Lundagård 8/2014

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 8 2014

tunga ögonlockHur kan det vara så svårt att komma upp på morgonen? Sid 26-28

tjuvens favoriterHär stjäls det mest på universitetet. Lundagård har kartlagt. Sid 6-7

blodigt allvarPlötsligt blev mensen mysig. Men nu är det dags att bli seriös. Sid 32-33

full nu igen?Sprit och studenter är en stabil kärlekshistoria. Frågan är om någon finns där när allt går över styr. Sid 14-18

s.1 Ettan.indd 1 2014-12-01 01:50

ledare

SVERIGES

BÄSTA STUDENT-

ABONNEMANG BLIR

ÄNNU BÄTTRE

– NU HÖJER VI TILL 5 GB!

FASTPRIS STUDENT: – Fria samtal– Fria SMS & MMS – 5 GB surfSkaffa på comviq.se/student

195 KRMÅN

ORD. PRIS 245 KR MÅN

s.2-3 Ledare används.indd 1 2014-12-01 01:57

? ?

Redigering: lundagård nr 8 2014 3

ledareLÅST REKTOR?Vid årsskiftet får du en ny rektor i Torbjörn von Schantz. Många kritiker anser att nuvarande rektor Per Eriksson ingått så många avtal att de kommande fem åren bara är till att förvalta och inte förändra. Hop-pas inte Torbjörn von Schantz ser det så. Bo-stadsbristen, internatio-naliseringen och utbild-ningskvaliteten kräver ett aktivt ledarskap.carl-johan kullving

ÖVER GRÄNSERNAHar du någon aning om vilka studentfrågor som är aktuella i Danmark, Norge och Finland? Troligen inte, medieut-bytet mellan länderna är dåligt. Samtidigt brottas de nordiska länderna ofta med liknande problem med studieavgifter och bostadsbrist. Lundagård skapar nu tillsammans med finska Studentbladet och norska Universitas ett samarbete där vi till-sammans kan genomföra och byta nyheter. Ett bra sätt att spräcka bubblan vi alla lever i.

kenneth carlsson

studentlivet suger - också

Det finns ett antal standarduttryck som brukar dyka upp när jag möter människor i övre medelåldern som har pluggat i Lund. När de minns tillbaka på sin tid som studenter slår de ofta fast att det var ”den bästa tiden i livet” och skickar med rådet att ”njuta till max”. Och ja, studentlivet är kul. Det är frihet och möjligheter. Vänner, fester, engagemang.

det här är också en känsla som tydligt vill förmedlas i universitetets egna informationskataloger. Här har vi skrattande studenter, spexande studenter. De som nöjt sitter och läser i en bok.

Men verkligheten rymmer en långt bredare bild än så. Enligt undersökningar från CSN lider mer än var tredje student av sömnproblem och i en undersökning av IQ-initativet tidigare i år framkom det att drygt 30 procent av de 7 000 tillfrågade studenterna hade ett riskbruk av alkohol.

men vem finns för att berätta att fem fyllor på en vecka varken är häftigt eller studentikost? Och vem berättar att det är viktigt med en paus? Vid Lunds universitet är det en uppgift som ligger på Studenthälsan.

Det är en på inget sätt frivillig verksamhet som uni-versitetet bedriver. Att svenska lärosäten har ett ansvar för att erbjuda hälsovård, och då framför allt förebyg-gande sådan, är något som finns reglerat i högskolelagen.

Hur mycket, och i vilken utsträckning, som universitet ska erbjuda stöd och hälsovård är däremot helt valfritt.

Under 2013 hade Studenthälsan runt 4 000 besök. Enligt personalen hade besöken varit långt fler om kapaci-teten fanns. Så här i slutet av hösten ligger väntetiden för ett besök på tre till fyra veckor. Många som söker hjälp är också i behov av kontinuerlig kontakt men på grund av söktrycket har det införts en maxgräns på fem besök per patient.

behovet av ökade resurser är uppenbart. Ett problem i dagsläget är dock att pengarna som ska finansiera verk-samheten tas från anslaget för grundutbildningarna. Det här betyder att fakulteterna måste använda den redan snålt tilltagna summa som de får för att bedriva undervis-ning för att också finansiera Studenthälsans verksamhet. Utgångsläget för att kräva mer pengar kunde inte vara sämre. Inte minst med tanke på att det finns ett tydligt samband mellan antalet schemalagda undervisningsti-der och välbefinnande. Ju mindre schemalagt, desto mer stress.

men diskussionen får inte stanna där. Det måste finnas fler vägar för finansiering. Ett första steg för att skapa dem bör därför vara att realisera de försiktiga samtal som ska ha påbörjats om att omfördela pengar från sektionen Externa relationer till Studenthälsan för att bättre kunna möta internationella studenters behov. En tillgänglig studenthälsovård är nämligen det första steget för att kunna skapa en trovärdig marknadsföring. Både nationellt och internationellt.

annika skogar redaktör

lundagård nr 8 2014

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07

Det är dags att universitetet tar sitt ansvar för att studenterna ska vara lika välmående i verkligheten som i informationsbroschyrerna.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

Redaktör och ansvarig utgivare Kenneth Carlsson [email protected]

Redaktör Annika Skogar [email protected] Webbredaktör Carl-Johan Kullving [email protected] Jens Hunt.Redaktion Jonas Jacobson, Virve Ivarsson,

Karin Furenhed, Philip Stålhandske, Tove Nordén, Linus Gisborn, Karolina Jakstrand.Medarbetare detta nummer Fredrik Toreblad, Magnus Johansson, Nike Eliasson, Q, Filip Rydén, Cecilia Hansson, Maximilian Aleman Tennell, Casper Danielsson, Rebecka Peterson, Agnes Östberg, Saga Sandin, Beri Zangana, Katherina Riesner, Daniel Kodipelli, Axel Hilleskog, Anna Folkesson, Josefin Wennang, Aydin Ramezani, Sara Ot-tosson, Tariq Desai, Anna Åkesson, Malin Johannesson, Henrik Larsson, Tindra Englund, Daniel Kindstrand, Lukas J. Herbers, Tim Jedeur-Palmgren, Andrea Ax Karlsén, Jens Hansen, Eleina May, Lukas Norrsell, Axel Vikström, Marcus Bornlid, Robin Wilhelmsson. Omslag Jens Hunt.

Kattlogotyp Björn Wallin.Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsav-gift på 155 kronor. Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 1 december 2014.Deadline nr 1/2015 16 januari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Lundagård är medlem i Student Press in Europe. TS-kontrollerad upplaga 38 900.Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post [email protected] Nätupplaga lundagard.se

tswww.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respek-tive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård- Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhets-nummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanståendeRing 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

Vad har din kår pysslat med?Det är inte alltid lätt att veta vad kåren håller på med. Vi lyfte på luren och lät alla tala ut. Nyheter – sid 8-9

"Tänder ruttnade och forskare jublade"

På Vipeholms sjukhus i Lund begicks fasansfulla

övergrepp i forskningens namn. Historiska händelser – sid 30-31

Pendlarpaniken

SVERIGES

BÄSTA STUDENT-

ABONNEMANG BLIR

ÄNNU BÄTTRE

– NU HÖJER VI TILL 5 GB!

FASTPRIS STUDENT: – Fria samtal– Fria SMS & MMS – 5 GB surfSkaffa på comviq.se/student

195 KRMÅN

ORD. PRIS 245 KR MÅN

Hur ska jag lyckas komma i tid i vinter?

Frågan - sid 11

"Ett matematiskt sinne kan lösa vad du vill."

Simon Singh hyllar nördarna.Porträttet – sid 20-21

Årets bild Lundagårdsfotografernas egna favoriter. Bildreportage sid. 23-25

"Det ekonomiska behovet av utbildning har ju aldrig varit mindre." Sociologen Roland Paulsen tycker det är dags att ställa om arbetssamhället. Aktuell - sid 13

s.2-3 Ledare används.indd 2 2014-12-01 01:58

news from www.lundagard.net

14-11-05

MINSKAT STUDENT-INFLYTANDE PÅ LTHFörändringarna i nästa års arbetsordning immar igen öppenheten på LTH. Stu-dentsuppleanternas närvaro stryks ur arbetsordningen och studenterna har fortfa-rande ingen självklar plats i prefektrådet. Detta får Tek-nologkåren att se rött.

Redigering: Carl-Johan Kullving4 lundagård nr 8 2014

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

14-11-071 600 MOT UNIVERSITETETFossil Free Lund University samlade ihop 1 600 namnteckningar för att visa sitt missnöje mot universitets investeringar i fossila bränslen. Universitetet valde dock att inte ändra sin placeringspolicy.

foto

: thobias bergströ

m

14-11-27

108 ...containerlägenheter för studenter ska byg-gas på Planteringen i Helsingborg. Samma sorts lägenheter finns på Pålsjöäng i Lund, där de fått mycket kritik.

november i korthet

Like Lundagard.net

on Facebook for more news in

English

14-11-11

"Det är självklart oturligt att ingen hörde av sig till henne."

– Jesper Sjöström Strobel, ordförande för Lunds naturvetarkår, som av en slump upptäckte att före detta prorektor Eva Åkesson utsetts till heders- ledamot i kåren redan 2012 utan att någon infor-merat henne.

14-11-27

UTEBLIVET RESULTAT IRRITERAR STUDENTEREn fars. Det tycker studenterna på kursen Europe in international politics om att de fått vänta över 20 dagar på sitt tentaresultat. Enligt universitetets rättighetslista för studen-ter ska betyg på prov ha meddelats studenten senast 15 arbetsdagar efter provtillfället.

14-11-27

SPEXSÄSONGEN DROG INKrischanstaspääxarna satte upp Karthago (bilden), Hallands-spexet spelade Zorro, VarGladspexarna Muren, Helsingkro-naspexet John Ford , Kalmarspexarna Isabella of Spain och Lundaspexarna hade urpremiär på spexet Oscar Wilde.

Se bildspel från alla föreställningarna på lundagard.se foto

: pri

vat

nyheter från www.lundagard.se

s.4-5 webb.indd 1 2014-12-01 01:43

lundagård nr 8 2014 5

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

foto

: nike eliasson

column of the month

a tale of two homesWhat is home? Is it a place, a feeling, or people you love? Finding a new home – while keeping your old one – is a challenge for international students. the oxford english Dictionary defines home as “the place where one lives permanently, especially as a member of a family or household”. So has Lund become home? After having been here for three months, I would say, not yet. For lots of exchange students, their home countries will always be home – even when they return after a few months in Sweden. But is it not possible that they could find a second home here, to which they will gladly return in a few years’ time, and realize how comfortable they feel in the old sur-roundings? Isn’t that a definition of home?

for international students it is hard to regard the new coun-try as home, since they initially leave family and friends behind. Yet, by meeting people in the new culture, this feeling slowly decreases and a novel type of home emerges. This leaves a lot of people torn between two cultures.

when i am in Germany, I yearn for Washington D.C., which has long ago become my second home. When I miss it, I think of the people I love, delici-ous food, my favorite sports, and the sense of being free. In the most extreme cases, having two ho-mes can leave you with having none at all because neither provides you with what you used to feel.

i remind myself that “home is where the heart is” – your feelings towards a place are more stron-gly valued than anything else. It does not matter where you come from and if your stay is temporary. By getting involved in the community, eating local food, learning Swedish and fully immersing your-self in the culture, Sweden can become your new home. If you take action, you can arrive. With all your heart.

at last, the elusive term “home” remains vague. Everyone has a different conception of what home is. For me, it is the smell of my parents’ house, the sounds of the ambulances driving by in D.C., and soon it might be the taste of home-made kanelbullar. One thing is for certain, though, the OED’s defi-nition does not nearly cover the connotations and associations that home has for most of us.

katherina riesner columnist

at lundagard.net

"'Home is where the heart is.'"

foto

: thobias bergströ

m

news from lundagard.net

14-11-27MED HAVREGRYN SOM SCHAMPOEllen Palm läser ekosystemteknik på LTH. Under november testade hon att leva en plastfri månad. Lundagård följde med henne till matbutiken för att se vilka varor som valdes bort.

pho

to: e

lein

a m

ay

14-11-25

30 ... miljoner kronor omsatte Futuralkarnevalen. Drygt en miljon kronor av vinsten ska nu delas ut till organisationer kopplade till studentlivet.

14-11-18

”Vi gjorde flest mål i hela turneringen.”

Torbjörn Andersson, ordförande för Idrottskollegiet, som tog brons med Lunds universitets lag i student-SM i inomhusfot-boll som gick av stapeln i Göteborg.

foto

: dan

iel

kind

rstr

and

14-11-26

"Det här inlägget är så pass mycket under min nivå så jag vill avstå från en kommentar." Eva Wiberg, efter att satirsajten Akademikern publicerat bild-montage föreställandes hennes påstådda vilda festnatt efter att ha fått fortsatt förtroende som prorektor vid universitetet.

foto

: pri

vat

14-11-27“A BETTER UNDERSTANDING OF ARAB GAYS AT DIASPORA””I am muslim and I am gay”. That is the title of master stu-dent Ihsan Zakris and senior lecturer Reza Arjmands project. Through the study they are hoping to contribute to a better understanding of Arab gays living in the diaspora.

photo

: lukas j. herbers

14-11-28

”To cut down on the scholarship is terribly sad.”

– Gabriel R. du Plessis, student from South Africa . The Swedish Institute lack funding, and scholar-ships to international students will most likely drop next year.

14-11-18

50 ... members has Jus Humanis International Human Rights Net-work this semester. “We are very open, because we talk about such important things that we want everyone to hear about”, says Dena Dervanovic, president of the organization.

s.4-5 webb.indd 2 2014-12-01 01:44

På hela universitetet var-nas det för stölder. Men var stjäls det mest?

Runt omkring på universitetets väggar sitter skyltar med den stere-otypa bilden av en tjuv, med ögon-mask och texten ”Pay attention” – den ständiga påminnelsen om att du ska vara uppmärksam på stölder. Men hur mycket stölder sker egent-ligen runt om på universitetet? För att få en indikation har Lundagård begärt ut statistik över samtliga stöldanmälningar runt om på uni-versitetsområdena.

AF-borgen sticker utEn plats som sticker ut markant bland anmälningarna är AF-borgen. Hittills i år har det varit plats för 41 polisanmälningar av sammanlagt 139 stycken på alla undersökta platser. Fickstölder och stöld utan inbrott är de vanligaste rubriceringarna.

En anledning till att AF-borgen har fler anmälningar kan vara att det rör sig mer folk där och att det försiggår aktiviteter med flera olika föreningar och sällskap, inte sällan dygnet runt.

Trots de långa raderna med par-kerade cyklar utanför AF-borgen utmärker sig inte cykelstölder i sta-tistiken: endast fyra har hittills i år anmälts stulna därifrån.

Mörkertal kan vara stortFöga förvånande minskar anmäl-ningarna under sommarmånader-na, när det är mindre aktivitet på universitetsområdena. Flest anmäl-ningar sker i maj och under hösten.

Anmälda stölder håller sig stabilt lågt över de tre undersökta åren, men med en tendens till att öka nå-got varje år. År 2012 anmäldes 126 stölder, 2013 var det 147 stycken och fram till den 15 november i år har 131 polisanmälningar gjorts. Denna mindre ökning kan bero på att folk blivit bättre på att anmäla stölder.

Det är vanligast att polisanmäla cyklar och hittills i år har 33 an-mälningar om cykelstölder gjorts. Samtidigt uppskattar polisen att runt 60 till 70 cyklar i veckan blir stulna i hela Lund. Mörkertalet bland cykelstölder är stort, och detsamma kan gälla för andra ty-per av stölder, beroende på värdet av det som stjäls.

text saga sandinfoto robin wilhelmsson

grafik filip rydén

ta del av hela statistiken på lundagard.se och lundagard.net ◣nyheter

Redigering: Filip Rydén6 lundagård nr 8 2014

Här sker stölderna

stöld

78%

universitetets värsta:1. AF-borgen: 46%2. Gerdahallen: 16%3. Kvarteret Paradis: 16%

universitetets bästa:1. Campus Helsingborg: 0%2. Juridicum: 1%3. Ekonomicentrum: 1%

2%

cykelstöld

57%

9%

universitetets bästa:1. Ekonomicentrum: 0%2. Gerdahallen: 3%3. Sölvegatan Nord: 6%

universitetets värsta:1. Campus Helsingborg: 24%2. Kvarteret Paradis: 18%3. Sölvegatan Syd: 15%

inbrott

72%4%

universitetets värsta:1. Kvarteret paradis: 40%2. LTH Östra: 16%3. Campus Helsingborg: 16%

universitetets bästa:1. Juridicum: 0%2. Gerdahallen: 0%3. Ekonomicentrum: 4%

33 anmälningar 2014



totala mängden anmälningar (100%)

antalet anmälningar på de tre minst drabbade platserna

antalet anmälningar på de tre mest drabbade platserna

Så läser du statistiken:

utan inbrott

s.6-7 brott.indd 1 2014-12-01 01:23

ta del av hela statistiken på lundagard.se och lundagard.net ◣nyheter


Här sker stöldernaOlåst cykel eller kvarlämnad laptop. Ibland är det lätt att bli bestulen. Men vad gör du om det händer?

