Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Masteruppsats, 30 hp | Masterprogrammet i statsvetenskap

Vårterminen 2020 | LIU-IEI-FIL-A--20/03456--SE

Låt oss prata om det gemensamma

– En idealtypsanalys av sociala institutioner och medborgarskapsideal i skolan

Let us talk about the common

– An ideal type analysis of social institutions and citizenship ideals

Pouya Gazerzadeh

Handledare: Johan Nordensvärd

Examinator: Lars Niklasson

Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige

2

Abstract

For a long time the discourse and orientation of Swedish school research has been focused on

rights and democracy as a process, at the expense of the common or the cultural mechanisms

that are important for a solid society. The result of the current research has led to this master’s

thesis which aims to investigate if the Swedish elementary curriculum is able to reproduce the

components that unite the people within a society, what can be referred to as the common.

The aim is also to investigate what kind of citizenship ideals the Swedish elementary

curriculum is expressing and intended to be implemented. The theoretical framework for this

master thesis is liberal and communitarian citizenship and social institutions. The liberal focus

on the individual and her relationship towards the state is opposed to the communitarian focus

on the common and its social components. The method applied is ideal type analysis which

means that an ideal is being designed and the studied object is being compared to the ideal. In

this thesis the ideal consists of social institutions, and all the elementary curriculums since

1878 is being compared to this ideal.

The result of the ideal type analysis is that social institutions exist in all studied documents

but to varying degrees and with varying content and clarity in what is intended. The first

governing documents were not very comprehensive and relatively general in their

formulations which also is the case of the curriculums from 1962 and onwards. From the

breakthrough of parliamentarianism to 1969, the governing documents became much more

elaborate and clearer in which citizenship ideal was reproduced and much more open with its

intention to reproduce social institutions. Thereafter, the presence of cultural institutions have

decreased and the citizenship ideal has moved towards a more liberal ideal. The research

provides different answers to why a certain curricula lack social institutions. It is quite

possible that the first normal plans were not intended to engage in citizen education. The

curricula that constituted the governing document for the modern elementary school may have

diffuse formulations and fewer traditional elements because the Swedish school system has

become more focused transferring knowledge and not foster. It is not always clear what

citizenship ideal the curriculums express. The conclusion is that from 1878 to 1955 the

curriculums, with some reservations for guesses, had the intention to implement

communitarian citizenship. The curricula of 1962, 1969, 1980 and 1994 are more or less

instances of liberal communitarianism. Today's curriculum is very liberal in its discourse,

although it may be that citizenship education is not a purpose. It may be that today's primary

school is entirely aimed at transferring knowledge and not fostering, which comes with risks.

3

Innehållsförteckning

1. Inledning 4

1.1. Skolan och gemenskapen 5

1.1.1. Skolan och medborgarskap – sällan en fråga om skyldigheter 6

1.2. Uppsatsen syfte och frågeställningar 8

1.3. Uppsatsens disposition 9

2. Uppsatsens kontext, en fördjupning, och tidigare forskning 10

2.1. Tidigare forskning om medborgarskap och utbildning 10

2.2. Uppsatsämnets kontext 14

2.3. Sammanfattning och problembild 16

3. Teoretiska utgångspunkter 17

3.1. En introduktion om medborgarskapets grunder 17

3.2. Medborgarskap – enligt den liberala skolan 19

3.3. Kommunitaristiskt medborgarskap 23

3.4. En diskussion om valet av medborgarskapsideal 25

4.5. Sociala institutioner 26

3.5. En fråga om svenskhet? 28

4. Idealtypsanalys, studiens avgränsningar och nyckelbegrepp 29

4.1. Idealtypsanalys – Ramar för att studera ramar 29

4.1.1. Metoddiskussion 32

4.2. Avgränsning av studieobjekt 33

4.3. Förklaringar av begrepp i modellen 34

5. Resultat 39

5.1. Den svenska skolan – en historisk introduktion 39

5.2. Resultatet från idealtypsanalys 40

5.3. Slutsatser utifrån uppsatsens frågeställningar 72

6. Diskussion 74

7. Källförteckning 78

4

1. Inledning

”Visa kommande generationer vad Amerika betyder. De behöver en förebild.” - Timothy

Snyder1

Timothy Snyder är professor i historia vid Yales universitet och har bland annat publicerat

böcker om hur och varför vi ska vara vaksamma kring tendenser som försämrar det

demokratiska styrelseskicket. Citatet i sig skulle kunna betraktas som resonabelt av de flesta.

Men vad skulle gemene svensk säga om denne fick veta att rubriken i kapitlet, där citatet

hämtades från, lyder – ”Var patriot”? Hur skulle svensken reagera om statsministern

proklamerade att vi ska visa kommande generationer vad Sverige betyder? Lite svepande och

kanske med viss raljans kan svaret tänkas vara ”Vad menar han med Sverige? Vad är det vi

ska föra vidare?”

Intresseområdet för uppsatsen är hur vi reproducerar den delen av medborgarskapet som berör

överföring av kulturella värden, normer, kunskap och färdigheter till nästa generation. Det är

inte helt orimligt att det delvis redan sker, eller åtminstone borde ske, genom skolan via dess

formande av medborgarskapet och individen. Det råder ingen brist på liknande forskning på

området eller liknande områden. I en avhandling av Jan Grannäs har denne låtit elever berätta

om sina erfarenheter av skolans demokratifostrande uppdrag.2 I ett annat exempel av Johan

Sandahl har samhällskunskapens och historieämnets roll i elevernas medborgarutbildning

undersökts.3

Det som denna uppsats vill bidra med är att få en mer övergripande bild om institutionella

förutsättningar finns för att kunna reproducera svenska sociala institutioner som utgör det

gemensamma i det svenska medborgarskapet. Metodologiskt är skillnaden mot tidigare

studier att denna uppsats utgår från ett ideal där det gemensamma mellan medborgare är i

centrum, inte bara demokratin som process som så ofta är fallet i tidigare studier.

1 Snyder, Timothy, Om tyranni: tjugo lärdomar från tjugonde århundradet, Albert Bonnier, Stockholm, 2017. S.

84. 2 Grannäs, Jan, Framtidens demokratiska medborgare: om ungdomar, medborgarskap och demokratifostran i

svensk skola, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2011,Uppsala, 2011. S. 19. 3 Sandahl, Johan, Medborgarbildning i gymnasiet: ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans

samhälls- och historieundervisning, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms

universitet, Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2015,Stockholm, 2015. S. 22f.

5

1.1. Skolan och gemenskapen

Vad har då gemenskapen, de sociala institutionerna, medborgarskapet och skolan med

varandra att göra? Om vi börjar med John Dewey, som tillhör de starkare förgrundsgestalterna

som beskrivit skolans roll samt skolans relation till samhället, så säger han att skolan formar

våra attityder genom kommunikation. När eleverna efter skolan blir fullvärdiga medborgare

kommer de leva i en gemenskap med en hel nations medborgare, det som enligt Dewey håller

samman medborgarna är det gemensamma och kommunikation.4

Skolan finns enligt Dewey för att ett mänskligt samhälle idag, och sedan lång tid tillbaka, är i

behov av kunskap om det som sker utanför den egna sfären. Dessutom finns det ett behov av

att känna till sådant som ligger utanför den egna generationen. Ett exempel från Dewey är att

antikens greker och romare fortfarande har ett starkt inflytande över våra samhällen och hur vi

tänker och för att föra över kunskapen och lärdomarna från förr behöver vi ett skolväsende.5

Skolan har med andra ord rollen att överföra den kunskap som producerats bortom den

levande generationen som kommande generation har nytta av.

Om vi värderar demokratin, så har vi ett intresse av att utbildningen i vårt samhälle håller hög

kvalitet. Sambandet, enligt Dewey, är att en demokrati blir lidande om inte väljarkåren i ett

demokratiskt samhälle är utbildade. Om vi inte önskar en auktoritär regim måste skolan skapa

medborgare som vill engagera sig frivilligt med ett genuint intresse för att engagera sig. Men

demokratin kan enligt Dewey i en djupare bemärkelse också betraktas som en livsform i

förening med andra livsformer som utgår från en gemensam erfarenhet.6 En gemenskap kan

underlättas av gemensamma normer och andra sociala institutioner för att den ska fungera7

men ger också gemenskapen en tydlig mening.8 Här tillkommer med andra ord rollen att

forma de blivande medborgarnas förmåga att samsas, samt kunna hantera och förvalta ett

demokratiskt samhällsstyre.

4 Dewey, John, Demokrati och utbildning, Daidalos, Göteborg, 1999. S. 38. 5 Ibid. S. 54f 6 Ibid. S. 175. 7 Rothstein, Bo, Vad bör staten göra?: om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, 3. uppl., SNS förlag,

Stockholm, 2010. S. 175. 8 Hall, Peter A., Rosemary C. R. Taylor, and Rosemary C.R. Taylor. 1996. “Political Science and the Three New

Institutionalisms.” Political Studies 44 (5): 936–57. doi:10.1111/j.1467-9248.1996.tb00343.x.

6

I fråga om utbildningsväsendet ska sätta individen i centrum eller om samhällsgemenskapen

ska vara i centrum har växlat under historiens lopp. Efter Napoleon-krigen i 1800-talets

början intog utbildningen en fostrande prägel med målet att skapa lydnad gentemot

nationalstaten. Utbildningsfilosofin försökte med tiden att hitta en medelväg mellan det

individualistiska och gemensamma. Resultatet blev perspektivet att individen var ingenting

utan samhällets institutioner, med hjälp av institutioner kunde däremot individen utveckla sin

personlighet.9

1.1.1. Skolan och medborgarskap – sällan en fråga om skyldigheter

Diskussionen och diskursen runt medborgarskapet har länge kretsat kring temat rättigheter. Vi

ser detta genom en mängd olika teoribildningar och perspektiv, exempelvis det sociala

medborgarskapet som inriktar sig mot medborgarens rätt till välfärd.10 Samtidigt har corona-

epidemin lyft frågor om individens ansvar. På flera håll inom media, men även från

privatpersoner på sociala medier, har problematiken i att många svenskar inte följer

9 Dewey, John, Demokrati och utbildning, Daidalos, Göteborg, 1999. S. 134f. 10 Jacobson Pettersson, Helene, Creating social citizenship: young people, ethnicity and participation in a

Swedish local context, Linnaeus University Press, Diss. (sammanfattning) Växjö : Linnéuniversitetet,

2012,Växjö, 2012. S. 20f.

Skolan

Det gemensamma

Elevens fostran till medborgare

Medborgarskap

Figur 1 – Sambandet mellan skolan, medborgarfostran, det gemensamma och medborgarskapet i sig. Grundsynen i uppsatsen är att alla faktorer i modellen. Skolan formar på lång sikt det gemensamma och det gemensamma formar skolan. Skolan fostrar eleverna till medborgare, genom skolan formar det gemensamma eleverna. När eleverna växt upp återskapar de det gemensamma genom interaktion som sedan återigen formar skolan.

7

myndigheternas rekommendationer lyfts på ett sätt som ger intrycket av att diskussion om

medborgarens skyldigheter har fått för lite utrymme i våra liv. Ett exempel ser vi här:

”I de Corona-tider vi nu lever, är myndigheternas råd att hålla ordentligt avstånd till andra

när man rör sig utomhus, i affären, etcetera. En promenad i centrala Göteborg häromdagen

gav dock intryck av att det finns många som inte alls följer råden. Det är fel. Inte främst för

att det bryter mot myndigheternas rekommendationer eller riskerar att smitta andra; det är

fel av oberoende moraliska skäl…. Med andra ord, de som inte bidrar med att bära sin del av

bördan åker snålskjuts på de andras insatser även om just deras brist på samarbete inte har

någon inverkan på huruvida projektet lyckas eller inte.”11

Citatet ovan kommer från Fredrik Hjorthen, postdoktor i politisk teori. Det är genom bland

annat ledarsidor från personer som Hjorthen som det går att se en problematik i människors

förmåga att inte enbart agera utifrån rättigheter men även utifrån skyldigheter. Denna

problematik skulle av vissa forskare kunna förklaras med hjälp av teorier om sociala

institutioner, som har sitt ursprung i teorier om sociologisk institutionalism, och då främst

förmågan att leva efter normer.

Normer, oskrivna regler, uppfattning om vad som är acceptabelt och önskvärt är enligt

forskare som Bo Rothstein, Charles Taylor och Gerard Delanty viktiga i ett samhällsbygge då

lagar inte räcker för att skapa en stabil och ordnad tillvaro för alla medborgare. Sociala

institutioner i denna studie skulle i en större samhällskontext kunna beskrivas som det

kulturellt gemensamma mellan medborgare i ett land. Historiskt sett har skolan haft en

fundamental roll i att reproducera det gemensamma vilket förmodligen ligger till grund för

den relativt höga tilliten till både myndigheter och mellan individer i Sverige.12 Tillit och det

gemensamma måste dock reproduceras av det enkla skälet att äldre generationer försvinner

och nya tillkommer och därmed ska det undersökas hur skolan gjort innan och hur den gör

idag, mer om detta i nästa kapitel.

11 Hjorten, Fredrik D. Därför bör du bli förbannad på de som inte följer råden. Göteborgs-posten. 2020-04-28

kl. 18.09. 12

Mellanmänsklig tillit i Sverige 1996-2017 [Elektronisk resurs], 2018

https://som.gu.se/digitalAssets/1693/1693094_21.-mellanm--nsklig-tillit-2017.pdf

8

1.2. Uppsatsen syfte och frågeställningar

Uppsatsens introduktion i form av bakgrundskontext utmynnar här i dess konkreta syfte och

frågeställningar. Syftet är att undersöka reproduktionen av det svenska medborgarskapet ur ett

perspektiv där det gemensamma är i centrum med skolan som forskningsområde. I denna

uppsats undersöks medborgarskapet med utgångspunkt i de liberala och kommunitaristiska

skolorna. Valet av just de två skolorna bygger på att individens rättigheter i centrum ställs mot

det gemensamma i centrum, de båda synsätten har omväxlande haft dominans för vad som ska

vara essensen i ett samhällsbygge och är därmed av intresse att lyfta i denna uppsats. Det

social-institutionella perspektivet kommer in genom att studera förekomsten av institutionerna

som syftar till att skapa gemenskap.

Det gemensamma kan som nämnt i teoretiska sammanhang benämnas som sociala

institutioner, en form av institutioner som är av kulturell art eller som syftar till att skapa

gemensamma ramar för identitet, mening och förståelse av tillvaron. Denna uppsats

undersöker förekomsten av kulturella, normativa och kulturellt kognitiva institutioner som ska

reproduceras i skolans läroplaner och vilken kontext som lärs och har lärts ut i skolämnena

kristendomskunskap, samhällskunskap och historia. Läroplanerna i fråga är de som utgjort

och utgör styrdokument för folkskolan (som då benämndes normalplaner eller

utbildningsplaner) och grundskolan. Det allra första dokumentet implementerades 1878 och

den senaste som implementerades 2011 utgör dagens styrdokument, totalt tio dokument

studeras. Empirin kommer därefter att utgöra underlag för att förstå dagens medborgerliga

Medborgarskap

Det gemensamma som förutsättning

att uppfylla skyldigheter

Skyldigheter uppfylls

Förutsättningar för rättigheter

Rättigheter

Figur 2 – Tankemodell av hur rättigheter förutsätter att skyldigheter uppfyllts. Medborgarskap kräver gemensamma ramar som medför att nödvändiga skyldigheter uppfylls vilket är en förutsättning för rättigheterna som kommer med ett medborgarskap. Medborgarskapet kan därefter upprätthållas.

9

reproduktion, som hädanefter benämns medborgarfostran, i skolan och vad den rent teoretiskt

kan tänkas åstadkomma för effekt.

Uppsatsens frågeställningar är:

Förekommer det, och i så fall i vilken utsträckning, mål om reproduktion av sociala

institutioner i nuvarande och äldre läroplaner och hur har utvecklingen sett ut till idag?

Hur väl kan dagens läroplan reproducera medborgarskap ur ett social-institutionellt

perspektiv?

Om sociala institutioner saknas i läroplaner och kursplaner, hur kan det förstås?

Vilket medborgarskapsideal uttrycks i studerade läroplaner och kursplaner?

1.3. Uppsatsens disposition

Efter genomgången av uppsatsens disposition kommer en mer ingående genomgång av

dagens samtal och forskningsläge kring medborgarfostran att redogöras. Mer brukligt är att

enbart rådande forskningsläge behandlas i en uppsats av detta slag, men under processen att

färdigställa arbetet har en insikt uppkommit om att innehållet även behöver en beskrivning av

kontexten som uppsatsämnet uppstod ur. Idén till uppsatsämne formades inte enbart från vad

som saknas inom forskningsfältet på området, utan också från vad som framgått i mer

informella och formella mediala sammanhang om vad som saknas i dagens samhällsbygge.

Efter genomgången av tidigare forskning och medial kontext kommer en omfattande teoretisk

genomgång, med syftet att ge er läsare ett vetenskapligt sammanhang kring uppsatsens

övergripande syfte att undersöka reproduktionen av medborgarskapet. Denna del utgörs

konkret av teorier om medborgarskap och dess sociala institutioner. Därefter följer en

beskrivning av uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt.

Efter den teoretiska genomgången redovisas resultatet av analysen som genomförts på utvalda

dokument. Inledningsvis kommer resultatet mestadels vara av beskrivande slag utifrån

idealtypsmodellen som konstruerats, för att vid redovisningen av dagens styrdokument bli

mer utredande med hjälp av forskningslitteratur.

Uppsatsens avslutas med en diskussion om resultatet en sammanfattning av resultatet och

avrundas med förslag på framtida forskning.

10

2. Uppsatsens kontext, en fördjupning, och tidigare forskning

För att motivera relevansen i uppsatsämne och dess frågeställningar följer nedan en

genomgång av tidigare forskning på temat medborgarskap och skolan, följt av ett avsnitt som

redogör kontexten där idén till uppsatsämnet växt fram ur. Syftet med en redogörelse av

kontexten är att tydliggöra uppsatsens relevans och sammanhang.

2.1. Tidigare forskning om medborgarskap och utbildning

Innan analysen av uppsatsens empiri påbörjades gjordes en eftersökning på tidigare forskning

såsom licentiat, doktorsavhandlingar och material från etablerade forskare. Genom att visa

tidigare forskning från flera nivåer, där många av författarna i grunden är lärare, blir det

lättare att påvisa luckorna som ska fyllas med hjälp av denna uppsats och hur ett

statsvetenskapligt perspektiv kan lyfta forskningen på området. På så vis blir det lättare att

förklara varför det är nödvändigt med en uppsats som betraktar medborgarskap utifrån sociala

institutioner och det gemensamma som i sig visat sig vara ett sällsynt forskningsområde,

framförallt med idealtypsanalys som metod.

2.1.1. Framtidens demokratiska medborgare

Jan Grannäs har i sin avhandling Framtidens demokratiska medborgare utgått från ett

elevperspektiv, elever på olika skolor har fått berätta om sina erfarenheter av skolans

demokratifostrande uppdrag. Grannäs inriktar sig framförallt på de sociala processerna mellan

elever och skolpersonal, elevernas erfarenheter, uppfattningar om demokrati och inflytande

och hur eleverna ställer sina uppfattningar i relation till skolans uppdrag.13

Grannäs utgångspunkt i sin studie var den vikande trenden för politiskt deltagande med

medlemskap i ett parti som främsta markör. Studien genomfördes när 1994 års läroplan var

rådande i grundskolan, där demokratifostran hade en primär plats i skolans mål och syfte.14

Studiens genomfördes på tre skolor med helt olika elevunderlag med avseende på

13 Grannäs, Jan, Framtidens demokratiska medborgare: om ungdomar, medborgarskap och demokratifostran i

svensk skola, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2011,Uppsala, 2011. S. 19. 14 Ibid. S. 187.

11

socioekonomisk bakgrund. I resultatet av intervjuerna kan vi läsa att eleverna på alla

studerade skolor värdesätter kunskap och god utbildning, men hade olika synpunkter på vad

som inte fungerade. Det fanns institutionaliserat elevinflytande i form av exempelvis elevråd,

men tilltron till elevinflytandet och kunskap om vad demokrati innebar varierade stort.15

Studien var utformad som en fallstudie och intrycket är att Grannäs hade ambitionen att

beskriva situationen kring demokratifostran på de utvalda skolorna.

Det som denna uppsats vill bidra med är att få en mer övergripande bild om institutionella

förutsättningar finns för att kunna reproducera det svenska medborgarskapet genom att

studera alla läroplaner eller motsvarande. Skillnaden är också att Grannäs studie inte beskriver

hur en ideal situation ser ut. I och med att analysen i denna uppsats utgår från ett ideal blir det

lättare att påvisa brister i skolans roll på ett mer övergripande plan, inte bara i ett par fall.

2.1.2. Medborgarbildning i gymnasiet

En produktion som är relativt snarlik denna uppsats har författats av Johan Sandahl i en

avhandling bestående av fyra artiklar som går under namnet Medborgarbildning i gymnasiet.

Skillnaden mellan denna studie och Sandahls är att han är mer inriktad mot didaktiken, av

naturliga skäl med tanke på hans lärarbakgrund. Utgångspunkten i Sandahls avhandling är

skolans uppdrag att forma medborgare och tar avstamp vid folkskolans införande och

kristendomsundervisningens roll att skapa normerande ramar. Intressant är att Sandahl ser

nationalismens och nationalstatens intåg som en brytpunkt för kristendomsundervisningens

framträdande och normerande roll. Skolan skulle istället mer explicit ena folket i de olika

landskapen i en enad gemenskap. Dock använde sig Sandahl av källor med en diskurs om

”föreställd gemenskap”, vilket denna uppsats inte gör då gemenskapen betraktas som en

förutsättning och något som i sig inte är föremål för kritik (”föreställd gemenskap” tolkas som

ett kritiskt förhållningssätt).16 Sandahls fortsatte i sin inledning att beskriva historieämnets

och samhällsundervisningens intåg och hur industrisamhället försköt historieundervisningens

roll mot en medborgarbildande inriktning. Samhällsinslaget blev dock en fråga om fakta om

15 Grannäs, Jan, Framtidens demokratiska medborgare: om ungdomar, medborgarskap och demokratifostran i

svensk skola, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2011,Uppsala, 2011. S. 193. 16 Sandahl, Johan, Medborgarbildning i gymnasiet: ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans

samhälls- och historieundervisning, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms

universitet, Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2015,Stockholm, 2015. S. 12f.

12

samhällets institutioner och socialt uppförande enligt Sandahl, vilket medförde att

samhällsundervisningen mer blev ett komplement till historieundervisningen.17 Bedömningen

är att Sandahl tolkar nödvändiga kunskaper om medborgarskap i en mer nutida kontext medan

denna uppsats väljer att betrakta skolans innehåll utifrån den kontext de uppstod i, samtidigt

som sociala institutioner betraktas som något tidsneutralt men vars innehåll kan variera. Att

inte blanda in dagens syn på vad som är nödvändig kunskap bygger på att dagens normer

nödvändigtvis inte behöver vara de mest optimala.

