Läkarutbildningen vid Lunds Universitet – en översyn med förslag till

förändring av programmet.

Innehållsförteckning

Bakgrund

Uppdraget

Sammanfattning av uppdraget

Slutsatser av uppdraget

Rapport grundnivå

Rapport avancerad nivå

- Ramdokument - Ämnesövergripande kompetenser och progression - Portfolio nya läkarutbildningen LU - Bedömning återkoppling examination - Kollaborativt och flexibelt lärande - Examinationsformer - Klinisk medicin med schemaförslag - Farmakologi (förslag) - Akutsjukvård

Professionell utveckling

Vetenskaplig utveckling

Global hälsa

Anatomi

Läkarutbildningen vid Lunds Universitet – en översyn med förslag till förändring av programmet.

Bakgrund

Läkarutbildningen vid Lunds universitet står inför ett antal förändringar och processer i omvärlden som kommer att ha stort inflytande på den. En utgörs av den ökade specialiseringen och profileringen av sjukhusvården i Skåne. Särskilda behandlingar eller hela discipliner kan komma att ytterligare koncentreras till ett eller mycket få sjukhus. Vidare får slutenvården inom universitetssjukvården ett allt större inslag av högspecialiserade och ovanliga fall. En annan omvärldsfaktor är utredningen om en ny läkarutbildning som lagts fram på uppdrag av regeringen. I denna föreslås att läkarutbildningen ska vara sexårig och legitimationsgrundande. Detta innebär betydligt skarpare mål i examensordningen jämfört med tidigare. Man föreslår att större betoning läggs på aspekter som globalt perspektiv, hälsofrämjande arbete, professionellt bemötande, forskningsanknytning, etik, mm. Slutligen genomför UKÄ under 2013 en utvärdering av landets läkarprogram. Slutsatser som dras i denna kan lyfta fram behov av förändringar.

Det har gått fem-sex år sedan den senaste större förändringen gjordes av läkarprogrammet i form av Bolognaanpassning. Denna har nu implementerats genom hela programmet. I ljuset av förändringar som beskrivs ovan gör NBMFU bedömningen att det är nödvändigt med en översyn av vissa aspekter av programmet. NBMFU beslutar därför att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag som specifikt anges nedan.

Arbetsgrupp och möten

Arbetsgruppen består av Peter Svensson (ordförande) Lena Sandberg (sekreterare); Cecilia Holm, David Gisselsson Nord, Hannes Carlsson (student), Jenny Lindberg, Jenny Rystedt; Johanna Gudjonsdottir (student), Jonas Enander (student), Kristina Källén, Magnus Ekelund, Martin Garwicz, Patrik Midlöv, Peter Åsman, Åsa Westrin. Arbetsgruppen har sedan första mötet utökats med en studentrepresentant (Jonas Enander) samt med en lärare(Magnus Ekelund)

Möten; Tolv (12) möten; 11 okt 2013, 14 nov 2013, 12 dec 2013, 9 jan 2014, 12 feb 2014, 20-21 mars (Örenäs internat) 2014, 3 april 2014, 24 april 2014. 9/9, 3/10, 11/11, 28/11

Fyra möten med referensgruppen har genomförts 22 januari 2014, 6 maj 2014, 29/9, 25/11

Ett möte med terminsansvariga 9 april 2014

Ett möte med AT läkare 22 oktober 2013

Uppdrag för rapporten

Verksamhetsintegrerat lärande (ViL)

Arbetsgruppen ska ta fram förslag på hur detta (fr a i form av kliniska placeringar) kan förbättras. Följande aspekter ska särskilt beaktas:

-principiell struktur på de kliniska placeringarna (längd, innehåll, antal)

-säkerställande av måluppfyllelse av kliniska färdigheter

-en struktur med fler formativa moment

-möjligheten att även utnyttja andra sjukvårdsinrättningar än SUS och Helsingborgs lasarett, samt möjligheten att skapa särskilda utbildningsinriktade avdelningar/mottagningar för ViL

Professionell utveckling

Arbetsgruppen ska tydliggöra hur progression av professionella kompetenser och det medicinska beslutsfattandet säkerställs. Följande aspekter ska särskilt beaktas:

-framtagande av kursmål som säkerställer progression genom hela utbildningen

-förslag på lärandeaktiviteter som stödjer progressionen av den professionella utvecklingen

-förslag på hur målen examineras

Examination

Arbetsgruppen ska ta fram förslag på examinationsformer som ska användas inom programmet, med särskilt beaktande av bedömning av målen under ”färdighet och förmåga” samt ”värderingsförmåga och förhållningssätt”.

För samtliga examinationsformer ska möjlighet till examination oberoende av kursansvarig, gärna i ett nationellt samarbete, undersökas.

Studentaktiverande lärandemoment

Undervisningen har med tiden haft en tendens att bli mer föreläsningsbaserad på en del terminer. Arbetsgruppen ska ta fram förslag på hur utbildningen på samtliga terminer kan bli mer studentaktiverande. I detta ingår att ta fram konkreta förslag på lärandemoment. Gruppen ska särskilt beakta möjligheterna att ytterligare använda skills center.

Nya och utökade teman

Arbetsgruppen ska ta fram förslag på kursmål samt examination för följande ämnesområden:

-global hälsa

-medicinsk etik

-hälsofrämjande arbete

-patientsäkerhet

-interprofessionellt arbetssätt

-evidensbaserad medicin och ett vetenskapligt förhållningssätt

Integration klinik/basvetenskap

Det finns ett behov av starkare koppling mellan kliniska färdigheter/vetenskaper och basvetenskaper i lärandemomenten. Arbetsgruppen ska ta fram principiella förslag på lärandeinslag som möjliggör mer klinisk koppling under de tidigare terminerna samt en fortsatt basvetenskaplig koppling under de kliniska terminerna.

Sammanfattning av utredningen

Utredningen har arbetat i fyra grupper grundnivå T1-5, avancerad nivå T6-11, professionell utveckling (PU) och vetenskaplig utveckling (VU) . I arbetet har sedan global hälsa, anatomi och farmakologi strimmor inkorporerats. Sammarbete och process har skett vid möten mellan grupperna samt vid möten med terminsansvariga inhämtande av synpunkter från referensgrupp. Vid betraktelse av uppdraget har utredningen kunnat lämna förslag på alla i uppdragets punkter; verksamhetsintegrerat lärande (ViL), professionell utveckling, studentaktiverande lärandemoment, examination, nya utökade teman och integration klinik/basvetenskap. Arbetsgruppen har försökt att få en tydlig progression över hela programmet och där kommer PU och VU in som tydliga bryggor över hela programmet och det föreslås att finas en ansvarig över hela programmet för dessa båda områden.

Grundnivån får en kortare introduktionskurs och föreslås avslutas termin 4 med en övergripande examination. Nya moment blir global hälsa som introduceras under termin 5 och sedan skall löpa som en strimma genom de kommande terminerna. Arbetsgruppen har valt att fokusera på ytterligare områden anatomi och farmakologi som kommer att integreras på både grundnivå och avancerad nivå. Vi anser att dessa strimmor i likhet med PU o VU bör ha en övergripande sammordnare över hela programmet.

Hälsobefrämjande arbete, evidensbaserad medicin samt patientsäkerhet och träning i interprofessionellt arbetsätt har varit ledord under arbetets gång.

The Tuning Project (http://www.tuning-medicine.com/) är ett exempel som har varit vägledande för arbetsgruppen (avancerad nivå). För att nå detta krävs genomarbetade kursmål

där progression mellan terminer beaktas, samt att de olika målen säkerställs som en del av en programöverskridande progression. Förslaget från gruppen är att, i möjligaste mån, separera kursmål i ämnesövergripande professionella kompetenser och ämnesspecifika kompetenser.

Två nya moment tillkommer en förberedande kurs termin 5 för de kommande kliniska terminerna T6-T11 samt att gruppen föreslår att under termin 11 införa en kurs i akutsjukvård.

Förslaget innefattar dokument för följande områden

Grundnivå termin 1-5. Ett dokument

Avancerad nivå termin 6-11. Tio dokument. Där klinisk medicin 1 och farmakologi mer skall uppfattas som förslag och arbetsdokument inför framtida kursutveckling och planering.

Professionell utveckling. Två dokument (Ett text dokument och ett dokument som beskriver progression)

Vetenskaplig utveckling. Tre dokument (Ett text dokument och två dokument som beskriver progression)

Global hälsa. Ett dokument

Anatomi. Ett dokument

Farmakologi. Se avancerad nivå

Akutsjukvård. Se avancerad nivå

Klinisk medicin 1 (förberedande kurs T5) Se dokument grund respektive avancerad nivå.

Alla dokument är i sitt orginalutförande varför viss överlappning mellan dokumenten kan förekomma.

Utredningen föreslår:

att en tydlig progression finns över hela programmet

att förändra grundnivån på läkarprogrammet enligt bifogat förslag

att introducera en anatomistrimma över hela programmet

att introducera global hälsa från och med termin 5 till termin 11

att vidareutveckla PU enligt bifogat förslag

att vidareutveckla VU enligt bifogat förslag

att introducera Tuning Projectets ideer över de kliniska terminerna enligt bifogat förslag

att introducera en farmakologistrimma över hela programmet

att introducera akutsjukvård under termin 11

att ge en förberedande kurs inför de kliniska terminerna på termin 5

att hälsobefrämjande arbete, evidensbaserad vård och patientsäkerhet genomsyrar hela programmet

Sammanvägt ger alla förslag i utredningen till förändring av läkarprogrammet vid Lunds Universitet en bra grund för det fortsatta arbetet med att ta fram kursplaner och implementera förslaget.

För arbetsgruppen

Peter Svensson

2014-12-31

Hannes Carlsson/David Gisselsson Nord/Cecilia Holm 141204

Grundvetenskapliga terminer • Bakgrund och problemställningar 1.1 Ämnesområden och arbetsbelastning Flera olika källor anger att arbetsbelastningen på de nuvarande grundvetenskapliga terminerna, särskilt de tre första, är påtagligt mycket lägre än på de senare terminerna; något som förmedlats av både studenter och lärare på kliniska terminer, enkäter, samt AT-läkare vid SUS som intervjuats om sina erfarenheter från läkarprogrammet i Lund/Malmö. Samtidigt framkom det vid genomgångar av kursplaner och scheman att ett litet antal väsentliga ämnen knappt täcktes alls under terminerna 1-5, exempelvis klinisk farmakologi, global hälsa, samt sjukdomar vid graviditet och hos barn. Vissa ämnen befanns därtill vara så fragmenterade mellan olika kurser att det inte gick att påvisa någon tydlig progression från grundvetenskap till klinisk kontext. Genetik, immunologi och embryologi är exempel på sådana ämnen. Ytterligare en otydlighet gällde hur vetenskapligt kritiskt tänkande tränades under flera av terminerna. 1.2 Progression Det förelåg generellt en uppenbar otydlighet i hur progressionen från basvetenskap till klinisk applikation förlöpte. Med detta i åtanke kom vi fram till att det fanns behov av att ägna en halv termin åt tydlig translation från basvetenskap till klinisk kontext, med fokus på praktisk farmakologi, klinisk laboratoriediagnostik, andra kliniska undersökningsmetoder samt praktisk differentialdiagnostik. Detta medför att övriga ämnen under den grundvetenskapliga utbildningen tillägnas en halv termin kortare tid. Vi har utrett hur det skulle vara möjligt att genomföra förändringar på bästa möjliga sätt med förhoppning om bibehållen kvalitet. Vi har också utrett olika möjligheter till att integrera den kliniska och grundvetenskapliga (prekliniska) utbildningen samt till att öka kommunikationen mellan utbildningens båda delar. 1.3. Examination Ett uppenbart problem med hänsyn till utbildningens kvalitet är dagens frånvaro av jämförelse av läranderesultat mot andra lärosäten. Vi har därför utrett möjligheter till externa examinationer/examinationer tillsammans med andra lärosäten. Vår slutsats är att den bästa möjligheten är att inrätta en nationell nivåexamination efter termin 4. Det möjliggörs ifall den grundvetenskapliga utbildningen utgör fyra terminer där de första tre terminernas innehåll då blir gemensamt med flera av de andra lärosätena i landet. Detta motiveras under nationell nivåexamination. Inför denna stora summativa examination av fyra terminers arbete, anser vi det av största vikt att införa ett systematiskt system av formativa examinationer. Detta kräver i sin tur uppbyggandet av en virtuell frågebank som ständigt förnyas och aktualiseras. • Förslag till ny grundvetenskaplig utbildning Nedan följer en mycket summarisk beskrivning av de förbättringar som gruppen föreslår. För mer detaljerar översikt av ny kursordning, se figur 1. 2.1 Bred och intensiv introduktion Vi har kommit till slutsatsen att den nuvarande grundkursen är lågintensiv och genom sitt innehåll leder till att flera ämnesområden berörs på ett onödigt repetitivt sätt under nuvarande

Hannes Carlsson/David Gisselsson Nord/Cecilia Holm 141204

terminerna 1-5. Sammanfattningsvis föreslår vi nu en intensifierad första termin. Denna inleds med en Introduktion om tre veckor. Målen med denna kurs är i första hand att (1) ge basala kunskaper i anatomi, histologi och fysiologi som i alla fall delvis kan jämna ut de stora skillnader i förkunskaper som dagens studenter besitter; (2) ge en orientering av hela läkarutbildningens innehåll, pedagogiska strategier och målsättningar; (3) ge en god grund i evidensbaserad medicin genom en gedigen introduktion till vetenskapsteori och basal statistik. Förutom föreläsningar bör praktiska moment ingå, såsom HLR-utbildning. PBL, TBL, Case och andra former av studentaktiv metodik kan med fördel introduceras genom fall baserade på klassiska biomedicinska genombrott som anknyter till vetenskaplig litteratur i nobelprisklass. Efter introduktionen följer ett stort block med gastrointestinalkanal, lever och pankreas (GLP) som fokus, där biokemi, cellbiologi, fysiologi, anatomi och histologi integreras med nutritionsvetenskap. GLP har valts som fokusområde då vi anser att det väl belyser hur de nämnda basvetenskaperna måste greppas gemensamt för en fullständig förståelse av ämnet. Momentet löper över 12 veckor och vi förväntar oss att det görs till en stimulerande utmaning som gör att studenternas entusiasm över att ha kommit in på en av landets mest prestigefyllda utbildningar vidmakthålls. 2.2 Embryologi, genetik och immunologi Embryologi och genetik föreslås ingå i det andra blocket på termin 1, tillsammans med reproduktionsvetenskap. Dessa tre ämnen passar väl ihop då de gemensamt tangerar mycket likartade kliniska frågeställningar såsom infertilitet, ärftliga sjukdomar och missbildningssyndrom. Grundläggande cellbiologi avseende cellkärna och arvsmassa skall täckas under föregående block, och kursens genetiska fokus skall ligga på nedärvningsmönster och kliniska laboratoriemetoder, vilket kan integreras väl med embryologi/reproduktion. Immunologin undervisas för närvarande på termin ett tillsammans med cellbiologin och i grundkursen samtidigt som hematopoesen, mjältens funktion och lymfatiska systemet introduceras på termin 3. Ansvarig lärare har påtalat brister i studenternas kunskaper och att för lite tid tilldelats ämnet. Vi föreslår att immunologin istället helt och hållet i framtiden undervisas på termin tre, frånsett basala cellbiologiska mekanismer som oundvikligen måste tas upp under termin 1. Immunologin integreras med hematopoes till ett gemensamt block på 5 veckor. 2.3. Farmakologi Farmakologiundervisningen har tidigare påbörjats tillsammans med fysiologin. Vi anser att det är bättre att börja farmakologiundervisningen tillsammans med patobiologin då vi tror att det underlättar förståelsen för farmakologin om den kopplas till aktuella sjukdomstillstånd. En lämplig plats för en introduktion om ca 2 veckor till farmakologiska principer inkl. farmakodynamik och -kinetik är samtidigt som antibiotika introduceras som ämne under termin 3 “Mikrobiologi och infektioner”. Farmakologiska behandlingsprinciper undervisas sedan integrerat med allmän och specifik patobiologi, med fokus på behandlingsmekanismer för de vanligaste och viktigaste sjukdomarna. Mer praktisk farmakologi såsom receptskrivning, kunskap om interaktioner, viktiga kontraindikationer mm. rekommenderar vi som en del av kursen “Klinisk diagnostik och metodik” under termin 5 (se nedan). 2.4. Global hälsa, hälsoekonomi och epidemiologi

Hannes Carlsson/David Gisselsson Nord/Cecilia Holm 141204

Global hälsa finns idag på läkarprogrammets i form av en valbar kurs på termin 11 (7.5 hp). Ytterligare en valbar kurs - internationell pediatrik - har centrala inslag av global hälsa. Båda kurserna kombinerar föreläsningar med fältarbete. Inom ordinarie curriculum saknas dock global hälsa trots att Sverige utmärker sig internationellt genom omfattande biståndsarbete till fattigare länder och har sjukvård i världsklass och forskningsinstitutioner för global hälsa av hög klass. Ämnen som folkhälsa, socialmedicin, epidemiologi, hälsoekonomi, preventiv medicin och sjukvårdsadministration har fått stå tillbaka för andra mer ämnen, och svenska läkarstudenter riskerar därmed att vara dåligt rustade för arbete med globala hälsoproblem och internationellt sjukvårdsarbete. Intresse för ämnet global hälsa framkom mycket tydligt vid Svenska Läkarsällskapets konferens Global Health - Beyond 2015, som hölls i Stockholm 2013. Denna konferens samlade läkarstudenter från landets olika medicinska fakulteter, och en önskan om att global hälsa införs som obligatoriskt moment på landets utbildningar framfördes, vilket sedan följts upp med mera konkreta diskussioner på vad en sådan kurs skulle innehålla. Vid Lunds universitet har ett examensarbete med titeln “ Global hälsa på svensk läkarutbildning” nyligen utförts under handledning av Anette Agardh och Lars Hagander. Anette Agardh och Lars Hagander har på uppdrag av arbetsgruppen gjort ett förslag på innehåll i den 4 veckors kurs som finns på termin 5 i förslaget, samt på en planerad efterföljande strimma under de kliniska terminerna. 2.5. Klinisk diagnostik och metodik Övergången mellan grundvetenskapliga och kliniska discipliner är idag skarp och det saknas i nuläget arenor för en konstruktiv övergång från det ena till det andra. Detta, parat med bristen på strukturerad farmakologisk undervisning anser vi vara så allvarlig att en specifik kurs bör ägnas åt allmän klinisk propedeutik inkluderade en ansenlig andel praktisk farmakologi, men även bilddiagnostik, praktisk laboratoriemedicin, undersökningsmetodik och differentialdiagnostiska övningar. 2.6. Nationell nivåexamen och formativa examinationer Inom några områden, bl.a. anatomi, har kliniska lärare anmärkt att kunskaperna varit otillräckliga trots att studenterna i genomsnitt presterat bra på examinationerna under de tidiga terminerna. Till viss del tror vi att det beror på att för lite tid läggs på repetition och integrering av tidigare tillägnade kunskaper. För att åtgärda detta anser vi att det är nödvändigt att införa en summerande och integrerande examination efter termin fyra. Vidare, då en sådan redan idag finns vid läkarprogrammet vid Karolinska institutet skulle det kunna vara möjligt att genomföra den gemensamt med detta lärosäte. En sådan examination skulle också vara bra då det skulle både kunna underlätta utbyten mellan lärosätena samt ge möjlighet för oss att kvalitetssäkra utbildningen. I bästa fall skulle det långsiktigt kunna leda till att även andra universitet som också avhandlar samma ämnesområden de första två åren (läkarprogrammen i Uppsala och Umeå) ansluter sig till en sådan examination. Frånsett nivåexaminationen anser vi att övriga summerande examinationer, på samma sätt som idag, bör ske av flera block på en gång, med tentamen terminsvis eller cirka halvterminsvis. Emellertid ser vi stora fördelar med att utöver detta införa regelbundna formativa examinationer, med ett intervall på 2-4 veckor. För att vara fullt effektiv skall varje sådan formativ examination, förutom frågor rörande den aktuella kursen, även stickprovsmässigt (ca 20 % av frågorna) testa kunskap från tidigare genomgångna kurser. Vi bedömer att ett sådant system skulle ge mycket

