för ett

framtida fördjupat samarbete kring mellankommunal och regional kustplanering dokumenteras,

bearbetas och presenteras. Ett antal frågeställningar specificeras i ansökan:

- Definiera vilka tematiska områden som är lämpliga att fokusera på.

- Identifiera hur den politiska styrningen ska ske.

- Identifiera hur Strukturbilden för Göteborgsregionen kan utvecklas med fokus på Kustzonen

inom ramen för arbetet.

- Klargör hur arbetet stödjer och samverkar med den nationella havsplaneringen

- Klargör hur arbetet i förlängningen kan uppfylla kravet på kommunerna att ha en översiktlig

planering av dess saltvattenområden.

- Kartläggning som visar det maritima näringslivets behov (Business Region Göteborg)

- Presentera förslag till finansiering av arbetet med mellankommunal kustplanering 2015-2018

Det har alltså som en del av förstudien även pågått en kartläggning av det maritima näringslivets

behov. Kartläggningen har genomförts av Business Region Göteborg och skickas med som bilaga till

denna rapport.

Frågeställningarna och tidsperspektivet har justerats något under arbetets gång, men huvudfokus har

legat på att utarbeta ett förslag för fortsatt gemensamt arbete kring kustplanering med avseende på

prioriterade tematiska områden, organisering av arbetet, möjlig finansiering och kopplingar till

relevanta pågående processer på olika nivåer.

6

4. Bakgrund och förutsättningar

4.1 Göteborgsregionens ingång

En viktig utgångspunkt för Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) ingång i arbetet med

förstudien om mellankommunal kustplanering har varit de politiskt antagna mål- och

strategidokument där man pekar ut riktningen för samverkan kring regional utveckling och där

kommunerna visar att man är beredda att ta ett gemensamt ansvar för att nå uppsatta mål och

omsätta den politiska viljan i praktisk handling. Strukturbild för Göteborgsregionen (2008) samt

Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på regional struktur(2013) har varit centrala för

arbetet med förstudien då båda dessa dokument har en bred politiskt förankring och lyfter fram

kustzonen som såväl ett värde som ett ansvar för hela regionen och som en viktig del i utvecklingen

av en hållbar regional struktur.

Båda dessa strategiska dokument är resultatet av en flerårig politisk rådslagsprocess som inleddes

2002 och hade brett politiskt deltagande från alla medlemskommuner inom Göteborgsregionen. En

viktig utgångspunkt för rådslagsprocessen var att regionen ska utvecklas så den blir attraktiv för

människor att bo, leva och verka i och blir ur alla aspekter långsiktigt hållbar. Regionens fysiska

struktur pekades ut som ett viktigt område att samverka kring vilket man bland annat kan se i

förlagan till Hållbar tillväxt, det mål- och strategidokument som hette Uthållig tillväxt och antogs av

GRs förbundsstyrelse 2006 efter en tredje politisk rådslagsrunda. Ett av målen i Uthållig tillväxt var

att ”Skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets

möjligheter”. Detta mål ledde till att man utarbetade en gemensam strukturbild för hela

Göteborgsregionen.

Kustzonen i Strukturbild för Göteborgsregionen

Strukturbilden för Göteborgsregionen antogs av Göteborgsregionens förbundsstyrelse i maj 2008 och

är en överenskommelse om att alla regionens medlemskommuner gemensamt tar ansvar för att den

regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Det vill säga, att man lokalt i sin planering utgår från och

följer strukturbilden och överenskommelsen. Strukturbilden visar huvuddragen i regionens fysiska

strukturer. Förutom att fungera som ett stöd för medlemskommunerna för arbete inom sina gränser

ska den ligga till grund för diskussioner i gränsöverskridande frågor och utgöra underlag för ett

samordnat agerande i dialog med statliga verk och myndigheter.

De strukturbildande elementen är kärnan, det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken,

kustzonen, de gröna kilarna och Göta älv (Se bild nedan). Alla elementens betydelse beskrivs i

strukturbilden. Närheten till kust, hav, skogar och sjöar framhålls, tillsammans med attraktiva

stadsmiljöer och ett rikt utbud av utbildning, arbete och service, som avgörande för att vi vill bo, leva

och verka i Göteborgsregionen. Strukturbilden pekar på att förutsättningarna för en uthållig tillväxt

stärks om vi koncentrerar utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser, handel, utbildning, vård m.m. till

kärnan, välbelägna delar av det sammanhängande stadsområdet och till orter belägna i eller starkt

knutna till de regionala huvudstråken. Utbyggd eller beslutad infrastruktur ska kunna understödja en

sådan utveckling.

7

Kusten och havet har ju sina specifika förutsättningar när det gäller såväl boende, infrastruktur,

arbetsplatser och annat. I strukturbilden för Göteborgsregionen beskrivs kustzonen enligt nedan:

Strukturbild för Göteborgsregionen Kustzonen i strukturbilden

Kustzonen har en sådan attraktionskraft och är så identitetsskapande för hela Göteborgsregionen att såväl

utvecklingen av som tillgängligheten till den är av gemensamt intresse. I kustzonen finns en betydande del

av regionens bosättning med ett antal större och mindre orter och fritidshusområden. Förändringstrycket är

stort, vilket skapar möjligheter, men också svårigheter då det saknas en kapacitetsstark infrastruktur. Här

finns några av de grundläggande värden – kust och hav – som gör att vi väljer att bo och leva i

Göteborgsregionen.

Vi är överens om att kvaliteterna i kustzonen ska tas till vara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Vi

ägnar särskild uppmärksamhet åt markanvändningen i de strandnära områdena.

Vi tänker på att ...

... stora delar av kustzonen är redan exploaterad med såväl äldre kustsamhällen som modernare fritids- och

villabebyggelse. Dessa orter och områden erbjuder betydande boendekvaliteter samt bidrar till att stärka

regionens attraktionskraft. Kusten är en tillgång för regionen året om.

... många av dessa områden saknar en god transportsinfrastruktur varför alternativa resmöjligheter saknas.

Vid en omfattande omvandling eller nyexploatering behövs betydande nyinvesteringar i kraftfulla

kollektivtrafikstråk som ansluter eller utgör komplement till huvudstråken.

... det är angeläget att vissa strategiska och attraktiva punkter även kan nås med kollektivtrafik.

Regionens invånare har – liksom våra besökare – behov av att nå och ta del av såväl orörd kustnatur

som bad- och båtanläggningar och historiska miljöer.

... kusten och havet är basen för flera för regionen viktiga näringar varför samspelet mellan olika aktörer

och myndigheter måste fungera för att lämpliga avvägningar mellan olika intressen ska uppnås.

8

Överenskommelsen i strukturbilden pekar alltså på såväl styrkor som problem och

utvecklingsmöjligheter i kustzonen. Transportinfrastruktur och byggande i kustzonen står i fokus.

Kvaliteter och grundläggande värden nämns som viktiga att ta till vara på och utveckla, men här finns

inget egentligt tydliggörande av vari de värdena eller kvaliteterna består.

Kustzonen i Hållbar tillväxt

Hållbar tillväxt - mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur antogs av GRs

förbundsfullmäktige i juni 2013 och är, som nämnts innan, en uppdatering av mål- och

strategidokumentet Uthållig tillväxt. De målsättningar som direkt relaterar till kustzonens utveckling

i dokumentet är att:

- Närheten till kust, hav, skogar och sjöar ska tas tillvara för att utveckla regionens attraktionskraft

och tillgängligheten till dessa miljöer ska säkras.

- Livsmiljöerna ska värnas från skadlig påverkan – alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten.

- Det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken och kustzonens större tätorter ska till år 2030

stärkas med 135 000 boende och 50 000 arbetsplatser.

I dokumentet lyfts de värden som finns i kusten, havet, skogen och sjöarna fram som stora tillgångar.

Både för regionens attraktivitet och för de ekosystemtjänster som de ger upphov till. Det poängteras

att det krävs ett medvetet arbete med att skydda värdefulla miljöer och säkra människors tillgång till

kust, hav, skogar och sjöar för att behålla såväl attraktiviteten som funktionen hos ekosystemet.

Här finns alltså, precis som i strukturbildsdokumentet, ett utvecklingsperspektiv men med en

samtidig medvetenhet om behovet av att bevara skyddsvärda områden. Strukturen tydliggörs genom

att man lyfter fram kustzonens större tätorter som centrala för en hållbar utveckling. Även

tillgängligheten till kusten tydliggörs som ett viktigt strategiskt område, bland annat för att säkra

invånarnas möjligheter till rekreation och rörelse.

Kustlivseminarium och regionalt dialogmöte

Under 2013 påbörjades ett arbete inom GR med att utveckla strukturbilden med fokus på regional

grön- och blåstruktur, ett uppdrag från GRs politiska styrgupp för miljö och samhällsbyggnad. Inför

verksamhetsplaneringen för 2013 antogs en formulering av uppdraget, som föreslogs bestå även för

2014. I verksamhetsplanen föreslogs att ett arbete skulle sättas igång under 2014 för att genom

dialog med GRs kustkommuner konkretisera hur strukturen för en hållbar tillväxt ska se ut i

kustzonen. Syftet med ökat fokus på regional grön- och blåstruktur var att arbetet skulle stärka

regionens attraktionskraft genom att utveckla de gröna kilarna och kustzonen och det fanns ett

identifierat behov av gemensamma kunskapsunderlag om grön- och blåstrukturens värden.

Ett första seminarium, med temat Kustliv, hölls i oktober 2013 för att få underlag för planeringen av

arbetet med Kustzonen. På seminariet presenterades bland annat arbetet med havsplanering i

Västerhavet, kommungemensamma blå översiktsplaner, intressanta kustprojekt och goda exempel

på hur den hållbara turismen och miljöarbetet kan utvecklas.

9

Syftet med seminariet var att få en dialog kring hur arbetet med strukturbilden och kustzonen kan

utvecklas inom Göteborgsregionen. Under seminariet deltog kommunrepresentanter, regionala

aktörer, nationella myndigheter, ideella organisationer med flera. I diskussionerna under seminariet

framkom att det finns många önskemål om att samverka över kommungränserna kring en rad

kustaspekter och infrastrukturfrågor.

Ett stort behov av samordningsstöd hos kustkommunerna identifierades. En följd av seminariet blev

därför att GR tillsammans med Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Götalandsregionen och

Business Region Göteborg tog initiativ till en samordning för kommunerna från Kungsbacka i söder till

Uddevalla i norr. Utöver kustkommunerna inom GR-området, tillkom alltså Uddevalla och Orust i det

här skedet för att knyta ihop och få en helhet längst Västkusten. Det har nämligen sedan ett antal år

pågått ett samarbete kring kustzonsutveckling och blå översiktsplanering i de fyra nordligaste

kommunerna i Bohuslän (Se sida 13 ).

Den 20 januari 2014 bjöd således de regionala aktörerna gemensamt in till ett dialogmöte För ett

levande hav & blomstrande kustsamhällen som en fortsättning på Kustlivseminariet. Fokus låg på att

utveckla det kommunala planarbetet i kust- och havsområden i samspel med den maritima

näringslivsutvecklingen. Syftet med mötet var att försöka lyfta upp de lokala behoven och söka

regionala lösningar.

Under dialogmötet diskuterades bland annat om man vill jobba gemensamt med frågorna, vilka

vinsterna skulle vara och vilka steg som måste tas. Man var rörande överens om att det är självklart

att kommunerna behöver samarbeta och det sågs som önskvärt att GR skulle tar en roll som

processledare och samordnare, även för de kommuner som inte ingår i GR.

Man såg nödvändigheten att arbeta med tematiska områden, så att man kan hantera större frågor

gemensamt längst hela kuststräckan, men att områdena behöver definieras gemensamt. Det

konstaterades även att det kanske inte är slutresultatet som är det viktigaste, utan den

gemensamma processen och samsyn kring tematiska frågor. Det lyftes fram att man kan snegla på

hur man arbetat i Norra Bohuslän, där man inledningsvis arbetade fram en värdebeskrivning i sitt

område.

I summeringen lyftes slutligen behovet av att genomföra en förstudie för att komma närmare frågan

om innehåll, upplägg och organisering av ett gemensamt arbete och som ett led i att föra processen

vidare. GR sökte därför, och fick, medel från Västra Götalandsregionen för att genomföra denna

förstudie.

4.2 Omvärlden, havsplanering, maritima strategier och

samarbeten

På olika nivåer ser man en stor tillväxtpotential och möjlighet till arbetstillfällen inom det maritima

området. Samtidigt uppmärksammas risken för konflikter mellan de ökande intresseanspråken och

risken med ett ökat tryck på de resurser som utgör förutsättningen för utvecklingen. Allteftersom

den här frågan har växt så har aktörer på olika nivåer valt att utarbeta strategier och förhållningssätt

för att hantera den. Nedan beskrivs några av de processer och aktörer som är mest relevanta att

förhålla sig till i förstudiens fortsatta arbete.

10

Hav och havsplanering inom EU

EU-kommissionen antog 2007 en integrerad havspolitik (EU:s blåbok för den integrerade maritima

politiken KOM(2007)575) med ambitionen att just ta ett helhetsgrepp på havsfrågorna för att bättre

samordna olika politikområden. Man menade att den höga och snabbt ökande efterfrågan på

havsområden för olika ändamål kräver ett integrerat förhållningssätt när det gäller planering och

förvaltning. Målsättningen med politiken är bland annat att maximera den uthålliga användningen av

oceanerna och haven och att leverera högsta livskvalitet till kustregionerna. I den integrerade

havspolitiken pekade Kommissionen ut havplanering som ett centralt verktyg för att kunna arbeta

integrerat med frågor som rör kust- och hav.

Den integrerade havspolitiken har även, genom strategin Blå tillväxt från 2012, bidragit med en

långsiktig strategi för att bidra till målen i Europa 2020 strategin för smart och hållbar tillväxt för alla.

Inom Blå tillväxt är det övergripande målet att utveckla de maritima näringarna för att skapa fler

jobb, nya affärsmöjligheter och ökad livskvalitet och att havet och kusterna spelar en viktig roll för

vår ekonomi. Även i kommunikationen om Blå Tillväxt lyfter man fram havsplanering som en viktig

åtgärd för att sörja för en effektiv och hållbar förvaltning av havsverksamheterna.

Erkännandet av havsplanering som ett centralt verktyg för att nå uppsatta målsättningar inom

havspolitiken ledde till att kommissionen 2014 antog ett ramdirektiv för havsplanering (2014/89/EU).

Ramdirektivet innebär kortfattat att alla EUs kustmedlemsstater har skyldighet att inrätta en process

för att upprätta och genomföra havsplanering. Tanken är att varje EU-land fritt ska kunna planera sin

havsverksamhet, men den lokala, regionala och nationella planeringen för de gemensamma haven

ska samordnas genom gemensamma minimikrav. Direktivet pekar bland annat på att en

havsplaneringsprocess bör ta hänsyn till samspelet mellan land och hav och främja samarbete mellan

medlemsstaterna samt ha utgångspunkt i en ekosystemansats. Direktivet säger att medlemsländerna

senast till år 2021 ska ha tagit fram havsplaner. Läs mer om havsplanering i Sverige nedan.

EU har även andra direktiv och regelverk som berör havet. Särkskilt värt att nämna är EU:s

havsmiljödirektiv (2008/56/EG) som började gälla den 15 juli 2008 med syfte att upprätthålla eller

uppnå god miljöstatus i havsmiljön inom hela EU. Målet är att alla EU:s havsområden ska ha nått en

god miljöstatus senast 2020. Direktivet är tätt sammankopplat med havsplaneringen och det infördes

i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen i november 2010. Ett åtgärdsprogram kopplat till

direktivet är under våren 2015 ute på remiss där flera åtgärder är kopplade till havsplaneprocessen.

Även EUs ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) med tillhörande åtgärdsprogram har kopplingar till

miljötillståndet i kust- och havsområdet.

Nationell havsplanering och den nationella maritima strategin

Från svenskt håll svarade man tidigt upp mot de krav som man såg komma från Europeiskt håll.

