lokalt och globalt - cdn1.utbudet.com · skickades till Vales direktör, Roger Agnelli, tillika styrelserepresentant i ABB. Enligt de två fackliga in-ternationalerna för metall-

1Lokala berättelser om globalt fackligt samarbete

Starka tillsammans – lokalt och globalt

Lokala berättelser om globalt fackligt samarbete

2 Lokala berättelser om globalt fackligt samarbete

Innehåll

Lokalt engagemang i en global värld 3

Franskt ägarskap förde fackklubben till Nya Kaledonien 5

Klubben på Rönnskärsverken gav stöd till kanadensiska arbetare 13

Röster från Trollhättan och Colombia:Facket och den politiska arbetarrörelsen måste samverka 17

Fackligt aktiva ungdomar drev fram förbättring i Indien 25

Metallarbetare från Zimbabwe besöker IF Metall Örebro 31

Läs- och länktips 34


Lokalt engagemang i en global värld

En del tänker sig kanske att IF Metalls globala engage-mang består av förbundets representation i globala fack, på EU-nivå och i centrala biståndsprojekt. Allt detta är viktigt, men den största delen av det globala arbetet bedrivs lokalt.

Den här skriften handlar just om det lokala engage-manget kring globala frågor. Det är berättelser om stöd till strejkande i andra länder, om biståndsprojekt, om europeiska företagsråd och koncernfackligt samarbete. Det är berättelser om internationell solidaritet – men också om globalt samarbete utifrån egennyttan. Det är berättelser om när världen kom till Långshyttan, Skel-lefteå, Trollhättan, Skövde och Örebro.

Varje berättelse slutar med en lärdom och frågan hur gör vi? Både erfarenheterna och tipsen kommer från IF Met-alls fackligt förtroendevalda och vi hoppas att de kan bil-da en grund till diskussioner på den egna arbetsplatsen.

Det är på arbetsplatserna och av medlemmar och förtro-endevalda som den fackliga styrkan grundas och i dag behöver vi denna styrka både lokalt och globalt.

Stefan Löfven IF Metalls förbundsordförande


Arne LarssonUlf Hansson


Franskt ägarskap förde fack-klubben till Nya Kaledonien

Företaget Erasteel, med industrier i Långshyttan, Vikmanshyttan och Söderfors, ägs av ett franskt bolag. Genom det europeiska företagsrådet har de svenska fackklubbarna blivit en del av ett koncernfackligt nät-verk. – Det fackliga koncernsamarbetet sträcker sig även utanför Europa, ända till Nya Kaledonien, säger Arne Larsson, IF Metalls klubbordförande i Långshyttan.

Fabriksområdet i Långshyttan är stort och flera över-givna byggnader vittnar om en tid då fler arbetade på stålverket. Men inne i de stora industrilokalerna flyter de glödande järnbanden fram och valsas ned till de stor-lekar som kunderna har beställt. Inom branschen kallas det höglegerade verktygsstålet för snabbstål. Det an-vänds till bland annat borrar, gångtappar, sågblad och andra verktyg.

Under slutet av 1970-talet fanns det 800 arbetare kvar vid järnverket. Nu har Erasteel 88 arbetare och 23 tjän-stemän anställda i Långshyttan. Därutöver har Erasteel anställda vid anläggningarna i den näraliggande orten Vikmanshyttan och i Söderfors i norra Uppland. – Vi tillverkar ungefär lika mycket som under brukets storhetstid, men i dag är produktionen mer effektiv och automatiserad, berättar Arne Larsson.

Lokala berättelser om globalt fackligt samarbete6

Även järnverkets ägarstruktur har förändrats i olika omgångar. En gång i tiden bodde brukspatronen Otto Stjernquist i en villa intill fabriken. I dag är ägaren det franska företaget Eramet, som i sin tur till stor del ägs av den franska staten. Det stål som bearbetas i Långs-hyttan kommer på långtradare från Frankrike via bear-betningen i Söderfors. När produkterna är klara fraktas de på nytt ut över jordklotet.

Det franska ägarskapet av Erasteel har också påverkat det fackliga arbetet.– Varje år reser vi till Frankrike för att delta i det euro-peiska företagsrådet (European Works Council, EWC), säger Arne Larsson och tillägger att det finns tydliga skillnader i den fackliga synen mellan de två länderna. – I Sverige är fackklubbarna positiva till rationalise-ringar som innebär mer effektiv produktion. I Frankrike är fackklubbarna för det mesta negativa till alla föränd-ringar som innebär neddragningar av arbetskraften, även om arbetsplatsen på sikt blir mer konkurrens-kraftig.

