Högskolan i Halmstad Sektionen för Humaniora Historia 61-90 p

Läroplansutveckling under 25 år

- En jämförelse med tre aspekter ur samhällsutvecklingen i Sverige mellan 1969 och 1994

Linda Schönbeck Handledare: KG Hammarlund C-uppsats i historia Ht 2008

Abstract Uppsatsen behandlar läroplansförändring i grundskolan kontra samhällsförändring i Sverige

mellan åren 1969 och 1994, då tre läroplaner ges ut. Syftet är bland annat att undersöka hur

olika aspekter ur samhällsförändringen kommer till uttryck i läroplanerna och om det finns

förändringar i samhället som man skulle förväntat sig speglas i läroplanerna, men som inte

kommer till uttryck. På ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och därefter

läroplanernas innehåll. Metoden som används är hypotetiskt - deduktiv, där undersökningen

utgår från en hypotes. För att begränsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt på det

pedagogiska, sociala och globala perspektivet. Undersökning bygger på Kennert Orlenius

analys gällande värdegrundsproblematiken. Källor är bland annat tidigare avhandlingar,

statens offentliga utredningar samt diverse böcker. Resultatet visar att att läroplanerna

förändras till följd av samhällsutvecklingen, men däremot drar Lgr 69 upp riktlinjer för en

skola med det framtida samhället i fokus medan Lgr 80 och Lpo 94 drar upp riktlinjer för det

samtida samhället.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING…………………………………………………………………………4 1.1 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING……………………………………………………..4

1.2 TEORI OCH METOD……………………………………………………………………………5

1.3 AVGRÄNSNING………………………………………………………………………………...7

1.4 FORSKNINGSLÄGE OCH MATERIAL………………………………………………………..8

2. BESKRIVNING AV SAMHÄLLSFÖRÄNDRINGARNA…………………….....9 2.1 ALLMÄN BAKGRUND……………………………………………..…………………………..9

2.2 KULTURELL MÅNGFALD……………………………………………………………………10

2.2.1 Demokratins betydelse…………………………………………………………………………..13

2.3 SOCIALA FÖRÄNDRINGAR………………………………………………………………….13

2.3.1 Arbetsmarknaden………………………………………………………………………………...13

2.3.2 Familjestruktur……………………………………………………………………………15

2.4 VIKTIGA SYSTEMFÖRÄNDRINGAR I DET SVENSKA SKOLSYSTEMET…..……….…16

2.4.1 Från statlig regelstyrning till kommunal målstyrning i olika skolsystem...........................16

2.4.2 Från centralisering till decentralisering………………………………………………….….17

3. STYRDOKUMENTEN……………………………………………………………..19 3.1 LGR 69…………………………………………………………………………………….….....19

3.2 LGR 80…………………………………………………………………………………………..22

3.3 LPO 94…………………………………………………………………………………………..26

3.4 ANALYS AV LÄROPLANERNAS NYCKELBEGREPP……………………………………..30

4. ANALYS OCH SLUTDISKUSSION……………………………………….……...32

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING………………………………….…...36

TABELL- OCH FIGURFÖRTECKNING……………………………………….……37

4

1. Inledning

Läroplan har i regel varit ett dokument som innehåller såväl övergripande mål och riktlinjer

som kursplaner och timplaner. Läroplaner är politiska dokument som dels uttrycker politiska

intensioner och dels är styrmedel för undervisningens konkreta kontext1. Den nioåriga

obligatoriska grundskolans huvuduppgift är att förmedla kunskaper och grundläggande värden

och därigenom förbereda eleverna för att verka och leva i samhället. Vi lever i en värld av

förändringar som påverkar vårt sätt att leva. Därför måste skolans roll och uppgifter ständigt

prövas i samband med de samhällsförändringar som sker.2 Speglar skolan samhällets behov?

1.1 Syfte och problemformulering

Syftet med studien är att försöka kartlägga hur läroplaner och olika aspekter ur

samhällsförändringen följer varandra i Sverige under 25 år. Hur kommer dessa eventuella

förändringar till uttryck i respektive läroplan? Uppsatsen ska också försöka finna svar på vad

grundskolans uppgift är och försöka belysa olika förändringar i grundskolans uppgifter över

tid samt se om det finns någon tyngdpunktsförskjutning3 i skolans roll. Min hypotes bygger

på att läroplanerna förändras till följd av samhällsförändringarna.

Studiens problemformulering blir därför:

1) Hur uttrycks de övergripande målen i de olika läroplanerna? Äger en

tyngdpunktsförskjutning rum i skolans roll och i så fall på vilket sätt?

2) Hur kommer de olika aspekterna av samhällsförändring till uttryck i läroplan för

grundskolan år 1969, 1980 och 1994 gällande mål och riktlinjer?

1 Svingby, G, Läroplanen i skolpolitiken och i skolans vardagsarbete, Mölndal, 1981, s. 1f 2 SOU 1992:94, Skola för bildning, kap 3, s. 85 3 Tyngdpunktsförskjutning menas i detta fall vad läroplanerna lägger mest vikt vid

5

1.2 Teori och metod

Kennert Orlenius skrev 2003 en avhandling som heter ”Värdegrunden – finns den?”, där han

utifrån olika exempel belyser begreppen etik och värden och hur de kan komma till uttryck i

förskola och skola. Orlenius frågar sig om det överhuvudtaget i vår postmoderna tid kan

finnas en gemensam värdegrund i skola och samhälle. Syftet med analysen är att lyfta fram

den komplexa pedagogiska verkligheten kring begreppet värdegrund.

Jag kommer att använda mig av den del i hans studie som är relevant för uppsatsens syfte,

varför inte en djupare redogörelse av begreppen etik och värden kommer att göras.

Utgångspunkten i hans analys är att läroplaner inte främst tillkommer genom att några

forskare uttrycker hur de skulle vilja utveckla skolan. Orlenius teori bygger på att läroplaner

uppkommer ur politiska kompromisser och är ett resultat av olika idéer och tankar i tiden som

i sin tur är ett uttryck för förändringar som sker i samhälle och skola. Därför är det viktigt att

ovanstående påståenden stämmer överens med olika idéströmningar och allmänt uttalade

behov. Orlenius anser vidare, att läroplaner är en kodifiering av tidsandan, trender och

mönster i samhället. Under 90-talets början framhävdes vikten av ”etikens” betydelse som en

konsekvens av det mångkulturella och pluralistiska samhälle som växt fram.4 Han skriver:

”Ett grundantagande i denna bok är att läroplaner inte primärt är uttryck för nyvunna insikter, baserade på

forskningsresultat inom det pedagogiska området. Snarare speglar läroplanerna de strömningar som finns i det

omgivande samhället. De är en slags kodifieringar av de aktuella värderingar och uppfattningar som finns i

samhället – /…/Läroplaner är politiska dokument som, liksom kommunala skolplaner, anger mål och riktlinjer –

dvs. de ses som styrmedel för förskola och skola. De återspeglar därmed också olika intresseriktningar, olika

värderingar och olika syn på vad som anses viktigt att kunna.”5

När vi sätter något i relation till något annat utvecklar vi en slags förståelse, det vill säga man

ser det på ett annat sätt och med andra utgångspunkter. På så vis kan förklaras, att när

innebörden i läroplanerna ska beskrivas görs detta bäst i att jämföra den tidigare läroplanen

för att tydliggöra innebörden i den kommande.

4 Orlenius, K, Värdegrunden – finns den? Malmö, 2003, s. 20, 90 5 Ibid, s. 14f

6

Exempelvis betonas värden och begrepp som objektivitet i Lgr 696, i Lgr 807 läggs fokus på

fostran. I Lpo 948 betonas förståelse, tolerans och respekt. Under första delen av 1900-talet

var det kristendomen som skulle hålla samman och utgöra ”fundamentet för ideal och värden i

skolan”, medan under senare delen av 1900-talet utgör demokrati dess ideologiska likhet.9

För att förstå olika tolkningar av läroplanernas utformning och val av fakta och innehåll

kommer jag att använda mig av Orlenius verktyg gällande instrument kring olika funktioner. I

läroplanen pratas det om vårt samhälles gemensamma värderingar, som anses som ideal,

något som varje person strävar efter. Värderingarna i sin tur speglar vårt handlande. Dessa

ideal i sin tur beskriver vad som är rätt och fel och på så vis också vad som kan beskrivas som

den goda skolan. Orlenius menar, att dessa ideal kan vara utgångsläge för det vi strävar efter

och gemensamt vill uppnå. Orlenius beskriver att olika formulerade värden kan ha funktioner

som instrument för tolkning.

I nya situationer möts vi av nya erfarenheter som vi i sin tur försöker förstå utifrån de

erfarenheter vi har sedan tidigare. Orlenius förklarar, att vår förståelse är bunden till vårt

språk och menar därför att tanke och språk är två sidor av samma mynt. På så vis kan vi

förklara varför olika begrepp i läroplanerna kan användas som tolkningsinstrument i vår

utveckling och förståelse, där vi tolkar det vi läser utifrån de erfarenheter vi har med oss.10

Orlenius poängterar, att läroplanernas viktigaste uppgift är att fungera som

tolkningsinstrument, och där lärarna kan tolka och omsätta mål, som de kan vara oense om

och därför tvingas till enighet. På så vis, menar Orlenius, att målen i läroplanerna inte skall

styra verksamheten utan mer ange prioriteringar och klart visa vad verksamheten skall syfta

till.11

Undersökningen kommer därmed att genomföras utifrån en kvalitativ metod, den hypotetisk-

deduktiva metoden. Den hypotetisk-deduktiva metoden innebär att slutsatser ställs upp som

en eller flera hypoteser som man argumenterar för genom att visa hur väl de överensstämmer

med övriga välgrundade uppfattningar. Påståendena i den teori som läggs fram och som 6 Lgr 69=Läroplan för grundskolan 1969 7 Lgr 80=Läroplan för grundskolan 1980 8 Lpo 94=Läroplan för det obligatoriska skolväsendet 1994 9 Orlenius, K., 2003, s. 18f 10 Ibid, s. 30f 11 Ibid, s. 32f

7

prövas med hjälp av metoden anses inte som helt säkra utan som antaganden, det vill säga

hypoteser, och dessa prövas och rättfärdigas genom att man härleder konsekvenser och

undersöker hur dessa konsekvenser överensstämmer med varandra och med vår uppfattning

om undersökningen.

