UPPSALA UNIVERSITET Examensarbete C

Företagsekonomiska institutionen Vårterminen 2007

Lärare och kvalitetsdebatten

En studie av Dagens Nyheters debattsidor

Handledare: Caroline Waks Författare: Arvid Nordquist Magnus Broberg

Sammanfattning

I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters

debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hur

lärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används

Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen

indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad.

Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig

inte på något sätt på marginalen. Kommunen däremot lyser med sin nästintill absoluta

frånvaro. Den övergripande riktningen i debatten är att kvalitet nås genom en stärkt

lärarprofession. De övergripande teman som finns i debatten utgår ifrån lärarprofessionens

centrala betydelse.

Innehåll

1 Inledning och syfte .......................................................................................................... 1 2 Metod ............................................................................................................................. 2

2.1 Avgränsning, sökning och urval ............................................................................. 3 2.2 Pierre Bourdieus teorier .......................................................................................... 4

2.2.1 Fält ................................................................................................................ 5 2.2.2 Kapital .......................................................................................................... 5

3 Artiklarna ........................................................................................................................ 6 3.1 Lärare ..................................................................................................................... 7

3.1.1 Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ..................................................... 7 3.1.2 Enskilda lärare .............................................................................................. 8

3.2 Politiker .................................................................................................................. 9 3.2.1 Vänsterpolitiker (s + v).................................................................................. 9 3.2.2 Högerpolitiker (m + kd + fp + c) .................................................................. 10

3.3 Skolverket ............................................................................................................. 12 3.4 Intresseorganisationer ............................................................................................ 12 3.5 Akademiker ........................................................................................................... 13

4 Analys ............................................................................................................................ 14 4.1 Fältet ..................................................................................................................... 14 4.2 Aktörer .................................................................................................................. 15 4.3 Aktörernas åsikter – sammanställning .................................................................... 16

4.3.1 Lärarna ......................................................................................................... 16 4.3.2 Vänsterpolitiker ............................................................................................ 16 4.3.3 Högerpolitiker .............................................................................................. 17 4.3.4 Kommun ...................................................................................................... 17 4.3.5 Skolverket .................................................................................................... 17 4.3.6 Näringsliv .................................................................................................... 17 4.3.7 Akademiker .................................................................................................. 18 4.3.8 Övriga .......................................................................................................... 18

4.4 Debattämnen ......................................................................................................... 18 4.4.1 Professionen ................................................................................................. 18 4.4.2 Organisationen ............................................................................................. 19 4.4.3 Granskningen ............................................................................................... 19

5 Resultat .......................................................................................................................... 19 6 Avslutande diskussion utifrån Bourdieu ......................................................................... 20 7 Förteckning över debattartiklar ....................................................................................... 22 Referenser ............................................................................................................................ 27

1

1 Inledning och syfte

Offentlig sektor har under senare år präglats av ökade krav på modernisering och granskning

(Sahlin-Andersson & Waks 2006, Nytell 2006). Man strävar efter att modernisera offentliga

verksamheter för att dra nytta av metoder som traditionellt härstammar från den privata

sektorn. Decentralisering och marknadstänkande i verksamheter sätter fokus på centrala

bedömnings- och jämförelsegrunder. Hur säkerställer man kvalitet och möjliggör jämförelser

av verksamheter i en högt decentraliserad organisation? Granskningen ökar i samhället, vilken

betydelse har denna utveckling för professioner i de granskade verksamheterna?

Det svenska skolsystemet har upplevt en betydande reformering under 1900-talets slut (Nytell

2006, s.11). Till förändringarna hör reformer rörande exempelvis gymnasiet, betyg och

friskolor (Wiklund 2006, s.99) samt kommunaliseringen som innebar en delegering av

styrningen av skolan till kommunerna. Skolverket, som bildades i början av 1990-talet,

tillkom som ett led i samhällets omstrukturering med moderna managementtankar rörande

styrning, organisation och kvalitetssäkring inom offentlig sektor. Skolverket infördes inte för

att fungera som styrande myndighet. Skolverkets uppgift var att stötta den numera

decentraliserade skolan genom att tillhandahålla kunskap och kompetens gällande

styrningsfrågor och samtidigt granska skolan för att se till att kvalitetsmålen uppfylldes. En ny

ansvarsfördelning för skolan ritades upp mellan stat och kommun, en fördelning som förlitade

sig på lärares och rektors förmåga att på lokal nivå utforma innehållet för den moderna

skolan, med stöd av det centrala Skolverket. Skolan organiserades om för att möta moderna

idéer inom organisation och management. Marknaden infördes som mekanism, där lokala

enheter strävade efter att nå resultat på samma sätt som affärsmässiga organisationer.

Samtidigt utvecklades metoder för att via mål och visioner styra den lokala enheten (Nytell

2006). Tilltron sattes vid att de professionella, det vill säga lärare och rektor, på lokal nivå

hade tillräcklig förmåga att säkerställa kvaliteten på utbildningen. Både elever och lärare

skulle dra nytta av den moderna skolan som baserades på aktuell forskning, där professionen

hade ansvar för utbildningen (Sahlin-Andersson & Waks 2004).

På senare år har dock den statliga kontrollen av skolverksamheten ökat. Målet är att kunna

erbjuda en nationellt likvärdig skola som också ska kunna jämföras internationellt (Sahlin-

Andersson & Waks 2004). För att tillgodose ökade krav på kvalitet och jämförbarhet och på

grund av det delegerade ansvaret i och med kommunaliseringen av skolan har regeringen ökat

granskningen av skolan. Det har gjorts genom att Skolverkets resursverksamhet organiserats

2

under en nyskapad myndighet, Myndigheten för skolutveckling. Skolverket fungerar numera

endast som tillsynsmyndighet.

Eftersom lärarens roll och ansvar i den nya skolan inte är centralt definierade, utan skiljer sig

både mellan och inom kommuner så varierar styrprinciper, målsättningar och i slutändan

kvaliteten av utbildningen mellan olika skolor. Decentraliseringen av skolväsendet, med färre

regler och tydligare mål, ökar lärarens roll i styrningen av utbildningen (Sahlin-Andersson &

Waks 2006). Den nya, decentraliserade skolan, med mindre statlig styrning, ger den lokala

verksamheten och lärarna större friheter att själva välja undervisningsmaterial och

pedagogiska metoder. Omorganisationen av skolan gör att lärarna hamnar i kläm i sin

yrkesutövning, mellan de lokala och de statliga utbildningsprinciperna, utformade av kommun

respektive Skolverket. Samtidigt ökar den statliga granskningen. Syftet med granskning är att

säkerställa kvalitet i verksamheten. I ljuset av detta måste granskningen sättas i relation till

andra metoder för att säkerställa kvalitet. På så sätt kommer övergripande kvalitetsfrågor i

fokus i den här uppsatsen. Genom att undersöka den senaste tidens debatt kring skola och

kvalitetsfrågor hoppas vi få en indikation på vilka aktörer som deltar och vilka åsikter de

framför. Omfattningen av lärarnas deltagande i debatten är högst intressant eftersom den bör

kunna indikera faktorer såsom tillgång till utrymme och ställningstagande. Centrala

frågeställningar blir alltså: Vilka aktörer driver frågor i debatten, på vilket sätt diskuteras

granskning och kvalitet, och framförallt: Vad tycker lärarna?

2 Metod

I vår undersökning använde vi debattartiklar hämtade från DN-debatt. Det grundläggande

skälet till att vi har valt media, eller specifikt en ledande dagstidning för vår undersökning, är

att ”vår tids offentliga samtal äger rum just i medierna” (Wiklund 2006, s 63). Matilda

Wiklunds doktorsavhandling ”Kunskapens fanbärare” är en studie om vad den goda läraren är

på mediearenan. Denna studie utgick i likhet med vår från DN-debatt och utgör alltså en god

källa för hur DN-debatt kan betraktas i samband med skolområdet. Wiklund hävdar att media

är en källa för gemensamma uppfattningar och en del av det kulturella livet. Media står i

direkt anknytning till den offentliga diskussionen, det vill säga diskussionen som förs mellan

människor. Media och DN-debatt speglar alltså offentliga samtal och argumentationer. I DN-

debatt har skolan diskuterats flitigt de senaste åren, debatten har haft en tydlig riktning, den

har varit rikstäckande och ”varit dagordningssättande för debatt i Sverige” (Wiklund 2006, s

75). Således fanns starka skäl för oss att välja just DN-debatt. Genom att vi avgränsade oss till

3

debattsidorna hoppades vi kunna isolera tydliga argument och intressenter i vårt specifika

ämne, eftersom debattsidor öppet visar åsikter och synpunkter i frågor (Johansson 2004, s.2).

Intressenter och åsikter i debatten har behandlats med utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier

om kapital och fält (se nedan).