Under 2009 tillkallade regeringen en havsplaneutredning som 2010 ledde till huvudbetänkandet

Planering på djupet. Förslaget har omarbetats en del men i juni 2014 kunde riksdagen besluta om

propositionen Hushållning med havsområden (2013/14:186) som innebar ändringar i Miljöbalken och

Plan- och bygglagen som började gälla 1 september 2014.

Propositionen innebär att havsplaner ska tas fram för de tre havsområdena Bottniska viken,

Östersjön och Västerhavet och omfattar havsområdet från en nautisk mil utanför baslinjen ut till

11

gränsen för Sveriges ekonomiska zon. Det vill säga att planerna kommer att överlappa

kustkommunernas geografiska område, som i havet sträcker sig ut till territorialgränsen som ligger 12

nautiska mil utanför baslinjen (Se avsnitt 5. Beskrivning av området). Planerna kommer att utgöra

vägledning till myndigheter och kommuner när de prövar anspråk på användningen av områdena.

Havsplanerna beslutas slutgiltigt av regeringen som i sin tur har rätt att meddela föreskrifter om

förbud mot eller begränsningar för verksamheter och åtgärder inom det område som omfattas av en

havsplan.

Planerna ska tas fram av Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med kustlänsstyrelserna och

med medverkan av kustkommunerna. Det är Länsstyrelsen Västra Götaland som leder och har ansvar

för att samordna arbetet med planen för Västerhavet. Nationella myndigheter deltar i arbetet, men

även olika intresseorganisationer och allmänheten ska ges möjlighet att medverka.

Havsplanerna ska ge statens samlade syn på och en helhetsbild av användningen av havets resurser.

Planerna ska väga samman intressen och skydda havet som en långsiktig resurs. Det är första gången

staten gör en samlad bedömning och prioritering av sina riksintressen så arbetet är i den

bemärkelsen unikt.

I propositionen poängteras att det inte är tal om någon kommunal planering enligt Plan- och

bygglagen och eventuellt flytt av ansvar i och med införandet av en nationell havsplaneprocess.

Havsplanerna syftar till att vara vägledande för kommunerna och utgöra ett samordnat underlag och

därmed underlätta kommunernas planering. Det är dock inte ännu helt klarlagt hur kommunala

planer, framförallt översiktsplaner och havsplanerna ska förhålla sig till varandra. I propositionen,

under avsnittet om kommunalt självstyre, anges att: ”Det ska således göras dels en analys av de

konsekvenser som förslaget får för den kommunala självstyrelsen, dels en avvägning mellan det

kommunala självstyrelseintresset och de nationella intressen som den föreslagna lagstiftningen ska

tillgodose.”(Prop 2013/14:186s30.). Det är inte närmare förtydligat av vilken instans och i vilket

skede som en sådan analys ska göras, men det nämns att havsplanen och översiktsplanen ska vara i

god överrensstämmelse vid havsplanernas antagande och att det inte finns några hinder för

kommuner att i ett senare skede anta översiktsplaner som skiljer sig från havsplanen. Oavsett så

finns det här en möjlighet för kommunerna att jobba proaktiv med att samordna sina intressen i

havsområdet för att i ett tidigt skede påverka utformningen av havsplanerna.

Den nationella havsplaneprocessen är nu i ett skede där man precis antagit en slutgiltig version av

den nulägesrapport som ger överskådlig bild av förutsättningar för att nyttja havets resurser och de

intressen och anspråk som finns i dagsläget, samt den förväntade utvecklingen. Man har även

förberett så kallade inriktningsdokument som anger planeringsförutsättningar, mål, strategier och

huvudsakliga sakområden att hanteras för respektive havsplan. Inriktningsdokumenten motsvarar

ungefärlig ett planprogram i en översiktsplaneprocess och de ska ut på samråd till berörda parter.

Innan samråd genomförs inväntas dock regeringsbeslut om den förordning som följer på

havsplanepropositionen, då detta kan innebära att vissa justeringar behöver göras i

inriktningsdokumenten. En viktig del av förstudiens fortsatta arbete kommer att innefatta kopplingen

till den nationella havsplaneprocessen och samordning av kommunernas inspel. Förutom kontaken

med den samordnande Länsstyrelsen för Västerhavsplanen, Länsstyrelsen Västra Götaland, blir även

kontaktytorna mot Länsstyrelsen Halland och Region Halland av vikt.

12

Nationell maritim strategi

Nationellt pågår även ett arbete med att utarbeta en maritim strategi som ett svar på den Europeiska

startegin Blå tillväxt. Arbetet med att ta fram en nationell maritim strategi drivs av

Näringsdepartementet och strategin är ett led i att förbättra villkoren för de maritima näringarna. I

strategin ska regeringen lämna förslag på hur vi på bästa sätt kan utveckla näringar kopplade till våra

hav och kustområden. Arbetet med den maritima strategin har genomförts i en bred och öppen

process där många inspel kommit från dialoger och möten med företrädare för de maritima

branscherna. Västra Götalandsregionen, som antog första versionen av sin maritima strategi redan

2008 (se nedan), har varit en viktig aktör i arbetet. Den 20 april, på Swedish Maritime Day,

presenterade infrastrukturminister Anna Johansson det förslag till inriktning, åtgärdsområden och

vision man gemensamt arbetat fram för hur de maritima näringarna kan utvecklas. Visionen

formuleras som följer: ”En livskraftig, innovativ och hållbar maritim sektor som kan bidra till ökad

sysselsättning, en minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö”. Arbetet pågår och regeringen

bjuder in till fortsatt dialog. En slutlig produkt planeras kunna presenteras inom det närmsta

halvåret.

Maritim strategi för Västra Götalandsregionen och det Maritima klustret

Västra Götalandsregionens regionfullmäktige antog redan 2008 en maritim strategi. Under 2012

utarbetade Västra Götalandsregionen, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola en

gemensam utredning om utvecklingsmöjligheter i den maritima sektorn i Västra Götaland: Maritima

kluster i Västra Götaland 2012. Västra Götalandsregionen ställde sig bakom slutsatserna och

förslagen i rapporten som bland annat innebar en revidering av den maritima strategin från 2008. I

början på 2015 antog man således en reviderad version av den regionala maritima strategin.

Den maritima strategin är en del av Västra Götaland 2020, strategin för tillväxt och utveckling i Västra

Götaland 2014-2015 (VG2020) som innehåller visionen om ”det goda livet”. Den maritima strategin

innehåller en vision för det maritima området: ”Västsverige skall vara en av Europas ledande

maritima regioner med lösningar inriktade på innovation samt miljöanpassad och hållbar utveckling”.

Syftet med den nya strategin är att peka ut framtida insatsområden. I det fortsatta arbetet med att

genomföra strategin kommer ett maritimt handlingsprogram att utarbetas med tydliga prioriteringar

för det regionala utvecklingsarbetet.

Följande punkter sammanfattar inriktningen på den maritima strategin:

- Behålla och utveckla maritim kompetens och konkurrenskraft

- Samarbeta över sektors- och branschgränser

- Samverka i långsiktiga partnerskap med deltagande från näringslivet, akademi och institut

samt offentliga aktörer inklusive kommuner och statliga myndighete

- Påverka och interagera med den nationella, europeiska och internationella agendan på

maritima området

I Västra Götaland pågår även ett kunskapssamarbete inom det så kallade Maritima klustret i

Västsverige. Inom klustret samverkar aktörer inom den maritima sektorn från näringslivssidan,

akademin och offentlig sektor för att stärka strategisk forskning och innovationer för en fortsatt

maritim utveckling och tillväxt i regionen. Samverkan mellan ”kunskapsproducenter” såsom

universitet och forskningsinstitut, respektive näringsliv och offentliga aktörer är centralt för arbetet.

13

Även för förstudiens fortsatta arbete kommer nära kontakt och samarbete med aktörerna inom det

maritima klustret vara av stor vikt.

Mellankommunalt samarbete i kustzonen

Ett antal mellankommunala samarbeten pågår längst kustzonen i förstudiens område och

angränsande. Några av de som har närmast anknytning till förstudien beskrivs kortfattat nedan.

I de fyra kommunerna i Norra Bohuslän, Strömstad, Tanum, Sotenäs och Lysekil, pågår ett

samarbetsprojekt kring Blå Översiktsplan och Maritim Näringslivsstrategi. Samarbetet är resultatet av

flera års gemensamma projekt och framtagande av kunskapsunderlag, som inleddes 2006 med

gemensam besöksnäringsstrategi för de fyra kommunerna.

Ett av projekten, där även Munkedals kommun ingick, pågick under 2007-2009, handlade om

integrerad kustzonsförvaltning och landsbygdsutveckling. Ett viktigt resultat av projektet var att

arbeta fram en strukturbild för de fem kommunerna i norra Bohuslän. Strukturbilden kan ses som ett

”paraply” över kommunens översiktliga planering som är kopplat till bland annat den starka tillväxten

inom besöksnäringen och det förändrade boendet. Utifrån en gemensam kunskapsbas var det sen

möjligt att stärka analysen och kunskapsuppbyggnaden. Detta skapade förutsättningar för att arbeta

fram gemensamma strategier och överblickar, för att skapa en samsyn mellan olika aktörer om hur

man vill att norra Bohuslän långsiktigt ska utvecklas utifrån de olika förutsättningar som finns. Detta

arbete resulterade i att politikerna enades att formulera en gemensam strukturplan eller

överenskommelse avseende användning av mark och vatten kopplat till kustzonsplanering och

landsbygdsutveckling i norra Bohuslän. Överenskommelsen antogs av respektive kommuns

fullmäktige under hösten 2009 och gäller som styrdokument från första januari 2010.

Detta projekt togs vidare och har, som nämndes inledningsvis, lett till att man idag driver ett

gemensamt arbete med Blå Översiktsplanering och Maritim Näringslivsstrategi där man har den

gemensamma strukturbilden/överenskommelsen som bas. I nuläget (våren 2015) sammanställs

remissvaren på det programsamråd för Program för Blå Översiktsplan för norra Bohuslän som precis

avslutats.

Det finns många paralleller att dra mellan arbetet i norra Bohuslän och arbetet inom förstudiens

område. Bevakning och kontakt med aktörerna i norra Bohuslän kommer att vara betydelsefullt för

förstudiens fortsatta arbete då ett antal lärdomar har kunnat dras av de erfarenheter man har från

samarbetet i norr.

Under år 2013 inleddes diskussioner bland förtroendevalda från Bohusläns kommuner om

förutsättningarna för att fatta beslut om en gemensam avsiktsförklaring för besöksnäringen i

Bohuslän. Utgångspunkten var att samtliga kommuner vill och kan ställa sig bakom en gemensam

strategi för offentlig samverkan kring besöksnäringen. Politiker från samtliga kommuner i Bohuslän

och över partigränserna undertecknade den 8 april år 2014 denna avsiktsförklaring för utvecklingen

av besöksnäringen. Avsiktsförklaringen ”Ett enat Bohuslän” undertecknades av kommunstyrelsens

ordförande och oppositionsråd i Kungälv, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Stenungsund,

Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla, Öckerö kommuner. En viktig möjliggörare för arbetet med

Bohusläns utveckling inom besöksnäringen har varit deltagandet i projektet Hållbar

destinationsutveckling. Mellan åren 2012 och 2015 har fem utvalda destinationer haft stöd från

14

Tillväxtverket för att stärka och utveckla sig på den internationella marknaden. Bohuslän är en av

dessa destinationer.

Följande målsättningar har satts upp för arbetet:

- Öka det ekonomiska värdet av besöksnäringen

- Skapa ökad lönsamhet för företagen

- Skapa ökad sysselsättning

Avsiktförklaringen och samarbetet kring besöksnäringen blir viktiga att förhålla sig till i förstudiens

fortsatta arbete. Turistrådet Västsverige tär en viktig aktör att involvera. Även Södra Bohusläns

Turism AB, ett samarbetsorgan för turismutvecklingen i Stenungsund, Orust, Tjörn och Kungälvs

kommuner är centrala samt Business Region Göteborg och Västarvet

Andra samarbeten kring kust- och havsnära frågor som pågår i området är bland annat 8-fjordar, ett

samarbete mellan kommunerna Uddevalla, Stenungsund, Orust, Tjörn och Kungälv där man jobbar

operativt med åtgärder som ligger i linje med de nationella miljömålen; ett hav i balans och en

levande kust och skärgård. Bland annat har man bedrivit ett framgångsrikt arbete med fiskefria

områden. 8-fjordar har sedan starten även drivit flera delprojekt i kommunerna: Bland annat

biotopvård för öring, utsättning av ål och kunskapsöversikter om avlopp i kretslopp, förutsättningar

för musslor, våtmarker med mera.

Ett annat framgångsrikt mellankommunalt samarbete är projektet Ren kust i Bohuslän, ett samarbete

mellan Bohusläns tio kustkommuner och Göteborg för att minska förekomsten av marint skräp i

kustområdet. En viktig uppgift inom projektet är att ta fram ett gemensamt digitalt kartverktyg som

ska kunna användas för deltagare som vill planera och samordna sina städinsatser. En annan är att

verka för att regelsystemet ändras så att kustkommunerna inte själva måste bära alla kostnader för

att hålla rent. Projektet finansieras av kustkommunerna tillsammans med Västra Götalandsregionen

och Havs- och Vattenmyndigheten.

Alla dessa initiativ blir viktiga att förhålla sig till i det fortsatta arbetet.

15

5. Presentation av området

Det här avsnittet ger en kortfattat och översiktlig bild av det område som förstudien hanterat och

dess förutsättningar. Området inkluderar de åtta kustkommunerna Kungsbacka, Göteborg, Öckerö,

Kungälv, Tjörn, Stenungsund, Orust och Uddevalla. Kommunerna omfattar både Hallands och Västra

Götalands län. Förutom de två kommunerna, Stenungsund och Uddevalla, som inte har något öppet

hav inom kommungränsen, så sträcker sig övriga kommuners geografiska gränser ut till den så

kallade territorialgränsen i havet, 12 nautiska mil utanför baslinjen1 (Se karta på s17). Totalt sett har

därför de åtta kustkommunerna större havsyta än landyta (Se tabell s16).

Det statliga havsplaneområdet, som nämndes i tidigare avsnitt, har en inre gräns en nautisk mil

utanför baslinjen och en yttre gräns som tangerar Sveriges ekonomiska zon (Se karta nästa sida). Det

innebär att planområdet för den så kallade Västerhavsplanen, som Länsstyrelsen Västra Götaland

samordnar, till stor del kommer överlappa det kommunala geografiska området för flertalet av

kommunerna (Se illustration nedan).

Illustration: Boverket

De åtta kommunerna representerar ett brett spann vad gäller såväl yta, befolkning och

befolkningsutveckling som det maritima näringslivets betydelse (se tabel l nästa sida). Uddevalla

kommun har exempelvis utarbetat en lokal maritim policy och strategi med syfte att utveckla ett

maritimt centrum i Uddevalla. Uddevalla, Tjörn, Göteborg och Stenungsund (Med sin Petroport) har

alla en utvecklad hamnverksamhet. Tre av kommunerna är ö-kommuner och två av kommunerna har

inget öppet havsområde vilket sätter sin speciella prägel på relationen till havet. Bland annat så är

branschområdet marina livsmedel mer framträdande i ö-kommunerna än i de övriga.

De åtta kustkommuner som ingår i förstudien har alltså olika förutsättningar och präglas i olika

utsträckning av att vara just kustkommuner. Oavsett skillnaderna i förutsättningar så har det efter

dialogmöten i respektive kommun och gemensamma workshops blivit uppenbart att det finns ett rad

gemensamma frågeställningar i området och kommunerna menar själva att det finns goda

1 Baslinjen går längs med strandlinjen vid kuster som saknar öar. Om det finns öar längs med kusten går

baslinjen mellan en tänkt linje mellan de yttersta skären.

16

förutsättningar för ett fördjupat samarbete i kustzonen. Några av de gemensamt viktiga frågorna är

den övergripande frågan om exploatering och bevarande, tillgänglighet till kusten,

transportinfrastruktur till havs och på land samt lokalisering och behov av mudderdumpningsplatser.