Hannes Carlsson/David Gisselsson Nord/Cecilia Holm 141204

stora vinster i form av: (1) kumulativ aktiv kunskap från termin 1-5 på ett sätt som helt saknas idag, vilket i sin tur bäddar för att varje enskild student lättare knyter samman grundvetenskap och klinik; (2) smidigare övergång från normalbiologi till patobiologi då varje student besitter aktiv kunskap med större bredd än idag; (3) minskade stressnivåer inför ovan nämnda nivåexamination. Ett sådant system förutsätter dock investeringar i form av skapandet av en frågbank som spänner över alla relevanta discipliner samt en internetbaserad infrastruktur för förmedling och rättning av de formativa proven. Av naturen skulle nationell samverkan vara en fördel i denna process, gärna inom samma ramar och med samma partner(s) som för nivåexaminationen. 2.7. Intensifiering och kompression av nuvarande kursinnehåll Ovan beskrivna förbättringar sker till bekostnad av undervisningstid för de redan befintliga momenten i den grundvetenskapliga utbildningen. Vi anser att detta inte behöver betyda att kvaliteten av kunskap inom de berörda fälten sjunker. Vi har getts intrycket att arbetsbelastningen på terminerna 4 och framåt i Lund/Malmö upplevs som markant högre än på de tidigare terminerna av både lärare och studenter. Redan idag ägnar man vid läkarprogrammen vid Umeå och Uppsala universitet samt vid Karolinska institutet endast fyra terminer åt den grundvetenskapliga delen av utbildningen. Inget av dessa lärosäten har idag ett kandidatarbete och för att tillräcklig tid ska ägnas åt kliniska studier vid vårt läkarprogram anser vi att vi bör kunna komprimera det som nu är fyra och en halv termins grundvetenskapliga studier till fyra terminer. För att bibehålla kvalitet har vi i förslaget till ny utbildningsstruktur i möjligaste mån försökt identifiera idag lågintensiva kurser och sådana vars innehåll överlappar med andra, för att på så vis vikta schemareformera. Som exempel är det nya förslagets Introduktion avsevärt kortare än den aktuella Grundkursen (3 jämfört med 7 veckor). • Progression Det nya programmets kursplaner bör innehålla målbeskrivningar som är tydligare än idag och som i högre utsträckning kräver att progression bevisas för godkänd kurs. Exempelvis kan de direkt ange hur kunskap från tidigare terminer skall byggas på för att en optimal syntes skall uppnås. Vidare anser vi att kursmålen med fördel kan skärpas upp genom att ställa krav på att studenterna tillgodogör sig den biomedicinska terminologi som idag är en förutsättning för att efter avslutad grundutbildning kunna fortsätta agera i vetenskapliga sammanhang, exempelvis genom att följa molekylärbiologiska och statistiska vidareutbildningar, genom att själv kunna undervisa evidensbaserat, eller genomföra forskning med hög kvalitet. Exempel på hur sådana kursmål kan se ut ges nedan (Tabell 1), med kunskapsområdet <njurar och elektrolytbalans> som exempel. Formativa examina med frågor som berör kumulativa mål, parat med nivåtentamen syftar också till att på ett tydligare sätt än idag stimulera till respektive säkerställa en utveckling mot allt större förmåga till kritiskt tänkande, intellektuella synteser, och tillämpningar utifrån dragna slutsatser. Summerande examina anser vi genomgående bör vara skriftliga då forskning visar att muntliga förhör är behäftade med låg inter-bedömare reliabilitet och låg validitet. Därutöver finns det uppenbara logistiska problem med muntliga förhör i stora studentgrupper. Den exakta formen för de skriftliga proven kan behöva utredas ytterligare, men en tilltalande tanke är att i högre grad än idag utnyttja skriftliga prov baserade på multiple choice frågor, som kan rättas maskinellt. Rätt

Hannes Carlsson/David Gisselsson Nord/Cecilia Holm 141204

utformade kan dessa testa även de högre kunskapsnivåerna och kan med fördel utformas i samarbete med andra lärosäten. Muntliga framställningar är dock en viktig del av en läkares yrkeskunnande och muntliga examina kan med fördel användas för att testa viss kunskap, t ex förmågan att beskriva medicinska tillstånd för lekmän. Slutligen har gruppen ingående diskuterat pedagogisk metodik under den grundvetenskapliga delen av utbildningen. För att främja progression från inhämtande av basal faktakunskap till syntes- och tillämpningsförmåga anser vi det av största vikt att: (1) varje kurs innehåller studentaktiva och problemlösande moment, som så långt det är möjligt kräver beaktande även av kunskaper som inhämtats under kurser som ligger tidigare än den aktuella kursen; (2) kursledaren noggrant väljer den metodik som passar kursens målbeskrivning bäst, vilket i praktiken öppnar upp för att PBL när så är lämpligt kan ersättas med andra problemlösande undervisningsformer såsom team-based learning, Case och e-learning. Det måste dock anses olämpligt att byta metodik på varje kurs, varför viss samordning mellan terminer/kurser måste ske. Förslaget har diskuterats med en referensgrupp som specifikt inriktat sig på den grundvetenskapliga delen och som bestått av Lo Persson, Eva Ekblad, Fredrik Bengtsson, Elisabeth Holst och Johan Malm. Synpunkter från denna grupp har beaktats i det slutgiltiga förslaget. Figur 1. Översikt över förslag till nytt upplägg i veckor (v). För varje organ nämnt i blocket under de tre första terminerna avses studier om organets del i fysiologin, dess anatomi samt dess histologi. Även Professionell utveckling (PU) är inkluderat. Figur 1. Summering av förslag till ny grundvetenskaplig utbildning

Introduktion 3 v

Termin 1

PU 1vSummerande examination (portföljexamination)

Cellbiologi och biokemi med GI-kanalen, lever, pankreas och introduktion till ANS 12v

Genetik, embryologi, reproduktionsorganen (inkl. relevant endokrinologi) 4vSkriftlig summerande examination

Cirkulation och respiration 5.5v

Termin 2

Njurar, urinvägar och elektrolybalans, syra-bas 3v

Endokrina organ (tyroidea, paratyroidea, hypofys, binjurar) 1v

Homeostas (summering av fysiologi) 1v

Skriftlig summerande examination

PU 1v

Rörelseorganens anatomi, perifera nervsystemet, ben, brosk, skelettmuskulatur och hud (inkl. sensoriska receptorer, topografisk anatomi) 8.5v

Skriftlig summerande examination

Hannes Carlsson/David Gisselsson Nord/Cecilia Holm 141204

Centrala Nervsystemet 7vSkriftlig summerande examination

Immunologi och hematopoes 5v

Mikrobiologi och infektioner 5.6vIntroduktion till farmakologi

Termin 3

Inflammatoriska - autoimmuna sjukdomar 1.8v

PU 0,6v

Skriftlig summerande examination

Termin 4

Reproduktionsorganens sjukdomar och barnsjukdomar 1.5v

Gastrointestinala sjukdomar 2 v

CNS-sjukdomar 2 v (inkl psykiatriska sjukdomars patobiologi)

Kärl-, hjärt – lungsjukdomar 3.5 v

Njurars och urinvägars sjukdomar 2 v

Endokrinologiska sjukdomar 1 v (inkl diabetes)

Sjukdomar i hud, muskler, skelett 1 v.

Integrerad tentamen(inter/nationell) 3v inläsning.

Hematologiska sjukdomar 2v

Summerande examination

Organspecifik patobiologi (24hp)Inkl patofysiologi, morfologi, klinisk kemi

farmakologi och preventiv medicin

PU1v

Introduktion till neoplasi 1v

Termin 4

Global hälsa, administration, hälsoekonomi, epidemiologi, preventiv medicin 4 v

Summerande examination

Statistik och forskningsmetodik (Inkl. frontlinjemetodik och paradforskning) samt projektplan till egetarbete 3v

Skrifltig summerande examination

Klinisk diagnostik och metodik 5v (PU integrerat 1v)

Summerande examination (OSCE)

Eget arbete eller elective med forskningsinriktinng 8v.

Skriftligt arbete / Presentation

Termin 5

Hannes Carlsson/David Gisselsson Nord/Cecilia Holm 141204

Tabell 1. Exempel på kursmål i nya studieordningen: njurar och elektrolytbalans ___________________ T1 Cellbiologi – Kunna exemplifiera i detalj hur skillnader i jonkoncentrationer styr transport över cytoplasmamembran – Kunna förklara i korrekta molekylärbiologiska termer varför förändringar i kroppens elektrolytbalans kan leda till cellskada T1 Genetik-Embryologi – Kunna förklara sammanhängande i såväl histologiska som molekylärbiologiska termer de olika embryologiska stadierna i utveckling från intermediärt mesoderm till njurparenkym ___________________ T2 Cirkulation-Respiration – Förklara sammanhängande i biokemiska termer hur människokroppen syrsätts – Redogöra i fysiologiska termer för de huvudsakliga regleringsmekanismerna av ventilation och syrsättning, även inkluderande andra organ än lungorna – Redogöra i fysiologiska termer för människokroppens mekanismer för reglering av pH – Baserat på resonemang kring normal fysiologi översiktligt kunna förklara konsekvenserna av kronisk och akut syrebrist för människokroppen T2 Njurar, urinvägar och elektrolytbalans – Kunna redogöra i detalj för njurens anatomiska och histologiska uppbyggnad med direkt koppling till organets olika fysiologiska funktioner – Kunna redogöra för de biokemiska och cellbiologiska mekanismer som möjliggör njurens kontroll av elektrolyt- och vätskebalans – Utifrån resonemang kring njurens fysiologi kunna förklara översiktligt de medicinska konsekvenserna av bristande glomerulär respektive tubulär funktion T2 Endokrina organ – Kunna förklara sammanhängande i fysiologiska termer hur kroppens kalciumnivåer regleras genom samverkan mellan multipla organsystem – Redogöra för hypofysens anatomi i ett funktionellt sammanhang, inklusive de olika funktionella enheternas fysiologiska funktion och perifera målorgan T2 Rörelseorganen – Utifrån fysiologisk reglering av kalcium- och fosfatbalans kunna redogöra sammanhängande för skelettets omsättning ___________________ T3 CNS – Redogöra för hypotalamus anatomi i ett funktionellt sammanhang, inklusive de olika funktionella enheternas cerebrala reglering och efferenta kontrollfunktioner T3 Immunologi och hematologi – Redogöra för hematopoesens mognadsstadier i morfologiska och cellbiologiska termer samt sammanhängande förklara dess olika regleringsmekanismer T3 Mikrobiologi och infektion – Redogöra för de vanligaste förekommande patogenerna i urinvägarna samt för allmänna principer i urinvägsinfektionernas patogenes inklusive predisponerande faktorer och mikrobiella virulensfaktorer T3 Inflammatoriska-autoimmuna sjukdomar – Utifrån patogenes, i fysiologiska termer, förklara symtomatologin för autoimmuna sjukdomar som drabbar bindväv, nervsystem, endokrina organ och kärlsystem ___________________ T4 Neoplasi – Förklara hypoxins roll vid tumörutveckling i molekylära termer samt kunna exemplifiera tumörformer där hypoxisvar anses vara av speciell vikt för patogenesen T4 Organspecifik patobiologi – Föra vetenskapliga resonemang om prevention av njursjukdomar utifrån dessas epidemiologi, etiologi och patogenes – Utifrån njurens normala fysiologiska roll kunna förklara mekanismerna bakom manifestationer av njursvikt – Kunna genomföra patientsäker differentialdiagnostisk bedömning av individer med njursjukdom genom att sammanväga epidemiologiska data, skriftligt beskriven klinisk bild och laboratoriemedicinska fynd – Utifrån njurens normala fysiologiska roll kunna förklara de farmakologiska principerna bakom behandling av de vanligaste njursjukdomarna

Sammanfattning av förslag till förändring av läkarprogrammets kliniska terminer (termin 6-9 samt termin 11) Färdigställt 2014-11-27

Förslaget författat av Magnus Ekelund, Jonas Enander, Johanna Gudjonsdottir, Kristina Källén, Patrik Midlöv, Jenny Rystedt, Åsa Westrin och Peter Åsman.

Detta är ett ramdokument som sammanfattar de förslag till förändring av läkarprogrammets kliniska terminer (termin 6­9 och 11) samt ett förslag gällande en kurs i propedeutik under termin 5. Målet med detta dokument är att ge en översiktlig uppfattning om vilka förslag som läggs fram, varför förslagen gjorts, viktiga punkter att beakta vid vidare konkretisering samt eventuella konsekvenser av förslaget.

Ämnesövergripande kompetenser och progression Både kursgivare och studenter har uttryckt att det finns en otydlighet i hur kunskaper, färdigheter och kompetenser som inhämtas under tidigare terminer byggs på under senare terminer. De kursmål som idag finns är, vid närmare inspektion, väldigt varierande i sin specificitet och progressionselementet mellan terminer är i det närmaste ickeexisterande.

Detta ger flertalet problem hos de som ger kurser. Vad kan studenterna när de kommer in till terminen? Vad ska de kunna när de går vidare? Detta problem förväntas bli ännu tydligare om längre placeringar, se förslaget nedan, blir en del av utbildningen. Samordningen mellan fler avdelningar på fler orter kräver ett tydligt styrdokument. Utbildningsansvaret måste vara tydligt för alla intressenter.

Det finns flera internationella initiativ som berör denna problematik. The Tuning Project (http://www.tuning­medicine.com/) är ett exempel som har varit vägledande för arbetsgruppen.

För att komma åt detta krävs genomarbetade kursmål där progression mellan terminer beaktas, samt att de olika målen säkerställs som en del av av en programöverskridande progression.

Förslaget från gruppen är att, i möjligaste mån, separera kursmål i ämnesövergripande professionella kompetenser och ämnesspecifika kompetenser. De ämnesövergripnande professionella kompetenserna illustreras i appendix Ämnesövergripande kompetenser och progression. Träningen ska ske med progression under de kliniska terminerna 6­11. Om en förberedande kurs i klinisk medicin införs under termin 5 börjar träningen i de ämnesövergipande professionella kompetenserna redan då. Studenternas uppnådda

kompetenser och framsteg redovisas med hjälp av olika delar i kursportföljen genom t.ex. mini­CEX.

Konsekvensen av detta är att tydliggöra för studenter, lärare och handledare vad som förväntas att utbildningen ska innehålla. Tydliga kursmål fungerar också som en bas i vad som examineras, och utbildningens kvalitet i relation till kursmålen bör kunna synliggöras. Enskilda studenters progression kan synligöras mellan terminerna för att säkerställa att de studenter som under föregående termin inte uppnått tillfredställande resultat tränas, och examineras ytterligare under kommande termin.

Ytterligare information finns i appendix Ämnesövergripande kompetenser och progression.

VIL/VFU och långa placeringar Från studentsidan har det under en lång period påtalats att undervisningen under VIL/VFU är otydlig. De mycket korta placeringarna (framför allt under termin 6) har kritiserats i form av att man inte hinner komma in i arbetet. Från ledningshåll har det efterfrågats förslag på hur förändringar skulle kunna se ut som skulle innebära längre placeringar, samt eventuell placering på andra sjukhus. Ledord för förslaget nedan har varit struktur och tydlighet.

En kritik mot långa placeringar är att studenterna inte får vara placerade inom alla subspecialiteter som kursen omfattar. Denna kritik utgår ifrån konceptet att studenten ska lära sig den specifika subspecialitetens medicin i och med placeringen. Förslaget med långa placeringar grundas i att man bryter isär två konceptuellt skilda lärandemål, ämnesövergripande kompetenser och subspecialiteternas medicin/kompetenser. Denna uppdelning diskuteras nedan.

Längre placeringar har några inneboende fördelar. Ett exempel är att handledare har möjlighet att se studenter över en längre period, vilket ger en fördel i hur återkoppling om progression kan ges. En annan mycket viktig fördel är att en längre placering tydligare kan åläggas med mål för studenten att uppnå. De ämnesövergripande kompetenserna beskrivna ovan kan tydligt åläggas den längre placeringen. För att koppla in de specifika medicinska mål och kompetenser som studenten ska tillgodogöra sig föreslås det att de specifika subspecialiteterna lägger upp specifik undervisning under terminens gång.

En viktig punkt att ha i åtanke vid konkretisering av detta förslag är att säkerställa handledning av, och återkoppling till studenterna under de längre placeringarna. Namngivna handledare för varje student bör vara målbilden för att detta förslag ska ha de tänkta effekterna.

En annan viktig punkt är att tydligt definiera vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som studenten ska utbildas i under VIL/VFU respektive vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som studenten ska utbildas i under övrig kurstid. Det måste finnas en tydlig pedagogisk struktur för de båda områdena, samt gränsdragning.

Tanken är att dessa förändringar ska tydliggöra syftet med placeringar på avdelningar samt möjliggöra kvalitetskontroll av handledning och riktad undervisning.

Detta kan i praktiken exemplifieras på flera vis. Nedan följer två, konceptuellt skilda, exempel som diskuteras inom arbetsgruppen:

En student har två basplaceringar på fem veckor vardera. Denna basplacering har som uppgift att lära upp studenten så denne uppnår målen inom de ämnesöverskridande kompetenserna (exempelvis avdelningsarbete).

1) Studenten är på basplaceringen på förmiddagen. På eftermiddagen finns det ett rullande schema med case, seminarium, statusövningar et.c. där de olika subspecialiteterna ger riktad undervisning för att säkerställa att studenterna uppnår de specifika målen.

2) Studenten vistas den hela avgränsade tiden på basplaceringen. Detta varvas med ett rullande schema mellan basplaceringarna med case, seminarium, statusövningar et.c. där de olika subspecialiteterna ger riktad undervisning för att säkerställa att studenterna uppnår de specifika målen.