Sandahls syfte med sin studie var att undersöka samhällskunskapens och historieämnets roll i

elevernas medborgarutbildning. De konkreta frågeställningarna i Sandahls delstudier inriktar

dels på att finna tankeredskap i skolämnena och undersöka om dessa är applicerbara i livet

som medborgare. Sandahl andra delstudie syftade till att undersöka resonemangen mellan

lärare och elever om relationen mellan politiskt deltagande och ämneskunnande i

samhällskunskap. Den tredje delstudien inriktade sig mer mot skillnader och likheter mellan

ämnena med nedslag i innehåll som berör ämneskunnande och medborgarbildning. Den fjärde

delstudien hade som syfte att undersöka elevernas egna tankar kring vad som är viktigt i den

svenska demokratin och dess framtid.18

Sammanfattningsvis liknar temat i ett par av Sandahls artiklar temat i denna uppsats.

Skillnaden är dock fortfarande markant i teoretisk utgångspunkt och metod med den naturliga

följden att resultaten skiljer sig åt mellan denna uppsats och Sandahls avhandling.

2.1.3. Läroplanernas och skolkunskapernas politiska dimension

Tomas Englund genomförde på 1980-talet en studie som några år senare översattes till

svenska med titeln Läroplanernas och skolkunskapernas politiska dimension. Englunds

ambition verkar ha varit att fånga en mängd olika teman. Exempel på teman är

läroplansteoretiska perspektiv i den medborgerliga och politiska bildningen, i en

industrikapitalistisk demokratikontext. Englund ville också studera vad han kallade

underliggande determinanter, det vill säga explicita och implicita principer i

17 Sandahl, Johan, Medborgarbildning i gymnasiet: ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans

samhälls- och historieundervisning, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms

universitet, Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2015,Stockholm, 2015. S. 13f. 18 Ibid. S. 22f.

13

undervisningsinnehållet, och han ville också studera utbildningskonceptioner. Englund

genomförde studiens övergripande teman på en mängd olika sätt och att sammanfatta hela

studien hade upptagit för stor plats i denna uppsats. Vad som observerats är att Englund

verkar ha utgått från ett kritiskt perspektiv och ett klassperspektiv.19

Likt denna uppsats, om än i andra ordalag, ville Englund studera determinanter i skolans

styrdokument, som i denna uppsats är de sociala institutionerna och medborgarskapsidealet i

undervisningsinnehållet. Skillnaden mellan Englunds studie och denna uppsats är att

utgångspunkten för denna uppsats inte är kritisk i första hand. Kritiken som denna uppsats ger

vid studier av läroplaner och dylikt är snarare vid avsaknad av det Englund kallade

determinanter (även om denna studies determinanter är av annat slag än Englunds), inte att

kritisera dolda och underliggande mål i skolans innehåll som ett självändamål.

2.1.4. Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle

Emmy Jonasson Ring har i sin licentiat undersökt samhällskunskapens roll i samhället. I

egenskap av lärare är det inget märkligt att hon har ett didaktiskt perspektiv i sin studie, men

det intressanta är skillnaden mellan hennes betraktelsesätt av medborgarskap jämfört med

denna uppsats. Medborgarskapet i Jonasson Rings studie lägger sin tyngdpunkt i det

demokratiska deltagandet och är i hennes studie något som utgår från gemenskapen som

definieras av rättigheter, skyldigheter, identitet men även deltagande. Författaren utgick

främst från Gerard Delanty och två olika medborgarskap: dels marknads- och statscentrerat

medborgarskap som Jonasson Ring säger utgörs av nationalitet och det rent formella

medlemskapet vilket delvis påminner om det kommunitaristiska. Det andra

medborgarskapsidealet var det så kallade substantiella som utgörs av deltagande, vilket delvis

kan sägas påminna om både det kommunitaristiska och liberala medborgarskapet. Jonasson

Ring utgick ifrån att individualism automatiskt medför deltagande. Det finns även en stark

prägel av Anthony Giddens teorier om den informella demokratin i form av diskussioner och

kritiskt tänkande.20

19 Englund, Tomas, Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension, Daidalos, Göteborg, 2005. S. 30f. 20 Jonasson Ring, Emmy, Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle: medborgarkompetenser och didaktiska

utmaningar, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Samhällskunskap, Karlstads universitet,

Licentiatavhandling (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2015,Karlstad, 2015. S. 15f.

14

Jonasson Rings studie är på många sätt lik andra studier i syn på medborgarskap, framförallt i

fråga om vad som utgör medborgarskap. Demokratin är i hennes studie på förhand given och

det centrala, det är där Jonasson Rings studie och denna uppsats allra tydligast skiljer sig åt.

Denna uppsats ser inte medborgarskap i första hand som en fråga om demokrati, dessutom

måste det finnas något gemensamt i grunden mellan medborgarna i en demokrati för att

demokratin ska vara möjlig.

2.2. Uppsatsämnets kontext

Med tanke på att det knappt finns någon nyare forskning som studerar sociala institutioner i

skolan, med ett medborgarskapsideal som utgår ifrån det gemensamma, har uppsatsens

problemformulering och dess relevans varit svår att formulera på ett sätt som gör den tydlig.

Möjligen kan det bero på att Sverige är ett land där diskussioner om vad som är svensk kultur

tenderar att bli mediestoff eller politikerstoff där frågan bryts ned till den grad att ämnet

urvattnas, det reduceras till ett slags tabu. Ledarskribenten Ivar Arpi beskrev problematiken

målande för knappt två år sedan i Svenska Dagbladet:

”En av dem som jag har pratat mest med om identitet och svenskhet genom åren är

författaren Qaisar Mahmood, till vardags avdelningschef på Riksantikvarieämbetet. Vi lärde

känna varandra när vi båda deltog i en paneldebatt om kulturarv och främlingsfientlighet på

Historiska museet i början av 10-talet. Min poäng där var att intellektuella och politiker i sin

iver att vara inkluderande ibland har gått så långt att de förnekar att det ens finns en

svenskhet att inkluderas i.

Ett par klassiska exempel på det är Fredrik Reinfeldt besökte Ronna och sade att ”Ursvenskt

är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån.” Eller när Mona Sahlin påstod

att det inte fanns någon svensk kultur. När Fredrik Reinfeldt pratade om ”etniska svenskar

mitt i livet” blev upprördheten stor över att han ens påstod att det fanns något som kunde

kallas etniska svenskar. Men om svenskheten är helt tom, vad betyder ens integration då?”21

Det som Arpi lyckades sätta ord på var att diskussion om svensk kultur, som en del i att bli

medborgare, har varit tabu under lång tid. Om ledande politiker betraktar kulturen i sitt eget

21 Arpi, Ivar. Vad är en svensk egentligen? Svenska Dagbladet. 2020-04-06 kl. 18.20

15

land på det sätt som Arpi beskrev i sin ledare, så lär även forskares och människors

uppfattningar delvis vara densamma på många håll. Att sedan i en masteruppsats utan

kvantitativ data och kvalitativa intervjuer besvara frågeställningar med hjälp av teorier av ett

helt annat slag än den tidigare forskningen har varit en diger utmaning. Men efter Arpis ledare

har andra, troligen oberoende av Arpis ledare, lyft vikten av det gemensamma och det som

binder ihop människor i ett samhälle. Bland många etablerade forskare har det alltid varit ett

faktum att gemensamma normer och ramar är väsentliga i ett samhällsbygge. Ett exempel är

ett samtal om det gemensamma i ett avsnitt av podcasten Filosofiska rummet som ges ut av

Sveriges Radio. I avsnittet med rubriken Bildning samtalar idéhistorikern Sverker Sörlin och

filosofen Åsa Wikforss om grunden till ett nytt bildningsbegrepp som inbegriper både

kunskap och värderingar med potential att bilda ram till en samhällsgemenskap. Både Sörlin

och Wikforss ser det som ett bekymmer att gemensamma ramar, jämfört med tidigare, för en

undanskymd tillvaro och att detta gör det svårt att föra samtal och kommunicera människor

emellan.22

Från politiskt håll har exempelvis Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch lyft tankar om

normer och det gemensamma. Så här löd ett segment i hennes tal på Kristdemokraternas

riksting 2019:

”Normerna är med oss hela tiden och rör oss till att inte bara avstå det som lagen förbjuder –

utan också göra det som moralen påbjuder [egen avgränsning av orginaltext]… Hur når vi

då dit? Hur kan vi bidra till uppbyggandet av goda normer och tillit? Hur stärker vi vår

samhällsgemenskap? Svarets kärna menar jag finns i den slogan vi gick till val på förra året.

Vi måste skapa ett Sverige man kan lita på. Det absolut första vi måste göra är att se till så

att staten löser sina uppgifter. För vad händer när staten inte kan garantera tryggheten eller

välfärden? Jo, människor måste kompensera. Man börjar ändra i sina liv och ta andra beslut

”utifall att”. Tilliten avtar. Människors praktiska frihet minskar. Man tar beslut som kan vara

logiska för en själv men som i grunden är ineffektiva eller till och med sliter på samhället.”23

Utifrån hur Ebba Busch beskrev sin problembild blir intrycket att frågan har legat i någon

form av dvala inom politiken och framstår nästan som en ny idé.

22 https://sverigesradio.se/avsnitt/1428193. Hämtat 2020-03-11 15.20. 23 https://kristdemokraterna.se/rikstingstal-2019/. Hämtat 2020-04-13 kl. 10:16.

16

Denna kontext kring det gemensamma från det mediala och politiska skrået, ihop med vad

som observerats från forskningen, har gemensamt format temat i uppsatsen som ska fylla det

tomrum som forskningen inte fyllt.

2.3. Sammanfattning och problembild

Sammanfattningsvis finns det ett flertal studier med liknande teman, dock är

utgångspunkterna, teorierna och metoderna jämfört med denna uppsats av ett helt annat slag.

Den tidigare forskningen har främst varit fallstudier men att det även finns forskare som

Englund där ett helhetsgrepp tagits om skolans uppdrag, på ett teoretiskt plan.

Problemformuleringarna är allt som oftast av beskrivande slag men de teoretiska

utgångspunkterna är oftast kritiska. I en del fall har forskningen utgått från ett elevperspektiv,

men då de är fallstudierna kan resultaten sällan generaliseras.

Denna uppsats vill utgå ifrån att skolan är en del av Sveriges och kommunernas

förvaltningsapparat. För att Sverige stat och samhälle ska existera stabilt och i harmoni med

sina medborgare, och medborgare emellan, behöver skolan betraktas därefter. Att studera

skolans reproduktion av medborgarskap utifrån ett elevperspektiv eller att rättigheterna

föregår skyldigheterna är i denna uppsats mening något som måste problematiseras. För att

det ska vara möjligt att garantera medborgare och framtida medborgare sina rättigheter måste

staten och dess medborgare ha ett samförstånd kring gemensamma ramar, därmed ska skolans

roll i detta undersökas. Hur detta ska gå till redogörs i nästa kapitel.

’

17

3. Teoretiska utgångspunkter

För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar följer i detta kapitel uppsatsens teoretiska

ramar som formar empirins innehåll. Teorierna har dels valts ut med hänsyn till att det är ett

statsvetenskapligt arbete men också utifrån den kunskapslucka som tidigare forskning inte

täckt.

Vi inleder med medborgarskapets grunder, därefter avsmalnas medborgarskapet till den

liberala och kommunitaristiska skolan som valts ut för att kunna besvara uppsatsens

frågeställningar. Efter utläggningarna om de utvalda medborgarskapsidealen tillkommer en

teoretisk redogörelse för sociala institutioner och vad denna uppsats avser med de olika

institutionerna. Efter att de teoretiska ramverken redogjorts förs en diskussion om varför

denna uppsats väljer att tala om sociala institutioner och det gemensamma i allmänna ordalag

istället för att undersöka svenskhet, som kan tänkas ligga nära till hands som någon form av

tema.

3.1. En introduktion om medborgarskapets grunder

Nedan följer en redogörelse för Rousseaus filosofi kring vad som utgör ett medborgarskap.

Att just Rousseau valts ut bygger på att hans synsätt på sätt och vis överensstämmer med

denna studies frågeställningar och dess grundläggande syn för vad ett medborgarskap betyder

och utgörs av för ett samhällsbygge.

Utgångsläget i tillvaron är enkelt uttryckt en oreda, människan ger därefter bort en del av sin

autonomi för allas bästa, men detta kräver vissa förutsättningar som redogörs nedan.

”Hur ska man finna en form av sammanslutning som med hela den gemensamma styrkan

försvarar och beskyddar varje enskild medlem till person och egendom, en form där var och

en förenar sig med alla de övriga men ändå bara lyder sig själv och förblir lika fri som

förut?”24 – Jean-Jacques Rousseau

Jean-Jacques Rousseaus lösning på ovanstående samhälleliga grundproblem var

samhällsfördraget vars formella innehåll bestäms av dess syfte. Samhällsfördraget var i sin

24 Rousseau, Jean-Jacques, Om samhällsfördraget eller Statsrättens grunder, Natur och kultur, Stockholm, 1994.

S. 28.

18

grund en tyst överenskommelse där dess innehåll möjligen inte uttalades fullt ut och om

samhällsfördraget bröts skulle alla individer återgå till vad Rousseau kallade naturliga

rättigheter. Men om samhällsfördraget skulle brytas och alla individer tar friheter i anspråk

avstår individerna samtidigt de friheter som garanterades av samhällsfördraget.25 Även om

denna uppsats inte kommer utgå från Rousseaus läror i sin helhet så finns det vissa punkter i

hans syn på samhället som är värda att ta i beaktande.

Essensen i Rousseaus samhällssyn verkar vara att samhällsfördraget i grund och botten är en

fråga om att medborgare avstår sina, så kallade, naturliga rättigheter och sitt egenintresse för

gemenskapens fortbestånd. Principen bakom samhällsfördraget är att villkoren är densamma

för alla och att ingen medborgare ”betungar för de övriga” och skulle någon så att säga göra

sig till sin egen domare och gör anspråk på egna rättigheter blir samhällsfördraget

meningslöst.26 En retorisk fråga blir här om sociala institutioner kan vara av nytta för att knyta

samman människorna, i syfte att skapa den gemenskap som gör det möjligt att ingå i ett

samhällskontrakt? Om statsvetaren Bo Rothstein skulle få frågan så skulle han sannolikt svara

jakande, då han hävdar att gemensamma normer och ramar är nödvändiga för att en

samhällsstruktur ska kunna upprätthållas stabilt.27

Rousseaus uppfattning om relationen mellan medborgare och stat kan rimligtvis betraktas som

ett ideal. Samtidigt nämnde inte Rousseau symboliska och moraliska institutioner särskilt ofta

eller något som påminner om det gemensamma som finns latent, som enligt Peter Hall och

Rosemary Taylor lyfter som viktiga företeelser för att skapa mening och ramar för vad som är

socialt acceptabelt.28 Det som Rousseau möjligen tog fasta på i form av sociala institutioner

var mekanismerna som upprätthåller ett samhällsfördrag. Utifrån Rousseaus formuleringar

25 Rousseau, Jean-Jacques, Om samhällsfördraget eller Statsrättens grunder, Natur och kultur, Stockholm, 1994.

S. 28f. 26 Ibid. 27 Rothstein, Bo, Vad bör staten göra?: om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, 3. uppl., SNS förlag,

Stockholm, 2010. S. 175. 28 Hall, Peter A., Rosemary C. R. Taylor, and Rosemary C.R. Taylor. 1996. “Political Science and the Three

New Institutionalisms.” Political Studies 44 (5): 936–57. doi:10.1111/j.1467-9248.1996.tb00343.x.

19

verkar det som att även han ansåg att det krävdes normer, i varje fall en moral, i att hedra ett

samhällsfördrag för att den skulle bli meningsfull.

3.2. Medborgarskap – enligt den liberala skolan

Vad innebär det då att vara medborgare, vad medför ett medborgarskap? Dessvärre finns det

inget universellt svar och Rousseaus synsätt som redogjordes tidigare var egentligen bara ett

av många perspektiv.

Den liberala skolan är ett annat perspektiv, dess syn på medborgarskap kretsar kring att

individens frihet, och garantin av den, institutionaliseras. Statens relation till individen inom

liberal teori liknas enligt Peter H. Schuck vid en sjukdom, vars enda botemedel är ett starkt

och vaksamt civilsamhälle. Inom liberalismen tas det för givet att staten hela tiden eftersträvar

att utöka sin makt över medborgare, med egennytta som drivkraft.29

I och med att denna studie utgår ifrån att gemenskapen är nödvändig kan en motfråga till det

liberala medborgarskapet vara: hur ska rättigheterna skyddas om inte genom gemensamma

ansträngningar och vad säger att medborgarna själva inte har egenintressen? Charles Taylor,

en förgrundsgestalt inom teoribildningen kring medborgarskap, har enligt Beckman

ståndpunkten att det liberala medborgarskapet missar just det att det krävs ett samhälle som

29 Schuck, Peter H., Liberal Citizenship in Isin, Engin F. & Turner, Bryan S. (red.), Handbook of citizenship

studies [Elektronisk resurs], SAGE, London, 2002. S. 136.

NaturtillståndetSamhällsfördrag

• Lika villkor

• Villkoren respekteras

Samhällsfördrag

• Lika villkor eller olika villkor

• Villkoren bryts

• Återgång till naturtillstånden

Figur 3 - Sammanfattande modell över förutsättningar för ett lyckat samhällsfördrag enligt Rousseaus teori. När ett samhällsfördrag ingås men bryts av olika skäl återgår allting till naturtillståndets oreda (från svart cirkel till röd och tillbaka till svart), men respekteras alla villkor kan samhällsfördraget upprätthållas (från svart cirkel till grön).

20

tillåter individen att vara fri. För att kunna fortsätta vara fria individer måste det vara en plikt

för medborgarna att skydda samhället, vilket innebär att den fria medborgaren genast fått sin

frihet kringskuren. Enligt Taylor kan inte absolut frihet uppnås om inte skyldigheten att verka

för frihet samtidigt finns. Människan befinner sig enligt Beckman alltid i, och är formad av,

sociala relationer. Ideal och värderingar utformade av politiken måste därmed utgå ifrån detta

vilket gör att idéer om individen inte kan komma först. Vad som är rätt eller fel handling utgår

ifrån idéer om vad som är gott och det bestäms till viss del av samhällets strukturer. Detta är

ofrånkomligt då moralisk neutralitet är omöjligt, samtidigt är läran om vad som är gott knutet

till en specifik kultur. Vissa saker som är av godo i exempelvis Sverige är inte nödvändigtvis

av godo på andra platser i världen.30 Taylor skiljer sig markant från Rousseau som anser att

människans frihet är av naturen given och att individen sedan ger upp en del av sin frihet.

Dock blir slutsatsen här att Taylor trots allt har en tyngre poäng än Rousseau som samtidigt

säger att varje individ med sina naturliga rättigheter skulle vara sin egen domare om det inte

vore för samhällsfördraget.31 Framförallt nämner inte Rousseau faktumet att människor nästan

alltid befinner sig i ett socialt sammanhang.

Bland liberalismens mer kända filosofer finner vi John Locke vars utgångspunkt var

människans inre förnuft. Locke ansåg att alla människor vid födseln var begåvade med ett

förnuft, med vilken de tar beslutet att lämna sitt naturliga tillstånd och inträda

samhällsgemenskapen. Locke ansåg inte att frihet var detsamma som att slippa begränsande

ramar av olika slag utan han erkände lagars makt, under villkoret att de var förutsägbara, ej

godtyckliga, och att individen direkt eller indirekt gett sitt medgivande till dem. Locke

fokuserade sin frihetssyn på ägande av egendom. Individerna i samhället kan därigenom

definiera sig själva genom ägandeskapet och kan genom ägandeskapet relatera till andra. Med

hjälp av ägandet kan individen bygga välstånd för sig själv.32

Kan en individ avstå från att träda in i samhällsgemenskapen? Idag finns förvisso stora

möjligheter att flytta till ett annat samhälle, men att avstå ett inträde på grund av exempelvis

missnöje med att leva utifrån regler och normer måste i det närmaste betraktas som omöjligt.

Även inom den liberala skolan finns det anhängare av olika inriktningar där de negativa

30 Beckman, Ludvig. “Charles Taylor Och Den Sociala Tesen. Är Kommunitarism Förenlig Med Liberalism?”

Statsvetenskaplig tidskrift. 1997. 31 Rousseau, Jean-Jacques, Om samhällsfördraget eller Statsrättens grunder, Natur och kultur, Stockholm, 1994.

S. 28f. 32 Schuck, Peter H., Liberal Citizenship in Isin, Engin F. & Turner, Bryan S. (red.), Handbook of citizenship

studies [Elektronisk resurs], SAGE, London, 2002. S. 133.

21

liberalerna är av åsikten att individer har rätt att bli lämnade ifred från statlig inblandning för

att kunna uppnå individuella livsmål på egen hand. Positiva liberaler är istället av åsikten att

statens roll ska vara att tillgodose det som krävs för att individen ska kunna leva ett fritt liv

fullt ut, exempelvis inkomst, vård och utbildning.33 Om statens enbart ska garantera

grundläggande behov innebär det ändå att individen underordnar sig det samhälle som denne

befinner sig inom.

John Stuart Mill, en annan filosofisk förgrundsfigur inom liberalismen, utvecklade Lockes

tankegångar. Mill ansåg att staten och individen var varandras motpoler. Även om staten

genom upprätthållande av lagstyre och allmännytta kan förbättra individers liv, så kan inte

risken för korruption och maktmissbruk frångås vilket gör individers egen förmåga och

privata aktörer till mer önskvärda inslag.34. Korruption och maktmissbruk finns alltid som en

överhängande risk vilket gör Mills tankegångar rimliga. Men det ska också tilläggas att utan

ömsesidigt förtroende kommer samhällets transaktionskostnader att bli för höga vilket gör

reproduktion av exempelvis normer viktiga som Rothstein hävdar.35

Idag är inte staten den enda aktören som kan ha en relation till medborgare. Sedan andra

världskriget har även ett flertal överstatliga organisationer tillkommit med befogenhet att

formulera rättigheter och åsidosätta medlemsstaters egna lagar. Flera av dessa överstatliga

organisationer har växt och fått befogenheter till den grad att det kan talas om ett

internationellt civilsamhälle. Oftast är rättigheterna som formuleras av överstatliga

organisationer redan en del av medlemsstaternas nationella lagstiftning och det är oftast

medlemsstaterna som upprätthåller rättigheterna och utfärdar sanktioner mot överträdelser. I

vissa fall har dock överstatliga organisationer regelverk som står i strid med enskilda

medlemsstaters lagstiftning, vilket skapar en situation där lojalitetsband gentemot en stat

utmanas av en organisation utan nationell förankring.36

Klassisk liberal teori kan sammanfattningsvis sägas kretsa kring många saker men dess allra

viktigaste princip i fråga om synen på medborgarskapets utgångspunkt är att individens liv

33 Schuck, Peter H., Liberal Citizenship in Isin, Engin F. & Turner, Bryan S. (red.), Handbook of citizenship

studies [Elektronisk resurs], SAGE, London, 2002. S. 132. 34 Ibid. S. 134. 35 Rothstein, Bo, Vad bör staten göra?: om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, 3. uppl., SNS förlag,

Stockholm, 2010. S. 175. 36 Schuck, Peter H., Liberal Citizenship in Isin, Engin F. & Turner, Bryan S. (red.), Handbook of citizenship

studies [Elektronisk resurs], SAGE, London, 2002. S. 136.