Motsatsen till denna metod är den induktiva metoden, där forskaren utgår ifrån iakttagelser i

materialet och bygger sedan upp empiriska generaliseringar utifrån dessa. Men också

tolkningar och förslag till förklaringar kan förvärvas vid ett induktivt arbetssätt. Om man vill

studera någon specifik händelse är denna metod den som passar bäst.

När man gör en historisk undersökning anses det hypotetiskt - deduktiva arbetssättet vara det

som används mest. Genom att ställa upp tänkbara hypoteser utifrån hypoteser leder till att

forskaren tvingas tänka ut tänkbara möjligheter som finns för det historiska händelseförloppet

samt hur det sedan ska förklaras. Fördelen med denna metod är att man inte tvingas till

slumpartade observationer. På så vis kan man också relatera sina hypoteser till varandra och

se sammanhanget mellan dessa. En annan fördel med den hypotetiskt - deduktiva metoden är

att man vid en hypotesprövning försöker falsifiera sin hypotes. Med detta menas att man

undersöker det som talar mot ens hypotes. På så vis leder detta ofta till att forskaren får ändra

sin hypotes och får då en bättre hypotes. 12

1.3 Avgränsning

Avgränsningen i denna studie är att jag valt att inrikta mig på tre aspekter ur

samhällsförändringen under berörd tid. Detta för att behandla den totala samhällsutvecklingen

under berörd tid skulle vara alldeles för vittomfattande, då samhällsförändringarna är många.

Jag kommer att beskriva den kulturella mångfaldens förändring, familjestrukturens- och

arbetsmarknadens förändring samt beskriva hur olika systemförändringar inom skolan

påverkat skolans inre organisation. Uppsatsen koncentreras till läroplanerna gällande den

obligatoriska grundskolans värdegrund och uppgifter samt grundskolans mål och riktlinjer i

läroplanerna Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Jag har valt att utgå från Lgr 69, då tiden kring 1970

i många avseenden ses som en vändpunkt för att under början av 1990-talet accelerera, bland

annat gäller detta styrning och ansvaret för skolan.

12 Dahlgren, S & Florén, A., Fråga det förflutna: en introduktion till den moderna historieforskningen, Lund, 1996, s. 180-182

8

1.4 Forskningsläge och material

Nedan följer en presentation av vad som tidigare forskning behandlat, med tyngdpunkt på

svenska studier. Detta avsnitt ska även innefatta det material studien använt. Studiens

huvudsakliga innehåll bygger på historiskt material och kan alltså hänvisas till disciplinen

historia. Utöver historiskt material har även stoff hämtats från pedagogiskt perspektiv för

teoridiskussionen gällande skolans utveckling och samhällsutveckling.

För att få svar på uppsatsens problemformulering har jag valt att använda mig av källmaterial

i form av primärkällor såsom Statens Offentliga Utredningar (SOU) och olika avhandlingar

som behandlar debatten kring skola och samhälle.

Det svenska skolväsendets utveckling kommer att tecknas i en medveten strävan efter att

beakta skolan som en integrerad del av hela samhället. Detta innebär att samhällets

förändringar över den berörda tiden måste beaktas som en huvudpunkt. Av denna anledning

är det ytterst relevant för denna studie att behandla Gunnar Richardsons forskning kring

svensk utbildningshistoria, då hans studie framför allt fokuserat på tiden efter 1950 och

framåt. För att förstå hur skolan såg ut och var utformad förr är det nödvändigt att se den i ett

historiskt perspektiv. Richardson, som både är historiker och pedagog, har tidigare varit

professor vid Linköpings universitet. Richardson har också erfarenhet av arbete i riksdagens

utbildningsutskott och utbildningsdepartement.13 För att beskriva den mångkulturella

framväxten (in – och utvandring), arbetsmarknadens förändring samt familjestrukturens

förändring har denna studie varit användbar. I detta syfte är också Henry Egidius 14 forskning

kring samhällsstruktur och skolorganisation användbar. Han belyser övergripande trender och

händelseförlopp inom skola och högskola under de senaste femhundra åren. Han menar, att

många uppfattar att skolan fått stå tillbaka för en ”kortsiktig utbildning av marknadsanpassad

arbetskraft”, medan Henry Egidius menar att arbetslivet nu mer än någonsin efterfrågar

personal med mer vetenskapligt inriktad utbildning. I debatten kring skolans förändrade roll

och struktur har denna studie framför allt varit viktig.

Två böcker har använts för att beskriva debatten kring invandringen under efterkrigstiden,

Lars-Arne Norborgs Sveriges historia under 1800- och 1900-talen och Olof Peterssons Svensk

13 Richardson, G., Svensk utbildningshistoria, Lund, 1999 14 Egidius, H., Skola och utbildning i historiskt och internationellt perspektiv, Borås , 2001

9

politik. Den förstnämnda beskriver svensk samhällsutveckling mellan 1809-1996 och den

sistnämnda skildrar det svenska styrelseskiktets historiska utveckling.15

Uppsatsens teoretiska utgångspunkt finns i Kennert Orlenius analys kring

värdegrundsproblematiken. Denna analys beskrivs i teoridelen och anses vara en viktig grund

för denna studie för att påvisa om läroplaner följer samhällets utveckling.16.

Det är framför allt läroplanerna för grundskolan, Lgr 69 och Lgr 80, samt läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Lpo 94, som varit viktiga för denna

studie. De två första läroplanerna är utformade av Skolöverstyrelsen och den nuvarande

läroplanen, Lpo 94, gjordes av Utbildningsdepartementet. Bakgrundsmaterialet till Lgr 80

finns i Förslag till förändring av grundskolans läroplan och skrevs av Skolöverstyrelsen

1978, bakgrundsmaterialet till Lpo 94 finns i SOU 1992:94: Skola för bildning. Framför allt

SOU 1992:94: Skola för bildning har använts i denna studie för att belysa de förändringar som

skett i samhället. 17

2 Beskrivning av samhällsförändringarna

2.1 Allmän bakgrund

Utvecklingen som under senare tid skett i Sverige har haft stor betydelse för utbildningens

form och har påverkats av att samhället förändrats. Alltsedan början av 70-talet har en hel del

förändringar skett i skolans värld och i dess omvärld, som i sin tur berört skolans verksamhet

och villkor och därför också läroplanens utveckling. Framväxten av en globaliserad värld, där

nationsgränserna inte längre är samma skyddande stängsel som tidigare, har bland annat

bidragit till stora förändringar. Sverige har blivit ett mer mångkulturellt land, varför det ställs

andra krav på skolans utformning och innehåll. Genom den europeiska integrationen (var

under berörd tid under process), den ökade internationaliseringen, utvecklingen inom teknik,

nätverk och miljö har samhället i allt större utsträckning påverkats av yttre, internationella

krafter. Dessutom har familjestrukturen i det postindustriella samhälle förändrats. Skilsmässor 15 Norborg, L-A., Sveriges historia under 1800- och 1900-talen, Stockholm, 1997; Peterson, O., Svensk politik Stockholm, 2000 16 Orlenius, K., 2001 17 Läroplan för grundskolan, Lgr 69. Stockholm, 1979, Läroplan för grundskolan, Lgr 80, Stockholm , 1983, Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Lpo 94, Stockholm, 1994

10

har blivit allt vanligare och barnen pendlar ofta mellan sina föräldrar. Kvinnorna, som tidigare

i allt större utsträckning varit hemmafruar, började etablera sig på arbetsmarknaden, vilket

fick konsekvenser för bland annat familjen. Vi kan säga att familjen som den starka sociala

grund för ett barns uppväxt och fostran har delvis ersatts av samhälleliga institutioner såsom

daghem och skola, vilket bidrar till förändring i skolans värld. Många barn tillbringar således

mycket tid utanför hemmet. Samtidigt har det skett en del omstrukturering inom skolans

organisation, där tyngdpunkten flyttat från central nivå till lokal nivå. På så vis får skolans

organisation en annan struktur, som också bidragit till förändringen. Dessa förändringar ställer

successivt nya krav riktade mot skolan.18

2.2 Kulturell mångfald

Det finns en ökad kulturell mångfald som skapar behov av att förstå vår egen kulturella

identitet för att kunna förstå andra länders och gruppers identitet. Samtidigt som kraven ställs

att förankra vårt eget kulturarv, vår historia och vårt språkarv, är det viktigt att skapa en

identitet som kan innefatta och relateras till inte bara det svenska kulturarvet utan också till

det nordiska -, europeiska och globala kulturarvet.

Begreppet internationalisering hänger också ihop med samverkan och kommunikation med

andra länder. Genom en förbättrad kommunikation ökar möjligheterna till kontakter med

andra länder och kulturer. På så vis ger in- och utvandring nya kontakter och nytt synsätt i

vårt samhälle.19

Hur har migrationen utvecklats? Under 1950 – och 1960-talen kom invandringen att förändras

märkbart vilket resulterade i att befolkningens sammansättning också kom att förändras och

då framför allt i större tätorter. Anledningen till detta var den svenska industrins snabba

expansion vilket skapade ett ökat behov av arbetskraft. Förut hade invandrarna huvudsakligen

haft intellektuella eller borgerliga yrken, men nu härstammade invandrarna främst från

arbetarklassen. Efter andra världskriget fick Sverige för första gången ett invandrarnetto.