Farmakologi och Anatomi

Farmakologi och anatomi är två kunskapsområden vars syfte har varit att de skulle vara integrerade med övrig undervisning. Detta har fört med sig att det inte har funnits någon som varit ytterst ansvarig för dessa lärandemål genom programmet. Denna otydlighet kan eventuellt vara bakgrunden till att både studenter och övriga har uppfattat kunskaperna inom dessa som bristande.

För att komma åt detta och tydliggöra både progression och integration föreslås att dessa ämnen får en övergripande ansvarig person. Tydliga mål bör defineras för varje termin i enlighet med den struktur som är beskriven under rubriken Ämnesövergripande kompetenser och progression.

Gällande anatomiundervisningen har det redan kommit ett flertal initiativ för att förbättra kunskapsläget. Ett konkret sådant är att anatomigenomgångar finns tillgängliga i korta digitala filmer. Dessa går både att komma åt via webläsare, men också genom en smartphone­applikation som utvecklats på Medicinska Fakulteten, MedLink.

För ytterligare information kring farmakologin se appendix Farmakologi. Var god se Apple Store eller Google Play för tillgång till MedLink

Förberedande kurs i klinisk medicin under termin 5 Behovet av en kurs som förbereder studenterna på den kliniska vardagen har under en lång tid varit uppenbar. Kursledare från termin sex har känt ett tydligt behov att ge studenterna en introduktion till klinisk medicin, något som egentligen inte skulle behöva ingå i den första

kliniska terminen. Med bakgrund i förslaget gällande de prekliniska terminerna (termin 1­5) som skulle komprimera de nuvarande fem terminerna med en halv termin, finns det utrymme att lägga in en kurs i propedeutik. Förslaget är en kurs på fem veckor. Kursen föreslås bli mycket lärarintensiv, vilket måste beaktas vid planering av inte bara termin 5 utan även övriga kliniska terminer. I huvudsak kommer kliniskt verksamma lärare att bli involverade i undervisningen

Innehållet är tänkt att vara fokuserat på generella kunskaper, färdigheter och kompetenser som studenten behöver oavsett senare placeringar (även oavsett öppen­ eller slutenvård). Viktigt att notera vid konkret utformning av denna kurs är att tydligt definiera vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som studenten ska ha vid kursens slut, samt vilken nivå dessa ska hålla. Detta beslut bör tas i samråd med kursansvariga vid de kliniska terminerna så de vet var de kan ta vid och fortsätta en progressiv utbildning.

Ytterligare en viktig aspekt att beakta vid utformning av kursen är att introducera och möjliggöra en helhetssyn på patienten. Denna helhetssyn är tänkt att komma från studenternas omfattande teoretiska kunskaper i synergi med de generella kunskaper, färdigheter och kompetenser som förmedlas under kursens gång.

Det är uppmärksammat av arbetsgruppen att placeringen av den här kursen inte bör ligga i slutet av termin 5. Detta för att undvika återkommande stora problem med storhelgerna i slutet av året som skulle kraftigt påverka kursens genomförande, både ur studentnärvaro och lärartillgänglighet. Förslaget är att denna kurs kommer efter de förslagna kurserna i Global hälsa samt Forskningsmetodik och statistik, men innan ISEX.

För ytterligare detaljer var god se appendix Klinisk medicin 1 ­ kursmålsförslag & Klinisk medicin 1 ­ schemaexempel.

Akuta tillstånd, akutsjukvård och termin 11 Förslag till nya lärandemål har formulerats i utredningen av en förnyad läkarutbildning som inlämnades till regeringen mars 2013 (www.regeringen.se/remiss). I Stefan Lindgrens betänkade föreslogs under domänen färdighet och förmåga ett nytt mål med lydelsen ”För läkarexamen ska studenten visa förmåga att självständigt diagnostisera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd”. Det har även från studenthåll inom ramen för den nuvarande läkarutbildningen efterfrågats en kurs i akutmedicin i utbildningens slut för att bättre förbereda studenterna för sin yrkesutövning efter läkarexamen.

Som svar på detta har arbetsgruppen lagt fram ett förslag på lärandemål samt exemplifierat med akuta tillstånd som bör ingå i kursplanen för de kliniska terminerna 6­9 samt 11. Förslaget innefattar förutom målbeskrivning även exemplifiering av hur träningen bör ske med en terminsövergripande progression av färdigheter i det medicinska beslutsfattandet och förmågan till interprofessionell samverkan. Förslag på tillämpliga examinationsformer finns inlagda i appendix examninationsformer.

Eftersom de akuta tillstånd som bör tränas inte kan garanteras för varje enskild student under den verksamhetsförlagda utbildningen måste träningen ske i en alternativ miljö, så realistisk som möjligt. Detta måste ske inom verksamheten på Region Skånes kliniska träningscenter där resurser finns och tillgänglighet för utbildningens behov måste säkerställas genom nya avtal mellan universitetet och sjukvårdens verksamhetsansvariga. Kompletterande resonemang finns att läsa under rubriken KTC (kliniskt träningscentrum) för ytterligare aspekter av måluppfyllelse.

En obligatorisk kurs i akutsjukvård föreslås läggas till under termin 11. Ytterligare information kring detta förslag finns i appendix Akutsjukvård. Eftersom denna kurs i akutsjukvård föreslås att vara placerad på termin 11 kommer vissa större ändringar av den terminen behöva genomföras. Förslaget är att kursen Individ och Samhälle, som idag ligger som de sista 10 veckorna på T11, ska flyttas till början av terminen. Efter denna delar klassen upp sig varav hälften går BoF­kurs (fem veckor) och andra hälften går kursen i akutmedicin (fem veckor). Efter dessa fem veckor skiftar klasshalvorna (v.g. se bild nedan).

Detta förslag har mötts av kritik i form av att de studenter som varit utomlands i och med termin 10 inte kan kvarvara utomlands under båda BoF­tillfällena (som idag ligger i början av termin 11 och möjliggör ytterligare 10 veckor utbyte). Observera dock att de studenter som är på samma plats under T10, (eventuellt mellanliggande sommarlov) och efterföljande BoF i en följd torde vara få.

Den nuvarande ordningen med två BoF­kurser á 5 veckor vardera följt av 10 veckors Individ och Samhälle har emellertid uppenbara nackdelar. När vi nu gör om läkarutbildningen bör vi ta tillfället i akt att korrigera detta.

För det första är det svårt, för att inte säga omöjligt, att ge BoF­kurser innan man haft grundkursen. För de ämnesområden som ingår i Individ och Samhälle blir det i p.g.a. detta omöjligt att erbjuda en BoF­kurs. Det gäller således Allmänmedicin, Geriatrik, Rättsmedicin samt Arbets­ och Miljömedicin.

För det andra har studenterna på T11 under flera år framfört önskemål om att kurserna skulle byta plats så att BoF hamnar sist och Individ och Samhälle först på T11. Studenternas främsta skäl är att Individ och Samhälle är betydligt mer kompakt och med fullspäckat schema jämfört med BoF. Om man avslutar med BoF blir den sista examinationen betydligt mindre

pressande. Eventuella omtentamen blir inte lika omfattande (5­veckors kurs i stället för 10­veckors kurs).

För ytterligare information kring akuta tillstånd se appendix Akuta_tillstånd_mål_progression.KKÄ.pptx. För ytterligare information kring kurs i akutsjukvård se appendix Akutsjukvård.

KTC (kliniskt träningscentrum) Den höga tempot, samt en allt mer produktionsstyrd vård på sjukhusen riskerar att föra med sig en utbildningsnackdel och att tillfällen för praktisk färdighetsträning för unga blivande läkare blir färre. Ett alternativ är färdighetsträning i en simulerad miljö vilket kan genomföras på ett antal välutrustade kliniska träningscenters i Region Skåne. Läkarutbildningsrelaterad verksamhet finns redan idag inom ramen för KTC vid Helsingborgs lasarett och SUS Lund och Malmö. Arbetsgruppen har fått i uppdrag att undersöka hur nyttjandet kan se ut under läkarutbildningen.

Det finns litteraturstöd för facilitering av lärande efter simuleringsövningar, samt även för förbättrad interaktion vid interprofessionell samverkan i team. Huvudsakligen har utvärdering skett genom strukturerade enkäter och intervjuer efter avslutad utbildning . Även 1

webbaserade simuleringsövningar kan vara av stort värde, ett annat exempel på hur kliniska färdigheter kan förbättras . 2

Vi har identifierat två områden som med fördel kan nyttja KTC i undervisningen. 1. Träning av undersökningsmetoder, ofta termins­ och ämnesrelaterade, samt

avgränsade praktiska färdighetsmoment. Exempel: säkerställa venös ingång, utföra en lumbalpunktion, återupplivning vid hjärt och andningsstillestånd.

2. Scenarieträning med interprofessionell samverkan för träning av diagnostik, medicinskt beslutsfattande och samverkan vid handläggning av akuta, potentiellt livshotande, tillstånd. Exempel på lämpliga områden inom ramen för grundutbildningen är: trombolys vid stroke, omhändertagande vid status epileptikus, trauma, eller undersökning av medvetslös patient.

De akuta tillstånden har inom detta förslag fått en tydligare roll på varje klinisk termin. Varje student kan inte garanteras träning av dessa under VFU om detta inte sker på KTC. En viktig poäng med dessa simuleringsövningar, som ska vara en del av progressionen i utbildningen, är möjligheten att öva tillsammans med andra kategorier av vårdpersonal. Måluppfyllelse

1 Weller J. et al. Change in attitudes and performance of critical care teams after a multi­disciplinary simulation­based intervention. Int. J Med Edu, 2012;3:124­131 2 Buykx P. et al. Patient deterioration simulation experiences: Impact on teaching and learning. Collegian (2012) 19, 125—129

uppnås alltså inom olika domäner i kursplanen: kliniskt beslutsfattande, interprofessionell samverkan samt praktisk färdighet och förmåga.

Syftet är, återigen, att säkerställa att de färdigheter som kursmål föreskriver uppnås för att förbereda studenterna inför kommande yrkesutövning efter läkarexamination. Ekonomiska resurser måste tillföras så att tillgänglighet för utbildningens behov säkerställs genom nya avtal mellan universitetet och sjukvårdens verksamhetsansvariga.

Exemplifiering av akuta tillstånd på inom respektive ämnesområde, en modell för terminsövergripande progression av lärandet på KTC, samt examinationsformer beskrivs i appendix Akuta_tillstånd_mål_progression.KKÄ.pptx.

Examination Den nya läkarutbildnigen bör ha en organisation där tydliga och strukturerade system för bedömning, återkoppling och examination skapas. Bedömning och återkoppling bör ske systematiskt såväl formativt som summativt. Ytterligare information finns i appendix examinationsformer samt Bedömning, återkoppling, examination. Exempel för digital registrering är QuestionMark.

En stor del av dessa bedömningar av huruvida lärandemål har uppnåtts görs under den kliniska vardagen i form av exempelvis medsittningar, Mini­CEX och DOPS. Detta medför att portföljen är ett mycket viktigt verktyg för tydliggöra progression och måluppfyllelse. Portföljen kan, om rätt utformad, ge en bild över progression både under en termin men också terminsövergripande. Det kommer också en möjlighet att öppna upp för studenten att få med sig en sammanfattning av utbildningen samt dokumentation av extrakurrikulära aktiviteter med en korrekt utformad portfölj.

För att kunna uppnå detta krävs ett gemensamt dokumentationsverktyg som kan ge löpande översikt och direkt återkoppling av progression och måluppfyllelse. För att kunna påvisa progression inom kategoriska ämnesöverskridande delar krävs definition av dessa (exempelvis etik, praktiska kompetenser, VU, PU).

Detta är en viktig punkt i sig själv som, redan beskrivet, behövs för att understödja andra förändringar.

För ytterligare information kring förslaget till förbättrad portfoliohantering se appendix Utbildningsportföljen_kort_beskrivning.KKÄ.

APPENDIX

Ämnesövergripande

kompetenser och progression

Syfte

Föreslaget curriculum utgår från det Europeiska samarbetsprojektet ”Tuning medicine learning

outcomes” för läkares grundutbildning. Dokumentet ska vara ett stöd för studenter och lärare

under det verksamhetsintegrerade lärandet (ViL). De generiska professionella kompetenserna

utgör lärandemål. Träning av lärandemålen ska ske med progression under de kliniska terminerna

6-9.

Lärandemål Nivå 1 från högskoleförordningens examinationsmål:

A. Medicinskt beslutsfattande och problemlösning

B. Kroppsundersökning, bemötande och kommunikativ förmåga.

C. Ledarskap, interprofessionellt samarbete samt samverkan mellan olika vårdnivåer.

Lärandemål Nivå 2 (examinationsexempel i parentes):

1) Studenten ska vid mötet med en patient (akutavdelning, slutenvård, poliklinik) kunna:

a) Ta upp en sjukhistoria (anamnes) (MINI-CEX, OSCE)

b) Utföra kroppsundersökning (status) med följsamhet till hygienrutiner (MINI-CEX, DOPS,

OSCE)

c) Bedöma mentalt och psykiskt status (MINI-CEX, OSCE, VIDEOBEDÖMNING)

d) Diktera journal och remisser (BEDÖMDA EGNA EXEMPEL, OSCE, MSF)

i) Sammanfatta data i en preliminär bedömning

ii) Diskutera differentialdiagnoser

iii) Lägga upp en utredningsplan

e) Muntligen informera patient och närstående om preliminär bedömning av

sjukdomstillståndet (MINI-CEX, OSCE)

f) Överlämningsrapportera till kollega enligt SBAR (OSCE)

g) Med handledare föra ett resonemang kring: (DATORBASERAT PROV)

i) Evidensbas för handläggning (genomföra litteratursökning och i förekommande fall

redovisa stöd från nationella och lokala riktlinjer).

ii) Livsstils- och miljöfaktorers betydelse liksom etiska, kulturella, sociala och psykologiska

aspekter samt genusperspektivet.

2) Studenten ska under löpande handläggning av en patient kunna:

APPENDIX

a) Tolka provsvar och undersökningsutlåtanden samt vidta nödvändiga åtgärder (MINI-CEX,

DOPS, OSCE)

b) Informera patient och närstående om diagnos, prognos och behandlingsplan (MINI-CEX,

OSCE)

c) Informera om hälsofrämjande egenvård (DOPS, OSCE)

d) Initiera behandling genom att: (MINI-CEX, DOPS, OSCE)

i) Lägga upp en behandlingsplan

ii) Informera patienten om förväntad effekt, risker och biverkningar

iii) Ordinera provtagning innan behandlingsstart och inför uppföljning

iv) Ordinera läkemedel i den elektroniska journalen och utfärda recept (dosering,

beredningsform, interaktions-check, provtagning/uppföljning)

e) Leda rondarbetet på en vårdavdelning (DOPS, MSF)

f) Informera och samverka med vårdteamets olika professioner (DOPS, MSF)

g) Förmedla svåra besked till patient och anhöriga (DOPS, OSCE)

h) Planera åtgärder för palliativ vård (DOPS, OSCE)

i) Ordinera smärtstillning (MCQ, DOPS, OSCE)

j) Genomföra utskrivningssamtal och utforma skriftligt utskrivningsmeddelande (DOPS,

OSCE)

k) Diktera epikris samt information till andra vårdinrättningar vid övertag av vårdansvar

(DOPS, OSCE, MSF)

l) Konstatera dödsfall, inhämta anhörigas tillstånd och skriva remiss för obduktion (DOPS,

OSCE)

Förklaring till examinationsformer

DOPS (DIRECT OBSERVATION OF PROCEDURAL SKILLS)

MSF (MULTISOURCE FEEDBACK)

MCQ (SKRIFTLIGT PROV MED FLERVALSALTERNATIV)

APPENDIX

Visuellt exempel

Progression över terminerna kan visualiseras enligt bilderna nedan. Givetvis finns det otaligt fler

kursmål än de som exemplifieras här.

Portfolio nya läkarutbildningen LU

Arbetsgruppen har diskuterat en modell för en kursövergripande portfölj som kan användas inom läkarutbildningen vid Lunds Universitet. De verktyg portföljen erbjuder kan ses ur olika perspektiv:

studentens terminsansvarigas programansvarigas.

Portföljen erbjuder en möjlighet för studenten att samla dokumentation av uppnådda kompetenser fortlöpande under hela läkarutbildningen. Dokumentation från formativa som summativa examinationer kan tydliggöra terminsövergripande progress av uppnådda färdighetsmål från kursplanens tre domäner. Portföljen kan även vara en digital plattform för terminsövergripande examination av lärandemål. Studenten har ansvaret för fortlöpande uppbyggnad av den egna portföljen. Det bör finnas en gemensam övergripande struktur med fördefinierade delar samt utrymme för individualisering. En väsentlig del är att bygga strukturen så att progression av kompetensuppbyggnaden blir tydlig. Ett exempel på redan existerande portfölj är sammanställningen inför ansökan om Certificate of International Merits (CIM). Studenten ska under minst tre terminer delta i olika internationella aktiviteter, hemma och utomlands, vilka dokumenteras i en digital meritportfölj innan ansökan. Innehållet kan vara: 1) verifikat på uppnådda kompetenser t.ex. resultat från formativa examinationer där student kan välja ut de delar hen vill göra tillgängliga för summativ examination, delresultat från examinationer i den terminsspecifika portföljen, skriftlig återkoppling från lärare och formaliserade kamratbedömningar, 2) fördjupningsarbeten från T5 och T10 och andra bedömda inlämningsuppgifter, 3) extracurriculära aktiviteter som publikationer eller presentationer. För kursövergripande kompetensmål inom värderingsförmåge­/färdighetsdomänerna kan delbetyg och ett sammanvägt totalbetyg bli aktuellt. Olika tekniska lösningar för utbildningsportföljen behöver diskuteras innan beslut om lämplig programvara fattas.

