Upload
others
View
1
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
UTBILDNING
Mat på hållbar väg I I
2 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Ett av Världsnaturfondens, WWFs, viktigaste uppdrag är att arbeta för ett hållbart nyttjande av jordens resurser. Trycket blir allt större på vår planet, det förbrukas mer än vad jorden förmår att producera och den biologiska mång-falden minskar stadigt. Vår konsumtion av mat och dess effekter i naturen har blivit en het fråga. Ett alltmer intensivt jordbruk tömmer sjöar och vattendrag på vatten, fisket dammsuger haven på fisk och tropiska skogar får ge vika för stora plantager. Men, vi har stor möjlighet att påverka genom våra val av mat.
Var med och vänd trenden! För att klara det måste vi både veta, vilja och kunna. Miljöperspektivet och lärandet för en hållbar utveckling är ett viktigt uppdrag för skolan.
Vi hoppas att detta material skall inspirera hela arbetslag att arbeta med mat – på hållbar väg!
Text- och ursprungsidéHelene Wåhlander och Anna Freij Fiskespelet är utformat av Wolfgang Brunner
Bearbetning och redigeringEva-Lena Larsson, Kennert Danielsson och WWF.
Illustrationer Maj-Liz Hedendahl (Rollspelet)
Foto Eva-Lena Larsson, Mona Sundell,Sven Ängermark
LayoutMasonit Design, Sven Ängermark Tryck: Gävle offset
Beställes via: Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna tel: 08-624 74 00
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgo-dose sina behov. Vi behöver ett samhälle som är ekonomiskt livskraftigt, socialt attraktivt och ekologiskt hållbart. För en hållbar utveckling behövs en helhetssyn och ett samspel mellan ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.
3 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
INNEHÅLLSå här använder du materialet ”Mat på hållbar väg II” 4
Varför arbeta med mat och hållbar utveckling? 5
VAD SKALL VI ÄTA TILL MIDDAG? ‒ ETT ROLLSPELRollspelet 7
Upplägg och diskussionsfrågor 8
ROLLER I ROLLSPELETFarmor 11
Pappa 13
Mamma 15
Son 17
Dotter 19
Observatör 21
MATERIAL TILL ROLLSPELET Exponeringskort 24
Plockkort (kopieringsunderlag) 39
VAD TYCKER DU? – en värderingsövning 45
MAT I SKOLAN PÅ HÅLLBAR VÄGGillar du din skollunch? 47
Laga till något smart! 48
Påverka skolmaten! 49
MAT FRÅN HAVET PÅ HÅLLBAR VÄGFiskespelet – Räcker fisken? 50
Räkdilemmat! 52
MAT FRÅN JORDEN PÅ HÅLLBAR VÄGKalasmiddag - ditt val spelar roll! 53
Andra skolmaterial om mat och hållbar utveckling 56
4 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Så här använder du materialet ”Mat på hållbar väg II”Det tryckta häftetDetta material riktar sig främst till skolår 7-9 och gymnasiet. Det består av två delar. Den ena delen är det häfte du håller i din hand.
Här finns:
• Rollspel om mat
• Fiskespelet – Räcker fisken?
• Tävling om bästa hållbara måltid
• Ytterligare övningar på tema mat och hållbar utveckling
(se innehållsförteckning på föregående sida!)
Material på WWFs webbplatsDen andra delen finns på WWFs webbplats, www.hallbarmat.wwf.se
Här hittar du:
• Fakta om mat och hållbar utveckling
• Litteraturtips
• Länkar till aktuella hemsidor
• Science centers, museer med flera som tar emot studiebesök på detta tema
• Rollspelet i en engelsk version
• Inspirationsmaterial från bland annat
• Stavreskolan och Ledetskolans matvecka!
• Mer tips och övningar
Varför arbeta med mat och hållbar utveckling?
5 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Mat är förknippat med glädje och gemenskap. Mat visar vilken kultur du kommer ifrån och kanske vilken religion du tillhör. Men mat kan också vara ett ständigt bekymmer om det finns för lite av den.
Hur fördelar vi den mat vi har? Hur skapar vi en hållbar utveckling där den mat som produceras idag inte minskar chansen för framtida generationer av människor att äta sig mätta? Hur kan vi äta på en hållbar planet utan att fördärva ekosystemen? Utan mat förmår vi inget och vad vi äter påverkar oss till kropp och själ. Men vårt val av varor påverkar också människor och miljö både här hemma och på andra delar av jordklotet där de varor vi konsumerar odlas och hanteras.
Det spelar stor roll vad vi äter! Varje svensk konsumerar 70 ton mat och dryck under sin livstid och maten står för 20% av Sveriges totala energianvändning. Genom svenska bostäder strömmar mängder av energi och material. I snitt är flödet av mat 450 kilo, vatten 70 000 liter och hushållssopor 200 kilo för en person under ett år. Hushållen i Sverige bidrar till 60% av metallutsläppen, 40% av utsläppen av organiska miljögifter och upp emot 50% av övergödande fosfor och kväveutsläpp.
Att äta på en hållbar planet …De som representerar våra länder och fattar beslut om jordbrukspolitik, skatter och tullar har ett stort ansvar för vår hälsa och vår miljö. Men ansvaret finns också på lokal nivå, till exempel bland dem som sköter kommunens upphandling till skolbespis-ningen. Vi konsumenter kan också styra en hel del enligt principen: ingen efterfrågan - ingen produktion. Köper ingen jätteräkor så försvinner marknaden.
Köps det bara KRAV-bananer så odlas det bara KRAV-bananer. Lagar och avtal kan hjälpa oss på rätt spår, men din egen konsumtion och ditt eget val av mat har en avgö-rande betydelse i sammanhanget! Mat är oerhört centralt om vi skall lära oss att förstå principen för hållbar utveckling och för att vi skall kunna leva efter den!
I Lgr 11 kan man läsa:
Skolans uppdrag Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållnings-sätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en håll-bar utveckling, Många av övningarna i häftet ”Mat på hållbar väg” passar väl för undervisning i Hem- och konsumentkunskap, men tit-tar man närmare på tema mat och hållbar utveckling famnar det de flesta av skolans ämnen. Genom argumentation och aktiva värde-
ringar övas färdigheter i både svenska och samhällskunskap. Inom biologi, fysik, teknik, matematik och kemi finns de kunskaper om
kemiska, mekaniska och ekologiska förlopp som krävs för en förståelse av jordklotets begränsningar. Varför inte prova på att argumentera på
till exempel engelska för att träna färdigheter i ett annat språk?
6 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Lgr 11: Här följer ett axplock ur Lgr 11 där matens betydelse lyfts fram i olika ämnen.
Hem och konsumentkunskapSyfteGenom undervisningen i ämnet hem-och konsumentkunskap ska eleverna samman¬fattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.
Centralt innehåll i åk 1-6
Miljö och livsstil
• Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse.
• Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påver¬kar miljö och hälsa.
• Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.
• Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider.
Centralt innehåll i åk 7-9
Miljö och livsstil
• Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.
• Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.
SamhällskunskapCentralt innehåll i årskurs 1-3
• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.
BiologiCentralt innehåll i årskurs 7-9
Natur och samhälle
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsu¬ment och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
7 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
VAD SKALL VI ÄTA TILL MIDDAG?- ett rollspel
På sidan 42 finns en kompletterande värderingsövning. Gör den gärna före och efter rollspelet och se om klassens värderingar har förändrats av diskussionerna!
Syfte
Rollspelet gör eleverna mer medvetna om vad som styr valet av mat. Vid genom-förandet får de insikt i hur andra människor tänker och en förståelse för andra människors val. Rollspelet är dessutom en bra inkörsport för kommande diskus-sioner om mat och hållbar utveckling.
Övningen kan ge förståelse för argument som ligger till grund för olika männis-kors ställningstaganden om mat. Deltagarna lär sig förhandla om olika möjlighe-ter, men också att samarbeta för att kunna genomföra den gemensamma måltiden som tillfredställer alla de olika familjemedlemmarnas behov och önskemål.
What’s for dinner?
Rollspelet finns även på engelska!
Då skall familjen laga en fisksoppa. Passar extra
bra för er som vill inrikta er på ett tema om fiske.
Du kan ladda ner den engelska versionen från
webbplatsen: www.hallbarmat.wwf.se
8 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Hur går rollspelet till?KlassenKlassen delas i grupper om fem elever. Varje grupp bildar en familj som kan utökas med en observatör vars uppgift är att iaktta och anteckna vad som händer. För yngre elever kan observatörens roll vara något otydlig och kan då helt utgå utan att rollspelet som hel-het påverkas. Varje familjemedlem har ett visst karaktärsdrag som framgår av instruktio-nerna. Det är elevens uppgift att med fantasi tolka karaktären. Var och en i familjen skall inhandla ingredienser till en måltid: spaghetti och köttfärssås. Matvarorna inhandlas helt fritt i en simulerad affär.
Affären“Affären” görs i ordning på ett bord där varje vara utgörs av ett exponeringskort och flera plockkort. Exponeringskorten finns färdigtryckta i detta häfte och plockkorten finns i form av kopieringsunderlag. För en helklass behövs 15 plockkort av varje sort. När eleven skall handla mat till sin version av spagetti och köttfärssås, tolkad utifrån sin rollkarak-tär, plockas de valda korten med till själva diskussionen.
DiskussionenVarje grupp placerar sig runt ett mindre bord, “köksbordet”. Hur enas en familj med så skilda åsikter runt en gemensam måltid? Observatörens roll är att fånga upp olika syn-punkter. Använd gärna ”observatörens protokoll” på sidan 23 i materialet. Diskussionen kan börja!
Förhoppningsvis flyter diskussionen av sig själv och slutar i en middag där alla kan känna sig belåtna. Behöver ni hjälp i diskussionen kan ni använda några av följande funderingar!
Vad tycker de olika rollfigurerna i följande frågor:Transporter En del mat har färdats långt med båt, flyg och lastbil. En banan kan ha vuxit i Sydame-rika, åkt båt till Europa, åkt lastbil till en omlastningscentral och vidare med lastbil till butiken där ni handlar den. Sedan har du åkt till affären för att handla den. Hur påverkar långa transporter:
• priset?
• miljön?
• människor – vad tycker din rollfigur?
9 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
FörpackningarDet är stor skillnad på olika förpackningar och deras påverkan på miljö och pris. Hur resonerar medlemmarna i din familj?
• Hur mycket av varans pris står förpackningen för?
• Tar förpackningen stor plats vid transporten så att till exempel lastbilarna egentli-gen kör halvfulla och resten är luft i förpackningen?
• Vilka typer av förpackningar tror du belastar miljön minst? Tillagningsmetoder • Vilken av familjens rätter drar mest/minst energi vid tillagningen?
• Hur måste matvarorna förvaras till de olika varianterna av spagetti och köttfärs-sås? Kräver de kyl/frys för att hålla? Vad kräver mest/minst energi?
Miljö- och rättvisemärkningHur stort är intresset i din familj för att handla ekologiska varor?
• Tycker alla i familjen att det finns någon vinst med att köpa ekologiskt?
• Är det värt att lägga extra pengar på ekologiska varor som ofta kostar något mer?
• Det finns olika märkningar av livsmedel. Känner alla i familjen igen:
• KRAV / EU-märkt
• Rättvisemärkt – egentligen ingen miljömärkning men handlar ändå om hållbar utveckling. Låt de olika familjemedlemmarna diskutera.
Utbud och efterfrågan• Hur ser familjen på den enskildes möjlighet att påverka vilka varor som finns att
köpa i affären?
• Vad påverkar din rollfigurs val av mat mest?
• Kostnad
• Smak
• Näring och energi
• Kvalitet
• Miljö
SäsongTidigare åt man jordgubbar på sommaren och apelsiner på vintern. Nu finns dessa varor tillgängliga året om. Vintertid importeras jordgubbarna från Italien eller Afrika och sommartid kommer apelsinerna från bland annat Sydafrika.
• Diskutera om vi “behöver” ha alla varor tillgängliga under hela året. Vad finns det för för- och nackdelar?
• Vad finns det för för- och nackdelar med att vissa grönsaker och frukter bara finns säsongvis?
AvfallshanteringSopor, sopor, sopor. Allt skall tas omhand på ett eller annat sätt om det så är via av-loppssystemet, sophämtningen eller återvinningsstationen.