I det europeiska företagsrådet inom Eramet deltar ett tjugotal fackliga representanter från Frankrike, det är där som företaget har sin bas, och från Norge, Belgien och Sverige.– Men även från Nya Kaledonien, det är franskt ter-ritorium och de anställda där har rätt att vara med på mötena, säger Arne Larsson.

Ulf Hansson, tidigare aktiv i IF Metallklubben i Vikmanshyttan, numera socialdemokratiskt kommunal-råd, har besökt de lokala facken i Nya Kaledonien. Han beskriver den långa flygresan, med mellanlandning i

Lokala berättelser om globalt fackligt samarbete 7

Tokyo, för att komma till territoriet som är beläget i ögruppen Melanesien i Stilla havet, nästan så långt bort som det över huvud taget är möjligt att komma från Sverige.

I Nya Kaledonien har Eramet både gruvdrift och bear-betningsanläggningar. Skälet till att området är attrak-tivt för Eramet är de enorma tillgångarna av nickel. Här finns en fjärdedel av hela världens nickelfyndigheter. Utvinningen sker för det mesta i dagbrott.– Villkoren skiljer sig en hel del från de svenska. De har betydligt sämre säkerhet och arbetarskydd, där finns mycket att göra. Däremot är lönerna högre där än i Sverige, säger Ulf Hansson.

LångshyttanVikmanshyttanSöderfors

FRANKRIKE

NYA KALEDONIEN

Nouméa

Tokyo

AUSTRALIEN

NYA ZEELAND

STILLA HAVET

INDISKA OCEANEN


Arne Larsson, Hans-Olof Andersson och Ulf Hansson.


Under besöket i Nya Kaledonien träffade Ulf Hansson företrädare för många lokala fackliga organisationer.– Den fackliga splittringen är stor och följer flera linjer. Dels finns en partipolitisk uppdelning som är likartad den i Frankrike, dels är facket etniskt uppdelat där ursprungsbefolkningen tillhör gruppen aboriginals och har en egen facklig organisation. Den fackliga splittring-en har i sin tur lett till att det finns en uppsjö av olika kollektivavtal, vilket medfört olika villkor för olika kate-gorier av arbetare.

Ulf Hansson konstaterar att den fackliga kompetens-nivån varierar starkt mellan de olika fackliga organisa-tionerna i Nya Kaledonien.– Några är kunniga medan andra är amatörmässiga. Framför allt är de fackföreningar som har internation-ella kontakter mer utvecklade. Allra bäst fungerar de förbund som tillhör Internationella Metallfederationen, det vill säga sammanslutningen av metallfack runt om i världen.

En central fråga är vad engagemanget i det europeiska företagsrådet betytt för IF Metallklubben i Sverige och för de andra fackliga organisationerna som ingår i rådet.– Det har definitivt stärkt det fackliga utbytet och lett till att vi i dag har ett fungerande koncernfackligt kon-taktnät. Det har vi alla nytta av om vi vill påverka kon-cernen, säger Arne Larsson. Ulf Hansson berättar att klubben i Sverige under ett tag använde det koncernfackliga nätverket till att föra vid-are uppgifter om löneförändringar.


– Vi spred information om vilka lönelyft vi hade fått till de andra klubbarna inom koncernen. Vilket förstås omedelbart ledde till att klubbarna i de andra länderna ställde samma krav på lönelyft. Företagsledningen mut-trade och var missnöjd. Men lönelyft kan beräknas på olika sätt och tyvärr uppstod en del missförstånd kring vår information. Vi har därför blivit mer restriktiva med information om våra lönelyft.

Ulf Hansson pekar på en annan mer övergripande be-gränsning:– Det koncernfackliga arbetet fungerar bra när företag expanderar. Då är det enkelt att diskutera och föreslå nya investeringar och förbättringar av miljön. Det är svårare när företagen gör neddragningar. Ingen fack-förening är beredd att acceptera att verksamheter läggs ned på den egna orten. Men kan man bygga upp ett förtroende mellan personerna i det koncernfackliga sam-arbetet, då går även svåra frågor att diskutera.


