Månsarps Kyrkoblad1/2016

Månsarps Kyrkoblad1/2016

Inte bara Månsarps syföreningutan sy- och snickarförening, se sid 7

Foto: Hans Edwardsson

Någ

ra in

tres

sant

a re

sor

se s

id 3

2

InnehållDet händer i Månsarps församling ...................3Inspiration från andra ....................................4Maria – ”nygammal” hos oss ..........................5Vad är det som gör att du engagerar dig i kyrkans verksamhet?...............................6Månsarps kyrkliga sy- och snickarförening ......7Bärarlaget i Månsarps församling ....................7Se’n sist .....................................................8-9Samtalsgrupp för oss med sorg .....................10Bäste församlingsbo! ....................................11Kyrkogården i Månsarp ................................12Två kontrakt försvinner – ett nytt uppstår ......13Anton Jalnefur – vår pastorsadjunkt ..............14Bilder från våra läsare ..................................16

MÅNSARPS KYRKOBLAD REDAKTION: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp

Redaktion: Tore Karlsson, Hans Edwardsson, David Kyobe-Lule, Janet Andersson.

ANSVARIG UTGIVARE: Tore Karlsson.

Gilla oss på facebookSvenska kyrkan Månsarp

Svenska kyrkanMånsarps församlingFörsamlingsexp. Tid tisd. 10 - 12 onsd-torsd. 13 - 15Adress: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp 36 30 40 Fax 36 37 50 E-post: mansarp.forsamling@svenskakyrkan.sePalmbergsvillan 656 63Kyrkoherde Tore Karlsson 36 30 41Sms-nummer 070-625 04 57 E-post: tore.karlsson@svenskakyrkan.seKomminister David Kyobe-Lule 36 30 42 Sms-nummer 0701-49 00 89 E-post: david.kyobe-lule@svenskakyrkan.sePastorsadjunkt Anton JalnefurTelefon- och sms-nummer 073-084 28 33E-post: anton.jalnefur@svenskakyrkan.seDiakon Janet Andersson 36 30 43 Sms-nummer 0701-49 00 88 E-post: janet.andersson@svenskakyrkan.seFörsamlingspedagogHans Edwardsson 36 30 44Sms-nummer 072-523 30 80 Epost: hans.edwardsson@svenskakyrkan.seFörsamlingsassistentElisabeth Andersson 36 38 50Sms-nummer 072-525 69 00 E-post: elisabeth.r.andersson@svenskakyrkan.seKantor Samuel Johansson 36 30 45 Sms-nummer 072-700 30 80 Epost: samuel.johansson@svenskakyrkan.seKantor Ingrid Laago 36 38 51 Epost: ingrid.laago@svenskakyrkan.seKyrkvaktmästare Micael Henriksson 36 38 52 E-post: micael.henriksson@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare Christina Evaldsson 36 38 56 E-post: christina.evaldsson@svenskakyrkan.seKyrkvaktmästare säsongGunnar Magnusson 073-092 67 21 E-post: gunnar.magnusson@svenskakyrkan.seKyrkokamrer Per Hulusjö 36 30 49E-post: per.hulusjo@svenskakyrkan.se

Swish-nummer: 123 033 42 92

Påsken i Månsarps församlingPalmsöndagen den 20 mars kl. 11.00, Månsarpsmässa, Anton Jalnefur, Himla-liv, Barnkören, miniorerna. Utdelning av Bibel för barn för de 5-åringar, där fa-miljen har anmält intresse. Avslutning av årets Fastekampanj till Svenska kyrkans internationella arbete, Maträtten.

Korsvägsvandring onsdagen den 23 mars kl. 19.00 Vi följer Jesu Kristi lidande längs 14 stationer. Början i församlings-gården.

Skärtorsdagen den 24 mars kl. 16.00, Mässa på Fridhäll, Tore Karlsson och Anton Jalnefur

Skärtorsdagen kl. 19.00, Skärtorsdags-mässa, Anton Jalnefur

Långfredagen den 25 mars kl. 11.00, Långfredagsgudstjänst, David Kyobe-Lule, Kyrkokören.

Påskdagen den 27 mars kl. 11.00, Påsk-mässa med många medverkande

Annandag påsk den 28 mars kl. 11.00, Emmausmässa. För den som så önskar börjar en vandring till kyrkan från Palm-bergsvillan kl. 10.30

”Det händer i Månsarps församling”Besök församlingens hemsida www.svenskakyrkan.se/mansarp

3

Med reservation för ändringar

Gudstjänst eller mässa (gudstjänst med nattvard) firas i Månsarps kyrka varje sön- och helgdag kl. 11.00. Undantag från den gudstjänsttiden är i allmänhet, när vi firar gudstjänster med levande ljus vissa helgdagar under höst och vinter.Se våra annonser i Jönköpings-Posten, eller titta in på vår hemsida! Du kan även följa oss på facebook.