22

inte ska störas av inblandning från staten. Medborgaren har rätt till integritet, yttrandefrihet,

religionsfrihet och enligt Schuck finns det i liberal teori hela tiden ett mått av misstänksamhet

gentemot statens utövande av makt över individer. Statens uppgift i liberal teori är att skydda

individer från andra individers eventuella skadliga beteende gentemot varandra och

upprätthålla rätten till privatliv, fri marknad och dylikt.37

Det liberala medborgarskapet har uppenbara fördelar för den enskilde individen. I liberala

samhällen är det fritt fram att bilda sig en egen uppfattning och leva i frihet. Genom att hålla

statlig inblandning åtstramat har många liberala samhällen lyckats nå framgång och

välmående samt fred genom goda förbindelser gentemot andra stater. Men friheten innebär

också att individen lämnas utan riktlinjer från statligt håll och i liberala samhällen där den

individuella välfärden står i centrum så kan det tänkas att riktlinjer från social interaktion

uteblir också. Detta leder till att individen får möjligheten att utforma sitt eget medborgarskap

vilket ger denne möjligheten att vara helt passiv trots att ett liberalt samhälle förutsätter aktiva

medborgare som motverkar krafter som vill implementera förändringar som är oönskade.38

Med liberala samhällen medföljer ofta en liberal syn på marknad vilket ofta medför att den

fritid som medborgaren har i högre grad jämfört med kommunitaristiska samhällen ägnas åt

aktiviteter som ökar ens välfärd och konsumtion istället för politik och andra sociala

aktiviteter.39

Oavsett hur mycket liberalt medborgarskap som önskas, så förefaller det vara så att liberalism

alltid utgår ifrån att det finns en stat. Vilken filosof, författare eller forskare som än studeras

tar alltid hänsyn till att det finns en stat eller en nation. Så länge som det finns en

övergripande statsapparat iblandad kommer det finnas gemensamma regler och mål, vilket

kräver någon form av moral och lojalitetsband av sociala slag. Hade inga normerande

institutioner funnits hade det rent teoretisk inte gått att upprätthålla statsapparaten då

transaktionskostnaderna återigen varit för höga, någonstans måste de sociala institutionerna

reproduceras – skolan.40

37 Schuck, Peter H., Liberal Citizenship in Isin, Engin F. & Turner, Bryan S. (red.), Handbook of citizenship

studies [Elektronisk resurs], SAGE, London, 2002. S. 134. 38 Ibid. S. 137. 39 Ibid. S. 132. 40 Rothstein, Bo, Vad bör staten göra?: om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, 3. uppl., SNS förlag,

Stockholm, 2010. S. 175.

23

3.3. Kommunitaristiskt medborgarskap

I motsatsförhållande till liberalismens fokus kring individen och dennes rättigheter finns

anhängare av kommunitarismen som istället utgår ifrån det gemensamma. Med det

gemensamma avses enligt Gerard Delanty gemensamma kulturella värden och traditioner.

Syftet med kommunitaristernas gemenskap är enighet och konflikten står gentemot avsaknad

av enighet om så är fallet. Kommunitarismen har sitt ursprung i konservatismen och närmare

bestämt funktionalismen. Anhängare av kommunitarism föredrar att prata om ”gemenskapen”

hellre än ”samhället” som de menar är ett begrepp som står för en fragmentiserad värld där

strukturerna är rationella, intellektuella och individualiserade.41

Kortfattat är de mest grundläggande teorierna inom kommunitarism förkroppsligande av

gemenskap genom en ömsesidig känsla av kulturell ordning som uppnås genom konsensus

och harmoni. Liberala kommunitarister anser dock att gemenskapen bygger enbart på kultur

41 Delanty, Gerard. Communitarianism and Citizenship in Isin, Engin F. & Turner, Bryan S. (red.), Handbook of

citizenship studies [Elektronisk resurs], SAGE, London, 2002. S. 160.

Liberalt medborgarskap

Staten:

Negativ liberalism -Ett hinder för

individen

Positiv liberalism -garant för rättigheter

Styrkor:

Grund för demokrati, fri

åsiktsbildning, tillit till individen

Svagheter:

Få eller inga grundtankar kring

hur individens lycka ska implementeras

och bibehållas

Figur 4 - Sammanfattning av det liberala medborgarskapets innehåll, styrkor och svagheter

24

och avfärdar teorier som knyter medborgarskap till individualism och kontrakt vilket skiljer

de liberala kommunitaristerna från liberaler. Men liberala kommunitarister avfärdar även

socialdemokratins kollektivism och förordar istället det privata som utgör det liberala i liberal

kommunitarism.42

Gemenskap ligger enligt kommunitarismens grunder i något djupare än den politiska staten

och det som ibland kallas det moderna samhället. Enligt många ligger kittet till gemenskapen i

en social ontologi som allt som oftast beskrivs genom kulturella termer. Kommunitarister är

också av åsikten att den politiska gemenskapen ofta slår rot i en redan rådande kulturell

gemenskap vilket är nödvändigt då ingen politisk konstruktion kan långsiktigt upprätthålla

normativa band mellan medborgarna och mellan medborgarna och det politiska samhället.

Detta skapar en motreaktion till vad som ofta betraktas som det ”moderna” där individen står i

centrum och liberala värden som i grunden har en marginell förståelse för gemenskap.

Kommunitarister hävdar att medborgarskap är knutet till en kulturell gemenskap medan

liberaler anser att medborgarskapet är knutet till individen själv, att den politiska

gemenskapen är en produkt av sina medborgare. Delanty anser själv att kommunitarister inte

utgör ett tillräckligt bra alternativ till den liberala synen på medborgarskap och menar att

bägge teorierna bygger på olika men på många sätt lika normer kring vad som är viktigt i

sociala processer.43 Denna teori kring denna form av medborgarskap kommer kompletteras

med social-institutionellt perspektiv i avsnitt 3.5.

42 Delanty, Gerard. Communitarianism and Citizenship in Isin, Engin F. & Turner, Bryan S. (red.), Handbook of

citizenship studies [Elektronisk resurs], SAGE, London, 2002. S. 161. 43 Ibid. S. 160.

KommunitarismViktiga bestånddelar i samhällsbygget:

•Kultur

•Konsensus

Styrkor

•Enighet

•Gemenskapen starkare än samhället

Svagheter

•På många sätt lik liberalismens syn på vad som är viktiga normer och löser möjligen inte de problem som liberalismen inte kan lösa

Figur 5 - Sammanfattning det kommunitaristiska medborgarskapets innehåll, styrkor och svagheter

25

3.4. En diskussion om valet av medborgarskapsideal

Det finns ett flertal olika medborgarskapsideal förutom den liberala och den

kommunitaristiska som hade kunnat tjäna som teoretisk utgångspunkt i denna uppsats. Ett av

dessa alternativ till medborgarskapsideal är det sociala medborgarskapet där en av de främsta

tänkarna var Thomas Humphry Marshall. Marshall utgick ifrån vad som svåröversatt kallas

”civic citizenship” och politiskt medborgarskap. ”Civic” eller ”civil Citizenship” utgick ifrån

grundläggande rättigheter som religionsfrihet, åsiktsfrihet och dylikt i samhällskontraktet

mellan medborgaren och staten, vilket får betraktas som det medborgarskap vi finner i

upplysningsfilosofin. Definitionen är i vilket fall snarlik Rousseaus filosofi om

medborgarskapet och samhällskontraktet. Politiskt medborgarskap är däremot en fråga om

rösträtt och rätten att ställa upp i val som enligt Helene Jacobsson Pettersson kom till efter

”civic citizenship”. Enligt Jacobsson Pettersson är det definierandet av det sociala

medborgarskapet en form av social-liberalt tillägg till ”civil citizenship” och det politiska

medborgarskapet. Socialt medborgarskap tar sikte på medborgarens rätt till välfärd, välfärd

betraktas som en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig rättigheterna i ”civil citizenship”

och det politiska medborgarskapet. Medborgaren ska garanteras ett definierat minimum för att

sedan kunna förverkliga sig själva. En observation är att det sociala medborgarskapet

påminner mycket om positiv liberalism vilket är lägligt då Jacobsson Pettersson själv ser

Marshalls teorier som ett social-liberalt tillägg i medborgarskapet. Dock förefaller det vara så

att socialt medborgarskap i högre grad än det liberala medborgarskapet inriktar sig på

människors rättigheter och i mindre utsträckning relationen till staten och det gemensamma.44

Med tanke på Sveriges omfattande välfärdssatsning under andra hälften av 1900-talet som

mycket möjligt präglade minst ett styrdokument i skolan, så borde det sociala

medborgarskapet utgöra en teoretisk grund för att kunna förstå empirin. Men det ingår inte i

uppsatsens syfte att förstå medborgarskapet i skolans styrdokument som en fråga om rätten till

välfärd, syftet är att undersöka det gemensamma och dess roll i ett samhällsbygge vilket det

sociala medborgarskapets grundläggande teori inte räcker till för. Bedömningen är att det

44 Jacobson Pettersson, Helene, Creating social citizenship: young people, ethnicity and participation in a

Swedish local context, Linnaeus University Press, Diss. (sammanfattning) Växjö : Linnéuniversitetet,

2012,Växjö, 2012. S. 20f.

26

liberala medborgarskapsidealet och kommunitarismen har bredare ramar och tar tydligare

fasta på det gemensamma.

4.5. Sociala institutioner

Medborgarskap rymmer som bekant en mängd olika komponenter, studien avser att fördjupa

sig i det som betraktas som det kommunitaristiska medborgarskapets mekanismer – de sociala

institutionerna. I denna uppsats kommer sociala institutioner ibland att benämnas som ”det

gemensamma”, för enkelhetens skull beroende på sammanhang.

Sociala institutioner som begrepp i denna studie har hämtats från sociologisk institutionalism.

Teorin uppstod inom forskningen kring organisationer men lämpar sig väl för denna uppsats

som teoretisk utgångspunkt för hur ett folk genom utbildningsväsendet knyts till sitt samhälle

och land.

Sociologisk intitutionalism i sig kan beskrivas som en gren ur institutionalismen. Andra

grenar ur institutionalismen är exempelvis rational choice där kalkylerande individers

handlingar står i centrum. Rational choice och dess mekanismer bedöms inte räcka till för

denna uppsats då den sträcker sig enbart till konkreta strukturer som bygger på lagar och

sanktioner mot oönskat beteende. Denna uppsats ämnar snarare att beröra den del av

människans handlingar som styrs av mer abstrakta företeelser som bygger på normer, kultur

och myter. Därmed bedöms inte heller den historiska institutionalismen som lämplig som

teoretisk utgångspunkt då den teoretiska utgångspunkten är mer inriktad mot att förklara

varför en viss form av förändringar sker vilket inte heller är uppsatsens syfte, även om det kan

framstå så men inte lika ingående som en studie med historisk institutionalism skulle kräva. 45

Anhängare av sociologisk institutionalism och dess sociala mekanismer hävdar att mycket av

institutioners procedurer bygger på kulturella normer vilket betyder att de inte alltid är dem

mest effektiva handlingarna. De kulturella normerna springer ur myterna och ceremonierna

som omger samhällen eller organisationer. En annan fördel är också att definitionen av som

räknas som en institution blir bredare. Förutom normer, kultur generellt, myter och

ceremonier räknas även symboler och de kognitiva handlingsmönstren hos aktörer in. Teorin

45 Hall, Peter A., Rosemary C. R. Taylor, and Rosemary C.R. Taylor. 1996. “Political Science and the Three

New Institutionalisms.” Political Studies 44 (5): 936–57. doi:10.1111/j.1467-9248.1996.tb00343.x.

27

kan beskrivas som en normativ dimension av institutioners inverkan, en nyare beskrivning är

att de sociala institutionerna ger aktörer en mall för att tolka det som sker framför oss. De

sociala institutionerna ger oss också ramar för hur vi ska handla vilket kan betraktas som

moral, men det ger oss även ramar för hur vi tänker. De kognitiva, det vill säga mentala,

ramarna ger aktörer en identitet, mening och en självuppfattning.46

Sverige betraktas i allmänhet som ett stabilt land och den upplevda korruptionen är låg.47

Bedömningen är också att Sverige omöjligt skulle ha ett gott anseende som rättsstat om det

exempelvis inte vore för normer som säger att vår lagbok ska styra.48 Dessa normer uppstår

genom institutioner enligt Rothstein och allt börjar med historisk kulturella normer som leder

till upprättandet av politiska institutioner. De politiska institutionerna formar ett politiskt

beteende som ger strategiska handlingsmönster hos de styrande, som leder till nya politiska

institutioner och med tiden nya normer.49 Människan agerar genom normer inte enbart efter

sin egen nyttomaximering utan även utifrån sin inre moral för det allmänna bästa, till den grad

det gör nytta för individen själv åtminstone. Det villkorliga samtycket som den dubbla

nyttofunktionen ibland kallas är av största vikt för varje stat och samhället då kostnaderna

som skulle uppkomma i den extrema situationen där alla enbart ser till sitt bästa skulle vara av

enorma proportioner.50

46 Hall, Peter A., Rosemary C. R. Taylor, and Rosemary C.R. Taylor. 1996. “Political Science and the Three

New Institutionalisms.” Political Studies 44 (5): 936–57. doi:10.1111/j.1467-9248.1996.tb00343.x. 47 https://www.transparency.org/cpi2019?/news/feature/cpi-2019. Hämtat 2020-04-07 kl. 13.57. 48 https://worldjusticeproject.org/our-work/research-and-data/wjp-rule-law-index-2020. Hämtat 2020-04-07 kl.

14.01 49 Rothstein, Bo, Vad bör staten göra?: om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, 3. uppl., SNS förlag,

Stockholm, 2010. S. 172f. 50 Ibid. S. 175.

Önskvärt beteende

Ceremonier och kultur

Myter och berättelser

Normer och kognitiva

handlingsmönster

Figur 6 - Förenkling av mekanismerna bakom

socioloisk institutionalism

28

3.5. En fråga om svenskhet?

En bedömning som gjordes tidigt i uppsatsarbetet är att uppsatsen inte borde utgå ifrån någon

form av idealtypsmodell med utgångspunkt i svenskhet ur ett etniskt-kulturellt perspektiv.

Bedömningen var att det fanns en överhängande risk att analysprocessen skulle fastna redan i

stadiet där svenskt eller svenskhet ska definieras, det finns för lite underlag till en

vetenskapligt hållbar definition. Mängden litteratur som behandlar vad som konkret är svenskt

är obefintlig och det material som finns är av kritisk art där forskare och författare inte ens

försöker göra en beskrivning utan bygger sitt innehåll helt på den kritiska debatten. En lösning

hade kunnat vara att bygga en definition helt från grunden med ny empiri, dock finns inte

utrymmet och tiden till detta i denna uppsats. Slutsatsen som gjordes utifrån de nämnda

förutsättningarna är att reproduktion av ”svenske medborgaren” och medborgarskapets

anknytning till Sverige sker genom undervisningsinnehåll som berör folkkultur, svensk

historia, samhällsundervisning i en svensk kontext eller genom att all undervisning har som

målsättning att fostra eleverna in i utvalda normer. Att ha denna utgångspunkt istället för en

idealtypsmodell som bygger på ”svenskhet” kan appliceras på vilket land som helst då

teorierna om medborgarskap och sociala institutioner i sig är objektiva.

29

4. Idealtypsanalys, studiens avgränsningar och nyckelbegrepp

Med de teoretiska ramarna klargjorda kommer vi i detta kapitel stifta bekantskap med

studiens metod som valts ut utifrån uppsatsens syfte, med exempel på studier där metoden

använts samt metodens styrkor och svagheter. Studiens avgränsning kommer därefter att

redogöras och kapitlet avslutas med en operationalisering av begrepp.

4.1. Idealtypsanalys – Ramar för att studera ramar

Idealtypsanalys utgår ifrån ett på förhand uppbyggt ideal som utgör mätpunkt för analys av

olika objekts överensstämmelse med det uppbyggda idealet.51 Som det sades under rubriken

Teoretiska utgångspunkter så kommer inte idealet i denna studie utgöras av konkreta

egenskaper som ska beskriva någon form av objektiv svenskhet. Istället fokuserar uppsatsen

på förekomsten av sociala institutioner av kulturellt slag i styrdokumentens innehåll, vad som

avses med kultur återkommer vi till senare i detta kapitel.

Idealet som idealtypsanalysen bygger på är med andra ord förekomst av sociala institutioner

med ett kulturellt tema men uppsatsen studerar inte innehållet i dessa kulturella institutioner

mer än att avgöra om innehållet är av kulturellt och traditionellt slag eller mer

värdegrundsladdat. Värdegrunder, som också skulle kunna vara sociala institutioner, som

demokrati, jämställdhet etc räknas inte med, i och med en viss definitionsproblematik i att

räkna dessa värden som kultur.

Det kommer inte förekomma några fall av perfektion i idealtypsmodellen, men de i

litteraturen vanligast förekommande sociala institutionerna kan fortfarande utgöra ramar för

det som behövs för att implementera grundläggande gemensamma och sociala ramar för alla

invånare i Sverige.52 Återigen är det av vikt att det finns grundläggande sociala ramar i

samhället för att det ska finnas enighet mellan enskilda individer, det skapar också mening för

individerna i samhället.53

51 McCabe, Helen. 2020. “Navigating by the North Star: The Role of the ‘Ideal’ in John Stuart Mill’s View of

‘Utopian’ Schemes and the Possibilities of Social Transformation.” UTILITAS 31 (3): 291–309. Accessed

February 10. doi:10.1017/S0953820819000074. 52 Ibid. 53 Hall, Peter A., Rosemary C. R. Taylor, and Rosemary C.R. Taylor. 1996. “Political Science and the Three

New Institutionalisms.” Political Studies 44 (5): 936–57. doi:10.1111/j.1467-9248.1996.tb00343.x.

30

Enligt Helen McCabe är idealtypsanalysen lämplig i studier där syftet är att utvärdera hur

önskvärt ett visst ideal är eller hur nära ett studieobjekt är sitt ideal eller utopi.54 Denna studie

har delvis som syfte att slå fast hur stor överensstämmelse dagens och tidigare styrdokument

har med uppsatsens idealtypsmodell. Det kan tyckas att idealtyperna som skolans

styrdokument ska mätas mot inte är särskilt specifika, men det är också meningen med

metoden. Hade det istället varit en komparativ studie hade kraven på hur förekomsten av

sociala institutioner ska mätas troligen varit större och studien hade sannolikt resulterat i att

empirin kunnat ifrågasättas i fråga om mätningarna är konsekventa och tillförlitliga.

Dessutom hade empirin sannolikt blivit problematisk då uppsatsen utrymme inte hade räckt

för att undersöka huruvida innehållet i läroplanerna haft vad som krävts för att reproducera

medborgarskapet i social-institutionell bemärkelse, vilket hade gjort uppsatsens resultat

intetsägande. Med idealtypsanalysen är det lättare att se förändring och kunna göra

jämförelser utan att mätmetoder och dess felmarginaler tar för stor plats.55

Ett fall där idealtypsanalysen använts på ett i uppsatsens mening konstruktivt sätt är en studie

av John Hudson och Stefan Kühner där utfall av policy har undersökts. Metoden applicerades

på en rapport från UNICEF där barns välmående i rika länder mättes kvantitativt och

jämfördes. I och med att det var en kvantitativ undersökning utgick mätningarna från relativt

specifika ramar till skillnad från denna uppsats som är av det kvalitativa slaget med färre

studerade objekt och med stor variation i innehållet. Dock kommer denna uppsats att ta till sig

en del saker från Hudson och Kühners studie. Författarna har börjat med att slå fast vilka

beståndsdelar som ska ingå i idealtypsmodellen, vilket skedde innan empirin till denna

uppsats undersöktes. Därefter kalibrerade författarna de beståndsdelar som skulle ingå genom

att exempelvis sortera bort extremvärden.56 I och med att denna uppsats inte undersöker det

utvalda materialet kvantitativt blir detta steg problematiskt. Men då vissa av de sociala

institutionerna som ingår i idealtypsmodellen har breda definitioner, exempelvis kultur, har

det varit nödvändigt att slå fast vad som avses med exempelvis kultur innan undersökningen

54 McCabe, Helen. 2020. “Navigating by the North Star: The Role of the ‘Ideal’ in John Stuart Mill’s View of

‘Utopian’ Schemes and the Possibilities of Social Transformation.” UTILITAS 31 (3): 291–309. Accessed

February 10. doi:10.1017/S0953820819000074. 55 Kvist, Jon. 2007. “Fuzzy Set Ideal Type Analysis.” Journal of Business Research 60 (5): 474–81.

doi:10.1016/j.jbusres.2007.01.005. 56 Hudson, John, and Stefan Kühner. 2013. “Beyond Indices: The Potential of Fuzzy Set Ideal Type Analysis for

Cross-National Analysis of Policy Outcomes.” Policy and Society 32 (4): 303–17.

doi:10.1016/j.polsoc.2013.10.003.

31

påbörjades. Även medborgarskapet har behövt preciseras då begreppet kan betraktas på en

mängd olika sätt inom varje vetenskap och med olika benämningar.

En svaghet som upptäckts med idealtypsanalys är att sociala institutioner kan förekomma,

men inte vara särskilt konkreta i vad som avses i dess innehåll eller syfte. Ett exempel från

uppsatsens empiri är att reproduktion av normer, mer eller mindre, förekommer i samtliga

studerade dokument. Men ju närmare vi kommer nutid övergår normerna från att vara konkret

formulerade och beröra social interaktion eller traditionella värden, till att mer beröra

förhållningssätt av mer värdegrundsladdat slag. Samtidigt finns det en viss korrelation mellan

utvecklingen mot mer värdegrundsladdat innehåll med en utveckling mot mer flyktiga och

otydliga formuleringar. Detta hade kunnat medföra att idealtypsmodellen skulle fungera

sämre på läroplanerna efter grundskolans införande, men för att lösa problemet kommer det

förekomma kommentarer kring innehållet som berör de sociala institutionerna. Även en

bedömning av vilket medborgarskapsideal som uttrycks kommer att genomföras då det kan

finnas många sociala inslag, men att skolan kan ha mål som är mer individcentrerade.

Medborgarskapsidealets utveckling från kommunitaristiskt mot mer liberalt medborgarskap

har också visat sig vara en utvecklingstendens från 1919 års utbildningsplan och framåt.

En modell i form av en tabell har skapats för åskådliggöra det samlade resultatet för

idealtypsanalysen men resultatet kommer också att gestaltas i form av en skala som påminner

om GAL-TAN som används av media och statsvetare för att gestalta parti-ideologi, se

exemplet nedan:

Figur 7 - Exempel på GAL-TAN-skala som utgjör inspiration för en liknande skala i denna studie (Källa: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-har-m-narmast-sig-sd-i-det-nya-politiska-landskapet hämtat 2020-06-08 14.50)

32

För varje analyserat dokument kommer en detaljerad modell att lyfta det konkreta innehåll

som är av intresse för uppsatsens syfte. Tabellen som gestaltar de sociala institutionerna i

samtliga studerade styrdokument var tänkt att innehålla beskrivningar av vad som observerats,

vilket visade sig bli opraktiskt. Istället innehåller den samlade tabellen enbart ett jakande eller

nekande svar på förekomst av sociala institutioner. I en del fall blir svaret på förekomst av en

viss social institution ”Diffus”. När så sker beror det på att förekomsten av en viss social

institution varken kan fastställas eller avfärdas, i samtliga fall beror det på diffusa

formuleringar som inte säkerställer det som idealtypsmodellen eftersöker. För att sammanfatta

mer detaljerat kring varje studerat dokument har en mindre tabell skapats där kärnan i varje

studerat dokument sammanfattas. Dessa tabeller finner vi i slutet av varje avsnitt för de olika

dokumenten, dokumenten redovisas till en början var för sig. Den mindre tabellen som

kommer efter varje analyserat dokument liksom den stora sammanfattande tabellen gestaltas

under avsnitt 5.3.