Ett EU-direktiv om europeiska företagsråd, European Works Councils (EWC) kom 1994, blev lag 1996 och har reviderats 2010. Företag med anställda i flera EU-länder (sammantaget fler än 1 000 anställda och med 150 eller fler anställda i minst två länder) blev skyldiga att upprätta sådana företagsråd. Direktivet gäller även för övriga EES-området, det vill säga Norge, Island och Liechtenstein. I företagsråden ingår representanter för de anställda, inte alltid utsedda av fackliga organisationer.

Europeiska företagsråd kan användas för att stärka det koncernfackliga samarbetet. I många fall är företagsråden även dörröppnare till koncernfackliga kontakter utanför Europa. Kontakterna ger ökad kunskap om både den egna koncernen och om varandras fackliga kulturer.

Ta kontakt med IF Metalls avdelning eller med förhandlingsenheten och internationella enheten på förbundet. De hjälper till att undersöka om det redan finns ett företagsråd eller hur ni kan gå vidare för att bilda ett. Antingen sker detta genom de europeiska facken där IF Metall är medlem eller direkt med förbunden i respektive länder. Lyft frågan med företaget, rätten till ett europeiskt företagsråd är lagstadgad.

Fakta: Europeiska företagsråd

Hur gör vi?

Lärdom:



Klubben på Rönnskärs-verken gav stöd till kanadensiska arbetare

IF Metallklubben på Rönnskärsverken har stött strejkande gruvarbetare i Kanada. Genom aktivt handlande kan arbetare stödja varandra över nationsgränserna när det råder konflikter på arbetsmarknaden. Nu är strejken delvis över, men den svenska aktionen har skapat nya fackliga kontakter.

Hösten 2009 fick klubben vid Rönnskärs-verken i Skellefteå besök av två fackliga företrädare för The United Steelworkers’ (USW) i Kanada. De berättade att de nu-mera var anställda av det brasilianska företaget Vale som köpt smältverk och gru-vor i Kanada av ett inhemskt gruvbolag. Vales första åtgärd var att kräva att de an-ställda skulle acceptera försämrade arbets-villkor. Gruvarbetarna sa nej och konflikten var ett faktum. – 3 500 kanadensiska arbetare strejkade för att få behålla pensioner, arbetstider och löner. Fackföreningarna uppmanade företag och organisationer i omvärlden att sätta tryck på Vale. Hit hörde svenska Boliden som köpte slig, finkornigt koncentrat av malm, från Vale, säger Roland Antonsson, klubbordförande vid Rönnskärsverken.


Klubben såg till att de kanadensiska gruvarbetarna fick träffa ledningen för Rönnskärsverken. Ledningen konstaterade att Vales sätt att hantera personalen stred mot vad som skulle anses vara acceptabelt i Sverige. De lovade därför att ställa frågor till Vale om konflikten.

De fackliga ledarna från Kanada träffade också IF Metallklubben på Rönnskärsverken.– Medlemmarna här i Sverige blev upprörda över hur gruvbolaget Vale behandlade sina anställda. Vid ett av mötena beslutade vi att starta en insamling till de ka-nadensiska arbetarna, säger Roland Antonsson.

Först i juni 2010 blev det ett slut på konflikten i Kanada. Då hade strejken pågått i över ett år. Ännu är dock inte alla frågor lösta. – Vid smältverket i Hudson har fack och arbetsgivare kommit överens, men fortfarande finns oenigheter kvar vid koppargruvan vid Atlantkusten, säger Roland Antonsson.

Det svenska stödet till de kanadensiska gruvarbetarna har stärkt banden mellan de fackliga organisationerna i Sverige och Kanada.– De har uttalat sig mycket positivt och tacksamt om vårt moraliska och ekonomiska stöd. Det är krävande att bedriva en lång konflikt. Med stöd från omvärlden är det lättare att klara påfrestningarna, säger Roland Antonsson.

Och stödet var stort. I flera länder runt om i världen där handel pågår med Vale vidtogs fackliga aktioner, där-ibland Tyskland, Nya Kaledonien, Moçambique och Syd-korea. Allra störst var protesterna i USA. Utanför Vales


Hur gör vi?

Lärdom:

USA-kontor i New York arrangerades flera fackliga demonstrationer. Över tusen fackliga protestbrev skickades till Vales direktör, Roger Agnelli, tillika styrelserepresentant i ABB. Enligt de två fackliga in-ternationalerna för metall- och gruvarbetare, IMF och ICEM, har Vale gjort sig känt världen över, inte minst i Brasilien, för sin antifackliga hållning.