Påskens gudstjänster – se sid. 2!Veckomässor (Enkla nattvardsgudstjänster mitt i veckan) onsdagarna 20 april (i Taizé-anda) och 18 maj kl. 18.00Vardagsgudstjänster 14 mars kl. 10.15, 17 mars kl. 10.15, 29 mars kl. 16.00, 6 april kl. 10.15, 21 april kl. 16.30Dop helt enkelt – för familjer med barn från 0-14 år, som inte är döpta, och där man önskar ett dop under enkla former, och för dig som är vuxen, som inte är döpt, men vll bli det.Finns fyra tider att välja på denna dag: kl. 11.00, 12.00, 13.00 och 14.00. Man kan beställa tid i förväg genom församlings-expeditionen, tel. 036-36 30 40, och då kan dopsamtalet ske någon/några dagar före dopet, eller så kan man bara komma sam-ma dag, och då äger dopsamtalet rum strax före dopet. Församlingen står för någon form av förtäring, om man så önskar, men då vill vi veta detta minst tre dagar innan och ungefär hur många som kan tänkas komma. Ring 036-36 30 40!

Glad Påsk!önskar

Kyrkobladets redaktion

Inbjudan till Bibelstudiekvälli Månsarps kyrka

Välkommen på bibelstudiekväll onsdagen den 20 april kl.19.00Kvällen börjar med mässa i Taizé-anda kl. 18.00, följd av enkelt fika, sen lyssnar vi till kvällens talare Pastor Ingemar Carlsson, som ska undervisa oss i Filipperbrevet, om vad Paulus ville säga till Filipperna. Vi ska sen ställa frågor och samtala kring bre-vet. Kvällen kommer att hålla på till cirka klockan 21.00, då vi avslutar. Vid frågor kan du kontakta David Kyobe-Lule, samordnare, på 36 30 42Välkommen!

Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig(Ps: 119:105)

Den 4 juni åker vi till Boråsdjurpark. Den 27 juni reservi till Vadstena.Håll utkik på vår hemsida,affischer, mm.Begränsat antal platser på båda resorna.

Församlingsgården iMånsarp, kl. 10-12tisdagen den 28 juni och torsdagen den 30 juni.Välkomna!

Resor

Sommarcafé

4

INSPIRATION FRÅN ANDRA, II(eller vad man kan lära sig från andra församlingar och sammanhang)

I förra numret av Kyrkobladet berättade jag om några intryck från S:ta Clara församling i Stockholm, framför allt då om den sociala och diakonala omtanken. I det här numret vill jag skriva om Katarina församling på Söder i Stockholm, och om ett studiebesök, som några anställda och förtroendevalda i Månsarps och Norrahammars församlingar gjorde där sista helgen i oktober förra året.Katarina kyrka ödelades av en brand år 1990. Stockholm förlorade då ett välkänt riktmärke i stadsbilden. Kyrkan byggdes upp igen med ett liknande skal, och det bygget var klart år 1995. I församlingen finns också Allhelgonakyrkan. Anledningen till vårt studiebesök var, att vi ville lära oss om den förvandling och förnyelse som hela församlingen genomgått. Studieda-gen leddes av den dynamiske kyrkoherden Olle Carlsson, Lisbeth Gustafsson, en gång reporter på Aktuellt, och Irma Schultz Keller, sångerska och som nu arbetar som musikpeda-gog i församlingen med framför allt kulturella kontakter.Vad har hänt i Katarina församling?Katarina kyrka är den kyrka i Svenska kyrkan som samlar flest gudstjänstdeltagare under året. När vi var där firade vi mässa i båda kyrkorna på söndagen – och det var trångt! Vad är hemligheten? Jo, en stor öppenhet, enkelhet, mångas delaktighet, ett möte i musiken mellan olika stilar och betoning av människans värde, skapad och älskad av Gud. Framför allt tar man Gud på stort allvar. I Månsarp har vi samma koncept, men jag måste ändå säga, att jag im-ponerades av skaran av människor som kom. I förmiddagsgudstjänsten predikade Olle Carlsson, och just nu handlar det mycket om vår öppenhet mot samhället och den stora flyk-tingströmmen vi upplever (även om det kanske har avtagit en del nu). I arbetet med flyktingar har Katarina församling ett gott samarbete med det islamiska centrat på Söder. Här möts de olika religionerna i det sant mänskliga. Kata-rina Pop sjöng bland annat en sång av mega-stjärnan Beyoncé. En kille sjöng ett par låtar till gitarr, och den mäktiga orgeln fick också ljuda.