(Se avsnitt 6. Förstudieprocessen)

Några andra gemensamma förutsättningar som råder i området är bland annat att hela området

berörs av 4 kapitlet i Miljöbalkens om Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten

för vissa områden - Områden som i sin helhet är av riksintresse. Här definieras bland annat det

område som också kallas den högexploaterade kusten, vari kusten från Uddevalla till Kungsbacka

ingår. Avgränsningen i land varierar och sträcker sig som minst knappt 100 meter upp till 3-4

kilometer. Kommunerna Tjörn och Öckerö ingår i sin helhet i 4 kapitelområdet. Även det utökade

strandskyddet berör i princip hela området.

5.1 Havet i den kommunala översiktsplaneringen

Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ha en översiktsplan (ÖP) som omfattar hela

kommunens yta. I merparten av kommunerna så hanteras inte havsområdet i någon större

utsträckning. Det är framförallt kustnära havsvatten som behandlas mer ingående. Av de kommuner

som har öppet vatten så är det enbart Kungälv som hanterar havet ut till territorialgränsen, med en

konfliktanalys av de bevarandeintressen och utvecklingsintressen som finns i området. Några

kommuner har fördjupningar eller tillägg till översiktsplanerna som hanterar specifika

frågeställningar i det kustnära havsområdet, såsom havsbaserad energiproduktion. Havs- och

vattenmyndigheten gör iakttagelsen att i de fall där havet behandlas i kommunal planering så

överlappar många intressen varandra och avvägningar mellan dessa intressen skjuts på framtiden.

Generellt pekar kommunträffarna och förstudien på att kommunerna ser värdet i och efterfrågar

gemensamma underlag och samverkan för att få ett tydligare regionalt perspektiv på en framtida

planering av sina havsområden samtidigt som det ger en möjlighet att ge inspel till den nationella

processen.

Tabell översiktlig information om deltagande kustkommuner.

Befolknings-mängd (SCB 2014)

Befolkningstrend (SCB. Procentuell befolkningsökning 2004-2014)

Markarea (Havsarea) km

2

(SCB 1/1 2015)

Antalet maritima arbetsställen, alla branscher (Maritima klustret i Västsverige 2014)

Gällande översiktsplan antagen datum

Uddevalla 53 500 6% 638 (83) 60 2010-09-08 Tematiskt tillägg,

Vindbruksplan på gång

Orust 15 000 -1% 386 (492) 104 2009-11-12 Aktualisering på gång

Stenungsund 25 200 10% 252 (35) 36 2009-11-23

Tjörn 15 100 1% 167 (678) 158 2013-05-16

Kungälv 42 300 10% 362 (312) 68 2012-01-19

Öckerö 12 600 4% 26 (486) 215 2005-06-14 Pågående arbete ny ÖP

Väntas antas 2016

Göteborg 541 000 11% 448 (563) 781 2009-02-06

Kungsbacka 78 200 12% 607 (831) i.u. 2006-04-27 Aktualisering 2013-08-30

17

Kartillustration över förstudieområdet: Maria Dellming, Göteborgsregionens kommunalförbund

18

5.2 Miljötillståndet i havsområdet

Alla delar av havsmiljön är idag mer eller mindre påverkad av mänskliga aktiviteter och

belastningarna kommer från mänskliga aktiviteter både på land och från aktiviteter som sker direkt i

den marina miljön.

Miljötillståndet i havsområdet i de åtta

kustkommunerna varierar enligt

Vattendirektivets statusklassning (2013) från

Måttlig ekologisk status i de öppna vattnen till

Otillfredsställande i fjordsystemet innanför

Orust mot Uddevalla, där det är sämre

omblandning. Även vattnet i Kungsbackafjorden

har Otillfredsställande ekologisk status.

(VISS, preliminär bedömning 2015. Se karta).

Hela Kattegatt och de kustnära områdena i

Skagerrak bedöms vara problemområden när

det gäller övergödning. De flesta av källorna till

övergödningen finns på land. Bland annat sker

utsläpp av kväve och fosfor från enskilda avlopp

och läckage av växtnäring från jordbruket.

Kväveläckage beror även på biltrafikens utsläpp

och andra utsläpp från förbränning och kemiska

processer inom exempelvis industrin.

Enligt Havet.nu som drivs av Stockholms

universitets Östersjöcentrum och Umeå marina

forskningscentrum, så är överfisket det största

problemet i Västerhavet idag. Överfiske

påverkar inte bara det överfiskade beståndet utan kan leda till förändringar i hela ekosystemet.

Fiskbestånden påverkas även negativt av fysiska störningar och indirekt av tillförsel av näringsämnen.

I Västerhavet bedöms även miljögifter i sediment vara problematiskt. Marint skräp är ett annat

problemområde av internationell karaktär som har stor påverkan på området.

Kartillustration: VISS, Vatteninformationssystem Sverige

19

6. Förstudieprocessen

Förstudien för Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla har pågått

från 1 september 2014 till och med 30 april 2015 med en ”Sjösättning” av arbetet framåt den 5 maj

2015. Samtidigt med förstudien har, av Business Region Göteborg, genomförts en kartläggning av det

maritima näringslivets behov. Här nedan beskrivs kortfattat hur förstudieprocessen har sett ut.

Inledningsvis, en översiktlig bild av processen.

Styrgruppen för förstudien

Under arbetets gång har månadsvisa avstämningar hållits med styrgruppen för förstudien där Västra

Götalandregionen, Länsstyrelsen Västra Götaland och Business Region Göteborg ingått. Aktörerna i

styrgruppen har alla viktiga roller kopplade till maritim näringslivsutveckling och havsplanering i

området, vilket har varit värdefullt för arbetet med förstudien.

Dialogmöten i kommunerna

Förstudien inleddes med dialogmöten i de åtta deltagande kustkommunerna. Från söder till norr

hölls möten i; Kungsbacka, Göteborg, Öckerö, Kungälv, Tjörn, Stenungsund, Orust och Uddevalla. Vid

större delen av kommunträffarna träffades tjänstemän inom arbetsgrupperna planering, miljö och

näringsliv, vilket var ambitionen för att kunna fånga in en bredd av perspektiv. Till träffarna

förbereddes en agenda med ett frågebatteri med frågor vars svar bidrog till att skapa en bild av vilka

frågor man prioriterar lokalt och hur man kan tänka sig att samarbeta med andra kommuner.

Träffarna inleddes med en beskrivning av förstudiens bakgrund och syfte, upplägg av arbetet,

organisation, kopplingen till nationella havsplanerarbetet och den kartläggning av det maritima

näringslivet som Business Region Göteborg drivit som en del i förstudiearbetet. De frågor som togs

upp i dialogmötena med kommunerna var:

20

- Hur har kommunen tidigare jobbat och hur jobbar ni med havs- och kustplanering idag? I nuvarande ÖP, underlag till planeringen, strategier kring byggande och boende vid kusten, näringslivsutveckling kopplat till kust- och hav, bevarandefrågor och andra relevanta strategiska dokument? Finns avslutade eller pågående ärenden som är karaktäristiska för den här typen av ärenden där man behandlar balansen mellan utveckling och bevarande? Hur har ni hanterat/hanterar ni dem?

- Hur ser ni på mellankommunalt samarbete i kustzonen? I vilka former? Vilka områden att samarbeta kring?

- Hur ser ni på er roll i arbetet framåt och för den politiska förankringen lokalt?

Dialogmötena i kommunerna gav en bra bild av vilka frågor kommunerna ser som lokalt och regionalt

intressanta frågor. Kommunerna signalerade att de är positiva till att ett förstudiearbete dragit igång

och ser att de har regionalt ansvar för kustfrågor i stort. Merparten lyfter fram att det finns goda

förutsättningar för ett djupare samarbete i kust- och havsområdet och att det är viktigt att ett sådant

arbete får en regional prägel.

Vad gäller hur kommunerna tidigare har jobbat med kust- och havsplanering så menar de själva att

det är i relativt liten utsträckning. De flesta har enbart redovisat intressen närmast kusten, med

undantag för Kungälvs kommun. Kommunerna har inte tagit något samlat grepp om frågor som berör

kust- och hav. Vissa kommuner har en del bra underlag i naturvårdprogram och liknande, men

efterfrågar gemensamma kunskapsunderlag för att få ett bättre underlag och ett bredare perspektiv

på frågorna. Många pekar på att de kanske inte har så många intressen utanför baslinjen, men

samtidigt att det är viktigt att kommunerna samordnar sig sinsemellan även i detta område för att

kunna både uppfylla kraven i PBL och påverka den statliga havsplaneringen. Flera av kommunerna

menar att ett gemensamt arbete kring kust- och havsplanering kan vara ett bra underlag att luta sig

mot i olika frågor, särskilt mellankommunala, även om det inte är fastställt vilken formell status en

framtida gemensam kust- och havsplanering ska ha. Många lyfter även fram att det vore positivt att

inledningsvis ta fram en gemensam målbild med ett långsiktigt perspektiv för utvecklingen.

Kommunerna ser generellt att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har en viktig roll i ett

fortsatt arbete som sammanhållande eller samordnande funktion. Flera av kommunerna lyfte även

fram att de gärna engageras i arbetsgrupper och pekade på hur man organiserat arbetet med Blå

Översiktsplan i Norra Bohuslän.

Avstämning lokal politik

När det gäller lokal politisk förankring så har projektgruppen erbjudit sig att besöka kommunala

politiska organ för att berätta om arbetet med förstudiens gång, alternativt tillhandahålla material till

de kommunala tjänstemännen så att de själva kan presentera arbetet för politikerna i sin kommun.

Under förstudiens gång har information getts direkt till kommunpolitiker i Öckerö, Stenungsund,

Uddevalla och Orust. I alla dessa kommuner har presentationen hållits på kommunstyrelsenivå. I

övriga kommuner har den politiska förankringen kommit olika långt.

21

Avstämning politisk styrgrupp GR

Under förstudiens gång har ett par avstämningar genomförts med den politiska styrgrupp inom

Göteborgsregionens kommunalförbund som varit direkt berörd av arbetet, styrgruppen för miljö- och

samhällsbyggnad. Förstudien har ju bedrivits delvis under ett valår, så avstämningar har skett både

med den tidigare politiska styrgruppen och den efter valet nytillträdda styrgruppen. Båda dessa

ställer sig positiva till arbetet och lyfte fram att de kan vara en lämplig politisk styrgrupp för det

fortsatta arbetet. Detta under förutsättning att även representanter från Orust och Uddevalla bjuds

in när frågorna diskuteras. Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad pekade även på vikten av att

hålla ett brett anslag genom förstudieprocessen och i förslaget framåt.

Kommunnätverk

Under förstudiens gång har även relevanta kommunnätverk informerats och kommit med inspel på

hur arbetet framåt kan läggas upp, vad som bör prioriteras och vilka roller olika aktörer kan och bör

ha, vilket även detta har påverkat förslaget på fortsatt arbete. Nätverket för samhällsbyggnadschefer

och nätverket för miljöchefer på GR har informerats samt det nätverk för näringslivschefer inom GR-

området som Business Region Göteborg driver.

Andra relevanta aktörer

Förutom dialogträffarna i de åtta kustkommunerna och träffar med politiker och kommunnätverk så

har förstudien även haft kontakt med ett antal andra aktörer med relevans i området, såväl tematisk

som geografisk relevans. Dessa aktörer har kommit med viktiga inspel kring sina roller i ett

gemensamt arbete framåt, vilka tematiska områden de ser som prioriterade, men också delat med

sig av sina erfarenheter från upplägg, organisation och politisk förankring av liknande arbeten. Under

förstudiens gång har möten hållits med följande aktörer:

- Tillväxt Norra Bohuslän - Västarvet, Bohusläns museum - Turistrådet Västsverige - Maritima klustret, delklustret för havsförvaltning - Havs- och vattenmyndigheten - Västkuststiftelsen - 8-fjordar - Bohuskustens vattenvårdsförbund - Fiskekommunerna - Leader Södra Bohuslän (Terra Et Mare)

Bruttolista temaområden

Utifrån dialogmötena med kommunerna, träffarna med de andra relevanta aktörerna, politikerna

och kommunnätverket så har en bruttolista på tematiska områden utarbetats inkluderande en kort

specifikation av de frågeställningar som uppkommit inom respektive tema. Se nedan:

22

Bruttolista temaområden Problembeskrivning/Frågeställning Vattenbruk Var finns potentiellt lämpliga platser? Framförallt fokus på musselodling.

Besöksnäring Viktig inkomstkälla för kommunerna och en viktig fråga politiskt. Världens sjunde vackraste skärgård. Hur ska vi använda det? Hur möta en ökande turism? Infrastruktur för en ökande turism. Tillgängliggöra kusten för besökare. Gästhamnar viktiga.

Fiske Hur underhålla hamnar lämpliga för fiske? Behov av ex. större djup (muddring). I vissa kommuner finns inte utrymme för näringen att växa. Fiskenäringen sysselsätter även andra industrier. Även regleringar för fritids- och husbehovsfiskare.

Energiproduktion Var finns lämpliga platser för ex. våg och vindkraft till havs? Anläggningen kan ligga i en kommun, transformatorn i en annan o.s.v.

Tillgång till havsnära lägen och kustvatten för verksamheter/näringsliv

Ex. för båtproduktion och båtvårdsverksamhet, restauranger, boende och andra verksamheter kopplade till besöksnäring. Finns önskemål om att utveckla. Det är svårt att få in nya företag när alla attraktiva lägen redan är exploaterade. Även problematik kring vattennära verksamhetsområden med strandskyddsdispens, men där verksamheterna lägger ner. Vad händer med dessa områden?

Kustkollektivtrafik Hur kan man utveckla? Vilka linjer/stäckningar mest intressanta? Både för boende och besöksnäring. Hur ta sig ut till kustområdet bilfritt? För att kunna försörja en ökande befolkning. Minska tryck på vägar.

Blå kollektivtrafik Hur kan man utveckla? Vilka linjer/stäckningar mest intressanta? Både för boende och besöksnäring. Binda ihop kusten. Hur tillgängliggöra ytterskärgården för de som inte har egen båt?

Trafikinfrastruktur Högt tryck framförallt på vägar. Flaskhalsar vid broar o.s.v. Hur kan vi minska trafiken? Kopplingar kollektivtrafik på land och till havs. Infrastruktur för att hantera ökad kollektivtrafik.

Farleder och kommunikationsvägar till havs.

Försvarets intressen

Friluftsliv och tillgänglighet till kusten

För boende och besökare. Tillgängliggöra närhet till havet för att bibehålla attraktivitet, utveckling av vandringsleder, kajakleder, ”turistisk infrastruktur”, hänvisa besökare till badplatser, Turistisk Infrastruktur för ex. kajakliv. Sopkärl, toalett, ev. hänvisade tältplatser, sätt att se till att naturskydd respekteras.

Miljötillståndet i havet Vattenkvalitet

Påverkar vägningen mellan bevarande och nyttjande.

Naturskydd/vård, naturvärden, orörd natur

Det finns ett egenvärde i att marken eller havet är oexploaterat. En attraktivitet i sig. Hur säkra detta värde? Det saknas en marinbiologisk värdering som är likvärdig för kommunerna och en heltäckandebild av de stora naturskyddsområdena och naturvärdena i områden.

Strandskydd Särskilt viktigt för den icke-båtburna besökaren/turisten. Hur kan man utveckla bebyggelse och verksamheter hand i hand med strandskyddet?

Havet som idrottsarena Konflikt med andra intressen. Ex. Vart kan vi hänvisa jetskiklubben så den inte stör för mycket?

Kulturhistoria Både kulturhistoriska värden på land, att historien syns i byggande och synliggörs och i vattnet. Ex. vrak. Värden i skärgårdsamhällena, havet som identitetsskapare. Stärk kopplingen kulturhistoria-besöksnäring.

Båtplatser, fritidsbåtar, småbåtshamnar

Var är det mest lämpligt att erbjuda/etablera fler båtplatser? Vem ska ha rätt till båtplats? Vinteruppställning? Tryck från både boende och besökare. Gästhamnar enormt viktiga för besöksnäringen. Finns det alternativa sätt att förvara båten på sommaren? ”Om vi bygger bostäder så behöver vi möta med båtplatser. Om inte så byggs de utan lov…”. ”Utveckling av befintliga innan vi bygger nya”

23

Fritidsbåtar genererar arbetstillfällen även när de står på land.