Arbetskraftsinvandringen uppmuntrades av många svenska företag och myndigheter. Sverige

hade nu en tid av stark ekonomisk tillväxt och ville fylla behovet av arbetskraft i framför allt

industrin och den offentliga sektorn. I huvudsak kom denna invandring från de nordiska

18 SOU 1992:94, s. 31 19 SOU 1992:94, s. 88-91, Egidius, H., 2001, s. 122

11

länderna och framför allt från Finland men också från medelhavsländerna. Bakgrunden till

detta sägs vara att Norden bildade en gemensam arbetsmarknad.

I början av 1970-talet förändrades den ekonomiska situationen i Sverige och behovet av

importerad arbetskraft behövdes inte längre. Resultatet blev att invandringspolitiken blev

restriktiv. Bland annat infördes 1967 nya invandringsregler vilket gjorde det svårare för

utomnordiska invandrare att flytta till Sverige. Samtidigt utvecklades situationen i olika delar

av världen på ett sätt som kom att innebära att stora krav började ställas på Sverige. Bland

annat bidrog oroligheter i Sydamerika till att flyktingar 20 sökte sig till Sverige. Oroligheterna

och konflikterna i forna Jugoslavien bidrog under 1992-93 att de som i huvudsak nu sökte sig

till Sverige var flyktingar.21

Mot denna bakgrund har resultatet blivit att Sverige blivit ett mer heterogent samhälle än

någonsin. År 1990 fanns ca 390 000 utländska medborgare och om vi ser till alla som är födda

i något annat land eller i Sverige av utländska föräldrar kommer vi upp i 1 miljon av 8

miljoner invånare. De så kallade ”nya” invandrargrupperna skiljer sig åt etniskt, religiöst och

kulturellt i större omfattning än till exempel de centraleuropéer som kom under 1930- och 40

talen. Den officiella attityden till invandring har i huvudsak varit positiv. Invandrarna bidrog

till uppbyggnaden av det svenska välståndet efter andra världskriget och har fyllt nödvändiga

funktioner på arbetsmarknaden. Syftet var att snabbt göra invandrarna till svenskar.

Invandrarna fick bland annat rätt till undervisning i det svenska språket på betald arbetstid.

Efter hand betonades allt starkare invandrarnas rätt att också bevara sin egen identitet, varför

hemspråksundervisning infördes. Till skillnad från den officiella attityden har den allmänna

attityden varit mera skiftade. 22

”Å ena sidan förekommer uttryck för stark solidaritet, särskilt med förföljda politiska flyktingar. Å andra sidan

har konfrontationer av liknande slag som i andra invandrarländer ägt rum mellan svenskar och invandrare. Redan

under 70-talet fick negativa och fientliga attityder mot invandrare viss utbredning och har under de senaste åren

på ett oroväckande sätt förstärkts. /…/23

20 Invandrare och flyktingar skildras ofta som två olika kategorier men i denna studie kategoriseras de som en grupp: invandrare 21 Richardson, G., 1999, s. 152, Petersson, O., 2000, s. 188f 22 Norborg, L-A., 1997, s. 37-39 23 Ibid, s. 39

12

Figur 1. In- och utvandring 1970-2008 samt prognos 2008-2050 i tusental

Källa: SCB, Befolkning

Figur 1 ger en översikt i hur in - och utvandring sett ut under berörd tid och även hur den kan

komma att se ut i framtiden. Observera att denna figur speglar invandring- och utvandring

inte flyktinginvandring, men är ändå intressant i sammanhanget. Här ses en kraftig ökning av

invandring vid 70-talets början och vid 90-talets början.

När det gäller det exakta antalet invandrarelever i skolan är detta svårt att ange. Tidigare

användes begreppet ”invandrarelev” men ändrade namn och kallades senare för ”elev med

annat hemspråk än svenska”. I Lgr 69 observerades inte ökningen av invandrarelever, då

fokus lades på integration av det svenska samhället. I Lgr 69 togs problemet upp till ytan och

särskilda resurser i stödundervisning i svenska och i det egna hemspråket etablerades. Efter en

tids debatt gällande barnens språkutveckling under början av 1960-talet växte en ny syn fram,

vilket ett årtionde senare resulterade i att tvåspråkig undervisning ansågs som nödvändig för

invandrarbarnens utveckling i olika avseende samt att det var viktigt att invandrarbarnens

utbildning skulle vara likvärdig de svenska barnens.24

24 Richardson, G., 1999, s. 155f

13

2.2.1 Demokratins betydelse

Efter andra världskriget förändrades synen på skolan. Tidigare hade kristendomens ställning

och inflytande varit stark, men nu blev istället vetenskapen den så kallade nya religionen i

skolans värld. Denna skulle bli grunden för skolans undervisningsideal. Resultatet efter andra

världskrigets fasor och kyrkans allt svagare ställning blev att skolan nu skulle fostra en ny

människa – den demokratiska människan. 1946 års skolkommission fastslog därför att skolans

främsta uppgift var att fostra demokratiska människor. Undervisningen skulle vara objektiv

och inte vara påtvingande, som kristendomsämnet ansågs vara. Även ett annat steg i

demokratisk riktning togs då 1962 beslutades att flickskolorna skulle läggas ner och en

enhetlig, nioårig, gemensam grundskola skulle införas. På så vis bidrog till ett steg mot

jämställdhet mellan kvinnor och män, ett steg mot ökat samarbete och ett steg mot ett ökat

ansvar för eleverna.25

2.3 Sociala förändringar

2.3.1 Arbetsmarknaden

Förändringar skedde inom arbetslivet, vilka gav tydliga förändringar i utbildningssystemet.

Under 1980-talet kom en kraftig förändring av den samhällsekonomiska situationen i Sverige.

1970-talet hade präglats av lågkonjunktur, men nu byttes denna mot en utpräglad

högkonjunktur med brist på arbetskraft och stigande priser och till exempel byggbranschen

hade mycket att göra. Men under 1990-talet kom en kraftig bankkris med hög arbetslöshet och

stort budgetunderskott. Trots att politiska åtgärder försöktes ledde denna kris till kraftiga

nerdragningar i bidragen till kommuner och landsting, som drabbade den offentliga sektorn

och då också barnomsorg och skola.26

25 Orlenius, K., 2003, s. 58-61 26 Richardson, G., 1999, s. 94

14

Figur 2: Sysselsatta efter kön 1976-2007

Källa: SCB, Arbetsmarknad

I figur 2 markerar den översta linjen antalet män och den undre linjen antalet kvinnor som är

sysselsatta i Sverige mellan 1976 och 2007.

En annan förändring på arbetsmarknaden var att antalet kvinnor på arbetsmarknaden ökade

kraftigt på några decennier. 1980 antogs en speciell jämställdhetslag, där syftet var att främja

jämställdheten mellan män och kvinnor när det gällde bland annat anställning och utveckling i

arbetet.

I början av 1970-talet kom en föräldraförsäkring som kom att påverka kvinnornas möjlighet

att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett ekonomiskt stöd till barnfamiljer i form av att

barnbidraget förstärktes och föräldrapenning infördes. Samtidigt valde staten och

kommunerna att stödja barnfamiljer i form av daghem. Dock bör nämnas att fortfarande var

det kvinnor som i allthögre omfattning arbetade deltid. Detta betydde att skillnaden när det

gällde yrkesverksamhetens totala omfattning var av betydelse. Samtidigt dominerade

kvinnorna starkt inom låglönegrupperna.27

27 Petersson, O., s. 184f, Richardson, G., 1999, s. 99

15

2.3.2 Familjestruktur

Figur 3: Födda och döda 1970-2007 samt prognos 2008-2050 i tusental

Källa: SCB, Befolkning, Befolkningens storlek

Befolkningens sammansättning förändrades under denna tid och är värd att uppmärksammas.

I detta fall gäller det födelsetalens utveckling. I figuren ovan noteras att i början av 1970-talet

var födelsetalen många men minskade sedan under 1970-talet och ett stycke in på 1980-talet.

Lägsta födelsetal noterades i början av 1980-talet men kom sedan att öka under hela 1980-

talet. Kulmen var 1990 men därefter minskade antalet kraftigt. Hur påverkade detta skolan?

Resultatet blev att stora skillnader i åldersgruppernas storlek påverkade samhällsplaneringen i

stort och framför allt i dimensionerna av barnomsorg, grundskola och äldreomsorg men också

yrkesutbildningens inriktning.

Under denna period ökade antalet skilsmässor och samtidigt förändrades också familjernas

bostadssituation, vilket i båda fallen hade betydelse för barns uppväxtvillkor. Alltfler flyttade

in till städerna, det skedde en kraftig satsning på att bygga hyreshus, invandring var betydande

16

i vissa kommuner och en stark inflation utvecklades. För de som ville bygga mindre hus kom

nya gynnsamma skatte- och avdragsregler. Mot bakgrund av dessa förändringar skedde en

stark segregation på bostadsmarknaden i större tätorter, vilket också visade på att

bostadssituationen klart var olik i storstäder. Denna segregation bidrog också till att skolan

segregerades, vilket i sin tur resulterade i ett segregerat samhälle.28

2.4 Viktiga systemförändringar i det svenska skolsystemet

2.4.1 Från statlig regelstyrning till kommunal målstyrning i olika skolsystem

I början av 1970-talet inleddes en del förändringar av det svenska skolsystemet, som inte

förrän i början av 1990-talet (närmare bestämt 1991) kulminerade. Alla ansvars- och

beslutsbefogenheter från central (statlig) nivå gick över till lokal (kommunal) nivå. Med andra

ord skedde en avreglering och decentralisering från ett statligt mål- och regelstyrt skolsystem

till ett kommunalt mål- och resultatstyrt skolsystem. År 1983 hade riksdagen tillsatt en

utredning om resultatstyrning och ett betänkande kom 1985 och två år senare beslutade

riksdagen att svensk förvaltning skulle övergå till resultatstyrning. På så vis blev ordet

förvaltning också förlegat, men levde kvar i vissa beteckningar som kommunal förvaltning.