Några ur vår grupp fick se hur uppgifter för-delades tre kvart före gudstjänsten. Det är ett organiserat kaos, men när gudstjänsten väl är i gång, vet alla sina funktioner, och man känner sig litet stolt över att ha fått en uppgift. Den unge killen Niklas från Norrahammar fick till exempel vara med och dela ut nattvarden. Den lilla flickan Saga, kanske 7-8 år, hälsade alla välkomna till gudstjänsten. Bara det var en stor och skön upplevelse! Vi tänkte (i varje fall tänkte prästen Tore så): vi tar med oss en del av detta hem, och så har det ju faktiskt också blivit!Hur det hela börjadeSenare på eftermiddagen berättade Olle Carls-son för oss och alla andra (ett 50-tal personer från olika delar i landet) om hur det hela började. Han kom för ett 20-tal år sedan som präst till församlingen med ansvar för Allhel-gonakyrkan. Det kunde ibland hända, att det bara fanns sex personer i gudstjänsterna. Olle var otillfredsställd över detta, och så hade det ju fortsatt om inget hade gjorts. En söndag var den lilla skaran samlad till fika efter guds-tjänsten. ”Så här kan vi inte ha det! Vad ska vi göra? Olle ställde frågan. En bra fråga och en god utgångspunkt för förändring. Resan till

5

förnyelse och växt blev lång och skakig, och hela historien kan inte berättas här. Men genom bön, visioner, rådslag, motstånd från dem som tyckte att allt var väl ändå bra, delaktighet, och mycket, mycket mer är församlingen där den är idag, sjudande, glad, utåtriktad.Mässan vi firade i Allhelgonakyrkan var på kvällstid och hit kom ovanligt många männ-iskor. Jag är inte säker på att alla gudstjänst-deltagare fick sittplatser. Predikant just denna söndag var den gamle estradören Olof Buck-ard, vars predikan var kryddad med mycket salt, som både sved och renade.12-stegsmetodenOlle Carlssons metod i arbetet har han hämtat från Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram. De 12 stegen är Maktlöshet, Tillit, Överläm-nande, Självrannsakan, Bekännelse, Vila, Ofullkomlighet, Förändring, Handling, När-varo, Bön och Givande. Olle kallar sig själv nykter alkoholist. Stegen har varit viktiga i hela församlingsbygget. De används också i försam-lingens samtal för dem som har något problem eller bekymmer att bearbeta. Samtalsmetoden kallas för Livsstegen och leds av professionella medarbetare, som kan samtalsmetodik. Vi var

några stycken som under dagen fick pröva på detta, bland andra jag själv. Atmosfären var avspänd, läkande och tillåtande.Vi bär med oss våra intryckJa, så kunde vi medarbetare från Norraham-mar och Månsarp åka hem, fyllda av tack-samhet och inspiration. Vi bär också med oss pilgrimsvandringen genom ett mycket vackert Söder i höstskrud från Katarina till Allhel-gona. Den leddes av författaren och tidigare LO-medarbetaren Olle Sahlström. Han berät-tade under resans gång om sin uppväxt i de gamla fattigkvarteren på Söder, om gubbarna och gummorna utan hopp. Dagens Söder är långt från dessa fattigkvarter. Olle Sahlström är en av alla de människor som hittat vägen till Katarina kyrka, till Gud och till insikten att livet verkligen har en andlig dimension. Det är något med atmosfären i hela församlingen, svår att ta på och beskriva, men ändå så oändligt skön, omslutande och välkomnande.”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden” (Sinnesrobönen, som beds varje söndag i Katarina).

Tore Karlsson

Sedan september förra året har Maria arbetat hos oss, ett fantastiskt lyft, en positiv och glad person, som dess-utom sänkt vår medelålder, (inte för att den är så högJ).Hur kom det sig att du sökte hit?Jag har alltid trivts här och bor nära. Sen vi flyttade tillbaka till Månsarp har jag känt att jag vill tillbaka hit.Du säger att du alltid har trivts här? Vad har du gjort här förut?Jag började i Cantabile när Harry Franksson var körle-dare och tog sedan sånglektioner hos honom. Efter det blev det gospelkören som Karin Edwardsson startade, sen tog Therese Johansson, numera Hamber, över och där sjöng jag så länge kören fanns kvar. Detta är också min konfirmationskyrka. Efter konfirmationen fortsatte jag som ung pilgrim och hjälpte till med konfirmand- och ungdomsarbetet i 2 år.Fick ni åka till Taizé någon gång?Ja, med ung pilgrim, som var ett projekt för unga i Växjö stift. Vi åkte buss och på vägen ner bodde vi i Svenska kyrkan i Berlin, Paris och Hamburg.Finns det något särskilt du minns från resvägen?Ja vi besökte ett koncentrationsläger i Tyskland, ett job-bigt men viktigt stopp på vägen.