Kustnära Boende/Byggande Relationen Bevarande/exploatering

Var är det lämpligt att bygga? Hårt tryck på havsnära mark. Tillväxtmål finns i alla kommuner. Attraktivitet i havsnära lägen. Flytande bostäder, parkeringsdäck? Viktigt att peka ut områden man vill exploatera.

Vatten & avlopp Överbelastade verk och problematik i fritidshusområden som permanenteras. Dricksvattenfrågan. Vid utveckling av kusten är det av vikt att det inte belastar V/A. Olika tänk i olika kommuner. Vissa vill slippa bygga ut kommunalt V/A. Flesta kommuner har V/A-planer saneringsplaner som rullar.

Mudderdumpningsplatser Var mest lämpligt? Hur avgöra detta?

Strandstädning Vem ska betala? Hur ska man samla in och hämta? Behov av samordning av sophämtning, toaletter m.m. ute på öarna. Behov av långsiktig lösning och finansiering.

Oljeskydd, sanering Om något händer, vem ska göra något.? Vilka områden är mest känsliga för oljeutsläpp? Var finns lämpliga platser för omhändertagande av olja?

Klimatanpassning, översvämningar

Krympande landområde, ökade risker. Hur kan man skydda befintlig bebyggelse? Behov av våtmarksinventering.

Färskvattentillgång

Näringslivet i kusten Att stärka de orter som finns i kusten med servicegrad, arbetstillfällen o.s.v.

Workshop 1 - 23 januari

Den 23 januari hölls en första workshop inom ramarna för förstudien. Deltog gjorde kommunala

tjänstemän från de åtta kustkommunerna, representanter från de regionala aktörer som står bakom

förstudien och representanter från flertalet av de andra relevanta aktörerna. Workshopen hade ett

fyrtiotal deltagare. Fokus på den första workshopen låg på att, utifrån bruttolistan över

temaområden, genomföra prioriteringsövningar. Övningar gjordes både gruppvis och individuellt

med utgångspunkt i vilka tematiska områden som är gemensamt intressanta ur ett regionalt

perspektiv. Inledningsvis ombads grupperna även komplettera den ursprungliga bruttolistan. Den

kompletterade bruttolistan framgår ovan. Resultatet från prioriteringsövningarna blev naturligtvis

beroende av vilka som deltog i övningarna, men gav ändå en bra indikation på hur gruppen

resonerade kring prioriterade temaområden. Se nedan. Prioriteringarna av teman under övningarna

sammanföll till stor del med utfallet av dialogmötena i kommunerna.

Resultat prioriteringsövningar

28 Tillgängligt och attraktivt kustlandskap

21 Miljökvalitet och levande hav

14 Besöksnäring

13 Transportinfrastruktur

11 Byggandet i kusten

7 Muddertippning

4 Energiproduktion till havs

4 Näringslivet i kusten (vattenbruk)

Efter prioriteringsövningarna genomfördes gruppvisa diskussioner kring hur man bör jobba vidare

med de prioriterade områdena. Dokumentationen från gruppdiskussionerna vittnar om att

24

Bild från diskussionerna under Workshop 1

grupperna inom ett flertal områden ser ett stort kunskapsbehov. Flera av grupperna ser därför också

att det finns ett värde i att gå ihop och göra gemensamma kartläggningar eller undersökningar. Dels

för att ha en gemensam bas att utgå ifrån i planeringen och när man fattar beslut om lämpliga

lokaliseringar av olika verksamheter, men också för att det blir mer kostnadseffektivt att göra

gemensam sak.

Samtidigt lyfte flera grupper fram att det i många fall redan finns mycket kunskap och pågående

projekt som jobbar inom olika områden. Behovet ligger snarare i att kartlägga, sammanställa och

samordna dessa. De exempel som lyfts fram är framförallt miljökvaliteten i havet där mycket görs

och det finns en hel del kunskap men man behöver gemensamt prioritera åtgärder. Även

besöksnäringen lyfts fram som ett gott exempel där samarbete mellan kustkommunerna redan är

etablerat i och med den gemensamma avsiktsförklaring för besöksnäringen, ”Ett enat Bohuslän”,

som 13 kustkommuner

skrivit under.

Vad gäller

mudderfrågan så

efterfrågas också mer

kunskap och

gemensamma

underlag kring hur

mudder sprids, vilka

effekter det får och hur

man kan kartlägga

brett för att hitta lämpliga platser för muddertippning. Det lyfts fram som orimligt att varje kommun

ska ha egna muddertippningsplatser. Kanske går det till och med att ta betalt när man tillhandahåller

en muddertippningsplats?

Många grupper lyfte även fram mer övergripande kring vikten av en gemensam värdegrund som

kontinuerligt förankras politiskt och som man kan luta sig mot i arbetet framåt.

Vad gäller organiseringen av arbetet framåt så lyfte flera grupper fram att GR är en viktig aktör för att

driva och hålla ihop arbetet. Förutsatt att man har en utsträckt hand till Uddevalla och Orust som i

dagsläget inte är medlemmar i GR. Det behövs ett gemensamt projektkontor eller liknande. Samtidigt

ser man det av stor vikt att kommunerna själva känner ägandeskap över processen och har en central

roll i arbetsgrupper och liknande.

Workshop 2 - 27 februari

Under den andra workshopen var även politiska representanter inbjudna och deltog från några av

kommunerna. Även vid detta tillfälle deltog ett fyrtiotal personer. Workshopen inleddes med att

Länsstyrelsen Västra Götaland presenterade vilket planeringsunderlag som finns tillgängligt idag för

kust- och havsplanering. Det finns en hel del befintligt underlag, men det kan vara svårt att

överblicka. Länsstyrelsen har gjort en lathund för att hur och var man kan få tillgång till relevant

planeringsunderlag. Dessutom planeras en lansering av en planeringskatalog i årsskiftet 2015/2016

som även kommer att innehålla underlag för havsplanering.

25

Därefter fick deltagarna lyssna till en presentation från Business Region Göteborg som hållit i den

kartläggning av det maritima näringslivet i de åtta kustkommunerna, som pågått som en del av

förstudien. Den slutgiltiga analysen var inte färdigställd, men deltagarna fick en bild av de preliminära

slutsatserna från de 128 telefonintervjuer som genomförts med företag i området. Rapporten väntas

bli helt färdigställd i början på maj 2015.

Presentationerna gav en bra ingång till den fortsatta diskussionen där grupperna fick diskutera ett

första förslag till modell för fortsatt arbete som utarbetats utifrån föregående workshop,

dialogmöten och diskussioner i styrgruppen.

Förslaget fick generellt stöd från

deltagarna. Många konstruktiva

förslag till förbättringar och

innehållsmässiga förtydningar

lades fram och blev grund för

kompletteringar och justeringar.

Bland annat pekade

diskussionerna på att kustens

betydelse för andra delar av

regionen borde integreras i

strukturbildsarbetet. Även

förhållandet till andra processer,

mål och strategier bör tydliggöras

för att syftet med strukturbilden

för kustzonen ska bli tydligare.

Tillgänglighet till kusten var ett

tematiskt område som var centralt i många av gruppernas diskussioner.

Det poängterades att den fortsatta processen måste vara transparent och ske i bred samverkan och i

dialog med många aktörer. Civilsamhället lyftes fram som en särskilt viktig del. Politiskt engagemang

lades fram som avgörande. Det föreslogs att man skulle kunna enas politiskt inom GR och sedan

förankra ute i respektive kommun. GRs process med politiska rådslag i arbetet med strukturbilden för

Göteborgsregionen lyftes fram

som en tänkbar modell för förankring.

Vidare så sågs visioner och mål som centrala angreppspunkter. Ett förslag var att visionen för

strukturbilden bör ha både ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv. Det skulle kunna formuleras

som en gemensam värdegrund där grundfrågan handlar om att identifiera vilka värden kusten

långsiktigt ska kunna erbjuda när det gäller boende, näringslivsutveckling och miljö. Bedömningen är

att en strukturbild för kustzonen bör ha ett starkt fokus på aspekter som rör principer för levande

samhällen. Processmodellen kompletterades och justerades utifrån diskussionerna under

workshopen. (Se processmodell på sida 28)

Workshop 3 - 5 maj. Sjösättning

Den 5 maj anordnades den tredje och sista workshopen inom ramarna för förstudien, ”Sjösättning”

mellankommunal kustplanering. Ett fyrtiotal deltagare från de åtta kustkommunerna, såväl politiker

Bild från diskussionerna under Workshop 2

26

som tjänstemän, nationella myndigheter, regionala organ och andra relevanta aktörer fanns på plats.

Syftet med dagen var att presentera slutrapporten och ge en första möjlighet att diskutera

huvuddragen i det förslag som förstudien lägger fram för det fortsatta arbetet.

Dagen inleddes med en presentation från Havs- och vattenmyndigheten som berättade om det

uppdrag de har från regeringen i att utarbeta nationella havsplaner (Läs mer i avsnitt 4.2).

Havsplaneringen handlar i stora drag om att skapa en helhetssyn över användningen av de svenska

havsområdena, där såväl god havsmiljöstatus som skapandet av möjligheter för ”blå tillväxt” är i

fokus. Havsplaneringen blir också ett stöd för genomförandet av havsmiljöförordningen, EUs

gemensamma fiskepolitik och andra havsrelaterade politikområden samtidigt som planerna ska

fungera som en vägledning för kommunal planering. Liknande processer pågår runt om i EUs

kustmedlemsstater och en stor del av arbetet för Sveriges del handlar om att synka processen med

grannländerna. Myndigheten räknar med att kunna ha färdiga planer framme till år 2018/19 för att

regeringen ska kunna fatta beslut senast år 2021, i enlighet med EUs havsplaneringsdirektiv. Slutligen

så poängteras att det är viktigt att komma ihåg att havsplaneringen handlar om framtidsinriktad

planering, perspektivet är mot 2035 med sikte mot 2050, för att skapa beredskap för framtida

användning av våra gemensamma havsområden.

Även Boverket fanns på plats för att bland annat berätta hur de ser på sin roll i havsplaneringen.

Boverket ville dessutom lyssna in erfarenheterna från förstudien och förslaget till fortsatt arbete och

dra lärdomar samt lyfta in några av de frågeställningar som de jobbar med som berör kust- och

havsplanering. Boverket konstaterade att kust- och havsplanering egentligen inte är någon ny fråga.

Redan 1993 tog de fram en handbok om kust och hav i översiktsplaneringen, men intresset svalnade,

för att idag vara mer aktuellt än någonsin.

Boverket är delaktigt i den Riksintresseutredning som beslutades i december 2013 och som bland

annat bottnar i ett behov av att se över Miljöbalkens 4 kap-bestämmelsers aktualitet, innehåll och

omfattning. Utredningen kommer att hålla en hearing i höst och slutbetänkande i utredningen ska

redovisas den 1 december 2015. Betänkandet kommer att innehålla ett antal förslag som har bäring

på kommunernas arbete med kust- och havsplanering.

Boverket ville, som nämndes tidigare, även fånga upp erfarenheter bland annat från arbetet med

förstudien och arbetet framåt och skickade med ett antal frågeställningar att fundera kring:

- Fungerar det att arbeta med översiktsplanering enligt PBL även i havet?

- Är hushållningsbestämmelserna ändamålsenliga för havet?

- Hur ser ett bra planeringsunderlag ut för kusten/havet? Vad är det väsentliga för att kunna arbeta

enligt ekosystemansatsen?

- Hur ska en kommande regionplanering se ut som är ändamålsenligt för havet och bra samarbete

med kommunerna?

- Hur fungerar samspelet med den nationella havsplaneringen (kommun /stat)?

Hösten 2015 avser Boverket inleda ett arbete med att ta fram en handbok om kust- och

havsplanering där de vill lyfta in erfarenheter från kommunala och mellankommunala projekt och

bland annat svara på vilka nya frågeställningar finns som kräver extra utvecklingsarbete, hur den

nationella havsplaneringen och PBL-planeringen kan docka in i varandra samt hur hav och land ska

hänga ihop.

27

Efter de nationella myndigheternas presentationer presenterade projektledningen huvuddragen i det

förslag till fortsatt arbete som förstudien lämnar kring upplägg, innehåll, organisation och

finansiering (Se förslaget i avsnitt 7). Därefter fick deltagarna möjlighet att, i mindre grupper,

diskutera förslaget utifrån följande frågeställningar:

1. Hur ser ni på principen för det fortsatta arbetet med inriktning på dels en strukturbild dels

fördjupning i tematiska områden?

2. Hur ser ni på förslaget till organisation?

3. Hur ser ni på er medverkan i det fortsatta arbetet? I vilken utsträckning kan/vill ni vara med?

4. Hur ställer ni er till huvuddragen i startplattformen?

5. Hur ställer ni er till principen om finansiering genom dels arbetstid, dels bidragsmedel?

Grupperna ombads fokusera på de första två frågorna och, om tid fanns över, även diskutera

frågorna 3-5. Dagen avslutades med att grupperna fick redovisa hur diskussionerna hade gått i deras

respektive grupper.

Överlag ställer sig alla grupper positiva till principerna för det fortsatta arbetet, förslaget till

organisation och ser positivt på initiativet till mellankommunalt samarbete. Ett par grupper

poängterar att det kan vara bra att tydliggöra syftet med just detta samarbete så att det blir enklare

att motivera för politiken lokalt i kommunerna vad nyttan är av ett fortsatt samarbete i kustzonen på

den här nivån, alltså vad det är som ska

uppnås. Politikerna måste vara med på

banan då en strukturbild för kustzonen

i slutänden blir ”deras” dokument. Det

lyfts även fram att man under det

fortsatta arbetet behöver ha ett vidgat

omvärldsfokus så att arbetet

koncentreras på rätt frågor.

Flertalet grupper lyfte också fram

vikten av kommunikation för arbetet

framåt. Dels extern kommunikation av

arbetet, före, under och efter arbetets gång. Dels intern kommunikation, inom den

organisationsstruktur som föreslås. Samverkan mellan de tematiska grupperna ses som en

förutsättning för att arbetet ska bli framgångsrikt och bidrar till att undvika stuprörstänk samt

minimera risken för eventuella målkonflikter mellan intressen.

Även i samband med diskussionen kring kommunikation lyfts den lokala förankringen och det

politiska engagemanget fram som centralt. Tjänstemannaviljan finns, men arbetet måste kunna säkra

att information når ut, eller snarare in, på rätt sätt till politikerna.

28

7. Förslag till fortsatt arbete

Förslaget till fortsatt arbete baseras på de dialogträffar som hållits med de åtta deltagande

kustkommunerna, möten med andra relevanta aktörer, slutsatser från genomförda workshops samt

avstämningar med förstudiens styrgrupp, kommunnätverk inom GR och politiska representanter.

Målsättningar för det fortsatta arbetet

- Dels utarbeta en strukturbild för kustzonen från Uddevalla i norr till och med Kungsbacka i

söder. Strukturbilden blir ett underlag för kommunernas arbete med planeringen i sina

respektive havsområden, så kallade blå översiktsplaner.

- Dels att arbeta med särskilt prioriterade teman vilka arbetats fram under förstudien. De

särskilda temastudierna ger fördjupad kunskap och kan resultera i förslag till samverkan

inom specifika ämnesområden. Temastudierna ger också nödvändiga inspel till

strukturbildsprocessen.

- Dels arbeta genom kontinuerligt kunskapsutbyte och förankring med berörda myndigheter,

kommuner, organisationer, företag, enskilda samt lokala och regionala politiska organ.

- Dels att, under projektets gång, etablera formerna för ett fortsatt långsiktigt och fördjupat

samarbete kommunerna emellan kring kustzonens utveckling och den regionala strukturen i

kustzonen.

Nedan finns en översiktlig bild över den fortsatta process som beskrivs i detta avsnitt.