• Förpackningar, skal och matrester skall tas omhand. Kan man handla smart i af-fären så att man slipper en del av problemen? Hur resonerar din rollfigur?
• Vilka förpackningar belastar miljön mest/minst? Foto: Germund Sellgren
10 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Uppfödning och odling Kan alla i familjen enas om vilken typ av köttfärs som skall användas?
Fundera över ert val av kött.
• Spelar det någon roll hur djuren är uppfödda?
• Vad har de ätit under sin livstid?
• Hur påverkar det i sin tur miljön eller de människor som äter köttet?
Fundera över hur växterna odlats:
• Spelar det någon roll nu och i framtiden hur man odlar de växter vi äter?
• Spelar det någon roll för din rollkaraktär hur människorna har det där maten odlas, till exempel arbetsvillkor, kemikalieanvändning med mera?
Ekonomi och rättvisa
• Mat kostar pengar. Vem är det som tjänar pengar på den middag ni till slut valt att laga? Spelar det någon roll var vinsten hamnar? Vad tycker din rollfigur?
• Spelar det någon roll om ert val av middagsmat gör att andra inte får en bra middag?
• Hur många generationer in i framtiden skall vi bry oss om?
Att diskutera efteråt:
Rollerna är tillspetsade för att vara så olika varandra som möjligt. Fundera över följande:
• Hur jämställd är familjen?
• Är rollerna typiska för kvinnor/män eller tjejer/killar?
• Har åldern hos dottern, mamman och pappan någon betydelse för rollens utform-ning? Kan farmors rollbeskrivning byta plats med sonens så att sonen blir mån om väldens rättvisa och farmor vegan?
• Om man skrev nya roller, hur skulle de se ut i så fall? Hitta på en ny familj och testa hur diskussionen runt matbordet skulle bli då!
Vad tycker du själv, inte din rollkaraktär, i dessa frågor? Diskutera med de andra med-lemmarna i ”din familj” eller i klassen.
• Vad är viktigt när du äter mat? Tänker du på smak, hur maten ser ut, näringsin-nehåll, hur säden är odlad och hur djuren är uppfödda? Är rättvisetankar runt mat viktiga för dig?
• Brukar du tänka på att den mat vi äter påverkar andra människor och natur, både positivt och negativt, på många platser på vår jord?
• Har rollspelet påverkat ditt sätt att tänka runt mat?
KRAV-märkt matOdlingen sker utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Genom att välja KRAV-märkt mat bidrar du till en bättre miljö och till ett öppet landskap med biologisk mångfald
MSCMSC:s program för certifiering av fisken och miljömärk-ning av fisk och skaldjur ger erkännande och uppmuntran åt hållbara fisken. MSC är en internationell organisation som arbetar tillsammans med fisken, företag, forskare, och miljöorganisationer samt med allmänheten för att främja det bästa miljövalet för fisk och skaldjur.
RättvisemärktNär du väljer Fairtrade-märkta produkter skapar du förutsätt-ningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Läs mer på www.fairtrade.se
FARMORDu skall spela farmor i en familj som består av fem familjemed-lemmar – farmor, pappa, mam-ma, son och dotter. Välj tillsam-mans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn.
Nedan finns en beskrivning av familjen och din rollfigur. Läs beskrivningen så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskriv-ning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.
12 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
FARMORBeskrivning av din roll Du tänker på miljön och vill att det skall vara rättvisa i välden. Alla skall ha det bra, så väl människor som djur och natur.
Du är 68 år och pensionär sedan 5 år. Du har tidigare arbetat med växter på en handelsträdgård och har en universitetsutbildning på området. Du är en levnadsglad och rättvis människa som gärna delar med dig av dina kunskaper och mer än gärna lyssnar på vad andra har att säga. På dagarna brukar du påta i det egna landet där det bland annat växer morötter, potatis och gräslök. Ditt intresse för naturen och vad den har att erbjuda är stort. Det är viktigt för dig att värna om miljön. Du handlar i stort sett bara miljömärkta och närproducerade produkter och är medlem i en miljöorganisation. I två år har du vän-tat på att få operera en dålig höft. Din framkomlighet är begränsad på grund av höftskadan och därför så handlar du gärna i närliggande butiker.
UppgiftFamiljen skall äta köttfärssås och spaghetti till middag och alla skall handla sina egna ingredienser.
Utifrån de roller ni spelar skall ni handla ingredienser till maträtten spaghetti och köttfärssås. Var och en handlar sina ingredienser. Det är upp till dig, utifrån hur du tolkar din roll, att välja varor bland dem som erbjuds. Kort med bilder och text kommer att föreställa de varor som finns att välja på. På korten står fakta om de olika varorna, fakta som du behöver för att göra ditt val. Bredvid dessa kort finns mindre plockkort som du kan ta när du gjort ditt val.
Tillsammans som en familj samlas ni sedan kring fa-miljens köksbord för att diskutera era val - vilka för och nackdelar finns med de varor som ni valt? Kan ni enas eller är det omöjligt? !
Kom ihåg
att spela din roll under hela uppgiften!
PAPPADu skall spela pappan i familjen som består av fem familjemedlemmar – farmor, pappa, mamma, son och dot-ter. Välj tillsammans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn.
Nedan finns en beskrivning av famil-jen och din rollfigur. Läs beskrivning-en så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.
14 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
PAPPABeskrivning av din roll Du är stressad och vill att allt skall ske snabbt. Du tänker mycket på ekonomin och tycker inte om när saker och ting kostar för mycket.
Du är 46 år gammal och är en glad och utåtriktad person som gillar när det händer saker. Du gillar att överraska andra och uppskattar när andra gör liknande saker för dig. Du arbetar som sjukgymnast på ett stort sjukhus. På sjukhuset jobbar också din fru – det var där ni träffades. Efter jobbet vill du gärna komma hem så fort som möjligt. Dina vänner och din familj beskriver dig som stressad, ekonomisk och snäll, vilket stämmer väldigt bra. Så fort du vistas utanför hemmet är du den som drar upp tempot. Du tycker inte om att gå och strosa i butiker, mataffärer och liknande, men kommer du ut i skog och mark, på hal is, fotbollsplanen eller liknande så är du den som rör sig snabbast, skrattar mest och som alla vill vara med. Du vill ha koll på ekonomin och är den i familjen som håller hårdast i plånboken.
UppgiftFamiljen skall äta köttfärssås och spaghetti till middag och alla skall handla sina egna ingredienser.
Utifrån de roller ni spelar skall ni handla ingredienser till maträtten spaghetti och köttfärssås. Var och en handlar sina ingredienser. Det är upp till dig, utifrån hur du tolkar din roll, att välja varor bland dem som erbjuds. Kort med bilder och text kommer att föreställa de varor som finns att välja på. På korten står fakta om de olika varorna, fakta som du behöver för att göra ditt val. Bredvid dessa kort finns mindre plockkort som du kan ta när du gjort ditt val.
Tillsammans som en familj samlas ni sedan kring fa-miljens köksbord för att diskutera era val - vilka för och nackdelar finns med de varor som ni valt? Kan ni enas eller är det omöjligt? !
Kom ihåg
att spela din roll under hela uppgiften!
MAMMADu skall spela mamman i familjen som består av fem familjemedlemmar – farmor, pappa, mamma, son och dotter. Välj tillsammans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn.
Nedan finns en beskrivning av famil-jen och din rollfigur. Läs beskrivning-en så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.
16 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
MAMMABeskrivning av din roll Du vill att andra människor skall ha det bra. Du är mycket omtänksam och vill att alla familjemedlemmar skall vara friska och ha en bra hälsa.
Du är 45 år gammal och en omtänksam människa som gillar att hjälpa andra. Du arbetar som läkare på ett stort sjukhus och är stolt över dig själv och din familj och gör allt för att alla skall må bra. På sjukhuset jobbar också din man – det var där ni träffades. Du arbetar för det mesta på dagen, men ibland blir det nattpass eftersom du också har jour. På fritiden gillar du att röra på dig, du tränar på Friskis och Svettis regelbundet 3 dagar i veckan. Något som du prioriterar högt är hälsosam och näringsriktig mat. Det är viktigt för dig att du och de andra familjemed-lemmarna får i sig allt ni behöver för att hålla er friska och krya.
UppgiftFamiljen skall äta köttfärssås och spaghetti till middag och alla skall handla sina egna ingredienser.
Utifrån de roller ni spelar skall ni handla ingredienser till maträtten spaghetti och köttfärssås. Var och en handlar sina ingredienser. Det är upp till dig, utifrån hur du tolkar din roll, att välja varor bland dem som erbjuds. Kort med bilder och text kommer att föreställa de varor som finns att välja på. På korten står fakta om de olika varorna, fakta som du behöver för att göra ditt val. Bredvid dessa kort finns mindre plockkort som du kan ta när du gjort ditt val.
Tillsammans som en familj samlas ni sedan kring fa-miljens köksbord för att diskutera era val - vilka för och nackdelar finns med de varor som ni valt? Kan ni enas eller är det omöjligt?
!
Kom ihåg att spela din roll
under hela uppgiften!
SONDu skall spela sonen i familjen som består av fem familjemedlemmar – farmor, pappa, mamma, son och dotter. Välj tillsammans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn.
Nedan finns en beskrivning av familjen och din rollfigur. Läs beskrivningen så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.
18 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
SONBeskrivning av din roll Du hittar ofta på nya saker. Du tänker mycket på framti-den och gillar att lösa problem.
Du är 17 år och studerar på gymnasiet. Du går andra året på det estetiska programmet med inriktning mot konst och har ett otroligt sinne för färg och form. Du är den i fa-miljen som utmärker sig mest. Du skiljer dig mycket från de andra och det är något som du vill. Du gillar att sätta i gång diskussioner och uttrycka dina åsikter. Att få din röst hörd och föra fram dina budskap är något som är viktigt för dig. Detta gör du delvis genom din konst men också genom de val du gör i livet. Du har bland annat valt att av-stå från att äta allt från djurriket och äter bara vegan mat. Detta för att du anser att djuren i vårt samhälle behandlas på ett dåligt och långt ifrån godtagbart sätt.
UppgiftFamiljen skall äta köttfärssås och spaghetti till middag och alla skall handla sina egna ingredienser.
Utifrån de roller ni spelar skall ni handla ingredienser till maträtten spaghetti och köttfärssås. Var och en handlar sina ingredienser. Det är upp till dig, utifrån hur du tolkar din roll, att välja varor bland dem som erbjuds. Kort med bilder och text kommer att föreställa de varor som finns att välja på. På korten står fakta om de olika varorna, fakta som du behöver för att göra ditt val. Bredvid dessa kort finns mindre plockkort som du kan ta när du gjort ditt val.
Tillsammans som en familj samlas ni sedan kring fa-miljens köksbord för att diskutera era val - vilka för och nackdelar finns med de varor som ni valt? Kan ni enas eller är det omöjligt?!
Kom ihåg
att spela din roll under hela uppgiften!
DOTTERDu skall spela dottern i familjen som består av fem familjemedlemmar – farmor, pappa, mamma, son och dot-ter. Välj tillsammans vad ni i er familj skall heta i för- och efternamn.
Nedan finns en beskrivning av famil-jen och din rollfigur. Läs beskrivning-en så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.
20 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
DOTTERBeskrivning av din roll Du gör saker utan att tänka efter och vill bestämma i fa-miljen trots att du är yngst. Du vill på alla sätt få din vilja igenom.
Du är 9 år och går i tredje klass. Du är en rar, liten tjej och spelar gärna fotboll. Efter skolan brukar du leka med dina vänner hemma på gatan. Två dagar i veckan skjutsar pappa eller mamma dig till fotbollsklubben för träning. När du inte får som du vill är du en ganska gnällig tjej. När familjen är ute och handlar är det smarriga varor som du vill ha ned i shoppingvagnen, det vill säga allt som innehåller mycket fett och socker. Att påverka andra är inte alltid lätt men du gör allt för att få någon att ta ditt parti för att få din vilja igenom. Det är inte lätt att förut-spå hur du kommer att handla, du gör det som faller dig in för stunden.
UppgiftFamiljen skall äta köttfärssås och spaghetti till middag och alla skall handla sina egna ingredienser.