4.1.1. Metoddiskussion

Med vissa mindre justeringar i uppsatsens frågeställningar hade en mängd olika metoder

kunnat tillämpas för att studera just läroplaner i skolan och dess innehåll. Diskursanalys hade

kunna vara ett lämpligt tillvägagångssätt då metoden direkt angriper språket i det som ska

studeras, problemet är att metoden i sitt grundutförande inte har några inneboende

mekanismer för att jämföra med ett ideal.57 Diskursanalys är lämplig för kritiska studier men

bedömningen är att en studie som vill komma med förslag på hur något skulle kunna utföras

måste kompletteras med ytterligare en metod vilket denna uppsats inte har utrymme till. Med

andra ord så skulle denna studie först behöva göra en diskursanalys av läroplaner, för att

sedan göra en utvärdering genom att studera tidigare forskning eller skapa helt ny empiri.

Fördelen hade varit att studien hade blivit mindre teoretisk i sin utvärdering av läroplanernas

effekter men möjligen varit mindre generaliserbar. En annan kritik mot diskursanalys som

metod är att risken hade varit överhängande att innehållet i de äldre läroplanerna hade tolkats

med dagens normer och språkbruk vilket i denna studies mening är en brist som helst ska

undvikas.

57 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011. S. 474.

33

En alternativ metod som i studiens mening är närbesläktad med idealtypsanalys är

idéanalysen. Idéanalys finns i flera olika former där den innehållsliga inriktningen studerar

framförallt politiska budskap och hållbarheten i budskapets argument. Ludvig Beckman

beskriver också metoden som att forskaren i en innehållslig idéanalys blir en form av motpart

till ett politiskt budskap i exempelvis en debatt och prövar argument för och emot

budskapet.58 Det är inte helt olikt det som görs i denna uppsats men bedömningen är att

idéanalysen inte har förmågan att hantera en stor mängd dokument vilket idealtypsanalysen

kan, som i grund och botten också är en kvantitativ metod. Den funktionella idéanalysen

däremot studerar hur en uppfattning kom att bli dominerande inom en grupp.59 Denna metod

hade varit minst lika lämplig som idealtypsanalysen, men frågeställningarna hade blivit helt

annorlunda. Främst för att uppsatsen troligen hade studerat endast dagens läroplan för att

sedan förklara den med hjälp av tidigare forskning på området. Men denna studies uppfattning

är att en uppsats, som jämför dagens läroplan med tidigare utifrån en mall om vad som är

önskvärt, gör det lättare att belysa vad som saknas idag för läsaren.

4.2. Avgränsning av studieobjekt

Det finns en mängd olika styrdokument som reglerar skolans syfte och uppdrag förutom

läroplanen. Skollagen, revideringar i läroplaner, kommentarmaterial till specifika ämnen och

dylikt finns tillhands men kommer inte att vara föremål för analys i denna uppsats på grund av

tidsåtgången och uppsatsens utrymme. Antalet revideringar och kommentarmaterial är stort

för varje läroplan vilket gör det svårt att med säkerhet slå fast att alla dokument som måste

vara med finns med.

Något som inte heller kommer att analyseras i denna uppsats är utredningar som ligger till

grund för skollagens utformning under 1800-, 1900 och 2000-talet, vilket är beklagligt då

dessa dokument hade gett uppsatsen djupare svar kring syftet med olika utformningar av

skolan. Även i detta fall är det en fråga om tid och utrymme. Läroplanerna för förskolan och

fritidshemmen är inte heller inkluderade i denna uppsats då dessa skolformer inte haft egna

läroplaner särskilt länge och uppfattningen är att dessa skolformer inte är de främsta forumen

för kulturell reproduktion. Kristendomsundervisningen kommer att inkluderas, men enbart till

58 Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer, Santérus,

Stockholm, 2005. S. 12. 59 Ibid. S. 12f.

34

och med 1919 års utbildningsplan. Från och med 1919 års utbildningsplan har ämnet inte

längre ett konfessionellt syfte, men kommer inkluderas då den fortfarande har en fostrande

roll. Dock kommer kristendomsundervisningen (senare religionsundervisningen) inte

analyseras alls från och med 1955 års utbildningsplan då den fostrande rollen avvecklats från

och med det styrdokumentet. Att ämnet alls studeras beror på att ämnet hade rollen att forma

eleverna enligt flera källor. Historieämnet är också innehaft denna roll länge men på senare tid

har det visat sig att ämnet mer syftat till att reproducera kunskap än att fostra, med undantag

för 1994 års läroplan. Dock är bedömningen att historieämnet fortfarande bör studeras utifrån

uppsatsen tema då reproduktion av gemensamma ramar och medborgarskap delvis kan

betraktas som en fråga om kontinuitet. Historieämnet kan därmed betraktas som ett lämpligt

ämne att studera om denna kontinuitet reproduceras. Under en kort period fanns ämnet

medborgarkunskap, som inte heller kommer att inkluderas av utrymmesskäl. Det kan tyckas

vara mer konsekvent att avstå från att studera ämnesplaner och enbart studera läroplanernas

allmänna mål och riktlinjer. Dock har det visat sig att de senare läroplanerna har varit mindre

konkreta i hur eleverna ska formas vilket gör att ämnesplaner måste inkluderas för att kunna

se hur väl läroplanerna stämmer överens med idealtypsmallen.

Realskolans, läroverkens och gymnasieskolans läroplaner eller motsvarande var tänkta att

ingå i undersökningen men det visade sig att omfattningen av uppsatsens resultat blev för

stort, Dessutom noterades det att i princip inget styrdokument för läroverken eller gymnasiet

verkade vara utformade för medborgarfostran på samma sätt som folkskolan och grundskolan,

åtminstone inte under första halvan av 1900-talet och tidigare.

4.3. Förklaringar av begrepp i modellen

På nästa sida gestaltas den sammanfattande idealtypsmodellen och begreppen som bygger upp

idealtypsmodellen och en tydlig förklaring till vart och ett av begreppen. I en del fall är

förklaringarna längre då de bedöms i grunden ha en bred definition och därmed behöver en

tydligare och därmed mer utförlig beskrivning. Även en mindre modell som designats för att

förenkla analysen för varje enskilt dokument kommer att gestaltas med förklarignar.

35

Kulturell

reproduktion

Reproduktion

av normer

Nationella

myter och

berättelser

Ceremonier

och

symboler

Kognitiva

handlingsmönster

Svenska

samhällssystemet

Svensk

historia

NP 1878

NP 1889

NP 1900

UPL 1919

U-55

Lgr 62

Lgr 69

Lgr 80

Lpo 94

Lgr 11

Ovan: Uppsatsen idealtypsmodell, utformat efter de sociala institutioner som förekommer i den teoretiska

litteraturen. Se förklaringar bakom varje institution nedan.

Kulturell reproduktion – I fråga om kultur är inte avsikten att urskilja eller definiera vad

som är svenskt. Det som åsyftas med kulturell reproduktion är om läroplanerna på något sätt

säger att skolan ska lära ut svensk kultur, eller om det inte nämns alls. Många forskare och

författare benämner sociala institutioner som kultur, men begreppet har en bred definition.

Många av de andra institutionerna som studeras utifrån idealtypsmodellen kan på sätt och vis

beskrivas som en kulturell kunskap, men vad denna uppsats menar med kulturell reproduktion

är mer en fråga om arv. Kultur som arv kan enligt kulturforskaren Kirsten Hastrup ses som

något som ärvs från föregående generationer och består av fasta traditioner, men det finns mer

i begreppet. Det finns enligt Hastrup föreställningar om att traditioner förändras och att det

samtidigt vore ett missförstånd att betrakta traditioner som något som saknar djupare mening.

Vem som helst kan helt enkelt inte skapa en tradition som blir kollektivt erkänd.60 Vad som

åsyftas med kultur i denna uppsats är Sveriges kulturella rötter och minnen som är kollektivt

60 Hastrup, Kirsten, Kultur: den flexibla gemenskapen, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010. S. 121.

36

erkända och att dessa definitioner på något sätt framkommer i de studerade styrdokumenten.

Återigen kommer inte denna uppsats gräva i det specifikt svenska, utan snarare omnämnanden

på ett generellt plan såsom ”vårt kulturarv” eller ”svensk kultur”, eller dylika formuleringar.

Reproduktion av normer – Det som undersöks är om det antingen i klartext står att de

normer som svenska samhället vilar på ska överföras till eleverna eller om det står att normer

ska föras över till eleverna, samt om det dessutom finns exempel på normer som ska

överföras.

Nationella myter och berättelser som en del i lärandet – Enligt uppsatsen teoretiska

utgångspunkt är en vanlig form av sociala institutioner just myter och berättelser som ger

medlemmar i en gemenskap mening och syfte. På sätt och vis skulle denna institution kunna

ingå i kulturarv men kommer här att betraktas som en separat företeelse då vissa läroplaner

kan ha lika mycket kulturell reproduktion men att de kan skilja sig åt i fråga om nationella

myter och berättelser.

Ceremonier och symboler – Omnämns ceremonier och symbolik som tillämpas i Sverige i

undervisningsinnehållet?

Omnämnanden som berör kognitiva handlingsmönster – Utifrån den teoretiska

utgångspunkten kan sociala institutioner vara ett sätt att tänka och handla. Därmed undersöks

det om det finns innehåll som ska läras ut som berör hur eleverna ska tänka och handla i

sociala sammanhang. Hall m.fl. beskriver inte exakt vad kognitiva handlingsmönster är men i

Hastrups breda definition av kultur finner vi något som är tillräckligt målande och relevant.

Kultur kan enligt Hastrup vara kunskap och kunskapen kan i sin tur vara färdigheter. Dessa

färdigheter skulle gemene svensk förmodligen beskriva som social kompetens, vilket kan

37

skilja sig åt i karaktär beroende på vilket land som studeras. Rent konkret är det fråga om

kroppsspråk, språkliga formuleringar och sociala beteenden.61

Innehåll som konkret berör det svenska samhällssystemet – Detta behöver nödvändigtvis

inte vara en social institution men det är relevant att undersöka om innehållet i det som ska

läras ut har en svensk kontext. Det är inte givet att undervisningsinnehållet behöver utgå från

en svensk kontext då formuleringarna kan vara av generell art och därmed finns det en

öppning för att innehållet som lärs ut blir olika.

Innehåll som konkret berör svensk historia – Även denna punkt är inte nödvändigtvis en

social institution men för att skapa förståelse för den svenska samtiden är det nödvändigt att

det finns centralt innehåll i läroplaner och kursplaner som berör svensk historia. Detta är inte

heller givet då det visat sig att innehållet i historieämnet rört sig mer och mer mot allmän

historia från att i framförallt folkskolan berört främst svensk historia. Om nu en social

institution är kulturarv så kan det tänkas att historieämnet är det lämpligaste ämnet att

reproducera kulturarv i.

61 Hastrup, Kirsten, Kultur: den flexibla gemenskapen, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010. S. 115.

Dokumentets namn

Sociala institutioner

Hur formuleras innehållet?

Medborgarskapsideal

Hur stor plats tar den

svenska kontexten?

Här redogörs de sociala

institutioner som observerats i

dokumenten

En sammanfattning av hur

innehållet formuleras, i de fall

det berör studiens

frågeställningar

Slutsats kring vilket

medborgarskapsideal

dokumentet uttrycker

En uppskattning om hur stor

plats svensk kontext har i

undervisningsinnehållet i

studerade skolämnen

Ovan: Den mindre tabellen som avslutar analysen av varje enskild dokument med tillhörande

förklaringar

38

Den mindre tabellen har som syfte att både förenkla redogörelsen av varje dokument men

även göra den mer utförlig. Den stora modellen må ha sina styrkor i sin enkelhet och

överblick. Men den lilla modellen kan både redogöra det som uppsatsen vill lyfta fram och

faktorer som kan påverka förståelsen av ett analysresultat.

De sociala institutionerna kan nämligen vara tydliga i vissa fall eller otydliga i vissa fall som

en följd av dokumentens formuleringar. Det är ytterst sällan det explicit uttalas vilket

medborgarskapsideal som förekommer i ett dokument, därmed kräver detta en utförlig

redogörelse som i modellen sammanfattas. Ihop med faktorn om hur stor plats den svenska

kontexten utgör i undervisningsinnehållet kan läsaren få en tydlig bild av de olika

styrdokumentens särdrag.

Dessa modeller avslutar introduktionen av uppsatsens teori, kontext, metod och begrepp. I

nästa kapitel kommer studiens resultat och slutsatser att redovisas.

39

5. Resultat

I detta kapitel redogörs resultatet av idealtypsanalysen som genomförts med hjälp av det

teoretiska ramverket. Resultatet av analysarbetet inleds med en kort historisk tillbakablick för

att tydliggöra resultatets sammanhang. Resultatet av den empiriska undersökningen kommer

att inledas med att tabellen där idealtypsanalysens samlade resultat redovisas och förklaras

utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Därefter följer analys av varje studerat dokument

för sig, där varje dokument sammanfattas med hjälp av en tabell för att göra empirin mer

hanterbar. Men först bakgrundshistoria!

5.1. Den svenska skolan – en historisk introduktion

Vad är syftet med allmän utbildning? Under utbildningshistoriens gång har skolans roll och

innehåll skiftat. Utbildningsväsendet hade tidigt rollen att exempelvis integrera folket, eller

integrera en specifik grupp människor inom Sverige. Ett känt fall är den svenska erövringen

av Skåne 1658, som hade en sidoeffekt i form av snapphanerörelsen vars mål var att göra

Skåne danskt igen, vilket resulterade i blodiga konfrontationer med statsmakten. Kungen,

Karl XI, insåg under 1670-talet utbildningsväsendets potential att skapa enighet och

integration. Resultatet blev att han grundade Lunds universitet och tvingade kyrkan att

predika och undervisa på svenska, både i högre utbildning och i stugorna.62

Debatten i början av 1800-talet om folkbildningens vara eller icke-vara var på sätt och vis

polariserad. Ståndsriksdagens liberala falang såg det som statens ansvar att sörja för tillgång

till utbildning, i enlighet med liberala medborgarskapets grunder där individen med statens

hjälp skulle nå sin fulla potential. Enligt Gunnar Richardson ville den liberala falangen

bedriva en form av medborgerlig fostran av folket med motiveringen att detta var nödvändigt

för ett modernt konstitutionellt styre i Sverige. Den konservativa falangen å sin sida såg det

som hushållens sak att ge barnen de kunskaper som behövdes, med undantag för

religionsundervisning. I bästa fall skulle skolor ha som syfte att komplettera hemmens

undervisning av barnen. Det förefaller inte vara frågan om någon opportunism från de

konservativa, snarare att det betraktades som en god sak att låta hemmen sköta barnens

62 Richardson, Gunnar, Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu, 7., rev. uppl.,

Studentlitteratur, Lund, 2004. S. 13.

40

bildning. Dock befarade de konservativa också att det fanns en fara med att bilda de breda

folklagren, oklart varför. Med tiden blev den liberala linjen, lett av Erik Gustaf Geijer och

kronprins Oscar (senare Oscar I), starkast. Den stora urbaniseringen bidrog också till att

opinionen för en obligatorisk folkskola växte, från statligt håll befarande det att de med lägst

status på landsbygden skulle bilda någon form av fraktion som kunde vara en fara för

stabiliteten i svenska statsapparaten. Tillslut antog 1842 års folkskolestadga av 1840-41 års

riksdag som också fråntog utbildningsväsendet mycket av de religiösa motiven bakom

undervisningen, till förmån för de sociala och utilistiska motiven.63

Det var inledningsvis inte en fråga om obligatorisk skola med andemeningen att eleverna

skulle vara på plats, det var snarare en fråga om så kallad läroplikt där eleverna kunde

undervisas hemma men prövas på skolan. Även om tanken var att alla skulle tillgodogöra sig

undervisning var det knappast en fråga om likvärdig undervisning då fattiga och

svagbegåvade barn fick en så kallad minimikurs enligt Richardson. Även om det

konfessionella inslaget kringskurits så var kyrkans roll fortfarande stark genom att

kyrkohedern ledde varje lokal skolstyrelse och att kyrkan skötte mycket av organiseringen.

Med tiden uppstod parallella skolsystem där den allmänna kommunala folkskolan hade en

statlig motsvarighet utan någon tydlig sammankoppling.64

5.2. Resultatet från idealtypsanalys

Nedan följer resultatet av idealtypsanalysen. De analyserade styrdokumenten redovisas

kronologisk där 1878 års normalplan, det första styrdokumentet för folkskolan, är först ut.

Alla styrdokument, förutom Lgr 2011, kommer redovisas på ett beskrivande sätt med

koppling till uppsatsens teoretiska ramar med kortare utläggningar om kontexterna som låg

bakom dokumentens utformning. Lgr 2011 kommer kompletteras med en mer utförlig

utläggning om dess kompabilitet till uppsatsens idealtypsmodell och dess potential till att

bedriva medborgarfostran.

63 Richardson, Gunnar, Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu, 7., rev. uppl.,

Studentlitteratur, Lund, 2004. S. 51. 64 Ibid.

41

1878 års normalplan

1878 år normalplan är den första motsvarigheten till läroplan som tagits fram för rikets

folkskolor sedan folkskolan blev obligatorisk några decennier tidigare. Carl Ivar Sandström

pekar ut tanken om folkskolans potential som verktyg för det nationalistiska målet om ett

patriotiskt folk som ett motiv bakom folkskolan.65

Jämfört med efterföljande läroplaner är inte detta dokument särskilt utförlig, merparten av

innehållet tar upp undervisningsinnehåll med anvisningar. Det finns inget generellt mål av

social slag angivet med vad kristendomsundervisningen ska åstadkomma, förutom sedlig och

religiös fostran. Tomas Englund beskriver kristendomsundervisningen och senare

religionskunskapen som ett verktyg för reproduktion av värdegrunder där historieämnet så

småningom fick en liknande och kompletterande roll.66 Englund menar att författare som

Herbert Tingsten kritiserat denna form av fostran, men det är oklart varför denna form av

fostran betraktas som negativ.

Sandström omnämner också en historisk omständighet som enligt denna studies mening måste

tas i beaktande – 1800-talets skiftesreformer och urbanisering. I och med storskiftet och

enskiftet inom jordbrukssektorn sprängdes den uråldriga bygemenskapen på flera håll och

med dem de lokala sedvänjor och traditioner som höll samman människorna. I och med att

jordbruket fick ett överskott av arbetskraft flyttade en stor grupp människor till städerna.67

Skolans roll kan ur detta hänseende betraktas som en arena för att återskapa de sociala

institutionerna från den gamla bygemenskapen som den nya sociala strukturen i städerna

saknade.

Hittills har flera författare från tidigare forskning ofta tillskrivit folkskolan nationalistiska och

sociala motiv. I studierna av de tidigaste läroplanerna har denna uppsats varit medveten om att

många aktörer betraktat folkskolan ur dessa perspektiv, men sällan hittat konkret innehåll i

styrdokumenten som faktiskt säger att det var skolans syfte att tygla folket eller att svenskar

65 Sandström, Carl Ivar, Utbildningens idéhistoria: om samhällsförändringarnas inflytande på undervisningens

mål och idéinnehåll genom tiderna i Sverige och utlandet, 3., omarb. uppl., Svensk facklitteratur, Stockholm,

1989. S. 130f. 66 Englund, Tomas, Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension, Daidalos, Göteborg, 2005. S. 82. 67 Sandström, Carl Ivar, Utbildningens idéhistoria: om samhällsförändringarnas inflytande på undervisningens

mål och idéinnehåll genom tiderna i Sverige och utlandet, 3., omarb. uppl., Svensk facklitteratur, Stockholm,

1989. S. 131.

42

skulle vara ett överlägset släkte. Åke Isling har ett annat perspektiv, han talar om problemet

som dåtidens politiker såg i grupperna med lägst status på landsbygden. Isling ser folkskolans

roll mer som en ekonomisk fråga än en social då han anser att det inte går att se några

ideologiska idéer bakom folkskolan. Genom reformer i jordbruket blev det ett överskott på

arbetskraft, där överskottet utgjordes av statare, torpare och backstugesittare som ofta saknade

resurser att byta levebröd. Dessa grupper hade behov av utbildning för de inte skulle bli

konjunkturkänsliga i takt med att den ekonomiska strukturen mer och mer liknande dagens.68

Troligen stämmer alla perspektiv på ett eller annat sätt men det är viktigt att lyfta dessa olika

synsätt då uppsatsen mening är att historieskrivningen kring vad den tidiga folkskolan skulle

åstadkomma tenderar att bli inriktad mot just det nationalistiska. Men att betrakta den tidiga

folkskolan ur ett ekonomiskt perspektiv gör det lättare att förstå varför de sociala

institutionerna lyser med sin frånvaro i styrdokumenten, liksom medborgarskapsideal.

Folkskolan behöver med andra ord inte vara en fråga om fostran till lydnad, nationalism eller

för den delen reproduktion av medborgarskap och demokratifostran, det var en fråga om att

”omskola” de grupper som hade det sämst i fråga ekonomiskt kapital.

Historieämnets innehåll är kortfattat och skulle bara översiktligt beröra svensk historia med

djupare nedslag i betydande personer och händelser, därefter följer endast metodiska

anvisningar utan redogörelser av konkreta syften eller mål av socialt slag. Dessutom står det

uttryckligen att det rör sig om berättelser om historiska händelser vilket medför bedömningen

att nationella myter och berättelser reproducerades.69 Utifrån vad som studerats i 1878 års

normalplan är slutsatsen att det lärdes ut svensk historia och att kristendomsundervisningen

hade som mål att ge eleverna religiös och sedlig fostran.70 Sedlighet är utifrån Svenska

Akademins Ordlista en fråga om moraliska normer, därmed görs bedömningen att syftet med

kristendomsundervisningen, i sociala termer, var en fråga om reproduktion av normer och

kognitiva handlingsmönster.71

68 Isling, Åke, Kampen för och mot en demokratisk skola 1 Samhällsstruktur och skolorganisation = [Social

structure and school organization], Sober, Diss. Stockholm : Univ.,Stockholm, 1980. S. 110f. 69 Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor [Elektronisk resurs], Stockholm, 1878

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-898503. S. 26f. 70 Ibid. S. 43. 71 http://www.saob.se/artikel/?unik=S_01531-0095.Y1bC hämtat 2020-02-25 14:41.

43

1878 års normalplan

Sociala institutioner

Hur formuleras innehållet?

Medborgarskapsideal

Hur stor plats tar den

svenska kontexten?

Sedlig och religiös fostran,

vilket tyder på reproduktion av

normer och kognitiva

handlingsmönster. Nationella

myter och berättelser används

som en del i undervisningen

Inte särskilt detaljerat men

tydligt att det är institutioner av

kulturellt och traditionellt slag.

Inget konkret som talar för

något medborgarskap men då

eleverna inte omnämns utifrån

ett individperspektiv, i

kombination med sedlig och

religiös fostran, kan det tänkas

att medborgarskapsidealet är av

kommunitaristiskt slag, eller så

fanns inget ideal alls.