Roland Antonsson tycker att fackklubben vid Rönn-skärsverken lärt sig något av aktionen.– Vi har fått ett praktiskt bevis för betydelsen av inter-nationell solidaritet. Vi ser också hur viktigt det är att mellan länderna berätta för varandra om vad som hän-der. Hade vi inte fått besök av de två representanterna från det kanadensiska USW hade förmodligen inget hänt här i Sverige, säger Roland Antonsson.

IF Metalls stöd till de kanadensiska arbetarna inom Vale illustrerar den nya globaliserade världen. Ett företag från ett utvecklingsland köper upp gruvdrift i ett rikt land, i detta fall Kanada. Bara det är tvärtemot vad vi är vana vid. När sedan fackligt aktiva samlar in pengar till de strejkande i Kanada sker något annat ovanligt. De insamlade pengarna gick från arbetare i Sverige till arbetare i Kanada, det vill säga inte från ett rikt till ett fattigt land. Lärdomarna är många. För det första att världen är förändrad. För det andra att fackligt stöd mellan länder innebär en ovärderlig hjälp vid konflikter. För det tredje att det nästa gång kanske är arbetare i Kanada som samlar in pengar till strejkande arbetare i Sverige.

Det är avgörande för en lokal fackklubb att få information om det finns fackklubbar i andra länder, inom samma bransch, som befinner sig i konflikt. Utan information går det inte att stödja andra. Den viktigaste informationskanalen går genom IF Metall som tillhör flera globala fack och har sedan många år direkta kontakter med förbund i andra länder. De internationella kanalerna är också avgörande för att sprida information till andra när vi befinner oss i konflikt.



Röster från Trollhättan och Colombia:

Facket och den politiska arbe-tarrörelsen måste samverka

Efter ägarbyten och hot om nedläggning är Saab-fabrik-en i Trollhättan förmodligen Sveriges mest kända fabrik. Mindre känt är det lokala fackets samarbete med fack-föreningar i Colombia. En gemensam faktor är tilltron till facklig-politisk samverkan.

– Framför allt diskuterar vi hur den facklig-politiska samverkan kan organiseras. Det finns stora skillnader mellan Sverige och Colombia, men även likheter. I båda länderna är bilindustrin ägd av multinationellt kapital. För att facket ska bli framgångsrikt krävs både interna-tionella fackliga kontakter och politiska kontakter, säger Martin Collander, IF Metalls gruppordförande vid mon-teringen på Saab.

Martin Collander har själv varit i Colombia, men i dag är det han som tar emot colombianska fackliga företrä-dare och visar runt på sin arbetsplats. Under flera år har samarbetet mellan kontinenterna pågått inom ra-men för ett projekt som stöds av Palmecentret. Syftet är att lära av varandra och utveckla den facklig-politiska samverkan.

De fem fackliga företrädarna från Colombia tillhör olika industriförbund som alla i sin tur är anslutna till cen-tralorganisationen CUT.– Men vi är alla också medlemmar i Polo Democrático Alternativo, en politisk koalition bestående av social-


demokrater och andra partier till vänster. Vi är en väx-ande politisk kraft i Colombia.

Polo gick starkt framåt i parlamentsvalen i mars 2010 och i presidentvalet i maj 2010 fick vår vänsterkandidat Carlos Gaviria 22 procent av rösterna, säger Luis Angel Farfán Tiárana, tillika borgmästarkandidat i La Peña, en förstad till Colombias huvudstad Bogotá.

Såväl IF Metall som de colombianska förbunden tillhör det globala facket ICEM. Carlos Bostos, samordnare inom ICEM i Colombia, beskriver de farliga villkoren för fackligt och politiskt arbete i landet.– Särskilt inom den privata sektorn är förtrycket mot facket hårt. Arbetsgivarna vill helt enkelt inte ha några fackföreningar. Det är också extremt farligt att vara fackligt aktiv. Varje år mördas fackliga företrädare av paramilitär, det vill säga privata styrkor betalda av förmögna arbetsgivare och godsägare. Förra året mör-dades 48 fackliga ledare.