Universitetsområdena sticker inte ut i statistiken när det gäller anta-let stölder. Men med tanke på den höga andelen cykelstölder i fram-för allt Lund kan det vara bra att hålla koll på sin cykel.

Håkan Klein, biträdande när-polischef i Lund, berättar att av det stora antalet cyklar som stjäls är det få stölder som blir uppklarade.

– Visst, det händer ibland att vi lyckas fånga någon bil med ett släp som tömmer cykelställ, och när vi lyckas fånga sådana blir statistiken bra, säger Håkan Klein.

– Men det är ju inte en gång i veckan vi lyckas ta dem så att säga. Jag tror att det är rätt många cyklar som blir stulna bara för att någon behöver en cykel på fyllan att ta sig hem på.

Hemförsäkring viktigAlla studieplatser vid Lunds uni-versitet är utsatta för stöldrisker. Per Gustafson, säkerhetschef vid universitetet, berättar att det som är populärast att stjäla från univer-sitetsbyggnaderna är datorer och mobiltelefoner med ett bra andra-handsvärde. Oftast sker stölder när någon lämnar sina tillhörigheter utan uppsikt en kort stund.

– Det sker ofta när de köper en kopp kaffe eller går på toaletten och lämnar sina saker. Det är där-för vi har mängder av sådana här “Pay attention”-skyltar uppsatta runt om på bibliotek och andra studieplatser, säger Per Gustafson.

– Det har visat sig öka medve-tenheten en del men det är svårt att mäta just de effekterna.

Det enklaste sättet för att minska risken för att själv bli bestulen är enkel: Lämna inte dina saker obeva-kade. Måste du ändå gå ifrån dem, be då en bekant att hålla uppsikt.

Om olyckan ändå skulle ske är det först och främst till polisen man ska vända sig. En polisanmälan krävs också för att kunna få ut nå-got på försäkringen, en faktor som Per Gustafson tror kan bidra till ett mörkertal bland Lunds stölder.

– Flera kanske har hemförsäk-ring och då får de ändå inte några pengar tillbaka. Av den anledning-en låter flera kanske bli att anmäla stölderna alls, säger Per Gustafson.

När Lundagård 2012 gjorde en enkät med över 2 000 svarande studenter visade det sig att drygt 16 procent saknade hemförsäkring.

”En del bryr sig inte”Men avsaknad av hemförsäkring behöver inte vara den enda anled-ningen att man inte anmäler. Vissa accepterar helt enkelt att de blivit bestulna.

– En del bryr sig inte att man blir av med grejer. Det är synd, för det är viktigt att anmäla så fort man blir av med någonting oavsett, säger Per Gustafson.

Anledningen är att universitetet kan sätta in extra resurser om an-talet stöldanmälningar ökar. Skul-le en ökning av stölder märkas på exempelvis Eden eller Fysicum un-der en viss period kan universitetet sätta in mer bevakning av platsen.

text agnes östberg

Cykel och dator vanligast

tips1. Ha en hemförsäkring.2. Lämna inte dina saker utan uppsikt, be en kompis att vakta.3. Låt inte värdesaker ligga synligt vid fönster.4. Var uppmärksam för fick- och väsktjuvar framför allt vid central-stationer och på tåg.5. Ha ett ordentligt lås till din cykel.

universitetets bästa:1. Campus Helsingborg: 0%2. Juridicum: 1%3. Ekonomicentrum: 1%

De platser Lundagård har tagit statistik på är:

▶ AF-borgen ▶ Kvarteret Paradiset (Inkl. Socialhögskolan) ▶ LTH Öst (Ole Römers väg 1, 3, John Erikssons väg 4,

Studiecentrum)

▶ Ekonomicentrum ▶ Sölvegatan Nord (Sölvegatan 22, 24, 26, 35, 37, 39) ▶ Sölvegatan Syd (Sölvegatan 12, 14, 16, 18, 19, 20,

Fysicum, SOL-centrum, Universitetsbiblioteket)

▶ Juridicum ▶ Gerdahallen ▶ Campus Helsingborg

Lundagård har samlat statistik över hur många polisanmälningar som olika delar av universitetets områden samt AF-borgen har fått under de senaste tre åren. Totala antalet brott var för 2014: 131, 2013: 147 och 2012: 126. För fullständig statistik se www.lundagard.se

statistik: fördelningen av alla brott på områdena

10%

20%

30%

af-borgen

31%

kvarteret paradis

21%

lth öst

8%

sölvegatan nord

7%

EC

1%

sölvegatan syd

10%

juridicum

3%

gerda-hallen

10%

campus hbg

9%

2014 2013 2012

s.6-7 brott.indd 2 2014-12-01 01:24

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣nyheter

8 lundagård nr 8 2014

Vad har din kår gjort för dig i år?

Teknologkåren

Teknologerna ska bli bättre på etik. Som ingenjör får du i dag en bred kunskap som kan användas i allt från att tillverka pacemakers till kärnvapenmissiler. Men de etiska momenten i utbildningarna har hittills varit få, något som inte minst alumner känt av när de kom-mit ut i arbetslivet. Därför har studenter tillsammans med kåren drivit frågan att få in fler etiska moment i grundutbildningarna.

– Det står i examenskraven att civilingenjörer ska lära sig om etik. Vi känner inte att de sporadiska inslagen av etik i utbildningarna lever upp till de kraven i dag, så nu sätter vi ner foten och säger ’inför etik och lev upp till målen’, säger Alexander Theofa-nous, Teknologkårens vice ordförande.

LTH ska nu utreda hur etik övergripande kan föras in i studierna. Teknologkårens förhoppning är att de nya sätten att lära ut etik är inrättat över hela LTH om ett par år.

Lunds doktorandkår

Runt om på universitetet finns det hundratals doktorander med betydligt sämre villkor än sina kollegor. Lunds doktorandkår, LDK, har lagt fokus på att förbättra situationen för stipendie-doktorander, vars lön inte kommer från fakulteten utan från stipendier.

Även om universitetet i dag måste kunna erbjuda dessa doktorander föräldraledighet och sjukpenning återstår fortfarande problem.

– De har inte samma sociala skyddsnät eller rätt till semester, vilket vi tycker att alla ska få ha. Lönenivån är också väsentligt lägre, ungefär hälften av vad en anställd doktorand har i lön, säger Fredrik Hanell, vice ordförande för LDK.

Frågan har varit uppe och diskuterats i universitetets utbildningsnämnd, som snart ska komma till beslut. Enligt kåren ser det ut som att det kommer finnas en flexibel lösning som kan öka tryggheten för stipendiedoktoranderna.

Samhällsvetarkåren

Hos Samhällsvetarkåren har det inte hänt något revolutionerande det senaste året som studenterna kan märka av. Den ständiga bristen på lärarledd tid för studenterna ligger på högre politisk nivå och den stundande kårhusflytten i Helsingborg flyter på för kårsektionen Agora.

Är du döv, har dyslexi eller någon annan diagnos som kräver pedagogiska stödåtgärder kämpar nu kåren för att du ska få samma typer av stöd oavsett vilka ämnen du läser.

– Detta ska mynna ut i en policy som ska gälla på samhällsvetenskapliga fakulteten. Har du fått en diagnos ska du bli behandlad på samma sätt oavsett om du läser statsvetenskap och byter till sociologi, säger Pal Olsson, vice ordförande för Samhällsvetarkåren.

Humanistiska & teologiska studentkåren Tydligare betygkriterier på alla kurser, det har Humanistiska och teologiska studentkåren, HTS, siktat på senaste året. Just nu är betygskriterierna lite för godtyckliga. Tanken med de nya betygskrite-rierna – som ska implementeras inom kort – är att det ska bli tydligare för både studenter och lärare vilka mål som eftersträvas.

– Nu finns det oftast bara lärandemål, exempelvis att ’målet med den här kursen är att studenterna uppnår de här kunskapskraven och den här för-ståelsen’. Med de nya riktlinjerna är det tänkt att betygskriterierna ska vara mer konkreta, säger Filippa Wieselgren, ordförande för HTS.

Nu ska det tydligare ska framgå inom vilka områ-den studenterna ska ha en djupare kunskap om och kunna argumentera för. Samtidigt får lärarna tydli-gare riktlinjer för vad de ska bedöma i deras tentor. Planen är att alla kurser inom fakulteten ska ha den nya sortens betygskriterier till 2017.

Kårverksamhet är kanske inte det sexigaste ordet i ordboken – men kårerna kämpar trots allt för studenternas bästa. Därför ställde vi samma fråga till alla kårerna: Vad är det viktigaste ni har lyckats driva igenom för era studenter i år?

text kenneth carlssonfoto jonas jacobson

Ingenjörerna får kunskaper som kan användas inom vapenindustrin. Nu ska etik också in.

"Nu sätter vi ner foten och säger 'inför mer etik och lev upp till målen'."

s.8-9 Kår.indd 1 2014-12-01 01:04

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣nyheter


Juridiska föreningen

Ta med sig datorn till tentasalen? För jurist- studenterna är det inte längre något konstigt, efter att Juridiska föreningen drivit igenom digitala tentor. Nu kan studenterna välja att skriva tentorna på sina datorer som ett alternativ till papper och penna.

– Önskan har funnits länge bland studenterna, framför allt eftersom våra tentor är så texttunga och ofta skrivs under flera timmar, säger Rasmus Ringström, Juridiska föreningens ordförande.

Tidigare var problemet tekniskt, men till tentor-na används nu ett särskilt program som kan frysa all annan aktivitet på datorn. Efter en testkör-ning i våras valde Juridiska fakulteten i början av september att införa digitala tentor till samtliga terminer med omedelbar verkan.

Lunds naturvetarkår

På Lunds naturvetarkår, Luna, har det inte hänt något större som studenterna kan märka av, kåren har främst satsat på att strukturera upp organisationen. Kommunikationen på engel-ska har utökats och kåren har fått fler aktiva som kan hjälpa till med utbildningsbevakningen.

Närmast vill Luna annars försöka förbättra kontakten med näringslivet, något som enligt studenterna ofta saknas.

– En utbildning ger dig kompetens så att du kan vara att-raktiv på arbetsmarknaden. Men om du inte får en insyn i hur arbetsmarknaden ser ut, hur vet du då var du ska vända dig, frågar sig Jesper Sjöström Strobel, ordförande för Luna.

Medicinska föreningen

Just nu håller läkarprogrammet och biomedicinprogrammet på att göras om. Medicinska föreningen, MF, har därför lagt krut på att vara med i processen, då programmen är deras två största. Kåren har student- representanter som påverkar exempelvis kursplaner och hur utbildningarna ska förändras till studenternas bästa.

– I exempelvis nya läkarprogrammet verkar det nu som att det kommer läggas till en kurs som förbere-der studenterna på de kliniska placeringarna, så de har bättre koll på vad det innebär att vara ute på klinik, säger MF:s ordförande Malin Fredén Axelsson.

Det nya biomedicinprogrammet kör igång nästa höst och förhoppningen är att det nya läkarprogrammet påbörjas ett år senare.

Lundaekonomerna Hos Lundaekonomerna märks inga större förändringar för studenterna jämfört med förra året. Arbetet med att göra kåren mer välkomnande för internationella studenter har fortsatt och hemsidan är nu helt på engelska.

Problemet med bristen på studieplatser för studenterna kvarstår, men kåren har representanter som påverkar utformningen av det kommande nya Ekonomicentrum, där nya studieplatser är en viktig fråga.

I väntan på dem vill kåren nu anamma idén om digitala tentor.– Målet är att testa digitala tentor på en kurs nu under våren,

utvärdera dem och se om det fungerat så bra som vi och fakulteten hoppas, för att sedan rulla ut det under hösten på några av större kurserna, säger Felix Blanke, vice ordförande för Lundaekonomerna.

Vårdvetenskapliga studentföreningen

Sjuksköterskor har i flera år kämpat för högre ingångslöner, bland annat via kåren Vårdvetenskapliga studentföreningen, Våvs. Även om kravet på minst 25 000 kronor fortfarande inte är uppfyllt ger kampen ändå vissa resultat. I slutet av november meddelade Region Skåne att de efter protesterna höjer ingångslönen för nyexaminerade sjuksköterskor till 23 500 kronor – ett lyft med 1 500 kronor i månaden.

I övrigt har kåren inte gjort något som gemene student kommer märka större skillnad av i sina studier. I stället har Våvs arbetat för att synas mer och se till att studenterna vet vart de ska vända sig med sina utbildningsfrågor.

– Nu kanske jag är lite partisk, men när jag har frågat studenterna verkar det som att de tycker det är tydligare vilka de ska vända sig till, säger Dennis Brodelius, ordförande för Våvs.

Redigering: Kenneth Carlsson/Filip Rydén lundagård nr 8 2014 9

foto

: dig

iexa

m/p

ress

*Samtliga tillfrågade kårer har minst en heltidsarvoderad student, som arbetar för kåren, med undantag för Doktorandkåren, var presidium är deltidsarvorderade.

Juristerna har fått digitala

tentor. Nu kanske

ekonomerna hakar på.

"Målet är att testa digitala tentor på en kurs under våren."

s.8-9 Kår.indd 2 2014-12-01 01:04

plockLundagård söker nya redaktörer"Det blir aldrig roligare än det var där uppe."PM Nilsson, politisk redaktör på Dagens Industri. Lundagårdsredaktör 1992-1993.

"Det var då jag förälskade mig i journalistiken."Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Lundagårdsredaktör 2003-2005.

"A� vara Lundagårdsredaktör är lite som a� vara egenföretagare. En galen blandning av vaktmästare, jurist, reporter, redaktör och marknadsförare på samma gång."Viktor Ström, reporter på Dagens Industri. Lundagårdsredaktör 2007-2009.

”Jag kan inte tänka mig en bä�re och roligare skola för journalistik och ledarskap än a� vara redaktör på Lundagård.”Gustaf Eriksson, reporter på Aftonbladet. Lundagårdsredaktör 2009-2011.

Vill du också leda Sveriges vassaste studenttidning? Nu söker vi:

Tre redaktörer på 100 % studentarvodering med tillträde 2015-06-15. Uppdragen är på två respektive ett år.

För information om tjänsterna, hur du söker och vilka kvali�kationer som krävs, besök:

lundagard.se/redaktorsval

s.10-11 Frågan plock.indd 1 2014-12-01 00:56

1 %... Det blir räntan på dina studielån från och med 2015. Det är 0,2 pro-centenheter lägre än 2014 års ränta och blir därmed den lägsta räntan någonsin.

11

Oavsett vilken temperatur det blir i vinter finns det inga garantier för att tågen går i tid.

citatet

i korthet frågan

Vem pallar pendla i vinter?

"'Jag är här nu."

... dagar satt avspärrningarna runt eken utanför AF-borgen uppe. I juni föll en stor gren ner på bänkarna, men trots att eken varit säker i månader stod avspärrningarna oför-klarligt kvar. Varningen för fallande grenar hade till och med gjort som till en varning för "fallande renar”.

177

Rektor Per Eriksson, vars frikostiga pengaströssel gjorde universitets-styrelsen vansinnig då det visade sig att han på egen hand spräckt årets budget med 40 miljoner. Hoppsan.

bra månad

Medelhavsinstituten lyckas hålla sig flytande ett tag till. Instituten har varit mål för budgetnedskärningar – men så blir det inte. Institutens kulturella och forskningsmässiga värde väger tyngre än pengar, anses det från regeringshåll. Avanti!

?

Inställda och försenade tåg är en välkänd vintermelodi för många som pendlar mellan Malmö, Lund och Helsingborg. Blir det samma sak i år?

Att pendla kan vara en riktig plåga. Och knappast blir det lättare under vintern då det känns som att förseningarna bara ökar. Enligt Skånetrafiken har dock anta-let förseningar minskat sedan den hårda vintern 2009-2010.

– Vi har sett en förbättring dels på grund av milda vintrar, men även på grund av att det körs färre tåg vid dåligt väder för att undvika tågstopp, säger Ulrika Medius, presschef vid Skånetrafiken. Även snöfritt ger förseningarFärre tåg ger så klart även färre platser att sitta på, vilket bidrar till trängseln. Om de mild-ra vintrarna fortsätter är det ingen som vet i nuläget, men klart är att förseningar före-kommer även under andra snöfria månader.