Svensk kontext utgör hela

innehållet i historieämnet.

Samhällskunskap förekommer

ännu inte som ämne och någon

motsvarighet omnämns inte

heller i historieämnet

1889 års normalplan

Skillnaden mellan 1878 års normalplan och 1889 års normalplan är främst att den senare är

mer utförlig. Kristendomsundervisningen har till synes inte ändrat sitt innehåll men däremot

har en lista på personer och händelser lagts till i historieämnet som läraren efter eget tycke

fick välja innehåll ifrån till sin undervisning. Formuleringarna kring alternativen tyder på att

det i många fall rörde sig om berättelser vilket bekräftas i slutet av historieämnets

undervisningsplan.72

Till skillnad från 1878 års normalplan finns det inget syfte alls med

kristendomsundervisningen. Detta gör att de enda kriterierna för reproduktion av sociala

institutioner som uppfylls i 1889 års normalplan är att det lärs ut svensk historia och att det

görs genom berättelser. Även om det inte står något om religiös och sedlig fostran i samband

med kristendomsundervisningen kan det gissningsvis vara så att lärarna i folkskolan

utformade undervisningen utifrån syftet från föregående normalplan.

72 Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor [Elektronisk resurs], Norstedt, Stockholm, 1889

http://hdl.handle.net/2077/57506. S. 32ff.

44

1889 års normalplan

Sociala institutioner

Hur formuleras innehållet?

Medborgarskapsideal

Hur stor plats tar den

svenska kontexten?

Troligen bygger dokumentet på

den föregående där sedlig och

religiös fostran vilket tyder på

reproduktion av normer och

kognitiva handlingsmönster.

Nationella myter och

berättelser används som en del

i undervisningen

Konkreta alternativ om innehåll

har lagts som läraren kan välja

ifrån, dock berör de endast de

nationella myterna och

berättelserna

Inget uttalat som talar för något

medborgarskap men då

eleverna inte omnämns utifrån

ett individperspektiv i

kombination med sedlig och

religiös fostran kan det tänkas

att medborgarskapsidealet är av

kommunitaristiskt slag, eller så

finns inget ideal.

Svensk kontext utgör hela

innehållet i historieämnet.

Samhällskunskap förekommer

ännu inte som ämne

1900 års normalplan

Det mest slående med kristendomsundervisningen i 1900 års normalplan är att det skulle

informeras om farorna med alkoholhaltiga drycker och narkotika och att det skulle ”med

allvar och kraft framhållas”. Dessutom framgår det att i undervisningen ”bör en rätt insikt om

människans plikter mot djuren meddelas”.73

Utifrån de nämnda formuleringarna, och att sedlig och religiös fostran åter nämns i

kristendomsundervisningen, görs slutsatsen att det var en fråga om moral och normer som ska

reproduceras. Gällande historieämnet är det fortfarande en fråga om korta framställningar

med fördjupningar i betydande händelser och personer i svensk historia. Det finns inga

ledtrådar till vad syftet skulle vara med studier i historia, mer än återge hur livet såg ut för

människor inom olika tidsepoker.74 Det framkommer senare i dokumentet också att

undervisningen skulle genomföras med hjälp av lättbegripliga och målande berättelser.75 De

sociala institutionerna var därmed fler till antalet, även om det inte var särskilt innehållsrikt

jämfört med kommande läroplaner och normalplaner.

73 Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor [Elektronisk resurs], Norstedt, Stockholm, 1900

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-540208. S. . 74 Ibid. S. 40f. 75 Ibid. S. 68.

45

Nytt är att studier i vad som benämndes som statskunskap har tillkommit som en del i

historieundervisningen i den skolform som benämndes ”Folkskolans högre afdelning”, vilket

tolkas som de äldre årskurserna. Dock var det enbart frågan om grunddrag i författningen och

dess historiska utveckling samt det mest väsentliga i statlig och kommunal förvaltning, utan

något uttalat syfte.76 Sammanfattningsvis är det endast reproduktion av ceremonier och

symboler samt kultur som inte förekommer i detta dokument.

1900 års normalplan

Sociala institutioner

Hur formuleras innehållet?

Medborgarskapsideal

Hur stor plats tar den

svenska kontexten?

Sedlig och religiös fostran

vilket tyder på reproduktion av

normer och kognitiva

handlingsmönster. Nationella

myter och berättelser används

som en del i undervisningen

Mer konkret innehållet än

föregående normalplaner

gällande de sociala

institutionerna genom

undervisning om alkohol och

behandling av djur, inget i

övrigt

Inget uttalat som talar för något

medborgarskap men då

eleverna inte omnämns utifrån

ett individperspektiv i

kombination med sedlig och

religiös fostran kan det tänkas

att medborgarskapsidealet är av

kommunitaristiskt slag

Svensk kontext utgör hela

innehållet i historieämnet.

Samhällskunskap förekommer

ännu inte som ämne, grunddrag

i svenska författningen

Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919

1919 års undervisningsplan är generellt betydligt mer utförlig i sina instruktioner och var

dessutom den första undervisningsplanen för skolan som inte bedrev kristendomsundervisning

i konfessionellt syfte.77 Tomas Englund beskriver läroplaner som ett sätt att reproducera den

dominerande ideologin i samhället, men även så kallade underideologier. I 1919 års läroplan

var underideologin som skolan implementerade, eller reproducerade beroende på

betraktelsesätt, det Englund kallar samhörighetsideologi. Englund ser samhörighetsideologin

som ett svar på den kapitalistiska industrialismens genombrott. Ideologin slog framförallt rot

bland Sveriges intellektuella, oavsett politisk hemvist.78 Denna syn kan i studiens mening

76 Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor [Elektronisk resurs], Norstedt, Stockholm, 1900

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-540208.. S. 54. 77 Englund, Tomas, Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension, Daidalos, Göteborg, 2005. S. 159. 78 Ibid. S. 158.

46

diskuteras och det främsta motargumentet kommer från Englund själv, som är faktumet att

demokratin fick sitt slutgiltiga genombrott i slutet av 1910-talet med allmän och lika rösträtt

vilket är relativt långt efter industrialismens genombrott i Sverige.79

Men Englund kan ha en poäng, genom industrialiseringen hade en stor arbetarklass växt fram

som nu skulle integreras socialt i ett led att föra Sverige mot välfärdssamhället. Med den nya

skolan kom nya krav på skolans arbetssätt och innehåll, vars lösning exempelvis blev en

sekularisering av innehållet.80 Englund lyfter en konflikt rörande synen på medborgarskapet i

det nya samhället där skolan befann sig. Englund betraktar 1920-talets demokrati som explicit

borgerlig och att arbetarklassen hade en förpliktelse mot denna borgerliga demokrati, där

skolan skulle fostra arbetarnas barn till underkastelse.81 Det framgår inte vad Englund anser

pekar på att skolans roll skulle vara av det slaget, om han inte avser parallellskolesystemet

som Sverige hade. Folkskolan var ju inte enbart till för arbetarklassens barn, även om det kan

vara rimligt att betrakta den radikala skillnaden mellan 1900- och 1919 års läroplaner som en

fråga om social integration till följd av demokratin genombrott. Men intrycket är också att det

är svårt att förena Englunds teorier med en uppsats som studerar sociala institutioner och

kommunitaristiskt medborgarskap som något nödvändigt. Det är först mer än ett decennium

efter att Englund släppte sin bok om skolans politiska dimension som exempelvis Henreksson

och Wennström släppte sin studie om skolans postmoderna läroplansinnehåll med betoning på

dess problematik. Vad Englund däremot ser, som även denna studie ser, är att 1919 års

läroplan verkar vara en kompromiss mellan konservativa, liberala och socialdemokratiska

värden.82

Det religiösa och sedliga är fortfarande målet med kristendomsundervisningen men ordet

”fostran” har bytts ut mot ”andlig utveckling” vilket gör bedömningen av kriterierna att

reproducera normer och kognitiva handlingsmönster mer svårbedömda.83 Det framkommer i

kristendomsundervisningens anvisningar tydliga direktiv för att läraren under inga

omständigheter fick göra ”sårande angrepp på andras åskådning eller motverka uppkomsten

hos lärjungarna av en vidhjärtad fördragsamhet mot olika tänkande”.84 Men då ”sedlighet”

79 Englund, Tomas, Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension, Daidalos, Göteborg, 2005d. S. 159. 80 Ibid. S. 159. 81 Ibid. S. 161. 82 Ibid. S. 161. 83 Undervisningsplan för rikets folkskolor den 31 oktober 1919 [Elektronisk resurs] ., Norstedt, Stockholm, 1920

http://hdl.handle.net/2077/51541. S. 19. 84 Ibid. S. 26.

47

fortfarande nämns och definieras som en fråga om moral och normer så medför det

bedömningen att det sannolikt var en fråga om reproduktion av normer eller kognitiva

handlingsmönster. I anvisningarna om den dagliga morgonbönen står det uttryckligen också

att läraren skulle framföra nyttiga religiösa eller sedliga ”lärdomar” vilket ger ytterligare skäl

att bedöma kristendomsundervisningen som normerande.85

Historieämnet har jämfört med föregående normalplaner fått betydligt fler mål och innehåller

betydligt mer formuleringar som tyder på ett fostrande syfte:

”Historieundervisningen i folkskolan har till uppgift att giva barnen en efter deras

ålder och utveckling avpassad framställning av vårt folks historia, att därvid särskilt

göra dem förtrogna med betydelsefulla personligheter, händelser och tidsföreteelser,

som bidragit till kulturens höjande eller äro av större betydelse för förstående av

vår egen tids samfundsliv och sociala förhållanden, samt såmedelst hos barnen lägga

grund för, sund fosterlandskänsla och god samfundsanda.”86

Analysen är att historieundervisningen ur ett social-institutionellt perspektiv skulle bidra till

reproduktion av kultur, normer, kognitiva handlingsmönster genom ett innehåll som utgick

från det svenska samhällssystemet och svensk historia. Undervisningen skulle i framförallt de

yngre årskurserna bedrivas med hjälp av olika berättelser vilket tolkas som att det var en fråga

om nationella myter och berättelser.87 I historieämnets anvisningar har det jämfört med

föregående normalplaner tillkommit en mängd direktiv och även direktiv i vilket

förhållningssätt läraren ska ha till ämnets innehåll. Läraren fick i detta dokument direkta

instruktioner om att inte beskriva historien på sådant sätt att hat mot olika folkslag kan uppstå.

Samtidigt ska krig betraktas som något ont vilket i sig är normerande på samma sätt som

målet om fosterlandskärlek och samförståndsanda.88 Även om denna uppsats inte helt är

överens med Englund kring underideologierna i denna normalplan pekar lärdomarna från hans

studier och det som observerats att det rör sig om kommunitaristiskt medborgarskapsideal i

denna normalplan. Individperspektivet finns i begränsad omfattning men innehållet är i

överhängande grad inriktad mot att bygga gemensamma ramar.

85 Undervisningsplan för rikets folkskolor den 31 oktober 1919 [Elektronisk resurs] ., Norstedt, Stockholm, 1920

http://hdl.handle.net/2077/51541.. S. 29. 86 Ibid. S. 100f. 87 Ibid. S. 101. 88 Ibid. S. 106.

48

1919 års undervisningsplan

Sociala institutioner

Hur formuleras innehållet?

Medborgarskapsideal

Hur stor plats tar den

svenska kontexten?

Sedlighet men möjligen inte

religiös fostran vilket

fortfarande tyder på

reproduktion av normer och

kognitiva handlingsmönster.

Nationella myter och

berättelser används som en del

i undervisningen

Något tvetydigt kring det

religiösa. Historieämnets

intentioner och mål är tydliga.

Utifrån den sedliga fostran och

historieämnets mål om

fosterlands- och

samfundskänsla tyder det mesta

på kommunitaristiskt

medborgarskap men mindre

individuella inslag då olikheter

hos elever framhålls. Englunds

studie om samma läroplan

tyder också på

kommunitaristiskt ideal.

Svensk kontext utgör hela

innehållet i historieämnet.

Samhällskunskap förekommer

ännu inte som ämne

Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955

”Folkskolan har till uppgift att meddela en allmän medborgerlig bildning, att medverka till en

harmonisk utveckling av de ungas individuella anlag och att i samverkan med hemmen fostra

de unga till självständiga och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.”89

Utvecklingen från 1919 års undervisningsplan förefaller vara att folkskolans fostrande syfte

tydliggjorts men samtidigt har ett bildningsideal tillkommit som ytterligare ett mål. Intrycket

är att det framförallt var läroverken som haft i uppgift att stå för bildning medan folkskolan

främst haft i uppgift att fostra. Dessutom verkar den individualistiska synen på eleven blivit

mer tydlig jämfört med 1919 års utbildningsplan, genom att utveckling av individuella

egenskaper och personlighetsutveckling är framträdande mål i de allmänna anvisningarna.

Men det framhålls samtidigt att fostran ska ske genom hela skolans verksamhet. Det är tydligt

också vilka normer som avsågs i fostrandet, exempel är ansvarskänsla, ärlighet, uthållighet,

punktlighet och att nyttja tid väl. Utförligheten i det fostrande innehållet har varken

89 Undervisningsplan för rikets folkskolor den 22 januari 1955 [Elektronisk resurs], Norstedt, Stockholm, 1955

http://hdl.handle.net/2077/56231. S. 6.

49

förekommit innan eller efter denna undervisningsplan.90 Tillsammans med en mängd andra

direktiv är det därmed uppenbart att kriterierna för reproduktion av normer och kognitivt

handlingsmönster uppfylls i analysmodellen. Fostrandet har en rent moralisk dimension vilket

avslöjas under rubriken ”Några särskilda undervisningsmoment” där olika teman i

undervisningen beskrivs och vad eleverna skulle lära sig. Exempel på moraliska moment är

att göra eleverna medvetna om begränsningen i samhällets resurser, medansvar och lojalitet

gentemot samhället genom förståelse av medborgerliga skyldigheter. Moralen kommer också

in under temat ”Ekonomisk fostran” där eleverna exempelvis utifrån ett individ- och

samhällsperspektiv skulle reflektera över vandalism av olika slag.91

Gällande analysen av de utvalda ämnenas kursplaner, så kommer kristendomskunskapen från

och med denna undervisningsplan inte längre att analyseras, målet med ämnet var från 1955

inte längre att fostra och vara normerande. I och med att samhällsundervisningen från och

med denna undervisningsplan blir ett eget ämne kommer fokus på analys av medborgarfostran

och reproduktion av sociala institutioner helt ske inom ramen för allmänna riktlinjer,

historieämnet och samhällskunskap.

Historieämnet var även i denna utbildningsplan främst fokuserad på svensk historia men till

skillnad från föregående undervisningsplan var inte målet fosterlandskänsla. Dock finns det

anvisningar om att i berättelserna som omgärdar svensk historia så var målet delvis en

moralisk fostran. Den moraliska fostran skulle ske genom att lyfta föredömen som utmärkt sig

i fråga om självuppoffring, trohet, pliktuppfyllelse, vidsynthet och tolerans.92 Möjligen kan

lärdomarna från Nazitysklands undervisningsinnehåll haft en påverkan på förändringen i

formuleringarna.

En fråga som uppstår vid analys av historieämnet är om begreppet ”fosterlandskänsla” ersatts

av ”trohet” och ”pliktuppfyllelse”, om de två senare begreppen är omformuleringar av den

förstnämnda. Det står aldrig uttryckligen att kulturell reproduktion är ett mål, men i samband

med hembygdshistoria skulle de lokala sedvänjorna behandlas samt folkvisor, sagor och

sägner.93 I och med att det var fråga om hembygdsundervisning så är innehållet inte detsamma

som rikssvensk kultur men de är kulturella inslag från en svensk kontext. Dessutom talas det

90 Undervisningsplan för rikets folkskolor den 22 januari 1955 [Elektronisk resurs], Norstedt, Stockholm, 1955

http://hdl.handle.net/2077/56231. S. 6. 91 Ibid. S. 25f. 92 Ibid. S. 98. 93 Ibid. S. 99.

50

om lokala minnesmärken vilket leder till frågan om det ska betraktas som en reproduktion av

kriteriet ceremonier och symboler. Tolkningen av ”minnesmärken” är att de ofta har

symboliska syften eller utformningar vilket leder till slutsatsen att även kriteriet ceremonier,

där sedvänjor kan ingå, och symboler uppfylls.

Det nya ämnet samhällskunskap hade likt historieämnet fostrande element men som var mer

tydligt uttalat jämfört med historieämnet. Målet med ämnet var dels att beröra det svenska

samhällssystemet och samhällsförhållanden men också att reproducera normer som ska

underlätta ”samlevnad, samarbetsvilja, ansvarskänsla och respekt för bestämmelser och

överenskommelser”. För första gången fick demokratiska värderingar en mer framträdande

plats även om inslag fanns med redan 1919. Det står i klartext att eleverna i olika situationer,

som vid kontakt med samhällsinstitutioner, skulle lära sig förhållningssätt och normer vilket

uppfyller kriteriet för reproduktion av kognitiva handlingsmönster. I ämnets anvisningar

formuleras det fler syften med undervisningen, exempelvis att fostra eleverna till ”goda

medborgare i ett demokratiskt rättssamhälle”, en formulering som följt med i efterföljande

läroplaner, om än med andra formuleringar.94 Individperspektivet har fått en något större

betoning i denna undervisningsplan men innehållet i de sociala institutionerna gör att det

fortfarande är fråga om kommunitaristiskt medborgarskapsideal som skulle reproduceras.

Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955

Sociala institutioner

Hur formuleras innehållet?

Medborgarskapsideal

Hur stor plats tar den

svenska kontexten?

Förekommer i stor

utsträckning, framförallt i fråga

om normer och kognitiva

handlingsmönster.

Institutionerna förekommer

både i skolans allmänna mål

och i ämnesplanerna.

Tydligt vad som avses genom

hela dokumentet. Sällan öppet

för skiftande tolkningar.

Övervägande

kommunitaristiskt, viss tendens

mot det liberala

medborgarskapet jämfört med

innan.

Svensk kontext tar stor plats, i

princip all plats i

samhällskunskapen men i

historieämnet har världshistoria

fått en större roll.

94 Undervisningsplan för rikets folkskolor den 22 januari 1955 [Elektronisk resurs], Norstedt, Stockholm, 1955

http://hdl.handle.net/2077/56231. S. 104.

51

Läroplan för grundskolan 1962

”Den genom samhällets försorg bedrivna undervisningen av barn och ungdom har till syfte

att meddela eleverna kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbete med hemmen

främja elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande

samhällsmedlemmar.”95

1962 års läroplan var den första för den enhetliga grundskolan som nyligen införts.

Inledningen med grundskolans mål verkar ha i stort sett samma andemening som föregående

styrdokument, men med helt andra formuleringar. Den fostrande funktionen har fått en mer

individuell prägel med målet att eleven ska bli fri, självständig och harmonisk.96 Samtidigt

måste vi påminna oss om omständigheterna som rådde när 1962 års läroplan infördes. Sverige

befann sig i en period av stark tillväxt. BNP fördubblades och den offentliga sektorns olika

verksamheter växte med 170 % och svenskens konsumtion ökade med 80 % vilket enligt

Magnus Dahlstedt och Maria Olsson medförde samhällets politiska, sociala och kulturella

sidor kom att beskrivas i termer av ekonomi och arbetsmarknad. Tankemönstret som politiken

resonerade efter hade ett rationellt tema med målet om effektivitet. Redan på 1940-talet hade

det kritiska tänkandet uppstått och kommit att utvecklas än mer under 1960-talet vilket skulle

stoppa alla former av förtryck enligt Dahlstedt och Olsson. Dahlstedt och Olsson säger att

huvudtemat i den nya läroplanen och den enhetliga skolan är en socialdemokratisk strävan

efter jämlikhet, både i fråga om demokrati och ekonomi. Individen lyfts därmed fram mer

tydligt än i tidigare styrdokument. Individuell frihet ska leda till samhällsutveckling och blir

med tiden närmast en ideologisk tanke i en tid där effektivitet och utveckling av välfärdsstaten

som i förlängningen också ska leda till jämlikhet. Likabehandling blev ett primärt mål framför

40-talets mål om lika skolresultat.97

Den mest påfallande skillnaden gentemot föregående utbildningsplan är att detaljerna kring

vilka normer eller vad som avses med fostran, moral och normer har byts ut mot mer

generella formuleringar. Att det ska ske en individuell fostran omnämns flitigt i 1962 års

läroplan men det är mer av betydelsen att de ska fostran in i värderingar, vanor, kunskaper

95 Läroplan för grundskolan [Elektronisk resurs], Stockholm, 1962 http://hdl.handle.net/2077/50232. S. 13. 96 Ibid. S. 13. 97 Dahlstedt, Magnus & Olson, Maria, Utbildning, demokrati, medborgarskap, 1. uppl., Gleerup, Malmö, 2013.

S. 47f.

52

och attityder ”av betydelse”, utan någon precisering. Det står även att grundskolan har till

uppgift att ge eleverna en gemensam referensram men även här finns det inga klargöranden.98

Men då analysen av dokumenten fokuserar i första hand på förekomsten eller frånvaron av en

normerande funktion, så blir bedömningen fortfarande att reproduktion av normer och

kognitiva handlingsmönster fortfarande sker. Lärarna har genom detta styrdokument

fortfarande i uppgift att fostra även om det är oklart vad som ska fostras. I skolans generella

mål står det också att det ska ske en etisk fostran där innebörden i olika begrepp ska

behandlas. Begreppen är rättvisa, ärlighet, hänsyn och tolerans bland annat, men

formuleringen kring denna etiska fostran öppnar för olika tolkningar vilket det inte har gjort i

tidigare utbildningsplaner där begrepp som ärlighet verkar ha haft en mer vedertagen

betydelse.99

Dahlstedt och Olsson noterar mer eller mindre samma egenskaper 1962 års läroplan i deras

studie. Syftet med skolan är att inordna eleverna i arbetsmarknaden och elevernas utbildning

ska medföra att den goda ekonomiska utvecklingen bibehålls.100 Även om individens

egenskaper och kunskaper skulle utvecklas så var syftet fortfarande att eleverna så

småningom skulle tjäna samhället och inte enbart arbetsmarknaden. Genom gedigna

ämneskunskaper som tillgodogörs genom individens uppoffring kommer samhället utvecklas

politiskt, ekonomiskt och kulturellt – för det allmännas bästa.101 I frågan om vilket

medborgarskapsideal som 1962 års läroplan ämnar att implementera blir det intressant.

Ordalagen i läroplanen kring vad som faktiskt ska läras ut har blivit neutrala, och i denna

uppsats tycke mer oprecisa, vilket kan förklaras av den nya synen på kunskap som Dahlstedt

och Olsson säger skulle vara neutral i 1960-talets skola.102 Kunskapen skulle med andra ord

vara neutral, men elevens neutrala kunskaper skulle i slutändan vara till samhällets tjänst.

Som tur är behöver inte medborgarskapsideal betraktas utifrån ett svart-vitt spektrum. Charles

Taylors individualistiska kommunitarism blir här ett bra sätt att förstå 1960-talets skola, en

skola som ska forma individer men fostrade in i en gemenskap.