29

Avgränsning

Geografiskt omfattas kommunerna Uddevalla, Orust, Stenungsund, Tjörn, Kungälv, Öckerö, Göteborg

och Kungsbacka. Avgränsningen i väster utgörs av territorialgränsen 12 nautiska mil utanför

baslinjen. Detta är även kommungränsen, som nämnts innan. I öster är avgränsningen mer oprecis

och styrs av de frågeställningar och teman som behandlas. I till exempel en studie om

transportinfrastruktur måste trafik till havs ges samband till trafik på land. Frågor om levande

samhällen och principer för byggande är givetvis kopplade till inte bara öar utan även det närmsta

kustområdet. Liknande principer kan spåras till flera olika teman som föreslås behandlas i föreslagen

studie.

Som jämförelse kan nämnas att i svensk lagstiftning finns en definierad avgränsning av kustområdet i

miljöbalkens 4 kapitel om Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa

områden. Här definieras bland annat det område som också kallas den högexploaterade kusten, vari

kusten från Uddevalla till Kungsbacka ingår. Avgränsningen i land varierar och sträcker sig som minst

knappt 100 meter upp till 3 à 4 kilometer. Kommunerna Tjörn och Öckerö ingår i sin helhet i 4

kapitelområdet. Denna avgränsning redovisas normalt i kommunernas översiktsplaner.

Frågan om vilken detaljeringsnivå, kartskala i den mån kartor är ett lämpligt underlag, som är lämplig

i det fortsatta arbetet har inget entydigt svar. I strukturbildsarbetet är det rimligt med en nivå som

liknar regionplanearbetets och är följaktligen mer övergripande än den som normalt förekommer i

kommunernas arbete med kommuntäckande översiktsplaner. Inom vissa av temaområdena kan dock

mer detaljerat underlag erfordras.

7.1 Strukturbild för kustzonen

Syftet med strukturbilden för kustzonen är att de deltagande kommunerna gemensamt skapar en

övergripande bild av och tydliggör vilka värden som finns i kustzonen samt hur dessa värden ska

värnas och användas på bästa sätt. Inriktningen är således att spegla både bevarande och utveckling.

Strukturbilden blir därmed ett underlag för kommunernas egen planering i kust- och havsområdet

samt en utgångspunkt för ett gemensamt arbete i kustkommunerna med havsplanering.

Arbetet med strukturbilden utgår ifrån det grundläggande målet om ”En god och attraktiv

havsmiljö”. Att miljötillståndet i havet är långsiktigt hållbart är ett grundläggande mål och en

förutsättning för arbetet framåt. Som ett led i arbetet med strukturbilden formuleras en

övergripande vision för hela kust- och havsområdet, en gemensam målbild. Till visionen formuleras

mål och åtgärder för att nå målen. Målen bör omfatta både öppet hav, skärgården och kustnära

områden. Strukturbildsarbetet ska vara framtidsinriktat och föreslås ha ett medellångt och ett långt

tidsperspektiv, förslagsvis 2030 med utblick mot 2050.

Prioriterade teman som perspektiv i strukturbildsarbetet

Strukturbilden skall präglas av ett brett perspektiv och fångar upp de frågeställningar som lyfts i

seminarier och träffar med kommuner och berörda organisationer. Flera av de teman som lyfts fram

som centrala under förstudieprocessen lyfts in i strukturbildsarbetet som perspektiv tänkta att vara

30

ledande för arbetet. Sålunda föreslås arbetet med strukturbilden behandla följande perspektiv: Vad

som präglar levande kustsamhällen, hur näringslivet i kustzonen kan utvecklas (där stort fokus ligger

på besöksnäringen), klimat- och miljörisker (här ingår exempelvis strategier för klimatanpassning),

utgångspunkter för hållbar förvaltning av kultur och naturresurser samt sociala hållbarhetsaspekter

av utvecklingen i kustzonen (där bland annat tillgängligheten till kusten ingår). Perspektiven ska även

genomsyra arbetet i de olika tematiska fördjupningarna, se nedan.

Gemensamma planeringsprinciper

Inom ramarna för arbetet med strukturbilden arbetas även planeringsprinciper fram för hur en kust-

och havsplan kan utformas; på plankarta och i text som beskriver lämplig användning av

vattenområdet. Dessa principer kan sedan ligga till grund för kommunala översiktsplaner i kust och

havsområdet, Blå Översiktsplaner, och även utgöra underlag för den regionala gemensamma

strukturbilden. Ett samarbete med bland andra Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen och

Maritima klustersatsningen är härvidlag av stort värde i arbetet med strukturbilden. Viktigt är också

att i ett tidigt skede knyta an detta arbete till den process med strukturbild och Blå ÖP som pågår i

Norra Bohuslän.

Strukturbilden blir en utveckling och fördjupning av GRs strukturbild med fokus på det vi kan kalla

blåstruktur. Strukturbilden och utarbetade planeringsprinciper utgör också underlag för arbetet med

den nationella havsplaneringen.

Sammantaget innebär således arbetet att ta fram en strukturbild på en övergripande nivå som:

dels är en fördjupning av strukturbilden för Göteborgsregionen inkluderat Uddevalla och

Orust

dels visar kommunernas syn på havsområdet som underlag till den nationella

havsplaneringen

dels utgör underlag och grund för kommunernas översiktsplaner i kust- och havsområdet,

s.k. Blå Översiktplaner

7.2 Startplattform

Som en utgångspunkt för det fortsatta arbetet har formulerats en startplattform. Plattformen utgår

dels ifrån nationella, regionala och kommunala dokument och strategier och dels av vad som

framkommit i processen genom seminarier och träffar med kommuner och organisationer som är

aktiva i kust- och havsområdet. På så sätt finns en koppling till bland annat det statliga

havsplaneringsarbetet, vattendirektivet, havsmiljödirektivet, planeringsunderlag från Länsstyrelsen,

Västra Götalandsregionens vision om Det goda livet och de Maritima strategierna på såväl regional

som nationell nivå, EUs arbete med Blå tillväxt, GRs strukturbild och strategidokumentet Hållbar

tillväxt, Karläggning av det maritima näringslivet som Business Region Göteborg genomfört,

rapporter från kust- och havsplaneringsarbetet i Norra Bohuslän (Tillväxt Norra Bohuslän),

kommunernas översiktsplaner samt rapporter från andra organisationer som Bohuskustens

vattenvårdsförbund, vattenrådet för Bohuskusten, Västkuststiftelsen m.fl. Genom seminarier och

träffar med företrädare för kommuner och organisationer har speciella förutsättningar och teman

31

lyfts fram och analyserats. Startplattformen för regional kustzonsplanering i Göteborgsregionen,

Orust och Uddevalla föreslås formuleras på följande sätt:

Våra gemensamma värden

Vårt kust- och havsområde har en attraktionskraft och är så identitetsskapande att såväl utvecklingen

av det som tillgängligheten till det och värnandet av dess värden är av gemensamt intresse. Biologisk

mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden är centrala. Kust- och havsområdet har alltså

ett stort värde för regionen som helhet men är också unikt och värdefullt ur ett nationellt perspektiv.

Ekosystemen sätter ramarna

Vår gemensamma grund för kust- och havsområdet är att utveckling ska ske inom ramarna för vad

ekosystemen tål. Ekosystemens funktion behöver såväl bibehållas som förbättras. Särskilt värdefulla

områden bör skyddas mot ingrepp och andra störningar. Vi strävar efter en god och attraktiv kust- och

havsmiljö i hela regionen där resursanvändning sker med miljömålen i fokus.

Havets betydelse för näringslivet

Vårt kust- och havsområde är bas för flera för regionen viktiga näringar. Här finns en stor potential för

utveckling av såväl traditionella som nya näringar. Vattenbruk, kustnära fiske, förnybar

energiproduktion till havs, marin bioteknik, kustsjöfart och besöksnäring är branscher som har

möjlighet att växa inom ramarna för en hållbar utveckling. Fysisk planering i havsområden skapar

möjligheter för hållbar näringslivsutveckling.

Ett starkt näringsliv utgör en viktig grund för levande samhällen året om i kust- och havsområdet där

havet utgör en värdefull lokal resurs.

Att bo och leva vid kusten

Visionen om Det goda livet ska prägla samhällsutvecklingen. Man ska kunna bo och leva i kustområdet

året runt. Större tätorter i kustområdet ska stärkas med boende och arbetsplatser och utgöra viktiga

noder för samhällsservice som försörjs av en god transportinfrastruktur och som kan nås med

kollektivtrafik. Vi tar i beaktande att även havet som sådant kan användas som transportväg för såväl

person som godstransporter. Tillgängligheten till kust- och havsområdet för alla är centralt i strävan

mot Det goda livet.

Samverkan i fokus för fysisk planering av havet

Havet präglas av en gränsöverskridande karaktär. Därför ser vi samverkan över gränser, såväl

geografiska som administrativa, som särskilt viktigt när det gäller kust- och havsområdets utveckling. Vi

beaktar att det finns olika förutsättningar inom området med ett ömsesidigt beroende mellan

landsbygd och storstad. Vi värdesätter gemensamma avvägningar av intressen där utgångspunkten är

att havsområden ska användas till de ändamål de är mest lämpade och vi tar hänsyn till samspelet

mellan hav och land i planeringen av våra kust- och havsområden.

32

7.3 Teman

Ett flertal teman intressanta att studera vidare i den fortsatta processen har växt fram under arbetet

med förstudien (Se avsnitt 6). I de avslutande seminarierna har vidare en bearbetning och

prioritering skett. Som nämndes innan har flera av de teman som lyfts fram som centrala under

förstudieprocessen och som är av mer övergripande karaktär, lyfts in i strukturbildsarbetet som

perspektiv tänkta att vara ledande för arbetet. På så sätt inordnas till exempel frågeställningar kring

besöksnäringen och fisket i näringslivsperspektivet i strukturbildsarbetet. De perspektiv som

sammanfattningsvis anses centrala i strukturbildsarbetet är näringslivsutveckling, levande samhällen

och social hållbarhet, klimat- och miljörisker samt hållbar förvaltning av kultur- och naturresurser.

Härigenom ges förutsättningar att arbeta fram ett förslag i en god balans mellan ekologiska, sociala,

kulturella och samhällsekonomiska aspekter. Åtta prioriterade temana föreslås dock att, som en

integrerad del i den fortsatta processen, utvecklas i särskilda delstudier, vilka fungera som underlag

för diskussionerna inom strukturbildsarbetet, men även blir gemensamma underlag för den

kommunala planeringen.

Det bör betonas att de olika perspektiv som genomsyrar strukturbildsarbetet även måste beaktas i

de särskilda temastudierna. Allt hänger ihop.

De åtta teman som föreslås utvecklas i delstudier ser ni nedan. I bruttolistan över temaområden på

sida 22 ges en bild av vilka frågeställningar som blir relevanta inom de olika temaområdena.

Transportinfrastruktur

I detta tema behandlas sjöfartsfrågor inklusive hamnar (ej småbåtshamnar som behandlas särskilt),

kollektivtrafik till sjöss (så kallad blå kollektivtrafik) och infrastruktur i övrigt som förbinder

kustlandskapet med inlandet; kommuncentrum, regioncentrum större arbetsplatsområden m.m.

Vattenbruk och fiske

Kartläggning av möjlig utveckling av olika former av vattenbruk, fiske och dess kringnäringar.

Beskrivning av krav som bör uppfyllas för att hitta lämpliga lokaliseringar och andra förutsättningar

för en framgångsrik utveckling. Arbetet med detta tema bör även resultera i förslag på områden med

goda förutsättningar för olika typer av vattenbruk och fiske.

Båtliv och företagande

Behovet av båtplatser för småbåtar är stort. I detta tema redovisas situationen i dag och vilket behov

av båtplatser som förväntas. Förslag tas fram för att på olika sätt att möta framtida behov där ägande

och traditionella båtplatser är en möjlig lösning och olika typer av uthyrning och förvaring på land är

en annan, eller en kombination av de båda. Här finns således en koppling till idéer för utveckling av

både befintliga företag och nya. Arbete med detta tema bör även resultera i förslag på platser där

utbyggda befintliga hamnar eller nya småbåtshamnar är möjliga beaktat de motstående intressen

som finns.

33

Muddertippningsplatser

Antalet platser för deponering av mudderplatser är begränsat och lite kunskap finns om hur

muddermassor sprids och påverkar den omgivande miljön. I detta tema diskuteras på vilket sätt olika

typer av muddermassor kan tas om hand, hur stort behovet av omhändertagande till havs kan bli och

var lämpliga platser kan finnas inom området från Uddevalla till och med Kungsbacka. Pågående

länsövergripande arbetet kan ge underlag och kunskap.

Energiproduktion till havs

Redovisning av möjliga platser för framförallt vindkraft till havs och vågkraft men även om möjligt

strömkraft. I arbetet bör även ingå att följa utvecklingen inom andra utvecklingsområden som t.ex.

marin bioenergi.

Tillgänglighet till kusten

Kartläggning på övergripande nivå av tillgänglighet till kusten. Faktorer som behandlas är bland annat

tillgänglighet via kollektivtrafik, hinder i form av exploatering och privatisering, tillgänglighet i

naturskyddade områden och i områden för friluftsliv.

Principer för byggande

I arbetet med strukturbilden redovisas, i enlighet med inriktningen i GRs strukturbild och redovisad

startplattform, större tätorter i kustområdet som skall stärkas med boende och arbetsplatser. I temat

principer för byggande utvecklas principer för byggandet i kusten i övrigt där bland annat frågor om

klimatanpassning ingår. Här avses således ingen kartredovisning där bebyggelseområden pekas ut,

snarare ett underlag för den kommunala översiktsplaneringen.

Miljötillståndet i havet

Sammanställning av miljötillståndet i havet. Här avses inga särskilda undersökningar utan samverkan

med myndigheter och organisationer som har underlagsmaterial. Bland annat Länsstyrelsen (i första

hand miljöskydds-, vatten- samt naturavdelningarna), Vattenrådet för Bohuskusten, Bohuskustens

vattenvårdsförbund, 8-fjordar, Artdatabanken, SMHI, Havsmiljöinstitutet, Havs- och

vattenmyndigheten, kommunernas miljöavdelningar och Göteborgs universitet bl.a. genom Centrum

för Havsforskning.

7.4 Kunskapsutbyte, kommunikation och förankring

Den föreslagna processen bygger på en tanke om ett kontinuerligt kunskapsutbyte mellan berörda

myndigheter, kommuner, organisationer, företag och enskilda. I avsnitt 4.2. finns ett antal processer

och aktörer i omvärlden som är viktiga att förhålla sig till i det fortsatta arbetet. Ett kontinuerligt

kunskapsutbyte är värdefullt då det hela tiden pågår förändringsarbete och kunskapsuppbyggnad

bland berörda aktörer. Inte minst är detta tydligt när det gäller statens arbete, genom Havs- och

vattenmyndigheten och Länsstyrelserna, med havsplaneringen och kommunernas ansvar inom i stort

sett samma område. Detta projekts fokus är på just detta kust och havsområde.

34

Av yttersta vikt är kontinuerlig förankring med framförallt lokalpolitiken i de åtta kustkommunerna

och med berörda politiska styrgrupper på regional nivå, exempelvis, se förslag på organisation nedan,

styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad på GR. Projektledningen föreslås ha övergripande ansvar

för den lokala förankringen som kan ske genom diskussion i respektive kommun såväl som vid

gemensamma träffar med politiskt deltagande. Även de tjänstemän som engageras i det fortsatta

arbetet förväntas ha en viktig roll i den lokala förankringen. Huruvida dialog med allmänheten ska

genomföras är en fråga som böra diskuteras under arbetets gång. Det kan exempelvis bli mer aktuellt

i arbetet med specifika teman än i arbetet med den mer övergripande strukturbilden.

Kunskapsutbyte sker även inom ramen för arbetet med strukturbilden samt inom och mellan de olika

grupperna som hanterar olika temaområden. Till detta bör läggas gemensamma seminarier under

projekttiden med deltagande från samtliga berörda inom projektet, vilket innebär att såväl tematiska

arbetsgrupper, strukturbildsgruppen och politiska representanter träffas för gemensamma

diskussioner. Förslagsvis bör man i ett tidigt skede utarbeta en gemensam bild av hur de olika

perspektiven ska tolkas inom ramarna för de olika temana så att alla perspektiv även genomsyrar alla

teman.