Utifrån de roller ni spelar skall ni handla ingredienser till maträtten spaghetti och köttfärssås. Var och en handlar sina ingredienser. Det är upp till dig, utifrån hur du tolkar din roll, att välja varor bland dem som erbjuds. Kort med bilder och text kommer att föreställa de varor som finns att välja på. På korten står fakta om de olika varorna, fakta som du behöver för att göra ditt val. Bredvid dessa kort finns mindre plockkort som du kan ta när du gjort ditt val.
Tillsammans som en familj samlas ni sedan kring fa-miljens köksbord för att diskutera era val - vilka för och nackdelar finns med de varor som ni valt? Kan ni enas eller är det omöjligt?
!
Kom ihåg att spela din roll
under hela uppgiften!
OBSERVATÖRDu är observatören i ett rollspel om mat och personliga val. Din uppgift är att granska vad som händer i ett rollspel och föra anteckningar över detta. För att du skall kunna göra det måste du veta lite om vad rollspelet går ut på och vad deltagarna i spelet har för uppgifter.
Nedan finns en beskrivning av familjen och din rollfigur. Läs beskrivningen så att du vet något om din familj och den roll du skall spela. Det finns också en beskrivning av er uppgift, det vill säga vad rollspelet går ut på.
22 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
OBSERVATÖRBeskrivning av din roll Du skall övervaka rollspelet utan att ge synpunkter.
Som observatör deltar du inte i rollspelet, du är dig själv. Din uppgift är att föra anteckningar över de olika familje-medlemmarnas val av varor och vilka synpunkter de har om dessa – Vad tycker de är bra eller dåligt med de varor de valt? Tänk på att det är rollspelsdeltagarnas åsikter om varorna som du skall anteckna, inte dina egna. Om du har några idéer eller tankar som rör rollspelet kan du dock anteckna dessa som underlag för en diskussion efter det att spelet avslutats. Det är inte tänkt att du skall lägga dig i spelet. Prata inte med dem som spelar utan lyssna på vad de säger.
Om du vill kan du använda observatörsmallen för dina anteckningar.
UppgiftFamiljen skall äta köttfärssås och spaghetti till middag och alla skall handla sina egna ingredienser.
Utifrån de roller ni spelar skall ni handla ingredienser till maträtten spaghetti och köttfärssås. Var och en handlar sina ingredienser. Det är upp till dig, utifrån hur du tolkar din roll, att välja varor bland dem som erbjuds. Kort med bilder och text kommer att föreställa de varor som finns att välja på. På korten står fakta om de olika varorna, fakta som du behöver för att göra ditt val. Bredvid dessa kort finns mindre plockkort som du kan ta när du gjort ditt val.
Tillsammans som en familj samlas ni sedan kring fa-miljens köksbord för att diskutera era val - vilka för och nackdelar finns med de varor som ni valt? Kan ni enas eller är det omöjligt? !
Kom ihåg
att spela din roll under hela uppgiften!
Pappa
Mamma
Farmor
Son
Dotter
Har valt dessa varorPositiva synpunkter
Negativa synpunkter
Intressant (Observatörens kommentarer)
Observatörens protokoll
24 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
EXPONERINGSKORT OCH PLOCKKORTExponeringskorten, sidan 25-37, klipps ut ur häftet. Plockkorten, sidan 39-41, kopieras i önskat antal. I en klass med fem grupper är det lagom med 15 exemplar av varje plock-kort. Plockkorten skall ligga under respektive exponeringskort i affären.
Följande varor ingår i butikens sortiment:Tomatprodukter
• Tomater i plåtkonserv
• Tomater i pappkartong
• Tomater i pappkartong - ekologisk
• Tomatpuré tub
• Tomatpuré glasburk
• Tomatpuré glasburk - ekologisk
• Ketchup
• Ketchup - ekologisk
Grönsaker
• Svensk gul lök
• Svensk gul lök - ekologisk
• Svensk morot
• Svensk morot - ekologisk
• Morot i plåtkonserv
• Vitlök
• Vitlök – ekologisk
• Vitlökspulver
Köttfärs och alternativ till färs
• Svensk nötfärs
• Svensk nötfärs - ekologisk
• Svensk blandfärs
• Importerad quorn
• Importerade röda linser
• Svenska gula ärtor - ekologiska
• Färdiglagad köttfärssås på burk
Pasta
• Spaghetti
• Spaghetti - ekologisk
Buljong
• Buljongpulver
• Buljongtärningar
Följande information kommer på korten för varje produkt:
• Pris
• Märkning
• Näringsinnehåll
• Ursprung
• Förpackning
• Säsong
• Avfallshantering
• Förvaring
• Transport
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Expo
nerin
gssko
rt
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Mat
på
hållb
ar v
äg II
PRIS
: För
pack
ning
med
400
g (2
40g
tom
ater
och
160
g to
mat
juic
e) k
osta
r 4.9
0kr
MÄ
RK
NIN
G: -
NÄ
RIN
GSI
NN
EHÅ
LL:
Pro
tein
1g/
100g
, ko
lhyd
rate
r 6,5
g/10
0g, f
ett 0
g/10
0g.
UR
SPR
UN
G: I
talie
n.FÖ
RPA
CK
NIN
G: M
etal
lbur
kSÄ
SON
G: O
bero
ende
av
säso
ngAV
FALL
SHA
NTE
RIN
G: M
etal
låte
rvin
ning
FÖR
VAR
ING
: I k
yl e
fter ö
ppna
ndet
, kor
t hå
llbar
hets
tid p
å gr
und
av a
tt pr
oduk
ten
inte
inne
hålle
r kon
serv
erin
gsm
edel
TRA
NSP
OR
T: M
ed la
stbi
l frå
n Ita
lien
Tomatp
uré i g
lasbur
kPR
IS: F
örpa
ckni
ng m
ed 2
50g
kost
ar 9
kr (
36 k
r/kg
)M
ÄR
KN
ING
: -
NÄ
RIN
GSI
NN
EHÅ
LL: P
rote
in 4
g/10
0g,
kolh
ydra
ter 2
0g/1
00g,
fett
0,5g
/100
g E
nerg
i 420
kJ/
100g
UR
SPR
UN
G: I
talie
nFÖ
RPA
CK
NIN
G: G
lasb
urk
med
met
allo
ckSÄ
SON
G: O
bero
ende
av
säso
ngAV
FALL
SHA
NTE
RIN
G: G
las-
och
met
allå
terv
inni
ngFÖ
RVA
RIN
G: I
kyl
efte
r öpp
nand
et, k
ort h
ållb
arhe
tstid
på
grun
d av
att
prod
ukte
n in
te in
nehå
ller k
onse
rver
ings
med
elTR
AN
SPO
RT:
Med
last
bil f
rån
Italie
n
Hela t
omate
r i plå
tkonse
rv
Tomatp
uré i g
lasbur
k - ek
ologis
kPR
IS: F
örpa
ckni
ng m
ed 2
00g
kost
ar
14,5
0 kr
(87,
00 k
r/kg)
MÄ
RK
NIN
G: K
RAV
NÄ
RIN
GSI
NN
EHÅ
LL:
Pro
tein
4g/
100g
, ko
lhyd
rate
r 20g
/100
g, fe
tt 0,
5g/1
00g
UR
SPR
UN
G: I
talie
nFÖ
RPA
CK
NIN
G: G
lasb
urk
och
met
allo
ckSÄ
SON
G: O
bero
ende
av
säso
ngAV
FALL
SHA
NTE
RIN
G: G
las-
och
m
etal
låte
rvin
ning
FÖR
VAR
ING
: I k
yl e
fter ö
ppna
ndet
, kor
t hål
lbar
hets
tid p
å gr
und
av a
tt pr
oduk
ten
inte
inne
hålle
r kon
serv
erin
gsm
edel
TRA
NSP
OR
T: M
ed la
stbi
l frå
n Ita
lien
Tomatp
uré i t
ubPR
IS: F
örpa
ckni
ng m
ed 2
00g
kost
ar 9
,90
kr (4
9,50
kr/k
g)M
ÄR
KN
ING
: -
NÄ
RIN
GSI
NN
EHÅ
LL: -
Pro
tein
4g/
100g
, ko
lhyd
rate
r 20g
/100
g, fe
tt 0,
5g/1
00g.
UR
SPR
UN
G: S
pani
en, f
ärdi
gstä
lls i
Sve
rige
FÖR
PAC
KN
ING
: Met
all o
ch p
last
SÄSO
NG
: Obe
roen
de a
v sä
song
AVFA
LLSH
AN
TER
ING
: Met
all-
och
plas
tåte
rvin
ning
FÖR
VAR
ING
: I ru
mst
empe
ratu
r, öp
pnad
i ky
lskå
pTR
AN
SPO
RT:
Med
last
bil f
rån
Spa
nien
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Expo
nerin
gssko
rt
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Krossa
de to
mater
i papp
karton
g - ek
ologis
kaPR
IS: F
örpa
ckni
ng m
ed 5
00g
kost
ar 4
,90
kr
(9,8
0 kr
/kg)
MÄ
RK
NIN
G: K
RAV
NÄ
RIN
GSI
NN
EHÅ
LL: P
rote
in1g
/100
g,
kolh
ydra
t 6,5
g/10
0g, f
ett <
0,5g
/100
g.
Ene
rgi 1
25 k
J/10
0gU
RSP
RU
NG
: Ita
lien
FÖR
PAC
KN
ING
: Kar
tong
AVFA
LLSH
AN
TER
ING
: P
appe
rsåt
ervi
nnin
gSÄ
SON
G: Å
ret o
mFÖ
RVA
RIN
G: I
kyl
efte
r öpp
nand
et, k
ort h
ållb
arhe
tstid
på
grun
d av
att
prod
ukte
n in
te in
nehå
ller k
onse
rver
ings
med
el.
TRA
NSP
OR
T: M
ed la
stbi
l frå
n Ita
lien
Krossa
de to
mater
i papp
karton
gPR
IS: F
örpa
ckni
ng m
ed 5
00g
kost
ar 4
,50
kr
(9,0
0 kr
/kg)
MÄ
RK
NIN
G: -
N
ÄR
ING
SIN
NEH
ÅLL
: Pro
tein
1g/1
00g,
ko
lhyd
rat 6
,5g/
100g
, fet
t 0g/
100g
E
nerg
i 125
kJ/
100g
UR
SPR
UN
G: I
talie
nFÖ
RPA
CK
NIN
G: K
arto
ngAV
FALL
SHA
NTE
RIN
G: P
appe
rsåt
ervi
nnin
gSÄ
SON
G: Å
ret o
mFÖ
RVA
RIN
G: I
kyl
efte
r öpp
nand
et, k
ort
hållb
arhe
tstid
på
grun
d av
att
prod
ukte
n in
te in
nehå
ller k
onse
rver
ings
med
elTR
AN
SPO
RT:
Med
last
bil f
rån
Italie
n
Ketch
upPR
IS: F
örpa
ckni
ng m
ed 1
kg k
osta
r 16,
90 k
rM
ÄR
KN
ING
: -N
ÄR
ING
SIN
NEH
ÅLL
: Pro
tein
1,5
g/10
0g,
kolh
ydra
ter 2
6g/1
00g,
fett
< 0,
5g/1
00g.