Att kulturell reproduktion anses förekomma är främst för att skolan i 1962 års läroplan säger

sig vilja bidra till en aktiv kulturmiljö. En detalj som kan tänkas bidra till att smalna av de

98 Läroplan för grundskolan [Elektronisk resurs], Stockholm, 1962 http://hdl.handle.net/2077/50232. S. 15. 99 Ibid. S. 17. 100 Dahlstedt, Magnus & Olson, Maria, Utbildning, demokrati, medborgarskap, 1. uppl., Gleerup, Malmö, 2013.

S. 54f. 101 Ibid. S. 58. 102 Ibid. S. 61.

53

kulturella yttringarna och mer handla om reproduktion traditionell kultur än ny kultur är att

det också omnämns ”smakfostran”. Smakfostran definieras inte men tolkningen är att det

finns normer kring vilken kultur som lyftas fram och det är främst riktat mot den estetiska

verksamheten i skolan än kultur av det slag som uppsatsen undersöker, det vill säga

kulturarv.103

De generella formuleringarna som utmärker denna läroplan i fråga om fostran kan bottna i att

hemmet verkar ha fått en mer framträdande roll i skolan. Det står uttryckligen att hemmet har

huvudansvaret för barnens fostran. Skolans uppgift blir mer att vidareutveckla det eleverna

har med sig hemifrån vilket ger bedömningen att även om många kriterier i analysmodellen

uppfylls, så har den reproducerande rollen tonats ner betydligt jämfört med föregående

utbildningsplaner.104 Vissa normerande inslag finns fortfarande i form av uppgiften att lära

eleverna gott uppförande på allmänna platser och betydelsen av gott uppförande för det

individuella anseendet.105

Ämnet samhällskunskap hade som syfte att bland annat bidra till social utveckling med målet

att få eleverna att utveckla förmåga till att göra insatser i och för samhället. I de tidiga åren

fanns det flera inslag av normativ reproduktion, reproduktion av kognitiva handlingsmönster

och, åtminstone behandlas, seder och bruk. Exempel på innehåll är hur människor skulle prata

med varandra och övning i hur olika ”samhälleliga inrättningar ska brukas”. Det svenska

samhällssystemet behandlades i grundläggande drag relativt tidigt jämfört med senare

läroplaner och utgjorde hela tiden det huvudsakliga innehållet i grundskolans senare år men

fostrande inslaget uteblev i stort sett ju äldre eleverna blir.106

Historieämnet hade ett fostrande inslag i 1955 års utbildningsplan, i 1962 års läroplan har den

uppenbart tonats ned. Lärandet skulle ske med berättelser men personligheterna som i

föregående utbildningsplan hade rollen som förebilder ska nu mera framställas med både

positiva omdömen och en mer kritisk vinkel. Den mer nyanserade historieundervisningen

stämmer väl överens med Dahlstedts och Olssons redogörande för att utbildningen numera

betraktas som ett verktyg för att undkomma förtryck av olika slag.107 Även i fråga om hur

103 Läroplan för grundskolan [Elektronisk resurs], Stockholm, 1962 http://hdl.handle.net/2077/50232. S. 17. 104 Ibid. S. 25. 105 Ibid. S. 29f. 106 Ibid. S. 243. 107 Dahlstedt, Magnus & Olson, Maria, Utbildning, demokrati, medborgarskap, 1. uppl., Gleerup, Malmö, 2013.

S. 47f.

54

människor med starka egenskaper lyckats åstadkomma goda saker så ska även förmågan att

handla behandlas både utifrån en positiv synvinkel och ur ett kritiskt perspektiv.108 De olika

perspektiven må vara nyttigt sett till demokratisk fostran, samtidigt förskjuter det formen av

medborgarskap mot det mer liberala hållet och bort från det kommunitaristiska.

Läroplan för grundskolan 1962

Sociala institutioner

Hur formuleras innehållet?

Medborgarskapsideal

Hur stor plats tar den

svenska kontexten?

Sociala institutioner lika

vanligt förekommande som

föregående styrdokument men

med andra formuleringar och

syften

Mer generell och neutral i sina

formuleringar än tidigare

Individen har en framträdande

plats men samtidigt ska denne

verka för sitt samhälle, därmed

är liberal kommunitarism ett

ideal som passar in relativt väl

Svensk kontext tar stor plats, i

princip all plats i

samhällskunskapen men i

historieämnet har den fostrande

rollen tonats ned även om den

svenska kontexten fortfarande

har en stor plats

Läroplan för grundskolan 1969

Målet med skolans verksamhet i denna läroplan är i stort sett densamma som föregående

läroplan, ”dugliga och ansvarskännande” samhällsmedlemmar är vad skolan ska forma

eleverna till och eleven står i centrum men målet var att denne skulle fungera i en

gemenskap.109 Även om det verkar som att denna läroplan bygger på föregående så är

intrycket samtidigt att innehållet blivit betydligt mer diffust och färre inslag av sociala

institutioner. I de fall som beteendemönster och normer förekommer är det i flyktiga

formuleringar. Ett exempel är följande ”Skolan bör känna ansvar för att dess elever uppträder

korrekt och trevligt…”. Det kan med andra ord betraktas som att det inte var ett uttalat krav att

det är något som skulle fostras in, dock är det mer uttalat att eleverna skulle lära sig att ha

108 Läroplan för grundskolan [Elektronisk resurs], Stockholm, 1962 http://hdl.handle.net/2077/50232. S. 252ff. 109 Sverige. Skolöverstyrelsen., Läroplan för grundskolan. 1, Allmän del [Elektronisk resurs], Utbildningsförl.,

Stockholm, 1969 http://hdl.handle.net/2077/30902. S. 10.

55

förtroende för ordningsmakten.110 Möjligen kan hemmets starka roll för elevernas fostran vara

förklaringen till att det normerande inslaget tonats ned, likt föregående läroplan.

Innehållet för historieämnet är i stort sett densamma som föregående läroplan men

reproduktionen av normer är helt frånvarande i denna läroplan. Det som tidigare var att kända

historiska personer som utmärkt sig utifrån vissa ideal har bytts ut mot att vissa historiska

personer ska beskrivas utifrån både ”förtjänster” och fel, därmed kan det inte sägas att

historieämnet har någon funktion i att reproducera sociala institutioner. Det enda kriterium

som uppfylls blir därmed att svensk historia finns med i ämnets centrala innehåll.111

Samhällskunskapen har vid analys av denna läroplan visat sig vara mest diffus. Innehållet rör

i stort sett elevens ställningstagande kring olika samhällsfrågor. Vissa formuleringar tyder på

att det svenska samhällets uppbyggnad ska läras ut men är så vagt formulerade att

bedömningen måste bli ”Diffus” i analysmodellen, även om det sannolikt ändå skedde

undervisning med en svensk kontext.112

Hade det inte varit för formuleringarna som pekade mot att individen skulle vara i centrum för

att kunna fungera i gemenskapen hade medborgarskapsidealet som uttrycktes kunnat vara

positiv liberalism. Men trots allt diffust inne håll verkar det fortfarande finnas en

kommunitaristisk tanke, dock är de sociala institutionerna av kulturellt slag få.

1969 års läroplan

Sociala institutioner

Hur formuleras innehållet?

Medborgarskapsideal

Hur stor plats tar den

svenska kontexten?

Trots att Lgr 1969 bygger på

Lgr 1962 är de sociala

institutionerna färre. Syns även

i ämnena historia och

samhällskunskap

Betydligt mer diffust än

föregående läroplan. Ibland är

det svårt att slå fast vad

undervisningen ska innehålla,

kan vara att hemmet fått en

starkare roll

Mer individperspektiv i allt

innehåll vilket tyder på ett

tydligt liberalt medborgarskap

inslag

Sannolikt svensk kontext

tillsammans med mer

internationella frågor, dock

diffusa ordalag som inte

garanterar att så är fallet.

110 Sverige. Skolöverstyrelsen., Läroplan för grundskolan. 1, Allmän del [Elektronisk resurs], Utbildningsförl.,

Stockholm, 1969 http://hdl.handle.net/2077/30902. S. 24. 111 Ibid. S.184f. 112 Ibid. S. 182.

56

Läroplanen för grundskolan 1980

1980 års läroplan har en tydlig fostrande prägel, dock i mer humanistisk men samtidigt

kommunitaristisk anda. Intrycket är att ordet ”fostra” förekommer mer frekvent även i

jämförelse med läroplanerna innan andra världskriget. I avsnittet om skolans mål finns det en

blandning mellan konkreta och mer diffusa formuleringar kring vad skolan ska åstadkomma

som är av intresse i fråga om sociala institutioner. Som brukligt i de flesta senare läroplaner

nämns målet om att fostra eleverna till ansvarsfullhet och ett demokratiskt ”handlingssätt”.

Normer och värderingar skulle uttryckligen reproduceras men det förekommer nya mål som

inte förekommit i tidigare eller senare läroplaner, skolan skulle exempelvis fostra till goda

arbets- och fritidsvanor. 113 Just arbets- och fritidsvanor bedöms vara ett fall av kognitiva

handlingsmönster, dock är det troligen frågor som var av mer praktisk karaktär och inte

kulturella handlingsmönster.

I fråga om kulturell reproduktion skulle ske så ger läroplanen inte mer än diffusa indikationer.

Det står skrivet i läroplanens avsnitt om skolans mål att innehållet i skolans undervisning ska

utgå från ”den kulturkrets vi tillhör”, vilket i sig själv kan tyda kulturell reproduktion men det

finns väldigt lite innehåll i de studerade ämnena som har en kulturell anknytning.114 Det som

går att finna är sånger och myter från nordens historia som vi kommer återkomma till, men

det bedöms i denna analys inte som tillräckligt för att kriteriet kulturell reproduktion ska

uppfyllas. Den normerande rollen blir än mer tydlig med formuleringar som ”Skolan ska

fostra. Det innebär att skolan aktivt och medvetet skulle påverka och stimulera barn och

ungdomar att vilja omfatta vår demokratis grundläggande värderingar och låta dessa komma

till uttryck i praktisk, vardaglig handling”.115 Citatet i föregående mening gör 1980 års

läroplan mer normerande än vad normalplanerna var i sina formuleringar 100 år tidigare,

vilket är anmärkningsvärt och en stor kontrast mot senare läroplaner. Skillnaden mot tidigare

läroplaner är att det som ska fostras in var främst av humanistiskt slag och inte kulturellt,

vilket vi kan se i vad som omnämns – demokratins principer, samverkan, likaberättigande,

”respekt för sanning och rätt”, människans egenvärde etc.116 En intressant observation är att

113 Sverige. Skolöverstyrelsen., Läroplan för grundskolan. Allmän del : mål och riktlinjer, kursplaner, timplaner

[Elektronisk resurs], LiberLäromedel/Utbildningsförl., Stockholm, 1980 http://hdl.handle.net/2077/31016. S. 13. 114 Ibid. S. 14. 115 Ibid. S. 16. 116 Ibid. S. 17.

57

skolans plats gentemot elevernas hem förstärktes genom formuleringen ”Skolan har å sin sida

rätt att förvänta att föräldrarna stöder dess arbete”.117

När 1980 års läroplan studeras vidare fördjupas insikten om det inte råder någon brist på

konkret innehåll och uppdrag i denna läroplan. För de allmänna målen i de

samhällsorienterade ämnena kan vi läsa:

”Skolans samhällsorientering har ett särskilt ansvar för att fostra eleverna till medborgare i

ett demokratiskt samhälle. Undervisningen skall ge kunskaper om och förståelse för de lagar

och normsystem som vårt samhälle vilar på. Den skall också leda till insikt om vikten av att

värna om de demokratiska rättigheterna och fullgöra skyldigheterna.”118

Tidigare har ordalagen varit mer i stil med att ge eleverna kunskaper i svenska

samhällsförhållanden medan skolans fostrande roll varit mer övergripande, det här är det enda

fallet i denna uppsats där fostran förekommer som mål i ett ämnesblock.

Något som noterats i samhällskunskapens innehåll är att det finns tydliga inslag av både

liberalt och kommunitaristiskt medborgarskap. Fostran och normer förekommer flitigt i

framförallt de lägre åldrarna medan högstadiets innehåll främst berör kunskaper om det

svenska samhällssystemet. De sociala institutionerna uteblir därmed nästan helt i högstadiets

innehåll.

Historieämnet är sett till mängden innehåll blygsam jämfört med samhällskunskapen och

tidigare läroplaner. Det finns egentligen ingen formulering som konkret säger att allmän

svensk historia skulle läras ut. Nordens historia nämns liksom lokal historia, men i och med

att det finns en öppning för att rikssvensk historia inte lärs ut alls så bedöms den punkten i

analysmodellen som diffus. Det finns dock en punkt som säger att eleverna skulle göra

jämförelser mellan det svenska samhället och andra samhällen, dock är det oklart om det är ur

en historisk kontext då detta inte framkommer.119

117 Sverige. Skolöverstyrelsen., Läroplan för grundskolan. Allmän del : mål och riktlinjer, kursplaner, timplaner

[Elektronisk resurs], LiberLäromedel/Utbildningsförl., Stockholm, 1980 http://hdl.handle.net/2077/31016. S. 17. 118 Ibid. S. 119. 119 Ibid. S. 124.

58

Frågan är hur 1980 års läroplan tydligt fostrande ideal ska betraktas i en tid där skolan inte

längre har i uppgift att reproducera fosterlandskärlek, plikt och lojalitet som var fallet 1919

och 1955. Englund, som betraktar läroplanernas innehåll från flera dimensioner, har i ett

avsnitt av sin bok gett en social infallsvinkel. Genom sociologen Émile Durkheim lyfter

Englund fram vikten av att det finns en viss grad av homogenitet i samhället för att den ska

överleva, homogenitet i fråga om kunskaper och moral.120 Det är en rimlig tanke att det är vad

skaparna av 1980 års läroplan avsåg med sina formuleringar. Framförallt pekar synen på

demokrati på att så var fallet. Som det nämndes i analysen av denna läroplan finns det inget

utrymme för att eleven har någon annan ståndpunkt än att demokrati är det som ska råda i

Sverige. I dagens läroplan ses demokrati mer som ett ämne för diskussion om en elev skulle

vara av annan åsikt, vilket ur vissa perspektiv kan anses vara av godo men möjligen också av

ondo då ett demokratiskt samhälle kan tänkas förbli demokratiskt i högre grad om det är

normen.

Läroplan för grundskolan 1980

Sociala institutioner

Hur formuleras innehållet?

Medborgarskapsideal

Hur stor plats tar den

svenska kontexten?

Normer och kognitiva

handlingsmönster främst, dock

av humanistiskt slag och inte

kulturellt. Det fostrande

inslaget är tydligt. Står i

allmänna målen att svensk

kulturkrets ska utgöra

utgångspunkt men detta

återkommer inte i ämnesplaner.

Institutionernas omfattning

minskar med elevernas ålder

Blandat konkret och diffust

men mycket tydligt kring att

demokratiska värden skall

fostras in.

Övervägande

kommunitaristiskt men

individperspektivet finns.

Framförallt tyder

implementeringen av särskilda

normer på detta.

Svensk kontext tydlig i

samhällskunskapen men mer

diffust innehåll i historia.

120 Englund, Tomas, Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension, Daidalos, Göteborg, 2005. S. 166.

59

Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 1994

”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden

som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet,

alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga

och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den

etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom

individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.”121

I stora drag påminner denna läroplan om den föregående från 1980 gällande skolans roll. Det

var generellt humanistiska värden som skulle reproduceras i fråga om normer och moral och

det är fortfarande tal om fostran, även om formuleringarna är av mjukare karaktär jämfört

med 1980. Dessa formuleringar kompletteras med mer konkret innehåll senare i läroplanen

där eleven ska känna till, och inte bara ha förståelse för, samhällets grundläggande lagar och

normer.122

En social institution från analysmodellen som förtydligats är den kulturella reproduktionen.

Det står uttryckligen att utbildningens grundläggande syfte bland annat skulle vara att

överföra kulturarv i form av språk, kunskap, värden och traditioner till nästa generation.123

Lite senare i dokumentet står det också konkret att det att eleven ska vara förtrogen med de

centrala delarna av svenskt men också nordiskt, samiskt och västerländskt kulturarv.124 Dock

sägs detta i en kontext som berör samarbetet med hemmet där skolan ska vara ett ”stöd” i

hemmens fostran, jämfört med 1980 års läroplan där formuleringen var ”att komplettera”

hemmen. Men trots att innehållet i läroplanen är som sådan blir bedömningen ändå att skolan

bidrog till en reproduktion av kultur. Det fanns även bestämmelser i läroplanen att eleven

skulle lära sig att nyansera sitt språk vilket medför bedömningen att det sker en reproduktion

av kognitiva handlingsmönster då det sannolikt innebär att eleven samtidigt får lära sig hur

denne ska använda språket.125

121 Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna [Elektronisk resurs] Lpo 94 :

Lpf 94, Utbildningsdep., Stockholm, 1994 http://hdl.handle.net/2077/31298. S. 5. 122 Ibid. S. 10. 123 Ibid. S. 7. 124 Ibid. S. 10. 125 Ibid. S. 9.

60

Vi har ännu inte nått historieämnet i analysen av denna läroplan men ett intryck som uppstått

vid analysen är att historieämnet fick en mer central plats och att dess roll att reproducera

svensk, specifikt svensk, kultur var relativt tydlig. Sveriges historia och kulturarv skulle

genomsyra flera ämnen enligt läroplanen med syftet att det skulle ge eleven en trygg identitet

och medvetenhet som kommer hjälpa denne att bygga förståelse för andra kulturer.126

Historieämnet hade för första gången på flera år ett starkt fokus på kulturell identitet.127

Jämfört med 1980 års läroplan hade ämnet fått ett utökat centralt innehåll. Exempel på detta

var att ämnet ska behandlas utifrån flera perspektiv samt att ämnet ska behandlas utifrån

betydelsefulla personer, epoker och händelser. Nationella myter och liknande användes som

ett medel till att skapa förståelse vilket ger bedömningen att denna sociala institution uppfylls

i analysmodellen. Det är också en ambition att ämnet skulle skapa en gemensam referensram

vilket ytterligare förstärker framförallt den kommunitaristiska tendensen i denna läroplan.128

Att historieämnet fått en stark roll och att kulturarvet generellt hade en stor plats i 1994 års

läroplan har sannolikt att göra med dokumentet sjösattes av den borgerliga regeringen Bildt

med kristdemokratiskt krav på att kristen tradition skulle skrivas in i läroplanen. Hanna

Kjellgren berättar att tillägget stod i strid mot vänsterpartiernas krav på en läroplan helt utan

konfessionella inslag vilket slutade med en kompromiss där västerländsk humanism lades till

bredvid den kristna traditionen. Kjellgren anser att den kristna traditionen och den

västerländska humanismen står mot varandra i en tid där liberal demokrati är normen och

helst inte ska förespråka att vissa normer har högre status än andra.129 En invändning mot

Kjellgrens resonemang kan vara att västerländsk humanism till viss del kan ha sitt ursprung i

kristen tradition. Men framförallt kan inte västerländsk humanism fungera om det inte finns

gemensamma normer och ramar som styr bort oönskat beteende vilket vi kunde se i

Rothsteins resonemang (Se kapitel 4). På sätt och vis säger det sig självt: för att västerländsk

humanism ska råda, så måste det vara en norm att västerländsk humanism ska råda.

När historieundervisningen fick en starkare och tydligare roll i 1994 års läroplan så hade

samhällskunskapen till synes fått en något svagare roll, åtminstone tyder formuleringarna på

detta. Visserligen ska det svenska samhällssystemet läras ut liksom grundläggande normer

126 Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna [Elektronisk resurs] Lpo 94 :

Lpf 94, Utbildningsdep., Stockholm, 1994 http://hdl.handle.net/2077/31298. S. 23. 127 Grundskolan: kursplaner, betygskriterier, 1. uppl., Statens skolverk, Stockholm, 1996. S. 41. 128 Ibid. S. 43. 129 Kjellgren, Hanna, Skolan som värdeförmedlare i Jarl, Maria & Pierre, Jon (red.), Skolan som politisk

organisation, 2. uppl., Gleerups, Malmö, 2012. S. 122ff.

61

men formuleringarna är av betydligt mindre skarpa ordalag jämfört med föregående läroplan.

I de fall eleven ska fostras in i demokratiska värderingar så är det i detta styrdokument något

som skulle uppnås genom elevinflytande.130 Skiftet i samhällskunskapens innehåll och jämfört

med historieämnet gör det svårt att bedöma vilken form av medborgarskap som

reproducerades. Det gemensamma nämns knappt i samhällskunskapens kursplan vilket tyder

på en betydligt mer individuell medborgarsyn även om det eftersträvades gemensamma ramar

genom historieämnet. Möjligen är en rimlig slutsats att medborgaridealet som 1994 års

läroplan är format efter är liberal kommunitarism, skolan reproducerar det svenska kulturarvet

som utgör medborgarnas gemensamma nämnare men därefter är medborgaren fri att bygga

sitt eget liv och åsikter.

Läroplan för grundskolan 1994

Sociala institutioner

Hur formuleras innehållet?

Medborgarskapsideal

Hur stor plats tar den

svenska kontexten?

Etiska ramar med utgångspunkt

i kristen och västerländsk

tradition. Kulturen har en stark

roll av mer traditionellt slag i

form kulturarv, kunskaper och

traditioner

Relativt konkret innehåll i allt

som berör sociala institutioner

av traditionell art. Dock är

samhällskunskapens innehåll

mer diffus och huvudsakligen

inriktad på överföring av

demokratiska värderingar

I och med tydliga kulturella

och traditionella ramar som

grund, men avsaknad av

normer som berör eleven som

medborgare tyder mycket på

liberal kommunitarism som

ideal

Svensk kontext har en stor plats

i historieämnet och finns

sannolikt med i

samhällskunskapen men är

huvudsakligen inriktad på

elevens individuella

förberedelse för livet som

medborgare

Läroplanen för grundskolan 2011

2011 års läroplan är den som brukas i grundskolan i dagsläget. Vid analysen av dokumentet

har endast en formulering hittats som konkret avser det gemensamma. Formuleringen finns i

inledningen som berör skolans grundläggande värden som säger att skolan ska fostra till

130 Grundskolan: kursplaner, betygskriterier, 1. uppl., Statens skolverk, Stockholm, 1996. S. 65ff.

62

rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.131 Dock betraktas dessa punkter som

värderingar och inte normer av kulturellt slag. I övrigt är det ofta en fråga om att överföra

värden eller främja lärande, en stor kontrast mot föregående styrdokument som varit av mer

styrande karaktär och med skarpare formuleringar.

En mening som är intressant när man jämfört olika läroplaner lyder ”Skolan ska förmedla de

mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället

behöver”.132 Det finns med andra ord en önskan om att lära ut det gemensamma men det finns

inget innehåll som tydliggör exakt vad som ska läras ut, ordalagen är genomgående diffusa.

Just formuleringen att eleven exempelvis ”respekterar” andra människors egenvärde är mer

diffust jämfört med Lgr 1980 där eleven ”ska respektera” liknande värden. Ännu en

formulering som tyder på en mjuk medborgarfostran är punkterna som redogör för lärarens

roll i reproduktionen av normer. Där kan vi läsa att läraren ska ”klargöra och diskutera det

svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet”. Vad

klargöra innebär i det här sambandet är oklart, åtminstone finns det inget krav på att eleven

ska formas efter lärarens instruktioner. Slutsatsen är dock att det fortfarande saknas konkreta

instruktioner om att normer och kognitiva handlingsmönster ska reproduceras i någon större

utsträckning.133

I det centrala innehållet i de samhällsorienterade ämnena (ett samlat block i de tidigare åren)

kan vi läsa att normer och regler i livsmiljön ska behandlas men det beskrivs inte vilka

normerna är. Möjligen kan det dras en parallell från läroplanens inledning om vilka värden

som ska fostras in men det är generellt svårt att se några tydliga sociala institutioner.

