Allemansrätten

Ett informationsmaterial om allemans-rätten, friluftsliv och ätliga växter.

Må bra medAllemansrätten

2

Vad är friluftslivFriluftsliv, definieras som vistelse utomhusi natur- och kulturlandskapet för välbefin-nande och naturupplevelser utan krav påtävling. Friluftsliv sätter naturupplevelsen ifokus och kan vara både ett mål i sig ochett medel att uppnå andra syften.

Friluftsliv och hälsa hör ihopKombinationen av utmaning för kroppenoch ro för själen är friluftslivets stora för-del för hälsan. Friluftslivet kan på mångasätt leda till personlig utveckling genom attmänniskor utmanas både fysiskt och men-talt. Med rätt kunskap kan friluftslivet bliåterhämtning och livsglädje i en naturligtavstressande miljö.

De viktigaste motiven för att ägna sig åtaktiviteter i naturen på vardagar är för attfå fysisk aktivitet, medan avkoppling ochsocial samvaro har störst betydelse på hel-ger och längre ledigheter. Utomhusvistelsegör att vardagen upplevs mer meningsfulloch att vi känner oss friskare.

Med denna skrift vill Hälsofrämjandetsprida kunskap om allemansrätten ochuppmuntra till en hälsosam livsstil nära na-turen.

Allemansrätten Allemansrätten, eller ska vi kalla det förallemansskyldigheten, är något unikt somvi skall vara glada och tacksamma över.Den ger oss friheten att vistas ute i naturenutan detaljerade regler. Med förnuft, för-siktighet och miljömedvetenhet är vi väl-komna ut i naturen nästan var och när somhelst.

Eftersom all mark i Sverige ägs av någonär du alltid på någons mark när du rör dig inaturen. Du använder dig därför av alle-mansrätten när du promenerar, paddlarkajak, plockar bär eller bara sitter på ensten och tänker.

3

Begreppet allemansrätt uppstod på 1940-talet, då en utredning gjordes för att under-lätta för folk i tätorter att komma ut inaturen. Allemansrätten har dock rötter imedeltiden då man hade rätt att valla djur iskogen, plocka bär, svamp och nötter föregen konsumtion.

Allemansrätten är naturligtvis en frihetunder ansvar. Det är en unik möjlighet attröra oss fritt i naturen. Med rätten följerockså krav på hänsyn och varsamhet – motnatur och djurliv, mot markägare och motandra människor i naturen. Naturvårdsver-ket sammanfattar allemansrätten i orden”Inte störa – inte förstöra”.

Allemansrätten är inskriven i en av Sveri-ges fyra grundlagar, men den är ingen lagoch det finns heller ingen lag som exaktdefinierar allemansrätten. Däremot omgesallemansrätten av lagar som sätter gränserför vad som är tillåtet. Detta gör att det intealltid går att ge exakta besked om vad somär tillåtet att göra i naturen. Allemansrättenkan tolkas i domstol, men rättsfallen somrör allemansrätten är få.

Allemansrätten gäller i Sverige, liksom iNorge och Finland, inte bara för den en-skilde utan också för organisationer ochskolor.

Olika grupper kan dra nytta av allemans-rätten i sin verksamhet, även om allemans-rätten i grunden bara gäller för enskildaindivider.

Det är viktigt att den som arrangerar orga-niserade aktiviteter på annans mark skaffarsig nödvändig kunskap om allemansrättenoch genomför skydds- och försiktighetsåt-gärder för att undvika skador på naturenoch alltid samråder med berörda mark-ägare.

BegränsningarDet förändrade friluftslivet med exempel-vis fler hästar, motorfordon och organise-rade aktiviteter i naturen, ställer nya kravpå allemansrätten. Det är till exempel intehelt självklart hur mycket friluftsaktivite-ter – och därmed risk för slitage och ska-dor – en markägare ska behöva tåla medhänvisning till allemansrätten.

Därför finns det vissa begränsningar iallemansrätten som är viktiga att kännatill.

Begränsningar av hela områdenI skyddade områden, som nationalparkeroch naturreservat, finns särskilda bestäm-melser för att bevara viktiga natur- ochkulturvärden. Bestämmelserna kan inne-bära att allemansrätten är begränsad, menibland också utökad.

Läs mer om nationalparker, naturreser-vat, naturminnen, djur- och växtskydds-områden, kulturminnen och strand-skyddsområden på Naturvårdsverketshemsida.

Ta reda på vad som gäller i ditt närom-råde och i de marker du vill vistas i.