Maria – ”nygammal” hos oss J

Men vad gör du hos oss nu?Jag är en alltiallo J, städar och märker upp i församlingsgårdens kök, inköp till köket och böcker till utlåning, allsång på Bergshyddans dagvårdsavdelning, varit på Fridhäll, riggat inför filmvis-ningar. Varit med på församlingsresa, besökt Navet och mycket mer.Du ska veta att vi är så glada att du är här, vi får så mycket fixat som vi aldrig hinner med och det är roligt att arbeta med dig! Janet Andersson

6

Vad är det som gör att du engagerardig i kyrkans verksamhet?

Sture Edwardsson har tidigare varit kyrk-värd och förtroendevald. Är med i bärarla-get, de som bär kistan till graven.Jag känner att det är medmänskligt att enga-gera sig i kyrkan och göra en insats. Jag har engagerat mig på flera sätt i bygden sedan vi flyttade hit. Våra barn har också varit aktiva i församlingen. Vissa människor har svårt att säga nej till att ta på sig uppgifter. Jag är nog en sådan, men det känns naturligt för oss i familjen. Det är roligt att få en uppgift, att ställa upp och hjälpa till på olika sätt. Så jag säger: ”Gör det lilla du kan!”.

Linnea Rehbäck är 20 år och är vår för-samlingspraktikant fram t om juni.Hon har läst Barn- och fritidsprogrammet på Sandagymnasiet:Jag konfirmerades 2011 och därefter blev jag miniorledare tillsammans med Elisabeth. Sedan har jag varit konfirmandledare ett år. Från och med i höstas är jag med i de flesta grupper som församlingspraktikant. Jag kan tänka mig ett yrke inom kyrkan i framtiden.

7

Tisdagen den 1/12 2015 lyste inte snön vit på taken, men det gjorde risgryns-gröten som stod på spisen i försam-

lingsgårdens kök, det fanns också stora fat

Månsarps kyrkliga sy- och snickarförening

de pengar man fått ihop under året. Drygt 30 000 kr delades upp mellan Hela Männis-kan Jönköping, Frälsningsarmén, Svenska kyrkans internationella arbete, cancerfonden, barndiabetesfonden, m.fl. Det tog en liten stund, men sedan var det så äntligen dags att få smaka på gröten J och gå på julledigt. Men efter jul startar ett nytt år med nya möj-ligheter. Vi ses tisdagar ojämna veckor kl. 16.00, med start den 2/2. Man eller kvinna, händig eller tummen mitt i handen, pratglad eller tystlåten, det spelar ingen roll. Gemen-skapen runt kaffeborden är viktigast och dit är ALLA VÄLKOMNA!

Janet Andersson

Ett stort tack till allasom sponsrade vår basar!

med skink- och ostsmörgåsar och det dof-tade ljuvligt! Det var dags för julavslutning i Månsarps kyrkliga sy- och snickarförening. Som varje år tidigare fördelades en del av

Vad är bärarlaget?Det är ett lag av sex bärare, somofta i procession, efter eller under begravningsce-remonin, bär kistan med den avlidne ut ur kyrkan fram till graven på kyrkogården, och där sänker man den.Hur kom du på tanken att starta bärarlaget i Månsarp?Då det i början av tvåtusentalet beslutades att varje församling skulle stå för kostnaden av bärare vid jordbegravning (ca 3.000:- vid varje tillfälle), beslutade vi i Månsarp att ordna ett eget bärarlag. Eftersom jag då var ordförande i kyrkogårdsnämnden var det en självskriven sak att jag skulle ordna det. Det var inga problem att få ihop frivilliga att ställa upp till detta. Vi som bär känner ju ofta de avlidna som vi då gör en sista tjänst.Hur många var ni när ni började?Första tiden var vi nog åtta personer, det går ju åt sex bärare vid varje begravning. Sedan utökade vi till 12-13 personer, även några damer har ingått i bärarlagen. Vi vill