Naturligtvis finns det problem med att inrikta undersökningen på ett specifikt media och i det

en specifik del. Det finns inga garantier för att diskussionen som förs på DN-debatt helt

speglar skoldebatten. Det finns inte heller några garantier för att alla intressenter i ämnet ges

samma utrymme eller möjlighet att delta, detta då media i sig utgör en intressent i

sammanhanget. Dessutom finns det problem med att analysera just debattsidor. Problematiken

uppstår då det för läsaren inte alltid är klart vilket ändamål en debattartikel har. Vi har försökt

att undvika artiklar vars ändamål inte primärt fokuserar på skolan. Kriteriet för att en artikel

ska ingå i vår undersökning är att den berör frågor som kvalitet, granskning, professionalism

eller jämförbarhet i samband med skolfrågor. Trots ovan nämnd problematik så är Dagens

Nyheter ”den viktigaste dagstidningen i Sverige” och sätter en stark prägel på agendan och

opinionsbildningen i svensk debatt (Wiklund 2006, s 75).

2.1 Avgränsning, sökning och urval Vår uppsats kan inte spegla hela debatten kring skolan. Det är inte heller möjligt eller relevant

att undersöka alla gransknings- och kvalitetsfrågor som debatterats i DN-debatt. Vi har valt att

avgränsa uppsatsen till de senaste tio åren, närmare bestämt tidsperioden (970101-070101).

Tidsperioden är efter kommunaliseringen av skolan. En alltför tidsmässigt omfattande

undersökning kan ge problem att koppla argumentationer i debatten till varandra, till exempel

beroende på att reformer borde medföra en förändring av pågående debatt.

De sökningar som gjorts på Presstext har alla utgått ifrån artikeltypen ”debatt”, som är ett

sökkriterie på Presstext. För att fånga in alla de artiklar som berör vårt ämne har ett flertal

sökningar gjorts. Långt ifrån alla artiklar som uppkommit i sökningarna har använts i

undersökningen. Sökningen på Presstext har utgått från ordet skola. För att fånga in alla

möjliga kombinationer av ordet skola, såsom skolrelaterad eller skolsatsning, har vi i

sökningen använt skol*, där ”*” innebär att alla möjliga ändelser på ordet också eftersöks.

Skol* har sedan kombinerats med nyckelord: gransk*, kvalit*, styr*, lärar* samt transparens.

Dessutom har en övergripande sökning gjorts med bara skol* för att se till att så många

relevanta artiklar som möjligt inhämtas. För att ytterliggare inhämta material har en blank

4

sökning utförts under kategorin ”utbildning”, också det ett sökriterie på Presstext. Alla

sökningar har gjorts med tidsintervallet 970101-070101. Då sökresultaten har överlappat

varandra är det svårt att ge ett exakt antal artiklar som hittats i sökningarna. Vad man kan säga

är dock att det för de övergripande sökningarna rör sig om hundratals artiklar i varje sökning.

Urvalsprocessen har haft två grundläggande steg. Varje artikel tilldelas av Presstext ett mer

eller mindre förfinat ämnesord (exempel på ämnesord är skola, utbildning, lärare men kan

också vara försvar, demokrati, jämställdhet med mera). De artiklar vars ämnesord kan knytas

till skolfrågor kvarstår efter den första gallringen. Vidare har artikelns titel och innehåll

undersökts för att utröna dess betydelse för vår undersökning. Dessutom har vi försökt styra

urvalet mot att behandla skola och inte högre utbildning på grund av vårt intresse av

lärarprofessionen. Sammanlagt har 62 artiklar valts ut i vår undersökning.

Artiklarna som inhämtas i vår undersökning har sorteras i olika kategorier för att förenkla och

tydliggöra behandlingen av data. Det är också ett uttryck för hur vi strukturerat själva

undersökningen. Lärarna eller intressenter som representerar lärarna har sorterats in under en

egen underkategori för att tydliggöra denna centrala grupps position. Indelningen har i

huvudsak skett för att skapa en strukturerad gruppering av de data vi samlat in.

2.2 Pierre Bourdieus teorier För att underlätta kartläggningen av intressenternas åsikter i de frågor vi ämnar undersöka

används idéer från ett teoretiskt ramverk skapat av Pierre Bourdieu. Bourdieus huvudsakliga

område är sociologi. Genom utvecklingen av sina metoder och begrepp kan han betraktas som

en av dagens mest inflytelserika samhällsvetare (Broady 1991). Bourdieus tankevärld är

omfattande och komplicerad, vi betraktar den därför snarare som en idékälla än som en

konkret modell. En granskning av vår analys utifrån Bourdieu skulle därför sannolikt påvisa

brister i och med utelämnande av sammanhang och koncept. Bourdieus ramverk ska således

endast betraktas som en källa till inspiration för att hjälpa oss dra slutsatser i vår

undersökning. Huvudsaklig källa för beskrivningen av Bourdieus teorier är Donald Broadys

”Sociologi och epistemologi”. Denna är en samlande beskrivning av Bourdieus teorier.

Bourdieus ramverk bygger på begreppen fält, kapital och habitus. Vi använder oss dock

endast av begreppen fält och kapital. Bourdieus tankar kring fält och kapital är en beskrivning

av relationer och maktförhållanden. Inom ett fält försöker de olika aktörerna tillskansa sig

5

tillgångar (kapital) för att nå en dominerande ställning i sitt intresseområde (fält). En position

som följer av givna tillgångar ger tillgång till ett visst inflytande på fältet.

2.2.1 Fält Bourdieus fältbegrepp använder vi för att undersöka resurser, positioner, tillgångar och typ av

deltagande hos fältets aktörer. Broady definierar Bourdieus fält som ”ett system av relationer

mellan positioner besatta av specialiserade agenter och institutioner som strider om något för

dem gemensamt”. I till exempel det litterära fältet menar Broady att olika aktörer verkar, till

exempel författare, förläggare och ägare. Till institutionerna i fältet hör olika former av

tidskrifter, litteraturvetenskapen och intresseorganisationer. Broady menar att det

gemensamma i fältet är definitionen på god litteratur samt skrivandet av god litteratur.

Fältbegreppet blir i sammanhanget det system av relationer som finns mellan dessa aktörer,

ett system som kan motsvaras av exempelvis institutioner (Broady 1991, s.266-269).

Enligt Bourdieu räcker det inte med att människor strider om resurser inom ett avgränsat

område för att något ska kunna definieras som ett fält. Ett fält föreligger endast om ”en

tillräcklig grad av autonomi föreligger” (Broady 1991, s.267). Broady exemplifierar med

hjälp av det vetenskapliga fältet. Inom det vetenskapliga fältet är det de erkända inom det

specifika fältet som legitimerar en insats. Utomstående kan påverka fältet (i det här fallet

politiker, företagsvärlden med flera), men de har inte inflytande att intervenera i fältet i sig.

Om till exempel en forskare söker erkännande i det vetenskapliga fältet är det de interna

aktörerna som legitimerar insatsen. På fältet finns tydligt definierade aktörer, det finns tydliga

investeringar och kapital samt något gemensamt att kämpa om.

2.2.2 Kapital Bourdieus fält uppstår då aktörer kämpar om ekonomiskt eller symboliskt kapital.

Kapitalbegreppet syftar till olika värden, tillgångar och resurser. Dessa kapital kan vara

ekonomiska eller symboliska (Broady 1991, s.169). Det ekonomiska kapitalet har samma

innebörd som vad i dagligt tal betraktas som kapital, det vill säga pengar.

Bourdieus symboliska kapital definieras av Broady (1991) som det kapital ”som av sociala

grupper igenkännes som värdefullt och tillerkännes värde” (Broady 1991, s.169). Det handlar

alltså om förhållandet mellan en företeelse och människor, till exempel den aktning som en

titel för med sig, såsom läkare eller professor. Bourdieu delar upp det symboliska kapitalet i

underkategorier. En bred underkategori är det kulturella kapitalet, medan mer specifika

kategorier till exempel är utbildningskapital. Inom skolan är sannolikt utbildningskapital

6

viktigt. Broady (1991) beskriver Bourdieus symboliska kapital som ett relationellt begrepp.

Utgångspunkten för att något ska fungera som symboliskt kapital är att någon erkänner dess

värde. För att exempelvis en lärartitel ska kunna ses som symboliskt kapital krävs att någon

annan sätter ett värde i denna titel. Bourdieus symboliska kapital beskriver alltså relationen

mellan värdet hos någonting (en person, en grupp eller en institution) och hur andra uppfattar

detta värde (Broady 1991, s.170). ”Kapital i Bourdieus mening är inte bara något som utbytes

i största allmänhet, kapital är något vars värde erkännes, något för vilket det existerar en

marknad”, skriver Broady (1991, s. 217).

Kulturellt kapital är en underkategori till symboliskt kapital. Kulturellt kapital innefattar

aktning för erkända institutioner och för ”de bildade”. Det kulturella kapitalet är symboliska

tillgångar av icke-ekonomiskt slag vars värde definieras av samhällets inflytelserika grupper,

till exempel utbildning (Broady 1991, s. 171).