4

En vit, stiliserad, sexuddigsnöstjärna är symbolen förlagskyddad natur och innebäratt här gäller särskilda be-stämmelser som delvis kanbegränsa allemansrätten.Den kan vara målad på trädeller på små blå skyltar somsitter på träd eller stolparvid områdets gräns.

Natur-reservatNatur-

reservat

5

6

Att vistas på annans mark� Du får sätta upp ett enstaka tält någotdygn utan markägarens lov. Men inte pååkermark eller annan skadekänslig markoch inte nära boningshus. Om du är osäkerfråga markägaren om lov.

Att färdas över annans mark� Du får gå eller åka skidor över annansmark, men inte i planteringar eller påannan skadekänslig mark. Plantering kanvara trädgårdar, plantskolor, skogsplante-ring med späda plantor, parkplanteringaroch åkrar med växande gröda.

� Du får inte vara på annans tomt. Medtomt menas området närmast ett bebotthus.

� Du får passera genom inhägnader ochstängsel. Öppnade grindar måste stängas.

� Du får inte beträda område med särskilttillträdesförbud.

� Du får inte köra motorfordon i natureneller på väg som är avstängd för motortra-fik.

Att göra upp eld� Du får elda om det inte medför brandfara.

� Släck elden väl.

� Elda inte på klipphällar. De har slipatslena och runda genom årtusenden menspricker lätt av värmen från elden.

� Vid torka kan allmänt eldningsförbudgälla. Kontakta den lokala räddningstjäns-ten för aktuell information.

� Räddningstjänsten har en uppmaning attdu inte ska elda i öppen eld efter mörkretsinbrott. Om någon skulle tro att din eld ären okontrollerad brand och därför larma112 så måste brandkåren rycka ut. Ta där-för som vana att kontakta räddningstjäns-ten om du tror att det skulle kunna bliproblem.

Tips: Gamla ugnsplåtar blir bra eldfat.Dessa kan placeras ovanpå några mellan-stora stenar. Under detta ska det vara gruseller sand. När elden är släckt är det en-kelt att ta bort den kalla askan. Då ser detfint ut på platsen som vi lämnar.

Att bada och färdas med båt� Du får bada, förtöja båten och tillfälligtgå i land om det ej är på annans tomt ochom det inte är skyddsområde.

� Du får paddla, ro, segla eller köra motor-båt på annans vatten om det inte är skydds-område. Särskild hänsyn krävs avmotorbåtsförare.

Tips: Att bada och simma är härlig mo-tion. Simborgarmärket kan du köpa, när du simmat 200 meter. Det säljs med olikafärger för varje år och kan vara skoj attsamla på.

7

Välkommen ut i naturen

8

Att plocka bär, blommor m.m.� Du får plocka vilda bär, svamp, örter ochblommor som inte är fridlysta. Regeringenbeslutar om fridlysning av en växtart (ellerdjurart) och beslutet kan gälla i hela landet,i ett enskilt län eller i en del av ett län.

� Du får inte plocka från växande träd ochbuskar eller delar av dessa.

Vill du gärna plocka från växande träd ochbuskar ska du kontakta markägaren ochfråga om det går bra. Det kan gälla exem-pelvis blad, sav, kåda, knoppar och skott.

Särskilda regler gäller i nationalparker ochnaturreservat. Vad som gäller framgår avinformationsfoldrar och anslagstavlor i an-slutning till de olika områdena. Du kanäven vända dig till kommunen eller läns-styrelsen för besked.

Att ta med hund� Om du har hund med i naturen ska denhållas kopplad från 1 mars till 20 augusti.Under övrig tid på året ska du ha hundenunder mycket god uppsikt så att den intekan skada vilda djur.

Djur � Att vistas i naturen innebär att vi kommerin i djurens och växternas hem. Att varagäst hos någon brukar innebära att man fårrätta sig efter deras liv. En bra regel då detgäller djurlivet är att låta alla djur få levautan inverkan från oss människor.

� Alla ormar och ödlor i Sverige är frid-lysta vilket beror på att de förföljts överstora delar av Europa och försvunnit frånmånga trakter. Fridlysningen betyder attormar inte får dödas eller skadas. Man fårheller inte ge sig på äggen. Undantag hugg-orm får infångas och i första hand flyttas

9

om den är på tomtmark. Läs om förstahjälpen vid huggormsbett på Vårdguidenshemsida.