1

Bedömning, återkoppling examination Den nya läkarutbildnigen bör ha en organisation där tydliga och strukturerade system för bedömning, återkoppling och examination skapas. Bedömning och återkoppling bör ske systematiskt såväl formativt (icke betygsgrundande) som summativt (betygsgrundande). Återkoppling är helt central för effektivt lärande . 1

Systemet för bedömning och återkoppling måste därför spänna över samtliga delar i programmet och garantera tillräcklig frekvens i bedömningarna/återkopplingarna för att ge möjlighet till fokuserad träning . 2 3

Exempel på metoder för detta är:

Medsittningar i kliniska patient­”läkar” konsultation enligt Mini­CEX­modell 4 5

Direkta observationer där studenten genomför olika procedurer (DOPS, direct observation of procedural skills) 6

Muntlig återkoppling från studenter och facilitator vid PBL (problembaserat lärande) eller TBL (teambaserat lärande) enligt blueprint så att centrala aspekter att bedöma kommer med

Multisource­feedback (tidigare 360­gradersbedömning) efter att ha observerats av personal fr.a. läkare, sjuksköterskor, sekreterare, studentkollegor, patienter

Duggor, quiz etc med avseende på kunskaper Formativa bedömningar ska ske kontinuerligt, frekvent och med adekvata och pålitliga instrument (Hattie). De ska också ske mot kriterier med möjlighet till nivåbesämning för att 7

påvisa progression. Inslag av bedömningar baserade på simulering bör användas i den utsträckning som behövs för att säkerställa patientsäkerhet. Formativa bedömningar baserade på direkta observationer under VFU ska ske kontinuerligt. Skriftlig återkoppling kan

1 John Hattie. Visible Learning: A Synthesis of Over 800 Meta­Analyses Relating to Achievement, 2008, ISBN: 9780415476188 2 K. A. Ericsson, R. T. Krampe, and C. Tesch­R omer. The role of deliberate practice in the acquisition of expert performance. Physiological Review, 100(3):363–406, 1993. 3 K. A. Ericsson. Deliberate practice and acquisition of expert performance: a general overview. Acad Emerg Med, 15(11):988–994, Nov 2008. 4 J. J. Norcini, L. L. Blank, F. D. Duffy, and G. S. Fortna. The mini­CEX: a method for assessing clinical skills. Ann Intern Med, 138(6):476–81, Mar 2003. 5 R. E. Hawkins, M. J. Margolis, S. J. Durning, and J. J. Norcini. Constructing a validity argument for the mini­clinical evaluation exercise: a review of the research. Acad Med, 85(9):1453–61, Sep 2010. 6 J. R. Wilkinson, J. G. M. Crossley, A. Wragg, P. Mills, G. Cowan, and W. Wade. Implementing workplace­ based assessment across the medical specialties in the united kingdom. Med Educ, 42(4):364–73, Apr 2008. 7 E. S. Holmboe, J. Sherbino, D. M. Long, S. R. Swing, and J. R. Frank. The role of assessment in competency­based medical education. Med Teach, 32(8):676–82, 2010.

då med fördel användas som komplement till eventuella numeriska bedömningar (jmf mini­CEX) Systemet bör även uppmuntra studentens eget sökande efter återkoppling för inkorporering i portfolio. Summativa examinationer Summativa examinationer bör begränsas i antal för att undvika ytliga strategier för lärande . 8

De examinationsuppgifter som används skall vara anpassade efter vilka resultat av lärandet som förväntas. Resultaten av varje summativ examination skall utvärderas med avseende på validitet där bl.a. reliabilitetsanalys ingår. Blueprint bör användas för att sökerställa att alla delar av lärandemålen omfattas. Exempel på metoder för summativ examination

Teoretiska kunskaper Skriftligt prov (blueprint som underlag, företrädesvis komplexa problem, korta och entydiga frågor samt svar enligt flervalstyp)

Konsultationsförmåga (anamnes, undersökning, kommunikation med patient) Procedurer Inter­professionella kompetenser

OSCE (blueprint som underlag, många stationer, bedömning av flera aspekter på varje station), Mini­CEX, “Multi­source”­bedömning (läkare, sjuksköterskor, studenter m.fl). Dessa kan antingen sammanställas i en portfolio eller hanteras centralt.

Värderingsförmåga, förhållningssätt inkl beredskap för livslångt lärande och professionalism

Portfolio med stort inslag av egenproducerat material och redogörelse för hur materialet påvisar måluppfyllelse. “Multi­source”­bedömning

Avseende portfolio: Portfolion kan med fördel ha två delar.

8 Harlen W, Deakin Crick R (2002). A systematic review of the impact of summative assessment and tests on students' motivation for learning (EPPI­Centre Review, version 1.1*). In: Research Evidence in Education Library. Issue 1. London: EPPI­Centre, Social Science Research Unit, Institute of Education.

En del som studenten huvudsakligen använder för reflektion/analys av den egna progressionen och lärandet. Denna del kan gärna diskuteras med mentor el likn. och innehåller sparade delar av formativa bedömningar och återkopplingar. En del som används i den summativa examinationen ­ här kan då ett mindre urval av innehållet i den större portolion ingå medan övriga delar då enbart tjänar ett formativt syfte. Denna definition av portfolion innebär en radikal förändring i förhållande till nuvarande gängse portfoliosystem med stor tonvikt på checklistor. Ovanstående är principiella aspekter och examinationsuppgifter i detalj måste utformas efter de lärandemål som så småningom fastställs. Organisationsförslag För att garantera att den nyutexaminerade läkare har de kompetenser som krävs i enlighet med författning bör utbildningsprogrammet omfatta en organisation för examination. Då examination, bedömning och återkoppling hänger intimt samman och i stor utsträckning delar metodik kan denna organisation även ha ett övergripande ansvar för struktur och uppföljning av formativa processer på individnivå och möjigtvis också ansvar för utvärdering av programmets resultat i förhållande till nationella mål och föreskrifter. Då detta innebär ett omfattande arbete bör organisationen ha en bred sammansättning med representation i de olika terminerna och kan med fördel även engagera lärare från andra utbildningsprogram inom fakulteten, särskilt med tanke på interprofessionella kompetenser. Organisationen bör ansvara för att examinationer och bedömningar har tydligt syfte, erforderlig utbildning för bedömare anvisas, att bedömningar och examinationer sker med pålitliga, valida och transparanta metoder samt att information från fr.a. examinationer används effektivt ur ett programperspektiv. Då systemet med formativa bedömningar och summativa examinationer är direkt kopplade till nationellt föreskrivna mål och dess konkretiseringar i kursplaner är det lämpligt att organisationen kan samverka med den organisation (f.n. NBMFU) som fastställer dessa kursplaner. Genom kvalitetskontroll bör organisationen sörja för att formativa bedömningar och adekvat återkoppling blir frekventa och naturligt invävda i den vardagliga studentaktiviteten fr.a. i den verksamhetsförlagda kliniska tjänstgöringen. Genom att låta systemet för summativa examinationer utgå från en blueprint bestående av mål, lärandemetoder och examinationsmetoder kan man garantera att samtliga mål examineras och på flera olika sätt. Ett adekvat underlag med brett och representativt urval av uppgifter mht olika ämnesområden och kompetenser är centralt. Tre sinsemellan mycket olika inventeringar av nuvarande examinationssystem har genomförts (rapport från examinationskommittén 121231, UKÄs utvärdering 2013 samt examinationskommitténs analys av nivåtentamen 141111) och dessa kan utgör utgångspunkt för framtida planering. Ur

ett resursperspektiv är det en fördel om redan beskrivna och, i sammanhang liknande våra, validerade metoder används när så är möjligt. Samtidigt bör organisationen vara en viktig aktör i konstruktionen av nya examinationsmetoder så att bredden i examinationsformerna kan öka och på samma gång vedertagna principer för examination blir vägledande.

Läkarutbildnigen vid Lunds Universitet bör präglas av arbetsformer som stimulerar kollaborativt lärande1 genom exempelvis team-based learning23 och problem-baserat läradne men även i mindre format genom bikupor vid föreläsningar, fallstudier i grupp mm. På detta sätt stärks och förtydligas studenternas och lärarnas såväl individuella som gemensamma ansvar för lärandet som också kan förväntas leda till bättre kompetens än mer individuella studier45. Arbetsformerna utgör då också en naturlig och integrerad del i ledarskapsträningen. Läkarutbildning bör också omfatta ett rikt inslag av arbetsformer som stödjer flexibelt lärande där den enskilde studenten ges större möjligheter att anpassa sitt lärande till tid, plats och innehåll inom de ramar som definieras i kursplan67. Detta kräver en kraftfull satsning på e-lärande (exempelvis e-föreläsningar, web-baserade formativa tester, web-baserade gruppmöten, möjligheter till web-publicering av studentproducerat material) men också en omvärdering av vad som är kärnkompetens (delas av alla studenter) och vad som kan vara breddad/fördjupad kompetens (särskilda styrkor hos den enskilde studenten).

1 J. Hommes, m.fl. Understanding the effects of time on collaborative learning processes in problem based learning: a mixed methods study. Advances in Health Sciences Education, 2014:19 541-563 2 Parmelee D m.fl. Team-based learning: a practical guide: AMEE guide no. 65. Med Teach. 2012;34(5):e275-87 3 http://cit.duke.edu/wp-content/uploads/2012/09/Essential_Elements_of_TBL.pdf 4 Vasan NS m.fl. Team-based learning in anatomy: an efficient, effective, and economical strategy. Anat Sci Educ. 2011 Nov-Dec;4(6):333-9. 5 J. L. Plass, P. A. O’Keefe, B. D. Homer, J. Case, E. O. Hayward, M. Stein, and P. Ken. The impact of individual, competitive, and collaborative mathematics game play on learning, performance, and motivation. Journal of Educational Psychology, 105(4):1050–1066, 2013. 6 Pickering JD. Anatomy drawing screencasts: Enabling flexible learning for medical students. Anat Sci Educ. 2014 Aug 4. doi: 10.1002/ase.1480. [Epub ahead of print] 7 Grant J m.fl. The challenge of integrating new online education packages into existing curricula: a new model. Med Teach. 2011;33(4):328-30.

Exempel på Examinationsformer

Uppdrag enl minnesanteckningar 140424: Kliniska gruppen

Domäner

• Kunskap och förståelse

• Färdigheter och förmågor

• Värderingsförmåga och förhållningssätt

Kunskap och förståelse

• Skriftliga eller datorbaserade prov

• Bör formuleras i enlighet med rekommendationer i NBME:s (National Board of Medical Examiners) “Item Writing Manual”http://www.nbme.org/publications/item-writing-manual-download.html

• Förkunskapstest (t.ex inför placering)

• Formativa test (under en placering - adderas till portfolio)

• Summativa test (efter kurs)

Kunskap och förståelse

Kunskap och förståelse Portfolio• Resultat av formativa tester

• Studentproducerat material (fallpresentationer/litteraturanalyser etc) som bedömts m.h.t. kunskap och förståelse

• Medsittningar (någon punkt t.ex ‘förmåga till klinisk värdering’ innehåller information om kunskap och förståelse)

Färdigheter och förmågor

Färdigheter och förmågor• Summativ OSCE 1 gång per kurs med fokus på

generiska kompetenser

• Summativa praktiska färdighetsprov under placering med fokus på ämnesspecifika kompetenser

• Formativa prov under placering t.ex. Mini-CEX med fokus på generiska och ämnesspecifika kompetenser och DOPS (Direct observation of procedural skills) med fokus på ämnesspecifika kompetenser (samlad bedömning av samtliga Mini-CEX och DOPS summativt i portfolio)

Exempel på OSCE-struktur Del av blueprint

Prcedurer Anamnes Undersöknings-teknik

Tolkning/värdering

Njurmedicin X X 2

Endokrinologi X X 2

Kardiologi X X 2

Gastro-enteerologi X X 2

Lungmedicin X X 2

2 3 3 2

Mini-CEX

• Exempel på Mini-CEX - adderas till portfolio

Bilaga A

MINI-CEX FORMULAR FOR BEDOMNING VID

STUDENTMOTTAGNING

Student:

Observator: Datum:

1. Formaga att ta anamnes ( ) Ej obs

1 2 3 4 5 6 7 8 9Behover tranas Tillfredsstallande Utmarkt

2. Formaga att undersoka ( ) Ej obs

1 2 3 4 5 6 7 8 9Behover tranas Tillfredsstallande Utmarkt

3. Formaga till dialog och oppen kontakt med patienten ( ) Ej obs

1 2 3 4 5 6 7 8 9Behover tranas Tillfredsstallande Utmarkt

4. Formaga till klinisk vardering ( ) Ej obs

1 2 3 4 5 6 7 8 9Behover tranas Tillfredsstallande Utmarkt

5. Formaga att ge rad och information till patienten ( ) Ej obs

1 2 3 4 5 6 7 8 9Behover tranas Tillfredsstallande Utmarkt

6. Formaga att organisera arbetet ( ) Ej obs

1 2 3 4 5 6 7 8 9Behover tranas Tillfredsstallande Utmarkt

7. Sammanvagd klinisk kompetens ( ) Ej obs

1 2 3 4 5 6 7 8 9Behover tranas Tillfredsstallande Utmarkt

8. Delomrade

Neuro Ogon ONH Inf Hud Reuma

Kommentarer:

Detta dokument tas med ifyllt till portfoljgenomgang

DOPS

• Exempel på generellt formulär - adderas till portfolio

DOPS Feb 2012

Direct Observation of Procedural Skills (DOPS) Paper Form

Procedure Details Procedure and setting

Degree of difficulty Low Moderate High Conducted: On a patient During simulation exercise

Describe reason for any added degree of difficulty

i.e. obesity

Ultrasound used? Yes No

Time pressure Elective Critical Number of times procedure has been previously completed by trainee

Assessment

To ensure safe, efficient and effective care on this aspect:

Significant input required from assessor

Some guidance provided from assessor

Able to manage independently

Unable to

assess

Clinical knowledge Demonstrates relevant knowledge and understanding of the procedure including indications, contraindications, anatomy, technique, side effects and complications

1 2 3 4 5 6 7 8 9 UTA

Consent Explains procedure to the patient and obtains valid and adequate informed consent

1 2 3 4 5 6 7 8 9 UTA

Preparation Prepares appropriately for the procedure. Ensures assisting staff are present; check equipment and prepares drugs, ensures clinically indicated monitoring; arranges workspace ergonomically

1 2 3 4 5 6 7 8 9 UTA

Vigilance Demonstrates situational awareness through constant clinical and electronic monitoring. Maintains focus on the patient and avoids distraction

1 2 3 4 5 6 7 8 9 UTA

Infection control Demonstrates aseptic/clean technique and standard (universal) precautions

1 2 3 4 5 6 7 8 9 UTA

Technical ability Demonstrates manual dexterity and confidence; demonstrates correct procedural sequence with minimal hesitation and unnecessary actions

1 2 3 4 5 6 7 8 9 UTA

Patient interaction Provides reassurance and checks for discomfort, concerns and complications

1 2 3 4 5 6 7 8 9 UTA

Insight Knows when to seek assistance, abandon procedure or arrange alternative care to prevent harm to patient

1 2 3 4 5 6 7 8 9 UTA

Documentation/post-procedure management

Documents the episode including problems and complications; arranges and documents plans for post procedural care

1 2 3 4 5 6 7 8 9 UTA

Team interaction Provides clear and concise instructions to assisting staff and conveys relevant information concerning the patient and plans to team members

1 2 3 4 5 6 7 8 9 UTA

Was the procedure completed satisfactorily? Yes No

Please note the focus of discussion during this assessment (refer to possible questions in introduction)

Examination baserat på simulering/docka/virtual reality (DOPS-formulär kan vara aktuellt)

• Lumbalpunktion

• Sätta nål

• Sätta sutur

Värderingsförmåga och förhållningssättExempel på material för examination

• VIL-baserad 360° bedömning genom olika enkäter till patienter, studentkollegor, läkare och övrig personal - samlat till portfolio (fokus på kommunikation och interpersonella färdigheter)

• Granskning av egna journaler med reflektion avseende exempelvis fullständighet/läsbarhet/termer

• Strukturerad skriftlig analys av kliniskt problem utifrån EBM-perspektiv

• Skriftliga eller muntliga strukturerade analyser ev etiska problem

Exempel på frågor i formulär till patient i 360°-bedömning

• Studenten presenterade sig själv

• Jag fick möjlighet att beskriva varför jag sökt vård

• Jag upplevde att studenten förstod mina problem

• Jag förstod studentens förklaringar

Portfolio

Exempel på vad som kan ingå i portfolio

Portfolio

Mini-CEX5 per termin Duggor360°

bedömning

Granskning av egna

journaler/epikriser

EBM-analysFärdighets-

prov från varje

placering

KunskaperVärderingsförmåga och

förhållningssätt

Mentor bedömer

Valfritt eget material som

styrker kompetens

Färdigheter och förmågor

Exempel på process av portfolio-examinationen på terminsnivå

Godkänd av mentor?

Godkänd av examinator?

Ja

GK

Ja

Godkänd av examinator?

Nej

UK

Godkänd av kommitté?

Ja

Ja Nej

Nej

Nej

Progression över tid• Samlad

portfolio som växer från termin till termin

Bärande och återkommande delar

• Portfolio

• Skriftliga prov vid kursslut

• OSCE

Specifikt exempel

Skriftlig strukturerad reflektion efter deltagande i ronder med exempelvis nedanstående innehåll. Adderas till portfolio

• Vad var syftet med ronden?

• Vilka deltog och varför?

• Hur skedde kommunikationen?

• Vad resulterade ronden i?

• Hur skulle man följa upp?

6" 7" 8" 9" 11"

Rapportering"enligt"SBAR""

Redogöra"för…"Visa"hur…"

Föreslå"lämplig…"Visa"hur…."

Rapportera…"

Rondarbete"på"vårdavdelning""

Redogöra"för…"Delta…."

Planera"och"föreslå"åtgärder…"

Genomföra"rond…""

PrevenHv"medicin"(livssHl,"miljö,"genus…)"

Värdera…" Föreslå"åtgärder…" …"eHska,"kulturella,"sociala"och"psykologiska"aspekter""

Förmedla"svåra"besked"Hll"paHent"&"anhöriga"

Redogöra"för"…" Föreslå"hur"läkare…"

Dödsfall" Redogöra"för…" "" Konstatera"dödsfall"

Medsittning kring en patient som studenten inhämtat journalinformation om och undersökt på vårdavdelning. Uppgift att föreslå och motivera undersökningar och åtgärder och tidsramar. Bedömning enligt formulär. Adderas till portfolio.

• Val av undersökningar [Inadekvat / Adekvat]

• Motivering till undersökningar [Inadekvat / Adekvat]

• Val av åtgärder [Inadekvat / Adekvat]

• Motivering till åtgärder [Inadekvat / Adekvat]

• Tidsmässig planering [Inadekvat / Adekvat]

• Motivering till tidsplaneringen [Inadekvat / Adekvat]

• Kommentarer och återkoppling

6" 7" 8" 9" 11"

Rapportering"enligt"SBAR""

Redogöra"för…"Visa"hur…"

Föreslå"lämplig…"Visa"hur…."

Rapportera…"

Rondarbete"på"vårdavdelning""

Redogöra"för…"Delta…."

Planera"och"föreslå"åtgärder…"

Genomföra"rond…""

PrevenHv"medicin"(livssHl,"miljö,"genus…)"

Värdera…" Föreslå"åtgärder…" …"eHska,"kulturella,"sociala"och"psykologiska"aspekter""

Förmedla"svåra"besked"Hll"paHent"&"anhöriga"

Redogöra"för"…" Föreslå"hur"läkare…"

Dödsfall" Redogöra"för…" "" Konstatera"dödsfall"

6" 7" 8" 9" 11"

Rapportering"enligt"SBAR""

Redogöra"för…"Visa"hur…"

Föreslå"lämplig…"Visa"hur…."

Rapportera…"

Rondarbete"på"vårdavdelning""

Redogöra"för…"Delta…."