Detta bidrog till att det blev svårare att organisera och leda offentliga verksamheter som skola.

Precis som riksdagsbeslutet 1987 förordnade dåvarande skolminister Göran Persson (s) 1991

resultatorienterad styrning i skolan och Beatrice Ask, nästkommande skolminister 1991-1994,

döpte om begreppet till mål- och resultatstyrning. Men enligt riksdagspolitikerna i Stockholm

skulle inte de kommunala nivåerna få bolla med läroplanerna hur man ville och därför var

man angelägen om att målen i läroplanerna skulle vara tydliga och enkla att utvärdera.

Före år 1991 skulle således regelverket se till att målen i skolan nåddes. Även om denna

studie inte ska beröra de ekonomiska faktorernas påverkan måste en notis göras. Detta

regelverk förstärktes samtidigt av en resursstyrning, det vill säga öronmärkta statliga bidrag

skulle försäkra att olika delar av skolans verksamhet fick de resurser de behövde för att

skolsystemet skulle fungera och att på så vis skulle leda till att målen nåddes. Förutom denna

”kontroll” hade staten även högsta makten vad gällde vilka metoder som var nödvändig för att

dessa mål skulle nås.

28 Richardson,G., 1999, s. 95-100

17

Ofta resulterar en alltför stark och detaljerad styrning i att det blir viktigare att följa reglerna

än att uppnå de satta målen. Det finns också en risk att denna styrning leder till att en del

dåliga beteenden förstärks. Exempelvis kan detta leda till osjälvständighet, att man blir

beroende av yttre kontroll samtidigt som andra önskvärda beteenden bleknar, som egen

kontroll och självständigt tänkande. Målstyrningen skedde genom läro- och kursplaner,

regelstyrning skedde genom skollag, författning och föreskrifter och resursstyrningen skedde

genom öronmärkta statsbidrag och fastställda regler för användning av resurser. Dock bör

noteras att mål givetvis alltid funnits för skolan, men i ett mål- och regelstyrt system har

utvärdering en ganska liten roll. Det enda sättet att bedöma om målen följts var att kontrollera

hur regler och anvisningar följts. Detta berodde delvis på att systemet i sig tar för givet att det

sätts in resurser i förhållande till vad man vill uppnå. Av denna anledning hade man tidigare

ett skolsystem, där man kontrollerade elevernas betyg i förhållande till centrala prov. Om det

var så att avvikelser fanns menade man att reglerna på den berördas skola inte följts och att

målen inte uppnåtts. År 1991 ändrades det svenska skolsystemet från mål- och regelstyrning

till mål- och resultatstyrning. 29

Mål- och resultatstyrning grundades i statsförvaltningen av den socialdemokratiska regeringen

i slutet av 1980-talet och fullföljdes av koalitionsregeringen under moderat ledning, som kom

till makten hösten 1991.30

2.4.2 Från centralisering till decentralisering

Inför läroplan för grundskolan 1980 lade skolöverstyrelsen 1978 fram i sitt Förslag till

förändring av grundskolans läroplan vad man ansåg behövde förändras i skolan.

”Intressen till petita för 1975/76, Skola inför 80-talet, anger SÖ två viktiga vägar för utveckling av skolan. Den

ena rör utveckling genom decentralisering av ansvar och beslutsfunktioner. Den andra rör utveckling genom

samverkan skola – samhälle.”(Skolöverstyrelsen, 1978, s. 13)

Genom decentralisering av ansvar och beslut inom skolan menade SÖ skulle bidra till ökat

utrymme för engagemang och att allt fler inom skolans värld kunde få vara med och utforma

29 Skolverket, Att utvärdera skolan, Örebro, 1999, s. 19-23 30 Egidius, H., 2001 s. 35

18

skolan mot målen för skolan. Samtidigt krävdes att skolan skulle bli mer öppen mot

samhället.

”Skolans mål och medel blir därmed en fråga inte bara för lärare, elever, föräldrar och utbildningspolitiker utan i

ökande grad också för organisationer, institutioner och arbetsliv. ”31

Vidare pratade man också om hur viktigt det var att skolan var verklighetstrogen och i den

mening samhällsförankrad, och samhällsanpassad. Förutsättningarna för skolan att nå målen

berodde på förhållanden utanför skolan och vad som skedde inom skolans verksamhet.32

Precis som i skolans värld bidrog de enorma förändringarna i synen på hur näringslivet var

organiserat till nya idéer. Redan under 1970-talet började kritik mot den offentliga sektorn

växa fram. Man menade, att den offentliga sektorn blivit alltmer svår att överskåda och styra.

Mycket inom den statliga offentliga sektorn uppfattades som ”onödig byråkrati och

centralism”. Människor följde regler och rutiner i deras dagliga arbete, vilket nu ansågs som

förlegat. Istället skulle mål sättas upp som man skulle uppnå. Detta bidrog till ett ökat

medbestämmande och inflytande på det egna arbetet. Många företag valde också att gå över

till mål- och resultatstyrning. Dessa idéer spreds sig bl.a. inom statsledningen och

kommunstyrelserna. Dessa idéer började sprida sig också till skolans värld, där en debatt

uppkom hur stor plats lärarna nu skulle ha över skolans utformning och innehåll. Samtidigt

ställdes krav att lärarna skulle anpassa undervisningen efter arbetslivets- och näringslivets

krav.33

Under perioden 1982-1991 hade socialdemokraterna den politiska makten i Sverige och

regeringens uppgift var att avveckla det byråkratiska regelsystem, som rådde och ge landsting,

regioner, kommuner och privata entreprenörer mer och mer ansvar och befogenheter. Inom

skolans område kom dessa nya tankar att påverka skolans organisation och också de statliga

myndigheterna. Skolöverstyrelsen (SÖ), som låg bakom förslaget till Läroplan för

grundskolan, 1980, kom att läggas ner precis som andra ämbetsverk . 1991 fick skolministern

en ny myndighet för skolan under sig, Skolverket, som en ersättning för Skolöverstyrelsen.

Under 90-talet upplevde Sverige en minskad tillväxt och besparingskraven var enda

lösningen, som uppsatsen tidigare noterat. Detta bidrog till att man inte hade samma starka

31 Skolöverstyrelsen ”Förslag till förändring av grundskolans läroplan” Stockholm, 1978, s. 14 32 Skolöverstyrelsen , 1978, s. 13f 33 Egidius, H., 2001, s. 30

19

tilltro till att offentliga lösningar på problemen var det enda rätta. Befolkningen ville nu att

utnyttjandet av resurserna skulle bli effektivare och friare. Medborgarna ställde också ökade

krav på demokratisering och inflytande över den stora offentliga sektorn. Genom

decentralisering kunde medborgarna skapa mer demokratiska beslutsprocesser och anpassa

skolan till de förhållanden som fanns på lokal nivå. 34

3 Styrdokumenten ”Den genom samhällets försorg bedrivna undervisning av barn och ungdom har till syfte att meddela eleverna

kunskap och öva deras färdigheter samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till harmoniska

människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.” 35

3.1 Lgr 69

I läroplanens allmänna del ingår mål och riktlinjer och kursplaner, som är fastställda av

skolöverstyrelsen (SÖ). Här ingår också allmänna anvisningar för skolans verksamhet som är

intressanta för studiens problemformulering. Enligt Lgr 69 skall skolan tillsammans med

hemmen gynna elevernas allsidiga utveckling, ge dem kunskaper och öva deras färdigheter. I

Lgr 69 är eleven den som skulle vara den centrala punkten i skolans värld. Detta innebar, att

alla som arbetar i skolan ska respektera elevens människovärde, se till elevens individuella

förutsättningar och stimulera eleven att bli en fri, självständig och harmonisk människa.

Samtidigt, menar Lgr 69, att det också är viktigt att eleven lär sig att som medborgare i ta en

mer aktiv roll i ”morgondagens samhälle” (läs dagens samhälle), då det i framtiden (läs idag)

kommer att behövas alltmer solidaritet och samverkan mellan människor.

”Individens behov och samhällets krav i olika avseenden är bestämmande för innehållet, formerna och organisationen av skolans verksamhet” 36  

Mot bakgrund av detta betonas också vikten av att individualisera undervisningen. I samband

med detta pratar man också om begreppen trygghet, trivsel, väcka arbetslust, berika

känslolivet, skapa självtillit, och elevens egna intresse som viktiga för elevens utveckling.  

34 Skolöverstyrelsen, 1978, s. 123-125 35 Skollagen 1§ 36 Lgr 69, 1979, s. 10

20

I Lgr 69 framhäver man vidare inriktningen på framtiden. Fokus lägger man på hur skolan ska

spegla samhället och tvärtom. Under 60-talet hade samhället börjat förändras allt snabbare

och därför är det viktigt att skolan nu skall stimulera eleverna att ännu mer intressera sig i

samhällsutvecklingen. Därför skall skolan hela tiden hållas à jour och kontinuerligt utvecklas

efter behov:

Skolan skall inte bara vara en funktion, som svarar mot samhällets aktuella behov utan också

vara en positiv kraft i samhällsutvecklingen. Genom att i ett vidare perspektiv undervisa om

samhällets förändringar skall eleverna kunna förstå det som händer i samhället idag och det

som hände förr i tiden.  

En annan tyngdpunkt, som är viktig i Lgr 69, är samarbetet mellan hem, skola och samhälle.