Skånetrafiken skyller det på ett eftersatt underhåll av järnvägen, som Trafikverket ansvarar för.

Pågatågen punktligareDe som åker mellan Malmö och Lund kan få det mer struligt än de som åker mellan Lund och Helsingborg, eftersom sträckan är mer utsatt för snödrivor.

För den som står på perrongen och väl-jer mellan Öresundståget eller Pågatåget kan dock det sistnämnda vara det rätta valet.

– Pågatågen är punktligare än Öresunds-tågen eftersom dessa kör kortare sträckor och förseningar orsakade av snöfall inte är lika frekventa, säger Ulrika Medius.

Bussen är säkrastOm ett tåg skulle stanna i Köpenhamn

eller Göteborg kan det försena Öresundståg även i Skåne. Men även Pågatåg blir försenade, och ett tips kan vara att byta färdmedel helt. – Mest pålitlig är regionbussen då det är lättare att röja hinder från vägarna, säger Mats Ohlsson vid Skånetrafikens pressjour.

Har du något tips till pendlaren som vill komma i tid till föreläsningen under vintern?

– Var ute i god tid, följ Skånetrafikens in-formation och var ödmjuk inför naturen, säger Mats Ohlsson.

text axel hilleskog foto jens hansen

"Pågatågen är punktligare än Öresundstågen."

...skrev Jan Björklund i och med sitt inträde på Twitter i slutet av november. Den forne utbildningsministern insåg att det var dags att lämna katedern och fjäderpennan och närma sig nutiden. Och som vi har väntat på dig, Jan. Efter åtta långa år vid makten, behövdes det bara tre maktlösa månader för att få Janne att äntra cyberspace. Piskan slår hårdare än moroten mättar, visar det sig.

lundagård nr 8 2014

dålig månad

plockLundagård söker nya redaktörer"Det blir aldrig roligare än det var där uppe."PM Nilsson, politisk redaktör på Dagens Industri. Lundagårdsredaktör 1992-1993.

"Det var då jag förälskade mig i journalistiken."Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Lundagårdsredaktör 2003-2005.

"A� vara Lundagårdsredaktör är lite som a� vara egenföretagare. En galen blandning av vaktmästare, jurist, reporter, redaktör och marknadsförare på samma gång."Viktor Ström, reporter på Dagens Industri. Lundagårdsredaktör 2007-2009.

”Jag kan inte tänka mig en bä�re och roligare skola för journalistik och ledarskap än a� vara redaktör på Lundagård.”Gustaf Eriksson, reporter på Aftonbladet. Lundagårdsredaktör 2009-2011.

Vill du också leda Sveriges vassaste studenttidning? Nu söker vi:

Tre redaktörer på 100 % studentarvodering med tillträde 2015-06-15. Uppdragen är på två respektive ett år.

För information om tjänsterna, hur du söker och vilka kvali�kationer som krävs, besök:

lundagard.se/redaktorsval

"

s.10-11 Frågan plock.indd 2 2014-12-01 00:56

aktuell

challenge...

we

LOWCOSTBUT NOTAT ANYCOST

Take everything you’ve learned to a whole new level of doingHow far will that hard-earned piece of paper take you? With opportunities worldwide in product development, IT, distribution, sales, purchasing and much more, you can shape the IKEA career you want in the stages that work best for you. You’ll gain experience working with professionals from a wide range of fields. And work with challenging and diverse assignments in an environment where your ideas will be heard.

IKEA is a home furnishing company that offers well-designed, functional home furnishing products at prices so low that as many people as possible can afford them. You’ll be part of a global family of colleagues that shares an uncommon corporate value - to create a better everyday life for the many people.

You’ve got your degree. If using it to launch a career where you never stop learning sounds good, let’s have a chat.

IKEA.sE/JOBB

© Inter IK

EA System

s B.V. 2014

s.12-13 Aktuell.indd 1 2014-12-01 00:34

lundagård nr 8 2014 13Redigering: Axel Vikström

roland paulsen tycker att vi borde jobba mindreaktuell

Robotarna tar över våra arbeten – och gör jobben bättre än oss. Sociologen Roland Paulsen tror att arbetsmarknaden står inför en stundande katastrof.

Vilka yrkesgrupper finns i den akuta riskzonen?

– Oftast talar man om att det främst är industrijobben som för-svinner i takt med robotiseringen. Men digitaliseringen gör att även yrken som sysslar med informa-tionshantering, som till exempel revisorer och finanssektorn, kan ersättas med program. Det handlar alltså om välbetalda tjänstegrup-per. Även delar av lärarkåren kom-mer att kunna ersättas.

På vilket sätt får digitaliseringen dystra följder för arbetsmarknaden?

– I grunden är digitaliseringen en positiv utveckling – att vi blir allt mindre tvungna att arbeta av materiella skäl borde vara posi-tivt. Problemet är att en så stor del av inkomsterna i vårt samhäl-le är knutet till lönearbete. När tekniken övertar arbetsuppgifter samtidigt som vi inte minskar på arbetstiderna blir allt f ler arbets-lösa eller så tvingas vi uppfinna jobb som inte är så meningsfulla. På så sätt förvandlas den välsig-nade digitaliseringen till en för-bannelse.

Du har sagt att vi lever i ett arbetssamhälle. Vad menar du med det?

– I arbetssamhället är det arbetet som gör oss till fullvärdiga med-borgare. Människor identifierar sig mycket med sina jobb och det sociala välmående är starkt knutet till jobbet. Inkomsterna kommer främst från lönearbetet och det saknas fantasi och en vision om ett annat sätt att fördela tillgång-arna.

Ser du någon anledning att studera något annat än robot- teknik eller systemvetenskap?

– Jodå. Det är många yrken som bygger på mänsklig kontakt som vi aldrig kommer att kunna digitali-sera bort.

Utbildar universiteten för många människor sett till arbets-behovet?

– En trevlig bieffekt av utbildning är att folk med lite tur lär sig något på kuppen – men det ekonomiska behovet av utbildning har ju ald-rig varit mindre. Det makthavarna hoppas på är att en promille av alla de man slussar in ska komma med en fantastisk app som ska dra in en massa miljarder som sedan kan beskattas. Det är en rätt fånig logik.

Varför talar då alla partierna om att ”skapa jobb” om det nu är så otidsenligt?

– Jag ser det som en följd av di-gitaliseringen, eftersom det krävs nya jobb för att täcka upp för de som försvinner. Men det man kan ifrågasätta är varför samhället inte firar när digitaliseringen tar över jobb? När en bilfabrik stängs ner tänker man inte ”Vad bra att det inte behövs mera bilar” utan ”Vad synd att vi inte får producera bilar”. Ur ett ekonomiskt perspek-tiv är det förståeligt, eftersom de som blir av med jobben kommer få det svårt. Men samhället skulle

inte behöva se ut på det sättet om lönen inte ut-gjorde en så stor del av inkomsten.

Har du några förslag på vad som kan göras för att ändra detta?

– En lösning som inte är så uto-pisk är att sänka arbetstiden, vilket ju gjorts flera gånger tidigare. En person som föddes på 1920-talet kunde under sin arbetsverksamma tid uppleva hur arbetsveckan för-kortades med åtta timmar. Men i dag har nittiotalisterna svårt att föreställa sig ett samhälle där de arbetar endast 32 timmar i veckan med lediga fredagar.

Kanske pluggar du i onödan

Vem Roland Paulsen, doktor i sociologi vid Uppsala universitet. Numera forskare vid Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Hans främsta forskningsområde är arbete och arbetsmarknaden.Aktuell Som frontfigur i den arbetskritiska rörelsen. Varnar för vilka oroande följder som digitaliseringen får för arbetsmarknaden.

– Andra förslag kunde vara att införa någon slags basinkomst eller att utöka allmänningarna, det vill säga tjänster som är gratis. Det kunde röra sig om bostad eller kollektivtrafik.

Varför har inte tekniken sett till att vi jobbar mindre?

– Främst handlar det om ekonomiska maktintressen. Om vi sänkte arbetstiden i samhället så skulle det uppstå arbetskraftsbrist på vissa håll och då kan lönerna tvingas upp. Det har arbetsgi-varna så klart inget intresse av att understöda. Det handlar även om att vi i vår kultur inte tycker om folk som är ”lata” och att vi kän-ner ett tvång att prestera innan vi kan slappna av.

Vad skulle vi göra med all fritid om vi jobbade mindre?

– Jag tror inte att vi skulle ta hand om avloppssystem och reno-vera byggnader bara för att det är roligt. Men jag föreställer mig att

det skulle öppna dörrar för akti-viteter som vi i dag har väldigt lite tid för.

Själv skulle jag fortsätta forska på min nyvunna fritid, men på ett annorlunda sätt. Jag tror att jag skulle bli en mycket bättre forskare om jag inte hade tvånget att pre-stera över mig.

Men har alla människor ett sådant inre driv?

– Problemet är att vi redan i skolan bygger upp en inlärd pas-sivitet. Vi lär oss att vara aktiva på signal och däremellan ska vi sitta tysta. I den processen tappar vi kontakten med vårt inre driv, och därför håller jag med de liberaler som säger att de flesta inte skulle vilja jobba om vi i dag införde basinkomst. Det skulle bli en övergångsperiod på flera decen-nier innan vi skulle hitta det självständiga drivet.

text axel vikströmfoto saga sandin

"Även delar av lärarkåren kommer att kunna ersättas."

challenge...

we

LOWCOSTBUT NOTAT ANYCOST

Take everything you’ve learned to a whole new level of doingHow far will that hard-earned piece of paper take you? With opportunities worldwide in product development, IT, distribution, sales, purchasing and much more, you can shape the IKEA career you want in the stages that work best for you. You’ll gain experience working with professionals from a wide range of fields. And work with challenging and diverse assignments in an environment where your ideas will be heard.

IKEA is a home furnishing company that offers well-designed, functional home furnishing products at prices so low that as many people as possible can afford them. You’ll be part of a global family of colleagues that shares an uncommon corporate value - to create a better everyday life for the many people.

You’ve got your degree. If using it to launch a career where you never stop learning sounds good, let’s have a chat.

IKEA.sE/JOBB

© Inter IK

EA System

s B.V. 2014

s.12-13 Aktuell.indd 2 2014-12-01 00:36

x lundagård nr x 2010

reportage

s.14-19 Reportage.indd 1 2014-12-01 00:47

Redigering: Nike Eliasson lundagård nr 8 2014 15

i skuggan av spritenFör många innebär studentlivet en ständig möjlighet till fest. Alkohol finns i överflöd, liksom känslan av att vissa dricker för mycket. Men vem säger till när någon går från att vara lite flippad till att skada sig själv?

Det är onsdag, kort efter lunch, och Emil halsar ur en flaska Koskenkorva. Det ligger fimpar på golvet. Vodka-flaskor och ölburkar är strödda över rummet.

Emil bor i en korridor i ett av Lunds studentområden. Hans möbler är lånade, köket delat och från sitt fönster ser han ut över en grå, intetsägande gräsmatta.

För Emils del har han allt han behöver. Han trivs. Avskalad folkmusik spelar ur ett par högtalare, han tän-der en cigg och berättar om sin dag.

– I morse ringde klockan 07:20. Jag kokade kaffe, kolla-de på en dokumentär och drack en del vin. Hällde vin från boxen ner i munnen. Jag drack väl under en halvtimmes tid. Därefter stack jag till skolan, hade redovisning och var lite mysigt berusad. Det gick bra. Tog en cigg efteråt, lyssnade på musik och vickade på foten. Köpte en vodka-flaska som jag drack ur på bussen hem. Det satt en kvin-na i 45-årsåldern bredvid mig, men hon skrattade bara. Hon verkade tycka att det var skönt.

emil pluggar andra året på ett program i Lund. Men det var inte här som han inledde sitt drickande. Första gången han blev full var när han var tio år. Det var på ett släktkalas, och redan då säger han sig ha uppskattat ruset.

Efter det drack han några gånger om året, fram tills gymnasiet när drickandet tog fart ordentligt. Då hand-lade helgerna om att maxa fyllorna. Bli snorfull. Få spy-fyllor. Men han drack också på egen hand.

– Det var mycket ensamfyllor. Speciellt andra termi-nen i ettan och sedan hela tvåan och stora delar av trean. Då drack jag hela tiden i veckorna, säger Emil.

Varifrån behovet av att dricka kommer vet han inte. Familjeförhållandena var ordnade. Föräldrarna nästintill nykterister. Men Emil har stadigvarande mått psykiskt dåligt sedan tioårsåldern. När han var elva började han tänka på självmord.

– Jag vet inte riktigt hur det känns att passa in, eller hur det är att leva i relation till människor som tycker om varandra. Det har aldrig varit tydligt för mig. Jag har inte känt mig som en del av världen, säger Emil.

Gymnasietiden var inte så länge sedan. Ändå har Emil märkt att hans sätt att dricka förändrats sedan han

började plugga på universitetet. Från att tidigare mest ha druckit ensam uppskattar han för tillfället att bli full i sällskap med andra. För det mesta då med en kompis på programmet. Men det rör det sig aldrig om utekvällar på nationer, utan ofta om umgänge på rummet.

– Vi delar på en del vodka och kanske lite öl, sitter och snackar hela kvällen, blir berusade och har det gott, säger Emil.

Men i gengäld har narkotikan smugit sig in. Emil röker en del gräs, och när vi ses i hans rum letar han efter pulver i gamla tjackpåsar.

Efter ett tag minns han: det sista spetsade han ju mor-gonkaffet med.

– Alltså, om valet skulle stå mellan alkohol och narko-tika skulle jag ändå välja alkohol, säger Emil.

Enligt Emils egen mening är han ingen missbrukare. Missbruk, menar han, förutsätter negativa konsekvenser till följd av ens bruk. Emil medger att alkohol kan vara skadligt för kropp och psyke, men säger att hans egna minnen bara är positiva.

Emil mår bäst berusad. Därför känner han sig fri att romantisera. Det finns inga komplikationer. Alkohol är bara en härlig smak i munnen, och en skön känsla i kroppen.

– den här personen du berättar om… Jag vet inte vem han eller hon försöker lura.

Richard Wastenson har under 15 år jobbat på Student-hälsan i Lund med att erbjuda stöd i vardagen till studenter.

Årligen får Studenthälsan lite mindre än 4 000 besök utspritt på 850 personer. Av dessa är det cirka 40 personer som söker för att de uttryckligen oroar sig över sina alko-holvanor. Vid samtal kan det emellertid visa sig att ytter-ligare 100 personer har problem i vardagen som delvis är relaterade till deras drickande.

– Det är ganska få som söker för just alkoholproblem. Däremot kommer många hit som söker för livskris, för att det inte funkar med studier, för att de har ångest eller ned-stämdhet. När vi pratar med dem om deras livsstil kan det framkomma att vissa har en ganska monstruös alkohol-konsumtion som påverkar deras sätt att funka. Då är det plötsligt en ganska stor volym, säger Richard Wastenson.

reportage

text linus gisbornfoto nike eliassongrafik filip rydén

s.14-19 Reportage.indd 2 2014-12-01 00:48

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage

▶ Lundagård mejlade i november ut en enkäten om alkohol-vanor till alla nationskuratel och kårpresidium.

▶ Enkäten skickades ut till totalt 84 personer och fick 33 svar, det vill säga en svarsfrekvens på 39,3 procent. Det går alltså inte att generalisera utan siffrorna är giltiga enbart för de svarande.

▶ 65,7 procent av de svarande uppgav sig vara kåraktiva, 34,3 procent uppgav sig vara nationsaktiva.


I Lund, liksom nationellt, är alkoholkonsumtionen högst i gruppen unga vuxna (18-25 år) och hälften av alla unga vuxna är studenter. I en undersökning av Folkhälso-myndigheten från 2014 tillfrågades 680 studenter om sina alkoholvanor. Nära 50 procent visade sig ha en riskabelt hög alkoholkonsumtion. För många medförde det en ökad risk för ohälsa, olycksfall, våld och sexuellt risktagande.

richard wastenson är begåvad med förmågan att tala om sitt ämne utan avbrott. Han behöver inga frågor. Allt väller oupphörligen ur honom oavsett om han sitter lugnt på en stol eller är på språng och letar efter olika papper.

Han berättar att mer än hälften av de som kommer till Studenthälsan med alkoholrelaterade problem är knutna till nationer eller kårer, vissa genom heltidsjobb. Richard Wastensons bild är att utskänkningen av alkohol på natio-nerna i sin helhet fungerar bra.