E
nerg
ivär
de 4
60 k
J U
RSP
RU
NG
: Ita
lien
FÖR
PAC
KN
ING
: Pla
stfla
ska
SÄSO
NG
: Pro
dukt
en h
ar s
äson
g år
et ru
ntAV
FALL
SHA
NTE
RIN
G: P
last
åter
vinn
ing
FÖR
VAR
ING
: Öpp
nad
flask
a fö
rvar
as k
allt
och
skak
as o
m fö
re a
nvän
dnin
gTR
AN
SPO
RT:
Med
last
bil f
rån
Italie
n
Ketch
up - e
kologi
skPR
IS:
Förp
ackn
ing
med
1 k
g ko
star
26
,90
krM
ÄR
KN
ING
: KR
AVN
ÄR
ING
SIN
NEH
ÅLL
: Pro
tein
1,5
g/10
0g,
kolh
ydra
t 26g
/100
g, fe
tt <0
,5g/
100g
. E
nerg
i 460
kJ/
100g
UR
SPR
UN
G: I
talie
nFÖ
RPA
CK
NIN
G: P
last
flask
aSÄ
SON
G: P
rodu
kten
har
säs
ong
året
runt
AV
FALL
SHA
NTE
RIN
G: P
last
åter
vinn
ing
FÖR
VAR
ING
: Öpp
nad
flask
a fö
rvar
s ka
llt o
ch
skak
as o
m fö
re a
nvän
dnin
gTR
AN
SPO
RT:
Med
last
bil f
rån
Italie
n
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Expo
nerin
gssko
rt
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Gul lö
k PR
IS: 7
,90
kr/k
g M
ÄR
KN
ING
: -N
ÄR
ING
SIN
NEH
ÅLL
: Pro
tein
1,2
g/10
0g,
kolh
ydra
t 6,0
g/10
0g, f
ett 0
,1g/
100g
E
nerg
i 26
kJ/1
00g
UR
SPR
UN
G: S
verig
eFÖ
RPA
CK
NIN
G: l
ösvi
ktSÄ
SON
G: J
uli -
mar
s, a
pril
AVFA
LLSH
AN
TER
ING
: Kom
post
erin
gFÖ
RVA
RIN
G: M
örkt
och
sva
ltTR
AN
SPO
RT:
Frå
n Ö
land
och
frak
tad
med
last
bil t
ill
övrig
a S
verig
e
Gul lö
k - ek
ologis
kPR
IS: 1
2,90
kr/k
gM
ÄR
KN
ING
: KR
AVN
ÄR
ING
SIN
NEH
ÅLL
: Pro
tein
1,2
g/10
0g,
kolh
ydra
t 6,0
g/10
0g, f
ett 0
,1g/
100g
U
RSP
RU
NG
: Sve
rige
(Got
land
)FÖ
RPA
CK
NIN
G: P
appe
rspå
seSÄ
SON
G: J
uli-
mar
s, a
pril
AVFA
LLSH
AN
TER
ING
: Pap
pers
åter
vinn
ing
och
kom
post
erin
gFÖ
RVA
RIN
G: M
örkt
och
sva
ltTR
AN
SPO
RT:
Med
båt
och
frak
tad
med
la
stbi
l till
övr
iga
Sve
rige
Moröt
terPR
IS: 5
,50
kr/k
gM
ÄR
KN
ING
: -N
ÄR
ING
SIN
NEH
ÅLL
: Pro
tein
1g/
100g
, ko
lhyd
rat 9
,7g/
100g
, fet
t 0,2
g/10
0g.
Ene
rgi 1
80 k
J/10
0gU
RSP
RU
NG
: Sve
rige
FÖR
PAC
KN
ING
: Pla
stpå
seSÄ
SON
G: Å
ret r
unt
AVFA
LLSH
AN
TER
ING
: Kom
post
erin
g oc
h fö
rbrä
nnin
g av
pla
stFÖ
RVA
RIN
G: M
örkt
och
sva
ltTR
AN
SPO
RT:
Med
last
bil f
rån
Skå
ne ti
ll öv
riga
Sve
rige
Moröt
ter - e
kologi
skaPR
IS: F
örpa
ckni
ng m
ed 1
kg k
osta
r 12
,90
kr
MÄ
RK
NIN
G: K
RAV
NÄ
RIN
GSI
NN
EHÅ
LL: P
rote
in 1
g/10
0g,
kolh
ydra
t 9,7
g/10
0g, f
ett 0
,2g/
100g
. E
nerg
i 180
kJ/
100g
UR
SPR
UN
G: S
verig
eFÖ
RPA
CK
NIN
G: P
last
påse
SÄSO
NG
: Åre
t run
tAV
FALL
SHA
NTE
RIN
G: K
ompo
ster
ing
och
förb
ränn
ing
av p
last
FÖR
VAR
ING
: Mör
kt o
ch s
valt
TRA
NSP
OR
T: M
ed la
stbi
l frå
n H
alla
nd ti
ll öv
riga
Sve
rige
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Expo
nerin
gssko
rt
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Konse
rverad
e morö
tter
PRIS
: För
pack
ning
med
400
g ko
star
6,9
0 kr
(1
7,25
kr/k
g)M
ÄR
KN
ING
: -N
ÄR
ING
SIN
NEH
ÅLL
: Ene
rgi 8
5 K
J/10
0g,
prot
ein
0,6g
/100
g, k
olhy
drat
4g/
100g
, fet
t 0,
2g/1
00g
UR
SPR
UN
G: B
elgi
enFÖ
RPA
CK
NIN
G: M
etal
lbur
kSÄ
SON
G: Å
ret r
unt
AVFA
LLSH
AN
TER
ING
: Met
allå
terv
inni
ngFÖ
RVA
RIN
G: H
elko
nser
vTR
AN
SPO
RT:
Med
last
bil f
rån
Bel
gien
Konse
rverad
köttf
ärsås
PRIS
: För
pack
ning
med
525
g ko
star
26,
50 k
r (5
0,50
kr/k
g)M
ÄR
KN
ING
: -N
ÄR
ING
SIN
NEH
ÅLL
: Pro
tein
5g/
100g
, ko
lhyd
rat 6
g/10
0g, f
ett 7
,5g/
100g
, en
ergi
500
kJ/
100g
UR
SPR
UN
G: S
verig
e FÖ
RPA
CK
NIN
G: M
etal
lbur
kSÄ
SON
G: Å
ret r
unt
AVFA
LLSH
AN
TER
ING
: Met
allå
terv
inni
ngFÖ
RVA
RIN
G: K
an fö
rvar
as i
norm
al
rum
stem
pera
tur
TILL
AG
NIN
G: K
an ti
llaga
s bå
de i
mik
ro o
ch i
kast
rull
TRA
NSP
OR
T: M
ed la
stbi
l frå
n S
kåne
till
övrig
a S
verig
e
Gula ä
rter -
ekolog
iska
PRIS
: För
pack
ning
med
500
g ko
star
7, 9
0 kr
(1
5, 8
0 kr
/kg)
MÄ
RK
NIN
G: K
RAV
NÄ
RIN
GSI
NN
EHÅ
LL: P
rote
in 2
2g/1
00g,
ko
lhyd
rat 4
6g/1
00g,
fett
2g/1
00g
UR
SPR
UN
G: S
verig
eFÖ
RPA
CK
NIN
G: L
åda
av k
arto
ngSÄ
SON
G: S
äson
g år
et ru
nt (d
e to
rkas
)AV
FALL
SHA
NTE
RIN
G: p
appe
rsåt
ervi
nnin
gFÖ
RVA
RIN
G: F
örva
ras
torr
tTI
LLA
GN
ING
: Ärte
rna
ska
ligga
i bl
öt i
ca 8
tim
mar
, dä
refte
r kok
as p
å sp
isen
i ca
40
min
- 1
timm
e.TR
AN
SPO
RT:
Båt
och
last
bil.
Ärto
rna
är o
dlad
e i d
e sy
döst
ra d
elar
na a
v S
verig
e in
klus
ive
Öla
nd o
ch G
otla
nd
Röda
linser
PRIS
: För
pack
ning
med
500
g ko
star
17
,00
kr (3
4 kr
/kg)
M
ÄR
KN
ING
: KR
AVN
ÄR
ING
SIN
NEH
ÅLL
: Pro
tein
24
,7g/
100g
, kol
hydr
at 6
0g/1
00g,
fett
1g/1
00g
UR
SPR
UN
G: U
SA
FÖR
PAC
KN
ING
: Milj
övän
lig p
olye
tenp
last
SÄSO
NG
: Im
porte
ras
året
runt
AVFA
LLSH
AN
TER
ING
: För
brän
ning
av
plas
tFÖ
RVA
RIN
G: F
örva
ras
torr
tTI
LLA
GN
ING
: Kok
as p
å sp
isen
i ca
10
min
. Kor
tare
kok
tid o
m d
e lig
ger b
löt i
nnan
.TR
AN
SPO
RT:
Båt
och
last
bil
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Expo
nerin
gssko
rt
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Nötfä
rsPR
IS: 5
9.90
kr/k
gM
ÄR
KN
ING
: Anl
äggn
ings
num
mer
so
m a
nger
sla
kt o
ch s
tyck
stäl
le o
ch
refe
rens
num
mer
som
ang
er g
ård
där
kötte
t är p
rodu
cera
t.N
ÄR
ING
SIN
NEH
ÅLL
: Pro
tein
20g
, ko
lhyd
rat 0
g, fe
tt 7,
6gU
RSP
RU
NG
: Sve
rige
FÖR
PAC
KN
ING
: Om
slag
spap
per (
färs
en
mal
s di
rekt
i af
färe
n)SÄ
SON
G: Å
ret r
unt
AVFA
LLSH
AN
TER
ING
: För
brän
ning
av
papp
erFÖ
RVA
RIN
G: I
kyl
skåp
elle
r fry
sTR
AN
SPO
RT:
Las
tbil
Nötfä
rs - ek
ologis
kPR
IS: 6
9 kr
/kg
MÄ
RK
NIN
G: K
RAV
+ a
nläg
gnin
gsnu
m-
mer
som
ang
er s
lakt
och
sty
ckst
älle
och
re
fere
nsnu
mm
er s
om a
nger
går
d dä
r kö
ttet ä
r pro
duce
rat.
UR
SPR
UN
G: S
verig
eN
ÄR
ING
SIN
NEH
ÅLL
: Pro
tein
20g
, ko
lhyd
rat 0
g, fe
tt 7,
6gFÖ
RPA
CK
NIN
G: F
rigol
itfat
med
pla
stfil
mSÄ
SON
G: Å
ret r
unt m
en b
rist k
an u
ppst
å i b
utik
erna
AVFA
LLSH
AN
TER
ING
: För
brän
ning
FÖR
VAR
ING
: I k
ylsk
åp e
ller f
rys
TRA
NSP
OR
T: L
astb
il
Quorn
färs
PRIS
: För
pack
ning
med
180
g ko
star
27,
90
kr (1
55 k
r/kg)
MÄ
RK
NIN
G: N
ycke
lhål
smär
ktIN
NEH
ÅLL
: Sva
mpp
rote
in, v
atte
n, lö
k,
äggv
ita, n
atur
iden
tisk
arom
, mjö
lkpr
otei
n,
tapi
okas
tärk
else
, pek
tin, n
atur
lig o
ch
natu
riden
tisk
vitlö
ksar
om.