Hemmet har huvudansvaret för elevens fostran och vård, men för att skolan skulle kunna

hjälpa till med denna fostran är det viktigt att skolan får reda på och håller sig informerad om

elevens hemmiljö. Samtidigt skall föräldrarna få del i skolans arbete. I samarbetet med

samhället lyfter Lgr 69 fram hur viktigt det är med ömsesidiga kontakter mellan skola och

samhälle. Grundskolans syfte i Lgr 69 är också att ge alla barn och ungdomar lika

utbildningsmöjligheter oavsett var du bor ”och andra yttre villkor”. Däremot vär det viktigt att

individualisera undervisningen. Detta skall ske genom ett fritt valt arbete, där eleven skall

kunna utveckla sitt intresse. Skolstyrelserna skall i samråd med eleven besluta om

utformningen av detta arbete. Fortsättningsvis skall eleven bli mer delaktig och på så vis

förhoppningsvis också mer motiverad. Tillsammans skall man må målet. Motivation är en röd

tråd genom stora delar av Lgr 69. I ett senare avsnitt i Lgr 69 betonar man också att det är

viktigt att eleven känner arbetsglädje. Detta skall göras genom att skolan knyter an till

elevernas aktivitetsbehov. Hur skall då eleven utvecklas som person i skolan enligt Lgr 69?

”Skolan har till uppgift att hjälpa och stimulera varje elev att på bästa sätt ta till vara och utveckla sina inneboende förutsättningar både som enskild individ och som medborgare i ett demokratiskt samhälle” 37

Enligt Lgr 69 är skolans uppgift att ge alla elever en grundläggande, gemensam utbildning,

som både innefattar kunskaper och värderingar som är av betydelse för elevens personliga

utveckling. Dock, menar Lgr 69, att även om en gemensam, grundläggande utbildning utgör

så att säga kärnan i grundskolans utbildning är det nu viktigt att alltmer lyfta fram i

37 Lgr 69, 1979, s. 12

21

undervisningen vad den ökande kulturväxlingen kommer att bidra med. Med andra ord

poängteras att skolan är tvungen att ha ett annat innehåll än förr. Samtidigt lyfter man fram

vikten av undervisningens objektivitet, det vill säga saklig och allsidig undervisning. I och

med att skolan allt mer internationaliseras är det viktigt att ge kunskaper om samhället utanför

nationens gränser. Med utgångspunkt av detta är det, enligt Lgr 69, nödvändigt att eleverna

skapar förståelse för andra folkgrupper. Genom att få undervisning i livsåskådning och

samhällsuppfattning och därefter debattera kring ämnet skall eleverna stimuleras till aktivitet

och engagemang i samhälleligt och ideellt utanför skolans värld.

Familjen är viktig. Därför menar Lgr 69 att frågor kring familj och hem skulle genomsyras i

alla ämnen i skolan. Man pratar om hur viktigt det är att få jämställdhet mellan män och

kvinnor, både inom familjen, på arbetsmarknaden och i övriga samhället.

Demokrati är ett begrepp, som nämndes under rubriken ”Elevens sociala utveckling”. Man

framhäver att skolan måste se till att eleverna får en ökad känsla av samhörighet, solidaritet

men nu vill Lgr 69 att detta också skall gälla större samhällsbildningar. Syftet är att skapa fred

och frihet bland olika folkgrupper. Lgr 69 menar, att genom att eleven får ett intresse för

omvärlden bidrar detta till ett engagemang och en känsla av internationellt ansvar.38

Således lyfts följande nyckelbegrepp, enligt min tolkning, fram i Lgr 69:

- Enskilda eleven i centrum (inom detta begrepp finns begrepp som: Ökad individualisering genom bl. a. fritt valt arbete, Fokus på elevens intresse och delaktighet Stimulera motivation,  Skapa förståelse, trygghet och självtillit)  

- Objektivitet i undervisningen  

- Mer fokus på att skolan skulle följa utvecklingen i samhället  

- Förespråkade ömsesidiga kontakter mellan hem och skola  

- Grundläggande, gemensam utbildning  

- Ökad känsla för samhörighet, solidaritet och medansvar  

- Sammanhållen skola  

 

 

38 Lgr 69, 1983, s. 12-33

22

3.2 Lgr 80

”Mål och riktlinjer utgår ifrån skollagens målformulering, utvecklar innebörden i målen och anger de riktlinjer

som skall ligga till grund för den lokala planeringen i skolstyrelser, rektorsområden, skolenheter, arbetsenheter,

och klassråd. ” 39

Skolan är en del av samhället. Människan måste därför ta ansvar, vara aktiv, skapande och

söka kunskap för att i samverkan med andra förbättra och förstå sina egna och sina

medmänniskors livsvillkor. Läroplanen värderar således demokratins samhällssyn och

människosyn väldigt högt. Därför måste skolans innehåll och arbetssätt vara utformat att det

underlättar denna samhälls- och människosyn. Samtidigt har skolan skyldighet att ge eleverna

ökat ansvar och medinflytande desto äldre de blir.  

I avsnittet ”Skolans mål” betonas tre begrepp; likvärdig utbildning, kunskaper och färdigheter

samt fostran och utveckling. Med likvärdig utbildning menas att alla barn oavsett kön,

geografisk ort, sociala och ekonomiska förhållanden skall ha samma möjlighet att få lika

utbildning. Samtidigt poängteras också en individuell utveckling. Skolans insatser skall

formas utifrån varje elevs förutsättningar och intresse.  

Vad är enligt Lgr 80 viktigt att undervisa kring? Med bakgrund av samhällets utveckling vill

Lgr 80 ge eleverna kunskaper i de frågor som är av betydelse för vardagslivet och framtiden.

Därför vill Lgr 80 att dessa frågor skall ta mer plats i undervisningen och ge eleverna insikt i

Livsåskådningsfrågor, De stora överlevnads- och samlevnadsfrågor, Internationella frågor,

Naturvetenskap och teknisk utveckling, Hushållning med resurser, Miljöfrågor, Ekonomiska

frågor, Arbetslivs- och arbetsmarknadsfrågor, Kulturfrågor, Familjefrågor, Sexualfrågor,

Invandrarfrågor, Lag och rätt, Trafikfrågor och Faror med narkotika, alkohol och tobak

Det skolan skall undervisa kring i övrigt skall handla om vårt nutida (läs 80-talet) och

framtida samhälle och beröra den kulturkrets som vi tillhör. Allt mer fokuserar läroplanen på

nyfikenheten och vetgirigheten hos eleven även utanför skolans värld. Genom att mer fokusera

undervisningen kring elevernas intresse skall elevernas motivation och självtillit stärkas.

Förutsättningarna för en allsidig färdighetsutveckling varierar mellan olika barn och skolan

skall framför allt bidra till att eleverna utvecklas positivt genom att de systematiskt får träna

och utveckla sina färdigheter i sin egen takt. Här poängteras också hur viktigt det är att eleven

tillsammans med läraren ställer upp närliggande, individuella mål som man senare 39Lgr 80, 1983, s. 9

23

tillsammans skall följa upp och utvärdera.40 Således framhäver man att samarbetet mellan

lärare och elev är avgörande för ett framgångsrikt arbete. Elevens delaktighet är ett

återkommande begrepp i Lgr 80.

Vidare skall skolan också betona de tekniskt - praktiska vardagsfärdigheterna, det vill säga

genom att föra in vardagskunskaper i många olika ämnen skall eleven lära sig få respekt för

att till exempel hushålla med resurser. Lgr 80 menar, att varje människa behöver denna

kunskap för att kunna klara boende, arbete och fritid. Människan omges av allt fler tekniska

hjälpmedel. Med denna bakgrund är det enligt Lgr 80 också viktigt att ge eleverna insikt i de

stora överlevnadsproblemen i världen. Viktigt är att eleven blir medveten om hur viktigt det är

att kunna hushålla med jordens resurser av energi, vatten, skog och odlingsbar mark samt om

de kriser som kan hota vår värld genom överbefolkning, arbetslöshet och de allt större

klyftorna mellan rika och fattiga länder.

En grundläggande uppgift hos skolan är enligt Lgr 80 att fostra eleverna. Skolan skall aktivt

och medvetet påverka och stimulera eleverna att vilja omfatta de demokratiska grundläggande

värderingarna. En huvuduppgift är att väcka respekt för sanning och rätt, för människans

egenvärde, för människolivets okränkbarhet och därmed rätten till personlig integritet.

Skolan skall således enligt Lgr 80 fostra eleverna till insikt om att ingen människa skall få

utsättas för förtryck och att ingen med svårigheter eller problem får lämnas åt sitt öde. Varje

individ har skyldighet att försöka minska andra människors lidande och smärta. Det

demokratiska samhället skall bestå av fria och självständiga personer och skall därför arbeta

för jämställdhet mellan kvinnor och män. Lgr 69 skriver:

”Detta bör ske genom att pojkar och flickor behandlas lika, dels genom att skolan i sitt arbete motverkar

traditionella könsrollsattityder, och stimulerar eleverna att debattera och ifrågasätta de skillnader mellan män och

kvinnor i inflytande, arbetsuppgifter och löner som finns på många områden i samhället”41

Det är också nu alltmer viktigt att skolan skall ge eleverna grundläggande solidaritet med

eftersatta grupper inom och utom landet. På så vis skall skolan arbeta för att invandrarna i

Sverige känner att de innefattas av samhället. Med denna bakgrund skall skolan sträva efter

40Lgr 80, 1983, s. 13-19 41 Ibid, s. 50

24

att ge eleverna en förståelse för hur andra människor har det och en vilja att handla också efter

deras bästa.

Lgr 80 poängterar att skolan skall komplettera hemmet när det gäller fostran av eleven.