Planera"och"föreslå"åtgärder…"

Genomföra"rond…""

PrevenHv"medicin"(livssHl,"miljö,"genus…)"

Värdera…" Föreslå"åtgärder…" …"eHska,"kulturella,"sociala"och"psykologiska"aspekter""

Förmedla"svåra"besked"Hll"paHent"&"anhöriga"

Redogöra"för"…" Föreslå"hur"läkare…"

Dödsfall" Redogöra"för…" "" Konstatera"dödsfall"

Studentledd rond på vårdavdelning. Bedömning enligt formulär (läkare resp sjuksköterska). Adderas till portfolio

• Läk: Typ av avdelning [Medicin / Kirurgi / Akutvård]

• Ssk: Antal patienter

• Läk/Ssk: Kommunikation med patienter [Inadekvat / Adekvat / Utmärkt / Ej akt]

• Läk: Undersökning patienter [Inadekvat / Adekvat / Utmärkt / Ej akt]

• Ssk: Kommunikation med övrig personal [Inadekvat / Adekvat / Utmärkt / Ej akt]

• Läk: Förmåga att sammanställa och värdera informationen [Inadekvat / Adekvat / Utmärkt]

• Läk: Förmåga att planera undersökningar och åtgärder [Inadekvat / Adekvat / Utmärkt]

• Läk/Ssk: Förmåga att säkerställa gemensam förståelse i rondteamet [Inadekvat / Adekvat]

• Läk: Sammanfattande bedömning [1-5]

APPENDIX Klinisk medicin 1 ­ kursmålsförslag

Förslag: Kursmål för ny kurs ”Klinisk medicin 1” (= ”nya proppen”) Magnus Ekelund 141120 Kursens omfattning: 5 v under (ej i slutet av) T5. Vid planering av kursen så måste den höga lärartätheten, samt det faktum att många av lärarna sannolikt också kommer att vara verksamma parallellt vid undervisning på högre terminer, beaktas! Kursens syfte: Att göra studenten väl förberedd för studierna på de kliniska terminerna. Att träna ämnesövergripande färdigheter och förmåga. Att träna medicinskt beslutsfattande och problemlösning, kroppsundersökning, bemötande, kommunikativ förmåga, ledarskap, interprofessionellt samarbete samt samverkan mellan olika vårdnivåer. Kursmål: Studenten ska vid avslutad kurs:

1. Ha kännedom om sjukvårdens organisation. 2. Ha kännedom om arbetssätt på slutenvårdsavdelning, öppenvårdsavdelning och

akutmottagning på sjukhus. 3. Kunna verka i praktisk sjukvårdsmiljö med fullgott beaktande av sekretess 4. Kunna tillämpa, basala hygienprinciper. 5. Kunna ta upp en anamnes och genomföra kroppsundersökning. 6. Kunna skriva och diktera inskrivningsanteckning, daganteckning och olika sorters

remisser. Ha kännedom om vad en epikris är. 7. Ha grundläggande kännedom om klinisk farmakologi. 8. Känna till principerna för bedömning av akut sjuk patient. 9. Ha kännedom om bild- och funktionsmedicinska undersökningsmetoder (röntgen, DT,

MR, ultraljud, EKG, lungscint, myokardscint, blodtrycksundersökning, ekokardiografi, SPECT, njurfunktionsundersökning och lungfunktionsundersökning).

10. Ha kännedom om grundläggande psykiatri med fokus på kunskap och färdigheter som är av stor betydelse under de första kliniska terminerna (psykiskt status, depressionsbedömning och suicidriskbedömning)

11. Ha kännedom om, och ha börjat träna, medicinska utredningar och resonemang i konkreta patientfall.

12. Kunna sätta PVK. 13. Kunna genomföra S-HLR. 14. Kunna innebörden i begreppen ”evidensbaserad medicin” och ”systematisk översikt”.

Kursinnehåll: (siffran i parentes hänvisar till vilket/vilka kursmål ovan som tränas)

Föreläsning om sjukvårdens organisation (1)

APPENDIX Klinisk medicin 1 ­ kursmålsförslag

Föreläsning om lagar, sekretess m.m av ex. chefläkare (3) Föreläsning om hygien (4) Föreläsning om bedömning av pat före och på akuten (2, 8, 11) Praktiska övningar (”skådespel” samt autentiska fall på avdelning/mottagning) med

anamnes och journalskrivning (5, 6) Undervisning om aktuellt elektroniskt journalsystem (Melior) (6) Föreläsning om professionell kommunikation och rapportering, ex SBAR (1, 2) Föreläsningar i klinisk farmakologi (7) Föreläsning om bedömning av svårt sjuk patient, inklusive HUSK-MIDAS och

studiebesök på akutmottagning (2, 8) Statusövningar (AT, hjärta-kärl, lungor, munhåla och svalg, tyreoidea, lymfkörtlar,

buk, yttre genitalia, PR, mammae, neurologi, leder) (5) Praktiska övningar på skill-center (PVK och S-HLR) (12, 13) Introduktionsföreläsning till psykiatri inkl undervisning om den biopsykosociala

modellen, psykiskt status, ångest, den normala krisen, depressionsbedömning och suicidriskbedömning (2, 3, 5, 10)

Introduktionsföreläsningar till ämnena internmedicin, akut neurologi, ortopedi, kirurgi och infektion (1, 2)

Eget arbete med autentiska patientfall, som dock kan vara i ”teoretisk” form. Förslag: sex fall: bröstsmärta, dyspné, syncope, diabetesketoacidos, hjärtsvikt, bensvullnad. Somatiska och psykiatriska differentialdiagnoser ska beaktas. (8, 9, 11, 14)

Föreläsningar och praktiska övningar i bild- och funktionsmedicinska undersökningsmetoder (röntgen, DT, MR, ultraljud, EKG, lungscint, myokardscint, blodtrycksundersökning, ekokardiografi, SPECT, njurfunktionsundersökning och lungfunktionsundersökning). (9)

Introduktionsföreläsning till ämnet evidensbaserad medicin (14) Föreläsningar med praktiskt tips kring läkarstudier och yrket i allmänhet.

o Ex två kompletterande föreläsning där den ena ges av äldrekursare och den andra av mycket erfaren läkare (1, 2)

Två dagar på vårdavdelning där studenten i förväg fått specifik uppgift (2, 3, 4, 5, 11) o Ex dag 1: Hur går en rond till? De olika yrkesgruppernas roller? Hur gick

kommunikationen till? Uppstod missförstånd? o Ex dag 2: Vilka uppgifter hade läkaren under dagen och hur strukturerades

arbetet? o Ex dag 2: Att skriva en journalanteckning.

Examination

Deltagande i redovisning och diskussion efter vårdavdelningsdagarna Redovisning i grupp av patientfallen MCQ-skrivning (kort sådan) OSCE

APPENDIX Klinisk medicin 1 - schemaexempel

FÖRSLAG: Klinisk medicin 1 (”nya proppen”) Magnus Ekelund

Kursvecka 1

Måndag OBS! Se annat mer detaljerat schema för denna dag!

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

8.15-9.00

Upprop

Sjukvårdens organisation

Anamnes och journalskrivning (autentiskt pat fall spelas upp som ”teater”. Interaktivt med förslag till förbättringar)

Klinisk farmakologi Bedömning av svårt sjuk patient

9.15-10.00

Se särskilt schema

Vad har jag rätt att göra med journaler och annat? Ex. chefläkare

Anamnes och journalskrivning Genomgång av principer

Bedömning av svårt sjuk patient

10.15-11.00

Se särskilt schema

Hygien

Anamnes och journalskrivning Skriv själv journal på första timmens fall.

Klinisk farmakologi Studiebesök på akutmottagningen

11.15-12.00

Se särskilt schema Hygien

Hur kommunicerar och rapporterar vi professionellt?

Klinisk farmakologi Studiebesök på akutmottagningen

12.00-13.00

Lunch Lunch Lunch Lunch Lunch

13.00-14.30

Se särskilt schema

Introduktion till internmedicin

Grupp 1: Vårt journal- system

Grupp 2: Intro till grupparb. med patientfall

Klinisk farmakologi

Arbete i grupp med patienfall

14.30-15.00

Paus Paus Paus Paus

APPENDIX Klinisk medicin 1 - schemaexempel

15.00 16.15

Se särskilt schema Introduktion till kirurgi

Grupp 1: Intro till grupparb. med patientfall

Grupp 2: Vårt journal- system

Klinisk farmakologi Arbete i grupp med patienfall

APPENDIX Klinisk medicin 1 - schemaexempel

Kursvecka 2

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

8.15-9.00

Status 1: (AT, hjärta-kärl, lungor)

Status 3: Buk, genitalia, PR

Dag då status tränas ute på avdelningar, mottagningar

Intro till akut neurologi

En överlevnadsguide till sjukhusdjungeln Äldrekursare

9.15-10.00

Medvetslöshet

En överlevnadsguide till sjukhusdjungeln Äldrekursare

10.15-11.00

Status 2: (munhåla o svalg, tyreoidea, lgll)

Status 4: mammae

Medvetslöshet inkl film

Tio tips till dig som ska bli läkare Klinikens nestor

11.15-12.00

Neurologstatus teori

Frågestund med klinikledningen, allmän avstämning med kursledning

12.00-13.00

Lunch Lunch Lunch Lunch

13.00-14.30

Praktisk övning av anamnes och status på avd

Praktisk övning av anamnes och status på avd

Statusövningar i grupp, neurologi

Arbete i grupp med patienfall

14.30-15.00

Paus Paus Paus Paus

15.00 16.15

Praktisk övning av anamnes och status på avd

Praktisk övning av anamnes och status på avd

Statusövningar i grupp, neurologi

Arbete i grupp med patienfall

APPENDIX Klinisk medicin 1 - schemaexempel

Kursvecka 3

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

8.15-9.00

Introduktion till bild- och funktionsmedicin

EKG I Arbetsprov Strålfysik Njurfunktion

9.10-9.55

Basal radiologi Modaliteter

EKG II Thoraxradiologi Lungscint + CT Övning EKG

10.10-10.55

Neuroradiologi

EKG III Lungfunktion Blodtryck Övning Lungfunktion

11.05-11.50

Kontrast och remiss

EKG IV Lungfunktion Myokardscint Radiologisk utredning av akut bröstsmärta

11.50-12.50

Lunch Lunch Lunch Lunch Lunch

12.50-13.35

Demonstration CT

Demonstration EKG

Demonstration Arbetsprov

Demonstration Ekokardiografi

Övning

13.40-14.25

Demonstration Ultraljud

Demonstration EKG

Demonstration Lungfunkton PEF

Demonstration Ekokardiografi

CASE EKG

14.40-15.25

Demonstration MR

Demonstration Carotis

Demonstration EKG

Demonstration SPECT

15.30-16.15

Demonstration Radiologi

Demonstration Carotis

Demonstration Lungfunktion

Demonstration EKG

APPENDIX Klinisk medicin 1 - schemaexempel

Kursvecka 4

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

8.15-9.00

Intro till ortopedi

Intro till infektion En dag på vårdavdelning. Uppgifter att lösa under dagen: Hur går en rond till? De olika yrkesgruppernas olika roller? Hur gick kommunikationen till? Uppstod missförstånd?

En dag på vårdavdelning. Uppgifter att lösa under dagen: Vilka uppgifter hade läkaren under dagen? Skriva journalant.

Redovisning/diskussion av vårdavdelningsdagarna

9.15-10.00

10.15-11.00

Statusövning: Leder, ortopedi

Intro till psykiatri Den biopsykosociala modellen Den normala krisen, depression, ångest missbruk Psykiskt status, suicidriskbedömning

11.15-12.00

12.00-13.00

Lunch Lunch Lunch

13.00-14.30

Introduktion till evidensbaserad medicin

Forts. psykiatri

Arbete i grupp med patienfall

14.30-15.00

15.00-16.15

APPENDIX Klinisk medicin 1 - schemaexempel

Kursvecka 5

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

8.15-9.00

Redovisning i grupp av patientfallen

PVK på skillcenter

Inläsning/förberedelse inför MCQ och OSCE

MCQ OSCE

9.15-10.00

10.15-11.00

11.15-12.00

12.00-13.00

Lunch Lunch Lunch

13.00-14.30

Redovisning i grupp av patientfallen

S-HLR på skillcenter

Inläsning/förberedelse inför MCQ och OSCE

14.30-15.00

15.00 16.15

Förslag farmakologi på läkarutbildningen version 2014-11-23 Patrik Midlöv

Farmakologi under läkarutbildningen

Flera aktiva lärare och kliniker har påtalat brister i studenters och nyblivna läkares kunskaper inom farmakologi. Det har under lång tid inte funnits något sammanhållande ansvar för farmakologin under läkarutbildningen. Samtidigt har det funnits ett tydligt intresse hos den grupp som nu utreder den framtida läkarutbildningen i Lund, att förstärka farmakologin. Med detta i åtanke så gjorde Patrik Midlöv tillsammans med Peter Höglund, Tommy Eriksson och Gudrun Edgren ett projekt för att skapa underlag för framtida undervisningen i farmakologi. Genom att använda oss av Delphi-metodik tog vi i flera olika steg reda på vilka kompetenser inom läkemedelsområdet som nyblivna läkare bör ha. Det var ca 25 läkare från Södra Sjukvårdsregionen som medverkade i alla steg. Det fanns bland dessa läkare både ST-läkare och erfarna läkare med lång klinisk erfarenhet. Med framtaget underlag bör man skapa ett kompetensbaserat curriculum. Farmakologi ska undervisas på grundläggande nivå och med fokus på praktisk farmakologi under T5 som ett led i den klinikföreberedande undervisningen (propedeutiken). Under T6-T9 + T11 föreslås farmakologiundervisningen vara en integrerad del i ordinarie kurser inkl. ett allmänt avsnitt med klinisk farmakologi på T6. Dessutom som hittills möjlighet till BoF (Evidensbaserad praktisk farmakoterapi) under T11.

Förslag övergripande ­ Samordning med övergripande ansvar för all farmakologi/klinisk farmakologi på liknande sätt som man har för t ex

professionell utveckling. Det innebär en huvudansvarig person som ansvarar för innehåll och progression på ett övergripande plan T1-T11.

Förslag farmakologi på läkarutbildningen version 2014-11-23 Patrik Midlöv

­ Kursmål med farmakologi på samtliga berörda kurser ­ Kursmål ska sättas för att uppnå önskvärda kompetenser ­ Dessa kursmål ska examineras ­ Tydlig progression från basal farmakologi till klinisk farmakologi kopplat till resp. sjukdom (läkemedel) och sedan på T11 till

mer komplexa situationer (multisjuka äldre med polyfarmaci).

Förslag farmakologi på läkarutbildningen version 2014-11-23 Patrik Midlöv

Förslag farmakologi terminsvis för framtida läkarutbildning vid Lunds Universitet

Termin

Kurs Innehåll Omfattning Undervisningsform Examinationsform

T1

T2

T3 Mikrobiologi och infektioner Inflammatoriska – autoimmuna sjukdomar Neoplastiska sjukdomar

Farmakologi relaterat till ämnet Farmakologi relaterat till ämnet Patofysiologi, morfologi och farmakologi

5v 2v 2v

MCQ

T4 Patobiologi Patofysiologi, morfologi och farmakologi

18v MCQ

T5 Propedeutik Praktisk farmakologi, ordination, förskrivning

1 dag Föreläsning + gruppundervisning

OSCE

T6 Klinisk medicin 1 Internmedicin

Klinisk farmakologi 5 dagar MCQ

Förslag farmakologi på läkarutbildningen version 2014-11-23 Patrik Midlöv

T7 Klinisk medicin 2 (Dermatologi, Infektion, Neurologi, Reumatologi, Ögon, ÖNH)

ALLA ÄMNEN: Läkemedel vid neurologiska-, ÖNH-, ögon-, hud-, veneriska-, reumatologiska och infektions-sjukdomar. Samlad undervisning under INFEKTION: Antibiotika (inklusive svamp och ngt om tb) och antivirala läkemedel ÖGON: Specifika beredningsformer salva/kräm/ögon-/örondroppar (intraokulära injektioner)

Svårt att ange då farmakologi bör finnas insprängt i anslutning till diagnosrelaterad undervisning. 10 timmar renodlade föresläsn/semin samt vid varje organrelaterad sjukdomsgenomgång, vid ronder under teoridel samt under 2 vfu veckor infektion.

Föreläsning, case, gruppövningar. Scenario med akut handläggning av status epileptikus på kliniskt träningscenter. Föreläsningar, seminarier, icke examinerande dugga både i teoridel samt vid vfu, klinisk patientanknuten grupp-undervisning vfu och ronder

Del i skriftlig tentamen OSCE Portfolio

T8 Klinisk medicin 3 (Anestesi, Onkologi, Kirurgi,

Läkemedel för profylax, manifesta infektioner och cytostatika/målriktade terapier ingår i de case, föreläsningar etc. som

Onkologerna har 2 tim avsatt för undervisning i grupp om cytostatika. Övrig farmakologisk undervisning ligger

Föreläsningar, gruppundervisningar/case och vfu

MCQ OSCE

Förslag farmakologi på läkarutbildningen version 2014-11-23 Patrik Midlöv

Ortopedi, Urologi)

studenter deltar i under hela T8 och i nästan samtliga delmoment. Vidare har anestesi ett speciellt avsnitt för studenterna rörande narkos/regional och lokal bedövning.

helt invävd i case/föreläsningar under resp. moment då terapi disk för det enskilda fallet.

T9 Klinisk medicin 4 (Pediatrik, Gynekologi, BUP, Psykiatri, Beroendelära)

Läkemedel vid graviditet och amning, klinisk farmakologi behandling barn, läkemedel vi psykiatriska sjukdomar, behandling av missbruk samt risker för läkemedelsmissbruk

Omfattningen är svår att precisera då farmakologi tas upp vid föreläsningar/case om olika sjukdomstillstånd. Särskilda undervisnings- moment avseende farmakologiska principer vad gäller barn, graviditet, missbruk samt psykisk sjukdom behöver säkerställas. Hur och i vilken omfattning behöver diskuteras med övriga moment-

Föreläsningar, case, praktiska undervisningsmoment i kliniken

Redovisning i grupp av patientfall. Skriftlig tentamen

Förslag farmakologi på läkarutbildningen version 2014-11-23 Patrik Midlöv

ansvariga på terminen.