� Alla groddjur (groda, padda och salaman-der) är fridlysta. Fridlysningen gäller ävengrodrom, med undantaget att rom får tashem och studeras i pedagogiskt syfte, avexempelvis skolor och daghem. Dockmåste de utväxta ynglen sedan släppas till-baka till det vatten där rommen hämtades.

� Du får normalt sett inte fiska utan fiske-kort, men längs Sveriges kust och i de femstörsta sjöarna är det fritt fiske med hand-redskap.

� Du får inte jaga utan tillstånd.

� Du får inte ta fågelbon eller fågelägg.

Städa alltid efter digVarje år slängs drygt 9000 ton skräp påmarken i Sverige. Det skadar både växt-och djurliv. Hundratals fåglar och däggdjurdör varje år när de fastnar i skräp. Andrakvävs eller förgiftas när de misstar skräpför mat. Dessutom finns det ekonomiskaoch sociala problem med nedskräpningeneftersom den är både kostsam och skaparotrivsel. En god regel är att den som kom-mer efter dig inte ska kunna se att du varitdär. Det innebär att sopa igen alla spår. Detkan exempelvis vara att alltid ta med skrä-pet hem, gräva ner lättkomposterade mat-rester, fylla igen gropar, ta bort aska ochlägga tillbaka stenar.

Om det finns soptunna och den är full vidnågon rastplats får du inte ställa skräpetutanför. Gör det till en vana att alltid tamed dig skräpet hem för sortering och åter-vinning.

Att plocka mat ute i naturen är skoj, spän-nande, billigt och klimatsmart.Det finns många växter som är goda ochnyttiga medan andra smakar illa eller tilloch med är giftiga. Därför är det bra attbara plocka sådant som du känner till ochär säker på.

Det är bra att tänka på att allemansrätten ärtill för att alla ska få njuta av naturen menäven för att skydda naturen. Ta alltid hän-syn till mängd och växtplats. Är du detminsta fundersam så ring till markägarenoch berätta vad du vill göra, så får du klarabesked.

Här följer beskrivning av några växter somdu kan plocka, men det finns många flerväxter i naturen som är goda att äta.

ÖrterÖrter är växter som inte har vedartad stam.Det finns många örter som är ätbara och endel är smakrika och goda. De flesta brukarrensas bort som ogräs i våra trädgårdar.Generellt kan sägas att ju mörkgrönareblad, desto mer vitaminer och mineraler.

� Kirskål Aegopodium podagraria L är ettav våra vanligaste trädgårdsogräs. Spädablad från kirskål är goda i sallader menäven tillagade i soppor, stuvningar och gra-tänger.

� Maskrosor Taraxacum har ett stort antalolika småarter i Sverige. Alla går att ätamen har olika smak. En del är väldigtbeska. Alla delar på maskrosen går att äta.Bladen som sallad, knoppar kan stekaseller kokas. Kronbladen i sallad och somvacker färg i all typ av maträtter. Roten kananvändas som rotsak. Maskros ansågs förr

ha magstärkande egenskaper. Och använ-des mot många olika matsmältningsbesvär.

� Nate (våtarv) Stellaria media är en ett-årig ört med breda, saftigt gröna blad ochsmå vita blommor. Den bildar långa revoroch är ett snabbväxande ogräs. Bladen,stjälken och de små vita blommorna ärgoda och friska i smaken, används somsallad.

� Nässlor Urtica dioica har brännhår påstjälk och blad, vilka förstörs när örtenkokas eller mals sönder. Späda blad ochtoppskott av nässla kan användas som spe-nat till soppor, gratänger och stuvningar.Nässelblad, liksom andra mörkt grönablad, är mycket näringsrika. Främst har deanvänts som järntillskott. Örten innehållernitrat så soppa på nässlor, liksom på spe-nat, ska inte ges till barn under ett år.

� Penningört Thlaspi arvense är ettårigoch kan bli upp till en halv meter hög.Stjälkarna är upprätta, ofta greniga, blom-morna är små vita. Bladen smakar som lökoch kan användas i all matlagning.

Blommor i matenBlommor används främst för att få vackrafärger i sallader och desserter. Några anses

10

Ätliga växter i skog och mark

enligt folktradition ha svagt medicinskaegenskaper och har använts som te ellerdekokt för olika krämpor.

Blommor innehåller, liksom färggrannagrönsaker, en hel del vitaminer och mine-raler. Tänk på att bara plocka blommor därdet finns gott om dem. Och kontrollera attde inte är fridlysta. Plocka bara blommorsom du är säker på!