Intervju med Sture Edwardsson om bärarlaget i Månsarps församling

ha möjlighet att tjänstgöra på två ställen samtidigt. Församlingen beslutade att vi skall bära alla församlingsbor, även om de begravs på annan ort, inom rimligt avstånd.Hur är det med rekrytering av nya medlem-mar?En del av dem som började har flyttat ur församlingen, några har avlidit och några har slutat av åldersskäl, så man måste ju hålla på att förnya sig hela tiden. Jag tycker inte det är svårt. De flesta man frågar ställer upp och tänker att det är en fin tjänst de kan göra. David Kyobe-Lule

8 Tonår på cykelhajk

Dopfest, 31/1

HimlalivHelena Cankalp berättade om flyktingar i vår närhet, 3/12

Lars i byns MC parkerad i församlingsgårdenFörsamlingsafton, 2/12

9Tonår på cykelhajk

SE´N SIST

Skidspår vid kyrkan, en paradisisk bild!

Luciagudstjänst

Sång med konfirmander Söndagen efter jul

10

Samtalsgrupp för oss med sorg

Här i Månsarps församling har det sedan lång tid funnits samtalsgrupper för sörjande. Ett sammanhang där

man får dela sorgen med andra i liknande situationer. Vi brukar starta i september och avsluta framåt vårkanten i april med mid-dag någonstans, t.ex. på stiftsgården Tallnäs utanför Skillingaryd. Under hösten träffas vi varannan till var tredje vecka, efter jul var tredje till var fjärde vecka. Varje träff är ca 2 timmar och vi börjar med fika.

Behövde få prata om det som hänt med människor som liksom jag mist någon.Har det blivit som du förväntade dig?Det har blivit över förväntan.Ja, det har det verkligen.Det har varit bättre, man är inte så ensam. Känns lättare att dela sorg och glädje med övriga.Vad är bäst/sämst med gruppen? Jag upplever bara att allt är bra i gruppen, (gemenskap).Alla är så öppna och kan tala om sin sorg.Man får både skratta och gråta på dessa träffar.Det bästa är att alla är i samma situation och man får prata om hur man mår och både skratta och gråta.Kan du rekommendera det till andra?Ja, jag har fått nya vänner efter samtals-gruppen.Ja.Ja det kan jag.Kan rekommendera till alla som drabbats av nära sorg och vill bjuda på sig själva. Personligt brev med inbjudan får den som

vi kan hitta i våra pärmar här, men där finns inte alla. Vem som stått närmast en person kan vi inte alltid veta. Därför annonserar vi i kyrkobladet och på vår hemsida. Man behöver inte vara medlem i församlingen och man behöver inte tro på Gud, men vi som håller i gruppen tror på Gud och startar och avslutar med text, bön och bibelord. Det viktigaste är att vi tillsammans kan gå vidare i livet, hur omöjligt det än kan kännas i den situation man befinner sig. Här kom-mer några kommentarer från människor som varit med eller är med nu.Vad fick dig att anmäla dig till gruppen?Hade hört av andra att det var bra.Rekommenderad av deltagare i tidigare grupp, som upplevde det positivt och bra.Jag bestämde mig redan på minnesstunden då kyrkoherde Tore Karlsson talade om att samtalsgrupp fanns att tillgå.Det känns viktigt att få prata med andra i liknande situation.

Och vadtycker då jag, en av ledarna för grupperna?Jag vill tacka er alla som ärmed eller någon gång varit med förert förtroendeoch för att ni delar detta med oss, att vi får gå med en bit på vägen. Nästa grupp startar någon gång i höst. Håll utkik på hemsidan och i kyrkobladet.(ledare är Tore Karlsson och Janet Anders-son) Janet Andersson

11

Bäste församlingsbo!