T11 Individ och Samhälle

Fokus multisjuka äldre, polyfarmaci, interaktioner

8 timmar Föreläsning + case allmänmedicin och geriatrik

Del i skriftlig tentamen

T11 BOF Evidensbaserad praktisk farmakoterapi

EBM, läkemedelsbehandling vid specifika sjukdomar, hälsoekonomin och läkemedel mm

5 veckor Föreläsningar, gruppundervisning, praktiska övningar

Skriftlig tentamen

Förslag farmakologi på läkarutbildningen version 2014-11-23 Patrik Midlöv

Bilaga 1. Kompetenskrav farmakologi för nyblivna läkare (i fallande ordning enligt Delphi­metodik) Den nyutexaminerade läkaren ska

Kunna kommunicera med andra läkare Kunna dokumentera läkemedelsförskrivning Kunna praktiskt förskriva läkemedel Kunna anpassa läkemedelsbehandling utifrån patientens njurfunktion Visa förståelse för när läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på graviditet Visa förståelse för utveckling av resistens mot antibiotika Kunna kommunicera med annan vårdpersonal Kunna hitta information om kontraindikationer Ha insikt om den egna kunskapens gränser och veta när man behöver konsultera kollega Ha insikt om den egna kunskapens gränser och kunna hitta relevant information Kunna tolka text i FASS Visa förståelse för läkarens ansvar för läkemedelsbehandling Visa förståelse för läkemedelsrelaterade problem Visa förståelse för problem vid överdosering eller intoxikation Känna till innebörden av begreppet abstinens Kunna skapa allians med patienten Veta vilka preparat som utgör grundbehandling vid vanliga akutsituationer Veta vilka preparat som utgör grundbehandling vid diabetes Veta vilka preparat som utgör grundbehandling vid hypertoni Kunna använda E-recept Vara medveten om risker för beroendeutveckling

Förslag farmakologi på läkarutbildningen version 2014-11-23 Patrik Midlöv

Visa förståelse för kontraindikationer Kunna ta läkemedelsanamnes Känna till innebörden av halveringstid Identifiera läkemedelskombinationer som är särskilt olämpliga Visa förståelse för när läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens ålder Veta vilka principer som gäller för val av antibiotika vid vanliga infektioner Kunna tillämpa receptregler Kunna informera patienten om val av behandling Visa förståelse för dos-effektrelation Kunna motivera patienten till god följsamhet (compliance) Kunna informera patienten om eventuella biverkningar Veta vilka preparat som utgör grundbehandling vid andra vanliga folksjukdomar Visa förståelse för läkemedelslistor Visa förståelse för betydelsen av compliance för utvärdering av läkemedelseffekt Visa förståelse för läkemedels verkningsmekanismer Veta vilka principer som gäller för smärtbehandling (smärttrappan) Visa förståelse för innebörden av terapeutiskt fönster Känna till nyttan av att utföra koncentrationsbestämning av vissa läkemedel Visa förståelse för toleransutveckling Visa förståelse för farmakodynamik i olika åldrar Känna till innebörden av steady-state Kunna välja lämplig administrationsform vid läkemedelsbehandling Kunna informera patienten om hur läkemedlet fungerar Veta vilka preparat som utgör grundbehandling vid psykisk sjukdom Visa förståelse för hur läkemedel elimineras

Förslag farmakologi på läkarutbildningen version 2014-11-23 Patrik Midlöv

Känna till vanliga biverkningar av vanliga läkemedel Vara särskilt uppmärksam på risker med läkemedel som används i primärpreventivt syfte Kunna anpassa läkemedelsbehandling utifrån patientens leverfunktion Känna till innebörden av fettlösliget Känna till innebörden av vattenlöslighet Kunna lägga upp en läkemedelsbehandling inkluderande sätta in läkemedel (startdos) Visa förståelse för hur läkemedel metaboliseras Kunna informera patienten om särskilda instruktioner för att ta läkemedel Visa förståelse för varför läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens ålder Bedöma sannolikhet för läkemedelsinteraktioner Kunna välja lämplig beredningsform vid läkemedelsbehandling Kunna lägga upp en läkemedelsbehandling inkluderande dosjustera (måldos) Kunna kritiskt granska läkemedelsinformation från producenter Tillämpa det formellt gällande regelverket för läkemedelsbehandling Visa förståelse för varför läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på graviditet Visa förståelse för när läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens vikt Visa förståelse för att läkemedels selektivitet kan vara dosberoende Visa förståelse för när läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens kön Kunna lägga upp en läkemedelsbehandling inkluderande sätta ut (utfasning) Visa förståelse för vad biverkningar beror på Visa förståelse för den fördröjning som kan finnas mellan ordination och att patienten får sitt läkemedel Kunna anpassa läkemedelsbehandling efter annan organdysfunktion än lever och njure Veta vilka preparat som gäller för smärtbehandling inklusive dosering Kunna använda Pascal Visa förståelse för hur läkemedel absorberas

Förslag farmakologi på läkarutbildningen version 2014-11-23 Patrik Midlöv

Visa förståelse för hur läkemedel distribueras Känna till förstahandspreparat ur de huvudsakliga läkemedelsgrupperna Visa förståelse för utbytessystem avseende läkemedel Visa förståelse för när läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens kost Visa förståelse för mekanismer bakom läkemedelsinteraktioner Visa förståelse för receptormekanismer Kunna använda Dosdispensering Visa förståelse för hälsoekonomiska aspekter på läkemedel Visa förståelse för grupper av receptorer för att förstå korsreaktioner Visa förståelse för förmånssystem avseende läkemedel Vara kostnadsmedveten Visa förståelse för varför läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens vikt Visa förståelse för varför läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens kön Kunna kritiskt granska läkemedelsinformation från expertorgan Kunna kritiskt granska vetenskapliga publikationer om läkemedel Känna till att olika landsting har olika läkemedelsrekommendationslistor Visa förståelse för varför läkemedelsbehandling bör modifieras beroende på patientens kost Visa förståelse för läkemedelsprövningars förtjänster och brister Känna till vårdprogram Kunna identifiera ett läkemedels verkningsmekanism genom det generiska namnet Kunna identifiera ett läkemedels biverkningar genom det generiska namnet Kunna använda SFINX Visa förståelse för hur kliniska läkemedelsprövningar genomförs Känna till alla läkemedel som finns på rekommendationslistor

Akutsjukvård Förslag till nya lärandemål har formulerats i utredningen av en förnyad läkarutbildning som inlämnades till regeringen mars 2013 (www.regeringen.se/remiss). I Stefan Lindgrens betänkade föreslogs under domänen “färdighet och förmåga” ett nytt mål med lydelsen ”För läkarexamen ska studenten visa förmåga att självständigt diagnostisera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd”. Det har även från studenthåll inom ramen för den nuvarande läkarutbildningen efterfrågats en kurs i akutmedicin i utbildningens slut för att bättre förbereda studenterna för sin yrkesutövning efter läkarexamen.

I svar på detta har arbetsgruppen lagt fram ett förslag på lärandemål samt exemplifierat med akuta tillstånd som bör ingå i kursplanen för de klinikska terminerna 6­9 samt 11. Förslaget innefattar förutom målbeskrivning även exemplifiering av hur träningen bör ske med en terminsövergripande progression av färdigheter i det medicinska beslutsfattandet och förmågan till interprofessionell samverkan. Förslag på tillämpliga examinationsformer finns inlagda i appendix examninationsformer.

Eftersom de akuta tillstånd som bör tränas inte kan garanteras för varje enskild student under den verksamhetsförlagda utbildningen måste träningen ske i en alternativ miljö, så realistisk som möjligt. Detta måste ske inom verksamheten på Region Skånes kliniska träningscenter där resurser finns och tillgänglighet för utbildningens behov måste säkerställas genom nya avtal mellan universitetet och sjukvårdens verksamhetsansvariga.

En obligatorisk kurs i akutsjukvård föreslås läggas till under termin 11. Denna bör utformas med nuvarande Bredd och Fördjupningskurs (BoF­kurs) i akutsjukvård i Lund som förlaga, då det är denna kurs som uppskattas främst av studenterna. Den nuvarande BoF­kursen i akutsjukvård har som mål att fördjupa studenternas kunskaper inom akutsjukvårdstillstånd, inklusive trauma, och omfattar det prehospitala omhändertagandet samt arbetet på akutmottagningar. Den innefattar praktik på akutmottagning, medicinsk akutvårdsavdelning och ambulans, översiktsföreläsningar, scenarieövningar på kliniskt träningscentrum och en fördjupningsuppgift i form av en “pro­con­debatt”.

Det finns även en BoF­kurs inom akutsjukvård i Helsingborg som har en egen kursplan. De ansvariga kursgivarna på respektive kursort bör samarbeta för att gemensamt ta fram bästa möjliga kursplan.

Enligt de nuvarande kursplanerna är det maximala antalet studenter som kan gå akutkurserna i dagsläget 16 (Lund) + 20 (Hbg) = 36 studenter. När nu samtliga läkarstudenter under termin 11 ska läsa kursen i akutsjukvård kommer detta medföra en betydande “produktionsökning”. Detta kommer kräva en ökad lärarinsats, speciellt vid storskalesimuleringar på Region Skånes (RS) träningscenter.

Interprofessionelt teamarbete med storskalesimulering på RS kliniska träningscenter och primärt fokus på akuta livshotande sjukvårdssituationer bör införas. Läkar­ och

sjuksköterskestudenter på respektive programs sista termin bör tillsammans i team handlägga i storskalesimulering akuta livshotande sjukdomstillstånd, tillstånd/situationer som studenter vanligen inte får möjlighet att handlägga under praktikperioder. Detta ger träning i teamarbete, att ta till vara varandras olika kompetenser för att lösa komplicerade situationer inom praktiskt sjukvårdsarbete.

Arbetsdokument

1

PROFESSIONELL UTVECKLING LÄKARPROGRAMMET

LUNDS UNIVERSITET

Syfte Professionell Utveckling bör vara en strimma som går genom hela läkarutbildningen,

genom egna schemalagda moment. Utbildningen bör tydliggöras genom konkreta mål,

undervisningsformer som hjälper till i lärandet och att målen examineras på ett adekvat

sätt.

Syftet med strimman Professionell Utveckling är att på ett strukturerat sätt, med tydlig

progression, utveckla studenternas förmåga till:

• ett etiskt, psykologiskt insiktsfullt, empatiskt och professionellt förhållningssätt

gentemot patienter, närstående och medarbetare, med förmåga till såväl egen

bearbetning som bemötande av olika psykologiska krisreaktioner i samband med

sjukdom

• helhetssyn på patienten utifrån ett både medicinskt och humanistiskt synsätt,

med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna och med respekt för

patienters mångfald och likarätt

• kommunikation, ledarskap och samarbete i ett interprofessionellt team

• självkännedom, empati och förståelse för existentiella frågor

• att identifiera kunskapsbehov och ta eget ansvar för en ständig personlig och

professionell utveckling samt bidra till andras kompetensutveckling

• argumentation i etiska och medicinska frågor samt att värna om ett vetenskapligt

förhållningssätt i det kliniska arbetet

Mål, undervisning och examination finns i mer överskådligt format i separat fil (A3-format).

Undersökningsmetodik har lyfts ut från Professionell Utveckling för att läggas dels på den klinikförberedande kursen och dels inom de kliniska terminernas undervisning.

Arbetsdokument

2

Översiktlig struktur

Termin 1

Fokus: Grundläggande medicinsk juridik inkl. sekretess, det medicinska språket, inkl. latin I, grundläggande kommunikation.

Undervisning: Föreläsningar, seminarier, samarbete i grupp (i anslutning till PBL eller liknande), studiebesök på vårdcentral, självvärdering.

Termin 2

Fokus: Medicinsk etik I (grundkurs, inklusive filosofi), likarätt, medicinens historia, det medicinska språket inkl. latin II

Undervisning: Föreläsningar, seminarier, studiebesök på vårdcentral, självvärdering.

Termin 3

Fokus: Medicinsk etik II (fördjupning), samtalsmetodik I.

Undervisning: Föreläsningar, seminarier, rollspel, självvärdering.

Termin 4

Fokus: Samtalsmetodik II och III.

Undervisning: Analys av egna patientsamtal som spelats in på vårdcentralen, studiebesök på vårdcentral, självvärdering.

Termin 5

Fokus: Samtalsmetodik IV, säker vård, medicinsk juridik (inkl. sekretess), etik, likarätt, dokumentation och patientinformation, sjukvårdens organisation.

Undervisning: Seminarier, samtal med patienter, föreläsningar, träning i dokumentation och patientinformation, självvärdering.

Termin 6

Fokus: Etik, likarätt, grundläggande interprofessionellt arbete.

Undervisning: Seminarier, medsittning, kliniska övningar, övning tolksamtal, samtal med klinisk handledare, KUA/KUM, dagbok, självvärdering.

Arbetsdokument

3

Termin 7

Fokus: Etik, ledarskap, likarätt, medicinsk psykologi, kliniska övningar, samtal med klinisk handledare, dagbok, självvärdering.

Undervisning: Seminarier, medsittning, kliniska övningar, samtal med klinisk handledare, ledarskapsövningar, dagbok, självvärdering

Termin 8

Fokus: Interprofessionellt arbete avancerad nivå, döden och det svåra samtalet, säker vård, etik, likarätt.

Undervisning: Seminarier, gruppövningar och föreläsningar, KUA/KUM, medsittning, kliniska övningar, samtal med klinisk handledare, internat om existentiella frågor, dagbok, självvärdering.

Termin 9

Fokus: Etik, samtalsmetodik V, säker vård, likarätt.

Undervisning: Seminarier, medsittning, kliniska övningar, samtal med klinisk handledare, rollspel, dagbok, självvärdering.

Termin 10

Examensarbete

Undervisning: Självvärdering.

Termin 11

Fokus: Etik, existentiella frågor, sjukvårdens organisation (fördjupad), likarätt, läkaren i samhället

Undervisning: Debattartikel och muntlig argumentation etik, möte med existentiella företrädare, föreläsning, kliniska övningar, samtal med klinisk handledare.

Examinationsformer:

Tentamensfrågor Muntliga och skriftliga reflektioner med återkoppling Självvärderingsformulär Godkänd videoinspelning samtalsmetodik Dokumentationsuppgift Medsittning (formativ och summativ) Portföljexamination T5 och T11

Arbetsdokument

4

Godkända praktiska övningar samt ledarskapsövningar Etisk debattartikel samt muntlig etisk debatt Kliniskt förbättringsarbete

Mentorsverksamhet

Det är angeläget att läkarstudenterna har en person som de kan tala med under

utbildningen. Samtalen kan röra etik, yrkesrollen, patient-läkarrelation, samarbete med

andra (medstudenter, läkare, andra yrkeskategorier), personlig utveckling och på de

senare kurserna eventuellt val av specialitet, forskning och klinisk verksamhet.

Mentorsträffarna kan också struktureras kring formulär för självskattning, för den

personliga utvecklingen.

För att kunna rekrytera mentorer som räcker till samtliga studenter skulle man behöva

integrera detta med, till exempel, läkares specialisttjänstgöring förutom att man också

kan rekrytera läkare med längre erfarenhet i yrket. Det har även funnits en tanke från

studenthåll att man kan involvera ”äldrekursare”.

Det finns olika möjligheter att organisera mentorsträffarna. Antingen kan de vara helt

frivilliga och bygga på att studenterna själva kontaktar sin mentor vid behov, eller för att

underlätta kan man lägga in 1-2 mentorsträffar per termin i schemat under hela

läkarutbildningen..

Mentorssamtalet kan utvecklas kring olika formulär för självskattning, dagbok över den

kliniska placeringen, och vid något tillfälle andra modeller för personlig utveckling, t.ex.

360-gradersövningar eller liknande. Om man har en ordentlig och givande struktur för

träffarna så är det mer sannolikt att studenterna värderar dem i konkurrensen med

andra utbildningsmoment och t.ex. tentamensläsning.

Etik

Detta ämne följer studenterna från termin 2 till termin 11 med successivt ökande

kompetensnivå. Den praktiska delen av ett etiskt och professionellt förhållningssätt kan

undervisas och examineras genom medsittningar.

Samtalsmetodik

Detta ämne följer också studenterna genom utbildningen, i form av progressiva

utbildningsmål i fem nivåer. Under den kliniska utbildningen sker träning i

Arbetsdokument

5

samtalsmetodik även i form av medsittningar. Formulär för dessa kommer också att

förtydligas i utformning och bedömning för att spegla olika nivåer under utbildningen.

Likarätt och mångfald

Ämnet behöver stärkas, genom att det genomsyrar utbildningens olika moment. Det bör

ske en kontinuerlig utbildning av handledare och lärare. En viss del av undervisning i

mångfald kan integreras med Global Hälsa.

Interprofessionellt lärande

Detta ämne kan initieras på t.ex. termin 4, för att sedan utvecklas under termin 6 och 8

som grundläggande och avancerad nivå.

Gruppkommunikation och ledarskap

Dessa förmågor tränas under den grundläggande delen av utbildningen genom

interaktion med medstudenter, till exempel under PBL-arbeten och andra

gruppövningar. Under den kliniska utbildningen sker en successiv utveckling av

förmågan till kommunikation och ledarskap i grupp. Förmågan till ledarskap kan tränas

genom scenarioövningar på Practicum eller motsvarande, samt i kliniskt arbete på

KUA/KUM.

Medicinsk juridik

Grundläggande medicinsk juridik undervisas under de första terminerna, och fördjupas

successivt för att möta konkreta behov under de kliniska placeringarna.

Sjukvårdens organisation och ekonomi, prioriteringar och säker vård

Fördjupas under de kliniska terminerna efter en inledande genomgång under den

klinikförberedande kursen på termin 5.

Personlig utveckling

Tillfälle till personlig utveckling sker genom hela utbildningen i form av självvärdering,

mentorssamtal, samtal med kliniska handledare, 360-gradersintervju eller annan form

för feedback. Även muntliga och skriftliga reflektioner och dagboksskrivande kan utgöra

källor till personliga utvecklingsmål som kan följas upp av mentorn och den kliniska

Arbetsdokument

6

handledaren.

Medicinsk humaniora

Utöver de områden som har inkluderats under Professionell Utveckling, skulle det vara

önskvärt att läkarstudenter får undervisning i medicinsk humaniora, ett ämne som

tangerar flera av de kompetensområden som ingår i den professionella utvecklingen.

Undervisning i medicinsk humaniora kan ske genom till exempel litteratur- och

filmseminarier, egna reflektioner, fördjupning i medicinens historia och i skönlitterära

skildringar och sjukdom och död. Även personliga skildringar av arbetet som läkare är

viktiga för att studenterna ska kunna utvecklas i sin professionella roll. En litteraturlista

kan läggas ut på internet, med rekommendation om böcker. Denna lista kan successivt

uppdateras av både studenter och lärare.

Jenny Lindberg i samarbete med Gudrun Edgren, Margareta Troein, Cecilia Benoni, kompetensgrupp i etik, kompetensgrupp i likarätt, Klas Sjöberg och studentrepresentanter från hela läkarutbildningen.

