Management 3 TTraditioner 2

• “Imagination is not to be divorced from the facts; It

is a way of illuminating the facts.” (Whitehead, i

Aims of Education And Other Essays,1929, s.93)

Varför idéhistoria?

• En förståelse för historia kan ge oss en bättre

förståelse för vår samtid

• Vi tror ofta att management dyker upp ex nihilo nihil

• Idéer kan ha långa anor

• Historien har en tendens att upprepa sig

Poängen med historia

• Historia är inte bara data om “hur det var förr”.

• Historien skrivs hela tiden om

• Det glömdas historia

• Michel Foucault och historia som kritik

I would define the episteme retrospectively

as the strategic apparatus which permits of

separating out from among all the

statements which are possible those that

will be acceptable within, I won’t say a

scientific theory, but a field of scientificity,

and which it is possible to say are true or

false. The episteme is the ‘apparatus’ which

makes possible the separation, not of the

true from the false, but of what may from

what may not be characterised as scientific.

(Foucault i Power/Knowledge 1980, s.197)

Foucault och management

• Studiet av épistémé – hur blir en vetenskap om

management möjlig?

Mer Foucault

• En genealogi för management – hur kan man

skapa ett subjekt för management

• Surveiller et punir – det övervakade, kontrollerade

samhället

• Makt skapar kunskap; det finns ingen makt utan ett

motsvarande kunskapsfält.

• Foucault själv:

www.youtube.com/watch?v=Xk9ulS76PW8

www.youtube.com/watch?v=0EsEgwYdzlA

Episteme: en.wikipedia.org/wiki/Episteme

Ancient histories

• Populärt att dra paralleller till antiken eller

medeltiden som “tidiga management-tänkare”:

• Erövrare: t.ex. Attila / Alexander den Store

• Teoretiker: t.ex. Aristoteles / Machiavelli

• Affärsmän: t.ex. Medici-klanen

Historia ger bra exempel

• Irländska munkar och knowledge management

(McGrath 2007)

• De gamla egyptierna och projektledning

• Franska kockar och innovationsledning (Rehn

2006)

• Krig och ledarskap

Historia döljer också mycket saker

• Slaveri och management

• Barnarbete

• Kvinnohistoria

• Imperialismens historia

• Fattigdomens historia

• Arbetets historia

Men exempel på vad?

Modern management, förfäderna

• Nationalekonomer: t.ex. Adam Smith & J.S. Mill

• Ingenjörer: t.ex. Eli Whitney & Matthew Boulton

• Affärsmän: t.ex. Andrew Carnegie & Joseph

Wharton

• Sociologer: t.ex. Max Weber & Ferdinand Tönnies

• Kurser i management så tidigt som 1881

Tidiga teman

• Hierarki – hur mycket, hurudan?

• Byråkrati och den ideala organisationsformen

• Ledarskap – karisma eller ingenjörskunskap?

• Planering och dess tekniker

Tidiga management- tänkare

• Frederick Winslow Taylor

• Henri Fayol

• Frank & Lillian Gilbreth

• Henry Gantt

• Att observera: Praktiker eller efterföljare till Taylor

“scientific management”

• Taylor och Principles of Scientific Management (1911)

• Poäng: Sökandet efter “the one right way”

• Viktigt för Taylor: Mätning och kontroll

• Problem: Vilken basenhet har management?

Frederick W. Taylor

• ! 1856 – " 1915

• Borgerlig uppväxt

• Studier vid Harvard

• Blind (?)

• Lärling Enterprise Hydraulic Works

• Maskande arbetare

Arbetsliv

• 1878 Midvale Steel Company

• Verkstadskontorist

• Kontrollera golvet, maximera produktionen

• Underställd William Sellers

• Studerade skärande verktyg, och dess optimering

Arbetsliv, II

• Visste hur mycket man kan maska...

• 1893 – Konsult; 1898 – Bethlehem Steel,

ek. oberoende

• Shop Management (1903)

On the Art of Cutting Metals (1906)

The Principles of Scientific Management (1911)

Små märkligheter

• Mäta spelplaner och fastställa regler

• Mäta käpplängder och experimentera med

gångstilar

• Golf & tennis: gräset och slumpmässigheten: Grrr...

• Mardrömmar, selar och stående sömn

Den tidens Amerika

• Amerikanska inbördeskriget: " 1860

• 1860: jordbruk 60 % av sysselsättningen

• 1900: jordbruk 30 % av sysselsättningen

• ‘Skilled’ vs. ‘unskilled labour’ – 6/1 lönemässigt

• Fackföreningar, men också brist på arbetskraft

• Arbetarnas fiende # 1 – speciellt ‘skilled labour’

davas.wordpress.com