Månsarpsby i fastetid 2016Skriv ”En livsbejakande betraktelse i påsk-tid”, det var uppdraget jag fick av kyrkobla-dets redaktion. En fantastisk rubrik, eller hur? Men när man på olika sätt försöker hämta inspiration till detta upptäcker man snart att det är motsatsen som dominerar. Det mesta handlar om mord, rån, terroristattacker, olyckor och allt annat som har med ond bråd död att göra. Det är alltså detta vi helst läser om och tittar på, eller? Idag har alla en kamera. Allt filmas och fotograferas för att sekunden senare ligga på nätet. Titta på antalet visningar och Du förstår genast vad som är populärast. I topp ligger sekvenser från våldsamma olyckor, flyg-planskrascher, rena avrättningar eller männis-komassor som trampas ner i något arenakaos. Livsbejakande? KnappastEmil Danielsson skriver i en utmärkt krö-nika (JP 28 januari 2016) om hur och när vår hjärna utvecklas. Den når 95% storlek redan i 6-års åldern och full storlek i början av ton-åren. Under tonåren ”utvecklas den mycket mer än vad forskarna tidigare trott. Det som vi tar in då har vi med oss hela livet”. Kröni-kan handlar om datorspel, spel som till största delen består i att slå ihjäl, skjuta, köra över eller spränga så många ”fiender” som möjligt. Kan detta vara en förklaring till intresset för det jag beskriver ovan? I så fall, inte heller så livsbejakande. Sedan ett år tillbaka har jag förmånen att få vara pensionär. Berättar man för de unga att man började jobba, för att försörja sig, när man var 15 år betraktas man som något slags fossil från urtiden. En ”som går hemma och är småbesvärlig” (Prostens barnbarn). Det bjuder jag på. Enligt Emils krönika har man med sig det man tog in under sin uppväxt, alltså livet på en torr och stenig bondgård i Månsarp.-Det var bättre förr, typiskt en sur pensionär, tänker Du nu bäste läsare. Nix, tvärtom, jag är bara stolt och glad över det jag tog in och fick med mig. Den tiden var i högsta grad livsbejakande och, en förut-sättning för det fortsatta livet.

I bokhyllan, vi har en sådan, står ett exemplar av Dag Sebastian Ahlanders ”Handbok för glada gubbar” (Bonniers förlag). Nej, inte gubbar nu igen! Visst, den är en 65-årspresent med siktet inställt på oss ny-blivna pensionärer men även vi som gjort av med 75% av vårt liv kan se framåt. På sidan 135, råd nr 59, skriver han ”blicka framåt och var generös”. Att vara generös är inte alltid lika med att strö pengar omkring sig, det är också att vara livsbejakande.Hur gör vi då för att förflytta fokus från det destruktiva och nedbrytande till det uppbyg-gande?Ingen regering, kommunfullmäktige eller räddningstjänst fixar detta. Vi får börja med oss själva, Du och jag. Vårt sätt att vara, vad vi säger och vad vi gör.Varje morgon när vi vaknar har vi ett val: Hur ska jag vara idag? På jobbet, i skolan, i mötet med andra människor. Ska jag vara snäll, bråkig, trevlig, tjurig, artig, hjälpsam, elak eller..? 1) Hur ska jag bemöta mina medmän-niskor och hur vill jag själv bli bemött. Ju fler som väljer de positiva adjektiven, ju färre blir andra sidan. Valet är ditt.Till sist. Vi närmar oss vår kyrkas största högtid, påsken. Några dagars tung vandring med nedböjt huvud leder till sist fram till påskdagens glada budskap om Jesu uppstån-delse. Som livsbejakande är det budskapet svårslaget.Väl mött i påskens alla gudstjänster!

Lars JohanssonKyrkorådets ordförande

1) Gamla gubbar som är förkylda är kinkiga. (Hustruns anm)PS. Jag tror att det är mest vi äldre som läser kyrkobladet. Därför, låt era ungdomar läsa. Vore spännande att höra deras tankar om vad ”gamla gubbar”, jag pratar för mig själv, skriver. DS

12

Kyrkogården i Månsarp

Vår nuvarande kyrka var färdig år 1853. Hösten 1854 revs sedan den gamla och strax därefter påbörjades

muren kring den nya kyrkogården. Den var färdig i början på 1856 och kompletterades med två portstolpar och smidesgrindar från den gamla kyrkogården.Den första kyrkogårdsmuren hade sträck-ningen där den asfalterade vägen går idag, alldeles intill Karl Palmbergs gravsten. Gravrätten på den tiden var för ”evärdlig tid”, dvs. den skulle aldrig upphöra. Med ett invånarantal, som på den tiden uppgick till drygt 500 personer, skulle den yta som då var kyrkogård ändå räcka länge. Efter cirka 50 år, alltså i början på 1900-ta-let hade dock mycket hänt i vår bygd. Järnvägen mellan Jönköping och Värnamo hade invigts 1895, med stationer utplacerade både i Taberg och Månsarp. Där bildades till en början små stationssamhällen som senare skulle växa. Följden blev många arbets-tillfällen som innebar inflyttning och större befolkning, vilket i förlängningen innebar ett behov av en större kyrkogård. År 1909 var utvidgningen av kyrko-gården klar. Då hade man köpt in mark norr och öster om kyrkan. Till att börja med utökades kyrkogården norrut med ny mur. Samtidigt togs muren i väster, alltså vid kyrkporten, bort och ersattes av ett järnstaket. Kyrkogården hade nu nästan dubbel yta mot den ursprungliga. Drygt ett halvsekel senare var det dags för ytterligare en utvidgning norrut. 1964 invigdes den del som ligger utanför sten-muren. Denna del anlades nu som skogs-kyrkogård och omramades bl a av gran-häckar. Den senaste utvidgningen av Månsarps kyrkogård gjordes i början på 1990-talet och är enbart tänkt för ask-gravar i olika former. Minneslunden i mitten invigdes 1991. Vi har också en urngravplats där minnesplaketterna placeras på ett stenröse i mitten. Under de senaste hundra åren har mycket