– Problemet ligger snarare i det inre festlivet. När man har tackfester, eller drar iväg på nått cykel-tjohej, eller har avspark i en stuga med halva nationen eller kåren. Då kan det spåra ur riktigt ordentligt. Vissa studenter kommer utveckla merparten av sin framtida alkoholberoende- problematik på sin nation, säger han.

På Studenthälsan har Richard Wastenson hört det mesta. Folk tappar kontrollen. Får blackouter. Blir anklagade för våldtäkt. Ramlar ner för trappor. Sociala bakslag i sam-band med kraftig fylla verkar vara något av en stapelvara i studentlivet. Han beskriver en tredelad problematik i Lund. Alkoholromantiken är för långt gången, represen-tationsdrickandet bland ”cheferna” inom nationslivet är för utbrett och värdegrundsarbetet undermåligt.

– Jag tänker mig att man har lite av en idékris i nations-livet. Vad är det man vill ha sin nation till, egentligen? Nationerna behöver fundera på vad de gör. Jag har träffat en del kuratel här genom åren och några krökar på tok för mycket. Samtidigt är det de som ska stå för värdegrunden. Det funkar inte, säger Richard Wastenson.

oskar palmerot, tillförordnad ordförande för Kuratorskollegiet, KK, ser inga problem med varken representationsdrickande eller alkoholromantik.

– Det är interna frågor, säger han om det första.

– Man snackar om punschromantik, men i dag sitter ju inte folk och dricker punsch i alla gathörn, säger han om det andra.

Nationernas eget arbete med alkohol består av en tvådagarsutbildning varje termin riktad till dem som säljer och är ansvariga för alkoholen på nationerna. De tar upp allt från utskänkning till brandsäkerhet. Ett övergripande värdegrundsarbete existerar dock inte, även om policys kan skilja sig åt mellan nationerna.

Oskar Palmerot kan ändå minnas att de pratat internt om drickandet på ett par kick-offer med KK.

– Denna termin och föregående diskuterades det egna drickandet. Vi pratade om hur det är att bli chef över sina kompisar, och om att ha koll på varandra inom kuratelen. Det är på den nivån vi har pratat om det.

jesper sjöström strobel är som hämtad ur en aka-demisk miljö av äldre snitt. Han klär sig i tweed, bär fluga och har runda, smakfulla glasögon. Han är ordförande för Lunds naturvetarkår, Luna, och blåser på fritiden valt-horn för en studentorkester.

Jesper Sjöström Strobel är en udda fågel i Lunds studentliv. Han är en aktiv del av festvimlet och samti-digt nykterist. Rent praktiskt innebär det att han pimplar läsk i stället för att dricka nubbar på baler, men ändå slirar tillräckligt mycket för att bli nedsliten från borden av marskalkarna.

– Jag går inte omkring och är en ängel bara för att jag är nykter. För mig har det inte med promillehalten att göra. Oavsett om jag är nykter eller full har jag roligt och hittar på dumheter, säger Sjöström Strobel.

Men hans relation till alkohol har inte varit konstant okomplicerad. 2011 klev han av tåget i Lund. I februari 2013 blev han nykterist. Däremellan var det blött.

Han påpekar att han inte var ovan vid alkohol innan han kom till Lund, men att det var först här som det eskalerade. Kåraktiviteter, pubar, sittningar, nationsfester, hemma-fester, baler, sexor. Det kunde utan problem vara fest fem, sex gånger i veckan. Ett tag var det skitkul, men efterhand slog det över.

– Ofta drack jag ensam hemma och även ibland på mor-gonen. Jag kunde få i mig mer än en flaska whiskey på egen

Richard Wastenson har jobbat som psykiatriker på Studenthälsan i femton år. För honom är problembilden given.

Jesper Sjöstrom Strobel, ordförande för Lunds natur-vetarkår. Ett tag kunde han festa sex dagar i veckan, plus återställare på morgonen. I dag är han nykterist.

alkoholvanor bland heltidsanställda i studentlivet

...dricker mer än 2 gånger i veckan.52%

...har någon i sin omgivning som dricker för mycket.

58%...började dricka mer efter att de blev studenter.

62%...dricker ibland för att det förväntas av dem.

28%

50% 50%Kommer att dricka lika mycket* efter att de slutat vara heltidare.

*Siffran inkluderar nykterister.

Kommer att dricka mindre efter att de

slutat vara heltidare

s.14-19 Reportage.indd 3 2014-12-01 00:48

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage


hand på en vecka. Och så festerna ovanpå det, säger han.Inte heller Jesper Sjöström Strobel håller med om att

problemet ligger i kuratelens representationsdrickande, eller i alkoholromantiken.

– Många gillar alkoholromantiken och far inte illa av den. Nationer är ju en social verksamhet som går ut på att ha kul och visa att man är duktig på samkväm. I det ingår det att man dricker på fest, säger han.

I stället vill han betona acceptans för dem som avstår. – Det handlar om att försöka få det uppenbart att alla

inte vill bli fulla.

i folkhälsomyndighetens undersökning från 2014 svarade 54 procent av studenterna att de någon gång oroat sig för sina studiekamraters alkoholvanor.

I en enkät till heltidsanställda på kårer och nationer som Lundagård skickat ut framträder samma mönster. Av de 36 personer som besvarade enkäten upplevde 58 procent att någon i deras omgivning dricker för mycket. Många av dessa har dock aldrig velat påtala det. Två av de svarande skriver att de själva dricker så mycket att det vore hyckleri att kommentera andras konsumtion. En tredje tror sig inte kunna bli tagen på allvar.

– När jag håller alkoholföreläsningar brukar jag fråga publiken hur många som har en kompis som dricker för mycket. Många räcker upp händerna, säkert 75 procent. Sedan frågar jag om de har pratat med personen om det, och då åker händerna snabbt ner, säger Richard Wastenson.

Jesper Sjöström Strobel känner igen sig i omgivningens tystnad.

– Ingen pratade någonsin med mig om det. Men efteråt har många sagt att de märkte det. Det gjorde mig lite sur. Att de visste, men inte sa något.

Emil instämmer. – Även om folk känner spritlukten tror jag många und-

viker att ta upp det. Man sätter sig genast i en konstig situation om man säger något.

i en rapport av IQ-initiativet från i år svarade hälften av 7 000 tillfrågade studenter att det är svårt att passa in i studentlivet om man inte dricker alkohol.

-Jag har inte varit ute och supit mycket sedan jag kom till Lund, säger Emil. Han dricker helst ensam eller tillsammans med enstaka vänner från utbildningen.

vad är riksfyllt drickande?

▶ Som kvinna: att dricka mer än 9 standardglas per vecka

▶ Som man: att dricka mer än 14 standardglas per vecka .

▶ Att dricka så mycket är klassat som högkonsumtion, vilket är förknippat med ökad risk för skador och sjukdomar. Det kan i längden även leda till beroende.

▶ Ett standardglas: 12 gram alkohol, det vill säga en burk folköl (50 cl), 4 cl sprit, ett glas 12–15 cl vin och en flaska starköl (33 cl). Fakta: Folkhälsomyndigheten

...började dricka mer efter att de blev studenter.

s.14-19 Reportage.indd 4 2014-12-01 00:49

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣reportage

iq-initiativet ▶ Är ett fristående dotterbolag till Systembolaget. ▶ Genomförde 2014 en enkät bland 7 000 studenter om

alkoholkultur på svenska universitet och högskolor. ▶ 37 procent av männen och 29 procent av kvinnorna

föll inom ramen för riskbruk. ▶ 51 procent av studenterna instämmer i någon grad

i att det är svårare att passa in i studentlivet om man inte dricker alkohol än om man gör det.

▶ 69 procent av studenterna anser att det i student-sammanhang är självklart att dricka alkohol, både vid traditioner och i vardagen.


Din nya Windows-dator

DockningsstationDet enklaste sättet att koppla upp dina favoritprylar till Surface Pro 3. Plugga till exempel in högtalare, hörlurar, extern skärm, tangentbord och mer, allt medan plattan laddar.

Adaptrar till Surface Pro 3Det är lätt att använda Surface Pro 3 till att visa filmer, bilder, presentationer med mera på externa skärmar och projektorer. Välj mellan HDMI och VGA-adapter.

Arc Touch MouseArc Touch Mouse är konstruerad speciellt för dig som ofta är på språng. Integrerad med Bluetooth 4.0 och stabil trådlös anslutning på upp till nio meters avstånd är det här en pålitlig partner vid presentationer och möten.

Type Cover ProTangentbord och elegant skärmskydd i ett. Sköna tangenter med bakgrundsbelysning, en stor och precis styrplatta och möjligheten att justera vinkeln på tangentbordet gör det här till ett måste-tillbehör för dig som skriver mycket.

Surface Pro 3 väger bara 800 gram men har prestanda som knockar det mesta. Med 12” touchskärm, snabb Intel-processor, Mini Display-port, USB 3.0 microSD™-kortläsare och upp till nio timmars batteritid.

För studentpris köp på www.mecenat.se/microsoft

Studentpris: 6853,50 kr

Ord. pris: 7615 kr

Studentpris: 1 106 kr Studentpris: 1 709 kr Studentpris: 341 kr Studentpris: 566 kr

7 av 10 tycker att det finns vissa tillfällen, ofta i samband med sittningar, där det anses självklart att dricka alkohol. Många har av den anledningen avstått från att delta i ak-tiviteter.

Bred inkludering är således inget paradnummer bland studentlivets huvudaktörer. Fokus ligger på alkohol, samtidigt som många inte primärt är intresserade av att bli fulla.

– Det är viktigt att påpeka att medelstudenten inte dricker så mycket. Av alla tusentals studenter är det kan-ske en fjärdedel som jazzar runt i nationslivet. Resterande 75 procent går ut ibland, men det är ingen big business för dem, säger Richard Wastenson.

För att komma åt exkluderingen av studenter inom studentlivet ska Sveriges förenade studentkårer, SFS, under våren sjösätta ett projekt tillsammans med IQ-initiativet. Tanken med projektet är att försöka arbeta fram en mer inbjudande och smartare alkoholkultur i studentlivet.

– Det är inget nykterhetsprojekt, utan det handlar om att skapa en alkoholkultur där alkoholen kan få finnas med men inte behöver stå i centrum. Just nu förvän-tas många studenter dricka mycket, vilket alla inte trivs med. Därför vill vi jobba med att förändra normen kring alkohol, säger Kris-tina Hållén, projektledare vid SFS.

Mycket är fortfarande på planeringsstadiet, men de hoppas att kårerna i Lund ska kunna bli en del av projektet under 2015.

en röd tråd genom intervjuerna är också omgiv-ningens tystnad. Möjligheten att dricka jämt utan att någon reagerar.

– Civilkurage gäller inte bara på fysiskt våld utan också på psykisk ohälsa, säger Jesper Sjöström Strobel.

– Att lägga sig i lite lagom i andras alkoholkonsumtion är nog väldigt väsentligt, säger Richard Wastenson.

Alla verkar vara överens om vikten av samtal männ-iskor emellan. Ändå åker så många händer ner när Was-tenson frågar vilka som sagt till sina vänner att de dricker för mycket.

Svaret på varför kanske finns i ett kök i AF-borgen. Där sitter Jesper Sjöström Strobel och berättar om omgiv-ningens förhållningssätt. Å ena sidan märkte vissa att han drack för mycket, och teg. Å andra sidan tjatade många på honom om att dricka när han blev nykterist.

Festdrickande är en norm. Ur det kommer säkerligen omgivningens hets. Alkoholism och psykisk ohälsa har länge varit tabun. Däri finns säkert en förklaring till kam-raternas tystnad.

– Det är ganska talande att få vet hur man hanterar per-soner som mår psykiskt dåligt. Vi får lära oss första hjälpen, men inte hur vi kan hjälpa någon som har en depression. Då är depression ändå väldigt vanligt, säger Jesper Sjöström Strobel.

tillbaka till emils korri-dorsrum. Han är pigg och kas-tar sig fritt mellan olika ämnen. I kväll ska han dricka med en vän. Titta på en bra rulle. Bli mysigt berusad. Det traditio-nella studentlivet utanför angår inte honom. Han tentar av sina

kurser, mer är det inte.Han är tveksam till att någon skulle lägga sig i hur han

lever. Samtidigt är det något som oroar honom.– Det värsta vore om familjen fick reda på det. Jag vill

inte göra dem ledsna. Jag har tänkt på det. Ingen förkla-ring skulle funka. Jag känner ju dem, de skulle förstora allt och få mig att känna skam, säger Emil.

Men för stunden upplever han sig inte ha några bekym-mer. Han är nöjd. Och dricker oberört vidare.

* Emil heter egentligen något annat.

"Vi får lära oss första hjälpen, men inte hur vi kan hjälpa någon som har en depression."

s.14-19 Reportage.indd 5 2014-12-01 00:49

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣reportage

Redigering: Xxxxx Xxxxxxx lundagård nr x 2010 x

Din nya Windows-dator

DockningsstationDet enklaste sättet att koppla upp dina favoritprylar till Surface Pro 3. Plugga till exempel in högtalare, hörlurar, extern skärm, tangentbord och mer, allt medan plattan laddar.

Adaptrar till Surface Pro 3Det är lätt att använda Surface Pro 3 till att visa filmer, bilder, presentationer med mera på externa skärmar och projektorer. Välj mellan HDMI och VGA-adapter.

Arc Touch MouseArc Touch Mouse är konstruerad speciellt för dig som ofta är på språng. Integrerad med Bluetooth 4.0 och stabil trådlös anslutning på upp till nio meters avstånd är det här en pålitlig partner vid presentationer och möten.

Type Cover ProTangentbord och elegant skärmskydd i ett. Sköna tangenter med bakgrundsbelysning, en stor och precis styrplatta och möjligheten att justera vinkeln på tangentbordet gör det här till ett måste-tillbehör för dig som skriver mycket.

Surface Pro 3 väger bara 800 gram men har prestanda som knockar det mesta. Med 12” touchskärm, snabb Intel-processor, Mini Display-port, USB 3.0 microSD™-kortläsare och upp till nio timmars batteritid.

För studentpris köp på www.mecenat.se/microsoft

Studentpris: 6853,50 kr

Ord. pris: 7615 kr

Studentpris: 1 106 kr Studentpris: 1 709 kr Studentpris: 341 kr Studentpris: 566 kr

s.14-19 Reportage.indd 6 2014-12-01 00:49

porträttet

Redigering: Tove Nordén

text tove nordénfoto jens hunt

Ett liv av siffrorChiffer och matematiska satser må inte vara det mest efter-traktade läsnöjet. Men trots torra ämnen har Simon Singhs böcker blivit lästa och omtyckta av en stor publik. Även av de som inte ens gillar siffror.

"Geekar och nördar gör fantastiska saker."

På ett podium längst fram i föreläsnings-salen i Matteannexet står Simon Singh. Han har runda stålbågade glasögon och håret är snaggat på sidorna av huvudet, långt och lite galet spretigt i mitten. Hans publik är 126 gymnasieelever och tillsammans har de en sak gemensamt: De älskar matte.

– Det är ett fantastiskt tillfälle. Jag är glad om jag kan inspirera dem i deras engagemang för ämnet, säger han.

Simon Singh är fysikern från England som bytte bana och blev världsberömd populärvetenskaplig författare. Han skriver om svåra ämnen, men genom att blanda nördig matte och vetenskap med humor och dramatiska historier når han även ut till de med störst sifferskräck.

Han når till och med in till inbitna litteraturkritikers hjärtan. Härom må-naden bjöds han in till SVT:s litteratur-magasin Babel med anledning av sin nya bok. Programledaren Jessica Gedin berättade att hon efter en av hans före-läsningar blev så tagen att hon föll i gråt. Så hur lyckas han? Vad är det som gör Simon Singhs matematik så engageran-de och intressant?

matte är inte känt för att vara elevers favoritämne, lika lite som elever auto-matiskt kammar hem coolhetspoäng genom att vara begåvade i ämnet. Men i en värld av opopulär matte lyfter Simon Singh fram det som hippt. Och kanske är det något som ligger i tiden.

– Jag tror inte att vara nörd är så ocoolt som det brukade vara. Jag tänker på hur det pratas om ’nerd-pride’ och ’geek-chick’. Människor gillar sådana som Steve Jobs, för de förändrade världen, säger han.

– Människor som är geekar och nördar gör fantastiska saker. De kommer på vac-cinationer och tekniska lösningar som gör att samhället fortsätter sträva framåt.

Själv hade han ett intresse för matte tidigt, och siktade mot toppen. I sina för-äldrars affär i Storbritannien fick han öva sig i att slå ihop summor i huvudet, och det blev roten till hans intresse. I sin aka-demiska karriär fortsatte han med fysik på universitetet och doktorerade till slut i partikelfysik. Men där tog det stopp.