Även politiskt blåser en snålblåst som drabbar facket. Colombia styrs av en högerregering. Arbetarrörelsens partier är hårt tillbakapressade.– Det är otänkbart att ens ha en tröja på sig med sym-boler för ett parti på arbetsplatsen. Då åker man ut. Det finns till och med arbetare som förlorat sina jobb för att de gjort reklam för ett parti utanför en arbetsplats, säger Carlos Bostos.

I dag har den fackliga organisationsgraden i Colombia sjunkit till knappt 5 procent. Men våldet och förtrycket är inte enda orsaken till att landets fackföreningsrörelse är pressad. Igor Diaz Lopez, från ett av landets industri-


Martin Collander


Pedro Sufudro Mendoza


fack, berättar hur amerikanska storföretag tar över och driver fram en radikal ”flexibilisering” av arbetslivet.– Ett typexempel är bilindustrin. I Colombia tillverkas Mazda och Nissan, men knappt några av arbetarna är fackligt organiserade. Orsaken är den lavinartade ökningen av korttidsanställda och inhyrda arbetare från bemanningsföretag. Man vågar inte gå med i facket av rädsla för att snabbt kastas ut i arbetslöshet. – En annan tendens är att allt fler har korttidskontrakt. Många arbetare är rädda för att inte få kontrakten för-nyade om de går med i facket. Många arbetsgivare för-söker ersätta organiserad arbetskraft med oorganiserad.

Även inom gruvindustrin har de osäkra anställningar-na ökat, berättar Pedro Sufudro Mendoza från fack-föreningen Sintracarbon. Allt fler arbetare hyrs in av bemanningsföretag. Vid gruvföretaget Carbones del Cerrejón, som bryter kol i norra Colombia, finns fackföreningen Sintracarbon. Den lokala klubben har 4 000 medlemmar, men samtidigt finns 130 beman-ningsföretag som hyr ut arbetskraft till gruvan. Beman-ningsföretagen sköter bland annat alla transporter av arbetare till och från gruvan.– Skillnaderna i villkor är enorma. De som jobbar för bemanningsföretag tjänar mindre än hälften av de fast anställda arbetarna och det är förbjudet för dem att ansluta sig till det lokala facket. – Lyckas vi inte få likvärdiga villkor för de inhyrda är risken att arbetsgivarnas användande av bemannings-företag fortsätter öka och trasar sönder det lokala fack-liga arbetet.


Martin Collander har flera gånger berättat för de fack-liga företrädarna från Colombia hur fackklubben vid Saab i Trollhättan utvecklat sina strategier.– För oss har både det internationella fackliga sam-arbetet och den facklig-politiska samverkan varit avgörande.

– När tillverkning-en hotade att fly-tta till Rüsselsheim i Tyskland hade vi ett nära samarbete med tyska IG Metall för att förhindra social dumpning. Vid krisen 2010, när det fanns hot om nedläggning, använde vi våra poli-tiska kontakter inom socialdemokratin för att skapa opinion. Tack vare en stark mobilisering lyckades vi överleva. Det räd-dade inte bara jobben här på fabriken, utan även jobben hos våra underleverantörer, för-modligen ytterligare 10 000 jobb.


Hur gör vi?

Lärdom:

Både i Sverige och i Colombia behövs en facklig-politisk samverkan. Ska facket kunna påverka lagstiftning och ekonomisk fördelning måste facket ha politiskt allierade. Den konkreta samverkan kan se ut på många olika sätt. En konkret politisk fråga som förändrar spelreglerna för det fackliga arbetet är tillväxten av bemanningsbranschen. Både i Sverige och i Colombia är allt fler som arbetar inom industrin anställda av bemanningsföretag. I Sverige reser det frågan hur facket ska organisera dem och teckna kollektivavtal för lika villkor och mot konkurrens om löner och villkor. I Colombia är frågan hur facket över huvud taget ska få rätt att organisera anställda inom bemanningsföretag. Både i Sverige och Colombia ställs nya krav på fackliga strategier, kollektivavtal och lagstiftning.

IF Metall bedriver utvecklingsprojekt i samverkan med LO-TCO Biståndsnämnd och Palmecentret. I några fall är lokala avdelningar inom IF Metall involverade i projekten, då facklig-politisk samverkan är både en lokal och global fråga.



Fackligt aktiva ungdomar drev fram förbättring i Indien

IF Metalls ungdomsråd inom Volvo samarbetar med lokala fack vid företagets fabriker i den indiska staden Bangalore. Ett resultat är bättre villkor för indiska ar-betare.– Det började som en idé om ungdomsutbyte, men har nu utvecklats till något större, säger Therese Gustavs-son, ordförande för Volvos fackliga ungdomsråd och fack-lig företrädare vid Volvo Powertrain i Skövde.