Bourdieu använder ekonomiskt och kulturellt kapital som redskap för att undersöka två

extremer av dominansförhållanden: På den ena sidan finns den grupp som åtnjuter sin

dominanta position utifrån ekonomiskt kapital, exempelvis beslutsfattare. På den andra sidan

finns den grupp som åtnjuter sin position genom utifrån kulturellt kapital, exempelvis den

intellektuella eliten. Bourdieu finner denna motsättning inom flera samhällsgrupper, och inom

medelklassen sätts småföretagare mot lärare (Broady 1991, s.172).

Bourdieus sociala kapital beskriver en grupps samlade resurser (Broady 1991, s.177-179).

Socialt kapital är, till skillnad från kulturellt kapital, inte en underkategori till symboliskt

kapital. Socialt kapital kan inte lagras. Det kulturella kapitalet kan till exempel lagras i from

av titlar eller nedskrivna reglerverk. Socialt kapital är istället det kapital en grupp, till exempel

ett lärarförbund, tillskansar sig både ekonomiskt och kulturellt och som tillsammans utgör en

särskild tillgång. Först när de individuella kapitalen från varje lärare förs samman genom ett

lärarförbund utgör de socialt kapital som kan åtnjutas av hela gruppen.

3 Artiklarna

Vi har funnit 62 artiklar. Dessa finns listade i slutet av uppsatsen, och innehållet i dem återges

här under sex kategorier: Lärare, vänsterpolitiker, högerpolitiker, skolverket,

intresseorganisationer och akademiker. Nedanstående tabell visar antalet artiklar per kategori.

7

Kategori Lärare Vänster-

politiker

Höger-

politiker

Skol-

verket

Intresse-

organisationer

Akademiker

Antal

artiklar

20 9 14 4 9 6

Tabell 1 Artiklar per kategori. Sammanlagt 62 artiklar.

3.1 Lärare Lärarnas Riksförbund (LR) och Lärarförbundet är de i särklass största intressenterna. Av de

tjugo artiklar som används i undersökningen som tillhör denna kategori är endast två skrivna

av lärare som inte representerar något av förbunden. För att särskilja förbunden från de två

enskilda lärarna är de uppdelade i varsin kategori. Detta innebär inte att ståndpunkterna skiljer

sig, utan uppdelningen är bara ämnad att markera intressenten.

3.1.1 Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet Lärarförbunden lägger sin största vikt vid finansieringen av skolan och professionens roll i

den. Diskussionen som förs utgår ifrån tre centrala delar; kommun, stat och lärarprofession.

Representanter för Lärarnas Riksförbund (LR) och Lärarförbundet, i huvudsak ordförandena,

diskuterar kvalitet och granskning i skola utifrån dynamiken mellan de tre delarna. Christer

Romilson, ordförande i Lärarförbundet, skriver (1997) att det finns en skillnad i standard

mellan skolor. Utbildningen håller olika kvalitet och den skillnaden beror på oklarheter i

ansvar mellan skola och kommun och vill sätta skolor under tvångsförvaltning, men samtidigt

värna om lärarprofessionens ansvar för lokal utformning av undervisningen. Staten måste ta

mer ansvar och kontroll över skolan, framförallt finansiellt, utan att inskränka på

professionens lokala frihet. Romilson öppnar också för ökad standardisering och statlig

kontroll genom utökning av de nationella proven i lägre åldrar. Trots att kommunens kontroll-

och rapporteringssystem förbättrats så kvarstår bristerna i verksamheten, brister som skulle

kunna lösas genom statlig finansiering. Tomas Johansson, ordföranden i LR utvecklar (1997,

1998) detta resonemang men menar samtidigt att den statliga finansieringen inte räcker till.

Detta främst på grund av att de statliga medlen inte är tillräckligt riktade mot den lokala

verksamheten. Det finns klara skillnader i utbildningsstandard mellan kommuner men den

statliga finansieringen försvinner i kommunala budgetar. På så sätt menar Johansson att

övriga kommunverksamheter ”går ut över” skolan då de dränerar den statliga finansieringen.

Romilson fortsätter sitt resonemang (1998) genom att hävda att skillnader mellan kommuner

till följd av att pengar inte i tillräckligt hög grad öronmärks skapar ett skolsystem som inte är

likvärdigt på nationell nivå. För att kunna säkerställa en nationellt likvärdig kvalitet i skolan

8

menar Johansson (1999, 2000) att staten måste ta ett större ansvar i styrningen av

finansieringen. Kommunaliseringen, det vill säga decentraliseringen av skolan från central till

lokal nivå, har inte fungerat fullt ut. Johansson menar (2000) att debatten måste ändra riktning

till att handla om system- och organisationsförändringar om man vill säkerställa kvaliteten

Kommunen är fortfarande i alltför hög grad styrd av statliga reglerverk samtidigt som de

lokala politikerna inte släpper den makt de har längre ner i organisationen. För att säkerställa

kvaliteten måste decentraliseringen fortgå och gå hela vägen ut i organisationen till den lokala

skolan och i förlängningen till den individuella läraren. Genom att göra varje skola till en

”friskola” (oavsett kommunalt eller privat ägande) med egen styrelse kan man säkerställa

utbildningen, men den centrala, statliga finansieringen måste fortsätta. Genom att ge maximal

frihet till skolor, det som Johansson menar åstadkoms genom att alla skolor blir ”friskolor”,

skapar man konkurrens som i sin tur ger kvalitetsmått.

Metta Fjelkners tillträde som ny LR-ordförande ger debatten en ny inriktning, även om

professionen varit i centrum tidigare blir den det nu än mer. Fjelkner lägger i en rad

debattartiklar tyngdpunkten vid lärarkåren som central för att skapa kvalitet i svenskt

skolväsende. Hon hävdar (2000) att det finns ett klart samband mellan att säkerställa likvärdig

utbildning och att skapa arbetsmässiga förutsättningar för en fungerande lärarkår.

Arbetsbelastning och arbetsmiljö beskrivs som centrala åtgärdspunkter för att skapa god

kvalitet i skolan. Återigen beskrivs resursfördelningen från staten som central. Fjelkner menar

(2004) att en nationellt likvärdig skola inte kan nås utan den rätta kompetensen, varför

satsningar på både den nuvarande kåren och den framtida (rekrytering) är viktig. Kritiken mot

olikheter i skolan framförs också (2004) av en rad förbundsordföranden, de menar att statliga

bidrag återigen hamnar i kommunala budgetar, vilket innebär att finansieringen blir olika

mellan kommuner. Nye ordföranden för lärarförbundet, Eva Lis Preisz, hävdar (2004) att

utökade kontroller och inspektioner inte räcker för att säkerställa kvaliteten. Man måste

förändra organisationen genom att skapa självständiga skolor där den individuella läraren får

utrymme att styra sin tid och sina resurser. Detta åstadkoms bland annat av att öka den statliga

(öronmärkta) finansieringen.

3.1.2 Enskilda lärare Endast två artiklar i vår undersökning representerar individuella lärare. Stefan Estby, adjunkt

och lärare skriver (1997) en replik till Romilsons ”skolan bör tas över av staten”. Han

instämmer i Romilsons resonemang om ökat statligt engagemang och menar att ”skolan måste

skötas av staten, som kan garantera likvärdiga resurser”. Samtidigt hävdar Estby att lärarkåren

9

hävdat detta redan innan kommunaliseringen av skolan men att de då talade för döva öron.

Kommunaliseringen, menar Estby, innebar ingen utveckling för skolan.

Den andra artikeln skriven av en individuell lärare är också skriven av en politiker. Leif Berg,

lärare, läroboksförfattare och kommunalpolitiker (s) kritiserar (1998) debatten om varför

kvaliteten i skolan sjunkit de senaste åren. Han menar att det inte primärt handlar om resurser,

utbildningsmetoder eller effektiviseringar i ledning, utan Bergs fokus ligger på den

individuella eleven. För att kunna åstadkomma kvalitet i skolan måste man se den individuella

eleven, oavsett elevens individuella förutsättningar. Läraren måste få större ansvar att

individualisera klasser och elever utifrån lokala behov om kvaliteten i skolan ska kunna

återställas.

3.2 Politiker Politiker är mycket aktiva i debatten om kvalitet och granskning inom skolan, både på den

borgerliga sidan och på vänstersidan. Gemensamt för de 23 artiklar som skrivits av politiker

är att ingen har skrivits av enbart kommunpolitiker. I två artiklar skriver statliga politiker

tillsammans med kommunpolitiker, övriga artiklar är skrivna av enbart statliga politiker.

3.2.1 Vänsterpolitiker (s + v) Nio artiklar ingår i vår undersökning som skrivits av politiker som tillhör Socialdemokraterna

eller Vänsterpartiet. Alla har skrivits av skol- eller utbildningsministrar.