När det senare blir en fråga om enskilda ämnen så finns det innehåll som berör svensk historia

men för första gången saknas nationella myter och berättelser i det centrala innehållet.

Gällande kulturell reproduktion så är det svårt att bedöma läroplanens innehåll. I det centrala

innehållet som tar upp historiebruk ska spår från gångna tider lyftas fram i nutida traditioner,

namn, uttryck och byggnader bland annat, men det är en fråga om hur historia används och

131 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [Elektronisk resurs], Skolverket,

Stockholm, 2011 http://hdl.handle.net/2077/31382. S. 7. 132 Ibid. S. 9. 133 Ibid. S. 12.

63

inte att bygga en identitet som föregående läroplan.134 Generellt så har svensk historia en

undanskymd plats i läroplanen, framförallt i jämförelse med föregående läroplan.

I samhällskunskapen ska till synes mycket innehåll om olika samhällsfrågor behandlas.

Karaktären på innehållet är värdegrundsladdat men väldigt lite påminner om sociala

institutioner, dock utgår det mesta av innehållet från en svensk kontext.

Det samlade intrycket är att 2011 års läroplan saknar ambitionen att reproducera institutioner

såsom kultur, normer, gemensam identitet, kognitiva handlingsmönster av mer sociokulturell

art och dylikt. Samtidigt befinner Sverige sig i en situation där en stor andel av landets

medborgare har en annan kulturell härkomst och i många fall identifierar sig med både den

kulturen och den svenska kulturen, men i vissa fall ratas det svenska. Det finns även en

upplevd polarisering och ett djupt individualistiskt tankemönster inom de breda folklagren

vilket i studiens mening gör det nödvändigt att blicka tillbaka på grundskolans allra mest

ursprungliga syfte. Som det framgick i tankegångarna kring analysen av 1878 års normalplan

så måste det fostrande inslaget förstås gentemot omständigheterna då. Det fanns enligt viss

forskning ett behov av att återskapa sociala institutioner som gått förlorade genom

jordbruksreformerna och urbaniseringen.135 Denna studies slutsats utifrån vad som

observerats i läroplanernas och ämnesinnehållets utveckling är att vi idag delvis befinner oss i

en liknande situation som den tidiga folkskolan stod inför. I och med den upplevda

polariseringen och den etniskt betonade segregationen kan en rimlig reform av skolan vara att

återigen göra de gemensamma referensramarna aktuella igen. Även om finns visst innehåll

som nämner gemensamma referensramar, direkt eller indirekt, så är de i uppsatsens mening

inte konkreta nog.

Kristendomen må ha varit det som höll ihop människorna under 1800-talet och skulle med

dagens skollag, sekularisering och mångkulturella samhälle inte vara möjlig och för många

inte heller önskvärd att återinföra. Dagens gemensamma referensramar kan dock fortfarande

utgå ifrån sociala institutioner med konkret innehåll. Många forskare är överens om att ett av

skolans mer, möjligen outtalade, grundläggande uppdrag är att vara ett verktyg för staten för

att skapa gemensamma värden och samhörighet. Precis som Kjellgren observerat har det

134 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [Elektronisk resurs], Skolverket,

Stockholm, 2011 http://hdl.handle.net/2077/31382. S. 175. 135 Sandström, Carl Ivar, Utbildningens idéhistoria: om samhällsförändringarnas inflytande på undervisningens

mål och idéinnehåll genom tiderna i Sverige och utlandet, 3., omarb. uppl., Svensk facklitteratur, Stockholm,

1989. S. 131.

64

gemensamma övergått från att handla om traditionalism till liberaldemokratiska värden (allas

lika värde, jämställdhet etc.) som i 2011 års läroplan tonats ned till förmån för kunskap.136

Detta kan förklara varför 2011 års läroplan verkar sakna sociala institutioner och reproduktion

av dessa. Kunskap, medborgarskap och de gemensamma är de facto olika saker även om

kunskaper kan ha en gemensam grundram som vi utgår ifrån. I grunden är det inget problem

att kunskap är det primära målet för skolans verksamhet, men tack vare att den ursprungliga

idén var att inkludera läroverkets och gymnasiets olika läroplaner observerades det en tydlig

skillnad mellan läroverkets uppdrag och folkskolans. Då läroverken nästan alltid saknat

normerande inslag, sociala institutioner och ett tydligt medborgarideal kan en förklaring vara

att folkskolans uppdrag var fostran medan läroverken skulle syssla med kunskap och bildning

med ett mer vetenskapligt tema. Därmed kan en rimlig fråga mot dagens utbildningsinnehåll

vara: varför inte göra på samma sätt som förr? Problemet förr var att väldigt få avlade examen

vid ett läroverk, vilket inte är fallet idag och därmed finns det bättre förutsättningar för att ge

framtida medborgare en gemensam grund i grundskolan för att sedan låta gymnasiet sköta den

fördjupande kunskapsöverföringen.

Att skolan till synes inte längre formar framtidens medborgare i fråga om normer och socialt

accepterade handlingsmönster syns på flera sätt. Även om resultaten i PISA-mätningarna har

lyft på senare år finns det fortfarande ett problem med frånvaro bland eleverna. I den PISA-

mätning som forskaren Magnus Henrekson hämtat sina uppgifter ifrån anges det att över

hälften av alla niondeklassare kommit sent minst en gång inom närmaste perioden. Av dessa

hade över 18 000 elever upprepad ogiltig ströfrånvaro eller längre sammanhängande ogiltig

frånvaro och huvudmän har trots långvarig kännedom vid tidpunkten för Henreksons text inte

kunnat åtgärda problematiken. En tredjedel av eleverna trivdes enligt samma undersökning

inte i skolan och en sjättedel var utsatt för mobbning. Problematiken var dessutom vanligare

hos skolor med många elever från socioekonomiskt svaga hushåll och skolor med bristande

studiero.137 Med dessa siffror i åtanke, vad har då kunskapsresultaten för tyngd? Trots skolans

mer värdegrundladdade innehåll händer ingenting med den sociala situationen. Vi ska ha i

minnet att undersökningen gjordes bland niondeklassare vilket innebär att de inom snar

framtid ska lämna grundskolan och är nära myndig ålder. Det vore oklokt att intala sig att

136 Kjellgren, Hanna, Skolan som värdeförmedlare i Jarl, Maria & Pierre, Jon (red.), Skolan som politisk

organisation, 2. uppl., Gleerups, Malmö, 2012. S. 124. 137 Henrekson, Magnus, Skolans problem: fallande kunskaper och flykten från läraryrket i Enkvist, Inger &

Henrekson, Magnus, Kunskapssynen och pedagogiken: varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas,

Första upplagan, Dialogos, Stockholm, 2017. S. 42f.

65

eleverna som drabbats av skolans sociala brister kommer återhämta sig första dagen på

gymnasiet, för att inte tala om allt undervisningsinnehåll som de gått miste om på grund av

bristande studiero. Eleverna som bidragit till skolornas bristande sociala situation lär inte

heller över en natt ändra förhållningssättet gentemot normer och värdegrunder vilket gör det

rimligt att konstatera att ett mer fostrande inslag hade varit lämpligt i skolans övergripande

uppdrag.

Ett problem som är relativt känt bland de kritiska rösterna till dagens skola är det

postmodernistiska inslaget. Postmodernismen kan beskrivas som ett alltigenom kritiskt

förhållningssätt till de olika paradigm som format det västerländska synsättet på samhälle,

kultur och kunskap. Postmodernismen attackerar bland annat auktoritet, religiösa dogmer men

även traditioner. Samtidigt är postmodernismen kritisk gentemot upplysningens tro på förnuft

och vetenskapens universella idéer och förklaringar. Denna syn på allting som berör samhället

och i detta fall skolans innehåll har lett till att fostrans ställts mot den demokratiska

värdegrunden enligt Ingrid Wållgren, samtidigt ställer hon sig den rimliga frågan: varför

måste de stå i motsats till varandra? 138 Resultatet av det postmoderna är en relativistisk syn

på kunskap då olika paradigm, eller för den delen enkla perspektiv, ställs jämte varandra och i

teorin är de lika sanna. Akademiker och lärare intar därefter hållningen att de inte kan styra

vad elever lär sig. Postmodernismen är en användbar teori i många fall men precis som

Wållgren bland annat säger så kräver den en gedigen kunskapsgrund innan teorin används för

att dekonstruera ett studieobjekt, vilket elever i grundskolan rimligtvis inte har. Risken med

den postmoderna skolan är att verkligheten tolkas enkom utifrån elevens egen synvinkel och

erfarenheter vilket nödvändigtvis inte stämmer med vad som faktiskt sker.139 Wållgren talar

förvisso om faktakunskaper, men en tanke är att det inte är långt till att elevens sociala

handlingar och syn på sociala normer blir lika relativistisk som dennes syn på fakta. Det blir

av naturliga skäl problematiskt om alla elever och framtida medborgare är övertygade om att

alla deras handlingar är önskvärda utifrån deras eget perspektiv utan hänsyn till den andres

utrymme.

Rent konkret i undervisningshållet syns det postmodernistiska i form av de vaga

formuleringar som nämnts tidigare men som nu med hjälp av litteratur på området ska

138 Wållgren, Ingrid, Den postmodernistiska kunskapssynen och den svenska skolan i Enkvist, Inger &

Henrekson, Magnus, Kunskapssynen och pedagogiken: varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas,

Första upplagan, Dialogos, Stockholm, 2017. S. 72f. 139 Ibid. S. 88f.

66

konkretiseras. Problemet är att litteraturen främst inriktar sig på faktainnehållet och inte lika

mycket om det som denna uppsats studerar. Dock säger den kritiske Inger Enkvist att det över

lag saknas bestämmelser kring vilka baskunskaper som ska läras ut, vilket i denna uppsats

mening i förlängningen medför att det inte heller finns någon reproduktion av sociala

institutioner som på många sätt är grundläggande sociala kunskaper för ett framtida

medborgarskap. I samhällskunskapen är innehållet i grundskolan inriktat på att låta eleverna

uttrycka, värdera, diskutera, söka källor och se saker från olika perspektiv, men precis som

Enkvist säger så kräver detta baskunskaper.140 Hur ska eleven kunna värdera eller diskutera

något utan rätt verktyg?

Mer relevant för denna uppsats frågeställningar uppkommer frågan: vet eleverna hur man för

diskussioner? Vad leder olika perspektiv till om eleverna har bilden att alla svar stämmer?

Vikten av det gemensamma som någon form av utgångspunkt blir här av högsta vikt, men

olika perspektiv behöver inte vara i ett motsatsförhållande till de gemensamma ramarna. Dock

kan de ifrågasättas att eleverna ska syssla med detta redan i grundskolan om man är av åsikten

att grundskolan borde ägna sig till åt medborgarfostran. Även i ämnet historia ska eleverna

redan i årskurs 4-6 lära sig grunderna om, för svensk historia, framstående personer, men

utifrån olika perspektiv vilket skulle kunna relativisera innehållet. Dessutom är mycket av

innehållet också inriktad mot att behandla historieämnet som någon form av metadiskussion

om hur historia används och dylikt.141

Skolan har med undantag för 1980 år läroplan alltid haft ambitionen att i olika grad

reproducera det svenska kulturarvet, de gemensamma berättelserna och fostra in vikten av

ansvar genom bland annat historieämnet. Dessa viktiga uppgifter försvinner helt när historien,

både den allmänna världshistorien och vår svenska historia, blir diffus i sitt innehåll. Vad

spelar något i historien för roll om unga elever utan baskunskaper omgående ska lära sig att

allt är en fråga om perspektiv? Om vi utgår ifrån att det är viktigt med sociala institutioner i

olika former av grupper och samhällen, så kan ett synsätt snarare vara att det förvisso finns

olika betraktelsesätt av historien men att det är fortfarande är viktigare att ha något

gemensamt. Det är fullt rimligt att olika länder kan ha olika syn på olika historiska personer

140 Enkvist, Inger, Postmodernism och subjektivism i Läroplanen för grundskolan, Lgr11 i Enkvist, Inger &

Henrekson, Magnus, Kunskapssynen och pedagogiken: varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas,

Första upplagan, Dialogos, Stockholm, 2017. S. 101. 141 Ibid. S. 102.

67

och händelser, i många fall av legitima skäl. Men varför måste denna mångdimensionella syn

på historia implementeras i klassrummen med yngre barn?

Men även om det inte finns mycket innehåll, så har de sociala institutionerna berörts av

litteraturen till en viss grad. 2011 års läroplan säger att elevernas ska fostras till rättskänsla,

ansvar och generositet. Dessa begrepp behöver en hel del förklaringar för att kunna

implementeras då de är breda i sina definitioner. I tidigare läroplaner, bortsett från de tidigaste

normalplanerna, har många av normerna direkt eller indirekt haft förklaringar vilket gjort det

lätt för läsaren att förstå vad som åsyftas. Men i och med att det inte finns några förklaringar

nu, vems tolkning gäller? Med tanke på de ökande ekonomiska klyftorna och mångkulturen är

det sannolikt att tolkningarna av ansvar skiljer sig åt. De må vara så att forskare inom

pedagogiken ser en pluralism inom synsätt som något gott. I uppsatsens mening är detta i så

fall ett självändamål då tankegångarna inom statsvetenskapen på många håll är en helt annan.

Inom statsvetenskapen finns det förvisso en mängd olika synsätt, men det samlade intrycket

från den litteratur som dels utgör källor till denna uppsats är att människor från olika kulturer

är gott men det måste fortfarande finnas gemensamma ramar. Det är i uppsatsens mening en

dålig integrationspolitik om människor som har liten kännedom och kontakt med

majoritetssamhället aldrig får lära sig hur de sociala institutionerna ser ut. Det är även

problematiskt om ingen i Sverige någonsin får lära vad som är önskvärda beteenden, vad som

är det gemensamma eller vad som är deras sammanhang åtminstone för stunden eller att för

den delen förstå vad syftet med utbildning är.

Inger Enqvist beskriver uppfostrandets ursprungliga syfte på följande sätt:

”Om man studerar hur barn uppfostras inom familjen i förmoderna grupper ser man att barn

följer de vuxnas exempel som något självklart. Såväl den vuxne som barnet vet att barnet

måste anpassa sig till livet såsom det levs på den aktuella platsen.”142

Enqvist är medveten om att idag har teoretiskt kunskap en stor plats i ett barns uppväxt då vi

lever i ett mer komplext samhälle än innan. Vi fortfarande beroende av varandra, men

beroendets karaktär har skiftat. Den sociala och kulturella tillvaron är enligt Enqvist krävande

för dagens unga, men dock inte förhandlingsbar. I Enqvists kulturbegrepp ingår även språket

vilket motiverar att tillvaron inte är förhandlingsbar. Samtidigt ska barnet fostras in i ett

142 Enkvist, Inger, Uppfostran och utbildning, 1. uppl., SNS förlag, Stockholm, 2007. S. 23.

68

socialt sammanhang vilket underlättas av att det som undervisas matchas av ett beteende som

motsvarar vad som lärts ut.143

Läroplanen för grundskolan 2011

Sociala institutioner

Hur formuleras innehållet?

Medborgarskapsideal

Hur stor plats tar den

svenska kontexten?

Sociala institutioner i kulturell

och traditionell mening

obefintlig. En formulering

tyder på någon form av

gemensam referensram i fråga

om kunskap men speglas inte i

ämnesplanerna

Diffust: Överföring, främja är

vanliga begrepp men raka

instruktioner saknas i stort sett

Bristen på normer och det

gemensamma och starkt

individperspektiv tyder på ett

liberalt medborgarskap,

möjligen finns det inget

medborgarskapsideal då syftet

med skolan verkar helt vara

kunskapsöverföring

Förekommer svensk kontext i

både samhällskunskap och

historia men svensk historia har

till synes en undanskymd roll i

denna läroplan

Sammanfattning av idealtypsanalysen

Det finns flera slutsatser att dra utifrån analysen av de utvalda styrdokumenten. Om vi

betraktar idealtypsmodellen nedan med tillhörande förklaring av förkortningar kan vi se att

det till synes verkar finnas reproduktion av sociala institutioner i de flesta studerade

styrdokument. Nedan följer en förklaring av förkortningarna:

NP – Normalplan, föregångare till dagens läroplaner

UPL – Utbildningsplan, föregångare till dagens läroplaner

Lpo – Läroplan för det obligatoriska skolformerna

Lgr – Läroplan för grundskolan

143 Enkvist, Inger, Uppfostran och utbildning, 1. uppl., SNS förlag, Stockholm, 2007. S. 23f.

69

Kulturell

reproduktion

Reproduktion

av normer

Nationella

myter och

berättelser

Ceremonier

och symboler

Kognitiva

handlingsmönster

Svenska

samhällssystemet

Svensk

historia

NP 1878 Nej Ja Ja Nej Ja Nej Ja

NP 1889 Nej Nej* Ja Nej Nej* Nej* Ja

NP 1900 Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja

UPL 1919 Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja

U-55 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Lgr 62 Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja

Lgr 69 Ja Nej Ja Nej Ja Diffust Ja

Lgr 80 Nej Ja Ja Nej Ja Ja Diffust

Lpo 94 Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja

Lgr 11 Diffust Diffust Nej Nej Diffust Ja Ja

Det som kan utläsas av den sammanfattande tabellen är att det skett många förändringar i

form av förekomst av sociala institutioner, även om många dokument verkar lika har

innehållet i många fall skiftat, innehållet har även skiftat radikalt på lång sikt från 1878 till

2011. De tre första normalplanerna skiljde sig inte mycket från varandra (bortsett från NP

1889, men som troligen byggde på NP 1878), förändringarna var snarare en fråga om att

dokumenten blev mer utförliga med tiden. Från 1919 till och med 1962 års styrdokument

finns det ett starkt inslag av medborgarfostran av traditionellt eller kulturellt slag, det som

förändrades var främst synen på individen som fick mer plats med tiden. Från 1969 års

läroplan har undervisningsinnehållet varit diffust i olika grad och i olika ämnen. 1980 års

läroplan hade en stark fostrande prägel, dock inte i fråga om traditionella och kulturella

institutioner. 1994 års läroplan var motsatsen där kulturell reproduktion fick ett uppsving på

bekostnad av individens medborgerliga integration i samhällssystemet. Den nuvarande

läroplanen är den mest diffusa läroplan som hittills implementerats. Sociala institutioner

Ovan: Sammanfattande tabell med resultat av analys. Notering på ett antal institutioner från NP 1889:

institutionerna förekommer inte explicit i dokumentet men det finns starka skäl att tro att dokumentet

bygger på NP 1878

70

förekommer men vad som avses är oftast oklart, dessutom lyser de kulturella och traditionella

institutionerna svagt med sin närvaro för att inte tala om det fostrande inslaget.

Idealtypsmodellen fyllde sitt syfte i avseendet att leta efter sociala institutioner, men ideal de

utvalda styrdokumenten faktiskt innehåller beskrivs bäst med följande modell:

Med undantag för 1980 års läroplan har utvecklingen hela tiden gått mot en reproduktion av

liberalt medborgarskap, vilket per definition skulle kunna innebära att de sociala

institutionerna följer samma utveckling. I fallet med sociala institutioner var inte dessa

framträdande i de tidiga styrdokumenten, möjligen för att skolans syfte inte var

medborgarfostran eller fostran till underdånighet, åtminstone inte officiellt. Det var snarare en

fråga om att omskola de med lägst status i samhället men möjligen också att ersätta den

bygemenskap som gått förlorad med urbaniseringen. När allmän och lika rösträtt blev ett

Figur 8 - Tvådimensionell skala med en uppskattning av läroplanernas medborgarideal och graden av sociala institutioner. Sociala institutioner och kommunitarism kan betraktas som faktorer som bygger på varandra, men här måste de separeras. Ett dokument kan uttrycka kommunitarism, men de sociala institutionerna är möjligen inte av kulturellt eller traditionellt slag. Ett dokument kan också ha starka inslag av traditionella sociala institutioner men uttrycka ett starkt individperspektiv i övrigt. Därmed är det nödvändigt att göra den indelningen som finns i ovanstående skala, karaktären hos varje dokument kan gestaltas mer målande.

71

faktum blev skolans roll snarare att socialisera folket, när rekordåren rådde blev syftet att

skapa tänkande individer som verkar för det gemensamma. Rekordåren kan vara en möjlig

förklaring till att grundskolan fick en roll som blev mer kunskapsbetonad på bekostnad av

medborgarfostran.

Den nuvarande läroplanen totala frånvaro av sociala institutioner av kulturellt och traditionellt

slag kan bero på individens märkbart upphöjda status vilket gör att allt som kan associeras

med det gemensamma fått stå tillbaka. Möjligen kan det också ha att göra med att skolans roll

för stunden är att överföra kunskaper, vilket tidigare främst varit läroverkens och

gymnasieskolans roll utifrån innehållet deras styrdokument. Effekten har dock blivit vad

Henrekson och Wännström kallar en postmodern syn på kunskap där gemensamma ramar helt

saknas.

I en studie av Björn Gustafsson med flera har det observerats att individer som växer upp i

socioekonomiskt svaga områden tenderar att ha lägre grad av social rörlighet, det vill säga

möjligheterna att flyta från det socioekonomiskt svaga området, om så skulle önskas, är små.

Orsakerna till detta är att dels att människor i socioekonomiskt svagare områden i många fall

saknar ekonomiskt kapital och rätt sociala kontakter. Att bostadssegregation därefter bibehålls

medför att kontakten med människor med annan social eller etnisk bakgrund utanför det

bostadsområdet är relativt låg. Denna segregation leder också till tilliten till människor av

annan social eller etnisk bakgrund blir lägre.144

Bostadssegregationen leder på ett nästan naturligt sätt till skolsegregation, det vill säga att

skolresultaten mellan skolor i ett område skiljer sig tydligt åt, ofta på basis av socioekonomisk

bakgrund eller etnicitet. Enligt en ESO-rapport från 2017 kan det förklaras som att elever med

utländsk bakgrund sällan är utspridda över alla skolor i en kommun, samtidigt som elever med

svensk bakgrund ofta väljer andra skolor än den närmaste om den skolan har en hög andel

elever från socioekonomiskt svag bakgrund. Skolsegregationen leder sedan till den så kallade

kamratgruppseffekten. Tanken med kamratgruppseffekten är att elever interagerar med

varandra under sin skolgång, vilket medför att studiesvaga elever sam interagerar lyfter inte

varandra studiemässigt medan studiesvaga elever som interagerar med högpresterande elever

144 Gustafsson, Bjorn, Katarina Katz, and Torun Osterberg. 2020. “Residential Segregation from Generation to

Generation: Intergenerational Association in Socio-Spatial Context Among Visible Minorities and the Majority

Population in Metropolitan Sweden.” POPULATION SPACE AND PLACE 23 (4). Accessed April 22.

doi:10.1002/psp.2028.