I januari 2010 reste fem företrädare för IF Metalls ungdomsråd inom Volvo till den indiska industri- och datastaden Bangalore. Gruppen besökte Volvos tre in-dustrier i staden – lastbilsfabriken, bussfabriken och den som tillverkar väghyvlar. Några hundra arbetare är anställda av Volvo, därutöver finns många tillfälligt inhyrda. Vid alla fabrikerna finns fackklubbar och or-ganisationsgraden är hög, även om ingen av klubbarna tillhör något förbund.– Men de fackliga villkoren skiljde sig mycket åt. Vid lastbilsfabriken fanns en lång facklig erfarenhet. Genom förhandlingar hade klubben lyft de anställdas villkor. Även vid fabriken som tillverkar väghyvlar hade den ru-tinerade vunnit fabriksledningens erkännande. – På bussfabriken var det tuffare. Klubben var ny-startad och hade ännu inte riktigt blivit accepterad av fabriksledningen som öppet hotade med att säga upp de fackliga företrädarna. Vid fabriken fanns också all-varliga arbetsmiljöproblem, bland annat rapporterade


arbetarna att det saknades ett utsug i kaross-måleriet.

Det fanns flera orsaker till att villkoren var sämst för de Volvoarbetare som tillverkar bussar. Therese Gustavs-son pekar särskilt på att fabriken inte är helägd av Volvo, till skillnad från de andra två, utan ett samägt företag tillsammans med en indisk koncern:– Ledningen vägrade att ta emot oss, så vi fick ingen möjlighet att se fabriken. När klubben hade lämnat in en ansökan för vårt besök hade chefen slängt ansökan i papperskorgen framför ögonen på dem. Men vi kunde ändå träffa fackklubben. De hade stött på stort mot-stånd från företaget redan när de pratade om att starta en klubb.


Therese Gustavsson ser en förklaring till det dåliga kli-matet vid fabriken:– De indiska företagsledningarna är inte vana vid den öppna relation mellan fack och fabriksledning som vi för det mesta har i Sverige och som finns vid Volvo. Dess-utom var fackklubben ny och orutinerad. En konsekvens av detta var att lönerna var betydligt lägre än vid de andra fabrikerna. Vid bussfabriken tjänade arbetarna cirka 1 700 svenska kronor per månad. Vid lastbils-fabriken var lönen tre gånger så hög.

Väl tillbaka till Sverige rapporterade Therese Gustavs-son om svårigheterna för facket vid bussfabriken. Det fick omedelbara konsekvenser:– Koncernledningen anställde en särskild person vid


fabriken som fick till uppgift att medla mellan fabriks-ledningen och fackklubben. Det resulterade i en bättre relation mellan parterna.

En månad efter ungdomsrådets besök i Bangalore fick fem fackliga företrädare från Bangalore möjlighet att besöka Sverige. De stannade i tio dagar och besökte flera av Volvos industrier. De träffade fackliga representanter på flera olika nivåer och företrädare för Volvos ledning. Den fråga som väckte störst intresse hos indierna var IF Metalls facklig-politiska samverkan, även om de inte tyckte det var helt enkelt att föra över idén till Indien med ett helt annat politiskt landskap.

Therese Gustavsson menar att deras vistelse i Sverige också skapade positiva effekter på ett annat plan:– Besöket bidrog till att öka statusen på det fackliga ar-betet, både på deras arbetsplatser och i deras familjer. För många indier är det otacksamt att åta sig fackliga uppdrag, man riskerar att hamna i snålblåsten och det är osäkert om man har något att vinna på engage-manget. Därför var det väldigt kul att samarbetet gav dem möjlighet att träffa andra Volvoanställda i Sverige.

Enligt Therese Gustavsson är det uppenbart att både facket i Sverige och klubbarna i Indien har dragit nytta av utbytet. Hon tycker att utbytet gett bättre kunskap om villkoren vid Volvos indiska fabriker. Dessutom har utbytet lett till att man byggt upp ett koncernfackligt kontaktnät. – Vi fortsätter också att ha e-postkontakt med de fack-liga företrädarna i Bangalore. Får de problem får vi omedelbart reda på det.