Inom GR finns ett antal organiserade kommunnätverk dit frågor om kust- och havsplaneringen bör

lyftas. Genom dessa nås en bred kompetens på ett enkelt sätt. Berörda nätverk är flera, inte minst

berörs kommundirektörer, samhällsbyggnadschefer, miljöchefer men även andra nätverk som

arbetar med infrastruktur, kollektivtrafik, byggande och näringsliv, det senare inom BRG´s ram. Det

ligger ett ansvar hos ledamöter i dessa nätverk att kommunicera information till och från den egna

organisationen/kommunen.

7.5 Organisation och roller

Den föreslagna organisationen för det fortsatta arbetet utgår ifrån att Förbundsstyrelsen inom GR är

projektägare. Till projektet knyts en politisk styrgrupp och en projektledning. Varje föreslagen

arbetsgrupp ges ansvar för ett eller flera teman. Det är två av grupperna, planering och verksamheter

som ges ansvar för flera teman. Tanken är inte att arbeta med alla teman samtidigt utan att börja

med de teman och frågeställningar som prioriteras i inledningen av arbetet. Återigen viktigt att

poängtera är att de perspektiv som är ledande för arbetet med strukturbilden även genomsyrar

projektet som helhet.

Projektägare

Förbundsstyrelsen i Göteborgsregionens kommunalförbund föreslås vara projektägare.

Förbundsstyrelsen beslutar om viktiga strategiska dokument inom GR som till exempel Strukturbild

för Göteborgsregionen (2008) och Hållbar tillväxt (2013). (Se avsnitt 4.1)

Politisk styrgrupp

Styrgruppen för miljö- och samhällsbyggnad inom GR, som utses av Förbundsstyrelsen, samt en

politisk representant vardera för kommunerna Uddevalla och Orust föreslås utgöra projektets

politiska styrgrupp och ansvara för den övergripande inriktningen på projektet där

strukturbildsarbetet, temafördjupningarna samt kunskapsutbyte och förankring ingår.

35

Projektledning

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)/Planering föreslås utgöra projektledning för projektet.

En särskilt viktig del för projektledningen är ansvaret för att upprätta en kommunikationsplan

innefattande intern och externt kommunikation samt att säkra upp att den lokala förankringen.

Projektledningen är kontaktpunkt för arbetet för såväl strukturbildsgruppen som de övriga

arbetsgrupperna och den politiska styrgruppen. Samverkan mellan arbetsgrupperna är av stor vikt

för arbetets framgång, vilket projektledning kontinuerligt har ansvar för att säkra att det fungerar.

Projektledningen ansvarar även för upprätthållandet av ett relevant nätverk för extern finansiering.

Projektledningsgrupp

Projektledningsgruppen föreslås utgöras av representanter från Göteborgsregionens

kommunalförbund (GR), Länsstyrelsen Västra Götaland (Lst), Västra Götalandsregionen (VGR),

Business Region Göteborg (BRG) samt tre företrädare från medverkande kommuner representerande

sakområdena planering, miljö och näringsliv. Gruppen jobbar övergripande med projektet och

fungerar som stöd och bollplank till projektledningen. Projektledningsgruppens representanter har

även ett ansvar för förankring av det övergripande projektet i sina respektive organisationer.

Strukturbildsgrupp

Gruppen som arbetar med strukturbilden föreslås innefatta representanter från Göteborgsregionens

kommunalförbund (GR), Länsstyrelsen Västra Götaland (Lst), Västra Götalandsregionen (VGR),

Business Region Göteborg (BRG), en representant vardera från de åtta medverkande

kustkommunerna, samt andra relevanta aktörer som förslagsvis Västarvet, Turistrådet Västsverige,

Västkuststiftelsen. Kommunrepresentanterna bör utses så att flera sakområdesperspektiv ges

utrymme. Representanter från GR bevakar hela Göteborgsregionens perspektiv, således även icke

kustkommuner, och kan representeras av både GR Planering och GR Välfärd för att kunna bidra i alla

de perspektiv som avses behandlas. Strukturbildsgruppen utser inom sig en samordnare samt en

mindre och mer operativ arbetsgrupp. Respektive kommunrepresentant i strukturbildsgruppen

förväntas även ha ett ansvar för att förankra arbetet lokal i sin kommun.

Arbetsgrupp Planering

Arbetsgruppen för planering ansvarar för temaområdena transportinfrastruktur, principer för

byggande och tillgänglighet till kusten och utgörs av representanter från GR, kommuner,

Länsstyrelsen Västra Götaland samt vid arbete med specifika teman även andra berörda aktörer

såsom Västtrafik, Västarvet, Västkuststiftelsen. Arbetsgruppen har ansvar för att prioritera bland de

frågeställningar som är aktuella inom sina temaområden och lägga upp planen för hur kommunerna

och andra aktörer bäst samarbetar kring frågeställningarna, vilket kunskapsunderlag som behövs

o.s.v. Arbetsgruppen har också ansvar att kontinuerligt stämma av med såväl projektledning som

övriga arbetsgrupper.

Arbetsgrupp Havsmiljö

Arbetsgruppen för havsmiljö ansvarar för temaområdet miljötillståndet i havet och utgörs förslagsvis

av representanter från GR, Länsstyrelsen Västra Götaland, 8-fjordar och kommuner. Arbetsgruppen

samarbetar med aktörer med kunskap inom området, se temabeskrivning ovan. Det har diskuterats

om andra temaområden skulle lyftas in i denna grupp, t.ex. muddertippningsplatser. I detta förslag

renodlas dock arbetet till att omfatta enbart sammanställning av uppgifter som rör miljöstatus i

havet. Ett underlag som behövs för arbetet i andra temaområden inklusive strukturbildsarbetet.

36

Arbetsgruppen har ansvar för att prioritera bland de frågeställningar som är aktuella inom sina

temaområden och lägga upp planen för hur kommunerna och andra aktörer bäst samarbetar kring

frågeställningarna, vilket kunskapsunderlag som behövs o.s.v. Arbetsgruppen har också ansvar att

kontinuerligt stämma av med såväl projektledning som övriga arbetsgrupper.

Arbetsgrupp Verksamheter Arbetsgruppen för verksamheter ansvarar för temaområdena vattenbruk, energiproduktion till havs,

båtliv och muddertippningsplatser och utgörs av representanter från GR, Länsstyrelsen Västra

Götaland, VGR, kommuner, Turistrådet Västsverige, Fiskekommunerna samt vid behov även andra

aktörer såsom berörda energibolag, kommunala näringslivsbolag och näringslivsorganisationer.

Arbetsgruppen har ansvar för att prioritera bland de frågeställningar som är aktuella inom sina

temaområden och lägga upp planen för hur kommunerna och andra aktörer bäst samarbetar kring

frågeställningarna, vilket kunskapsunderlag som behövs o.s.v. Arbetsgruppen har också ansvar att

kontinuerligt stämma av med såväl projektledning som övriga arbetsgrupper.

Nätverk för finansiering

Ger stöd för att ta fram förslag till finansiering samt även ta fram underlag för ansökningar till

myndigheter och fonder och program inom EU. Ansvaret för att kontinuerligt bevaka möjligheter att

söka stöd hos myndigheter och via EU-medel åvilar projektledningen men i praktiken varje

arbetsgrupp. I avsnittet Finansieringsmöjligheter anges därför kontaktuppgifter för att underlätta

arbetet med finansiering i projektledningen och de olika grupperna.

Bemanning I ovanstående förslag ges inga förslag till bemanning. En inriktning kan vara att projektledningsgrupp

och strukturbildsgrupp leds av representant för GR som har erfarenhet av regionalt

strukturbildsarbete. Grupperna för planering, miljö och verksamhet kan förutom av GR även ledas av

en kommunrepresentant eller annan aktör som deltar i arbetet. De olika grupperna samordnas av

projektledningen och projektledningsgruppen och kan sinsemellan samverka när så erfordras.

Se översiktlig bild över organisationsförslaget på nästa sida.

37

7.6 Resursbehov

Projektet löper över tre år 2016-2018. Resursbehovet beräknas i en övergripande kostnadsberäkning

till ca 3,5 Mkr per år. Projektledningen omfattar 1,5 tjänst. Denna bedömning utgår bland annat ifrån

de arbetsinsatser som erfordrats under förstudien samt erfarenheter från andra projekt av liknande

karaktär. De olika grupperna beräknas träffas 11 gånger per år. Det vill säga en gång per månad.

Gruppledare i varje arbetsgrupp kalkyleras till 10 procent av en heltidstjänst. För att få till stånd ett

nödvändigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan berörda aktörer arrangeras tre till fyra större

seminarier/workshops under projektperioden. I redovisningen ingår en workshop per år. En bred

information och dialog om projektet under hela projektperioden är nödvändig för att få en bred

kunskap om arbetet och de förslag som kommer att presenteras. En årlig kostnad för kommunikation

uppskattas till 400 000 kr.

I kalkylen ingår även en begränsad konsultkostnad dels för sammanställning av strukturbildsarbetet

och dels för stöd i arbetet med respektive tema. I varje temaområde erfordras sammanställning av

underlag, analyser och presentation av förslag där konsultinsatser kompletterar kompetensen inom

respektive arbetsgrupp. I denna beräkning bedöms konsultinsatserna i respektive tema inklusive

strukturbildsarbetet till 40 000 kr, motsvarande en arbetsvecka, per år. Årlig kostnad beräknas

således för strukturbildsarbetet och åtta teman till 360 000 kr. Se tabell för uppskattning av årlig

projektkostand på nästa sida.

38

Uppskattade kostnader per år

Projektledning 150% 1 300 000 Baserat på projektledning/koordinering 150% inkl OH och sociala avgifter

Projektledningsgrupp 100 000 8 personer, 6 möten, 4 timmar á 400 kr/person

Strukturbildsgrupp 250 000 14 personer, 11 möten, 4 timmar á 400 kr/person

Fördjupningsarbetet strukturbild, arbetsgrupp

270 000 5 personer, 12 timmar/månad 11 månader á 400 kr

Arbetsgrupperna gruppledare 220 000 En gruppledare per grupp, 3 grupper, på ca 10% av heltid

Arbetsgrupperna övriga möten

270 000 5 personer, 4 timmar/månad 11 månader á 400 kr

Kommunikation 400 000 Kommunikationsinsatser och förankring. Ev.konsult

Konsultkostnader 360 000 Strukturbild och 8 teman

Workshops 130 000 1 större workshop per år á 30kkr

Oförutsett 200 000

Summa 3 500 000

Kostnaden beräknas således årligen till 3,5 Mkr och för treårsperioden 2016-2018 till 10,5 Mkr.

Notera att en förhållandevis stor del av den beräknade kostnaden utgörs av nedlagt tid som

deltagande intressenter bidrar med.

En detaljerad tidplan för treårsperioden 2016-2018 presenteras inte i denna redovisning utan

föreslås upprättas efter en remissbehandling och i samband med att projektet bemannas.

Finansieringen föreslås ske dels genom arbetsinsatser från medverkande aktörer dels genom

bidragsmedel från lokala, regionala och nationella myndigheter dels genom EU-medel.

Det är i nuläget inte möjligt att lägga fast ett förslag till finansiering för perioden 2016-2018. Frågan

är beroende av flera faktorer, bland annat av i vilken utsträckning stödmedel kan erhållas från till

exempel Västra Götalandsregionen, relevanta statliga myndigheter, EU-fonder och program. I

följande exempel kalkyleras dock med att stöd i varierande grad kan erhållas från EU, Västra

Götalandsregionen, från myndigeter och från GR. Sammantaget antas detta stöd variera mellan 60

och 80 procent i enlighet med tabell. Att fördela på åtta medverkande kommuner återstår således 20

alternativt 40 procent. En sådan fördelning kan göras på flera olika sätt. Här redovisas bl.a. en

beräkning där utgångspunkten är att varje deltagande kommun anses få en grundläggande nytta som

motsvarar en fast summa, här satt till 50 000kronor per kommun. Därefter fördelas kvarvarande

summa för kommunerna efter folkmängd. Se tabell på följande sida. Denna fördelning jämförs sedan

dels med fördelning enbart efter kommunernas folkmängd, dels med ett alternativ där den fasta

avgiften per kommun är 100 000 kr.

39

Finansiär Fördelning inklusive EU-medel

Fördelning med fast kostnad

50 000kr

Jfr Fördelning enligt folkmängd

Jfr Fördelning med fast kostnad 100 000

EU 1 400 000 - - -

VGR 700 000 1 400 000 1 400 000 1 400 000

Myndigheter 350 000 350 000 350 000 350 000

GR 350 000 350 000 350 000 350 000

Fördelas på kommuner (700 000) (1 400 000) (1 400 000) (1 400 000)

Uddevalla Orust Stenungsund Tjörn Kungälv Öckerö Göteborg Kungsbacka

48 000 13 000 22 000 13 000 38 000 11 000

485 000 70 000

120 000 70 000 80 000 70 000

105 000 65 000

740 000 150 000

96 000 27 000 45 000 27 000 76 000 22 000

967 000 140 000

140 000 110 000 120 000 110 000 135 000 110 000 515 000 160 000

Summa 3 500 000 3 500 000 3 500 000 3 500 000

Syftet med ovanstående redovisning är att förmedla några möjliga sätt att få till stånd en finansiering

av det fortsatta arbetet under en treårsperiod. Det skall påpekas att redovisningen är exempel och

fördelningen mellan tänkbara finansiärer kan varieras. Hur det slutligen blir beror som nämndes

bland annat på i vilken utsträckning de finansieringsmöjligheter som redovisas i nästa avsnitt kan

utnyttjas.

7.7 Finansieringsmöjligheter

För att bedriva ett samordnat arbete för en gemensam mellankommunal havs- och kustplanering så

krävs naturligtvis resurser, såväl finansiella som personella. Finansiella resurser för att kunna

genomföra de aktiviteter som behöver ske inom ramarna för de olika delarna av den fortsatta

processen och personella resurser för att rätt kompetens och nivå ska finnas representerad så att det

finns mandat att arbeta med frågan.

När det gäller finansiering av arbetet framåt kan man konstatera att, eftersom arbetet med

strukturbilden och de olika temaområdena är relativt olika till sin karaktär, så ser förutsättningarna

olika ut för hur finansieringen läggs upp och vilka möjligheter som finns att söka kontantfinansiering

för att driva arbetet.

Det gemensamma arbetet med strukturbilden som föreslås har en övergripande karaktär med ett

brett anslag där ett flertal perspektiv inryms och ett antal olika frågeställningar hanteras. Detta

arbete berör även alla de inblandade kommunerna. Det kan vara problematiskt att hitta utlysningar

av medel som täcker en sådan bredd. För strukturbildsarbetet krävs snarare en tydlig

grundfinansiering där merparten av de aktörer som deltar i samarbetet går in och gemensamt stödjer

processen framåt. Det kan dels innebära stöd i form av kontant finansiering (se avsnitt nedan) men

till stor del innebär det även stöd i form av tid, engagemang och kompetens för att samarbetet ska bli

40

framgångsrikt. Detta krävs framförallt av de deltagande kommunerna och de berörda regionala

aktörerna: Länsstyrelsen Västra Götaland, Västra Götalandsregionen, Business Region Göteborg och

Göteborgsregionens kommunalförbund inklusive kommunnätverken. Kompetens kommer också att

behöva inhämtas från de övriga relevanta aktörer som medverkat under förstudiens gång såsom

Västarvet, Tillväxt Norra Bohuslän, Fiskekommunerna, Turistrådet Västsverige, Södra Bohuslän

Turism, Västkuststiftelsen, Region Halland, Vattenrådet för Bohuskusten, Bohuskustens

Vattenvårdsförbund och 8- fjordar. Den typen av engagemang kan även fungera som medfinansiering

i ansökningar om finansiellt stöd från regionalt, nationellt och Europeiskt håll.