förändrats på våra kyrkogårdar. Gravrät-ten har ändrats och omfattar idag 25 år med möjlighet till förlängning. Andra faktorer är gravskicket som har förändrats över tid men också gravvårdarnas storlek. Äldre gravste-nar är mer varierande i storlek och utförande och ger en rik mångfald på gamla kyrkogår-dar, så även här i Månsarp. I mitten av förra seklet skedde dock en standardisering när det gäller gravvårdarnas storlek och form, som ger ett mer enformigt uttryck.Nu står vi inför en ny utmaning. Hur ska vi förena de olika delarna av Månsarps kyrkogård och mer tydligt blanda upp våra kulturgravar och de mer traditionella gra-varna med moderna minnesplatser? Ande-len jordbegravning, när kistan sänks ned i jorden, har minskat och var 2014 ca 38 % av alla begravningar. Behovet av askgravar ökar. Samtidigt fanns 931 lediga gravar på vår kyrkogård.

13

Från och med detta år finns inte längre de gamla benämningarna Tveta och Vista kontrakt. I och med årsskiftet lades de sam-man till ett gemensamt kontrakt, som har fått namnet Södra Vätterbygdens kon-trakt. För många är det smärtsamt att lämna de gamla häradsnamnen med en gammal historia. Personligen tycker jag dock att det är bra att veta vilket område i Sverige det talas om, när man säger Södra Vätterbygden. Man behöver inte förklara vilket geografiskt område vi talar om. Sedan maj månad 2001 är jag kontrakts-prost i Tveta kontrakt, och i höstas blev jag utnämnd att vara den förste kontraktspros-ten i Södra Vätterbygdens kontrakt. Den som utnämner är biskopen efter hörande av kontraktets präster och diakoner. Kontrakts-prosten blir på något sätt biskopens förtroen-depräst i bygden. Södra Vätterbygdens kontrakt består av församlingarna/pastoraten Jönköping, Bankeryd, Norrahammar, Månsarp, Barnarp-Ödestugu, Rogberga-Öggestorp, Huskvarna-Hakarp, Gränna-Visingsö, Skärstad-Ölmstad och Lekeryd.

Vad är ett kontrakt i Svenska kyrkan? Som framgått i texten ovan består ett kontrakt av ett antal relativt närliggande församlingar. Låt oss säga att ett kontrakt är en lämplig storlek för att kunna träffas till exempelvis fortbildningsdagar och/eller

Två kontrakt försvinner – ett uppstårgemenskapsdagar för anställda, förtroende-valda och ideella medarbetare. Den samman-hållande länken är kontraktsprosten. Varje yrkeskategori – såsom präster, diakoner, församlingspedagoger, musiker, vaktmäs-tare/husmödrar, kamrerer – kan också träffas var för sig för att utbyta erfarenheter inom respektive område. Kontraktsprosten träffar med regelbunden-het kyrkoherdarna, var för sig eller alla, ibland tillsammans med kyrkorådets ordfö-rande. En viktig sak som åligger kontrakts-prosten är visitation av församlingarna, där vi tillsammans funderar över församlingens sätt att tänka och verka, och där vi inspirerar varandra att fortsätta på den inslagna vägen, eller finna nya vägar. Man kan säga att kon-traktsprostens uppgift i dessa sammanhang är att ha tillsyn över och främja församlings-livet. Kontraktsprosten representerar sitt stift, i detta fall Växjö stift, och ses som en stifts-medarbetare. C:a fem gånger om året träffas kontraktsprostarna (vi är sju stycken i vårt stift), biskopen och några ur Stiftskansliets personal till gemensamma överläggningar, som ibland sträcker sig över två eller flera dagar. Just nu är vi väldigt nyfikna på vilken riktning stiftet kommer att ta under biskop Fredrik Modéus ledning. Han tillträdde ju i mitten av april förra året. Tore Karlsson