Lärdom:

Koncernfackligt samarbete gör det möjligt att påverka arbetsvillkoren vid fabriker och anläggningar långt från Sverige. Det ger också de svenska fackklubbarna viktig kunskap om koncernernas strategier och planer på investeringar. Det koncernfackliga samarbetet stärker därför facket både i omvärlden och på hemmaplan.

Det är viktigt att engagera unga fackligt aktiva i det internationella arbetet. Det behövs för att skola en ny generation till dagens fack-liga verklighet. Ta med internationella frågor i de fackliga ungdoms-kommittéerna eller ungdomsgrupperna och ta med ungdomar i internationell verksamhet. Ta kontakt med IF Metalls avdelning eller organisations- och studieenheten, internationella enheten, informationsenheten och/eller förhandlingsenheten på förbundet.

Hur gör vi?



Metallarbetare från Zimbabwe besöker IF Metall Örebro

Patricia Netsai och Lovemore Masenge, två fackligt ak-tiva metallarbetare från Zimbabwe, besökte IF Metall Örebro veckan före valet i september 2010. De studerade den svenska politiken och var förvånade över hur lugn den svenska valrörelsen var.

Patricia Netsai och Lovemore Masenge är aktiva i två olika Metallförbund i Zimbabwe. I landet finns dessutom ytterligare förbund inom branschen och nu förs diskus-sioner om några av förbunden kan gå samman. Men en sammanslagning kan också vara farlig. Regimen ogillar starkt att fackföreningsrörelsen blir starkare.

Patricia Netsai berättade att fackföreningsrörelsen i Zimbabwe är utsatt för systematiskt och återkommande förtryck. Landets president, Robert Mugabe, som lyckats sitta kvar vid makten genom valfusk, accepterar inga kritiska röster. – Gång på gång har fackligt aktiva i landet misshand-lats och fängslats.

Patricia Netsai och Lovemore Masenge besökte först den lokala fackklubben vid Arvin Meritor, som tillverkar bakaxlar till lastbilar. Nästa punkt på dagordningen var ett besök på Masugnen, ett kommunalt utbildnings-center. De var särskilt imponerade av undervisningen i svenska för invandrare (SFI). Lovisa Lyly, ombudsman på IF Metall Örebro, kommenterar:– I Zimbabwe har landet löst sociala konflikter med kon-


frontation. För våra fackliga besökare från Zimbabwe representerade Sverige en modell där förhandlingar och dialog står i centrum.

För Lovisa Lyly finns flera skäl till varför facket i Sverige måste vara engagerat i det globala arbetet:– Det handlar om solidaritet, att stödja utsatta fack-föreningar i omvärlden. Men det är också av egennytta. I en allt mer globaliserad värld flyttar ständigt företag och tillverkning. Om villkoren är urusla i andra länder ökar risken för social dumpning, det vill säga att jobben försvinner från Sverige till låglöneområden. Även för oss är det därför till nytta med starka fack i andra länder som kan driva fram förbättrade arbetsvillkor. Dessutom måste vi kunna påverka globala institutioner som FN-organet ILO (International Labour Organization) och Världshandelsorganisationen (WTO). Då måste vi agera tillsammans med andra fackföreningar i andra länder, annars kommer vi ingenstans.

Lovisa Lyly är övertygad om att de globala perspektiven är viktiga i det fackliga arbetet. Hon har själv deltagit som utbildare av fackliga frågor i Vietnam.– Det handlade mycket om hur man bedriver lokala förhandlingar. I Vietnam har det skett en snabb priva-tisering inom näringslivet. Plötsligt måste facket kunna förhandla med privata arbetsgivare. Den kompetensen har saknats. Utbildningarna i Vietnam handlade om hur man driver ett framgångsrikt studiearbete och får studiecirklar att fungera.

32

Hur gör vi?

Lärdom:

I Zimbabwe råder ett hårt förtryck mot fackligt arbete. För att facket ska överleva och för att skapa ett hopp om en demokratisering är den internationella solidariteten avgörande. Svenska facket kan spela en viktig roll. I Zimbabwe tillhör fackföreningarna landets största folkrörelser. Genom stöd till dem att bygga upp nätverk och personkontakter ökar också möjligheten för en demokratisk utveckling. Stöd till fackliga organisationer i omvärlden har också positiv effekt på jobben i Sverige. Finns det länder med dåliga arbetsvillkor och underbetalda arbetare finns en risk att företag söker sig dit för att spara pengar. Då försvinner samtidigt jobben från Europa. Den internationella fackföreningsrörelsen är för fri konkurrens, men det ska vara en konkurrens med acceptabla villkor. Det ska inte vara tillåtet med social dumpning, det vill säga att länder försöker uppnå konkurrensfördelar genom att erbjuda oanständiga arbetsvillkor.