2014-10-27

Arbetsdokument

PROFESSIONELL UTVECKLING UNDER LÄKARPROGRAMMET

Terminsmål/

Undervisning/

Examination

T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 T10 T11

Kunskap och förståelse

Beskriva de centrala delarna av lagar och förordningar av betydelse inom sjukvården

Visa grundläggande kunskaper i det medicinska språket inklusive latin

Förklara innebörden av centrala etiska teorier, begrepp och principer

Förklara innehållet i människovärdesbegreppet och de mänskliga rättigheterna

Visa fördjupade kunskaper i det medicinska språket inklusive latin

Ha kännedom om huvuddragen i medicinens historia

Analysera aktuella yrkesetiska regler samt vilka värdemässiga ställningstaganden de grundas på

Beskriva grundläggande psykologiska mekanismer och krishantering vid sjukdom

Redogöra för principer och arbetsredskap för säker vård

Förklara innehållet i människovärdesbegreppet och de mänskliga rättigheterna enligt internationella deklarationer, samt deras konsekvenser för hälso- och sjukvården i ett lokalt, nationellt och globalt perspektiv

Översiktligt beskriva sjukvårdens organisation, prioriteringar och ekonomi

Redogöra för förhållningssätt och strategier för samarbete och arbetsledning i en grupp

Definiera sin blivande yrkesroll i ett interdisciplinärt och interprofessionellt perspektiv

Beskriva de verktyg och beslutsvägar som finns för att främja säker vård

Förklara innebörden av ett samhälleligt arbete för att främja hälsa och förebyggande sjukvård

Redogöra för regelverket kring kontakt med massmedia och användandet av sociala medier i arbetet som läkare

Färdighet och förmåga

Kommunicera i grupp av medstudenter för gemensam problemlösning

Använda det medicinska språket inklusive latin i benämning av organ och kroppsdelar samt för sjukdomstillstånd

Reflektera över hur etnicitet, kultur, religion, ålder, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, genus och sexuell orientering kan påverka bemötande inom och upplevelse av hälso- och sjukvård

Etablera en förtroendefull kontakt och föra en dialog med patienter och närstående

Föra en dialog med patienter och närstående kring upplevelsen av sjukdom

Tillämpa gällande svensk sekretesslagstiftning och andra regelverk för sjukvårdsarbetet

Genomföra relevanta undersökningar och åtgärder, bedöma resultaten och rapportera dem på ett professionellt sätt

Genomföra ett inskrivningssamtal

Identifiera etiska problem i den kliniska vardagen

Föreslå utredning och planering i samråd med patient, samt efter genomförd utredning och insatt behandling kunna förklara genomförda åtgärder samt ge råd om fortsatt behandling, både icke-farmakologisk (livsstilsråd) och farmakologisk

Genomföra ett utskrivningssamtal inklusive uppföljningsplan

Aktivt använda sjukvårdens terminologi på ett adekvat sätt, samt följa regler kring dokumentation och kommunikation mellan olika enheter inom sjukvården

Analysera etiska problem och kunna tillämpa olika modeller för etisk analys

Förmedla medicinsk kunskap och samråda med övriga professioner i vården

Samråda professionellt med patienter och närstående vid svår sjukdom på ett tydligt och empatiskt sätt samt bemöta människor i kris

Bedöma etiska frågor ur olika perspektiv och kritiskt bearbeta sina egna och andras argument

Kunna medverka i ett interprofessionellt arbete och därigenom även kunna kommunicera konstruktivt med andra vårdgivare Kunna genomföra det svåra samtalet, t.ex. brytpunktssamtal, strukturerat och med empati, samt med respekt för patientens och närståendes utgångspunkter

Samarbeta och kommunicera med personal av alla kategorier och från olika enheter, med respekt för de olika yrkesområdenas ansvars- och kompetensområde, med målet att uppnå vård av god kvalitet

Handla med helhetssyn på patienten, främja delaktighet och värna om att patientens intressen respekteras

Kunna uppvisa en fördjupad förståelse för de omständigheter som kännetecknar situationen för en patient vid psykisk sjukdom. Som en konsekvens av denna insikt kunna bemöta patienten professionellt och empatiskt

Reflektera över sin egen utveckling i förhållande till läkaryrkets möjligheter och svårigheter

Utöva läkaryrket i enlighet med sjukvårdens juridiska regelverk, prioriteringar, säkerhetsrutiner och ekonomi

Argumentera kring normer och normkritik

Föra en etisk skriftlig samt muntlig argumentation med debatt

Initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt utvärdera medicinsk behandlingsverksamhet

Kunna kommunicera med det övriga samhället - framför allt massmedia - på ett sådant sätt att respekten för enskilda vårdtagare och arbetskamrater bibehålls Kunna reflektera över de krav som ställs på läkarens agerande från samhällets sida, både på ett lokalt, nationellt och globalt plan

Dela med sig av kunskaper och färdigheter och bidra med kompetensutveckling

Arbetsdokument

Jenny Lindberg 2014-10-26

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Reflektera över den verbala och icke-verbala kommunikationens betydelse i samarbetssituationer

Uppmärksamma normer och normkritik

Reflektera över etiska frågor

Uppvisa ett etiskt, psykologiskt insiktsfullt, empatiskt och professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående

Analysera och förhålla sig till etiska frågor i patientmötet

Reflektera över sin blivande yrkesroll i relation till etiska frågeställningar med anknytning till omhändertagande vid svår sjukdom/kroppsskada och i livets olika faser

Värna om sin professionella integritet, baserad på läkarregler, vetenskap och beprövad erfarenhet, med bibehållen respekt för patienten

Reflektera över normer och normkritik

Samarbeta i ett interprofessionellt team med respekt och förståelse för de olika professionernas ansvars- och kompetensområde

Visa lyhördhet för existentiella frågor hos sig själv och andra

Analysera hur etnicitet, kultur, religion, ålder, funktionsnedsättning, socioekonomisk status, genus och sexuell orientering kan påverka bemötande inom och upplevelse av hälso- och sjukvård

Identifiera sitt kunskapsbehov och självständigt ta ansvar för sin egen personliga och professionella utveckling, med självkännedom och empatisk förmåga

Fördjupat analysera likarätt ur ett individ-, yrkes- och samhällsperspektiv

Analysera lojalitetskonflikter och förhålla sig till dem på ett konstruktivt sätt

Undervisning Seminarium om kommunikation, träna i rollspel

Det medicinska språket, inkl. latin I

Föreläsning, övningar i lagar och förordningar, inkl. sekretess

Träna samarbete i gruppövningar (ex. PBL)

Studiebesök på vårdcentral 1 dag (tema: kommunikation)

Mentorssamtal

------------------

1,5 hp (1 vecka under introduktionskursen)

Grundkurs i etik (I), grundläggande filosofi

Träna samarbete i gruppövningar (ex. PBL)

Det medicinska språket, inkl. latin II

Föreläsning om medicinens historia med fokus på läkarrollen, konkretiseras därefter inom varje ämne/kurs

Föreläsning, seminarium om mänskliga rättigheter samt diskrimineringslagen

Studiebesök på vårdcentral 1 dag (tema: diskriminering, mänskliga rättigheter)

Mentorssamtal

-----------------

1,5 hp (1 vecka)

Fördjupning etik (II), föreläsning och gruppövningar

Samtalsmetodik I (rollspel, föreläsning)

Träna samarbete i gruppövningar (ex. PBL)

Studiebesök på vårdcentral 1 dag (tema: etiska frågeställningar)

Mentorssamtal

-----------------

0,8 hp (3 dagar)

Studiebesök på vårdcentral eller sjukhus 3 dagar, träna patientsamtal, videoinspelning (tema: besked om sjukdom)

Samtalsmetodik II (inspelade patientsamtal och påföljande analys i grupp)

Samtalsmetodik III (möta människor i kris, genusperspektiv, läkarens roll)

Interprofessionellt seminarium kring case (med studenter från andra vårdprofessioner)

Mentorssamtal

-------------------

1,5 hp (1 vecka i samband med nivåexamination)

Samtalsmetodik IV (samtal på sjukhus – mottagning och slutenvård)

Föreläsning i säker vård och i aktuell lagstiftning inklusive sekretess. Vad förbinder man sig till som läkare?

Miniföreläsning om sjukvårdens organisation, ekonomi, prioriteringar (grundnivå – var befinner jag mig?)

Seminarium om etik, anknytning till kliniska situationer

Föreläsning/seminarium likarätt, normkritik

Träning i dokumentation och patientinformation

Mentorssamtal

---------------------

1,5 hp (integrerat med klinikförberedande kurs)

Personlig reflektion/argumentation i portfölj (T6-T9)

Medsittning

Etikseminarium med anknytning till kurs

Kliniska övningar Practicum

Övning/videoinspelning tolksamtal med efterföljande reflektion (språk, kultur, genus, etnicitet)

Seminarium om interprofessionellt arbete

2 v KUA/KUM dagtid, med klinisk handledare närvarande hela tiden (tema: kliniskt tänkande, beslutsfattande)

Samtal med klinisk handledare, debriefing

Mentorssamtal kring dagbok, självvärdering

Medsittning

Etikseminarium och juridik med anknytning till kurs

Gruppdynamik och ledarskapsövningar (självkännedom, personlighetsanalys)

Seminarium likarätt + muntlig/skriftlig reflektion

Seminarium om krisreaktioner och bemötande vid svår sjukdom (klinisk nivå)

Kliniska övningar Practicum

Samtal med klinisk handledare, debriefing

Mentorssamtal kring dagbok, självvärdering

Medsittning

Seminarium patientsäkerhet

2 v interprofessionellt arbete på KUA/KUM (tema: ledarskap i rondsituationen och avdelningsarbetet)

Internat om existentiella frågor, liv och död

Föreläsning och gruppövningar normer och normkritik, likarätt

Träna interprofessionellt arbete i kliniska scenarier (Practicum)

Samtal med klinisk handledare, debriefing

Mentorssamtal kring dagbok, självvärdering

Medsittning

Etikseminarium och juridik med anknytning till kurs

Kliniska övningar Practicum

Samtalsmetodik V: Rollspel psykiatri

Seminarium kring säker vård, riskanalys, konsekvensanalys, avvikelserapportering, Lex Maria

Föreläsning/seminarium normkritik, likarätt i anslutning till Gyn/obst, psykiatri)

Samtal med klinisk handledare, debriefing

Mentorssamtal, 360-gradersövning eller annan form för feedback

Mentorssamtal

Handledare examensarbete

Specifika arbeten kring etik, patient-läkarrelationen,

medicinsk humaniora, medicinens historia, existentiella frågor i vård och omsorg, mångfald och likarätt inom vården

Medsittning

Debattartikel om ett medicinsk-etiskt fall, muntlig genomgång inför kursen, etisk debatt

Existentiella möten (andliga företrädare)

Föreläsning om sjukvårdens organisation, ekonomi, prioriteringar samt kontakt med media (fördjupad)

Mentorssamtal

Kliniska övningar Practicum

Personlig handledning under förberedande kurs i akutmedicin

Examination (exempel)

Tentamensfrågor

Godkänt samarbete i grupp (kriterier)

Muntlig reflektion kring studiebesöket

Skriftlig uppgift om det medicinska språket

Portfölj:

Självvärdering

Tentamensfrågor

Godkänt samarbete i grupp (kriterier)

Muntlig reflektion kring studiebesöket

Skriftlig uppgift om det medicinska språket

Portfölj:

Självvärdering

Tentamensfrågor

Muntlig reflektion kring studiebesöket

Godkänt samarbete i grupp (kriterier)

Portfölj:

Skriftlig reflektion etik med återkoppling

Självvärdering

Tentamensfrågor

Godkänt samarbete i grupp (kriterier)

Portfölj:

Skriftlig reflektion över studiebesök

Medsittning på vårdcentral

Självvärdering

Tentamensfrågor

Godkänd samtalsmetodik (muntlig)

Portfölj:

Godkänd dokumentationsuppgift, patientinformation

Självvärdering

Portföljexamination T1-5 (godkänd för att gå över till avancerad nivå)

Portföljuppgifter:

Skriftliga reflektioner med återkoppling

Dagbok

Självvärdering

Medsittning x 2

-------------

Tentamensfråga specifik juridik/etik

Portföljuppgifter:

Skriftliga reflektioner med återkoppling

Dagbok

Självvärdering

Medsittning x 2

-------------------

Godkända ledarskapsövningar

Tentamensfråga specifik juridik/etik

Portföljuppgifter:

Skriftlig argumentation med återkoppling

Dagbok

Godkänd praktisk övning med analys i grupp (anslutning till KUA)

Självvärdering

Medsittning x 2

--------------------

Tentamensfråga specifik juridik/etik

Feedback från medstudenter

Portföljuppgifter:

Skriftlig argumentation återkoppling

Dagbok

Självvärdering, dokument från 360 grader, feedback från medstudenter

Medsittning x 2

-------------------

Tentamensfråga specifik juridik/etik

Självvärdering Godkänd etisk debattartikel samt argumentation i samband med debatt

Tentamensfråga hälsa och samhälle, regler kring kontakt med media

Beskriva ett förbättringsarbete i rutiner inom sjukvården

Skriftlig reflektion likarätt

Självvärdering

Medsittning x 2 på vårdcentral

Portföljexamination inkl. dagbok T6-T11

VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT PÅ LÄKARPROGRAMMET VID LUNDS UNIVERSITET

Nuvarande utbildning i vetenskapligt förhållningssätt

Det finns en rad inslag på det nuvarande Läkarprogrammet som syftar till att främja studenternas

möjligheter att tillägna sig ett vetenskapligt förhållningssätt. Främst när det gäller omfattning och

djup är de två examensarbetena under T5 och T10 på kandidat‐ respektive masternivå, det första

med en tillhörande teoridel. Även under Grundkursen på termin 1 finns inslag av relevans för temat,

t.ex. vetenskapsteori och biostatistik. På övriga terminer används vetenskapliga artiklar som underlag

i undervisningen på preklinik, medan evidensbaserad medicin introduceras på de kliniska terminerna.

Trots ett antal särskilt goda exempel med ambitiösa uppgifter som redovisas skriftligt på enskilda

terminer (bl.a. T5 Lund, T8 Helsingborg) saknas dock ett helhetsgrepp avseende vetenskapligt

förhållningssätt över hela Läkarprogrammet. Avsaknaden av en programövergripande plan när det

gäller omfattning samt den bristande anpassningen av ambitionsnivå på de enskilda terminerna

omöjliggör sammataget en tydlig progression i denna aspekt av utbildningen.

Antaganden och tillvägagångssätt i förändringsarbetet

För att säkerställa att de nedan presenterade målen för utbildningen i vetenskapligt förhållningssätt

avseende omfattning och ambitionsnivå är relevanta i förhållande till Läkarprogrammets uppdrag har

de s.k. övergripande terminsmålen (Tabell 1) utformats så att de innehållsligt och språkligt ansluter

till de examensmål i högskoleförordningen som berör detta tema.

För terminerna T9 och T10 gäller att de övergripande terminsmålen är direkt baserade på en avvägd

sammanslagning av examensmålen för läkarexamen, målen för den generella masterexamen samt

målen i Lindgrens utredning, För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning. Vid avvägningen av

ambitionsnivå har hänsyn tagits till att evidensbaserad medicin och vetenskapligt förhållningssätt i

Lindgrens utredning framhålls som bärande temata i framtidens läkarutbildning, med allt högre krav

på läkarstudenternas och de unga läkarnas vetenskapliga kompetens. Omfattningen och strukturen

på målen för utbildningen i vetenskapligt förhållningssätt som presenteras här är också i samklang

med de diskussioner som under 2014 förts på nationell nivå mellan ansvariga för detta tema vid

landets läkarutbildningar.

Ett grundantagande i utvecklingsarbetet har varit att ett vetenskapligt förhållningssätt är något som

måste byggas upp över lång tid och som bäst befästs genom en alternering mellan teori och

tillämpning. Därför föreslås utbildningen i vetenskapligt förhållningssätt i möjligaste mån sträcka sig

genom hela Läkarprogrammet och alternera mellan att utgöra ett ”mål i sig” och användas som ett

”medel” för att bättre tillgodogöra sig rent medicinska kunskaper och färdigheter.

För att uppnå en rimlig progression i de övergripande terminsmålen genom hela utbildningen har

målen från T9/T10 stegvis ”projicerats bakåt” genom terminerna, från T8 ner till T1, med gradvis

lägre ambitionsnivå ju tidigare i utbildningen man befinner sig. Samtidigt har målen i denna process

anpassats till de olika förutsättningarna och övriga innehållet på terminerna T1‐T8. I grova drag kan

man beteckna utbildningen i vetenskapligt förhållningssätt på T1, T5 och T10 som ”mål i sig”, medan

den på T2‐T4 och T6‐T9 utgör ”medel”. De övergripande terminsmålen (läs examensmålen) har

därefter konkretiserats i s.k. kursmål (Tabell 2) som avses vara examinerbara och som genom sin

formulering antyder lämpliga lärandeaktiviteter.

Blocket T1‐T5‐T10 är inriktat mot och fokuserat på examensarbetena på kandidat‐ och masternivå

och omfattar både ”konsument‐” och ”producentperspektiv”. Tillämpningsblocken T2‐T4 och T6‐T9

har snarare ett ”konsument‐” än ett ”producentperspektiv” på det vetenskapliga förhållningssättet,

inom grundvetenskaperna respektive inom kliniken, det senare fokuserat på Evidensbaserad

medicin/hälso‐ och sjukvård. Detta upplägg resulterar för vissa kursmål i en relativt fingraderad

progression, termin för termin, medan progressionen för andra kursmål är mer språngvis. Besläktade

kursmål väver dessutom i vissa fall in i varandra, vilket är avsett att ytterligare bidra till integrationen

över terminerna, mellan teori och tillämpning samt mellan konsument‐ och producentperspektiven.

En särskilt viktig komponent i denna integration är examensarbetet på T5, som halvvägs mellan T1

och T10 utgör en skarp förövning till examensarbetet på masternivå, men också – tillsammans med

introduktionen till evidensbaserad medicin på kursen i Förberedande klinisk medicin – utgör ett

fundament för det vidare tillämpade arbetet med evidensbaserad medicin/hälso‐ sjukvård på T6‐T9.

Denna nyckelposition i utbildningen ligger bakom förslaget till en mer omfattande utbildning i

biostatistik på kursen Statistik och forskningsmetodik på T5 jämfört med nuläget.

Examination

Förslaget till förändring som presenteras i denna rapport förutsätter en samlad infrastruktur för såväl

utbildning som examination av vetenskapligt förhållningssätt, med spännvidd över hela

Läkarprogrammet. De två viktigaste komponenterna i denna infrastruktur är ett lärarlag, som bör

ledas av en huvudansvarig lärare med övergripande ansvar för vetenskaplig utveckling genom hela

programmet i samarbete med kursansvariga för Grundkursen på T1, examensarbetena på T5 och T10

samt specialistlärare inom informationskompetens, vetenskapsteori, statistik och etik, samt en

elektronisk portfölj. Portföljen blir ett kompletterande examinationsverktyg till de befintliga

examinationerna av examensarbetena på T5 och T10 och kan med fördel användas till både formativ

och summativ bedömning.