Däremot har hemmet den grundläggande uppgiften. Skolan har dock ett medansvar att

eleverna skall utvecklas till demokratiska och ansvarstagande människor. Således måste ett

ömsesidigt förhållande mellan skola och hem finnas. Det är också viktigt att föräldrarna

stödjer och främjar demokratins regler. De vuxnas förväntningar och krav samt deras roll som

förebilder påverkar elevens bild av sig själva liksom deras attityder till kunskap, arbete och

etiska frågor.

Respekten för varje människas egenvärde skall vara den etiska grunden för skolans arbete

med frågor i vilka människor i vårt land har olika värderingar. Detta kan exempelvis gälla

frågor som berör politik, sociala värderingar eller människosyn och historieuppfattning. I

skolan på 80-talet (läs idag) finns elever ur alla grupper och åsiktsläger i samhället och det är

därför skolans uppgift att vara öppen för att skiljaktiga värderingar och åsikter förs fram, men

samtidigt är det viktigt att skolan fokuserar på de demokratiska värdena och klart tar avstånd

från allt som strider mot dessa.42

Inledningsvis nämns vikten av elevens intresse. Genom att på ett aktivt sätt medverka och

informera eleverna om olika möjligheter kan detta ske, menar Lgr 80. Med andra ord lyfts

fritiden fram som ett viktigt element i elevens värld. Skolan bör därför stödja olika

organisationer och det fritidsliv, som eleven själv är intresserad av. Det arbete som finns inom

olika organisationer och föreningar kan stimulera eleverna till att prova olika arbetsformer.

Om eleven får kontakt med närsamhället i skolan kan eleven få impulser till meningsfyllda

fritidsaktiviteter.

Fokus läggs också på samverkan med näringslivet och arbetslivet. Av denna anledning är det

viktigt att eleverna får möjlighet att ta del av exkursioner, studiebesök samt praktisk

arbetslivsorientering. Lgr 80 menar också, att äldre människor är viktiga i sammanhanget.

Genom att skildra hur det var förr kan eleverna få insikt i dåtidens Sverige ur ett annat

perspektiv. Skolan skall också verka för att eleverna kombinerar sin praktik i skolan till tre

42 Lgr 80, 1983, s. 14-19

25

områden, teknik och tillverkning, handel, kommunikation, service, jord- och skogsbruk samt

kontor och förvaltning, vård och undervisning. På så vis får pojkar inblick i

kvinnodominerade yrken och tvärtom (strävan efter ett jämställt samhälle).

Under rubriken ”Urval av stoff” bör nämnas att Lgr 80 vill att skolan i allt större utsträckning

tar upp internationella förbindelser i undervisningen. Skolans kursplaner skall inte behandlas,

som tidigare nämnts, men just ”skola och omvärlden” är en del i sammanhanget. Det är

skolans uppgift att se till att eleverna känner till andra länders kultur.43

”Genom att göra undervisningen saklig och allsidig uppfyller skolan på bästa sätt kravet på objektivitet.

Därigenom fostras eleverna till att utveckla ett självständigt och kritiskt betraktelsesätt och en vilja till saklig

bedömning. De stimuleras till ett personligt engagemang och ett fördjupat intresse.” 44

Lgr 80 poängterar också kollektiva arbetsgrupper, det vill säga grupparbete. Syftet är att bryta

främlingskap, motverka tendenser till mobbing och skadegörelse och ge eleverna ökat

självförtroende.

Genom enkäter och gruppdiskussioner skall stoffet i undervisningen hela tiden utvärderas i

syfte att på det demokratiskt sätt utveckla undervisningen. En variation av arbetsformer lyfts

fram. Läraren skall bygga vidare på elevernas nyfikenhet, låta dem formulera och söka svar

på egna frågor, ställa problem som stimulerar deras utveckling.45

Således lyfts följande nyckelbegrepp, enligt min tolkning, fram i Lgr 80:

- Demokratiska värden

- Likvärdig utbildning

- Kunskaper och färdigheter

- Fostran och utveckling

- Nyfikenheten och vetgirigheten hos eleven

- Elevens intresse och delaktighet

- Träna och utveckla sina färdigheter i sin egen takt

- Betona de tekniskt - praktiska vardagsfärdigheterna

43 Lgr 80, 1983, s, 26-31 44 Ibid, s.3 45 Ibid, s. 44-49

26

- Respekt för sanning och rätt, för människans egenvärde, för människolivets

okränkbarhet och därmed rätten till personlig integritet

- Arbeta för jämställdhet

- Solidaritet med eftersatta grupper

- Ömsesidigt förhållande mellan skola och hem

- Respekten för varje människas egenvärde

- Samverkan med näringslivet och arbetslivet

- Bryta främlingskap, motverka tendenser till mobbing och skadegörelse och ge

eleverna ökat självförtroende

3.3 Lpo 94

Lpo 94 är en betydligt tunnare läroplan till utseende, där läroplanen utgår från en

ansvarsfördelning där staten anger de övergripande målen och riktlinjerna för

skolverksamheten och kommunerna ansvarar för genomförandet.

Lpo 94 inleds med att behandla skolans värdegrund och uppgifter. Därefter beskrivs skolans

mål och riktlinjer. I denna läroplan är målen av två slag, dels de mål som skolan skall sträva

mot och de mål som skolan ansvarar för att alla elever ges möjligheter att nå. När det gäller

riktlinjerna är de utformade så att man klart kan se vem som har ansvar för vad i skolan.

Målen och riktlinjerna skall förstås mot bakgrund av avsnittet skolans värdegrund och

uppgifter. 46

”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan

kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I

överenskommelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom

individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande”47

Skolan avser att ge eleverna förståelse för andra människor. Ingen individ i skolan skall

utsättas för mobbing, tendenser till trakasserier måste aktivt bekämpas, främlingsfientlighet

och intolerans måste bemötas med kunskap, aktiva insatser och öppen diskussion. Det

svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna

46Lpo 94, 1994, s. 2f 47Ibid, s. 5

27

har bidragit till ökade krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger

till grund i en kulturell mångfald.

Undervisningen skall vara saklig och allsidig och vara öppen för skilda uppfattningar och

uppmuntra att de förs fram. Undervisningen skall även bedrivas i demokratiska arbetsformer

och på så vis förbereda eleverna för samhällslivet Vidare pratar man om betydelsen av en

likvärdig utbildning. En likvärdig utbildning innebär dock inte att alla skolor får lika mycket

ekonomiska bidrag eller att undervisningen utformas på ett visst sätt i alla skolor. Istället skall

man se till varje skolas behov och stöd och därefter se till dennes behov. Det finns olika vägar

att nå dessa mål. Därför utformas inte undervisningen centralt och lika för alla.

Man kan se som självklart att en av skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap. Innehållet

skall koncentreras till det som alla i samhället behöver. Det är inte tillräckligt att

undervisningen bara förmedlar demokratiska värden, skolan måste också arbeta efter

demokratiska former och förbereda eleverna för att delta i samhällslivet.

Lpo 94 poängterar också vikten av att arbetsformerna är varierade och att arbetet bedrivs både

individuellt och i grupp. Man framhäver hur viktigt det nu är med allt mer tvärvetenskapliga

studier. På så vis lär sig eleven arbeta dynamiskt. Skolans uppdrag är alltså att förmedla

kunskaper och tillsammans med hemmen skall skolan stimulera elevernas utveckling till

ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Skolan måste vara ett stöd för

familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling.

Genom ett miljöperspektiv får eleven ta ansvar för den miljö den lever i samt få ett personligt

förhållningssätt till globala miljöfrågor. Detta är ytterst viktigt i den utvecklingsfas vi befinner

oss i. Att arbeta efter ett internationellt perspektiv är viktigt för att förbereda för ett samhälle

med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det är också viktigt att skolan tar upp det

etiska perspektivet i olika frågor för att på så vis kunna ge grund och underlätta elevens

förmåga till personliga åsikter. Skolan är tvungen att också ge möjligheter till olika

kunskapsformer. Kunskap finns i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och

förtrogenhet, som samspelar med varandra.

Respekt för sig själv och sitt arbete är ett viktigt nyckelbegrepp. Genom att sträva efter att

vara en social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära uppfylls kraven om en

28

god miljö för utveckling och lärande hos eleven. Personlig trygghet och självkänsla

grundläggs och byggs upp i hemmet, men även skolan har en viktig roll här.48

”Skolan skall förmedla sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger

också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. I alla ämnen skall

lärarna sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.” 49

Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin nyfikenhet att vilja lära sig nya saker. Det

är också viktigt att eleven utvecklar sitt eget sätt att lära. Eleven skall också lära sig att

självständigt formulera ståndpunkter som är grundade på både kunskaper som

förnuftsmässiga och etiska överväganden. Eleven skall tillägna sig goda kunskaper inom

skolans ämnen. Här noteras vad skolan vill att varje elev ska uppnå efter att eleverna gått

färdigt grundskolan, och vad som bör framhållas speciellt är att man nu pratar mer om att

elevens ska få kunskaper om närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv samt få

information om vad det finns för möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra

länder, länders och världsdelars ömsesidiga beroende av varandra, känner till

förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang, har

grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den

egna livsstilens betydelse för hälsan, har kunskaper om medier och deras roll.

Riktlinjer, som alla som arbetar inom skolan skall göra, är att hjälpa alla elever som behöver

särskilt stöd och tillsammans verka för att skolan ska bli en god miljö för lärande. Varje lärare

skall utgå efter varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. I Lpo 94

återkommer tvärvetenskapliga studier mer än som i tidigare läroplaner temaarbete. På så vis,

menar man, att eleven får överblick och ett tydligare helhetsperspektiv.50

Skolan skall genomsyras av solidaritet mellan människor och aktivt motverka förtryck och

trakasserier av individer eller grupper. Skolan skall se till att varje elev tar ett personligt

ansvar för sina studier och den miljö eleven arbetar i samt successivt får ett större inflytande

över sin utbildning. Även här återkommer Lpo 94 betydelsen av de demokratiska värdena.