– Jag var helt enkelt inte tillräckligt bra, och skulle aldrig kunna bli en forskare i toppen, säger han.

när kollegorna visade sig vara större snillen inom forskningsvärlden för-svann lusten att bli bäst. I stället visste han inte riktigt vart han skulle ta vägen.

– Jag började fundera på vad jag gillar att göra: jag älskar att undervisa, att prata om naturvetenskap och jag älskar tv. Jag tänkte att där kanske jag kan börja, säger Simon Singh.

Han fick ett jobb inom tv, och det blev den perfekta nischen. Där visade det sig att han hade en begåvning, att berätta his-torier och framförallt att göra de ämnen som verkar tråkiga till något spännande och fascinerande.

Ett kort kontrakt på BBC blev längre och längre och kulminerade i en dokumentär om Fermats gåta. Historien berättar om matematikern Pierre de Fermat som 1637 formulerade en avancerad matematisk sats i marginalen på sin anteckningsbok.

Fermat skrev att han hade ett underbart bevis för sin sats, men att marginalen var alltför trång för att rymma beviset. Under mer än 350 år försökte matematiker värl-den över att lösa gåtan, och inte förrän 1995 lyckades den brittiske matematikern Andrew Wiles, efter flera års arbete. Vid det här laget visste Singh allt om satsen och var så pass påläst att han skrev en hel bok om den.

boken blev en bästsäljare, och ingen var mer förvånad än Simon Singh själv.

– Jag kunde inte föreställa mig att den skulle ta sig till topp tio av populärveten-skapliga böcker. Sen tog den sig upp till nummer ett och vidare till nummer ett för all skönlitteratur. Det var helt otänkbart, jag som gjorde det mest för att jag själv tyckte det var kul, säger han.

Han skrev därefter en ny bok, Kodboken, där svåra chiffer och hemliga meddelanden blandas med sanna drama-tiska historier om krig, kärlek och död. Fascinationen för matte betyder att han inte kan låta bli att se siffror överallt. Nu senast har han gett ut en bok om hur tv-serien The Simpsons är full av avancerade matematiska siffror och formler.

i matteannexet njuter publiken. Singhs historier om Simpsons lockar till skratt. Men trots att matte till och med existerar i deras favoritprogram på tv, är det inte givet att gymnasieeleverna

som sitter och lyssnar på hans föreläs-ning vill studera det ämnet. Många av dem har höga betyg i det mesta från gymnasiet och vill söka in till läkare i stället.

När Simon Singh får frågan vad mate-matiker har för konkreta jobbmöjligheter tycker han nästan att det är en konstig fråga.

– Nämn ett jobb där matte inte behövs, säger han, och fortsätter:

– Ett matematiskt sinne kan lösa vad du vill. När man studerar matte är det inte bara formler och ekvationer. Det handlar om att lära sig att analysera och lösa pro-blem, fokusera på vad som är relevant, vara rationell, kreativ och målmedveten. Allt detta går att applicera på vad som helst, säger han.

simon singh blev aldrig själv den där forskaren som drev samhället framåt. Men med upplysande underhållning har han hittat sin roll – att inspirera och driva andra människor att lära sig mer om naturvetenskap och tro på sina idéer för att bli en del av lösningen för framtiden.

Han besöker inte Matteannexet för sina akademiska kunskaper utan som en inspi-ratör. Personen som bjöd in honom till att föreläsa läste Fermats gåta som ung. Boken gav honom lusten att fortsätta studera till matematiker.

Och det finns fler beundrare i Lund. När föreläsningen är slut och applåderna drar igång räcker programkoordinatorn fram sitt exemplar av Fermats gåta. Rösten stakar sig lite när han ber att få den signe-rad, och Simon Singh tar emot den med ett leende.

– Jag älskar att träffa människor som har inspirerats av mina böcker, det är helt fantastiskt, säger han.

Ålder 50 år.Från Wellington, Storbritannien.Karriär Författare och doktor i partikelfysik.Favorittal 26 (”det är det enda positiva heltalet mellan en kvadrat och en kub”).Aktuell Med boken Räkna med Simpsons.

simon singh


s.20-21 porträttetsimonsingh.indd 1 2014-12-01 01:37

porträttet

Ett liv av siffror

s.20-21 porträttetsimonsingh.indd 2 2014-12-01 01:38

årets bild

Enkla fi rman

100%studentrabatt

Ekonomistuderande med cateringdrömmar?Se till att ditt företagande ger mersmak.Drivs du av tanken att utveckla ditt eget företag? Med vår hjälp är det enklare att förverkliga dina drömmar. Som student får du Enkla fi rman helt kostnadsfritt under hela studietiden, värde 600 kr/år. Du får en paketlösning som hjälper dig att skilja på dina och fi rmans pengar. Dessutom ingår en företagsapp så att du kan attestera och sköta betalningar mellan föreläsningarna. Och du får personlig rådgivning dygnet runt. Läs mer på seb.se/drivaegetstudent

s.22-25 årets bild.indd 1 2014-12-01 01:33

årets bild


Vem har tagitårets bästa bild?

Enkla fi rman

100%studentrabatt

Ekonomistuderande med cateringdrömmar?Se till att ditt företagande ger mersmak.Drivs du av tanken att utveckla ditt eget företag? Med vår hjälp är det enklare att förverkliga dina drömmar. Som student får du Enkla fi rman helt kostnadsfritt under hela studietiden, värde 600 kr/år. Du får en paketlösning som hjälper dig att skilja på dina och fi rmans pengar. Dessutom ingår en företagsapp så att du kan attestera och sköta betalningar mellan föreläsningarna. Och du får personlig rådgivning dygnet runt. Läs mer på seb.se/drivaegetstudent

Lundagårds fotografer har tagit en stor mängd fotografier under 2014. Här ser du ett urval av de bilder som publicerats under året. Fotograferna har själva valt ut en egen favoritbild till vår tävling som ger dig en tillbakablick på ett händelserikt studentår i Lund. Bilderna kommer att ställas ut i Café Athen från mitten av december till slutet av januari. På lundagard.se kan du rösta på den bild du gillar mest.

daniel kindstrandTält står i lågor på Självständighetstorget Maidan i Kiev.– Bilden visar vikten av att stå på rätt plats vid rätt tillfälle. En bra bild handlar inte bara om fotografens snabba fingrar eller kamerans många pixlar.

lukas j. herbersPsykologistudenten Emma dumpstrar filmjölk en natt i Lund.– It's more about the story than the picture itself. She crashed into the dumpster and it was a lot of fun for her, you can really see it in the picture.

lukas norrsellNär den nyss valda ärkebiskopen Antje Jackélen gästar Studentafton avbryts

evenemanget överraskande av Nasala utskottet, som gjuter av hennes näsa.

– Bilden andas det studentikosa Lund, när utskottet sjunger och är redo med

punsch. Som fotograf är det dessa oväntade händelser som man ofta väntar på.

jens huntÖgonblicksbild från E-typespelningen på Lundakarnevalen. –Den här bilden fångar en oväntad publikkontakt. Jag tycker om när publiken interagerar med artisten på en konsert, då fångar man känslan på ett helt annat sätt.

s.22-25 årets bild.indd 2 2014-12-01 01:33

rösta på din favoritbild på lundagard.se ◣årets bild

tim jedeur-palmgrenHistorien om studenten Jessica som jobbar som strippa i Köpenhamn.– Bilden är stage'ad med en modell utan att temat blivit för övertydligt. Jag ville fånga historien från Jessicas synvinkel, även om vi tittar på 'henne' på bilden. Jag ville komma in i hennes värld utan att sexualisera.

jens hansenFärgglad karnevalist förbereder sig inför karnevalståget.– Av alla bilder jag tog under Lundakarnevalen fastnade jag för denna. Precis som karnevalen känns den färglad, vild och galen.

saga sandinLinnea Henriksson, live på Lundakarnevalens stora scen 17 maj.

– Det finns en rörelse i bilden, det syns hur hon står och får med sig publiken.

Framför allt faller färgerna och ljuset helt rätt.


carl-johan kullvingKomikern Sanna Persson räknar upp till karnevalen.

– I sin utklädnad har hon svårt att se vad hon gör.

På samma sätt har de karnevalisterna som tittar på

svårt att ana vad som verkligen komma hända i maj.

s.22-25 årets bild.indd 3 2014-12-01 01:34

rösta på din favoritbild på lundagard.se ◣årets bild


Vem har tagits årets bästa bild? Gå in på lundagard.se och rösta

nike eliassonReportaget om studenternas inställning till sexkulturen i studentlivet.– Bilden togs runt midnatt under en onsdagskväll på nation. Omringad av strålkastare och dunkande housebeats fann jag dessa två som lyckades hitta lugnet i en lång kyss runt all kaos. Spänd på resultatet upptäckte jag hur ljus och färg perfekt samspelade

daniel kodipelliTimbuktu, live på Lundakarnevalens stora scen 18 maj.

– Jag gillar att bilden är så närgången. Den visar hur Timbuktu uttrycker sig när

han rappar några av sina mest politiska låtar. Bilden har fångat hans intensitet.

jonas jacobsonKirsebergsanstalten i Malmö, där även livstidsdömda studerar.– Anstalten ligger mitt i staden och jag ville fokusera på barriären, att det är ett skilt samhälle inom samhället. De tända fönsterna bakom taggtråden får en att fråga sig vem som sitter där inne.

jens hansenFärgglad karnevalist förbereder sig inför karnevalståget.– Av alla bilder jag tog under Lundakarnevalen fastnade jag för denna. Precis som karnevalen känns den färglad, vild och galen.

henrik larssonElna Heimdal Nilsson - Forskare och EM-mästare

i thaiboxning.– Det känns inte som att en fotograf är där, bilden

känns tagen i ögonblicket. Den har en hårdhet,

samtidigt som hon ser ut att vara insjunken i sina

tankar över den senaste fighten.

s.22-25 årets bild.indd 4 2014-12-01 01:35

upp och hoppa på lundagard.se ◣hälsa

kort om aktuell forskning om hälsa


funktionell mat medicin etik kli-kli-kli

Dessa myggbett. Du vet hur det är: ju mer du kliar, desto värre blir det. Och så svårt det är att sluta. Nu visar ny forskning från Washington University

varför. Kliandet frisätter ämnet serotonin, vilket dels ökar välbefinnandet – men samtidigt förvärrar klådan. Men den här upplysningen lär ju inte få dig att sluta.

... så stor andel av svenskarna är redo att genomgå ett gentest för att få personliga kostråd enligt ny avhandling i etik från LU.

73%Folk blir bara fetare och fetare. Ett forskningsprojekt vid medicinska fakulteten i Lund tror att en lösning för att stoppa vårt växande midjemått kan vara så kallad

functional food. Ett exempel på sådan funktionell mat är en havreoljeberedning. Det är en majonäsliknande sörja som ska minska suget efter mat.

Vi vill ju bara sova"Att bota sömn-problem handlar ofta om livstils-förändringar."

Sover du för lite, för mycket eller kanske inte alls? Då är du inte ensam. Uppemot 30 procent av Sveriges studenter lider av sömnproblem.

Det är sen tisdagseftermiddag på Uni-versitetsbiblioteket i Lund. I bibliote-kets östra läsesal sitter nio personer. En av dem markerar allt i sin lagbok med gul tusch, en annan sitter djupt försjunken i facebookchatten. De f les-ta andra läser. Men en kille har gett upp. Han har slutit ögonen och somnat på boken.

Hans trötthet kan ha flera anledningar men, känslan delar han med många. När CSN 2013 gjorde en undersökning bland 5 182 studenter om deras olika vanor uppgav 36 procent att de hade problem med sömnen. Det här är också en av de absolut vanligaste orsakerna till att studenter söker hjälp hos Student-hälsan i Lund.

marianne ors, senior läkare på sömn-kliniken vid Lunds universitetssjukhus, tror att sömnproblemen bland studenter har flera orsaker. Hon upplever bland annat att studenter i dag är oerhört ambitiösa i sina studier, men också att många kan känna sig ensamma på en stor studieort som Lund.

– I jämförelse med befolk-ningen i övrigt finns det lite andra typer av sömnproblem. Problemen är ofta mer stress-relaterade och mer relaterade till perioder av depressivitet, ångest och oro, säger Marianne Ors.

Ytterligare en förklaring till de tunga ögonlocken kan vara att vi helt enkelt sover för lite.

– Det ska inte vara svårt att varken hålla sig vaken eller gå upp på morgonen om du sovit de där sju-åtta timmarna men vi vet att de flesta går och lägger sig alldeles för sent för att komma upp.

sömnproblem är dock ingenting som är isolerat till stressade studenter. Siffrorna varierar, men enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering så lider runt 24 procent av Sveriges

befolkning av sömnproblem. Sömn-medel är, enligt Marianne Ors, ett av de absolut mest utskrivna läkemed-len i svensk sjukvård i dag.

men trots att sömnproblem är ett så pass utbrett problem så saknas det i stort sett helt undervisning kring sömn på läkarprogrammet.– Inte ens de som utbildar sig som

specialister inom neurologi får mer än en mycket enkel sömnutbildning, säger Marianne Ors.

Bristen på kunskap tror hon beror på att andra medicinska behov tränger sig på.

– Du dör av cancer och tumörer men det är ju väldigt sällan någon dör av sömnbrist. Du mår dåligt, men du dör inte.

guilty pleasures

Sömnproblem är vanligt både bland studenter och i befolkningen i stort men för att sova gott vid rätt tidpunkt krävs ofta större livstilsförändringar.

s.26-29 Hälsa.indd 1 2014-12-01 00:57

Redigering: Annika Skogar

upp och hoppa på lundagard.se ◣hälsa

kort om aktuell forskning om hälsa


så mycket tjej- och killbaciller chilla med laktosenhångel mjölk

Vi vill ju bara sova

Forskare vid Lunds universitet har kommit fram till att du löper upp till 45 procents lägre risk att drabbas av lung-, bröst- och äggstockscancer om du äter

och dricker laktosfria mjölk-produkter. De vill dock inte gå så långt som att säga att vanlig mjölk ger cancer. Det är snarare havremjölksföretagens melodi.

Gillar du att hångla? När du kysser en annan person får du i dig 80 miljoner bakterier. Det har forskare från Amsterdam kommit fram till att du får du i dig om du kysser en annan person.

illustration: anna åkesson

marianne ors tycker att det är up-penbart att hälsovården skulle behöva mer kunskap om sömn. I hela Region Skåne är det endast sjukhuset i Lund som har en särskild sömnklinik.

– Att bota sömnproblem handlar ofta om livsstilsförändringar och då måste doktorn veta lite om hur sömn och vakenhet fungerar. Det handlar om att sakta hitta strategier, på samma sätt som när man ska gå ner i vikt, säger Marianne Ors.

en dålig nattsömn då och då är dock inget att bekymra sig över, även om en viktig tenta väntar dagen efter.

– Även om man sovit dåligt en natt så kan man skärpa sig när det verkligen gäller. Du kommer sova bättre natten därpå så det är inget att stressa upp sig över, säger Marianne Ors.

text annika skogarfoto lukas j. herbers

"Jag är alltid trött fram till klockan tolv"

doktorns bästa råd - så kommer du upp på morgonen1. Skaffa anledning att vara trött lagom till natten. Fysisk aktivitet och dagsljus är viktigt under de vakna timmarna. Är du väldigt stillsam under dagen behövs inte så mycket sömn på natten.2. När klockan ringer - snooza inte. Att snooza gör dig inte piggare utan du hamnar i ett läge mellan vakenhet och sömn. Börja i stället sträcka på dig likt en katt.3. Tänd ljuset. Det stänger av sömnhormonet: "Inget myspys på morgonkulan utan full belysning på badrummet."

För vissa är morgontrötthet mer än en tillfällig svacka. Ellen Davidsson har i hela sitt liv haft svårt att somna. Hur hon än för-sökt har det inte gått att vända.

”Du måste ha dåliga blodvärden”, ”Är du mobbad?” På gymnasiet hade Ellen Davidsson upp till 60 procents frånvaro i vissa ämnen för att hon så ofta försov sig. Skolsköterskan och vårdcentralen var övertygade om att något var fel. Men blodvärdet var bra och vännerna många.

– Det har alltid varit en massa snack om att nå-got ska vara fel, men inget är fel. Jag är bara trött på mor-gonen, säger Ellen Davidsson.

i dag är hon 20 år och pluggar första terminen på kandidat-programmet i mänsk-liga rättigheter i Lund. Att vara student är något som än så länge funkar bra med hennes dygnsrytm.