Ylva Johansson, skolminister (v), betonar (1997, 1998) vikten av en stärkt lärarroll med ökad

professionalisering. Det ska ske genom bland annat vidareutbildning, karriärtjänster,

skolforskning och ytterligare decentralisering och stärkt makt för lärarlagen. Hon anser att

öppen redovisning av lärarverksamheten ökar respekten för lärarna. De som ska ta del av

informationen är bland annat föräldrar och kommunalpolitiker. Ingegerd Wärnersson,

skolminister (s), beskriver (2000) tillsammans med Mats Ekholm på Skolverket ett pågående

EU-projekt som innebär att 16 gemensamma jämförelsepunkter ska tas fram för att göra

jämförelser mellan 26 länder. Med hjälp av dessa jämförelser skulle det gå att synliggöra

kvaliteten på respektive lands utbildningsväsende. Tidigare jämförelser byggde på tillgänglig

statistik, vilket var svårt eftersom statistiken skilde sig mellan länderna. Thomas Östros,

utbildningsminister (s), menar (2002:1) att den tekniska kompetensen bland lärarna måste

öka, och som ett resultat av detta gav han i uppdrag till KTH och Lärarhögskolan att starta en

gemensam utbildning inom området. Han menar också (2002:2) att ansvaret för en

10

decentraliserad skola vilar på de professionella, och att Skolverket delas upp för att stärka

granskningen av skolan. Vidare meddelar Thomas Östros (2003:1) att den nya delningen av

Skolverket ska träda i kraft och att den granskande delen ska dubbla sin granskning. Han

beskriver detta som ett startskott för ett nytt kvalitetsprogram. Senare skriver han (2003:2),

tillsammans med skolansvariga kommunalråd för de tre storstäderna, att tydligare

kvalitetsredovisning ger högre resultat och att det måste bli lättare att följa och jämföra

utveckling och resultat mellan skolor och kommuner. För att åstadkomma det krävs bland

annat jämförbara kvalitetsindikatorer. Även hantering av brister ska redovisas. Thomas Östros

betonar (2004) vikten av effektiv och strikt kvalitetskontroll för en skola med stor frihet, och

beskriver en undersökning med fri timplan för 900 skolor som visat positiva resultat. Stärkt

kvalitet uppnås bland annat genom tydligare kommunikation och ökad information mellan

eleven, skolan och hemmet, samt ökad tillsyn och granskning. Han skriver också att

Skolverket snart skulle bestämma vilka kvalitetsindikatorer som skulle finnas i

kvalitetsredovisningarna för att de skulle få en kärna som var gemensam och igenkännbar för

alla. Ibrahim Baylan, skolminister (s), gör ett gemensamt uttal med lärarfacken (2006) om att

lärarförbundet uppvaktat regeringen med förslag om auktorisation av lärare, och att

regeringen tillsätter en utredningsgrupp.

3.2.2 Högerpolitiker (m + kd + fp + c) Fjorton artiklar ingår i vår undersökning som skrivits av politiker som tillhör Moderaterna,

Folkpartiet eller Centerpartiet. Ingen artikel i undersökningen har skrivits av

Kristdemokraterna. I sju av artiklarna beskrivs en höjning av lärarprofessionens status som

viktig för en bra skola. Jan Björklund (fp), tillsammans med dåvarande partiledaren för

Folkpartiet Lars Leijonborg, står bakom en klar majoritet av artiklarna; de har skrivit fyra

tillsammans, en har skrivits av enbart Leijonborg och sex av enbart Björklund. Moderaterna

och Centerpartiet har skrivit en vardera av artiklarna, båda 2006.

Lars Leijonborg och Jan Björklund menar (1998:1) att det är en ödesfråga för Sverige att öka

statusen för läraryrket. Detta ska bland annat ske genom höjda löner och genom att man ska

kunna avskeda lärare. Andreas Carlgren, Centerpartiets andre vice ordförande, meddelar

(1998:2) att Centerpartiet vill förskjuta makt och ansvar ytterligare till lärarna, samt att det är

viktigt att läraryrket uppvärderas genom till exempel karriärtjänster som disputerade lektorer.

Han drar paralleller till vården där det är självklart för politiker att inte lägga sig i läkarnas

och sjuksköterskornas arbeten, och vill se samma sorts autonomi hos lärarprofessionen.

Vidare skriver han att den ökade decentraliseringen kommer kräva ökad granskning för att

11

säkerställa kvaliteten. Ledord är professionalism, vidareutbildning, ansvar och högre lön samt

bättre lärarutbildning. Lars Leijonborg och Jan Björklund driver statusfrågan vidare (1998:3).

De skriver att regeringens plan på enhetslärare i grundskolan ytterligare skulle sänka

läraryrkets status genom att försvaga känslan av professionalism i läraryrket och därigenom

försvåra möjligheterna att rekrytera nya lärare. Jan Björklund betonar vid ytterligare ett

tillfälle (1998:4) vikten av att läraryrkets status höjs. Detta kan ske genom återinförande av

lektoraten och ökade fortbildningsmöjligheter. Leijonborg och Björklund redogör (2000:1) för

hur kommunerna pressar Folkpartiet att ligga lågt med sitt löfte om höjda lärarlöner.

Författarna betonar fortsatt vikten av uppvärderat läraryrke. Björklund fortsätter på

statusspåret (2000:2) genom att betona vikten av höjd status på läraryrket med anledning av

regeringens utbildningsreform som innefattar att mattelärare ska läsa en enklare form av

matte. Han vill även (2000:3) göra om de kommunala skolorna till kommunala friskolor, där

rektorn har betydligt högre makt. Visionen om målstyrning ska stärkas, och rektor och lärarna

får fullt ansvar för hur verksamheten ska bedrivas. Lars Leijonborg oroas över den utbredda

rekryteringen av obehöriga lärare (2000:4). Han jämför hur läkare som förlorar legitimationen

inte kan fortsätta utöva sitt yrke med låg kvalitet på undervisning till följd av obehöriga lärare.

Jan Björklund återkommer till statusfrågan (2002:1) och vill se höjd status på läraryrket

genom förbättrade anställningsvillkor, högre löner och återinrättade lektorat.

Lars Leijonborg och Jan Björklund (2002:2) vill flytta inflytandet över skolan från

kommunerna till rektorer, lärare, elever och föräldrar genom att införa en nationell skolpeng

som beror av antalet sökande till en skola. Jan Björklund anklagar (2003) Skolverket för att

genomföra okritisk granskning av svenska skolor, och därmed agera pr-avdelning till

regeringen. Han tycker (2004) att lärare borde legitimeras på samma sätt som läkare och

hänvisar till Wärnerssonpengarna, som gjort att skolan anställt en stor del lärare som saknar

all form av högskoleutbildning. Fredrik Reinfeldt, Moderatledare, och Sten Tolgfors,

moderaternas skolpolitiske talesman, påtalar (2006) rektorernas vikt för hög kvalitet i skolan.

De vill skärpa skollagen och införa behörighetskrav för rektorer. Maud Olofsson,

Centerpartiledare, tillsammans med Sofia Larsen, skolpolitisk talesman, och Björn

Mårtensson, ordförande i centerpartiets kommunala sektion, vill (2006) erbjuda alla

kommunala skolor att bli friskolor och en reform av skollagen för ökad frihet och makt lokalt.

De skriver att det är elever, lärare och rektorer som vet bäst och ska ha makten både över

resurserna och över undervisningen, och att nuvarande struktur hindrar lärare från att nå sin

fulla potential.

12

3.3 Skolverket Från skolverket har fyra artiklar inhämtats. Framträdande personer som representerar

skolverket i debatten är skolrådet Ragnar Eliasson och generaldirektör Per Thullberg. I sin

första artikel (2000) menar Eliasson att kommuner inte redovisar måluppfyllelse och att staten

därför måste gripa in med en övergripande handlingsplan för att höja den generella

standarden. Trots att Sverige alltjämt står sig bra i internationella jämförelser är det

intressanta att veta hur väl mål faktiskt uppfylls i en målstyrd skola. Det finns en klyfta

mellan mål och resultat i skolan, som förstärks av skillnader mellan skolor och kommuner.

Kvaliteten i skolan måste öka och det genom utökad uppföljning, utvärdering och

redovisning. Skolverket har ökat sin granskning och analys av måluppfyllelse men det kan

komma att behövas en nationell, statlig aktionsplan för att nå en standardförbättring. Eliasson

menar (2002) att andelen godkända i skolan minskar och att det finns stora skillnader mellan

skolor. För vissa skolor fungerar det alltjämt bra och i dess skolor finns fungerande och

tydliga regelsystem. Kvalitetsmåtten för skolan, menar Eliasson, kan inte samlas, det är

varken meningsfullt eller möjligt. Måttens tillförlitlighet skiljer sig och skillnader mellan

enskilda skolor kan försvinna i samlade mätetal. Framgångsrika skolor har fungerande system

för att utvärdera enskilda elever och är i högre grad självgranskande.