48 Lpo 94, 1994, s. 5-9 49 Ibid, s. 9 50 Ibid, s. 9-12

29

Läraren skall se till att eleverna vill och kan ta ett personligt ansvar för sin inlärning, se till att

alla elever oavsett kön, social och kulturell bakgrund får inflytande på olika arbetssätt och på

undervisningens innehåll. Detta inflytande, menar Lpo 94, skall öka ju äldre eleven blir.

Viktigt är också att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande och utrymme i

undervisningen. Eleverna skall få vara med och pröva olika arbetssätt, planera och utvärdera

undervisningen. Läraren skall till sist också förbereda eleverna att de har ett ansvar för de

rättigheter och skyldigheter som genomsyrar ett demokratiskt samhälle.51 Läraren skall

kontinuerligt informera föräldrarna om elevens skolsituation och utveckling. Läraren skall

samtidigt hålla sig uppdaterad om elevens personliga situation och respektera elevens

integritet.

Lpo 94 omfattar bland annat också de frivilliga skolformerna, vilket denna studie inte skall

beröra. Nu samarbetar man allt mer i skolans värld för att utveckla denna. Skolan skall sträva

mot att varje elev i skolan får tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna ta ställning

till frågor som rör den egna framtiden. Alla som arbetar i skolan skall jobba för att utveckla

kontakter med såväl kulturliv som arbetsliv och föreningsliv samt bidra till att motverka

sådana begränsningar i elevens yrkes- eller studieval som grundar sig på kön, kulturell eller

social bakgrund.

Läraren skall ge underlag för varje elevs val gällande fortsatt utbildning samt hjälpa till att

utveckla kontakter med andra skolor, organisationer, företag eller andra som kan vara av

intresse för elevens framtid.52

Således lyfts följande nyckelbegrepp, enligt min tolkning, fram i Lpo 94:

- fostran

- kulturell mångfald - förståelse för andra människor

- undervisningen saklig och allsidig – demokratiska arbetsformer

- förmedlar demokratiska och etiska värden

- likvärdig utbildning och kunskaper för ALLA i samhället

- tvärvetenskapliga studier

- att arbeta efter ett internationellt perspektiv

- ta ansvar för den miljö den lever i 51 Lpo 94, 1994, s. 13f 52 Ibid, s. 15f

30

- respekt för sig själv och sitt arbete

- utvecklar sin nyfikenhet att vilja lära

- solidaritet mellan människor

- jämställt mellan kön

- kontakt skola – hem

- utveckla kontakter med fritid- och arbetsliv

3.4 Analys av läroplanernas nyckelbegrepp

Sammanfattningsvis kommer jag att göra en övergripande analyserande tolkning av de olika

läroplanerna för att få en tydligare översikt. För att förstå olika tolkningar av läroplanernas

utformning och hur olika mål uttrycks i de olika läroplanerna kommer jag att använda mig av

Orlenius instrument för tolkning. Orleinus förklarar, att vårt samhälles gemensamma

värderingar anses som ideal, det vill säga något som vi tillsammans vill uppnå. Genom att

tolka läroplanerna efter våra erfarenheter bygger vi de ideal, i detta fall de nyckelbegrepp ,vi

vill ska vara utgångspunkt för vår framtid, i detta fall läroplanernas innehåll.

Det finns en del tyngdpunktsförskjutningar som jag skulle vilja lyfta fram som viktiga

aspekter i läroplanerna. I Lgr 69 betonar man eleven i centrum, man börjar alltmer fokusera på

eleven som en central punkt och betonar motivation, skapa förståelse, trygghet och självtillit. I

Lgr 80 utvecklas och flyttas tyngdpunkten att också läggas på elevens intresse och

delaktighet, nyfikenhet och vetgirighet samt individuell takt och utveckling, och i Lpo 94 får

eleven ytterligare inflytande och plats. På så vis kan jag se ett ökat fokus på elevens eget

deltagande, vilket kan höra samman med en ökad känsla för samhörighet, solidaritet och

medansvar, som redan i Lgr 69 växte fram.

Ett annat nyckelbegrepp som varit starkt i fokus sedan Lgr 69 är könsrollsfrågan och

jämställdhetsfrågan. I Lgr 80 lägger man tyngdpunkt på att arbeta för jämnställdhet och i Lpo

94 skriver man detsamma. Detta begrepp genomsyrar de olika läroplanerna och anses vara

väldigt viktigt att ha som utgångspunkt i undervisningen.

Demokrati är ett nycklebegrepp som Lgr 69 nämner och som enligt min tolkning är ett viktigt

begrepp men inte förrän i Lgr 80 lyfter man fram de demokratiska värdena på ett högre plan. I

Lgr 69 betonar man dock objektivitet, det vill säga saklighet och allsidighet i undervisningen,

31

som ett viktigt begrepp. I Lgr 80 skriver lyfter man för första gången fram begrepp som

respekt för sanning och rätt, för människors egenvärde, för människolivets okränkbarhet och

därmed rätten till personlig integritet. I Lgr 80 betonar man också solidaritet med eftersatta

grupper (vilket också Lpo 94 lyfter fram) och speciellt fokus lägger man på att skolan skall ta

särskilt ansvar för det elever som tillhör minoriteter och som behöver särskild hjälp. En viktig

tyngdpunkt som också bör nämnas i detta sammanhang är att Lgr 80 betonar vikten av att

bryta främlingsskap och motverka tendenser till mobbing och skadegörelse samt ge eleverna

ökat självförtroende. I Lpo 94 är skolans värdegrund ett nytt begrepp som kommer att

genomsyra och ligga till grund för denna läroplan. De grundläggande värdena beskrivs vidare

som människors okränkbarhet (som också betonas i Lgr 80), men också, individens frihet och

integritet, människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män (som i och för sig

inte är någon ny företeelse).

Fostran är ett begrepp som framför allt i Lgr 80 och Lpo 94 lyfts fram i större utsträckning än

i Lgr 69. Samtidigt betonar man kontakten mellan hem och skolan på ett tydligare sätt än i Lgr

69 och Lgr 80. Familjen är något som Lgr 69 vill skall genomsyra hela undervisningen och

som skall ligga till grund för denna. Mindre vikt lägger man dock i Lgr 80 och Lpo 94 vid just

familjen och dess betydelse.

Det som avslutningsvis bör noteras är att Lgr 69 och Lgr 80 är läroplaner, som är fastställda

av Skolöverstyrelsen och som styr lärarna och skolan och är extremt detaljstyrda. Lpo 94 är

den första målstyrda läroplanen, där staten lägger fram målen och riktlinjer men

skolverksamheten och kommunerna ansvarar för genomförandet. I denna läroplan stolpas

målen och riktlinjer upp och är därför väldigt tolkningsfria.

32

4 Analys och sammanfattande diskussion Denna undersökning ville försöka få svar på hur de övergripande målen beskrivs i

läroplanerna Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94 och därefter se om det fanns någon

tyngdpunktsförskjutning i begreppen över tid. Utifrån Orlenius teori har denna undersökning

försökt finna svar på hur väl samhällsförändringarna speglas i läroplanerna. Egidius syn på

läroplansutveckling kontra samhällsutveckling ses som en intressant koppling till denna

studie. Min hypotes bygger på att läroplanerna förändras till följd av samhällsförändringarna.

Kennert Orlenius menade i sin avhandling om värdegrundsproblematiken, att läroplanen

speglar samhället eller snarare ”speglar de strömningar som finns i det omgivande samhället”.

Vidare förklarar han att läroplanerna är en sorts kodifieringar av värderingar och

uppfattningar som finns i samhället. Enligt min tolkning av de tre läroplanernas innehåll kan

jag, precis som Orlenius, konstatera att läroplanerna förändras till följd av

samhällsutvecklingen och speglar de strömningar som finns i samhället, men inte alltid i

samma takt. De tre aspekter i samhällsutvecklingen jag valt att undersöka visar på att

samhällsutvecklingen oftare utvecklas i snabbare takt än vad läroplanerna hinner fånga upp.

Detta kan anses som förhållandevis självklart, då förändringar kan komma snabbt och

samtidigt är det också självklart att det tar tid att utforma en läroplan. På så vis kan jag se en

förklaring till varför Lgr 80 och Lpo 94 mer än Lgr 69 anses ligga efter rent tidsmässigt, då

det inträffade många samhällsförändringar under den perioden.

Min synpunkt är således att läroplan för grundskolan, Lgr 69, stod mer ”rätt” i tiden. Den låg

snarare ett steg före samhällsutvecklingen, det vill säga exempelvis pratade man om att det

var viktigt att eleven lärde sig att som medborgare i ”ta en mer aktiv roll i ”morgondagens

samhälle”, då det i framtiden kommer att behövas alltmer solidaritet och samverkan mellan

människor”.

Egidius i sin tur säger, att Lgr 80 låg rätt i tiden när den kom, men redan efter ett decennium

var den föråldrad. Under 80-talet växte ett allt mer tekniskt nätverkssamhälle fram och detta

gjorde att man fick en annan syn på skolan. Samtidigt pågick stora förändringar i

världspolitiken, vilket resulterade i att nya stater bildades och växte fram, ett mångkulturellt

samhälle växte fram allt mer, diskussionen kring ett medlemskap i EU bidrog till att ett steg

närmare att vilja harmonisera skolan efter omvärldens skola, arbetskraftsinvandringen på 60-

33

talet hade övergått i mer flyktinginvandring, som ledde till att Lgr 80 lade större vikt vid att

”skolan skulle ta särskilt ansvar för de elever som tillhörde minoriteter och som behövde

särskild hjälp”.

