B. BESVARA 1 AV JOKERUPPGIFTERNA (6-8)6)

(V.-15)

7)

(V.-14)

8)

(H.-11)

Esbo, 25.11.2015

PROV I SAMHÄLLSKUNSKAPPROVET BESTÅR AV 3 AVSNITT (A, B OCH C)

A. BESVARA 2 AV FÖLJANDE ESSÄUPPGIFTER (1-5)

1) Social- och hälsovårdsminister Paula Risikko (Saml) uttalar sig så här i en tidningsintervju(Ilkka, Pohjalainen 4.8.2013, svensk översättning: SEN):

”Vi måste bli av med socialskydd som inte förutsätter någon motprestation. Systemet borde förändras så att mottagaren av socialskydd är skyldig att delta i samhällsverksamheten. Samhället kan inte ordna allt – – – genom förändringen skulle man kunna åstadkomma ett deltagande socialskydd, som motverkar utslagning.”

a) Vad avses med att socialskyddet inte kräver motprestation? (2 p.)

b) Analysera vilka följder Risikkos förslag skulle få för individen och samhället. (4 p.) (V.-15)

2) I vissa länder ordnas parlamentsvalen som proportionella val, i vissa som majoritetsval.Förklara hur dessa två valsystem skiljer sig från varandra och diskutera deras fördelar och nackdelar. (H.-14)

3) Med vilka medel kan kommuner som befinner sig i ekonomiska svårigheter försöka förbättra sin ekonomi? Bedöm också fördelarna och problemen med de olika medlen. (V.-12)

4) Den könsneutrala äktenskapslagen har varit på tapeten i Finland det senaste året. Förklara utgående från nedanstående visualiseringar om lagens bakgrund samt det mothugg den fått, framförallt i sociala medier.

5) Nationalekonomen Jan-Otto Andersson har skrivit: ”Att säga att det inte spelar någon roll hur bnp [bruttonationalprodukten] utvecklas är att bortse från hur dagens samhälle faktiskt fungerar. Bnp är däremot inte ett mått på välfärd.” (Hufvudstadsbladet 22.2.2011)

a) Vad mäts med bruttonationalprodukten? (1 p.)

b) Hur kan Anderssons uppfattning motiveras? Vilka mätare på välfärd har presenterats? (5 p.) (V.-12)

C. BESVARA BÄGGE FRÅGORNA 9 SAMT 10

9) Definiera följande begrepp;a. Parlamentarismb. Interpellationc. Sipiläs samhällsfördragd. Kommunalskatte. Progressiv skattf. Statsrådet

10) I filmen ’The Thread’ behandlades förändringarna inom sociala medier. Vilken positiv och vilken negativ slutsats kunde man dra utgående från filmen? (4p)

LYCKA TILL!!!!!!!!!!

FACIT

1)a) 2 p. Examinanden förstår att socialstöd utan motprestation innebär, att man inte kräver några prestationer av mottagaren för att hon/han ska få socialstöd. Ger exempel på det t.ex.arbetslöshetsersättning eller utkomststöd.b) 1-2 p. Examinanden förstår Risikkos ståndpunkt gällande om socialstöd utan motprestation. Något exempel på konsekvenserna ur individens och samhällets synvinkel, t.ex. att man genom att avstå från socialstöd utan motprestation kan motivera individen att delta i arbetslivet. För samhället kan socialutgifterna minska.3-4 p. Som samlingspartist är Risikko bekymrad för att socialstödet utan motprestation har en passiverande karaktär. Examinanden dryftar de effekter som Risikko nämner och behandlar goda och dåliga sidor i hennes förslag, t.ex. avlägsnande av flitfällor och en försvagning av välfärdssamhällets grundvalar.

2) 3-4 p. Skribenten kan definiera proportionella valsystem och majoritetsvalsystem. I proportionella val fördelas mandaten i proportion till mängden givna röster. I majoritetsval får den med flest röster valkretsens alla platser. I svaret begrundas fördelar och nackdelar inom båda valsystemen, till exempel reflekterar det proportionella valsystemet bredare folkets vilja, medan nackdelen är exempelvis att makten fördelar sig på många aktörer vilket försvårar beslutsfattandet. Inom majoritetsvalsystem är det enklare att bilda en funktionsduglig regering, men minoritetens påverkningsmöjligheter kan vara obetydliga5-6 p. Skillnaderna mellan valsystemen har behandlats grundligare. Skribenten begrundar hur demokratiska valsystemen är, till exempel så kan valsystemet inverka på antalet kandidater och partier samt deras ställning, Skribenten vet att parlamentsvalen i Finland är proportionella.