72

lyfts.145 I en studie av Maria Brandén m.fl. är slutsatsen att elever med svaga studieresultat

som befinner sig på en skola med svag socioekonomisk sammansättning tenderar att få

ytterligare negativa effekter på skolgången.146

5.3. Slutsatser utifrån uppsatsens frågeställningar

För att knyta ihop mer koncist och redogöra vad uppsatsen kommit fram till följer nedan

uppsatsens frågeställningar och ett kort sammanfattande svar på dessa:

Förekommer det, och i så fall i vilken utsträckning, mål om reproduktion av sociala

institutioner i nuvarande och äldre läroplaner och hur har utvecklingen sett ut till idag?

Hur väl kan dagens läroplan reproducera medborgarskap ur ett social-institutionellt

perspektiv?

Sociala institutioner förekommer i samtliga studerade dokument men i varierande grad och

med varierande innehåll och tydlighet i vad som avses. De första styrdokumenten var inte

särskilt utförliga och relativt generella i sina formuleringar. Från parlamentarismens

genombrott tills rekordåren tog vid blev istället styrdokumenten betydligt mer utförliga och

tydligare i vilket medborgarskapsideal som reproducerades och betydlig mer tydlig i att

reproducera gemensamma ramar. Därefter har de kulturella institutionerna minskat

iomfattning och medborgarskapsidealet har gått mot en mer liberal riktning på bekostnad av

det gemensamma. Det gemensamma har övergått till värderingar av mer allmänt humanistiskt

slag och med diffust innehåll. Bedömningen är att dagens läroplan är den mest diffusa i sitt

innehåll, även i jämförelse med de första normalplanerna. Dagens läroplan bedöms sakna

mekanismer som möjliggör reproduktion av gemensamma ramar av traditionellt slag, men

även av humanistiskt slag då innehållets formuleringar är diffusa.

145 Grönqvist, Hans & Niknami, Susan, Ankomst och härkomst – en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund

[Elektronisk resurs], Expertgruppen för studier i offenlig ekonomi, 2017

https://eso.expertgrupp.se/rapporter/skolresultat-och-bakgrund/. S. 34. 146 “Ethnic Composition of Schools and Students’ Educational Outcomes: Evidence from Sweden.” 2019. The

International Migration Review 53 (2): 486–517. doi:10.1177/0197918318769314.

73

Om sociala institutioner saknas i läroplaner och kursplaner, hur kan det förstås?

Forskningen ger olika svar, i många fall endast indirekta svar, på varför vissa läroplaner

saknar sociala institutioner. Det är fullt möjligt att de första normalplanerna inte hade som

syfte att syssla med medborgarfostran eller skapande av gemensamma ramar, men däremot att

hjälpa de som hade det sämst att skaffa sig andra typer av yrken. De läroplaner som utgjort

styrdokument för den moderna grundskolan kan ha diffusa formuleringar och färre

traditionella inslag för att skolan övergick mer och mer till ren kunskapsöverföring med

individen i centrum på bekostnad av det gemensamma.

Vilket medborgarskapsideal uttrycks i studerade läroplaner och kursplaner?

En gissning från uppsatsens sida är att det tillochmed 1955 års utbildningsplan var ren

kommunitaristisk medborgarskapsideal som uttrycktes i styrdokumenten. Dock reserverar sig

denna uppsats för att 1878, 1889 och 1900 års normalplaner möjligen inte hade som syfte att

implementera ett ideal. 1962, 1969, 1980 och 1994 års läroplaner är mer eller mindre fall av

liberal kommunitarism. Det går i varje fall inte att se ett tydligt ideal, individen i läroplanerna

har en central plats men det är också så att denne ska fungera i en gemenskap, samtidigt som

normerna ska implementeras och inte resoneras fram som dagens läroplan. Dagens läroplan

har väldigt mycket liberalt medborgarskap som uttrycks även om det mycket möjligt kan vara

så att medborgarfostran inte är ett syfte alls. Det kan vara så att dagens grundskola helt syftar

till att överföra kunskap och inte fostra.

74

6. Diskussion

Inför analysen av läroplanerna var förväntningarna att de äldre dokumenten skulle ha tydlig

och många inslag av sociala institutioner. Förväntningarna var att de flesta äldre läroplaner

skulle vara tydligt präglade av kommunitaristiskt medborgarskap. Att de tre första

normalplanerna hade relativt få uttalade sociala institutioner kom därmed som en

överraskning. Åke Islings förklaring av folkskolans syfte blev en uppenbarelse, den tidiga

folkskolan fanns för att ge de fattigaste förutsättningar att byta levebröd när jordbruket

effektiviserades. Givetvis kan Islings perspektiv betraktas som ett av många men Isling är en

av få forskare som inte betraktar folkskolan ur ett mer rationellt perspektiv. Det här var den

viktigaste insikten i studierna av de första läroplanerna, det är i inte lämpligt att studera den

gamla folkskolan på djupet från första början. För att tydliggöra påståendet i föregående

mening: det sägs att man inte enbart ska skrapa på ytan, men ibland råkar svaret, åtminstone

ett av dem, finnas just på ytan och det måste etablerade eller aspirerande skolforskare förstå

utifrån vad som observerats i tidigare forskning.

Frågan är dock om det med, Islings teori i beaktande, verkligen finns ett medborgarideal i

normalplanerna, om det var avsikten? Var det med andra ord verkligen en fråga om

medborgarfostran i modern mening? Att denna studie gör bedömning att det de tre äldsta

normalplanerna var präglade kommunitaristiskt medborgarskap bygger på att det inte nämns

något om individen. Att sedlighet, moral och gemensamma berättelser förekommer behöver

inte nödvändigtvis betyda att staten aktivt ville reproducera ett kommunitaristiskt

medborgarskap, det skulle kunna vara fråga om att dåtidens normer och kunskapssyn snarare

genomsyrade normalplanerna. Att hävda att det fanns ett kommunitaristiskt medborgarskap i

de äldsta normalplanerna stöds dock hos viss forskning som säger att folkskolan delvis hade

som syfte att ersätta den förlorade bygemenskapen. Men trots ett visst vetenskapligt stöd

måste det ändå självkritiskt sägas att det kan finnas en viss teoretiskt stelhet i denna uppsats,

det vill säga att det inte behöver finnas ett medborgarideal bara för att indikationerna finns

där.

Medborgarfostran var det tydliga ledordet 1919, 1955 och 1962. Sannolikt spelade rösträttens

införande och den tilltagande övergången till industrisamhälle in när skolans syfte blev att

socialisera och aktivt reproducera ett medborgarskapsideal med främst kommunitaristiska

förtecken med vissa inslag av individperspektiv. Dessa normalplaner och läroplaner var lättast

75

att analysera utifrån frågeställningarna tack vare deras detaljrikedom, med 1962 som ett

undantag. Det tydligaste skiftet som syntes mellan 1955 och 1962 var att formuleringarna

blev betydligt mer neutrala, orsaken till detta kan inte denna studie besvara med säkerhet.

Märkligt är hur litteraturen väljer att betrakta dessa normalplaner och läroplaner, Englund

exempelvis valde att se 1919 års normalplan delvis utifrån ett perspektiv där syftet var att göra

eleverna underdåniga. När grundskolan infördes hyllades det som ett stort steg framåt för

jämlikheten, trots att innehållet jämfört med tidigare inte var lika konkret. Att grundskolan var

ett steg framåt för jämlikheten i Sverige ifrågasätter inte denna studie, men synpunkten är att

jämlikheten i så fall var en fråga om strukturell jämlikhet då vi inte längre hade ett

parallellskolesystem där samhällsklass i hög grad avgjorde tillgången på högre utbildning.

Men de otydliga formuleringarna i 1962 års läroplan öppnar dock för skiftade innehåll vilket

kan leda till skiftande nivå på utbildningen och det fostrande inslaget. Grundskolan var med

andra ord jämlik i fråga om tillgång men det fanns inga mekanismer som garanterade att

eleverna hade liknande uppfattning om de gemensamma ramarna när de lämnade

grundskolan. Den efterföljande 1969 års läroplan var än mer diffus i sina formuleringar men

det var relativt tydligt att medborgaridealet hade förskjutits åt en liberal riktning även om

kontexten kring individen var att denne fortfarande skulle fungera i en gemenskap.

Frågan är hur vi ska förstå bristen på sociala institutioner i 1969 års läroplan om individens

förmåga att fungera i en gemenskap var målet. Togs normer och de gemensamma ramarna för

givet eller fanns en stark tro på att de gemensamma ramarna kunde ersättas med demokratiska

värderingar? Kan det varit så att man litade på den fostran som skedde i hemmet? I fallet med

1969 års läroplan är det möjligt att uppsatsens teoretiska ramar och frågeställningar inte

räcker till. Insikten är att informationen som går att hämta från det specifika dokumentet är för

diffus och för lite för att kunna besvara denna studies frågeställningar. För att kunna förstå

denna läroplan eller vad tanken var med den nya grundskolan hade antagligen läroplansteori

behövt tillämpas och tidigare forskning om utbildningshistoria. Det talas inom skolvärlden

även om den ”dolda läroplanen” vilket möjligen hade varit en tänkbar fördjupning i den nya

grundskolan, men det hade varit en annan studie med andra frågeställningar.

1980 års läroplan var ovanligt skarp i sina formuleringar. Det hade också varit intressant att

förstå varför, men likt föregående läroplan hade det behövts helt andra metoder och teorier för

att besvara frågan med säkerhet. Det kan alltid spekuleras i om den mer skarpa tonen var en

reaktion mot föregående läroplan. Det intressanta är att de kulturella värdena och

76

historieämnets plats har en svag roll utifrån vad som kan utläsas i dokumentet. Hade det

funnits mer utrymme i denna uppsats hade utredningarna som föregick 1980 års läroplan

kunnat ge svar på varför exempelvis de demokratiska värderingarna blev nästan ett

självändamål, kanske ihop med litteratur som beskriver tidsandan.

När vi sedan går över till 1994 års läroplan där historieämnet plötsligt verkar bli mer

betydelsefull än samhällsundervisningen uppkommer ännu fler frågor varför läroplanerna

sedan grundskolan infördes utformades som de gjordes. Folkskolan innehåll verkar ha formats

utifrån omständigheterna som rådde i samhället, vad som behövdes med andra ord.

Urbaniseringen utformade troligtvis de första normalplanerna och parlamentarismens

genombrott formade 1919 års utbildningsplan. Andra världskriget formade möjligen 1955 års

utbildningsplan med tanke vad som formulerades om individens något mer betonade men inte

centrala plats och rekordåren formade möjligen 1962 års läroplan. Dessa läroplaner är lättare

att studera utifrån denna uppsats frågeställningar och social institutioner medan de som kom

efter 1962 inte är det. Det är ytterst svårt att se vad 1969 års läroplan bygger på utifrån det

material som finns tillhands när denna uppsats färdigställs och intrycket är att 1980 års

läroplan och 1994 års läroplan är reaktioner på deras föregångare. Här hade det behövts

undersökas om skolans styrdokument sedan grundskolans införande blivit mer ideologiserade.

Om man återgår till bilden med den tvådimensionella skalan som sorterade in de studerade

läroplanerna utifrån graden av sociala institutioner och medborgarskapsideal kan de sex första

styrdokumenten samlas i två kluster. Resterande läroplaner har mycket mer tydliga skillnader

gentemot varandra i sitt innehåll.

2011 års läroplan sticker genom att det gemensamma är nästan helt frånvarande. Det finns

mycket forskning om effekterna från denna läroplan men denna forskning är främst inriktad

mot synen på kunskap. Frågan är om denna uppsats har det förhållningssätt mot dokumentet

som många författare har gentemot den tidiga folkskolan, det vill säga missförståndet att

skolan ens sysslar medborgarfostran i dessa dokument. Att det skedde en medborgarfostran

mellan 1919 till 1994 (1969 undantaget pga diffust innehåll) är relativt tydligt men frågan är

om det verkligen är syftet med 2011 års läroplan. Som en del litteratur nämnde så är denna

läroplan främst inriktad på kunskapsförmedling, åtminstone är tanken det, vilket gör det

rimligt att ifrågasätta varför det saknas sociala institutioner i denna läroplan. För att studera

2011 års läroplan hade frågeställningen snarare behövt vara ”Varför är grundskolans läroplan

helt inriktad på kunskap och saknar fostrande element? Hur bör Lgr 11 utformas för att

tillgodose behovet av gemensamma ramar?”.

77

Förslag på framtida forskning

Det finns enormt mycket att göra inom forskningsområdet Skola-Medborgarskap-Det

gemensamma. Det som framförallt talar för det är svårigheterna att finna forskningslitteratur

till denna uppsats, framtida forskning bör därmed inrikta sig mer mot att studera skolans roll i

hela samhällskontexten. Just nu sker mycket av skolforskningen inom det pedagogiska fältet

som i studiens mening har för mycket individperspektiv, rättighetsperspektiv etc. Det ropas

högt på hjälp och det pekas ut flera problemområden inom skolan men intrycket är att trots

enorm mängd uppsatser, avhandlingar och litteratur löses exempelvis inte ordningsproblem

och dylikt.

Mer konkret skulle forskningsteman med potential kunna vara:

Hur kan skolan organiseras och vad ska den innehålla för att garantera möjligheten till

social rörlighet för grupper med sämre förutsättningar?

Att undersöka hållbarheten i den syn på elevens rättigheter som råder för stunden.

Överlag bör mer forskning genomföras som sätter skolan och elevens plats i en större

kontext med ett statsvetenskapligt perspektiv, det vill säga att skolans förmåga att

förbereda eleven att leva och orientera sig i rådande samhällssystem. Inte minst bör

institutionalismen få en betydligt större plats i skolforskningen då det perspektivet dels

förefaller vara ideologiskt neutralt och effektiv i att förstå hur institutioner av olika

slag ger ett visst utfall.

Avslutningsvis är förhoppningen att denna uppsats lyckats bidra med att skapa nya

tankebanor kring det gemensammas betydelse för ett samhällsbygge med skolan som

motor. En andra förhoppning är att uppsatsen lyckats belysa problematiken i den

nuvarande läroplanen men också i mycket av skolforskningen.

78

7. Källförteckning

Tryckta källor

Arpi, Ivar. Vad är en svensk egentligen? Svenska Dagbladet. 2020-04-06 kl. 18.20.

Beckman, Ludvig. “Charles Taylor Och Den Sociala Tesen. Är Kommunitarism Förenlig

Med Liberalism?” Statsvetenskaplig tidskrift, 1997.

Beckman, Ludvig, Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer,

Santérus, Stockholm, 2005

Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2011. S. 474.

Dahlstedt, Magnus & Olson, Maria, Utbildning, demokrati, medborgarskap, 1. uppl., Gleerup,

Malmö, 2013.

Dewey, John, Demokrati och utbildning, Daidalos, Göteborg, 1999.

Englund, Tomas, Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension, Daidalos, Göteborg,

2005.

Enkvist, Inger, Postmodernism och subjektivism i Läroplanen för grundskolan, Lgr11 i

Enkvist, Inger & Henrekson, Magnus, Kunskapssynen och pedagogiken: varför skolan slutade

leverera och hur det kan åtgärdas, Första upplagan, Dialogos, Stockholm, 2017.

Enkvist, Inger, Uppfostran och utbildning, 1. uppl., SNS förlag, Stockholm, 2007.

“Ethnic Composition of Schools and Students’ Educational Outcomes: Evidence from

Sweden.” 2019. The International Migration Review 53 (2): 486–517.

doi:10.1177/0197918318769314.

Grannäs, Jan, Framtidens demokratiska medborgare: om ungdomar, medborgarskap och

demokratifostran i svensk skola, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala : Uppsala

universitet, 2011,Uppsala, 2011.

79

Gustafsson, Bjorn, Katarina Katz, and Torun Osterberg. 2020. “Residential Segregation from

Generation to Generation: Intergenerational Association in Socio-Spatial Context Among

Visible Minorities and the Majority Population in Metropolitan Sweden.” POPULATION

SPACE AND PLACE 23 (4). Accessed April 22. doi:10.1002/psp.2028.

Hall, Peter A., Rosemary C. R. Taylor, and Rosemary C.R. Taylor. 1996. “Political Science

and the Three New Institutionalisms.” Political Studies 44 (5): 936–57. doi:10.1111/j.1467-

9248.1996.tb00343.x.

Hastrup, Kirsten, Kultur: den flexibla gemenskapen, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010.

Henrekson, Magnus, Skolans problem: fallande kunskaper och flykten från läraryrket i

Enkvist, Inger & Henrekson, Magnus, Kunskapssynen och pedagogiken: varför skolan slutade

leverera och hur det kan åtgärdas, Första upplagan, Dialogos, Stockholm, 2017.

Hjorten, Fredrik D. Därför bör du bli förbannad på de som inte följer råden. Göteborgs-

posten. 2020-04-28 kl. 18.09.

Hudson, John, and Stefan Kühner. 2013. “Beyond Indices: The Potential of Fuzzy Set Ideal

Type Analysis for Cross-National Analysis of Policy Outcomes.” Policy and Society 32 (4):

303–17. doi:10.1016/j.polsoc.2013.10.003.

Isling, Åke, Kampen för och mot en demokratisk skola 1 Samhällsstruktur och

skolorganisation = [Social structure and school organization], Sober, Diss. Stockholm :

Univ.,Stockholm, 1980.

Jacobson Pettersson, Helene, Creating social citizenship: young people, ethnicity and

participation in a Swedish local context, Linnaeus University Press, Diss. (sammanfattning)

Växjö : Linnéuniversitetet, 2012,Växjö, 2012.

Jonasson Ring, Emmy, Samhällskunskap i ett föränderligt samhälle: medborgarkompetenser

och didaktiska utmaningar, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap,

Samhällskunskap, Karlstads universitet, Licentiatavhandling (sammanfattning) Karlstad :

Karlstads universitet, 2015, Karlstad, 2015.

Kjellgren, Hanna, Skolan som värdeförmedlare i Jarl, Maria & Pierre, Jon (red.), Skolan som

politisk organisation, 2. uppl., Gleerups, Malmö, 2012.

80

Kvist, Jon. 2007. “Fuzzy Set Ideal Type Analysis.” Journal of Business Research 60 (5): 474–

81. doi:10.1016/j.jbusres.2007.01.005.

Richardson, Gunnar, Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu, 7., rev.

uppl., Studentlitteratur, Lund, 2004.

Rothstein, Bo, Vad bör staten göra?: om välfärdsstatens moraliska och politiska logik, 3.

uppl., SNS förlag, Stockholm, 2010.

Rousseau, Jean-Jacques, Om samhällsfördraget eller Statsrättens grunder, Natur och kultur,

Stockholm, 1994.

Sandahl, Johan, Medborgarbildning i gymnasiet: ämneskunnande och medborgarbildning i

gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning, Institutionen för etnologi,

religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet, Diss. (sammanfattning)

Stockholm : Stockholms universitet, 2015,Stockholm, 2015.

Sandström, Carl Ivar, Utbildningens idéhistoria: om samhällsförändringarnas inflytande på

undervisningens mål och idéinnehåll genom tiderna i Sverige och utlandet, 3., omarb. uppl.,

Svensk facklitteratur, Stockholm, 1989.

Snyder, Timothy, Om tyranni: tjugo lärdomar från tjugonde århundradet, Albert Bonnier,

Stockholm, 2017.

Wållgren, Ingrid, Den postmodernistiska kunskapssynen och den svenska skolan i Enkvist,

Inger & Henrekson, Magnus, Kunskapssynen och pedagogiken: varför skolan slutade

leverera och hur det kan åtgärdas, Första upplagan, Dialogos, Stockholm, 2017.

Elektroniska källor

Läroplaner

Grundskolan: kursplaner, betygskriterier, 1. uppl., Statens skolverk, Stockholm, 1996.

Läroplan för grundskolan [Elektronisk resurs], Stockholm, 1962

http://hdl.handle.net/2077/50232.

Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna [Elektronisk

resurs] Lpo 94 : Lpf 94, Utbildningsdep., Stockholm, 1994 http://hdl.handle.net/2077/31298.

81

Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor [Elektronisk resurs], Stockholm,

1878 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-898503.

Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor [Elektronisk resurs], Norstedt,

Stockholm, 1889 http://hdl.handle.net/2077/57506.

Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor [Elektronisk resurs], Norstedt,

Stockholm, 1900 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-540208.

Sverige. Skolöverstyrelsen., Läroplan för grundskolan. 1, Allmän del [Elektronisk resurs],

Utbildningsförl., Stockholm, 1969 http://hdl.handle.net/2077/30902.

Sverige. Skolöverstyrelsen., Läroplan för grundskolan. Allmän del : mål och riktlinjer,

kursplaner, timplaner [Elektronisk resurs], LiberLäromedel/Utbildningsförl., Stockholm,

1980 http://hdl.handle.net/2077/31016.

Undervisningsplan för rikets folkskolor den 31 oktober 1919 [Elektronisk resurs] ., Norstedt,

Stockholm, 1920 http://hdl.handle.net/2077/51541.

Undervisningsplan för rikets folkskolor den 22 januari 1955 [Elektronisk resurs], Norstedt,

Stockholm, 1955 http://hdl.handle.net/2077/56231.

Litteratur och artiklar

Delanty, Gerard. Communitarianism and Citizenship in Isin, Engin F. & Turner, Bryan S.

(red.), Handbook of citizenship studies [Elektronisk resurs], SAGE, London, 2002.

Grönqvist, Hans & Niknami, Susan, Ankomst och härkomst – en ESO-rapport om skolresultat

och bakgrund [Elektronisk resurs], Expertgruppen för studier i offenlig ekonomi, 2017

https://eso.expertgrupp.se/rapporter/skolresultat-och-bakgrund/.

Hudson, John, and Stefan Kühner. 2013. “Beyond Indices: The Potential of Fuzzy Set Ideal

Type Analysis for Cross-National Analysis of Policy Outcomes.” Policy and Society 32 (4):

303–17. doi:10.1016/j.polsoc.2013.10.003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-

898503.

McCabe, Helen. 2020. “Navigating by the North Star: The Role of the ‘Ideal’ in John Stuart

Mill’s View of ‘Utopian’ Schemes and the Possibilities of Social

82

Transformation.” UTILITAS 31 (3): 291–309. Accessed February 10.

doi:10.1017/S0953820819000074.

Mellanmänsklig tillit i Sverige 1996-2017 [Elektronisk resurs], 2018

https://som.gu.se/digitalAssets/1693/1693094_21.-mellanm--nsklig-tillit-2017.pdf

Schuck, Peter H., Liberal Citizenship in Isin, Engin F. & Turner, Bryan S. (red.), Handbook of

citizenship studies [Elektronisk resurs], SAGE, London, 2002.

Hemsidor

https://sverigesradio.se/avsnitt/1428193. Hämtat 2020-03-11 15.20.

https://kristdemokraterna.se/rikstingstal-2019/. Hämtat 2020-04-13 kl. 10:16.

http://www.saob.se/artikel/?unik=S_01531-0095.Y1bC hämtat 2020-02-25 14:41.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-har-m-narmast-sig-sd-i-det-nya-politiska-landskapet

hämtat 2020-06-08 14.50

https://www.transparency.org/cpi2019?/news/feature/cpi-2019. Hämtat 2020-04-07 kl. 13.57.

https://worldjusticeproject.org/our-work/research-and-data/wjp-rule-law-index-2020. Hämtat

2020-04-07 kl. 14.01