� Gullviva Primula veris är en flerårig örtmed en bladrosett på marken och cirka tvådecimeter hög blomstängel med gulablommor. Kronbladen har svag smak avnektar, goda i sallad och desserter

� Kamomill Chamomilla recutita är en ett-årig, aromatiskt doftande ört som kan bliupp till fyra decimeter hög. Den har vitastrålblommor, som är mer eller mindrenedåtböjda. Blomman används som te, detanses ha milt rogivande effekt på sinne ochmage. Obs! Kamomill har flera blommorsom den kan förväxlas med.

� Nyponros Rosa dumalis Bechst är enstorväxt buske som kan bli upp till tremeter hög. Den växer i skogsbryn ochhagar, eller i igenväxande ängsmark. Ny-ponen kan efter beredning ätas eller använ-das till soppa.

Alla rosenbuskars blommor och knopparär utsökta som te, som smakbrytning i sal-lad, marmelad och desserter.

� Rödklöver Trifolium pratense L är enflerårig ört som kan bli upp till fem deci-meter hög. Blommorna har en svagt sötsmak, även bladen är goda att äta i sallad.

BärVåra vanliga bär är goda och innehållermängder med vitaminer och mineraler.Hallon, blåbär, smultron, lingon och hjort-ron är goda som de är till frukost eller idesserter. Vilt växande rönnbär och nyponfår du också plocka men de behöver oftasttillredas för att vi ska kunna njuta av dem.

SvampDet finns många goda och smakrika svam-par i vår natur. Att gå en svampkurs är välinvesterad tid. Några svampar är väldigtgiftiga så chansa aldrig på att äta en svampsom du inte är riktigt säker på. Ät aldrigsvampar som är vita med vita skivor ellerbruna med bruna skivor.

AlgerAtt plocka undervattensgrönsaker är roligtmen lite omständigt. De flesta av Sverigesätliga alger växer på västkusten. Alger in-nehåller alla mineraler och en hel del vita-miner. Det är dock osäkert hur mycket avnäringen vi kan ta upp. Plocka alger urfriska vatten och undvik platser med alg-blomning och de som finns i närheten avavlopp och hamnar. Plocka där du vet attvattnet är rent och i rörelse.

� Knöltång Ascophyllum nodosum är enbrunalg som är lätt att känna igen med sinaluftblåsor längs med grenarna. De ytterstaspetsskotten ca 10–15 cm är yngst och mörast. Koka i minst 20 minuter. God isoppor och grytor.

� Tarmtång Enteromorpha intestinalis ären ljusgrön ettårig alg. God att äta färsk.

11

Hälsofrämjandet är en organisation som villinspirera till en hälsosam grön livsstil. Detbetyder att vi vill uppmuntra till att oftagöra utflykter och olika aktiviteter i natu-ren, ta hand om vår miljö och äta mycketfrukt och grönsaker. Vi är en ideell med-lemsorganisation med lokalavdelningar ochfriskvårdsombud runt om i landet.

Vi har många samverkanspartners inomhälsa och friluftsliv.

Hälsofrämjandet har en helhetssyn påhälsa. Vi arbetar med livsstils förändringoch information om mat, motion, mentalhälsa och miljö.

Vill du ha tips om hälsa och friluftslivfinns det mer att läsa på vår hemsida.

Friluftsliv och Hälsofrämjandet

Veta mer/referenser

Allemansrätten Naturvårdsverketwww.naturvardsverket.se/allemansrätten

Friluftsliv i Sverige Svenskt Friluftslivwww.svensktfriluftsliv.se

Första hjälpen Stockholms läns landstingwww.vårdguiden.se

Hur ser växterna ut? Den virtuella floran; Naturhistoriska riksmuseetlinnaeus.nrm.se/flora/

Lekar och aktiviteter i naturen Svenska scoutrådets aktivitetsbankwww.scout.se

Nedskräpning och miljöcertifiering Stiftelsen Håll Sverige Rentav skolor och förskolor www.hsr.se

Sök markägare Lantmäteriet www.lantmateriet.se

Vatten- och issäkerhet Svenska livräddningssällskapet Simborgarmärket www.svenskalivraddningssallskapet.se

Ätliga växter Inga Brita Sundqvist, Vegetariska kokboken

Lekar, recept, hälsotips och Riksförbundet Hälsofrämjandetlärarhandledning till detta material www.halsoframjandet.se

Naturvårdsverket har bidragit ekonomiskt till framtagandet av detta material.

Riksförbundet HälsofrämjandetFjällgatan 23 B, 116 28 Stockholm, Tel: 08-643 05 04. info@halsoframjandet.se www.halsoframjandet.se