Thullberg utökar resonemanget (2003). Bland annat menar Thullberg att valfrihetsreformen

inte bara har positiva sidor. Valfrihetsreformen har kommit att öka kvalitetsskillnaden mellan

skolor samtidigt som den positivt gynnat profilering och pedagogisk förnyelse. Lösningen,

menar Thullberg, är att valfriheten till viss del detaljstyrs för att uppnå högre enhetlighet.

3.4 Intresseorganisationer Kategorin intresseorganisationer är en heterogen grupp av intressenter som inte nödvändigtvis

delar uppfattning. I kategorin har vi hittat nio artiklar som är skrivna av representanter för

fackliga organisationer, för kommuner och för näringsliv och friskolor. De har samlats under

en kategori för att avgränsa undersökningen och för att undvika allt för stor uppstyckning av

arbetet. Ståndpunkterna hos intressenterna i denna kategori kommer endast kortfattat att

beskrivas då åsikterna skiljer sig från varandra.

Tre intressenter i kategorin strävar efter ett högre kvalitetstänkande i skolan. Signhild

Arnegård Hansen från svenskt näringsliv menar (2006) att globaliseringen ökar trycket på

svensk utbildning. Om ingen annan tar ansvar för att granska skolans kvalitet så tvingas

näringslivet att göra det. Hansen menar att konkurrens och resultatmätningar höjer kvaliteten i

13

skolan. Representanter för Saco, TCO och LO menar (1997) att kvaliteten i skolan är för dålig

för att klara arbetslösheten. Jan Bröms utvecklar resonemanget (1998) genom att mena att det

saknas en övergripande bild om vad som händer i skolan, man måste utreda och förtydliga

ansvarsfrågor i skolan.

Fredrik Bergström vid Handels utredningsinstitut skriver tillsammans med Fölster eller

Sandström flera artiklar (1999, 2001, 2002) om friskolans betydelse för kvalitet inom

skolväsendet. Artikelserien har skapat debatt och bemöts framförallt av intressenter i

kategorin akademiker (se nedan). De menar att en mångfald av skolor ger ökad konkurrens.

Friskolor stimulerar samtidigt kommunala skolors förmåga. Skolområdet präglas av

bakåtsträvan då kommuner och skolverket i vissa fall stoppar etableringen av friskolor. Elever

i friskolor presterar bättre än andra, vilket bland annat kan bero på bättre organisationsformer.

Man menar att skolan i framtiden kommer att vara en tjänst. Moderna företag inom

tjänstesektorn har goda system för att övervaka och förbättra kvaliteten, något som är ytterst

bristfälligt i nuvarande skola. Oberoende kontroller förbättrar utbildningsnivån.

Kommunförbundets Gustafsson och Olsson kritiserar (1999) lärarfacket för dess påhopp om

att resurser inte når skolan, och de försvarar de kommunala utgifterna.

Tomas Johansson, tidigare ordförande i lärarförbundet, numera hos friskolornas riksförbund

menar (2003) att förslaget om ny skollag missgynnar friskolor då den riktar sig till rektorer

och inte skolans huvudman. Detta menar han är ett sätt för staten att öka detaljstyrningen av

friskolor.

3.5 Akademiker Kategorin akademiker representeras av sex artiklar och präglas av huvudsakligen dess kritik

mot andra inlägg i debatten.

Professorerna Sverker Lindblad (2001) och Sören Wibe (2002) bestrider oberoende av

varandra i varsin artikel framställningen av friskolans betydelse som Bergström med flera vid

Handels utredningsinstitut argumenterar för (se ovan, ”intresseorganisationer”). Lindblad

menar till exempel att sambanden i undersökningen är svaga och att kvalitet inte bara kan

mätas i betyg. Omsorg, medborgarfostran och sociala värden är minst lika viktiga.

14

Kritiken mot kvalitetssystem märks i flera artiklar. Selander, Morberg och Fransson (1999)

kritiserar bristen på introduktion och uppföljning av nya lärare i skolan. Man kräver steg för

att nå uppföljning av lärares professionella utveckling. Carlgren och Hultén (2004) kritiserar

hur Skolverket tolkar rapporter. Som författare av en granskad rapport delar de inte den

tolkning skolverket gjort av materialet. Tolkningen som Skolverket gjort står i kontrast till

vad man faktiskt funnit. Tolkning passar Skolverkets ideologi menar man, men är inte i

samhällets intresse. Landell, Gustafsson och Grannas (2000) kritiserar satsningar på

utbildning och menar att de inte leder till ökad kvalitet. Resurser måste användas effektivare i

verksamheten. De privatekonomiska incitamenten i skolan är svaga, varför kraven på

systemets inre effektivitet ökar. För grundskolan är det viktigaste att öka uppföljningen av

kunskapsmål för att resurstilldelning ska ge ökad kvalitet.

Endast en artikel är positiv till uppföljningssystemens förmåga att beskriva situationen i

skolan. Professor Inger Lindberg (2001) kritiserar en studie om invandrarelevers situation i

skolan. Studien visar att det är till fördel för invandrare att gå i invandrartäta skolor. Lindberg

menar att nya mål- och kunskapsrelaterade betygssystem ger nya och bättre förutsättningar att

utvärdera gruppers situation i systemet.

Tomas Johansson, citerad både som ordförande för friskolornas riksförbund och ordförande i

lärarförbundet, deltar även som representant för skolkommissionen. Kommissionen lägger

(2002) fram 22 förslag för en förbättrad undervisning. Man menar att det finns tre viktiga

utgångspunkter för en bra skola, varav en är att resultatet ska stå i centrum. Här förslås att

fokus för skolan måste läggas på enskilda skolors och individers resultat istället för på form

och organisation. Man föreslår bland annat att lagstiftningen bör lättas och att nuvarande

system av förordningar och läroplaner avskaffas.

4 Analys

Som grund för att gå igenom åsikterna hos aktörerna använder vi Bourdieus fältbegrepp. Den

kvarvarande behandlingen av materialet utgår ifrån aktörerna vi funnit och deras åsikter.

4.1 Fältet Att få utrymme i media kan enligt Bourdieu vara ett uttryck av makt, det vill säga att man har

tillräckligt kapital för att uttrycka sig. Debatten vi observerat i vår undersökning är en

representation av ett större sammanhang, en spegling av den allmänna utbildningsdebatten.

Bourdieu menar att ett fält uppstår då aktörer kämpar om symboliskt eller ekonomiskt kapital.

15

Aktörerna kämpar om något för dem gemensamt. De kvalitetsrelaterade frågor som vi

undersökt handlar i slutändan om vad som utgör god utbildning. Det man kämpar om på fältet

är alltså definitionen av vad som är god utbildning. Fältet är i sammanhanget alltså

utbildningsfältet.

4.2 Aktörer Bourdieus fältbegrepp används för att bygga system av relationer som finns mellan aktörer.

Den tidigare kategoriseringen speglar i stort sett de aktörer som vi ser på fältet, dock inte

samtliga. Två nya aktörsgrupper tillkommer som inte framställts som grupper tidigare,

kommun och näringsliv. Fältets aktörer sammanfattas i tabell 2.

Aktörs-

grupp

Lärare Vänster-

politiker

Höger-

politiker

Kommun Skol-

verket

Närings-

liv

Akade-

miker

Övriga

Antal

artiklar

20 9 14 1 4 4 6 4

Tabell 2 Artiklar per aktörsgrupp. Sammanlagt 62 artiklar.

En aktörsgrupp som inte uttalar sig i någon större utsträckning (representeras direkt av en

artikel) är kommunen. Grupperna lärare och politiker har båda åsikter om kommunen och de

privata intresseorganisationerna debatterar det offentliga. Det finns alltså grund för att

betrakta kommunen som en aktör i sammanhanget, trots att kommunen inte direkt deltar i

någon större utsträckning. Kommunen representeras indirekt av två artiklar, intrycket av dessa

artiklar är dock att de i första hand representeras av statliga politiker. Vi har alltså valt att

betrakta kommunen som en aktör i sammanhanget huvudsakligen utifrån den argumentation

som förts av andra aktörer. Dessutom måste kommunen betraktas som central i svensk

utbildning i och med kommunaliseringen av skolan.

Näringslivet är en aktör skild från ”övriga”. Det har att göra med att näringslivet representeras

av fyra artiklar (lika många som Skolverket) och den argumentation som framförs av gruppen.

Artikelserien, författad av Bergström vid Handels utredningsinstitut, väcker debatt och

debatteras av andra aktörer. I och med det verkar näringslivet ha en inverkan på fältet, varför

det är av intresse att behandla gruppen separat.

16

De huvudsakliga aktörerna, utifrån hur många artiklar de representeras av, är politiker och

lärare. Dessa följs av Skolverket, näringsliv och akademiker. De kvarvarande intressenterna

behandlas under gruppen ”övriga”.

4.3 Aktörernas åsikter – sammanställning För att urskilja och förtydliga framställningen av aktörernas åsikter följer en sammanställning.