NÄ
RIN
GSI
NN
EHÅ
LL: P
rote
in 1
5g/1
00g,
ko
lhyd
rat 1
,5g/
100g
, fet
t 3g/
100g
, Ene
rgi
400
kJ/1
00g
UR
SPR
UN
G: S
torb
ritan
nien
FÖR
PAC
KN
ING
: Pla
stpå
seSÄ
SON
G: Å
ret r
unt
AVFA
LLSH
AN
TER
ING
: För
brän
ning
av
plas
tFÖ
RVA
RIN
G: F
rys
TRA
NSP
OR
T: B
åt o
ch la
stbi
l
Blandf
ärs (5
0% flä
sk, 50
% nöt)
PRIS
: 49:
90 k
r/ kg
MÄ
RK
NIN
G:-
NÄ
RIN
GSI
NN
EHÅ
LL: P
rote
in 1
8,8g
, ko
lhyd
rat 0
g, fe
tt 13
gU
RSP
RU
NG
: Sve
rige
FÖR
PAC
KN
ING
: Frig
olitf
at m
ed p
last
film
SÄSO
NG
: Hel
a år
et. I
ngen
bris
tand
e til
lgån
g på
van
lig b
land
färs
AVFA
LLSH
AN
TER
ING
: För
brän
ning
FÖR
VAR
ING
: I k
ylsk
åp e
ller f
rys
TRA
NSP
OR
T: L
astb
il
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Expo
nerin
gssko
rt
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Buljon
gtärni
ngar
PRIS
: För
pack
ning
med
12
styc
ken
tärn
inga
r kos
tar 1
4.90
kr (2
.49k
r/l)
MÄ
RK
NIN
G: -
N
ÄR
ING
SIN
NEH
ÅLL
: 5 k
cal/1
00 m
lU
RSP
RU
NG
: Sve
rige
FÖR
PAC
KN
ING
: Kar
tong
, fol
ieSÄ
SON
G: Å
ret o
mAV
FALL
SHA
NTE
RIN
G:
Kar
tong
åter
vinn
ing
och
förb
ränn
ing
av
folie
FÖR
VAR
ING
: Tor
rt ej
öve
r rum
stem
pera
tur
TRA
NSP
OR
T: L
astb
il
Spagh
etti
PRIS
: För
pack
ning
med
1kg
kos
tar 1
2,90
kr
MÄ
RK
NIN
G: -
NÄ
RIN
GSI
NN
EHÅ
LL: P
rote
in 1
2g/1
00g,
ko
lhyd
rat 7
1g/1
00g,
fett
2g/1
00g,
ene
rgi
1500
kJ/
100g
UR
SPR
UN
G: I
talie
nFÖ
RPA
CK
NIN
G: P
last
förp
ackn
inge
n be
står
av
PE
T/P
E
SÄSO
NG
: Åre
t run
tAV
FALL
SHA
NTE
RIN
G: F
örbr
änni
ng a
v pl
ast
FÖR
VAR
ING
: Tor
rt, e
j öve
r nor
mal
rum
stem
pera
tur
TRA
NSP
OR
T: L
astb
il
Vitlök
PRIS
: 69k
r/kg
MÄ
RK
NIN
G: -
NÄ
RIN
GSI
NN
EHÅ
LL: R
ik p
å ka
lciu
m o
ch
vita
min
CU
RSP
RU
NG
: Arg
entin
aFÖ
RPA
CK
NIN
G: S
akna
sSÄ
SON
G: Å
ret o
mAV
FALL
SHA
NTE
RIN
G: K
ompo
ster
ing
FÖR
VAR
ING
: Tor
rt oc
h sv
alt
TRA
NSP
OR
T: B
åt o
ch la
stbi
l
Spagh
etti -
ekolog
iskPR
IS: F
örpa
ckni
ng m
ed 1
kg k
osta
r 13,
50 k
rM
ÄR
KN
ING
: KR
AVN
ÄR
ING
SIN
NEH
ÅLL
: Pro
tein
11,5
g/10
0g,
kolh
ydra
t: 75
g/10
0g, f
ett 1
,5g/
100g
, en
ergi
: 153
0 kJ
/100
g
UR
SPR
UN
G: I
talie
nFÖ
RPA
CK
NIN
G: P
olye
tenp
last
SÄSO
NG
: Åre
t run
tAV
FALL
SHA
NTE
RIN
G: F
örbr
änni
ng a
v pl
ast
FÖR
VAR
ING
: Tor
rt, e
j öve
r nor
mal
rum
stem
pera
tur
TRA
NSP
OR
T: B
åt o
ch la
stbi
l
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Expo
nerin
gssko
rt
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Mat
på
hållb
ar v
äg II
Vitlök
– ekol
ogisk
PRIS
: 120
kr/k
gM
ÄR
KN
ING
: KR
AVN
ÄR
ING
SIN
NEH
ÅLL
: Rik
på
kalc
ium
oc
h vi
tam
in C
UR
SPR
UN
G: H
olla
ndFÖ
RPA
CK
NIN
G: P
last
nät
SÄSO
NG
: Åre
t om
AVFA
LLSH
AN
TER
ING
: Kom
post
erin
g oc
h fö
rbrä
nnin
g av
pla
stFÖ
RVA
RIN
G: T
orrt
och
sval
tTR
AN
SPO
RT:
Båt
och
last
bil
Grönsa
ksbuljo
ngPR
IS: F
örpa
ckni
ng m
ed 2
50g
kost
ar 5
7kr
(4,0
7kr/l
)M
ÄR
KN
ING
: Eko
logi
sk e
nlig
t EU
-la
gstif
tnin
gN
ÄR
ING
SIN
NEH
ÅLL
: 199
kcal
/100
g U
RSP
RU
NG
: Tys
klan
dFÖ
RPA
CK
NIN
G: G
lasb
urk
SÄSO
NG
: Åre
t om
AVFA
LLSH
AN
TER
ING
: Gla
såte
rvin
ning
FÖR
VAR
ING
: Tor
rt, e
j öve
r rum
stem
pera
tur
TRA
NSP
OR
T: B
åt o
ch la
stbi
l
Vitlök
spulve
rPR
IS: F
örpa
ckni
ng m
ed 5
0g k
osta
r 27k
r (5
40kr
/ kg)
MÄ
RK
NIN
G: -
NÄ
RIN
GSI
NN
EHÅ
LL: -
UR
SPR
UN
G: P
ulve
r fra
mst
ällt
i Väs
tra
Göt
alan
d, S
verig
e av
vitl
ökar
från
K
alifo
rnie
n, U
SA
FÖR
PAC
KN
ING
: Gla
sbur
k m
ed p
last
lock
SÄSO
NG
: Åre
t om
AVFA
LLSH
AN
TER
ING
: Gla
s- o
ch p
last
åter
vinn
ing
FÖR
VAR
ING
: Tor
rt oc
h m
örkt
TRA
NSP
OR
T: B
åt o
ch la
stbi
l
Plockkort
Hela tomater i plåtkonserv PR
IS: Förpackning m
ed 400g (240g tomater och 160g
tomatjuice) kostar 4.90kr
MÄ
RK
NIN
G: -
NÄ
RIN
GSIN
NEH
ÅLL: P
rotein 1g/100g, kolhydrater 6,5g/100g, fett 0g/100g.U
RSPR
UN
G: Italien.
FÖR
PAC
KN
ING
: Metallburk
SÄSO
NG
: Oberoende av säsong
AVFALLSH
AN
TERIN
G: M
etallåtervinningFÖ
RVA
RIN
G: I kyl efter öppnandet, kort hållbarhetstid på
grund av att produkten inte innehåller konserveringsmedel
TRA
NSPO
RT: M
ed lastbil från Italien
Tomatpuré i glasburkPR
IS: Förpackning m
ed 250g kostar 9 kr (36 kr/kg)M
ÄR
KN
ING
: - N
ÄR
ING
SINN
EHÅ
LL: Protein 4g/100g, kolhydrater 20g/100g,
fett 0,5g/100g E
nergi 420 kJ/100gU
RSPR
UN
G: Italien
FÖR
PAC
KN
ING
: Glasburk m
ed metallock
SÄSO
NG
: Oberoende av säsong
AVFALLSH
AN
TERIN
G: G
las- och metallåtervinning
FÖR
VAR
ING
: I kyl efter öppnandet, kort hållbarhetstid på grund av att produkten inte innehåller konserveringsm
edel TR
AN
SPOR
T: Med lastbil från Italien
Tomatpuré i glasburk - ekologiskPR
IS: Förpackning m
ed 200g kostar 14,50 kr (87,00 kr/kg)M
ÄR
KN
ING
: KR
AVN
ÄR
ING
SINN
EHÅ
LL: Protein 4g/100g, kolhydrater 20g/100g,
fett 0,5g/100gU
RSPR
UN
G: Italien
FÖR
PAC
KN
ING
: Glasburk och m
etallockSÄ
SON
G: O
beroende av säsongAVFA
LLSHA
NTER
ING
: Glas- och m
etallåtervinningFÖ
RVA
RIN
G: I kyl efter öppnandet, kort hållbarhetstid på
grund av att produkten inte innehåller konserveringsmedel
TRA
NSPO
RT: M
ed lastbil från Italien
Tomatpuré i tubPR
IS: Förpackning m
ed 200g kostar 9,90 kr (49,50 kr/kg)M
ÄR
KN
ING
: - N
ÄR
ING
SINN
EHÅ
LL: - Protein 4g/100g, kolhydrater
20g/100g, fett 0,5g/100g.U
RSPR
UN
G: S
panien, färdigställs i Sverige
FÖR
PAC
KN
ING
: Metall och plast
SÄSO
NG
: Oberoende av säsong
AVFALLSH
AN
TERIN
G: M
etall- och plaståtervinningFÖ
RVA
RIN
G: I rum
stemperatur, öppnad i kylskåp
TRA
NSPO
RT: M
ed lastbil från Spanien
Krossade tomater i pappkartong - ekologiska
PRIS
: Förpackning med 500g kostar 4,90 kr (9,80 kr/kg)
MÄ
RK
NIN
G: K
RAV
NÄ
RIN
GSIN
NEH
ÅLL: P
rotein1g/100g, kolhydrat 6,5g/100g, fett <0,5g/100g. E
nergi 125 kJ/100gU
RSPR
UN
G: Italien
FÖR
PAC
KN
ING
: Kartong
AVFALLSH
AN
TERIN
G: P
appersåtervinningSÄ
SON
G: Å
ret omFÖ
RVA
RIN
G: I kyl efter öppnandet, kort hållbarhetstid på
grund av att produkten inte innehåller konserveringsmedel
TRA
NSPO
RT: M
ed lastbil från Italien
Krossade tomater i pappkartongPR
IS: Förpackning m
ed 500g kostar 4,50 kr (9,00 kr/kg)M
ÄR
KN
ING
: - N
ÄR
ING
SINN
EHÅ
LL: Protein1g/100g, kolhydrat 6,5g/100g,
fett 0g/100g E
nergi 125 kJ/100gU
RSPR
UN
G: Italien
FÖR
PAC
KN
ING
: Kartong
AVFALLSH
AN
TERIN
G: P
appersåtervinningSÄ
SON
G: Å
ret omFÖ
RVA
RIN
G: I kyl efter öppnandet, kort hållbarhetstid på
grund av att produkten inte innehåller konserveringsmedel
TRA
NSPO
RT: M
ed lastbil från Italien
KetchupPR
IS: Förpackning m
ed 1kg kostar 16,90 krM
ÄR
KN
ING
: -N
ÄR
ING
SINN
EHÅ
LL: Protein 1,5g/100g, kolhydrater
26g/100g, fett < 0,5g/100g. Energivärde 460 kJ
UR
SPRU
NG
: ItalienFÖ
RPA
CK
NIN
G: P
lastflaskaSÄ
SON
G: P
rodukten har säsong året runtAVFA
LLSHA
NTER
ING
: Plaståtervinning
FÖR
VAR
ING
: Öppnad flaska förvaras kallt och skakas om
före användningTR
AN
SPOR
T: Med lastbil från Italien
Ketchup - ekologiskPR
IS: Förpackning m
ed 1 kg kostar 26,90 krM
ÄR
KN
ING
: KR
AVN
ÄR
ING
SINN
EHÅ
LL: Protein 1,5g/100g, kolhydrat 26g/100g,
fett <0,5g/100g. Energi 460 kJ/100g
UR
SPRU
NG
: ItalienFÖ
RPA
CK
NIN
G: P
lastflaskaSÄ
SON
G: P
rodukten har säsong året runt AVFA
LLSHA
NTER
ING
: Plaståtervinning
FÖR
VAR
ING
: Öppnad flaska förvars kallt och skakas om
före användningTR
AN
SPOR
T: Med lastbil från Italien
Gul lök PR
IS: 7,90 kr/kg
MÄ
RK
NIN
G: -
NÄ
RIN
GSIN
NEH
ÅLL: P
rotein 1,2g/100g, kolhydrat 6,0g/100g, fett 0,1g/100g E
nergi 26 kJ/100gU
RSPR
UN
G: S
verigeFÖ
RPA
CK
NIN
G: lösvikt
SÄSO
NG
: Juli - mars, april
AVFALLSH
AN
TERIN
G: K
ompostering
FÖR
VAR
ING
: Mörkt och svalt
TRA
NSPO
RT: Från Ö
land och fraktad med lastbil till övriga
Sverige
Plockkort
Nötfärs - ekologiskPR
IS: 69 kr/kg
MÄ
RK
NIN
G: K
RAV
+ anläggningsnumm
er som anger slakt
och styckställe och referensnumm
er som anger gård där köttet
är producerat.U
RSPR
UN
G: S
verigeN
ÄR
ING
SINN
EHÅ
LL: Protein 20g, kolhydrat 0g, fett 7,6g
FÖR
PAC
KN
ING
: Frigolitfat med plastfilm
SÄSO
NG
: Året runt m
en brist kan uppstå i butikernaAVFA
LLSHA
NTER
ING
: FörbränningFÖ
RVA
RIN
G: I kylskåp eller frys