– Ofta börjar mina föreläsningar vid kvart över tio. Det händer att jag förso-ver mig men då brukar jag komma i pau-sen, säger Ellen Davidsson.

– Sen känner man ju alltid pressen sig att andra människor ska tycka att man är lat och så vidare. Men jag är ju bara effektiv på andra tider, säger hon.

många av de symptom som Ellen Davidsson har stämmer väl överens med den relativt okända, och kraftigt un-derdiagnositerade, syndromet försenad sömnfas.

Minst 10 000 svenskar beräknas lida av försenad sömnfas vilket känneteck-nas av att personen inte förmås somna förrän långt in på natten.

Skillnaden mellan personer som i allmänhet uppfattar sig som kvälls-människor och de som lider av försenad sömnfas är att kvällsmänniskor kan somna tidigare på kvällen om de till exempel lider av sömnbrist eller är ex-tra trötta. Att trötta ut sig för att lyckas vända på dygnet är en strategi Ellen Davidsson prövat.

– För två veckor sedan var jag vaken i 38 timmar för att försöka ställa om men det gjorde bara att jag sov ännu

längre när jag väl gick och la mig.På samma sätt satt hon uppe

hela natten innan hon skulle lämna in sin

senaste hemtenta.– Hade jag gått

och lagt mig hade jag antagligen bara sovit tills den skulle lämnas in nästa dag så det var lika bra att

vara vaken, säger hon.

enligt marianne ors, senior läkare på sömn-

kliniken i Lund, finns det be-handling mot försenad sömnfas.

– Det är ett problem att så få läkare har kunskap kring det här eftersom det krävs professionell hjälp. Det är ett rejält jobb för att lyckas skjuta på dygnet och ibland behöver man även stötta med ljusbehandling, säger hon.

eftersom ellen davidsson har haft sina sömnproblem hela livet räknar hon med att de lär fortsätta. Hon har tidigare haft jobb där hon jobbat från sju till fyra men det är något hon önskar att hon kunde slippa i framtiden.

– Det var inte så att jag kom för sent, men på förmiddagarna gick jag runt som i en dvala. Jag sov mycket färre timmar och det blir inte bra i längden, säger hon.

text & foto annika skogar

Sömnproblem är vanligt både bland studenter och i befolkningen i stort men för att sova gott vid rätt tidpunkt krävs ofta större livstilsförändringar.

s.26-29 Hälsa.indd 2 2014-12-01 00:58

hälsa

26

Hur bra sover du på natten?

Hanna Carle, 22 år. Pluggar tredje terminen på sin ekonomie kandidat.

– Jag sover bra men är dålig på att gå och lägga mig. Jag har för mycket att göra och det är tråkigt att gå och lägga sig. Det finns så mycket annat man vill göra.

Maiken Silverup, 19 år. Pluggar grundkursen i litteratur-vetenskap.

– Enligt min app så sover jag ganska bra – 73 % sömnkvalitet. Men jag borde sluta sitta vid datorn på kvällen för att jag tror att teknologin påver-kar negativt.

– Nej, inte en hel natt på fem år men det börjar bli bättre. Tror att det beror på stress, men jag börjar få bättre kontroll.

Dennis Olsson, 19 år. Pluggar andra terminen litteratur-vetenskap.

– Jag sover bra och det kanske beror på generna, ingen i min familj sover dåligt. Men jag somnar alltid sent, runt två på natten. Jag blir distraherad av internet och av att prata med vänner och familj eftersom de bor i en annan tidszon.

Angel Yeew, 21 år. Studerar till civilingenjör, från Hongkong.

enkät daniel kindstrand

s.26-29 Hälsa.indd 3 2014-12-01 01:01

Redigering: Jens Hunt

hälsa

27

Hur bra sover du på natten?

s.26-29 Hälsa.indd 4 2014-12-01 01:02

läs när historia skapas, varje dag på lundagard.se ◣historiska händelser

Redigering: Rebecka Peterson/Casper Danielsson30 lundagård nr 8 2014

Den svenska tandhälsan anses vara en av världens bästa och vi är en framstående forskarnation inom odontologin. För det har vi 600 utvecklingsstörda i Lund att tacka.

Under 1930-talet är svenskars tandhälsa på ran-den till katastrof. 99,9 procent av befolkningen plågas av hål i tänderna och det är ett allvarligt problem så långt ner som bland landets treåringar. Något måste göras: Folk klarar inte av att jobba och sjukskriver sig som följd. De dåliga tänderna kostar staten multum.

för att hitta en lösning riktas blicken mot Medi-cinalstyrelsen, myndigheten med ansvar för landets hälso- och sjukvård. Under ledning av huvudforskare Bengt Gustafsson ska de gå till botten med problemet – kosta vad det kosta vill.

Det har sedan tidigare funnits misstankar om att socker är en starkt bidragande orsak till karies, men det är något som aldrig kunnat bevisats vetenskapligt. Undersökningarna, som bland annat gjorts på barn-hemsbarn och värnpliktiga, har inte kunnat följa för-sökspersonerna över en tillräckligt lång tid.

Medicinalstyrelsen vet om kraven. De måste hitta en stor grupp människor som lever under ständig övervakning – och det under en lång period.

– De var tvungna att kunna kontrollera försöks-objekten minutiöst, säger Elin Bommenel, som 2006 publicerade avhandlingen Sockerförsöket, som hand-lar om experimenten.

på vipeholms anstalt för utvecklingsstörda i Lund vårdas då drygt 1000 sinnesslöa och idioter, som de kallades. Biljetten till Vipeholm är enkel: En gång Vipeholm, alltid Vipeholm. Patienterna anses inte funtade för ett vanligt liv. De ses som obildbara och oförmögna till att känna känslor – däribland smärta. De är värda noll för samhället. Men som försöks- personer kommer patienterna att bli ovärderliga.

– Till Vipeholm kom man som "sinnesslö" för att förvaras. Man skulle ha en värdig tid fram till sin död, säger Elin Bommenel och fortsätter:

– Men nu fick patienterna en chans att bidra till samhället. De gavs ett värde i samtidens ögon – de ställde upp med sina kroppar för något som var nyttigt för alla.

Lördagsgodiset – Lunds blodsdiamanter

Tänder ruttnade och forskare jublade. På Vipeholms sjukhus i Lund utfördes experiment som kom att förändra oss i roten. Det här är historien om hur Sverige offrade utvecklingsstörda – i forskningens namn.

text casper danielsson illustration rebecka peterson

s.30-31 Historiska händelser.indd 1 2014-12-01 00:45

Medicinalstyrelsen bestämmer sig för att använda de utvecklingsstörda till undersökningar om hur vi-taminer kan förebygga karies. Och intentionen är god – undersökningarna kommer inte skada patienterna, utan hjälpa dem. Tanken om att utnyttja de intagna för experiment är till och med så makaber att det ut-vecklas till ett skämt bland forskarna. En inställning som ska komma att ändras.

den stora, solblekt gula institutionsbyggnaden Vipeholm är statligt steril. Lite obehaglig. Men den är ett logistiskt himmelrike: Ytorna är stora och många. Tågrälsen är dragen hela vägen in på området, så det är bara att pytsa in all materiel som behövs för forsk-ningen.

När allt är inrättat och installerat kickar under-sökningarna igång i mitten av 1940-talet. Den stat-ligt konstituerade linjen följs och två långa och dyra år investeras i undersökningar. Men det går inte som forskarna hoppats.

– Undersökningarna var en prestigefull satsning som blev misslyckad. Medicinalstyrelsen hade fått mycket pengar för att kunna bevisa hur man skulle förebygga karies. Men allt som testades misslyckades, förklarar Elin Bommenel.

Två år och miljoner av skattemedel var nu bort-kastade. Staten flåsar Medicinalstyrelsen och Bengt Gustafsson i nacken efter framsteg – men allt står still. Det som tidigare varit så otänkbart, som man skämtat om, blir då plötsligt så fullständigt självklart.

detta blir ett sliding doors-ögonblick i den svenska forskningens tidslinje som vi känner den. I ett läge av resultatdesperation väljer forskarlaget att frångå idén om att bota karies. Nu ska de i stället visa vad som orsakar den. De utvecklingsstörda patienterna ska under de kommande två åren användas som försöks-kaniner. Vårdarna ska medvetet vanvårda dem och förstöra deras tänder. Allt bakom ryggen på reger-ingen.

– Regeringen vet inte om att forskarna bytt spår. De får inga rapporter, men pengarna skickas ändå. Men Medicinalstyrelsen var stolta över de nya experi-menten. De var inget uppseendeväckande. Resultaten var det viktiga, säger Elin Bommenel.

De drygt 600 patienterna delas upp i olika grupper. Vissa får en helt vanlig diet. Andra får detsamma – plus stora mängder sackaros ringlat över precis allt. En tredje grupp får stora påsar av Vipeholmskolor att äta.

De är det absolut sötaste som sötsaksindustrin kan få fram, så söta att de aldrig lanserats för allmänheten.

Dag in och dag ut under två års tid äter patienterna oerhörda mängder socker. De sängbundna tvångs-matas, övriga får dagliga doser som ska ner. Och ex-perimentet går som anat: Tänder ruttnar och faller ur. Ju mer socker, desto värre.

– Ett 20-tal av patienterna fick dra ut många av sina tänder. Inte minst fick alla sina mänskliga rättigheter kränkta och deras människovärde respekterades inte, förklarar Elin Bommenel.

när vipeholmsexperimentens resultat publi-ceras ger det eko världen över. Rapporten bekräftar misstanken om sockrets skadlighet för tänderna, men visar samtidigt att det inte är mängden socker du äter som är det värsta – utan hur ofta du äter det. Varje dag i två år är uppenbarligen inte bra. En insikt som bland annat har gett oss konceptet lördagsgodis.

– Det var en fjäder i hatten för Sverige som forsk-ningsnation. Vi blev internationellt kända och experimenten citeras än i dag internationellt. De är vetenskapligt väldigt väl genomförda, säger Elin Bom-menel, men tillägger:

– Vi ska vara stolta över resultaten, men det innebär inte att vi inte ska ifrågasätta hur de kommit till.

experimenten är svensk tandforsknings blodsdiamanter – många har fått betala ett högt pris till för-mån för framgången. Men att se en händelse från en förgången tid med dagens glasögon är svårt. Omstän-digheterna var annorlunda, människosynen likaså. Forskarna såg sig själva som räddare och lyckades inte se skogen för alla träd.

– För forskarna handlade det om bygga en värld med hälsa och tandvård. För dem var det någonting bra som hände, man hade bara goda intentioner, av-slutar Elin Bommenel.

läs när historia skapas, varje dag på lundagard.se ◣historiska händelser


Lördagsgodiset – Lunds blodsdiamanter

s.30-31 Historiska händelser.indd 2 2014-12-01 00:45

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣kultur


här är en liten tub

här är en mellan tub

här är en stor tub


''Ett lite lagom kaxigt inslag i konsten.''

Häftigt lidandenär musiken tystnat

klappjakt

magnus johansson

Vad har woken, det elektro-niska husdjuret och spikmat-tan gemensamt? Alla har de

tidigare blivit utsedda till årets julklapp av Handelns utredningsinstitut, HUI. En tradition enligt vissa, ett tecken på konsumtionshets enligt andra. På våra gator syns allt fler som lever på mindre än en råsaftscentrifug om året. Kanske är det dags att använda HUI:s kriterium

om att julklappen ska "representera den tid vi lever i" i en större kontext än till sin närmsta familj. Köp inte ännu en pryl som kommer förskansas till ett mörkt garderobshörn – visa de som lever i samtiden att du bryr dig om annat än att hålla detaljhandelsomsättningen i december uppe.

hedvig areskoug

En vän konstaterar att min nya grej verkar vara att läsa om mens. Mens är ganska mångas ”grej” tänker jag. Ändå är det en hel del av mina vänner som verkligen inte vill prata mer om den blodröda boken när jag sagt vad det är jag läser. Det är ju så pinsamt.

Serietecknaren Liv Strömqvist beskri-ver i sin senaste serieroman Kunskapens frukt (2014) hur det genom historien har konstruerats ett tabu kring mens. I Gamla testamentet beskrivs en men-struerande person som en orenhet som smittar av sig på allt som kommer i kontakt med personen.

detta tankesätt fanns kvar ända till 1800-talet då medicin-ska forskare började fokusera på hormoner i samband med men-sen, och inte enbart det faktiska blodet. Enligt Strömqvist hänger förflyttningen av fokus samman med att religionen tappade fäste i det västerländska samhället och då krävdes i stället biologiska förklaringar för att motivera kvinnans underordning. Mensen användes som ett argument för att hålla kvin-nor borta från arbetsmarknaden och politiken – det var beviset för att kvinnor var svaga och hormonellt instabila.

i dag kan tonårstjejer prata högljutt om sex på bussen utan att väcka någon större reaktion. Men att menstruera är fortfarande starkt skambelagt och inget man pratar högt om. Mensskydd marknadsförs som säkra och fräscha, något Strömqvist menar hänger ihop med att mens fortfarande betraktas som ofräscht och orent.

men de senaste åren har något lång-samt förändrats. Mens har börjat dyka upp i det offentliga rummet och har bli-vit en trendmarkör. Svenska konstnären och mensaktivisten Josefin Persdotter sålde örhängen föreställande tamponger redan 2006. Hösten 2014 kunde även blodiga tamponger skymtas i örat på en modell under London Fashion Week när Meadham Kirchhoff visade sommar-modet för 2015.

under hösten har mensblod även synts på andra håll. Verk bestående av

ritualer med äkta mensblod av konstnärsgruppen Mens-magi ställdes i somras ut i Stockholm. Kartago gav

i augusti ut Kvinnor ritar bara serier om mens – en serie- antologi där flera svenska serietecknare skildrar mens ur ett personligt perspektiv. I SVT:s kulturprogram Kobra

(22/10) handlade ett helt avsnitt om mens i kulturen.

att mens har börjat synlig-göras är något oerhört positivt.

Tabut behöver brytas – men vi måste komma ihåg varför. Vi be-

höver inte prata mer om mens för att det är något vackert och fantastiskt. För väldigt många är mens allt annat än fan-tastiskt. Att enbart uppmärksamma att mens finns blir därför platt om vi inte samtidigt uppmärksammar att det finns stora folkhälsoproblem kopplade till mens.

enligt fn:s utvecklingsprogram är det vanligt att flickor hoppar av skolan efter den första mensen på grund av av-saknad av toaletter med rinnande vatten

Mensen går från tabu till att bli trend. Men folkhälso-problemen förblir i det dolda.

I nästan hela mitt liv har jag formligen frossat i musik. Jag har skrivit musik, producerat musik, konsumerat musik, recenserat musik. Det har i kompiskret-sar varit konstanta tävlingar i vem som kan nämna flest obskyra band och vem som hittat de skummaste b-sidorna. Men i dag finner jag mig i en udda situa-tion. Jag lyssnar inte längre på musik.

de naturliga situationer då jag kun-nat luta mig tillbaka och bara lyssna har med tiden blivit allt färre. Dessa stunder ockuperas nu i stället av böcker, tenta- plugg, tv-seriemaraton och inte minst sociala medier. Jag vågar knappt tänka på hur många timmar jag lagt på att stalka gamla gymnasiekompisar.

För det är verkligen ett oändligt flöde av information. Sociala medier repro-ducerar alltmer text och länkar och det är mycket som handlar om musik. Jag läser, jag tar in bilder, jag lägger artist-namn på minnet. Men jag trycker aldrig på play. Jag lyssnar inte längre på musik.

situationen är paradoxal. Å ena sidan känner jag att jag genom alla dessa flöden har mer koll på ny musik än vad jag någonsin haft tidigare. Å andra sidan har jag ofta inte hört en enda ton av den musik jag har så mycket information om. Marie Strand Skånland, som skri-vit en avhandling om musik i vardagen, driver just tesen att ju mer lättillgäng-lig musiken blir för oss, desto mindre spännande blir den. För varje bloggpost känns det mindre inbjudande att lyssna.

konsten är den stora förloraren i detta enorma informationsflöde. Som både lyssnare och producent ser jag en ut-veckling där det blir viktigare och vikti-gare att ens musik hamnar på rätt blogg än att människor faktiskt tar del av den, än mindre uppskattar det som produce-rats. För att tala i termer om kommuni-kationsmodeller så blir sambandet mel-lan sändare och kanal viktigare än det som till slut letar sig fram till publiken. Om konsten till slut inte tas emot som konst utan som information, vad hän-der då med dess innehåll? Är innehållet överhuvudtaget viktigt?

I min värld är musiken ändå det viktigaste. Jag vill gärna sluta läsa intervjuer, fyndiga recensioner och bloggarnas beskrivningar av musiken. Jag vill gärna lyssna, jag vill gärna orka trycka på play.