Samtidigt lyftes ett nytt centralt begrepp fram om könsrollsfrågan och jämställdhet mellan

kvinnor och män. Under 70-talet betonades ofta jämställdheten i olika samhälldebatter. Detta

var ett resultat av den sociala förändringen för kvinnorna under 60- och 70-talen, då

kvinnorna började etablera sig på arbetsmarknaden. I Lgr 69 var ”jämställdhet” och

”könsrollsfrågan” nya aspekter som lyftes fram. I Lgr 80 skrevs ”arbeta för jämställdhet” och

senare i Lpo 94 fokuserades på ”jämställt mellan könen”.

Familjebilden har ändrats. Under denna period ökade antalet skilsmässor och samtidigt

förändrades också familjernas bostadssituation, vilket i båda fallen har betydelse för barns

uppväxtvillkor. Hur speglas denna förändring i läroplanerna? Man kan se en tydligare

markering i begreppet ”fostran” i Lgr 80 och Lpo 94, men samtidigt pratar man mindre om

”kontakten hem och skola”. Lgr 69 och Lgr 80 var läroplaner, som var fastställda av

Skolöverstyrelsen och som styrde lärarna och skolan och var extremt detaljstyrda. Lpo 94 var

den första målstyrda läroplanen, där staten lade fram målen och riktlinjer men

skolverksamheten och kommunerna ansvarade för genomförandet. I denna läroplan stolpades

målen och riktlinjer upp och var därför väldigt tolkningsfria. I Lgr 69 markerades tydligt att

familjen var viktig. Därför menade Lgr 69 att frågor kring familj och hem skulle genomsyras i

alla ämnen i skolan. I de senare läroplanerna lades mindre vikt vid familjen och dess

utveckling i läroplanerna. Det är svårt att svara på varför inte läroplanerna fokuserat mer på

förståelse i en förändrad familjestruktur eller etiska frågor överhuvudtaget. En anledning kan

vara att familjestrukturen förändrats snabbt och att läroplanen haft svårt att anamma de skilda

förändringarna konkret i läroplanen.

I Lgr 69 betonades ”Eleven i centrum” som ett centralt begrepp, det vill säga skolan skulle

fokusera mer på elevens intresse, motivation, delaktighet, självtillit och för första gången

pratade man också om en grundläggande, gemensam utbildning. I Lgr 80 var också eleven en

central punkt, men nu fokuserade skolan mer på hur man skulle lägga upp undervisningen

med utgångspunkt från eleven. I Lpo 94 tydliggörs detta ytterligare samt att man framhäver

att det nu är läraren som skall se till att eleven får mer plats och inflytande på både

arbetsformer, arbetssätt och innehållet i undervisningen.

34

Precis som Orlenius tolkning av elevinflytandet i skolan kan man urskilja en viss

tyngdpunktsförskjutning På så vis kan man se att en förändring skett från att i Lgr 69 låta

eleven vara i centrum till ett ökat fokus på elevens eget deltagande. Därmed kan konstateras

att eleven fått ett mer demokratiskt och delaktigt förhållande till skolan och undervisningen,

där aktivitet underifrån stimulerats. Detta kan ses som en naturlig utveckling, då även

styrningen i skolan gått från en central till kommunal styrning. Ett ökat samarbete inom

skolans verksamhet samt ett ökat inflytande för eleven har bidragit till detta.

”Solidaritet med eftersatta grupper” är ett starkt centralt begrepp som lyfts fram allt tydligare i

Lgr 80 än Lpo 94, menar Orlenius, vilket också är min tolkning. Mot bakgrund i det ökade

globala och kulturella samhälle, som under 70-talet började växa fram, tillsammans med den

ökade invandringen, ville skolan lära eleven förståelsen av vår kultur för att förstå andra

människors kultur, skolan skulle ge eleven förståelse för andra folkgrupper samt lära eleven

förstå ett internationellt samhälle. I Lpo 94 lades mer fokus på ”de grundläggande värdena” i

samhället, det vill säga människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet,

människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män.

Den ökade kulturkrocken bidrog till vikten av att poängtera vårt kulturarv men också andras. I

Lgr 80 lyfts ”bryta främlingsfientlighet” fram för första gången som ett viktigt begrepp. Detta

kan möjligen hänga samman med de ökade negativa och fientliga attityderna mot invandrare

som under 1970-talet började bre ut sig. Detta, tror jag, också en anledning till att man i Lgr

80 men allt tydligare i Lpo 94 markerade vikten av att lyfta fram de demokratiska värdena. I

och med att vårt mångkulturella, globala, internationella samhälle stod för dörren redan på

1970-talet hade man förväntat sig att de grundläggande värderingarna varit mer i fokus redan i

Lgr 80.

En skillnad i Lgr 80 och Lpo 94 är att i Lpo 94 inleds läroplanen med ”Skolans värdegrund”

och markerar då vad man vill ska genomsyra skolans funktion. ”Demokratiska värden” skulle

genomsyra skolan i allt. Man skriver inledningsvis i Lpo 94: ”Det offentliga skolväsendet

vilar på demokratins grund”. Samtidigt kan konstateras att en förskjutning skett i betoningen

av användandet av ”de grundläggande demokratiska värdena”, men inte efter samhällets

utveckling i tid. Det bör nämnas i detta sammanhang att redan i Lgr 69 ville man lägga mer

fokus på ”objektivitet i undervisningen”, det vill säga saklig och allsidig undervisning, som

35

sedan starkt poängterats i både Lgr 80 och Lpo 94, för att kunna möta de behov som samhället

stod inför och som jag tidigare noterade. Lgr 69 speglade framtiden ännu en gång medan man

förväntat sig att Lgr 80 och Lpo 94 skulle utvecklat och tydliggjort begreppet allt mer.

Egidius och Richardson talar i sina avhandlingar om skolutveckling i ett historiskt perspektiv

om debatten kring styrning från regelstyrning till målstyrning inom bland annat näringslivet

och skolan och hur denna kom att utvecklas. Under 70-talet kom en ”kritik” mot vårt

dåvarande regelstyrda samhälle. Det dåvarande regelstyrda samhället var föråldrat och ett

”ökat tryck” att övergå från regelstyrning till målstyrning både inom arbetslivet och inom

skolan kom. Man ville nu alltmer att arbetarna skulle få ett ”ökat medbestämmande och

medinflytande” över sitt arbete. Denna önskan var inte ny, men kom nu upp till ytan. Därmed

kan konstateras att läraren och eleven fått ett mer demokratiskt och delaktigt förhållande till

skolan och undervisningen, vilket också Orlenius konstaterade i sin avhandling om

värdegrunden.

Egidius talar också om att Lgr 80 var den läroplan som suddade ut centralmaktens makt över

de lokala skolorna. Detta ansåg han som ett mellanled till Lpo 94, då centralmakten inte

längre skulle styra utan bara ”fastställa vissa villkor” för kommuner. Idéerna om ändrad

styrning kom redan under 70-talet men den första målstyrda läroplanen kom inte förrän i Lpo

94. Om vi fått en målstyrd läroplan redan på 80-talet skulle kanske andra nyckelbegrepp dykt

upp i Lgr 80, vilket kanske bidragit till att Lpo 94 mer legat i tiden.

Med utgångspunkt i Orlenius teori, där han menar att läroplanerna speglar

samhällsutvecklingen, kan jag sammanfattningsvis konstatera att läroplanerna förändras till

följd av samhällsutvecklingen, men ofta inte i samma takt. De tre aspekter i

samhällsutvecklingen jag valt att undersöka visar dock på att samhällsutvecklingen oftare

utvecklas i snabbare takt än vad läroplanerna hinner fånga upp. Jag skulle därför vilja påstå

att min tolkning av denna undersökning kommit fram till att min hypotes stämmer men att Lgr

69 i större utsträckning än de två senare läroplanerna, Lgr 80 och Lpo 94, speglade framtiden

och låg därför mer rätt i tiden. Lgr 69 undervisade för framtiden, då eleverna fick kunskaper

hur de skulle förhålla sig till samhället i framtiden. Lgr 80 och Lpo 94 undervisade snarare om

nutiden, och i den senare i allt större utsträckning om dåtiden.

36

Käll- och litteraturförteckning

Dahlgren, Stellan & Florén, Anders (1996). Fråga det förflutna: en introduktion till den

moderna historieforskningen. Lund: Studentlitteratur

Egidius, Henry (2001). Skola och utbildning: i historiskt och internationellt perspektiv.

Stockholm: Natur och kultur

Norborg, Lars-Arne (1997). Sveriges historia under 1800- och 1900- talen. Stockholm: Liber

Orlenius, Kennert (2003). Värdegrunden – finns den? Malmö: Runa förlag

Peterson, Olof (2000). Svensk politik. Göteborg: Norstedts Juridik

Richardson, Gunnar (1999). Svensk utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (1999). Att utvärdera skolan. Stockholm: Statens skolverk

Skolöverstyrelsen (1978). Förslag till förändring av grundskolans läroplan. Stockholm:

Liber utbildningsförlaget

Skolöverstyrelsen (1979). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Utbildningsförlaget

Skolöverstyrelsen (1983). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Liber läromedel

/utbildningsförlaget

Svingby, Gunilla (1981). Läroplan i skolpolitiken och i skolans vardagsarbete.

Mölndal:Göteborgs Universitet: Pedagogiska institutionen

Utbildningsdepartementet (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och de

frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Läroplanskommittén (1992). Skola för bildning: huvudbetänkande. Stockholm: Allmänna

förlaget

37

Tabellförteckning Figur 1: In- och utvandring i Sverige 1970-2008 samt prognos 2008-2050 i tusental Figur 2: Sysselsatta efter kön i Sverige 1976-2001 Figur 3: Födda och döda i Sverige 1970-2007 samt prognos 2008-2050 i tusental

38