TRA
NSPO
RT: Lastbil
QuornfärsPR
IS: Förpackning m
ed 180g kostar 27,90 kr (155 kr/kg)M
ÄR
KN
ING
: Nyckelhålsm
ärktIN
NEH
ÅLL: S
vampprotein, vatten, lök, äggvita, naturidentisk
arom, m
jölkprotein, tapiokastärkelse, pektin, naturlig och naturidentisk vitlöksarom
. N
ÄR
ING
SINN
EHÅ
LL: Protein 15g/100g, kolhydrat 1,5g/100g,
fett 3g/100g, Energi 400 kJ/100g
UR
SPRU
NG
: Storbritannien
FÖR
PAC
KN
ING
: Plastpåse
SÄSO
NG
: Året runt
AVFALLSH
AN
TERIN
G: Förbränning av plast
FÖR
VAR
ING
: FrysTR
AN
SPOR
T: Båt och lastbil
BuljongtärningarPR
IS: Förpackning m
ed 12 stycken tärningar kostar 14.90kr (2.49kr/l)M
ÄR
KN
ING
: - N
ÄR
ING
SINN
EHÅ
LL: 5 kcal/100 ml
UR
SPRU
NG
: Sverige
FÖR
PAC
KN
ING
: Kartong, folie
SÄSO
NG
: Året om
AVFALLSH
AN
TERIN
G: K
artongåtervinning och förbränning av folieFÖ
RVA
RIN
G: Torrt ej över rum
stemperatur
TRA
NSPO
RT: Lastbil
Spaghetti - ekologiskPR
IS: Förpackning m
ed 1kg kostar 13,50 krM
ÄR
KN
ING
: KR
AVN
ÄR
ING
SINN
EHÅ
LL: Protein11,5g/100g, kolhydrat:
75g/100g, fett 1,5g/100g, energi: 1530 kJ/100g U
RSPR
UN
G: Italien
FÖR
PAC
KN
ING
: Polyetenplast
SÄSO
NG
: Året runt
AVFALLSH
AN
TERIN
G: Förbränning av plast
FÖR
VAR
ING
: Torrt, ej över normal rum
stemperatur
TRA
NSPO
RT: B
åt och lastbil
SpaghettiPR
IS: Förpackning m
ed 1kg kostar 12,90 krM
ÄR
KN
ING
: -N
ÄR
ING
SINN
EHÅ
LL: Protein 12g/100g, kolhydrat 71g/100g,
fett 2g/100g, energi 1500 kJ/100gU
RSPR
UN
G: Italien
FÖR
PAC
KN
ING
: Plastförpackningen består av P
ET/P
E
SÄSO
NG
: Året runt
AVFALLSH
AN
TERIN
G: Förbränning av plast
FÖR
VAR
ING
: Torrt, ej över normal rum
stemperatur
TRA
NSPO
RT: Lastbil
VitlökPR
IS: 69kr/kg
MÄ
RK
NIN
G: -
NÄ
RIN
GSIN
NEH
ÅLL: R
ik på kalcium och vitam
in CU
RSPR
UN
G: A
rgentinaFÖ
RPA
CK
NIN
G: S
aknasSÄ
SON
G: Å
ret omAVFA
LLSHA
NTER
ING
: Kom
posteringFÖ
RVA
RIN
G: Torrt och svalt
TRA
NSPO
RT: B
åt och lastbil
Vitlök – ekologisk PR
IS: 120kr/kg
MÄ
RK
NIN
G: K
RAV
NÄ
RIN
GSIN
NEH
ÅLL: R
ik på kalcium och vitam
in CU
RSPR
UN
G: H
ollandFÖ
RPA
CK
NIN
G: P
lastnätSÄ
SON
G: Å
ret omAVFA
LLSHA
NTER
ING
: Kom
postering och förbränning av plastFÖ
RVA
RIN
G: Torrt och svalt
TRA
NSPO
RT: B
åt och lastbil
VitlökspulverPR
IS: Förpackning m
ed 50g kostar 27kr (540kr/ kg)M
ÄR
KN
ING
: -N
ÄR
ING
SINN
EHÅ
LL: -U
RSPR
UN
G: P
ulver framställt i V
ästra Götaland, S
verige av vitlökar från K
alifornien, US
AFÖ
RPA
CK
NIN
G: G
lasburk med plastlock
SÄSO
NG
: Året om
AVFALLSH
AN
TERIN
G: G
las- och plaståtervinningFÖ
RVA
RIN
G: Torrt och m
örktTR
AN
SPOR
T: Båt och lastbil
GrönsaksbuljongPR
IS: Förpackning m
ed 250g kostar 57kr (4,07kr/l)M
ÄR
KN
ING
: Ekologisk enligt E
U-lagstiftning
NÄ
RIN
GSIN
NEH
ÅLL: 199kcal/100g
UR
SPRU
NG
: TysklandFÖ
RPA
CK
NIN
G: G
lasburkSÄ
SON
G: Å
ret omAVFA
LLSHA
NTER
ING
: Glasåtervinning
FÖR
VAR
ING
: Torrt, ej över rumstem
peraturTR
AN
SPOR
T: Båt och lastbil
Plockkort
Gul lök - ekologiskPR
IS: 12,90 kr/kg
MÄ
RK
NIN
G: K
RAV
NÄ
RIN
GSIN
NEH
ÅLL: P
rotein 1,2g/100g, kolhydrat 6,0g/100g, fett 0,1g/100g U
RSPR
UN
G: S
verige (Gotland)
FÖR
PAC
KN
ING
: Papperspåse
SÄSO
NG
: Juli- mars, april
AVFALLSH
AN
TERIN
G: P
appersåtervinning och kompostering
FÖR
VAR
ING
: Mörkt och svalt
TRA
NSPO
RT: M
ed båt och fraktad med lastbil till övriga
Sverige
MorötterPR
IS: 5,50 kr/kg
MÄ
RK
NIN
G: -
NÄ
RIN
GSIN
NEH
ÅLL: P
rotein 1g/100g, kolhydrat 9,7g/100g, fett 0,2g/100g. E
nergi 180 kJ/100gU
RSPR
UN
G: S
verigeFÖ
RPA
CK
NIN
G: P
lastpåseSÄ
SON
G: Å
ret runtAVFA
LLSHA
NTER
ING
: Kom
postering oc förbränning av plastFÖ
RVA
RIN
G: M
örkt och svaltTR
AN
SPOR
T: Med lastbil från S
kåne till övriga Sverige
Morötter - ekologiskaPR
IS: Förpackning m
ed 1kg kostar 12,90 kr M
ÄR
KN
ING
: KR
AVN
ÄR
ING
SINN
EHÅ
LL: Protein 1g/100g, kolhydrat 9,7g/100g,
fett 0,2g/100g. Energi 180 kJ/100g
UR
SPRU
NG
: Sverige
FÖR
PAC
KN
ING
: Plastpåse
SÄSO
NG
: Året runt
AVFALLSH
AN
TERIN
G: K
ompostering och förbränning av
plastFÖ
RVA
RIN
G: M
örkt och svaltTR
AN
SPOR
T: Med lastbil från H
alland till övriga Sverige
Konserverade morötter PR
IS: Förpackning m
ed 400g kostar 6,90 kr (17,25 kr/kg)M
ÄR
KN
ING
: -N
ÄR
ING
SINN
EHÅ
LL: Energi 85 K
J/100g, protein 0,6g/100g, kolhydrat 4g/100g, fett 0,2g/100gU
RSPR
UN
G: B
elgienFÖ
RPA
CK
NIN
G: M
etallburkSÄ
SON
G: Å
ret runtAVFA
LLSHA
NTER
ING
: Metallåtervinning
FÖR
VAR
ING
: Helkonserv
TRA
NSPO
RT: M
ed lastbil från Belgien
Konserverad köttfärsåsPR
IS: Förpackning m
ed 525g kostar 26,50 kr (50,50 kr/kg)M
ÄR
KN
ING
: -N
ÄR
ING
SINN
EHÅ
LL: Protein 5g/100g, kolhydrat 6g/100g, fett
7,5g/100g, energi 500 kJ/100gU
RSPR
UN
G: S
verige FÖ
RPA
CK
NIN
G: M
etallburkSÄ
SON
G: Å
ret runtAVFA
LLSHA
NTER
ING
: Metallåtervinning
FÖR
VAR
ING
: Kan förvaras i norm
al rumstem
peratur TILLA
GN
ING
: Kan tillagas både i m
ikro och i kastrull TR
AN
SPOR
T: Med lastbil från S
kåne till övriga Sverige
Gula ärter - ekologiskaPR
IS: Förpackning m
ed 500g kostar 7, 90 kr (15, 80 kr/kg)M
ÄR
KN
ING
: KR
AVN
ÄR
ING
SINN
EHÅ
LL: Protein 22g/100g, kolhydrat 46g/100g,
fett 2g/100g U
RSPR
UN
G: S
verigeFÖ
RPA
CK
NIN
G: Låda av kartong
SÄSO
NG
: Säsong året runt (eftersom
de torkas)AVFA
LLSHA
NTER
ING
: pappersåtervinningFÖ
RVA
RIN
G: Förvaras torrt
TILLAG
NIN
G: Ä
rterna ska ligga i blöt i ca 8 timm
ar, därefter kokas på spisen i ca 40 m
in - 1 timm
e.TR
AN
SPOR
T: Båt och lastbil. Ä
rtorna är odlade i de sydöstra delarna av S
verige inklusive Öland och G
otland
Röda linserPR
IS: Förpackning m
ed 500g kostar 17,00 kr (34 kr/kg) M
ÄR
KN
ING
: KR
AVN
ÄR
ING
SINN
EHÅ
LL: Protein 24,7g/100g, kolhydrat
60g/100g, fett 1g/100gU
RSPR
UN
G: U
SA
FÖR
PAC
KN
ING
: Miljövänlig polyetenplast
SÄSO
NG
: Importeras året runt
AVFALLSH
AN
TERIN
G: Förbränning av plast
FÖR
VAR
ING
: Förvaras torrtTILLA
GN
ING
: Kokas på spisen i ca 10 m
in. Kortare koktid om
de ligger blöt innan.TR
AN
SPOR
T: Båt och lastbil
NötfärsPR
IS: 59.90 kr/kg
MÄ
RK
NIN
G: A
nläggningsnumm
er som anger slakt och
styckställe och referensnumm
er som anger gård där köttet är
producerat.N
ÄR
ING
SINN
EHÅ
LL: Protein 20g, kolhydrat 0g, fett 7,6g
UR
SPRU
NG
: Sverige
FÖR
PAC
KN
ING
: Om
slagspapper (färsen mals direkt i affären)
SÄSO
NG
: Året runt
AVFALLSH
AN
TERIN
G: Förbränning av papper
FÖR
VAR
ING
: I kylskåp eller frysTR
AN
SPOR
T: Lastbil
Blandfärs (50% fläsk, 50% nöt)PR
IS: 49:90 kr/ kg
MÄ
RK
NIN
G:-
NÄ
RIN
GSIN
NEH
ÅLL: P
rotein 18,8g, kolhydrat 0g, fett 13gU
RSPR
UN
G: S
verigeFÖ
RPA
CK
NIN
G: Frigolitfat m
ed plastfilmSÄ
SON
G: H
ela året. Ingen bristande tillgång på vanlig blandfärsAVFA
LLSHA
NTER
ING
: FörbränningFÖ
RVA
RIN
G: I kylskåp eller frys
TRA
NSPO
RT: Lastbil
35 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Syfte
Genom att ta ställning till olika påståenden måste varje elev aktivt tänka igenom sin ståndpunkt. Följande värderingsövning kan användas för att se om den diskus-sion klassen för påverkar gruppen i ena eller andra riktningen. Använd den till exempel före och efter ”Rollspelet” och ”Räkdilemmat”. Dokumentera resultatet för en jämförelse!
VAD TYCKER DU?
Vad vi handlar och vad vi äter är oftast en vana. Vi tänker kanske inte på vad vi stoppar i oss. Bor man hemma är det oftast föräldrarnas val som styr. Men fakta och diskus-sioner kan påverka oss i ena eller andra riktningen. Gör följande värderingsövning före och efter rollspelet och se om klassens åsikter har förändrats av diskussionerna. Här är det inte figuren i rollspelet som svarar utan eleverna själva.
Gör så här:Eleverna placerar sig på en tänkt linje. Presentera frågeställningen och be dem be-stämma sig för den siffra som de vill ställa sig på innan alla börjar placera ut sig. Detta för att var och en skall ges tillfälle till att tänka själv och för att om möjligt undvika ”kompisval”. De som sedan ställt sig på samma siffra resonerar med varandra om var-för de valt just det alternativet, och berättar sedan om sitt val för övriga grupper. Det är naturligtvis tillåtet att byta plats om man ändrar sig.