4.3.1 Lärarna Den huvudsakliga inriktningen för lärarna är relationen mellan lärare, kommun och stat samt

fokuseringen på den egna professionen. Det samlade intrycket från gruppen är att man vill att

staten tar större ansvar och kontroll över skolan, huvudsakligen vad gäller finansieringen.

Olikheter i utbildningen mellan kommuner och skolor beror till stor del av otillräckligt

öronmärkt finansiering. En statlig finansiering kan säkerställa enhetlig nationell kvalitet.

Kommunen tillerkänns ingen kompetens att lösa de problem man upplever, kommunens

kontroll- och rapporteringssystem ses till exempel som otillräckliga. Diskussionen som förs

kring otillräckligheten med kommunen och tron på ökad statlig kontroll är inte helt enhetlig.

Kritik framförs till exempel mot de statliga regelverken. Det tillsammans med en ovilja hos

kommunen att släppa kontrollen gör att professionen inte får det utrymme den behöver.

Decentraliseringen av ansvar måste gå längre ut i organisationen, till lärarna. Den

huvudsakliga inriktningen för debatten är att staten bör ta ett finansiellt ansvar och att

professionen både måste erkännas och ges ansvar för utbildningen. Den uppfattningen delas

av förbunden och individuella lärare. Genomgående har gruppen lärare en hög tilltro på den

egna professionens förmåga.

4.3.2 Vänsterpolitiker Det som diskuteras inom vänsterblocket i gruppen politiker är ökad granskning, redovisning

och decentralisering samt framförallt stärkt lärarprofession. Granskningsökningen hänger till

stor del ihop med önskan av utökad decentralisering. Ökad redovisning av verksamheten

förespråkas för att jämförelser ska kunna ske på flera olika nivåer. Jämförelser ska

möjliggöras både på nationell och på lokal nivå. Lärarprofessionen ska stärkas genom att

utveckla karriärmöjligheter och kompetens. Ansvaret för skolan måste ligga på de

professionella. I förlängningen krävs en auktorisation av läraryrket för att ansvars- och

kvalitetskrav ska kunna mötas i en högre decentraliserad organisation. Särskiljande för

vänstergruppen inom politiker är dess tilltro till Skolverkets förmåga att granska och

rapportera för att säkerställa kvalitet.

17

4.3.3 Högerpolitiker Högerblockets huvudsakliga åsikt är att det är viktigt med höjd status och professionalism hos

lärar- och rektorsyrkena. Det åstadkommas genom bland annat olika former av

behörighetskrav och auktorisationer, samt ökade karriärmöjligheter. Professionalism beskrivs

som viktigt bland annat för att locka framtida ungdomar att utbilda sig inom skolområdet och

på så sätt säkerställa långsiktig kvalitet inom skolan. Högerblocket vill öka decentraliseringen,

dels genom att göra kommunala skolor till kommunala friskolor och dels genom att flytta

inflytandet över skolan till de professionella. Man vill till exempel införa en central skolpeng.

Högerblockets åsikter skiljer sig alltså inte påtagligt från vänsterblockets, även om

högerblocket möjligtvis i högre grad diskuterar ökad professionalisering och vänsterblocket

diskuterar ökad granskning och redovisning.

4.3.4 Kommun Kommunen försvarar utgifter gentemot lärarfacket, och uttrycker sig tillsammans med de

statliga politikerna om ökad jämförbarhet mellan skolor och om att göra alla skolor till

kommunala friskolor. Som tidigare påpekats så framstår dock artiklarna skrivna tillsammans

med statliga politiker som att de huvudsakligen representeras av de statliga politikerna, varför

kommunpolitikernas åsikter egentligen reduceras till att de försvarar sig i en operativ

sakfråga.

4.3.5 Skolverket Den huvudsakliga argumentationen hos Skolverket är tilltron till utökade

rapporteringssystem. Kommunens rapportering räcker inte till och det finns alltjämt tydliga

skillnader mellan skolor. En utökad granskning, i form av statliga handlings- eller

aktionsplaner, ger en nationell standardförbättring. Fungerande och tydliga rapporterings- och

granskningssystem förordas även för lokala verksamheter. Välfungerande, individuella skolor

har utbyggda och fungerande granskningssystem.

4.3.6 Näringsliv Näringslivet ger offentliga sektorn underkänt i dess förmåga att granska skolan.

Fredrik Bergströms (Handelns utredningsinstitut) artikelserie betonar vikten av privata

initiativ, något som kan ses som ett övergripande tema för argumentationen hos hela gruppen.

Artikelserien har skapat debatt och bemötts i första hand av gruppen akademiker.

18

4.3.7 Akademiker Den huvudsakliga argumentationen bland akademikerna är att nuvarande offentliga system

inte räcker till för att sköta skolan. Bland annat så kritiseras de nuvarande regelsystemen inom

skolområdet. De privata initiativen i sammanhanget lovordas. Fokus för akademikerna skiljer

sig något från andra aktörer. Akademikerna kritiserar utredningar och rapporter utformad av

både Handelns utredningsinstitut och Skolverket. Fokus hos andra grupper ligger framförallt

vid sakfrågor. Akademikerna bemöter istället validiteten hos argumentationer som förs av

andra aktörer. Akademikerna argumenterar, likt andra aktörer, för vikten av professionalism

hos lärare.

4.3.8 Övriga Övriga, som bland annat innefattar fackliga organisationer och representanter för friskolor,

ger inget homogent budskap. Det offentligas förmåga att styra verksamheten ifrågasätts, bland

annat menar man att skollagen inte gynnar utvecklingen i skolan. De stora fackliga

organisationerna kritiserar kvaliteten i skolan och menar att den inte räcker för att klara

arbetslösheten. Friskoleförbundet kritiserar staten för utformning och användning av

skollagen; den sägs gynna det offentliga i för stor utsträckning.

4.4 Debattämnen Aktören lärare, bestående nästan uteslutande av representanter från förbunden, är den aktör

som uttrycker sig mest i debatten. Lärarnas argumentation har också visat sig utgöra en bild

av fältets övergripande debatt. Argumentationen utgår ifrån relationen mellan kommun, stat

och den egna professionen. Man uttrycker ett missnöje med dagens system, där staten måste

ta ett större ansvar utan att professionens ställning hotas. Den argumentationen kan kopplas

till de övergripande ämnen som vi observerat i debatten. På fältet diskuteras

lärarprofessionen, organisationen av skolan och granskningsåtgärder. Central för hela

debatten är dock lärarprofessionens ställning.

4.4.1 Professionen Som kvalitetshöjande åtgärd för att i slutändan nå god utbildning är statusen hos läraryrket

den fråga som är mest förekommande i debatten på fältet. Trots att frågan diskuteras utifrån

något olika ståndpunkter så är det samlade åsikten att professionen måste stärkas.

Professionen är central för lärarna, men också för politikerna, både höger- och

vänsterblocken. Det gemensamma uttrycket hos blocken är att professionen måste stärkas.

Lärarprofessionen diskuteras på flera nivåer. Lärarprofessionen måste få ökad status, den

måste auktoriseras, karriärmöjligheterna måste öka och kompetensen måste säkerställas. Även

19

akademikerna argumenterar för en ökad professionell utveckling hos lärarkåren. Sammantaget

för debatten så är argumentet att högre kvalitet i skolan nås genom en stärkt profession.

4.4.2 Organisationen Kritiken mot dagens organisation märks hos alla aktörer på fältet. Debatten ger dock inte ett

lika homogent budskap som professionsfrågan. Lärarna uttrycker ett missnöje mot kommunen

och en tilltro till statens förmåga att sköta verksamheten. Politikernas önskan att

decentralisera organisationen och stärka lärarprofessionen är uttryck för att dagens system inte

fungerar, ett system där mycket ansvar vilar på kommunens axlar. Politikernas åsikter kring

organisationen utgår också den ifrån lärarprofessionen. De vill decentralisera ansvaret, till

förmån för lärarna. Skolverket riktar kritik mot kommunens förmåga att sköta verksamheten

och sätter samtidigt en tilltro till statens förmåga att granska verksamheten. Trots att

kommunen debatteras både i direkta och indirekta termer av fältets aktörer så representeras

kommunen direkt av en artikel. Näringsliv, akademi och övriga kritiserar också dagens

system. Argumentationens fokus ligger på privata initiativ inom skolområdet. Här märks en

tilltro till vad privata initiativ kan tillföra skolområdet. De statliga reglerverken är invecklade

och statens förmåga att granska verksamheten räcker inte till.

4.4.3 Granskningen Näst efter profession och organisation debatteras granskning på fältet. En del av lärarnas

kritik mot kommunen ligger i att dagens rapporteringssystem inte är tillräckliga. Skolverket

delar uppfattningen att kommunen brister i sin redovisning av måluppfyllelse. Bland politiker

så förordar framförallt vänsterblocket en utökad granskning. Granskningsdebatten hörs mest

från vänsterblocket och Skolverket vilket kan vara ett uttryck för de två aktörernas ställning

som makthavare respektive granskare. Likt organisationsdebatten så har även

granskningsdebatten en klar prägel av lärarprofessionen. Vänsterblocket argumenterar för att

ökad granskning är ett krav för att verksamheten ska kunna decentraliseras ytterliggare. Från

Näringslivet märks även här en tilltro till privata initiativ.