Arbetet framåt kräver också att samarbetet med de nationella myndigheter som har utpekat ansvar

inom området fördjupas ytterligare. Framförallt gäller detta Havs- och vattenmyndigheten, men även

Boverket är av relevans för såväl finansiellt stöd som bidrag i form av kompetens (se Nationella

myndigheter nedan).

Inom de tematiska områdena kommer arbetet att vara betydligt mer specifikt formulerat med

frågeställningar som är smalare till sin karaktär. Det är även sannolikt att inte alla kommuner jobbar

med alla tematiska områden. Här finns också större möjligheter att anpassa frågeställningarna efter

aktuella utlysningar inom det specifika temaområdet och jobba strategiskt med hur man beskriver

problemtiken inom temaområden och vilka frågeställningar man väljer att lyfta i vilken ordning.

Här nedan beskriver vi de finansieringsmöjligheter vi ser på olika nivåer som möjliga ingångar för

kontantfinansiering av arbetet framåt. En del har en mer övergripande inriktning medan många av

finansieringsmöjligheterna är mer specifika och inriktade på konkreta havsmiljöåtgärder, vilket blir

mer aktuellt att titta på i det fördjupade arbetet med temaområdena.

Regional och lokal finansiering

Västra Götalandsregionen

Inom Västra Götalandsregionen finns möjlighet att söka regionala utvecklingsmedel inom ramarna

för Tillväxt och utvecklingsstrategin VG2020. Möjligheter finns att söka stöd för långsiktiga projekt

som bidrar till att uppfylla målen i strategin: En ledande kunskapsregion, En region för alla, En region

där vi tar globalt ansvar och En region som syns och engagerar. Förstudien har kunnat genomföras

med stöd inom ramarna för det prioriterade området En region för alla. Även det fortsatta arbetet

med stukturbild för kustzonen och en gemensam havs- och kustplanering kan bidra till målsättningen

och det är ett arbete som kan växlas upp för att vara till gagn för regionen som helhet. Västra

Götalandsregionen har dessutom ett utbrett arbete inom det maritima området bland annat genom

att vara drivande inom det Maritima Klustersamarbetet som verkar i Västra Götalandsområdet. De

maritima frågorna är alltså prioriterade vilket bidrar till relevansen för att stödja en fortsättning av

detta projekt. Medel från Västra Götalandsregionen ska motfinansieras av deltagande parter till

åtminstone 50 procent.

Miljömiljonen - tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser

Västra Götalandsregionen Miljönämnden har inom ramarna för regionens tillväxtprogram avsatt en

miljon kronor för regionala miljöinsatser i vart och ett av de fyra kommunalförbunden i Västra

Götaland, därav namnet miljömiljonen. Medlen kan användas till:

- tillväxtinriktade insatser som ligger i linje med VG2020-målet En region där vi tar globalt ansvar.

41

Detta förtydligas i något av handlingsprogrammen för hållbara transporter, hållbar energi, livsmedel

och gröna näringar eller hållbara produkter och tjänster.

- projekt som följer miljönämndens riktlinjer

- att driva överenskommelser inom ”Smart Energi

Det kan alltså bli aktuellt inom en del att inom en del av förstudiens tematiska områden, söka pengar

inom ramarna för miljömiljonen. Såväl hållbara transporter, hållbar energi och livsmedel är relevanta

områden. Medfinansiering av kommunala medel med 50 procent av projektkostnaden krävs.

Länsstyrelsen Västra Götaland

Havsplanering och förbättrad havsmiljö är prioriterade frågor för Länsstyrelsen Västra Götaland. I

dagsläget finns inga anslag att söka från Länsstyresen för stöd av den övergripande processen för

förstudiens fortsatta arbete. Det finns dock resurser för att Länsstyrelsen ska kunna bidra med sin

kompetens och tid, precis som de gjort under förstudiens gång, även fortsättningsvis.

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Göteborgsregionens kommunalförbund kommer att spela en central roll i det fortsatta arbetet med

strukturbilden för kusten och det fördjupade arbetet med temana. Likaledes kommer arbetet att

vara ett stort stöd och ett bra underlag för alla de kommuner som ingår i GR-samarbetet, inte enbart

kustkommunerna.

Sedan 2013, har GR-planering ett uppdrag från sin politiska styrgrupp för Miljö- och Samhällsbyggnad

inom GR, att utveckla GRs Grön-och blåstruktur. En led i detta uppdrag har varit genomförandet av

denna förstudie. Frågan är fortsatt politiskt prioriterad av styrgruppen, vilket framgått tydligt i den

förankring med gruppen som skett under förstudiens gång. Styrgruppen för Miljö- och

samhällsbyggnad ser sig som en självklar politiskt styrgrupp även för arbetet framåt med havs- och

kustplaneringen, tillsammans med politiska representanter från Orust och Uddevalla. Därför bör det

kunna vara relevant att göra visst utrymme i GRs budget för 2016 för att stödja det fortsatta arbetet.

Kommunerna

Engagemang och nedlagd tid från de kustkommuner som deltagit i förstudien är av största vikt för att

arbetet med strukturbilden och de tematiska områdena ska vara framgångsrikt. Som nämnts innan så

kommer den lokala och breda kompetensen som finns tillgänglig i kommunerna att vara helt

nödvändig i de arbetsgrupper som bidrar till att driva arbetet framåt. Det arbete som genomförs och

den kunskap som tas fram är naturligtvis av stort värde även för GR kommunerna som helhet. De

kommer i sin tur att kunna bidra med kompetens bland annat genom de olika kommunnätverk som

finns på GR inom exempelvis samhällsbyggnad och miljö.

Som nämndes inledningsvis så finns, på grund av stukturbildsarbetets långsiktiga och gemensamma

karaktär, ett behov av en stabil grundfinansiering. Kontant finansiering kommer därför att erfordras

även från de deltagande kommunernas håll i viss utsträckning. Det visar också avsikt och ger en tyngd

till samarbetet.

Nationella myndigheter

Havs- och vattenmyndigheten (HaV)

HaV är den myndighet i Sverige som är huvudansvarig för den nationella havsplaneringsprocessen.

42

De nationella havsplanerna är menade att vara ett vägledande underlag för den kommunala fysiska

planeringen och utgöra statens syn på framtida mark- och vattenanvändning i området. Man menar

från statligt håll att havsplaneringen kommer att innebära samhällsekonomiska samordningsvinster

men att exempelvis samordningen med landets 80 kustkommuner kommer att vara särskilt

resurskrävande. I propositionen nämns att resurser för att planera kuster och att samverka

kommuner emellan kan behöva utökas, särskilt i ett inledande skede. Å andra sidan så pekar man på

att det inte är frågan om något utökat ansvar eller nya uppgifter för kommunerna, så att ökad

finansiering inte är nödvändig (Proposition 2013/14:186). Det finns i dagsläget inget särskilt

”havsplaneringsanslag” att söka för den typ av samordnande insats mellan kommuner som

förstudien föreslår trots att det skulle kunna effektivisera myndighetens arbete.

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för ett särskilt anslag som heter ”Åtgärder för havs- och

vattenmiljö” eller Havs- och vattenmiljöanslaget, vilket hade kunnat vara en möjlighet för

finansiering av detta arbete. Havs- och vattenmiljöanslaget ska användas för insatser för att

förbättra, bevara och skydda hav, sjöar och vattendrag. Anslaget omfattar havsmiljöanslaget, som

tidigare hanterades av Naturvårdsverket, men samlar även finansiering av kalkning, vattenförvaltning

och fiskevårdsåtgärder.

För år 2015 har Havs- och vattenmyndigheten fördelat 375 miljoner kronor till länsstyrelserna för

arbetet med vattenförvaltning, kalkning, fiskevård, åtgärdsprogram för hotade arter och lokala

vattenvårdsprojekt, LOVA. Utöver detta får länsstyrelserna ytterligare 40 miljoner kronor för

särskilda åtgärdsprojekt. Myndigheten bedömer dock att, till skillnad från tidigare år, kommer inget

utrymme att finnas för en allmän utlysning av projektbidrag som söks via ansökningsförfarande

direkt till myndigheten. Detta blir alltså aktuellt igen tidigast 2016.

Inom ramarna för detta kan det alltså framåt finnas en möjlighet att exempelvis finansiera delprojekt

för framtagande av relevant planeringsunderlag för kust- och havsplanering inom flera olika

tematiska områden.

Kontakt: Thomas Johansson, Enhetschef Enheten för havsplanering och maritima frågor.

Tel: 010-698 60 19

E-post: thomas.johansson@havochvatten.se

Boverket

Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor som rör byggd miljö, hushållning med mark- och

vattenområden, fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende och

bostadsfinansiering. Boverkets ansvar inom ramarna för havsplaneringen är framförallt att samordna

riksintressemyndigheternas arbete med att ta fram underlag för tillämpningen av

riksintressebestämmelserna. Verket har också ansvar för allmän uppsikt över hushållningen med

mark och vatten.

I åtgärdsprogrammet för God Havsmiljö 2020 från Havs- och vattenmyndigheten (ute på remiss

t.o.m. 2015-04-30) föreslås att Boverket i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram

vägledning för kommunal havs- och kustplanering. Vägledningen ska bidra till att det blir tydligt hur

den kommunala havs- och kustplaneringen kan påverka havets miljöstatus. Åtgärden syftar till att ge

underlag för tillämpning av plan- och bygglagen (PBL) och man menar att åtgärden kan innebära en

minskad risk för att havsområden avsätts till användningar som kan motverka att man bibehåller eller

43

uppnår god miljöstatus när man upprättar kommunala planer. Man föreslår alltså att Boverkets

ansvar för havs- och kustplanering utökas.

I åtgärdsprogrammet för God Havsmiljö 2020 räknar man med att kommunernas kostnad för

planering kommer att öka med mellan 20 -85 miljoner kronor till följd av att fler kommuner gör havs-

och kustplaner. Boverket har inte haft och har i dagsläget inga särskilda medel avsatta för att stödja

kommunernas arbete med kust- och havsplanering. I och med förslaget i åtgärdsprogrammet som

innebär ett ökat ansvar för Boverket att stötta kommunernas kust- och havsplanering, finns det dock

en tydligare ingång och sett till myndighetens uppdrag så är det relevant att hålla en fortsatt dialog

om deras möjligheter att stötta förstudiens fortsatta arbete.

Kontakt: Bengt Larsén, Strategisk planering Boverket

Telefon: direkt 0455-35 3116

Växel 0455-35 30 00

E-post: bengt.larsen@boverket.se

Tillväxtverket

Tillväxtverket är en statlig myndighet under Näringsdepartementet som har regeringens uppdrag att

främja hållbar näringslivsutveckling och regional tillväxt. Myndigheten har även regeringens uppdrag

att förvalta och fördela pengar ur Europeiska regionala utvecklingsfonden med syftet att stödja

projekt som arbetar för tillväxt och sysselsättning.

Tillväxtverkets har under 2013-2015 haft ett program tillsammans med Boverket för

”Samhällsplanering för näringslivets utveckling”. Programmet pekar på att ett ökat samspel mellan

fysisk planering och näringslivsutveckling kan öka attraktionskraften för företag och medborgare och

stärka tillväxten. Under 2013-2015 kan kommuner och regionala tillväxtaktörer som vill stärka

samspelet mellan fysisk planering och näringslivsutveckling få stöd. Ett antal pilotprojekt pågår runt

om i Sverige. Bland annat genomför Skaraborgs kommunalförbund ett arbete med utvecklingen av

Strukturbild Skaraborg.

Tillväxtverket, eller dåvarande Nutek medfinansierade projektet ”Integrerad kustzonsplanering och

landsbygdsutveckling” i Norra Bohuslän som drevs av Tillväxtsekretariatet Norra Bohuslän (2007-

2009). Ett av syftena var även här att utveckla kopplingen mellan ekonomiska utvecklingsfrågor och

de fysiska strukturerna/planfrågorna.

Förstudiens fokus har, bland annat genom samarbetet med Business Region Göteborg och

kartläggningen av det maritima näringslivets behov samt genom tydliga önskemål från de

deltagande kommunernas håll, varit att integrera näringslivsperspektivet i kustzonsplaneringen. Även

om programmet för ”Samhällsplanering för näringslivets utveckling” avslutas i oktober i år och man

inte ännu har beslutat om en fortsättning, så finns det stor anledning att bevaka hur Tillväxtverket

jobbar vidare med utvecklingen av detta perspektiv.

Tillväxtverket är även förvaltande myndighet för de regionala programmen inom den Europeiska

regionala utvecklingsfonden (ERUF). Se vidare i avsnitt nedan.

Kontakt: Stockholmskontoret. Telefon 08-681 91 00

44

Programkontor Västsverige, Göteborg

Telefon 08 - 681 91 00

E-post: programkontoret.vastsverige@tillvaxtverket.se

Jordbruksverket

Jordbruksverket administrerar både stöden inom EUs Landsbygdsprogram och en ny period 2014-

2020 för ”Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden” och de stöd som fördelas inom ramarna för

EUs Havs- och fiskerifond. Se nästa avsnitt nedan.

I det nya landsbygdsprogrammet 2014–2020 kommer det återigen att vara möjligt att jobba med

lokalt ledd utveckling genom leadermetoden. Leadermetoden är en metod för att utveckla

landsbygden inom lokalt ledd utveckling. I varje område tar privat, ideell och offentlig sektor

gemensamt fram en lokal utvecklingsstrategi där man kommer överens om vad man ska prioritera för

insatser under kommande programperiod. Metoden bygger på samarbete mellan olika sektorer och

aktörer i ett område utifrån lokala initiativ och förutsättningar vilket innebär att det är de som bor

och verkar i området som driver och påverkar utvecklingen.

I nya programperioden kommer fyra fonder att samordnas i det lokala utvecklingsarbetet. De fyra

fonderna är jordbruksfonden för landsbygdens utveckling, havs- och fiskerifonden, socialfonden och

regionala utvecklingsfonden.

Bland annat Södra Bohuslän (Tidigare Terra Et Mare d.v.s. Uddevalla, Orust, Stenungsund, Tjörn,

Kungälv, Öckerö och Södra skärgården i stadsdelen Västra Göteborg) har arbetat fram en lokal

utvecklingsstrategi som ligger till grund för ansökan om att bilda ett nytt ledaerområde. De fonder de

fokuserar på är Landsbygdsfonden, Regionalfonden och Socialfonden. Även Leader Bohuskust och

gränsbygd har ansökt. Det området innefattar i princip Norra Bohuslän och fiskeområdet längst med

hela Bohuskusten från Kosterhavets nationalpark i norr ner till och med Göteborgs södra skärgård. I

det här fallet är det alltså fiskeområdet, som har fokus på havs- och fiskerifonden som skulle vara

aktuellt för förstudiens fortsatta arbete.

I Leaderområde Södra Bohuslän är besöksnäring, lokal mat, lokal service, tillgänglighet och

delaktighet samt miljöeffektivisering prioriterade insatsområden i utvecklingsstrategin. Har man en

projektidé så måste den naturligtvis passa in i den utvecklingsstrategi som är godkänd för området.

Den 22 april 2015 tillkännagavs, via ett pressmeddelande, att Leader södra Bohuslän är ett av de

områden som blivit prioriterade av Jordbruksverket . Nu tar arbetet vid med att komplettera

strategin för att området ska kunna få startbesked från Jordbruksverket. Målsättningen är att den

lokala arbetsgruppen för Södra Bohuslän ska kunna börja fatta beslut om projekt i november 2015.

Listan över tidigare genomförda Leaderprojekt i området Södra Bohuslän vittnar om att det är

framförallt mindre, kortare och relativt konkreta projekt som fått stöd tidigare, men även en del mer

omfattande projekt med övergripande karaktär, ex. vissa paraplyprojekt på uppåt 3-4 år har fått

stöd. Några urvalskriterier för att beviljas stöd inom leader Södra Bohuslän är att projektet bidrar till

att skapa nya arbetstillfällen och nya mötesplatser inom utvecklingsområdena. Flera av de tematiska

områden som förstudien pekar ut ryms inom ramarna för utvecklingsstratgin för Södra Bohuslän och

skulle alltså kunna vara utgångspunkt för att söka medel inom Leader för lokala projekt. Dessa kan i

sådana fall fungera som piloter inom ramarna för förstudien som, om de fungerat bra, sedan kan

växlas upp med andra medel.