ILLUSTR

ATION

: AYD

IN R

AM

EZAN

I

s.32-33 kulturuppslag.indd 1 2014-12-01 00:41

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣kultur

Redigering: Annika Skogar lundagård nr 8 2014 33

Häftigt lidande

äntligen ett slut på valfriheten klittra på

i skolbyggnaderna. I Indien uppskattas 300 miljoner menstruerande personer vara utan mensskydd på grund av starka stigman och bristande sanitära resur-ser, enligt WSSCC, FN:s samarbetsorganisation för sanitet och hälsa.

även ur ett nationellt perspektiv är mens ett hälsoproblem som alltför säl-lan belyses. Många som söker vård för menssmärtor behandlas med p-piller trots att det kan leda till biverkningar som depression. Vid intensivare värk är det ofta svårt att få hjälp. Min vän Jon-na har det senaste året besökt akuten fyra gånger på grund av livmoderssmärtor. Hon har haft så ont att hon inte ens kunnat stå och fått höra: ”Mens är mens, det finns inte så mycket att göra åt det”. Jon-na lider förmodligen av endo-metrios men har ännu inte fått någon diagnos.

endometrios drabbar ungefär var tionde person som menstruerar. Trots att sjukdomen är vanlig är det få som har hört talas om den. Det är en kronisk sjukdom då vävnad som liknar liv-moderslemhinnan finns utanför livmodern och orsakar infektion. Sjukdomen orsakar svåra smär-tor i livmodern och i vissa fall även infertilitet. Matts Olovson, chef vid Endometrioscentrum i Uppsala, har i flertalet intervjuer de senaste åren konstaterat att det satsas oerhört lite pengar på forskning kring sjukdo-men i förhållande till hur många som drabbas.

i stället för att haka upp oss vid mensen som härlig och som ett lite lagom kaxigt inslag i konsten är det alltså dags att lyfta diskussionen en nivå. Vi har fattat grejen med provocerande menskonst nu – konstnären Judy Chicago fotade redan 1971 ett berömt foto före-ställande en kvinna som drar ut en blodig tampong

och mens har avbildats flera gånger sedan dess. Nu måste vi börja diskutera alla som inte känner igen sig i den bild som uppstått om mens som härligt.

ett steg på vägen är seriealbumet Kvin-nor ritar bara serier om mens. Där var-

vas berättelser om första mensen med historier om endometrios, svår

PMS, oförstående mellanstadie-kamrater och den exkludering

från menssamtal som många transmän upplever. Det är

en vardaglig och problema-tiserande bild av mensen.

frågan är dock i vil-ken utsträckning serier från ett radikalt för-lag påverkar den stora massan. I populärkul-tur är mens fortfarande ett tema som lyser med sin frånvaro eller en-bart är ett pinsamt ämne

som leder till humor. Till exempel ser vi detta i tv-

serien The big bang theory när den tafatta Sheldon inte

förstår att menstruation är ett samtalsämne han absolut inte

kan ta upp med grannen Penny.

vi har ännu inte sett någon stor nationell kampanj för att informera om det ekonomiskt

och ekologiskt mer hållbara mensskyddet mens-kopp. Vi har inte hört något parti lobba för sub-ventionerade mensskydd fastän hälften av befolk-ningen menstruerar 3 500 dagar under sin livstid.

Ja, det är bra att vi har börjat prata om det tabu-belagda blodet. Men att mens är fantastiskt är inte det mest akuta vi har att säga.

text josefin wennangillustration cecilia hansson

RFSU tyckte att personer med fitta behövde ett eget ord för onani och anord-nade en tävling. 12 274 personer gick in och

röstade, och med 30 procent av rösterna vann ordet klittra. Initiativet har förstås bemötts med både ris och ros, men många anser att det verkligen var på tiden att hitta en runkmotsats. Så hem och klittra på nu bara!

karolina jakstrand

"Välj livet. Välj ett jobb. Välj en karriär. Välj en familj. Välj en stor jävla tv, välj tvättmaskin,

bilar, cd-spelare och elektriska burk-öppnare."

"Rent-Boy" Rentons harrang från filmen Trainspotting (1996) om det valbara livets vedermödor har inte bli-vit mindre aktuell med åren. Skönt att någon gör något åt det. SVT:s nya serie

Gift vid första ögonkastet har fått skäll från moralister och romantiker som inte fattar det underbara i att äntligen slippa välja. Så att man kan sitta med sin part-ner i soffan medan man ser på själadö-dande lekprogram, stoppar skräpmat i munnen och undrar vad det blev av livet – utan att ha något ansvar för att ha valt det själv.

philip stålhandske

s.32-33 kulturuppslag.indd 2 2014-12-01 00:43


KULTURREDAKTIONEN VÄLJER


Den bästa musiken 2014

beri zangana

illu

stra

tio

n: k

arin

fur

enhe

d

HIPHOP-COMEBACKSIson & Fille är tillbaka. Länge leve vi är inte bara det bästa duon har släppt, utan också det mest poli-tiska. Timbuktu hakade på samma tema och släppte i maj albumet För livet till döden. Orättvisor, segrega-tion och främlingsfientlighet har fått artisterna att använda musiken för att uttrycka sin frustrationen.

HIPHOPFEMINISMNär en kvinna tar för sig på den svenska hiphopscenen som domi-neras av män är det stort. ”Patriar-katet måste störtas” understryker Silvana Imam i låten I min zon. I våras släppte hon EP:n När du ser mig - se dig, som följer på samma tema. Silvana Imam är kaxig, orädd och tyngst i år. Linda Pira har fått konkurrens.

"Kaxig, orädd och tyngst i år."

DREAM-FOLK COMEBACKIn 2013, the band Mt Wolf were the toast of London, headed for suc-cess. Then, out of the blue, they broke up, citing “creative differen-ces.” The blogosphere was aghast. On 11 November, their Facebook page awoke with a new song: Red. It is a beautiful, reflective song, continuing the dream-folk sound they are known for.

OLD LOVERS MEET AGAINShura has been making waves in 2014 with her own brand of sleepy electro pop. After having some success collaborating with produ-cer Hiatus, she has grown as an artist in her own right. Touch, is a despondent song about old lovers meeting again, created by synths, a dream like voice and a short gui-tar riff.

ELECTRONIC R&BSydney based Movement come out of the Australian scene which is creating so much that is good right now. Ivory is the three-piece's best song combining a slow piano, scattered drums and a soulful voice broken up by a gui-tar solo, creating a minimal R&B electronic sound which could be a livelier James Blake.

tariq desai

"Could be a livelier James Blake."

KÄRLEK, ÅLDRANDE, DÖDTrots att jag i ett år har levt i tät symbios med Sun Kil Moons Benji, årets vackraste album, hittar jag nya stråk i dess introspektiva folkpopsreflektioner som fångar vid varje lyssning. Sångaren Mark Kozeleks texter om kärlek, åld-rande och döden är den självklara musikaliska motsvarigheten till Richard Fords bästa romaner.

BEACH BOYS MÖTER GHOSTBUSTERSDen Los Angeles-bördige Ariel Pink, ofta förärad titeln ”The most hated man in indie”, släppte i november albumet X. Det är ett solindränkt album som låter som en korsbefruktning av Small Faces Ogdens, Beach Boys och sound-tracket till Ghostbusters. Och ja, det funkar givetvis alldeles ypperligt.

SKIMRANDE SOULJessie Wares senaste album Tough love har inte mötts av rik-tigt lika entusiastiska tillrop som 2012 års Devotion. Men person-ligen håller jag det – vid sidan av Kindness och Fat White Familys album – som det bästa som kom-mit från England det gångna året. Alldeles skimrande elektronisk blue-eyed soul. marcus

bornlid

"Det bästa som kommit från England."

följ lundagårds julkalender på lundagard.se ◣

spana in!

När BBC för ett år sedan släppte sin inflytelserika lista Sound of 2014, tippade musik- kritikerna att artister som Sam Smith, Banks och FK Twigs skulle stå för årets bästa genombrott. Om de charmat Kulturredaktionen återstår att se när de så klart frågar sig: Vilken musik var årets bästa?

Vill du har fler musiktips? Var lugn, Hela kulturredaktionen har satt ihop sin årsbästalista på Spotify, med över hundra låtar.

Lyssna på spellistan Lundagårds årsbästalista 2014 på Spotify.

s.34-35 kulturNöje.indd 1 2014-12-01 00:54

KULTURREDAKTIONEN VÄLJER

Trött på att inte hitta något bland affärernas tråkiga jul-klappstips? Kanske vore det en idé att hitta ett alternativt sätt att julklappsshoppa i år.

Du står där, varje år. Samma tid, lika stressad över att du inte hittat alla dina julklappar till dina nära och kära. Men i stället för att hamna i samma bok- affärer som tidigare kan det vara värt att testa något nytt.

på inkonst i Mal-mö behövs varken pengar eller kre-ditkort, utan bara en påse. Kvällen den 16 december erbjuder den till-fälliga gratisbutiken ”The swap before christmas” ett annorlunda sätt att hitta julklappar på – besökarna byter grejer med varandra.

– Tanken från början var att erbjuda ett alternativ till julklappsshoppingen. Vi slänger för mycket saker som vi inte vill ha, därför borde det finnas ett fo-rum där de kommer till nytta, säger Anna Nordlund, arrangör för evene-manget.

Överskottet går till EU-migranter och Röda Korset.

julmarknader är det många av och de finns i olika teman. Den 6 decem-ber arrangeras en hållbar julmarknad

i Domkyrkan i Lund. Du kan gå på workshops eller lyssna på när Kalmar, Wermlands och Blekingska nationer-nas gemensamma kör, Gudrunkören, sjunger.

har du ingen möjlighet att gå den 6 december? Oroa dig inte. På Lilla Torg i Malmö kan du besöka ”Good jul” sista advent, som är en del av Malmö fair-trade citys marknadskoncept för hållbar design och livsstil.

Där kan du ta del av julstämningen och shoppa loss bland varor med temat ekologiskt, fairtrade, vin-tage och lokalpro-ducerat. Helgen

innan håller även Mitt Möllan en julmarknad där man kan ta del av konst, vintage, design och mat.

ett annat alternativ är att ta tåget över bron till Köpenhamn.

Fristaden Christiania har en tradition sedan 70-talet att ar-rangera sin egen exotiska julmark-nad. Bland de olika stånden finns mer än bara droger – bland annat hantverk och handgjorda smycken i en miljö som påminner om en orientalisk basar.

text beri zanganafoto lukas j. herbers

KB KWELI Med sex album, diverse mixtapes och sam-arbeten med bland andra Kanye West och Madlib i bagaget återvänder nu Brooklyn-baserade Talib Kweli med sitt entourage till lilla landet lagom – och creddar Malmö med sin enda Sverigespelning. 8 december stäl-ler han sig på Kulturbolagets scen och visar varför han förtjänar publikens uppmärk-samhet

kevin krooks EN GOD KLAPP I stället för att köpa de vanliga strumporna i julklapp till pappa så kan du ge honom en present som verkligen gör skillnad. De flesta välgörenhetsorganisationer har gjort en tradition av att sälja goda klappar i form av till exempel matpaket, en säker förlossning eller skolmaterial. Du betalar en summa pengar och får ett kort som du kan ge bort med en förklaring på vad du har skänkt. Fett najs helt enkelt.

BIO GA GA Sugen på bio i mellandagarna, men trött på blockbusters? På biografer runt om i Sveri-ge visas Queens konsert från Montreal 1981, känd som en av gruppens bästa spelningar. Ljudet och bilden har arbetats fram för att publiken ska få känslan av att vara på en riktig konsert. Föreställningen visas bland annat på Spegeln i Malmö på juldagen och på Röda Kvarn i Helsingborg på annandagen.

3 tips

följ lundagårds julkalender på lundagard.se ◣

December är marknadernas månad. Vissa handlar bara om att handla, andra mer om att sprida stämning.

Dags att jula fram

foto m

ax alm, to

p dollar

"Tanken från bör-jan var att erbjuda ett alternativ till jul-klappsshoppingen."

▶ Hållbar julmarknad: 6/12 i Domkyrkan i Lund

▶ Julemarked: 5-20/12 i Den grå Hal i Christiania

▶ Mitt julmarknad: 13-14/12 på Mitt Möllan i Malmö

▶ The swap before christmas: 16/12 på Inkonst i Malmö med start kl 17.00 för inlämning. 18.00 öppnar butiken och stänger 20.00

▶ Good jul: 20-21/12 på Lilla Torg i Malmö

marknader

... sång i grupp som du kanske aldrig upplevt det förut. Den tredje januari intar Världens snabbaste allsång Babel med en specialdesignad julshow. I en sorts gemensam karaoke på storbild i upp-vriden hastighet sjunger publiken med för full hals. Säg hejdå till julplågorna genom att plöja dem i raketfart.

anna folkesson

missa inte…

Redigering: Annika Skogar lundagård nr 8 2014 34

karolina jakstrand

andrea ax karlsén

s.34-35 kulturNöje.indd 2 2014-12-01 00:54

lunds universitets studentkårer

Minnet i studentvärlden är bra men kort. Förtroendeposter byts ut och årligen är vi många studenter som påbörjar våra uppdrag som kåraktiva. Gemensamt är att vi har stora ambitioner om vad vi vill genomföra och vårt bidrag till kårernas verksamhet berör och kommer att beröra många även om vi personligen bara är engagerade en relativt kort tid. under den senaste tiden har studenter i hela Sverige drivit kampanjer så som Sveriges förenade studentkårers kampanj “Helt sjukt” och nu även Stockholms uni-versitets studentkårs kampanj “Nej till studieavgifter”. Studenterna har enats om att det här är frågor som är viktiga och att vi ska sträva efter att det ska bli en för-ändring. På kort tid har studentkårerna tillsammans hjälpts åt att uppmärk-samma dessa betydelsefulla frågor för Sveriges studenter som på lång sikt kan leda till en bättre tillvaro för många.

inte bara vilka som jobbar med på-verkansarbetet har ändrats, utan även organisationen kring hur vi bedriver vårt påverkansarbete har genomgått föränd-ringar. I Lund växte det fram nio själv-ständiga kårer från Lunds studentkår och i år firar Teknologkåren 30 år som egen kår. ”Din röst i höst, egen kår i vår!” var kampanjen som då ledde till föränd-ringen vars syfte var att stärka inflytandet för studenter tillhörande Lunds tekniska högskola. lunds universitet har 350 årsjubi-leum om två år och samtidigt firar även studentinflytandet 150 år. Trots att den engagerade studentpopulationen varie-rar så pass mycket så har påverkansarbe-tet under dessa år lett till väldigt mycket som långsiktigt är viktigt för studenter-na, utbildningen och studentinflytandet i allmänhet. Tack vare den ständiga för-nyelsen kommer det in nya energirika och inspirerade individer som brinner för att driva utvecklingen vidare."

sara gunnarsson, ordförande för teknologkåren

Julen närmar sig med stormsteg när dessa rader skrivs är det ännu november, men julpyntet i form av granar och ljusstakar har börjat inta AF Borgen där vi till vardags befinner oss.

Så här i juletider är det mycket som ska hinnas med. Julklapparna ska inhand-las och paketeras, julkorten ska göras och skickas iväg, önskelistan ska skick-as till tomten och för många av oss vän-tar även ett kortare uppehåll från Lund för att besöka nära och kära.

på tal om önskelistor så sitter vi i skri-vande stund och knåpar på en lista med krav och önskningar som vi ska över-lämna till vår nya universitetsledning, som börjar jobba den första januari. En liknande lista skrevs till den ledning som började för sex år sedan och tyvärr är det så att en del saker som vi krävde då kommer återfinnas även i den som kommer att överlämnas till Torbjörn von Schantz och hans nya kollegor.