3) 3–4 p. Kommunen kan öka sina inkomster genom att t.ex. höja kommunalskatten. Kommunen kan minska sina utgifter genom

att t.ex. minska på arbetskraftskostnaderna, skära ner på tjänster eller samarbeta med grannkommuner. Något exempel på problem: t.ex. nedskärning av utgifterna försvagar tjänster och kan betunga invånarnas ekonomi samt försvagar kommunens dragkraft utgående från hushållens och företagens perspektiv. Fördelar med sparande kan vara effektiverandet av verksamheter och bevarandet av tjänster.5–6 p. Flera exempel på sätt att öka inkomsterna och minska utgifterna: kommunen kan t.ex. effektivera sina tjänster, sälja egendom eller slå sig ihop med andra kommuner. Bedömandet av de olika fördelarna och problemen: t.ex. begrunda kommunsammanslagningarnas ekonomiska verkningar. Lagstadgade tjänster måste ändå erbjudas. Ett långsiktigt stärkande av kommunens ekonomi genom att t.ex. locka nya invånare och företag.

4) Me tahdomme-kampanjen som omedelbart samlade ihop över 100 000 namn och blev det första medborgarinitiativet som fördes till riksdagen och godkänndes som ett lagstiftningsinitiativ. Man eftersträvar äktenskap på samma villkor oberoende av parets könsfördelning. Det registrerade parförhållandet innebar vissa begränsningar i själva äktenskapets ingående samt adoptionsrätt. Initiativet väckte opposition såväl bland etablerade politiker (främst KD) som i den sociala median varifrån den senare bilden är kopierad. Motståndet organiserade även en alternativ medborgarinsamling med syfte att slopa det tidigare initiativet. Eftersom också denna medborgarrörelse lyckades samla över 50 000 namn så kommer detta initiativ också att behadlas i riksdagen som kommer att rösta ifall initiativet skall föras till utskottsbehandling.

5) a) Bruttonationalprodukten mäter det totala värdet av producerade varor och tjänster i en samhällsekonomi under ett år.

b) 1–3 p. Ökningen eller sänkningen av BNP korrelerar vanligen med utvecklingen av sysselsättningen och statsfinanserna. BNP passar inte som en mätare av välfärd då t.ex. hemarbete och den grå ekonomin inte syns i BNP. Som mätare av välfärd har dessutom använts tal som beaktar befolkningens livslängd och utbildningsnivån, t.ex. ”indexet för mänsklig utveckling” (HDI).

6)a) 1 p. Sauli Niinistö fick den procentuellt största andelen röster i Vasa och Pekka Haavisto på Åland.b) 1 p. Röstningsprocenten sjönk mest i Lapplands valkrets, närmare 10 procentenheter.Röstningsprocenten sjönk också märkbart i t.ex. Uleåborgs och Vasa valkretsar.c) 1-2 p. Examinanden begrundar några orsaker till det minskade valdeltagandet, t.ex. att andra omgångens kandidater inte motsvarade väljarnas preferenser eller att Niinistös seger ansågs vara klar på basis av första omgången.3 p. Examinanden tillämpar kunskapen i materialet i större detalj och dryftar orsakerna till röstningsbeteendet i andra omgången. Alla partier hade inte en kandidat i andra omgången, t.ex. det attCentern och Vänsterförbundet inte hade någon kandidat i Lapplands valkrets syntes som en minskning i röstningsaktiviteten.d) 1-2 p. Presidentvalet är ett personval, i riksdagsvalet går rösten både till personen och partiet. I presidentvalet är hela landet en valkrets, i riksdagsvalet finns flera valkretsar. Examinanden behandlar kandidatuppställningen, t.ex. partierna ställer upp kandidater.3-4 p. Examinanden gör en noggrannare jämförelse av hur partierna och valmansföreningarna nominerar kandidater. T.ex. i presidentvalet kan partierna nominera kandidater och kandidaterna ska vara infödda finländska medborgare. Begrundande av bakgrunden till röstningsbeslut, t.ex. att valen har förvandlats till underhållning och medias betydelse i kampanjerna, sinnebilder, personens betydelse och valet att rösta emot den andra kandidaten i andra omgången.