Jag frågar Per Hulusjö hur man tänker sig framtiden på Månsarps kyrkogård.”Vi vill möta de nya önskemålen på olika gravskick, samtidigt som vi vill bibehålla en vacker miljö. Vi som ansvarar för kyrko-gården har ett fantastiskt förtroendeuppdrag att förvalta. Frågor om gravskötsel och kyrkogårdsfrågor i allmänhet är viktiga för människor”.Planerar man några förändringar på kyrko-gården? ”Vi vill stimulera människor att i större utsträckning välja fasta platser även för urngravar. Vår erfarenhet är att flera av dem

som har sina anhöriga i minneslund kan sakna en fast gravplats att besöka. Vi vill erbjuda fasta platser som inte är förknippade med så stora kostnader. Tanken är att skapa nya miljöer på den gamla delen av kyrko-gården. Det kan t ex bli små samlingar med urngravar eller glesare placering av dessa. Tanken är att hela kyrkogården ska användas i framtiden oavsett gravskick”, säger Per Hulusjö.Vi tackar Per och återkommer i kyrkobladet med mer information om Månsarps kyrko-gård. Hans Edwardsson

14

Söndagen den 7 februari var det stor fest i Växjö domkyrka.

Då prästvigdes Ulrika Jäderland (bördig från Huskvarna) och Anton Jalnefur av biskop Fred-rik Modéus. Undertecknad fick vara med och assistera. Anton kommer att göra sitt första år som präst under handledning, det så kallade ”introduktions-året”, i Månsarps församling. Anton ska under detta år vara med om det mesta som kan tänkas höra till en prästtjänst, men minst en gång i veckan ska han tillsammans med handleda-ren (Tore Karlsson) reflektera över och samtala om det som ligger framför och det som man varit med om. Vi är glada att ha Anton här, och vi hoppas att han ska få en god ingång som präst. Jag bad Anton berätta litet om sig själv:- Jag är uppvuxen i Jönköping, på Bymar-ken, fyller 28 år i år, och har varit mycket aktiv i församlingslivet i och omkring Sofiakyrkan. Ett tag under en del av mina tonår var jag aktiv som om det vore en halvtidstjänst. Jag var assistent i kyrkans konfirmandgrupper, de som kallas Vild-marksgruppen och HV-gruppen. Dessa har prästen Tojje (Torgny) Wirén som ledare. Han var ju präst här i Månsarp ett antal år under 1980-talet. Utöver detta var jag med i församlingens Kyrkans Unga, som i Jönkö-ping kallas SKUJ (Svenska kyrkans unga i Jönköping). Jag gick i kyrkans söndagsguds-tjänster och onsdagsmässor. Då och då med-verkade jag i gudstjänsterna. Har dessutom varit mycket aktiv på till exempel läger, som anordnats av Växjö stift.- Längtan efter att bli präst kom ungefär då jag gick andra året på gymnasiet. År 2008

Anton Jalnefur – vår pastorsadjunktunder det närmaste året.

började jag läsa teologi på universitetet i Lund. De teoretiska studierna har varvats med praktik i olika församlingar. Under åren 2011/2012 innehade jag en tjänst som försam-lingspedagog i Veberöd i Skåne.- Jag är gift med Stine, som är skolpräst i Jön-köpings pastorat. Hon kommer från Torslunda på Öland. Vi träffades genom Kyrkans Unga i Växjö stift.Anton, vad tänker du inför din tid här i Mån-sarps församling?- Jag ser fram mot möten med människorna här. Jag ser fram mot gudstjänster som ska firas, att få predika och leda mässan.- Vad har du för intressen?- Stine och jag har en hund. Jag tycker dess-utom mycket om att spela TV-spel!- Tack för intervjun! Tore Karlsson

Nyprästvigda Ulrika Jäderland och Anton Jalnefur tillsammans med biskop Fredrik Modéus.

15

Hopp inför framtiden....

Foto: Evelina Darelid

Kyrkans lucia 2015, Elin Georgsson

blir det på Månsarps kyrkogård30 juni kl 18.00.

I regi av Emy Stahl

KYRKOGÅRDSTEATER

GÄRNA FLER KYRKBILDER TILL FÖRSAMLINGSBLADET

Kanske härligavår- och försommarbilder

Senast 15 maj tillmansarp.forsamling@svenskakyrkan.se

KYRKBILDER FRÅN KYRKOBLADETS LÄSARE

Ett ”gott” gäng!

Foto: Tord Hanson

Foto: Gunvor Dahlqvist Foto: Gunvor Dahlqvist

Foto: Tord Hanson Foto: Ingrid Laago