Börja gärna med något som är lätt att ta ställning till, till exempel:
• Jag gillar att laga mat!
• Jag handlar gärna mat i affären!
Därefter kan man gå in på mer aktiva ställningstaganden:
• Den här typen av tomat skulle jag helst äta!
• Om jag handlade skulle jag köpa den här typen av pasta, köttfärs (eller någon an-nan vara som ingick i måltiden som lagades i rollspelet).
• Det är viktigt hur människor och miljö påverkas av:
• den mat jag äter.
• Mitt val av mat påverkas mest av:
• smak
• pris
• att den ser god ut
• näring
• energiinnehåll
• hur den påverkar miljön
36 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Jag väljer Ekologiskt/Rättvisemärkt
Jag väljer omärkt! 1
2
3
4
5
6
VILKA TOMATER VÄLJER DU? Markera 6 positioner på golvet genom att lägga ut lappar från 1-6.
Ytterlighetsalternativen representerar siffra 1 respektive 6.
37 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Gillade du din skollunch?
Elever i svenska skolor har en unik fördel jämfört med många andra barn runt omkring i världen? De får ett gratis lagat mål mat om dagen. Hur är elevernas inställ-ning till den mat som serveras? Hur skall en bra skollunch egentligen vara? Kanske är lunchmatens sammansättning väl genomtänkt, men vad och hur mycket åt varje elev – och hur mycket slängdes.
Hämta en tallrik med dagens skollunch och välj en portion som är tänkbar för en genomsnittselev i klassen.
Diskutera fritt med lunchtallriken som utgångspunkt. Det kan till exempel gälla smaken, vem som lagat maten, vad den kostar, hur den tillagats, vem som planerat matsedeln eller hur maten har transporterats fram till dess att den har hamnat hos er. Sammanfatta era kunskaper tillsammans, gärna i form av en mind-map = tankekarta.
Beräkna hur mycket mat som slängs varje dag på skolan. Är det 1/3 eller ¼ av varje portion? Vad blir skolans kostnader för detta? Räkna om till svinn på ett läsår.
• Ta reda på var maten som slängs tar vägen!
• Vad skulle skolan kunna köpa istället?
Syfte
Här får eleven förståelse för hur en skollunch planeras och att även den mat som inte äts upp kostar!
Skolmat för miljoner slängs
Mat för minst 200 miljo-ner kronor slängs varje år i skolornas matsalar.
Naturvårdsverket har beräknat att mellan 10
000 och 20 000 ton fullt ätbar mat slängs. Om man skulle minska matavfallet
med hälften skulle man kunna spara 10 000 till 30
000 ton koldioxid per år.
38 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Laga till något SMART!
Vad måste man tänka på om man vill laga en hållbar måltid? Hur påverkar till exem-pel olika tillagningssätt, transporter och odlingsförhållanden miljön? Ät S.M.A.R.T., Tallriksmatchen och Miljömätaren, som du finner information om på sidan 54, hjälper dig på traven. Det är tre internetbaserade läromedel som du får använda fritt. Skapa en middagsmeny utifrån hållbart tänkande. Du kan du tänka på flera saker. Energi, transporter, bra djurhållning och odling utan kemiska bekämpningsmedel är några exempel. Tänk också på dig själv och vad din kropp behöver för att må bra. Skapa hållbara måltider för ett hållbart liv!
Här är några tumregler, främst baserade på Centrum för Tillämpad Näringsläras rekom-mendationer utifrån dagens forskning på hälso- och miljöområdet:
Rekommendation
1. Ät mer grönsaker och mindre andel kött!
2. Ät mat efter säsong som odlats på friland och transporterats kort väg! Undersök var maten producerats!
3. Ät mer ekologiskt odlad mat!
4. Ät mat som går att laga energi-snålt!
5. Minska svinnet, använd allt som går på råvarorna, ta tillvara och använd rester så de inte hamnar i soporna!
Effekt
Minskar energianvändning. Minskar mängden klimatpåverkande gaser.Minskar övergödande utsläpp.
Minskar transporter och energiåtgång.Minskad klimatpåverkan.Minskar försurande utsläpp.
Ingen användning av konstgödsel vilket bl a minskar energi-åtgång och tillförsel av kadmium till jorden.Ingen användning av kemiska bekämpningsmedel minskar gifterna i miljön.Större djurhänsyn.
Mindre energianvändning och därmed mindre klimatpåverkan och försurning.
Mindre energiåtgång och minskat resursslöseri i alla led.
Syfte
Övningen hjälper eleven att reflektera över hur en hållbar måltid kan planeras och tillagas. Arbetet kan genomföras under en hem- och konsumentkunskapslektion el-ler ges i läxa att göra med familjen.
39 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Syfte
Demokrati i teori och praktik hänger ihop med hållbar utveckling. Genom att fundera över skolmatens villkor kan eleverna få större kunskap om och förståelse för den mat som serveras. Hur kan man minska skolans miljöbelastning genom medvetna val och hantering av mat? Hur kan skolan bli en positiv förebild i sam-manhanget?
Påverka skolmaten
Hur tillagas den skollunch ni äter? Görs huvudrätten i ett centralt storkök medan till exempel pastan kokas på er skola? Vem bestämmer vad som serveras och hur mycket får varje portion kosta? Ta reda på fakta och intervjua någon som arbetar i ert skolkök. Här är några exempel på frågor ni kan ställa:
• Hur mycket kostar råvarorna till en portion?
• Hur många portioner lagas varje dag?
• Var och vem lagar maten?
• Vem planerar maten, hur köps den in, vilka regler gäller för inköp i kommunen?
• Hur går näringsberäkningen till?
• Använder skolan ekologiska varor?
Ställ samman era kunskaper och låt dem ligga till grund för det matråd som skissas här brevid.
Matråd – ett sätt att påverka! Ett matråd med representanter från elever och skola kan vara ett sätt att påverka skol-lunchens innehåll.
• Skriv en plan för hur man kan starta ett matråd på skolan. Planen skall vara möjlig att använda. Det skall framgå vilka personer som kan ingå i matrådet, hur ofta de kan träffas och förslag på vilka mål som finns för arbetet.
• Iscensätt matrådets första möte som ett rollspel.
• Diskutera mål för förändring av skolmaten så att den blir mer hållbar.
• Sammanfatta och dokumentera förslaget skriftligt och lämna det till skolledningen.
• Gör en liten utställning som berättar om planerna på ett matråd och placera den i till exempel matsalen. Berätta också om matrådets syfte och lyft fram frågor om mat och hållbar utveckling.
40 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Fiskespelet - Räcker fisken?– ett spel om att gynna fisken för att gynna fisket av Wolfgang Brunner
Du behöverSpelplan i form av en sjö eller ett hav. Det kan vara en riktig eller en enkel handritad karta över till exempel Östersjön. Stor tändsticksask, 2 stycken per grupp. En tuschpenna.
Förberedelser
1. Dela in er i grupper om fem och förse er med tändsticksaskar och tuschpenna.
2. Färglägg tio tändstickor med tuschpennan, de kan fungera som “fiskväxel” ifall det blir stora mängder att hantera: En ofärgad sticka = 1 ton fisk En färgad sticka = 10 ton fisk
3. Lägg 40 ton fisk i form av tändstickor i sjön, övriga stickor i askarna bildar den så kallade “fiskebanken”.
4. Läs igenom reglerna och bestäm dig för en taktik. Du får inte diskutera eller samar-beta med någon annan i gruppen.
5. Den som är yngst i gruppen får börja.
Syfte
”Fiskespelet” ger kunskap om att havens resurser inte är oändliga. Genom att tänka taktiskt kan man gynna både fisk och fiske. Spelet ger eleverna idéer om hur detta kan lösas.
41 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Regler (första omgången)1. En spelomgång omfattar tio rundor.
2. Den spelare som inleder första omgången avslutar nästa runda. På så sätt kommer alla spelare ha inlett två gånger vardera när de tio rundorna är över.
3. Du fiskar genom att ta fisk, det vill säga ta tändstickor ur sjön. Du bestämmer själv hur stor fångst du tar varje runda. Men fångsten begränsas av följande villkor:
• Din fiskebåt kan maximalt ta upp 6 ton = 6 ofärgade stickor/runda.
• Den kostar i drift 1 ton/år, oavsett hur stor fångst du tar upp, alltså även om du blir utan fångst eller avstår att ta upp fisk. Driftskostnaden betalas till “Fiske-banken” efter varje runda.
• Efter varje avslutad runda förökar sig fisken på så sätt att det tillförs lika mycket fisk som det finns kvar i sjön, men det kan aldrig finnas mer än 80 ton fisk samtidigt i sjön. (Lägg gärna stickorna i högar om tio så blir det lättare att räkna.)
Vinnare i första omgångenDen spelare som efter tio rundor har störst sammanlagd fångst.
Regler (andra omgången)Gruppen får nu rätt att föra taktikdiskussioner, och ni kan samarbeta på alla tänkbara sätt. Målet är att gruppen ska uppnå så stor sammanlagd fångst som möjligt, och samtidigt lämna en sjö eller ett hav efter sig, där era barn har minst lika god tillgång på fisk som ni själva hade i starten, det vill säga 40 ton. Ni kan köpa in flera båtar om ni vill och även äga dem gemensamt.
Vid båtköp gäller
• liten båt kostar 6 ton fisk i inköp och 1 ton fisk i drift/runda.
• stor båt kostar 12 ton fisk i inköp och 2 ton fisk i drift/runda. Den stora båten kan max fånga 12 ton fisk åt gången. I övrigt gäller samma villkor som under första spelaromgången.
Vinnare i andra omgångenDen grupp som efter tio rundor har störst sammanlagd fångst, och dessutom lämnar en sjö efter sig med minst 40 ton fisk.
Att fundera över Kan man både gynna fisket och fisken på en och samma gång? Hur ser det ut i verkligheten? Hur kan ett lands lagar styra utvecklingen i till exempel Östersjön? Diskutera vikten av samarbete mellan olika länder som delar samma fiskevatten.
Vill ni jobba mer med tema fisk och fiske?Gå in på WWFs webbplats, www.naturvaktarna.wwf.se. Under Naturväktarna, Hav och kust, finns fler uppgifter!
42 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Räkdilemmat!
Hur kan vårt val av mat påverka andra människors livsvillkor? Hur kan importerade jät-teräkor ställa till med stora ekologiska problem så långt bort från vårt eget middagsbord? Vad påverkar vårt val? Olika argument står mot varandra.
Deltagarna delas i två grupper som skall förbereda sig för en debatt om jätteräkor där den ena gruppen är för och den andra gruppen är emot. Deltagarna får information så att de kan företräda de två olika åsikterna och kan argumentera för dem.
• För: Jag älskar thaimat med läckra jätteräkor! Är det min sak att de påverkar natur och människor i tropikerna negativt? Varför säljs de då i affären?
• Plocka fram (i kokböcker eller via Internet) läckra recept med jätteräkor.
• Emot: Jag älskar thaimat men kan inte tänka mig att köpa jätteräkor när jag vet hur de odlas! Läs om hur räkorna förstör mark och vatten i stora områden i världen. An-vänd information i WWFs tidning ”Våra Ekologiska fotavtryck”, som kan laddas ner från www.wwf.se. Ladda ner eller beställ gärna WWFs fiskguide ”Fisk till middag”. På Naturskyddsföreningens webbplats: www.snf.se finns mer material, till exempel en Grön guide.
• Diskutera av hjärtans lust och kom ihåg att du spelar en roll vars åsikter du företrä-der!
• Olika åsikter som dykt upp under debatten sammanfattas med hjälp av en mind-map (tankekarta) där jätteräkor är utgångspunkten. På detta sätt kan åsikter och argu-ment bli tydliga och bearbetas i en diskussion.
• Diskutera utifrån mind-mapen, tankekartan, hur argument uppfattas när de bygger på olika grund, personliga åsikter kontra fakta från forskning. Fördjupa kunskaperna genom att bygga vidare i mind-mapen.
• Avsluta med en sammanfattning om olika dilemman man kan hamna i när det man vill äta för att det är gott kolliderar med villkor för människor och miljö i andra delar av världen.