7)a) 4 p. Den demografiska försörjningskvoten förklarar andelen barn och pensionärer i relation till den arbetsföra befolkningen. Försörjningskvotens utveckling 1865 – 2011 avläses korrekt ur figuren och i utvecklingen fästes uppmärksamhet i hur barnens och pensionärernas andelar förändrats under perioden.Från 1960-talet till år 2011 var försörjningskvoten som förmånligast, då den arbetsföra befolkningen var stor och deras insatser i ekonomin var betydande. Under denna tid var Finlands ekonomiska tillväxt anmärkningsvärd, vilket även möjliggjorde skapandet av välfärdsstaten.b) 5 p. Ur citaten observeras skillnader i hur allvarligt hot man ser att den åldrande befolkningen i Finland är. Finlands näringsliv ser situationen som mycket allvarlig. Ekonomidirektören Kiander ser däremot inte att försörjningskvotens utveckling skulle vara särskilt oroväckande. Finlands näringslivs och professor Jänttis uppfattningar skiljer sig i hur man bör förhålla sig till den försvagande försörjningskvoten. Finlands näringsliv betonar en förlängning av arbetskarriärerna som en lösning. Därtill betonas lösningar som en ökad beskattning på konsumtion och den fasta egendomen för att täcka de åldersrelaterade kostnaderna. Professor Jäntti anser att sänkningen av inkomstskatten på 1990-talet var fel, och svår att nu korrigera. På grund av detta har det blivit svårt att i efterhand åtgärda hållbarhetsunderskottet.Ekonomidirektören Kiander anser att problemet inte ligger i beskattningen eller i arbetskarriärerna, istället betonas hur man överhuvudtaget skall skapa bra arbetsplatser i framtiden. I ett berömligt svar förutsätts källkritik. I citaten ser man perspektiv av sådana som representerar näringslivets och löntagares intressen. Pensionsbolagets ekonomidirektör Kiander är orolig för varifrån man skall samla ihop till kommande pensionsbetalningar.

8)

a) 2 p. Andelen arbetare av fullmäktigeledamöterna är störst i Vänsterförbundet (30.6%) och SDP (23.7%) och minst i Samlingspartiet (4.7%) och De gröna (5.6%).

b) 3 p. Centern är ett starkt jord- och skogsbruksparti . Samlingspartiet och De gröna är klart de högre tjänstemännens parti. Samlingspartiet har också många anhängare bland företagarna. Företagare finns också i viss mån hos Sannfinländarna. Vänstern och SDP har ett stort antal arbetare bland sina anhängare och SDP lägre tjänstemän. Därtill något av de följande slutledningarna: Pensionärer finns i synnerhet bland Vänsterförbundets och Sannfinländarnas anhängare. Sannfinländarnas stöd har fördelats jämt. Bland De gröna finns en i proportion stor andel studerande.

c) 4 p. I svaret kan man lyfta fram partiernas inställning till välfärdsstaten, Europeiska Unionen, regionpolitiken eller invandringen. I mångpartiregeringarna har det hänt att partierna ofta har agerat i motsats till sina kärnanhängares önskemål. Centern har av tradition drivit frågor i anslutning till lantbruk ock regional jämlikhet. Samlingspartiet har för sin del bedrivit en politik till förmån för näringslivets och företagarna. Vänsterpartiet har på grund av sina traditionella bindningar till fackorganisationerna varit intresserat av att påverka arbetslivet och bl.a. sysselsättningsstödet. SDP har också drivit t.ex. förmånliga skattelösningar för medelklassen.

9) a. Parlamentarism - Regeringen bör åtnjuta riksdagens förtroendeb. Interpellation - en förtroendefråga från riksdagen gentemot regeringen (min 20 riksdagsledamoter)c. Sipiläs samhällsfördrag - alla deltar i spartalkot för att få Finland på fötter och stabilisera ekonomind. Kommunalskatt - proportionell, skatteöre bestäms av kommunfullmäktige

e. Progressiv skatt - ju mera inkomster desto högre skatteprocentf. Statsrådet - ministrarna i regeringen

10) +att genom att utnyttja det kollektiva elementet i sociala medier snabbt kunna kartlägga offrens identitet och meddela anhöriga angående skadad/oskadad-häxjakten som spårade ut när ett kollektiv deltar i spekulationerna kring skuldfrågan