I många länder råder förtryck mot facklig verksamhet. Några länder som länge stått i fokus för IF Metalls fackliga utvecklingssamarbete är Colombia, Sydkorea, Vitryssland och Zimbabwe. Det är också möjligt att kontakta IF Metall för att diskutera möjligheten till olika former av möten och utbyten. Fackliga företrädare från dessa länder är återkommande på besök i Sverige.


Läs- och länktipsEngagemanget för lokala och globala frågor kan egentligen inte delas upp. I dag behövs ofta internationella kontakter för att lösa lokala frågor. Samtidigt får de globala frågorna alltid lokala konsekvenser.

En skrift som binder samman det lokala och globala är Trygga jobb – ett fackligt krav världen över, utgiven av IF Metall 2010. Vi rekommenderar att den skriften diskuteras och används parallellt med denna. Skriften kan beställas från IF Metall, beställningsnummer AA-129. Mer information om IF Metalls internationella fackliga verksamhet finns att läsa på www.ifmetall.se.

IF Metall är medlem av en rad olika organisationer som regelbundet informerar om fackliga händelser i världen. Nedan är några av dem:

www.emf-fem.orgEuropeiska Metallarbetarefederationen (European Metalworkers’ Federation)

www.emcef.orgEuropeiska gruv-, kemi- och energiarbetare-federationen(European Mine, Chemical and Energy Workers’Federation)

www.etuf-tcl.orgEuropeiska textil-, beklädnads- och läderarbetarefederationen(European Trade Union Federation: Textiles, Clothing and Leather)

www.etuc.orgEuropeiska Fackliga Samorganisationen, EFSwww.europaportalen.seEuropaportalen – en portal om nyheter i Europa

www.icem.orgInternationella kemi-, energi- och gruvarbetare-federationen(International Federation of Chemical, Energy, Mine and General Workers’ Unions)

www.imfmetal.orgInternationella Metallfederationen(International Metalworkers’ Federation)

www.itglwf.orgInternationella textil-, beklädnads-, sko- och läderarbetarefederationen(The International Textile, Garment and Leather Workers’ Federation)

www.ituc-csi.orgInternationella Fackliga Samorganisationen, IFS(International Trade Union Confederation, ITUC)

www.lotcobistand.orgLO-TCO Biståndsnämnd

www.nordic-in.orgIndustrianställda i Norden

www.palmecenter.seOlof Palmes Internationella Center

www.renaklader.orgRena Kläder

www.swhap.orgSwedish Workplace Hiv/Aids Programme

Lokala berättelser om globalt fackligt samarbete34


Skribent: Mats Wingborg Samordning: Annette Lack, IF Metall Foto: sid 1, 12, Patrick Degerman sid 4, 19, 20, 22, Mats Wingborg sid 8, Henrik Hansson sid 16, Christer Persson sid 24, Malin Hammarström sid 26-27, Conny Sillén sid 30, IF Metall Örebro Illustration: sid 7, Bo PerssonLayout: Sjöstedt Information AB

IF Metalls internationella verksamhet bygger bland annat på ILO:s kärnkonventionerILO (International Labour Organization) är FN:s organ för arbetslivsfrågor. Några av ILO:s konventioner har status av mänskliga rättigheter. Hit hör – rätten att bilda fackförening (87)– rätten att sluta kollektivavtal (98)– förbud mot barnarbete (138 och 182)– förbud mot tvångs- och slavarbete (29 och 105) – förbud mot diskriminering (100 och 111).

Samtliga ILO:s 183 medlemsländer är skyldiga att följa dessa kärnkonventioner, även om staterna inte har undertecknat dem.

IN-1

10/I

F M

etal

l 201

3122

3/Si

b tr

yck/

3 00

0 ex

IF Metall, 105 52 Stockholm | 08-786 80 00 | ifmetall.se

Documents

lokalt och globalt - cdn1.utbudet.com · skickades till Vales direktör, Roger Agnelli, tillika styrelserepresentant i ABB. Enligt de två fackliga in-ternationalerna för metall-