5 Resultat

Lärarna har visat sig ha stort utrymme i debatten. Den argumentation de för har också visat

sig ge en god bild av hela fältets debatt. De övriga aktörerna vi funnit, höger- och

vänsterpolitiker, näringslivet, akademi, kommun, Skolverket samt övriga debatterar i stor

utsträckning de frågor som lärarna debatterar. Mest utmärkande bland aktörerna vi funnit är

kommunen. Trots sin ställning i organisationen av skolan så har kommunen visat sig vara

20

nästintill tyst i debatten. Den övergripande riktningen i debatten är att kvalitet nås genom en

stärkt lärarprofession. Även de andra övergripande debattämnena som debatteras utgår ifrån

lärarprofessionen.

6 Avslutande diskussion utifrån Bourdieu

Vår undersökning ger inte underlag att utreda styrkeförhållanden på fältet. De

ställningstaganden som vi observerat hos fältets aktörer kan möjligen ge en indikation på

vilken position och vilket kapital en aktör har. Antalet artiklar är dock kanske den starkaste

signalen att titta på, eftersom Bourdieu menar att det krävs kapital för att få tillgång till fältet.

Det visade sig att lärarna var de som hördes mest i debatten. Trots det kan man inte dra några

klara slutsatser på grund av avgränsningen i vår undersökning. Att lärarna åtnjuter mycket

utrymme i ett så pass aktat forum som DN-debatt skulle kunna tyda på att de, för att prata

Bourdieuspråk, har ett ganska högt kapital av något slag. Eftersom kommun och stat

kontrollerar finanserna förfogar inte lärarna över ekonomiskt kapital på utbildningsfältet, och

det som återstår är alltså symboliskt och socialt kapital. Lärarprofessionens ställning har visat

sig vara central i vår undersökning. Fältets tilltro till lärarprofessionen kan vara ett uttryck för

lärarnas symboliska kapital. Lärarna uttrycker sig nästan uteslutande genom förbunden, vilket

kan vara ett uttryck för gruppens sociala kapital.

Om det inhämtade materialet skulle vara representativt för utbildningsfältet så finns det ett par

stora aktörer, några mellanstora aktörer, och några små aktörer. Intressant i sammanhanget är

vilka aktörer som är interna på fältet och vilka som agerar utifrån. Enligt Bourdieu är det de

interna aktörerna som legitimerar en utomstående aktörs insats. Vi finner det tänkbart att

lärarna är den tydligaste, men inte nödvändigtvis den starkaste, interna aktören på

utbildningsfältet. Att lärarprofessionen är central i debatten kan innebära att det är genom

lärarna som utomstående aktörer legitimerar sin insats. Lärarnas tydliga verksamhetsfunktion,

det vill säga att alla vet vad en lärare gör, borde bidra till det.

Kommunens karaktär som åhörare på fältet ter sig något märklig. Kommunen har ju efter

kommunaliseringen fått det ekonomiska ansvaret för skolan, det vill säga att i våra

Bourdieuinspirerade tankegångar så borde de besitta ekonomiskt kapital. Trots sin centrala

ställning i svensk skola så uttrycker sig inte kommunen. Det kan vara en indikation på lågt

symboliskt kapital. Debatten präglas till viss del av kritik mot kommunen och mot det

offentliga, vilket kan innebära att kommunen har lågt symbolsikt kapital på fältet och därför

21

hörs lite. Inom vår avgränsade undersökning finns inte utrymme att dra slutsatser om

styrkeförhållanden, däremot väcks frågor av vidare intresse. Är resultaten vi funnit ett uttryck

för de styrkeförhållandena som råder på fältet? Är kommunen en svag aktör på fältet? Är

lärarna en stark aktör på fältet?

22

7 Förteckning över debattartiklar Artiklarna är ordnade efter inhämtningskategorier och efter datum. Lärarna 1. Romilson, C. (1997) ’"Sätt skolor under tvångsförvaltning" Lärarförbundet: Staten måste

agera när vissa kommuner inte klarar att ge eleverna likvärdig utbildning.’ DN-debatt 14:e september

2. Esteby, S. (1997) ’"Skolan bör tas över av staten"’ DN-debatt 21:a september 3. Johansson, T. (1997) ’"Miljarderna går skolan förbi". Lärarnas riksförbund: Vården går

före skolan när kommunerna fördelar sina extrapengar.’ DN-debatt 1:a oktober 4. Johansson, T. (1997) ’"Svårt lita på Anderssons löften."’ DN-debatt 12:e oktober 5. Berg, L. (1998) ’Inlägg/skolan: Gör om grunden för grundskolan!’ DN-debatt 4:e mars 6. Romilson, C. (1998) ’"Fortsatt kris i skolan". Studie från Lärarförbundet: Bara var tionde

skola stärks av Perssonpengarna.’ DN-debatt 20:e augusti 7. Johansson, T. (1998) ’Svek mot lärarna". Ny undersökning: Kommunerna struntar i avtal

om kompetensutveckling.’ DN-debatt 2:a november 8. Johansson, T. (1999) ’"Ökat tryck på tidig skolstart". Ny undersökning: Tre av fyra

kommunpolitiker vill ha obligatorisk skolstart vid sex års ålder.’ DN-debatt 6:e april 9. Johansson, T. (1999) ’"Skolsatsning når inte eleverna". Ny undersökning: Varannan

kommun har misslyckats med att ge eleverna ökade resurser.’ DN-debatt 20:e september 10. Johansson, T. (2000) ’"Lärarna tror ej på politikerna". Avgående LR-basen Tomas

Johansson anklagar kommunerna för oförmåga och negativ attityd.’ DN-debatt 6:e maj 11. Fjelkner, M. (2000) ’Ge lärarna avtal på högst två år". Nya LR-basen Metta Fjelkner

kräver ny syn på lärarnas roll och kraftiga lönelyft.’ DN-debatt 3:e juni 12. Johansson, T. (2000) ’"Ge alla tretton års utbildningsrätt". Förre LR-basen Tomas

Johansson: Slopa dagens föråldrade grundskola och gymnasium.’ DN-debatt 29:e augusti 13. Fjelkner, M. (2001) ’Ny undersökning från Lärarnas riksförbund: "Var fjärde lärare tänker

hoppa av."’ DN-debatt 18:e maj 14. Strömstedt, L. (2001) ’Författaren Lasse Strömstedt vill att lärarna återfår makten: "Ren

anarki i skolorna"’ DN-debatt 21:a november 15. Johansson, T. (2002) ’Kommission lägger fram 22 förslag för en bättre undervisning: "Låt

skolorna stänga av stökiga elever."’ DN-debatt 10:e april

23

16. Fjelkner, M. (2002) ’Högre lön och bättre arbetsmiljö i skolan kan locka tillbaka avhoppare, visar SCB-undersökning: "20 000 lärare beredda att återvända"’ DN-debatt 7:e augusti

17. Preisz, E.L. (2004) ’"Lärare får sköta städningen". Ingen tid över till att utveckla skolan,

visar ny undersökning från Lärarförbundet.’ DN-debatt 9:e mars 18. Storck, S. med flera (2004) ’Samtliga länets Lärarförbundsordförande: "Stockholms skolor

är sämst i landet."’ DN-debatt 7:e april 19. Fjelkner, M. (2004) ’"Sparchock mot skolan". Fyra av fem kommuner skär i skolbudgeten,

visar ny rikstäckande enkät.’ DN-debatt 14:e maj 20. Fjelkner, M., & Preisz, E.L. (2006) ’"Hälften av lärarna saknar rätt utbildning i sina

ämnen". Hälften av lärarna som undervisar i engelska i grundskolans årskurs 7-9 saknar rätt utbildning.’ DN-debatt 20:e juni

Vänsterpolitiker 1. Johansson, Y. (1997) ’"Vi satsar 50 miljoner på lärarna". Ylva Johansson lovar mer

resurser till skolan: Fler vuxna ska arbeta med eleverna. Lärarrollen ska stärkas.’ DN-debatt 11:e september

2. Johansson, Y. (1998) ’"Dåliga skolor ska kunna straffas" Ylva Johansson presenterar

regeringens tio punkter för skolan som finns med i vårpropositionen.’ DN-debatt 12:e februari

3. Ekholm, M., & Wärnersson, I. (2000) ’"Svenska skolan i Europatopp". Ny EU-studie

jämför 26 länder: Sverige bra i läsning och språk - sämre i matematik och naturvetenskap.’ DN-debatt 21:a juni