45

Kontakt:

Petra Jarlros, Fiskerihandläggare, Fiskerienheten

Jordbruksverket, Jönköping

Tfn 036-15 58 47

petra.jarlros@jordbruksverket.se

Anna Orestig, Fiskerihandläggare, Fiskerienheten

Jordbruksverket, Jönköping

Tfn 036-15 61 36

anna.orestig@jordbruksverket.se

www.jordbruksverket.se

Leader Terra et Mare/Södra Bohuslän

Ulrika Holmgren, Verksamhetsledare

Telefon: 0702-94 02 03

E-post: ulrika.holmgren@terraetmare.se

www.terraetmare.se

Möjligheter genom EU-medel

Havs- och fiskerifonden

Jordbruksverket är ansvarig myndighet för att utveckla det nya havs- och fiskeriprogrammet och

administrerar de stöd som ingår. De övergripande målen i havs- och fiskeriprogrammet är att öka

konkurrenskraften hos små och medelstora företag, skydda miljön och främja en hållbar användning

av resurser samt att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Fem områden är prioriterade

inom programmet:

- Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och

kunskapsbaserat fiske.

- Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och

kunskapsbaserat vattenbruk.

- Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken.

- Ökning av sysselsättningen och den lokala sammanhållningen genom lokalt ledd utveckling.

- Främjande av saluföring och beredning.

- Främjande av genomförandet av den integrerade havspolitiken.

Vissa stöd kunde man ansöka om redan hösten 2014, såsom datainsamling och kontroll och tillsyn.

De övriga stöden kommer att gå att söka tidigast i september 2015. Stöden inom Havs- och

fiskeriprogrammet kan för förstudiens del kanske framförallt bli relevanta för att finansiera de mer

tematiskt inriktade stödprocesserna med fokus på exempelvis fiske och vattenbruk. Det kommer

bland annat att finnas sökbara stöd för kommunal planering av vattenbruk, kompetensutveckling och

informationsinsatser inom fiske och vattenbruk men också bevarandeprojekt med fokus på skyddade

områden och återställande av akvatisk mångfald.

Vid kontakt med Jordbruksverket och beskrivning av syftet med förstudiens fortsatta arbete så

menar dock myndigheten att även ett mer övergripande projekt som en gemensam fysisk plan för

46

havet borde kunna rymmas inom ramarna för åtgärden Bevarandeprojekt där man bland annat kan

annat söka stöd för åtgärder för bättre förvaltning och bevarande av marina biologiska resurser.

Detta under villkoret att man samarbetar med myndighet, universitet, högskola eller vetenskapligt

institut som kan kvalitetssäkra och kontrollera resultatet av projektet.

Ett annat område inom havs- och fiskeriprogrammet som man kan argumentera för har bäring på

förstudiens fortsatta arbete är området stöd för att främja genomförandet av den integrerade

havspolitiken där både främjande och ökande av kunskap om den integrerade havspolitiken ingår.

Som nämnts tidigare är såväl havsplanering som integrerad kustzonsförvaltning två områden som

särskilt lyfts fram som centrala verktyg för att nå målen inom den integrerade havspolitiken. Här kan

alltså samarbeten som det förstudien föreslår spela en roll.

Kontakt: Se kontakt Jordbruksverket ovan.

ERUF (Europeiska regionala utvecklingsfonden)

Som nämndes tidigare är Tillväxtverket förvaltande och attesterande myndighet för Europeiska

regionala utvecklingsfonden. Tillväxtverket har därför bistått i framtagandet av förslag till regionala

strukturfondsprogram avseende bl.a. genomförande, uppföljning och utvärderingssystem inklusive

indikatorer, samt horisontella mål. Det finns åtta regionala strukturfondsprogram, varav ett för

Västsverige, ett nationellt regionalfondsprogram och gränsregionala samarbetsprogram, se Interreg

nedan.

Det regionala strukturfondsprogrammet för Västsverige ska bidra till investeringar i regional tillväxt

och sysselsättning i Västsverige och utgår från regionens strategier och prioriteringar för hur

regionen ska utvecklas. De övergripande målen för programmet Västsverige är att stärka små och

medelstora företags konkurrenskraft, bidra till en mer koldioxidsnål ekonomi och främja en hållbar

stadsutveckling. Målgrupp är små och medelstora företag.

Ansökningsomgång 2015:2 för det regionala strukturfondsprogrammet Västsverige är öppen för

ansökningar. Man kan ansöka mellan 15 juni 2015 och 15 september 2015 och prioritering sker 11

december 2015. Det är möjligt att söka stöd inom programmets alla tre insatsområden:

Insatsområde 1: Samverkan inom forskning och innovation, är helt öppet för ansökningar under

ansökningsomgången.

Insatsområde 2: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag, är öppet för ansökningar under

ansökningsomgången. Det är inte möjligt att söka stöd för projekt inom finansiella instrument.

Insatsområde 3: Innovation för en koldioxidsnål ekonomi är helt öppet för ansökningar under

ansökningsomgången.

Ansökningsomgången är öppen för ansökningar inom hållbar stadsutveckling kopplat till integrerade

territoriella investeringar. Totalt belopp att ansöka om under den aktuella ansökningsomgången

uppgår till 120 miljoner kronor

Kontakt: Se kontaktpersoner Tillväxtverket Programkontor Västsverige, Göteborg ovan.

47

Övriga intressanta EU-program

I dagsläget är det mest relevanta EU-programmet för förstudiens fortsättning de redan nämnda,

Havs- och fiskeriprogrammet samt den Regionala utvecklingsfonden och de möjligheter som finns

därinom. Även de medel som fördelas via Lokalt ledd utveckling genom Leadermetoden är

intressanta. I ett längre tidsperspektiv kan det dock vara relevant att även hålla ögonen på ett par

andra EU-program med relevans för havsmiljö och utbytet med andra länder.

EU:s miljöprogram LIFE

Naturvårdsverket är nationellt ansvarig för LIFE, EU:s finansiella instrument för miljö och klimat.

Under år 2015 finns det möjlighet att söka medel till naturvårdsåtgärder från programmet. Man kan

bland annat söka medel för genomförande av restaureringar inom Natura 2000-områden, utveckling

av nya metoder för att gynna biologisk mångfald i rinnande vatten eller motverka övergödning. Man

kan också söka för informationskampanjer som rör värdefull natur och biologisk mångfald i havs- och

vattenmiljöer eller övergödning. Totalt avsätts 3,4 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 30,4

miljarder kronor för åren 2014-2020. Villkoret för bidraget är att det också finns finansiering från

annat håll.

Havs- och vattenmyndigheten ser positivt på att länsstyrelser och andra organisationer söker medel

från LIFE programmet för projekt som bidrar till att uppfylla myndighetens uppdrag inom åtgärder för

havs- och vattenmiljön.

INTERREG-programmen

De territoriella samarbetsprogrammen handlar om att utveckla samarbetet över nationsgränserna.

Syftet är att uppmuntra städer och regioner från olika medlemsstater att arbeta tillsammans och lära

av varandra genom gemensamma program, projekt och nätverk. EU:s program för territoriellt

samarbete är det viktigaste verktyget för att finansiera den här typen av gränsöverskridande

utvecklingsarbete. De finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Sverige deltar i totalt 13

av dessa EU-program, även kallade INTERREG. Fokus för programperioden 2014-2020 kommer att

vara forskning och innovation, hållbara transporter, skapa en gränsöverskridande arbetsmarknad och

främja utvecklingen av miljövänliga energikällor.

Västragötalandsregionen är kontaktvägen för Interreg-programmen i Västra Götalands län och de

Interreg-program som är av störst relevant för ett fortsatt arbete med kust- och havsplanering är det

gränsregionala Öresund – Kattegatt – Skagerakk- programmet och det transnationella programmet

för Nordsjöregionen.

Se kontakperson per ämnesområde eller fond:

http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/EU/eu-

start/Kontakt/

Västra Götalandsregionen är svensk kontaktpunkt för Nordsjöprogrammet.

Kontakt:Hans-Åke Persson, Västra Götalandsregionen

Tel: 010-44 11 654

Mobil: 070-528 18 93

För Interreg Öresund-Kattegatt- Skagerakk:http://www.interreg-

oks.eu/omoss/kontaktuppgifter.4.1945eb0b148e579efa63f510.html#h-Goteborg

48

8. Vidare samarbete

Utgångspunkten är att det mellankommunala samarbete som inleds i och med det treåriga projektet

som föreslås i förstudien inte ska ta slut när de tre åren passerat. Arbetet avses snarare vara

inledningen på ett mer långsiktigt och fördjupat samarbete kommunerna emellan kring kustzonens

utveckling och en fortsatt dialog kring den regionala strukturen i kustzonen. Formerna och innehållet

för ett vidare samarbete kan ta sig i uttryck på olika sätt.

Den nationella havsplaneprocessen är en kontinuerlig process där behov av fortsatt samverkan med

kommunala aktörer förväntas. Ett förslag till nationella havsplan ska antas av regeringen senast år

2021. Här anses det som en stor fördel att kommunerna samordnar sig sinsemellan i dialogen med

den nationella havsplaneprocessen, vilket är ett av syftena med det föreslagna treårsprojektet.

Arbetet med strukturbilden och de olika tematiska områdena kan även tänkas utmynna i fördjupade

och/eller breddade samarbeten inom specifika teman såsom transportinfrastruktur till havs,

vattenbruk eller energiproduktion till havs. Här kan finnas öppningar och möjligheter till Europeiska

samarbeten som etableras under projektperioden.

Strukturbilden kommer att utgöra ett underlag för kommunernas planering i kust- och havsområdet.

En möjlighet är att vissa kommuner framöver vill fördjupa samarbetet med varandra just kring Blå

översiktsplanering.

Önskemål har även uppkommit under förstudiens gång att i ett längre perspektiv vidga samarbetet i

kustzonen till att innefatta hela förstudiens område inklusive resterande del av Bohuslän.

49

9. Referenser

Rapporter, Direktiv, SOUs

Europeiska kommissionen. (2007) EU:s Blåbok. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet,

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén - En integrerad havspolitik för Europeiska

unionen {KOM(2007) 574 slutlig}

Europeiska kommissionen. (2010). Europa 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. KOM(2010)

2020 slutlig

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för

gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. (2000/60/EG)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för

gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för

havsplanering. (2014/89/EU)

Europeiska kommissionen (2012). Blå tillväxt - möjligheter till hållbar tillväxt inom havs- och sjöfartssektorn.

COM(2012) 494 final

Göteborgsregionens kommunalförbund (2008). Strukturbild för Göteborgsregionen – En överenskommelse om

att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar.

Göteborgsregionens kommunalförbund (2013). Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på regional

struktur.

Havs- och vattenmyndigheten (2015) God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4:

Åtgärdsprogram för havsmiljön. Dnr 3563-14. Remissversion 2015-02-01. Stockholm.

Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:2. Havsplanering – Nuläge 2014. Statlig planering i territorialhav

och ekonomisk zon. Kunskapsunderlag. Dnr 137-2014

Kommunstyrelsens ordförande och oppositionsråd i Kungälv, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Stenungsund,

Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla, Öckerö kommuner. (2013). ”Ett enat Bohuslän” - avsiktsförklaring kring

besöksnäringen. 11 november 2013.

Länsstyrelsen Västra Götalands Län (2014) Bidrag till åtgärder för en bättre vattenmiljö- sammanställning av

finansieringsmöjligheter.

Maritima klustret i Västsverige. Borg, Josefin. (2014) Den maritima näringen i Västra Götaland.

Proposition. 2013/14:186. Hushållning med havsområden. Stockholm: Miljödepartementet.

SFS 1998:808. Miljöbalk. Miljö- och energidepartementet

SFS 2010:900. Plan och bygglag. Socialdepartementet

SOU 2010:91 Planering på djupet – fysisk planering av havet. Stockholm. Miljö- och energidepartementet.

50

Tillväxtanalys. Rapport 2013:1. Kommunal översiktsplanering och regionala utvecklingsprogram. Dnr 2012/013.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

Västra Götalandsregionen. Regionutvecklingssekretariatet – Näringslivsenheten. (2014)

Beslut om medel till ”Mellankommunal kustplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla”. Dnr RUN 612-

0358-14.

Turistrådet Västsverige. (2014) Handlingsplan för besöksnäringen i Bohuslän. November 2014.

Elektroniska referenser

8-fjordar. Hämtad den 29 april 2015.

http://www.8fjordar.se/

Boverket. Havsplanering är en nationell och kommunal fråga. Hämtad den 13 mars 2015.

http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/planering-av-mark-och-

vatten/havsplanering/

Europeiska kommissionen. Blå tillväxt. Hämtad 4 april 2015.

http://ec.europa.eu/maritimeaffairs/policy/blue_growth/index_sv.htm

Göteborgsregionens kommunalförbund. Rådslagsprocessen. Hämtat den 25 mars 2015.

http://www.grkom.se/toppmenyn/politiskstyrning/radslagsprocessen.4.248c1d11a301de99b80002107.html

Göteborgsregionens kommunalförbund. Seminarium om kustlivet. Hämtad den 21 april 2015.

http://grkom.se/toppmenyn/dettajobbargrmed/miljosamhallsbyggnad/miljo/gronstruktur/seminariumkustliv.4

.4703706a13cd47b3b8119d6.html

Havet.nu. Stockholms universitets Östersjöcentrum och Umeå marina forskningscentrum. Miljötillståndet i

Västerhavet. http://www.havet.nu/?d=153

Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmiljöanslaget. Hämtad 30 mars 2015.

https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/anslag-och-bidrag/havs--och-vattenmiljoanslaget.html

Havs- och vattenmyndigheten. Svensk havsplanering. Hämtad 23 april 2015.

https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/havsplanering/havsplanering-i-sverige/svensk-

havsplanering.html

Jordbruksverket. Alla stöd inom havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020. Hämtad 15 mars 2015.

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/fiskeristod/fiskeristod20142020/allmantomstodenihavso

chfiskeriprogrammet/allastodinomhavsochfiskeriprogrammet.4.37e9ac46144f41921cd3399d.html

Jordbruksverket. Lokalt ledd utveckling 2014–2020. Hämtad 8 april 2015.

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdsutveckling/lokaltleddutvecklinggenomleader/lokalt

leddutveckling20142020.4.37e9ac46144f41921cd13e12.html

Leader Terra et Mare. Hämtad den 8 april 2015.

http://www.terraetmare.se/

Länsstyrelsen Västra Götaland. Havsplanering. Dokumentation Dialogmöte för ett levande hav & blomstrande

kustsamhällen. Hämtad 22 april 2015.

51

http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/plan-och-byggfragor/fysisk-

planering/havsplanering/Pages/default.aspx

Maritima klustret i Västsverige. Hämtad den 23 april 2015.

http://maritimaklustret.se/

Ren & attraktiv kust i Bohuslän. Hämtad 29 april 2015.

http://www.renkust.se/

Regeringskansliet (2014). En maritim strategi växer fram. Hämtad den 23 mars 2015.

http://www.regeringen.se/sb/d/18185

Tillväxtverket. Pilotprojekt för stärkt samspel. Hämtad 7 april 2015.

http://tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/naringslivsutveckling/tillvaxtskapandesamhallsplanering

/samhallsplaneringfornaringslivetsutveckling/pilotprojekt.4.48a604441429f388620da.html

Tillväxtverket. Regionalt strukturfondsprogram Västsverige. Hämtad 14 juni 2015.

http://eu.tillvaxtverket.se/programmen/vastsverige.4.2fb8c83014597db7ce96335f.html

VISS - Vatteninformationssystem i Sverige. Hämtad 29 april 2015.

http://www.viss.lansstyrelsen.se/

Västra Götalandsregionen. INTERREG. Hämtad 13 april 2015

http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/EU/eu-start/EU-

program/INTERREG/

Västra Götalandsregionen. Maritima frågor i Västra Götaland. Hämtad 23 april 2015.

http://www.vgregion.se/maritimstrategi