Den lista som överläm-nas till den nya ledningen är ett viktigt verktyg för att på ett konkret och varaktigt sätt manifestera vad vi som studenter kräver för förändring och fokus av vår rektor och prorektor. Listan, som kommer att presenteras under början av 2015, kommer bland annat att innehålla konkreta mål och ställningstagande kring jämställdhet, ledning av universitetet och krav på ett mer utvecklat studiestöd.

just studiestödet är något som är värt att fördjupa sig i redan här och nu. Lunds universitet har en avdelning som heter ”Studiestöd och vägledning” som består av tre olika grupper: allmän stu-dievägledning, pedagogiskt stöd samt studieverkstaden. Anledningen till att vi lyfter detta särskilt är på grund av de-ras speciella karaktär och oerhörda vikt för Lunds universitets studenter. I dag ställs helt andra krav på Lunds universitet

detta är lusLunds universitets student-kårer, LUS, är ett samarbets-organ för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemen-samt för de studerandes

intressen gentemot universitetet,

kommunen och regionen.

vad beträffar studiestöd än vad som gjorts tidigare, med all rätt anser vi. Studentgruppen i dag skiljer sig mycket från i hur det varit tidigare vilket ställer andra krav på universitetets kunskap och beredskap. Vid en internationell utblick kan vi se att de ledande univer-siteten i världen ligger långt före när

det gäller stödåtgärder.

för att vara ett universitet i världsklass krävs helt enkelt en översyn av vad som i dag erbjuds och framtida satsningar, detta är ett av många sätt att sätta student och utbildningen i fokus och däri-genom även bli världsledande på utbildningssidan.

med en blick mot framtiden och framtida samarbeten med såväl led-ningen för Lunds universitet som Lunds kommun så är nu mer tydligt än vad det varit tidigare. Vi har genom möten med partiföreträdare för den rödgrönrosa koalitionsledningen diskuterat samarbetsformer och po-litiska sakfrågor, vilket än så länge känns väldigt positivt. Nu vet vi också officiellt att Torbjörn von Schantz kom-mer att vara rektor för Lunds univer-sitet. Om sen universitetsstyrelsen väljer att gå på universitetskollegiets linje så vet vi också att han kommer att kampera ihop med Eva Wiberg som fått verksamhetens förtroende att fortsätta som prorektor.

Med framtiden lite klarare, dröm-mar om en vit jul och en lång önske-lista vill vi önska er en god jul och ett gott nytt år.

oskar styfordförandesebastian perssonvice ordförande

En önskelista på ingång

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.


lus kramarStockholms universitets student-kår som tog initiativ till kampan-jen #nejtillstudieavgifter.

lus sparkarÅterigen på regeringen, denna gång för att de inte lever upp till sina löften om satsningar på student-bostäder.

kårkrönika

foto jonas jacobson

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

WWW.LU.SE

Rektor tackar för sig efter sex år

Per går igenom några av de viktigaste insatserna som inträffat under hans rektorsperiod, där han själv varit involverad. Han börjar med studentbostadsfrågan.

– Jag är mycket glad över att ha åstadkommit en förändring för studentbostäderna, både genom att det byggs fler men också att reglerna har förändrats. Bland annat har lärosäten numera möjlighet att förhyra studentbostäder själva.

– Vi har tillsammans med kommunen och Akademiska Hus genomfört en omfattande studentbostadsutredning som bl a har identifierat mark i Lund där studentbostäder ska byggas. Detta är en långsiktig och gemensam satsning som förhopningsvis ska lösa bostadsbristen och inte riskera att studenter väljer bort Lund som studieort, bara för att de inte hittar någonstans att bo.

KÅROBLIGATORIET OCH STUDIEAVGIFTERUnder Per Erikssons tid som rektor har vi fått se både kårobligatoriets avskaffande och ett införande av studieavgifter från utomeuropeiska länder. Per har känt sig mycket personligt engagerad i hanteringen av dessa frågor och är nöjd med att förändringarna har klarats så bra: Samarbetsorganisationen StudentLund har över 20 000 medlemmar och Lunds universitet har idag fler utomeuropeiska studenter än något annat lärosäte i Sverige.

BÄTTRE STUDIEMILJÖERUniversitetets byggnader är ett annat område som Per Eriksson gärna talar om. En ny campus utvecklingsplan är tagen under hans rektorsperiod och det så kallade Kunskapsstråket längs med Sölvegatan är under utveckling.

– Däremot har jag inte lyckats med att göra några förändringar runt Universitetsplatsen, även om nya planer för Kungshuset är på gång. Akustiken är fortfarande dålig i universitetshuset, det blev inga glasdörrar i entrén och gruset utanför byggnaden är fortfarande besvärande.

FORSKNINGSINFRASTRUKTUR I VÄRLDSKLASSPer Eriksson brukar framhålla att forskningsanläggningarna MAX IV och ESS är de största framgångarna i universitetets moderna historia, samtidigt som de också innebär den största ekonomiska påfrestningen.

– Jag är glad över att ha varit delaktig i utvecklingen och finansieringen av MAX IV och att vi nu har ringat in universitetets ekonomiska åtagande för både ESS och MAX IV.

– Jag är också nöjd med att satsningen på Medicon Village har landat så väl. Här har FIRS, Forsknings och innovationsrådet i Skåne, som jag var med och tog initiativ till, haft stor betydelse, liksom samarbetet med Lunds kommun. Jag tror aldrig att relationerna mellan universitet och kommun har varit så bra som de är idag – vi har fler än 20talet andra samarbetsområden.

INNOVATIONSBEGREPPET ARBETAS INRedan i början av sin rektorsperiod arbetade Per Eriksson in begreppet innovation som en väsentlig uppgift för universitetet, jämte utbildning och forskning. Universitetet har sett en rad olika initiativ inom innovationssektorn, t ex avknoppningar och inkubatorer, samt flera verksamheter som har utvecklats, däribland LU Open, Ideon Open, Venture Lab och konferensen Innovation in Mind. Viktigast är att den innovationskultur som finns sedan länge fortsätter att utvecklas.

EFTERFRÅGAR MER SOLIDARITETEn viktig utmaning inom universitetet som kvarstår, menar Per, är att få till en bättre gemenskap och solidaritet inom universitetet. Han menar att det förekommer för mycket intern konkurrens och att det finns en syn där flera större och mindre delar av universitetet vill sköta sig helt själv och inte ser styrkan i det samlade universitetet.

– Förståelsen för de gemensamma styrkorna är inte tillräckligt utbredd. Jag ser däremot att omvärldens syn på universitetet snabbt förändras i en annan riktning. Idag ställer externa

parter i högre grad krav på universitetsledningens engagemang i allt fler frågor. – I Lund är vi bäst i landet på gränsöverskridande forskning, samtidigt är kanske det gränsöverskridande perspektivet också det svåraste att arbeta med. Ingen har överblick över allt men om vi hjälps åt kan vi lösa mycket!

ETT SYNLIGARE UNIVERSITETEn annan utmaning där Lunds universitet inte har kommit tillräckligt långt är synligheten i Stockholm och hur man påverkar policybeslut. Per Eriksson är t ex den universitetsrektor som mest intensivt har drivit frågan om att få till fler utbildningsplatser, men mer finns att göra.

– Däremot har vi blivit mer synliga på andra sätt, inte minst genom vår egen webb, där mycket innehåll är anpassat för mobila enheter, och vår satsning på att få ut nyheter i internationell press.

LIVET EFTER REKTORFormellt har Per Eriksson sabbatsår men nämner några frågor som han gärna kommer att engagera sig i framöver: kampen mot hemlösheten, och arbetet med alumner och donationer. Han står gärna till förfogande för sin efterträdare och för universitetet, precis som hans föregångare har gjort för honom.

– Jag kommer fortsätta att leva efter Lunds universitets vision – att vi är till för att förstå, förklara och förbättra världen.

Under rektor Per Erikssons tid har universitetet växt på flera områden. Det har blivit fler medarbetare (1 800), omsättningen har ökat med drygt 40% (2,4 miljarder) och två av Europas största forskningsanläggningar har börjat byggas. En händelserik tid, men vad är det som Per Eriksson minns bäst själv?

"Vad vi som studenter kräver för förändring och fokus av vår rek-tor och prorektor."

"Vi har stora ambi-tioner om vad vi vill genomföra."

foto

: teknolo

gkåren

s.36-37 Luslu.indd 1 2014-12-01 00:51

lunds universitets studentkårer

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

WWW.LU.SE

Rektor tackar för sig efter sex år

Per går igenom några av de viktigaste insatserna som inträffat under hans rektorsperiod, där han själv varit involverad. Han börjar med studentbostadsfrågan.

– Jag är mycket glad över att ha åstadkommit en förändring för studentbostäderna, både genom att det byggs fler men också att reglerna har förändrats. Bland annat har lärosäten numera möjlighet att förhyra studentbostäder själva.

– Vi har tillsammans med kommunen och Akademiska Hus genomfört en omfattande studentbostadsutredning som bl a har identifierat mark i Lund där studentbostäder ska byggas. Detta är en långsiktig och gemensam satsning som förhopningsvis ska lösa bostadsbristen och inte riskera att studenter väljer bort Lund som studieort, bara för att de inte hittar någonstans att bo.

KÅROBLIGATORIET OCH STUDIEAVGIFTERUnder Per Erikssons tid som rektor har vi fått se både kårobligatoriets avskaffande och ett införande av studieavgifter från utomeuropeiska länder. Per har känt sig mycket personligt engagerad i hanteringen av dessa frågor och är nöjd med att förändringarna har klarats så bra: Samarbetsorganisationen StudentLund har över 20 000 medlemmar och Lunds universitet har idag fler utomeuropeiska studenter än något annat lärosäte i Sverige.

BÄTTRE STUDIEMILJÖERUniversitetets byggnader är ett annat område som Per Eriksson gärna talar om. En ny campus utvecklingsplan är tagen under hans rektorsperiod och det så kallade Kunskapsstråket längs med Sölvegatan är under utveckling.

– Däremot har jag inte lyckats med att göra några förändringar runt Universitetsplatsen, även om nya planer för Kungshuset är på gång. Akustiken är fortfarande dålig i universitetshuset, det blev inga glasdörrar i entrén och gruset utanför byggnaden är fortfarande besvärande.

FORSKNINGSINFRASTRUKTUR I VÄRLDSKLASSPer Eriksson brukar framhålla att forskningsanläggningarna MAX IV och ESS är de största framgångarna i universitetets moderna historia, samtidigt som de också innebär den största ekonomiska påfrestningen.

– Jag är glad över att ha varit delaktig i utvecklingen och finansieringen av MAX IV och att vi nu har ringat in universitetets ekonomiska åtagande för både ESS och MAX IV.

– Jag är också nöjd med att satsningen på Medicon Village har landat så väl. Här har FIRS, Forsknings och innovationsrådet i Skåne, som jag var med och tog initiativ till, haft stor betydelse, liksom samarbetet med Lunds kommun. Jag tror aldrig att relationerna mellan universitet och kommun har varit så bra som de är idag – vi har fler än 20talet andra samarbetsområden.

INNOVATIONSBEGREPPET ARBETAS INRedan i början av sin rektorsperiod arbetade Per Eriksson in begreppet innovation som en väsentlig uppgift för universitetet, jämte utbildning och forskning. Universitetet har sett en rad olika initiativ inom innovationssektorn, t ex avknoppningar och inkubatorer, samt flera verksamheter som har utvecklats, däribland LU Open, Ideon Open, Venture Lab och konferensen Innovation in Mind. Viktigast är att den innovationskultur som finns sedan länge fortsätter att utvecklas.

EFTERFRÅGAR MER SOLIDARITETEn viktig utmaning inom universitetet som kvarstår, menar Per, är att få till en bättre gemenskap och solidaritet inom universitetet. Han menar att det förekommer för mycket intern konkurrens och att det finns en syn där flera större och mindre delar av universitetet vill sköta sig helt själv och inte ser styrkan i det samlade universitetet.

– Förståelsen för de gemensamma styrkorna är inte tillräckligt utbredd. Jag ser däremot att omvärldens syn på universitetet snabbt förändras i en annan riktning. Idag ställer externa

parter i högre grad krav på universitetsledningens engagemang i allt fler frågor. – I Lund är vi bäst i landet på gränsöverskridande forskning, samtidigt är kanske det gränsöverskridande perspektivet också det svåraste att arbeta med. Ingen har överblick över allt men om vi hjälps åt kan vi lösa mycket!

ETT SYNLIGARE UNIVERSITETEn annan utmaning där Lunds universitet inte har kommit tillräckligt långt är synligheten i Stockholm och hur man påverkar policybeslut. Per Eriksson är t ex den universitetsrektor som mest intensivt har drivit frågan om att få till fler utbildningsplatser, men mer finns att göra.

– Däremot har vi blivit mer synliga på andra sätt, inte minst genom vår egen webb, där mycket innehåll är anpassat för mobila enheter, och vår satsning på att få ut nyheter i internationell press.

LIVET EFTER REKTORFormellt har Per Eriksson sabbatsår men nämner några frågor som han gärna kommer att engagera sig i framöver: kampen mot hemlösheten, och arbetet med alumner och donationer. Han står gärna till förfogande för sin efterträdare och för universitetet, precis som hans föregångare har gjort för honom.

– Jag kommer fortsätta att leva efter Lunds universitets vision – att vi är till för att förstå, förklara och förbättra världen.

Under rektor Per Erikssons tid har universitetet växt på flera områden. Det har blivit fler medarbetare (1 800), omsättningen har ökat med drygt 40% (2,4 miljarder) och två av Europas största forskningsanläggningar har börjat byggas. En händelserik tid, men vad är det som Per Eriksson minns bäst själv?

foto

: teknolo

gkåren

s.36-37 Luslu.indd 2 2014-12-01 00:51

sista sidan

Telia is a part of TeliaSonera. TeliaSonera provides network access and telecommunication services in the Nordic and Baltic countries, the emerging markets of Eurasia, including Russia and Turkey, and in Spain. TeliaSonera helps people and companies communicate in an easy, efficient and environmentally friendly way. Our ambition is to provide the best customer experience, high quality networks and cost efficient operations.

Want to fulfill your dreams together with bright people?Join us.We appreciate all the time you invest in your studies building your future. We’re passionate about making life easier for our customers around the world. To succeed we need talent – engineers from Lund who drive evolution and deliver world class customer experience. Every day. If that’s you – join us.

Lundagard.indd 1 2014-08-07 11:20s.38-39 Q+serie.indd 1 2014-12-01 01:39

Tänt vare här! Så här i julklappstider kan

jag ju inte annat än att dra tassen till mig

och undra..

... hur kritisk har en varit när en ler

och LTH:s julkalender få räkna ner?

... om Lunds är de röda, SSK de blå

Kan kärleken finnas emellan de två?

... När ska köket lära sig läxan,

vem fan vill ha smörgåstårta på sexan?

... Om pengasvinn för pengasvin

byttes ut mot pengavin

med pingvin?

... Titel, titel på väggen där

säg vem som pampigast i Studentlund är!

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

MORRHOPPANAvgående studentlundskoor-dinator. Färgblind färgklick. Läser kommunikation, även

om han verkar hysa agg mot vissa kommunikatörer. Troligen Lunds mest slipade säljare. Förutom att ha sålt in Studentlund till nya stu-denter under de Hälsningsgillen han ordnat, har han även lyckats med konststycket att sälja in Sydskånska nationens bal Knävlingagillet till ett av Smålands nations nationsombud. Själv har han enligt uppgift aldrig tackat nej till en bal. Fick lära sig den hårda vägen att trettio meter ordensband inte kan bokföras som förbrukningsmaterial. Har bjudit in sig själv på kaffe hos större delen av Lunds studentliv, även om aldrig Q haft den äran. Samuelsson är en stor hiphopentusiast sprungen ur Hörbys hood. I Lund har han startat den inte så svarta klubben Svartklubben där han är känd under sitt artistnamn Tompa Bultsax.

illustration sara o

ttosso

n

q : tom samuelsson (ssk)

sista sidan

Redigering: Kenneth Carlsson lundagård nr 8 2014 39

Telia is a part of TeliaSonera. TeliaSonera provides network access and telecommunication services in the Nordic and Baltic countries, the emerging markets of Eurasia, including Russia and Turkey, and in Spain. TeliaSonera helps people and companies communicate in an easy, efficient and environmentally friendly way. Our ambition is to provide the best customer experience, high quality networks and cost efficient operations.

Want to fulfill your dreams together with bright people?Join us.We appreciate all the time you invest in your studies building your future. We’re passionate about making life easier for our customers around the world. To succeed we need talent – engineers from Lund who drive evolution and deliver world class customer experience. Every day. If that’s you – join us.

Lundagard.indd 1 2014-08-07 11:20

Q erkänner att fördomar denna gång kom på skam:

Hiphopgenren upplevs ofta kriminell och obildbar;Enfaldiga män som lika stor figur som pondus har.Schablonen uppfylls inte alls då Tom är både klipsk och smal.DJ bör nog läsas ut som Delikat och Jovial.

s.38-39 Q+serie.indd 2 2014-12-01 01:40

Posttidning BAvs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 LundAdressändring hos din nation eller kår

Vore det inte skönt om livet var lite enklare och hade färre reservationer? Byt till ett abonnemang med schyssta villkor: Utan dolda avgifter och bindningstid. Nu med tre månader till halva priset! Mobiltelefoni utan lur

Tyson är en väldigt barnkär* pitbull

s.40 Baksida.indd 1 2014-12-01 01:16

Documents

Lundagård 8/2014