4. Östros, T. (2002) ’Thomas Östros ger uppdrag till KTH och Lärarhögskolan: "Slå ihop

utbildningar"’ DN-debatt 9:e mars 5. Östros, T. (2002) ’Thomas Östros inför regelbundna inspektioner av den svenska

undervisningen: "Staten stärker greppet över skolan"’ DN-debatt 14:e maj 6. Östros, T. (2003) ’"Kontrollen av skolan dubblas". I dag påbörjas arbetet med ett nytt

kvalitetsprogram, skriver Thomas Östros.’ DN-debatt 3:e mars 7. Andersson, F., Eriksson, N., Nilsson, E., & Östros, T. (2003) ’"Regeringen öppnar för

skolstart på våren". Thomas Östros förstärker stödet till de svagaste eleverna i nytt skolprogram.’ DN-debatt 8:e november

8. Östros, T. (2004) ’"Större frihet gynnar invandrarelever". Thomas Östros presenterar ny

utvärdering som visar att elever som slipper timplanen höjer sina betyg mest.’ DN-debatt 13:e mars

9. Baylan, I., Fjelkner, M., & Preisz, E.L. (2006) ’"Regeringen vill införa auktorisation av

lärare". Skolminister Ibrahim Baylan ger efter för fackens krav: Lärarnas ställning ska stärkas.’ DN-debatt 13:e januari

24

Högerpolitiker 1. Björklund, J., & Leijonborg, L. (1998) ’"Avskeda de dåliga lärarna". Lars Leijonborg och

Jan Björklund: Ödesfråga för Sverige att öka statusen för läraryrket’ DN-debatt 24:e januari

2. Carlgren, A. (1998) ’"Avskaffa nioåriga grundskolan". Centern presenterar nytt

skolpolitiskt program: Eleverna ska inte få sluta skolan förrän de uppnår godkänt betyg.’ DN-debatt 24:e mars

3. Björklund, J., & Leijonborg, L. (1998) ’"S planerar skolreform i smyg". Fp avslöjar

regeringsförslag: En och samma lärare ska undervisa eleverna under hela grundskolan’ DN-debatt 5:e augusti

4. Björklund, J. (1998) ’"Tioårig grundskola införs i Stockholm". Ny skolpolitik i

Stockholm: Obligatorisk skola från sex år Lärarlönerna höjs med 10-11 procent.’ DN-debatt 4:e november

5. Björklund, J., & Leijonborg, L. (2000) ’"Flumpedagogik villkor för lönelyft". Folkpartiet:

Kommunförbundet vill tvinga på lärarna ett nytt arbetssätt i pågående löneförhandlingar.’ DN-debatt 3:e mars

6. Björklund, J. (2000) ’"Kollaps hotar gymnasieskolan". Jan Björklund presenterar nya

alarmerande siffror om lärarbristen i Stockholm.’ DN-debatt 19:e augusti 7. Björklund, J. (2000) ’Skolborgarrådet vill införa kommunala friskolor: "Låt rektorerna ta

makten i skolan"’ DN-debatt 24:e oktober 8. Leijonborg, L. (2000) ’Leijonborg avslöjar siffrorna bakom lärarbristen och skolans

svåraste kris. "Folkpartiet utslängt från lönesamtalen"’ DN-debatt 21:a november 9. Björklund, J. (2002) ’Jan Björklund utmanar nye skolministern med stor reform: "Vi

avskaffar nioåriga grundskolan"’ DN-debatt 17:e januari 10. Björklund, J., & Leijonborg, L. (2002) ’Folkpartiet anklagar kommunerna för att ha svikit

sitt ansvar för eleverna: "Skolan måste förstatligas igen"’ DN-debatt 17:e april 11. Björklund, J. (2003) ’"Skolverket är pr-avdelning till regeringen"’ DN-debatt 6:e april 12. Björklund, J. (2004) ’"Åtta av tio nya lärare outbildade". Jan Björklund presenterar ny

statistik: Extra skolbidrag satsas på billig personal i stället för på högre kvalitet.’ DN-debatt 2:a juli

13. Reinfeldt, F., & Tolgfors, S. (2006) ’"Vi skärper skollagen och inför behörighetskrav för

rektorer". Moderatledaren Fredrik Reinfeldt: Ytterligare 135 miljoner om året avsätts till utbildningen av skolledare.’ DN-debatt 5:e januari

14. Larsen, S., Mårtensson, O., & Olofsson, O. (2006) ’"Låt alla kommunala skolor bli

självstyrande friskolor". Centern vill ha ny skollag: Mer makt åt lärare och elever ger bättre undervisning.’ DN-debatt 26:e januari

25

Skolverket 1. Eliasson, R. (2000) ’"Nästan var fjärde elev underkänd". Skolverket: Staten måste gripa in

med nationell handlingsplan när skolor och kommuner inte klarar uppdraget.’ DN-debatt 7:e februari

2. Eliasson, R. (2002) ’Ny betygsrapport från Skolverket: "För många klarar inte skolans

krav"’ DN-debatt 28:e januari 3. Hwang Sun, J., & Thullberg, P. (2003) ’"Valfrihet i skolan ökar segregationen". Svenska

elever ratar skolor med stor andel invandrarbarn, visar ny undersökning från Skolverket.’ DN-debatt 15:e april

4. Ramstedt, K., & Thullberg, P. (2003) ’"Betygen i nian är ingen bluff"’ DN-debatt 3:e juni Intresseorganisationer 1. Jonsson, B., Milton, A., & Ohlsson, I. (1997) ’"För dålig kvalitet i svenska skolan".

Ordförandena i LO, TCO och Saco kräver bättre utbildning i gemensam artikel.’ DN-debatt 28:e maj

2. Bröms, J. med flera (1998) ’"Skolan måste granskas". Upprop kräver oberoende

granskningskommission för den svenska skolan.’ DN-debatt 8:e mars 3. Gustafsson, M., & Olsson, C. (1999) ’"Lärarfacket har sig självt att skylla"’. DN-debatt

26:e september 4. Johansson, T. (2003) ’Friskoleordförande: "Nya skollagen ger rektorerna för stort ansvar"’

DN-debatt 24:e augusti 5. Winkler, L. med flera (2003) ’Ungdomsförbund i gemensamt utspel: "Ge eleverna rätt att

ompröva betyg"’ DN-debatt 4:e december 6. Arnegård Hansen, S. (2006) ’"Näringslivet tvingas granska den svenska skolans kvalitet"’

DN-debatt 14:e maj 7. Bergström, F., & Fölster, S. (1999) ’"Fler friskolor minskar klassklyftorna". Ny forskning

visar att fler privata skolor pressar upp kvaliteten även inom de kommunala skolorna.’ DN-debatt 11:e september

8. Bergström, F., & Sandström, M. (2002) ’HUI-ekonomer: "Vi kritiseras av politiska skäl"’

DN-debatt 27:e januari 9. Bergström, F., & Sandström, F. M. (2001) ’Ny ESO-rapport om konkurrens mellan

skolor: "Friskolor gynnar alla elever"’ DN-debatt 6:e mars

26

Akademiker 1. Fransson, G., Morgerg, Å., & Selander, S. (1999) ’Sverige sämst på lärarstöd".

Internationell studie om Europas lärare placerar oss i botten: skolan lämnar nyexaminerade i sticket.’ DN-debatt 31:a maj

2. Grannas, D., Gustafsson, O., & Landell, E. (2000) ’ESO-rapport ger underkänt:

”Miljardslöseri i skolan"’ DN-debatt 9:e november 3. Lindblad, S. (2001) ’"Fel slutsats att friskolorna ökar kvaliteten"’ DN-debatt 18:e mars 4. Lindberg, I., & Naucler, K. (2001) ’"Invandrarelevers problem i skolan har trollats bort"’

DN-debatt 7:e oktober 5. Wibe, S. (2002) ’Professor angriper statligt betald expertutredning om friskolor:

"Rapporten var rena bluffpokern"’ DN-debatt 21:a januari 6. Carlgren, I., & Hulten, M. (2004) ’"Skolverket sprider myter". Mörkade studie som visar

att elever gillar naturvetenskap, skriver professor.’ DN-debatt 27:e maj

27

Referenser Broady, D. (1991) Sociologi och epistemologi, Stockholm: HLS Förlag Johansson, J. (2004) Den svårtämjda opinionen. En studie om opinionsbildning och demokrati på DN debatt i anknytning till EMU-valet. D-uppsats, Lunds universitet. Tillgänglig: http://theses.lub.lu.se/archive/sob//mkv/mkv04014/MKV04014.pdf [2007/06/20] Levay, C., & Waks C. (2006) Strävan efter transparens. Stockholm: SNS Förlag Nytell, H. (2006) Från kvalitetsidé till kvalitetsregim, om statlig styrning av skolan, Diss, Uppsala Universitet Sahlin-Andersson, K., & Waks C., (2004) Stärkt statlig kontroll och professionalisering i samspel: En svensk skola i omvandling’ (Projektansökan, VR 2004) Wiklund, M. (2006) Kunskapens fanbärare, Den goda läraren som diskursiv konstruktion på en mediearena, Diss, Örebro Universitet