• Har diskussionen påverkat deltagarnas inställning till jätteräkor? Hur? Använd gärna värderingsövningen ”Vad tycker du” på sidan 42 i detta häfte.
Syfte
En värderingsövning där eleverna lär sig argumentera utifrån olika ståndpunkter. I diskussionen väcks frågor om hur vår konsumtion här kan få konsekvenser för män-niskor i andra länder.
Diskutera av hjärtans lust och kom ihåg att du spelar
en roll vars åsikter du före-träder!
43 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Syfte
Målet är att eleverna får kunskap om våra vanliga husdjur, de lär sig motivera val och åsikter och hantera begrepp som biologisk mångfald och ekologiska fotav-tryck.
Kalasmiddag - ditt val spelar roll!
Vilket val ur kalasmiddagens meny ger energi och näring utan att fördärva eller använ-da onödigt mycket resurser här i Sverige eller någon annanstans på jorden? Här sätter vi särskilt fokus på valet av kött. Det handlar om vilket som är bäst i den hållbara utvecklingen, den biologiska mångfalden – för vår och jordens hälsa.
Övningen handlar om de problem och möjligheter som finns vid köttproduktion men som konsumenten oftast inte känner till, tänker på eller förtränger. Vi skall fokusera på husdjurens liv och påverkan på miljön och vad olika val av maträtter betyder för hållbar utveckling.
Kalasmiddag Halstrade kycklingbröst med tomat- och mozzarellarisone samt tapenade
Grillad oxfilé med potatis och rotfruktspytt, tomatsalsa, kryddsmör och färska bönor
Senapsmarinerad karré bakad potatis med örtagårdsröra, tomatsallad
Grillad lammytterfilé med ratatouille och guacamole, serveras med en friterad potatiskaka
125 Kr
165 Kr
145 Kr
175 Kr
44 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Arbetsgång Övningen sker i sex steg: Steg 1 och 2 är inledning och motivationsövning. Steg 3 innehåller traditionell undervisning som läraren förbereder och genomför utifrån gruppens förkunskaper och behov. Steg 4 låter eleven arbeta individuellt med att sätta gamla och nya kunskaper i ett sam-manhang. Steg 5 innehåller redovisning, reflektion och argumentation, och är ett spel. Steg 6 avlutar med en utvärdering efter de mål som finns i syftet.
Steg 1: Inledning Varje elev väljer sin maträtt efter menyn ovan. Gör detta innan arbetet pre-senteras eftersom eleverna inte ska vara medvetna om att deras val innebär inriktning i ett temaarbete.
Steg 2. Inventering av kunskap Genom denna snabbtest ska varje elev bli varse om sin kunskap eller okunskap i frågor om jord och djur. Låt tempot vara högt och markeringen av kunskapen blir tydlig. Rätt eller ja - stå upp! Fel eller nej - sitt ner! Nötkreatur och kyck-ling i frågorna handlar om djur som är avsedda för köttproduktion, inte djur som används för mjölk respektive ägg produktion.
1. Alla djur äter samma saker.
2. Många raser av nötkreatur och får mår bra om de får beta ute under hela året. På vintern behöver de ett tillskott av hö.
3. Gris och kyckling behöver ungefär samma föda som vi – det är bara bords-skicket som är annorlunda.
4. Foder till de allra flesta nötkreatur, kycklingar och grisar innehåller soja.
5. Vi svenskar äter för lite protein.
6. Fåren föder sina lamm på hösten.
7. Grisar och kycklingar måste ha protein precis som vi.
8. En hushållsgris lever gott på köksavfall. Så var det förr men det gäller inte för de flesta grisar idag.
9. Sojabönor odlas i Norge.
10. I betade hagar finns många olika blommor och insekter.
11. Jag vet vad biologisk mångfald är.
12. På åkrarna odlas bara mat som ska ätas av oss människor.
13. Gödsel är bra för djur.
14. Gödsel är bra för djurens mat.
15. En del av djurens gödsel, och en del av den konstgödsel man sprider ut på åkrarna, rinner ut i vattendragen.
16. Östersjön håller på att dö på grund av för mycket näring.
45 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Gör om övningen, men nu får deltagarna samarbeta i små grupper och lämna in skriftliga svar. De ska också markera de frågor de är oense om och om de är osäkra på svaret.
Steg 3. Mer kunskap Låt grupperna samla mer kunskap. Tillgänglig tid, visade förkunskaper och deltagarnas motivation sätter gränserna. Välj ett eget upplägg som passar för att lotsa eleverna vidare.
Steg 4. Fördjupning Individuellt arbete om gris, får, nötkreatur eller kyckling utifrån det val av middagsrätt som gjordes i inledningen. Följande innehåll gäller för arbetet:
1. Uppfödning; Följ djuret från födsel till slakt. Har det fötts upp inomhus i stallar eller har det betat utomhus? I hagar eller på gödslade betesmar-ker? Fundera över uppfödningens energi- och vattenförbrukning under djurets livstid – jämför till exempel får och gris. Vad är kraftfodrets inne-håll och ursprung samt fodrets ekologiska fotavtryck, se sid 54.
2. Näringsläckage; Fosfor och kväve läcker från jordar som gödslas. Hur föds djuret upp? Odlas fodret i samma trakt som djuruppfödningen? Vad kan man göra åt problemet?
3. Vår och jordens hälsa; Olika kötträtter har olika ekologiska fotavtryck - hur ser ditt val ut? Ta reda på vårt behov av protein och hur mycket protein vi i genomsnitt äter här i Sverige. Vad finns det för andra möjliga proteinkällor?
Tänk också på djurens hälsa och våra behov av en vacker natur!
Steg 5 Redovisning, reflektion och argumentation Övningen, ett spel, tränar deltagarna i att använda fakta, helhetstänkande och att formulera en åsikt samt att motivera och testa sina argument. Det är viktigt att stämningen i gruppen är generös och tillåtande.
Steg 6 Utvärdering Inledningsvis finns mål för temaarbetet. Återkoppla genom att eleverna utvärderar temaarbetets plus och minus, gör en kunskapstest och/eller skri-ver en debattartikel.
Spelregler (steg 5)
Hållbar utveckling uppnås om man på olika nivåer gör kloka val där man tar med ekologiska samt sociala och ekonomiska perspektiv. Övningen kan genomföras utomhus på till exempel en gräsmatta där deltagarna tar ett steg framåt eller bakåt allt efter spelets gång. Det kan också spelas på ett rutat papper. Deltagarna arbetar i par eller i grupper om tre. En deltagare är mid-dagsgäst som ska försvara sitt val av rätt till kalasmiddagen som gjordes inled-ningsvis. Den eller de andra deltagarna är opponenter, de skall ifrågasätta valet av mat. Sedan byter deltagarna roller. Ett steg åt rätt håll för hållbar utveckling = ett kliv framåt Ett steg åt fel håll för hållbar utveckling = ett kliv bakåt Tveksamt, lite det beror på – korta av steget framåt eller bakåt Det är middagsgästen och opponenterna som avgör steglängden. Oenighet får man lösa med demokratiska spelregler precis som i samhället i stort.
46 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Andra skolmaterial om mat och hållbar utvecklingÄt S.M.A.R.T. (Centrum för tillämpad näringslära)Materialet bygger på rapporten ”Ett första steg mot hållbara matvanor” och de svenska näringsrekmmendationerna i kombination med de svenska miljömålen. Ät S.M.A.R.T. förmedlar hur man kan äta så att både kroppen och miljön mår bra.
OH-material och flera faktahäften. Ät S.M.A.R.T. finner du på: www.folkhalsoguiden.se
Våra ekologiska fotavtryckHur hänger en vanlig svensk grillkväll ihop med förvandling av tropiska skogar? Mer än vi tror påverkar vi miljön i länder långt bort, vi gör ekologiska fotavtryck. En uppsättning elevblad informerar om odling, handel och konsumtion av palmolja, soja och tropiskt timmer. Lärarhandledningen ger förslag på metoder och aktiviteter i många ämnen. Rapporter finns för fördjupning. Riktar sig till skolår 7-9 och gymnasiet.
”Våra ekologiska fotavtryck” finner du på: www.wwf.se/utbildning Ett tryckt exemplar per skola skickas gratis mot fraktkostnad.
Det finns också en tillhörande video ”Maten som skövlar” att låna på landets AV-centra-ler.
47 Världsnaturfonden WWF – Mat på hållbarväg II
Att mäta sitt ekologiska fotavtryckIdag är vi snart 7 miljarder människor på jordklotet som alla behöver mat och lämnar efter sig diverse avfall. År 2050 är vi kanske 9 miljarder eller ännu fler människor. Kommer maten att räcka? Vilka effekter har produktion och konsumtion av mat? Kan man mäta vilka avtryck som vi gör när vi äter isbergssallad och tomater? En del svar kan man få genom att mäta sitt ekologiska fotavtryck i en kalkylator. WWF har speci-aldesignat en skol-och elevkalkylator, se www.wwf.se/fotavtryckskalkylator. Här kan du testa hur stort ekologiskt fotavtryck du har. Det ekologiska fotavtrycket är ett mått på den yta som krävs för din konsumtion och den yta som krävs för allt avfall som du bidrar med. Om alla i världen levde som vi i Sverige skulle det behövas tre jordklot, men vi har bara en planet att leva på.
Skolkalkylatorn omfattar sex behovsområden: vatten, mat, energi, transporter, bygg-nader och avfall. Här kan elever och personal testa och synliggöra resultatet av arbetet med att minska sin skolas ekologiska fotavtryck.
I elevkalkylatorn kan du testa ditt ekologiska fotavtryck inom fem områden: mat, energi, transporter, kläder och avfall.
Det behövs energi för att värma upp bostaden du bor i, för att driva det motorfordon som kanske tar dig till skolan, du behöver mat varje dag och så vidare. Allt detta ska-par också avfall som måste tas om hand för att påverka miljön så litet som möjligt.
Knappa in värden för din familjs energianvändning i hemmet, den mat du brukar äta, hur du tar dig till och från skolan och hur mycket vatten familjen konsumerar. När du har knappat in dina värden om exempelvis mat så trycker du på knappen ”Uppdatera”. Kalkylatorn beräknar då ditt ekologiska fotavtryck. (» Se även användarhjälpen)
De olika delavtrycken (mat, energi, transporter och avfall) ger tillsammans ett värde på hela ditt ekologiska fotavtryck.
OBSERVERA att veckovärden anges i mat- och transportdelen och att årsvärden anges i energi- och avfallsdelen! Anpassa således din mätperiod så att de motsvarar dessa perioder!
Kalkylatorn räknar också ut hur mycket koldioxid som bildas. De alltmer ökande växt-husgaserna, bland annat koldioxid, orsakar den pågående klimatförändringen. När du har fått värdet för ditt eget ekologiska fotavtryck kan du jämföra det med andras avtryck. Vad kan du och din omgivning göra för att minska det ekologiska fotavtrycket och utsläpp av koldioxid?
Nu kan alltså skolan och dess elever få ett mått på matens och avfallets ekologiska fotavtryck. Gå till www.wwf.se/fotavtryckskalkylator
Hur väcker man engagemang för mat och hållbar utveckling?Ett rollspel med utgångspunkt i en gemensam middag, där familjemedlemmarna har olika åsikter om vilka råvaror som skall användas, kan vara ett sätt. Ett fis-kespel, där man samarbetar för att få så stor fångst som möjligt utan att fördärva förutsättningarna för kommande generationer, ett annat. Detta och flera andra övningar finns i häftet ”Mat på hållbar väg II” som du just nu håller i handen. På WWFs webbplats finns dessutom en kompletterande del med bland annat fakta, litteraturtips och en engelsk version av rollspelet.
Vår förhoppning är att häftet ”Mat på hållbar väg II” skall inspirera hela arbetslag och skolans elever att arbeta med dessa frågor. Det riktar sig framför allt till skolår 7-9 och gymnasiet.
Innovative recycling
www.stenametall.com
MIXEDSOURCES
• MAT PÅ HÅLLBAR VÄG IIWWF.SE
SE
If there is no URL
With URL - Regular
OR
Därför är vi härFör att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen.
Därför finns vi
www.wwf.se
Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöeroch bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen.
Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Slott, 170 81 Solna. Telefon 08-624 74 00.
[email protected], plusgiro 90 1974-6, bankgiro 901-9746