Martin Garwicz

Lund 2014‐12‐08

Kursmål Vetenskaplig Utveckling

Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4 Termin 5 Termin 6 Termin 7 Termin 8 Termin 9 Termin 10

Kunskap och förståelse: Studenten ska efter genomgången kurs kunna…

Vet‐U Grundkurs översiktligt redogöra för basala vetenskapsteoretiska, forskningsetiska, statistiska och epidemiologiska begrepp och principer tillämpliga inom det medicinska området

Ex‐1 Teoridel redogöra för basala vetenskapsteoretiska och forskningsetiska begrepp och principer, vetenskapsmetodik, grundläggande statistik, epidemiologi och kvalitativ metodik och upphovsrätt

Ex‐2 Teoridel på ett fördjupat sätt redogöra för vetenskapsteoretiska och forskningsetiska begrepp och principer, vetenskapsmetodik, statistik och epidemiologi

Proppen redogöra för basala begrepp och principer av relevans för systematisk utvärdering av vetenskapligt underlag tillämpliga inom evidensbaserad hälso‐ och sjukvård

redogöra för exempel på aktuella forskningsfrågor inom det medicinska området

redogöra för det aktuella kunskapsläget och om aktuell forskning inom en avgränsad del* av det medicinska området *T2‐T4 utgör här breddning snarare än fördjupning

Ex‐1 Uppsats på ett fördjupat sätt redogöra för det aktuella kunskapsläget och om aktuell forskning inom en avgränsad del av det medicinska området

Ex‐2 Uppsats på ett väsentligt fördjupat sätt redogöra för det aktuella kunskapsläget och om aktuell forskning inom en avgränsad del av det medicinska området

redogöra för exempel på metoder tillämpliga inom det medicinska området

redogöra för metoder tillämpliga inom en avgränsad del* av det medicinska området och för metodernas möjligheter och begränsningar *T2‐T4 utgör här breddning snarare än fördjupning

på ett fördjupat sätt redogöra för metoder tillämpliga inom en avgränsad del av det medicinska området och för metodernas möjligheter och begränsningar

på ett väsentligt fördjupat sätt redogöra för metoder tillämpliga inom en avgränsad del av det medicinska området och för metodernas möjligheter och begränsningar

Färdighet och förmåga: Studenten ska efter genomgången kurs kunna…

identifiera frågeställning i vetenskapliga artiklar inom det medicinska området

identifiera frågeställning och övergripande syfte i vetenskapliga artiklar inom en avgränsad del* av det medicinska området *T2‐T4 utgör här breddning snarare än fördjupning

formulera en specifik frågeställning av relevans för kunskapsutvecklingen inom det medicinska området, med utgångspunkt i det aktuella kunskapsläget

med utgångspunkt från en generell frågeställning och på ett strukturerat sätt formulera en specifik klinisk frågeställning som kan ligga till grund för en utvärdering inom en avgränsad del* av det medicinska området, med tillämpning av adekvata format för interventions‐ respektive diagnostiska studier *T6‐T9 utgör här breddning snarare än fördjupning

självständigt formulera specifika frågeställningar av relevans för kunskapsutvecklingen inom det medicinska området, med utgångspunkt i det aktuella kunskapsläget

identifiera olika typer av medicinska informationskällor utifrån given frågeställning eller uppgift med ämnesord eller kontrollerad vokabulär söka i en medicinsk databas

utifrån given frågeställning självständigt söka källor samt använda information från litteraturen för att belysa aktuell forskning i diskussion med medstudenter

utifrån given frågeställning självständigt söka och selektera källor samt använda information från litteraturen för att belysa aktuell forskning i diskussion med medstudenter

utifrån given frågeställning självständigt söka, selektera och värdera källor samt använda information från litteraturen för att belysa aktuell forskning i diskussion med medstudenter

utifrån specifik frågeställning självständigt söka, selektera och värdera källor samt använda information från litteraturen i ett fördjupningsarbete och i diskussion med medstudenter

utifrån specifik klinisk frågeställning tillämpa olika typer av strategier vid sökning av litteratur, med hjälp av mallar genomföra relevansbedömning av utvalda studier samt sammanfatta resultaten

utifrån specifik klinisk frågeställning tillämpa olika typer av strategier vid sökning av litteratur, med hjälp av mallar genomföra relevansbedömning och kvalitetsgranskning av utvalda studier samt sammanfatta resultaten

utifrån specifik klinisk frågeställning tillämpa olika typer av strategier vid sökning av litteratur, med hjälp av mallar genomföra relevansbedömning, kvalitetsgranskning och dataextraktion av utvalda studier samt sammanfatta resultaten

utifrån specifik klinisk frågeställning tillämpa olika typer av strategier vid sökning av litteratur samt med hjälp av mallar genomföra relevansbedömning, kvalitetsgranskning och dataextraktion av utvalda studier samt formulera evidensgraderade resultat

utifrån strukturerade strategier självständigt söka, selektera och värdera källor samt använda information från litteraturen för genomförande av ett fördjupningsarbete samt i diskussion med medstudenter

identifiera och formulera frågor om de olika delarna i en projektplan

författa en projektplan med utgångspunkt i frågeställningen och det övergripande syftet

självständigt författa en projektplan med lämplig studiedesign för fördjupningsarbetet med utgångspunkt i frågeställningen och det övergripande syftet

genomföra ett projekt med utgångspunkt från projektplan, sammanställa och analysera sina resultat samt kritiskt värdera betydelse och begränsningar av dessa med utgångspunkt i frågeställning och metod

genomföra ett projekt med utgångspunkt från projektplan, samla in data, analyser resultat samt självständigt sammanställa och kritiskt värdera betydelse och begränsningar av dessa med utgångspunkt i frågeställning och metod

identifiera metoder som använts i vetenskapliga artiklar inom det medicinska området

identifiera metoder som använts i vetenskapliga artiklar inom en avgränsad del* av det medicinska området och beskriva metodernas möjligheter och begränsningar *T2‐T4 utgör här breddning snarare än fördjupning

beskriva vetenskapliga metoder tillämpliga inom fördjupningsområdet, metodernas möjligheter och begränsningar samt förklara val av metoder relevanta för fördjupningsarbetet

diskutera vetenskapliga metoder tillämpliga inom fördjupningsområdet, metodernas möjligheter och begränsningar samt argumentera för val av metoder relevanta för fördjupningsarbetet

identifiera forskningsetiska principer i specifika sammanhang av relevans för det medicinska området

identifiera och föra ett resonemang kring forskningsetiska principer med specifik relevans för det egna fördjupningsarbetet

självständigt identifiera och föra resonemang kring forskningsetiska principer med specifik relevans för det egna och medstudenters fördjupningsarbeten

identifiera det behov av ytterligare kunskap som kan finnas inom fördjupningsområdet

författa ett abstrakt på engelska och en populärvetenskaplig sammanfattning på svenska som beskriver innehållet i en enskild vetenskaplig artikel

skriva en vetenskaplig uppsats på svenska eller engelska samt en populärvetenskaplig sammanfattning av denna på svenska

planera och självständigt skriva en vetenskaplig uppsats på engelska samt en populärvetenskaplig sammanfattning av denna, dels på svenska, dels på engelska

muntligt redogöra för och diskutera populärvetenskapliga publikationer

muntligt redogöra för och diskutera en vetenskaplig översiktartikel

muntligt redogöra för, sammanfatta och diskutera en vetenskaplig artikel inom en avgränsad del av det medicinska området

muntligt redogöra för, sammanfatta och diskutera en grupp vetenskapliga artiklar inom en avgränsad del av det medicinska området

självständigt muntligt redogöra för och diskutera det egna fördjupningsarbetet

självständigt muntligt redogöra för och diskutera resultat av en systematisk utvärdering av vetenskapligt underlag av relevans för en klinisk frågeställning inom en avgränsad del* av det medicinska området *T6‐T9 utgör här breddning snarare än fördjupning

självständigt på engelska muntligt redogöra för och diskutera det egna fördjupningsarbetet och den kunskap och de argument som ligger till grund för detta, i dialog med såväl forskare som medstudenter

formulera frågor till medstudenter i samband med deras presentationer av populärvetenskapligt material

formulera frågor till medstudenter i samband med deras presentationer av vetenskapligt material inom en avgränsad del* av det medicinska området *T2‐T4 utgör här breddning snarare än fördjupning

opponera på medstudenters fördjupningsarbete genom att kritiskt granska och muntligt ge konstruktiv återkoppling

formulera frågor till medstudenter i samband med deras presentationer av resultat av en systematisk utvärdering av vetenskapligt underlag av relevans för en klinisk frågeställning inom en avgränsad del* av det medicinska området *T6‐T9 utgör här breddning snarare än fördjupning

opponera på medstudenters fördjupningsarbete genom att på vetenskaplig grund kritiskt granska och ge konstruktiv återkoppling på engelska, såväl muntligt som skriftligt

Värderingsförmåga och förhållningssätt: Studenten ska efter genomgången kurs kunna…

göra bedömningar med hänsyn till forskningsetiska aspekter med specifik relevans för det egna fördjupningsarbetet

självständigt göra bedömningar med hänsyn till forskningsetiska aspekter med specifik relevans för det egna fördjupningsarbetet

identifiera brister i sina kunskaper och kompetenser

bedöma sitt kunskapsbehov och ta ansvar för sin kunskapsutveckling inom fördjupningsområdet

bedöma sitt kunskapsbehov och ta ansvar för sin kunskapsutveckling inom fördjupningsområdet

Martin Garwicz

Lund 2014‐12‐08

Övergripande mål Vetenskaplig Utveckling

T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 T8 T9 T10

Kunskap och förståelse Visa orientering om olika områden inom medicinsk forskning

Visa orientering om etiska principer tillämpliga inom medicinsk forskning

Visa orientering om metoder tillämpliga inom det medicinska området

Färdighet och förmåga Visa basal förmåga att söka och samla relevant information med utgångspunkt i en problemställning

Visa basal förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för medicinsk information i dialog med olika grupper

Värderingsförmåga och förhållningssätt Visa basal förmåga att inom det medicinska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och etiska aspekter

Visa basal förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom det medicinska området och att utveckla sin kompetens

Kunskap och förståelse Visa orientering om aktuellt forskningsarbete inom specifika delar av det medicinska området

Visa orientering om tillämpliga metoder inom specifika delar av det medicinska området och om metodernas möjligheter och begränsningar

Färdighet och förmåga Visa förmåga att söka och samla relevant information med utgångspunkt i en problemställning

Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för medicinsk information i dialog med olika grupper

Värderingsförmåga och förhållningssätt Visa förmåga att inom specifika delar av det medicinska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och etiska aspekter

Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom specifika delar av det medicinska

Kunskap och förståelse Visa orientering om aktuellt forskningsarbete inom specifika delar av det medicinska området

Visa orientering om tillämpliga metoder inom specifika delar av det medicinska området och om metodernas möjligheter och begränsningar

Färdighet och förmåga Visa förmåga att söka, samla och granska relevant information med utgångspunkt i en problemställning

Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera medicinsk information i dialog med olika grupper

Värderingsförmåga och förhållningssätt Visa förmåga att inom specifika delar av det medicinska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och etiska aspekter

Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom specifika delar av det medicinska

Kunskap och förståelse Visa orientering om aktuellt forskningsarbete inom specifika delar av det medicinska området

Visa orientering om tillämpliga metoder inom specifika delar av det medicinska området och om metodernas möjligheter och begränsningar

Färdighet och förmåga Visa förmåga att söka, samla, granska och värdera relevant information med utgångspunkt i en problemställning

Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera medicinsk information och medicinska problem i dialog med olika grupper

Värderingsförmåga och förhållningssätt Visa förmåga att inom specifika delar av det medicinska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och etiska aspekter

Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom

Kunskap och förståelseVisa kunskap och förståelse inom det medicinska området och om områdets vetenskapliga grund

Visa fördjupade kunskaper inom specifika delar av det medicinska området

Visa kunskap om aktuellt medicinskt forskningsarbete och om etiska principer inom sådant arbete

Visa kunskap om tillämpliga metoder inom det medicinska området och insikt i metodernas möjligheter och begränsningar

Färdighet och förmåga Visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, och frågeställningar

Visa sådan färdighet som krävs för att delta i medicinskt forskningsarbete

Visa förmåga att kritiskt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar av relevans för kunskapsutvecklingen inom det medicinska området

Visa förmåga att planera, med adekvata metoder genomföra

Kunskap och förståelse Visa orientering om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet i yrkesutövningen

Färdighet och förmåga Visa förmåga att medverka i förbättringsarbete och utvärdering av medicinsk behandlingsverksamhet

Kunskap och förståelse Visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet i yrkesutövningen

Färdighet och förmåga Visa förmåga att medverka i och genomföra förbättringsarbete och utvärdering av medicinsk behandlingsverksamhet

Kunskap och förståelse Visa fördjupad kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet i yrkesutövningen

Färdighet och förmåga Visa förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete och utvärdering av medicinsk behandlingsverksamhet

Kunskap och förståelse Visa väsentligt fördjupad kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet i yrkesutövningen

Färdighet och förmåga Visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete och utvärdering av medicinsk behandlingsverksamhet

Kunskap och förståelse Visa fördjupad kunskap och förståelse inom det medicinska området och om områdets vetenskapliga grund

Visa väsentligt fördjupade kunskaper inom specifika delar av det medicinska området

Visa insikt i aktuellt medicinskt forsknings‐ och utvecklingsarbete och kunskap om etiska principer inom sådant arbete

Visa fördjupad metodkunskap inom det medicinska området och fördjupad insikt i metodernas möjligheter och begränsningar

Färdighet och förmåga Visa fördjupad förmåga att söka, samla, kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och värdera komplexa företeelser och frågeställningar

Visa sådan färdighet som krävs för att genomföra medicinskt forskningsarbete

Visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar av relevans för kunskapsutvecklingen inom det medicinska området

Visa förmåga att planera, med adekvata metoder självständigt genomföra samt utvärdera ett

området och att utveckla sin kompetens

området och att utveckla sin kompetens

specifika delar av det medicinska området och att utveckla sin kompetens

samt utvärdera ett kortare vetenskapligt projekt inom givna tidsramar inom det medicinska området

Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera medicinsk information, problem och lösningar i dialog med olika grupper

Visa förmåga att på vetenskaplig grund kritiskt granska, bedöma och använda medicinskt relevant information

Värderingsförmåga och förhållningssätt Visa fördjupad förmåga att inom det medicinska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och etiska aspekter

Visa fördjupad förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom det medicinska området och att utveckla sin kompetens

Visa insikt om kunskapens roll i samhället och människors ansvar för hur den används

vetenskapligt projekt inom givna tidsramar inom det medicinska området

Visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera forskningsresultat och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med likar och lekmän

Visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund kritiskt granska, bedöma och använda medicinskt relevant information

Värderingsförmåga och förhållningssätt Visa väsentligt fördjupad förmåga att inom det medicinska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och etiska aspekter

Visa väsentligt fördjupad förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom det medicinska området och att fortlöpande utveckla sin kompetens

Visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används

Martin Garwicz

Lund 2014‐12‐08

Tankar kring införandet av anatomistrimma på den nya läkarutbildningen

Fredrik Bengtsson

HT14

Sammanfattning

Anatomiundervisningen på läkarutbildningen vid Lunds universitet fick efter EQ 11 utvärderingen kritik av studenter och lärare. Kritiken har fokuserade på att studenterna inte har tillräckliga anatomikunskaper då de når de kliniska terminerna. Sett till studenternas tentamensresultat i anatomi på termin 2 och 3 där huvuddelen av anatomiundervisningen ligger så har studenterna mycket goda anatomikunskaper. Trots detta upplever studenterna att de saknar tillräckliga anatomikunskaper från termin 6 till 11. När studenternas hågkomst av sina anatomikunskaper senare testats i progress test visar det sig att hågkomsten av anatomikunskaperna inte avviker ifrån övriga ämnen i utbildningen. För att komma till rätta med studenternas upplevda känsla av okunskap föreslås: 1) att klaragöra det pedagogiska upplägget av anatomiundervisningen under hela läkarutbildningen för studenterna redan under de tidiga prekliniska terminerna. 2) Att öka fokus för det pedagogiska upplägget av anatomiundervisningen under de tidiga terminerna på djupinlärning genom att bredda läraktiviteterna i anatomiundervisningen. 3) Utveckla möjligheterna till repetition och formaliserade test under de högre terminerna. 4) Ökad kommunikation vad gäller anatomiundervisningen mellan ansvariga lärare på termin 1-11. Införandet av ett samordningsansvar för anatomistrimman för bevakning av ämnet.

2

Introduktion

Under 2011 uppmärksammades anatomiämnet på läkarprogrammet vid Lunds universitet genom en rad artiklar i dagspressen (1,2,3) där lärare och studenter vid läkarprogrammet uttryckte sin oro över studenternas anatomikunskaper. I artiklarna tryckte man bland annat på avsaknaden av dissektioner som en viktig orsak till kunskapsbristen. ’Studenternas kunskaper är mycket sämre sedan de slutat att dissekera, säger Peter Krantz, rättsläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund’ (1). I samband med detta genomförde Medicinska föreningen en fakultetshearing inom ramen för EQ11 om anatomiämnet i Lund i maj 2012. Motsvarande hölls det också en studenthearing för att skapa sig en bild av studenternas erfarenheter och uppfattning om ämnet. Resultatet från undersökningen publicerades i en rapport (bilaga 1). Rapporten användes sedan som underlag i en uppföljande debatt i Läkartidningen (4, 5).

Som en uppföljning av resultatet från hearingen fick jag i uppdrag av programdirektören att leda en arbetsgrupp med uppgift att granska anatomiundervisningen genom hela läkarutbildningen i Lund. För detta uppdrag kallade jag lärare från både prekliniska och kliniska terminerna samt studentrepresentanter från Medicinska föreningen till att deltaga i arbetsgruppen. Följande skrift baseras delvis på den slutrapport jag författade efter avslutat uppdrag ht13 (bilaga 3).

Bakgrund

Vid omläggningen av anatomiundervisningen 1995 (bilaga 2) baserad på fakultetsutredningen avseende momentet morfologi 1994 (bilaga 2) ändrades ansvarsfördelningen och det pedagogiska upplägget. Inom ramen för sådana förändringar har antalet lärarledda timmar inom rörelseapparatens anatomi sedan 1996 minskat från 105 till 32 (1996-2012). Undervisningens pedagogiska upplägg ändrades från att ha varit företrädelsevis föreläsningsbaserad till att vara en integrerad del i den problembaserade undervisningen (pbl). Ansvaret för anatomiundervisningen flyttades dessutom över från ämnesinstitution till kursansvariga på respektive termin.

Kort sammanfattning och analys av den nuvarande anatomiundervisningen

Den grundläggande anatomiundervisningen på läkarutbildningen bedrivs idag på termin 2 (T2) och 3 (T3). Speciell anatomiundervisning saknas på resterande terminer men utgör en integrerad del av terminsundervisningen. Analysen kommer därför främst att belysa anatomiundervisningssituationen på T2 och T3. På T2 behandlas övre och nedre extremiteternas anatomi, bålens anatomi, skallens anatomi och CNS anatomi. På T3 behandlas fortplantningsorganens anatomi, organanatomi, cirkulationsapparatens anatomi, respirationsapparatens anatomi, gastrointestinal anatomi och urinvägarnas anatomi.

Undervisningsformer-Läraktiviteter

Upplägget för anatomiundervisningen på T2 och T3 är mycket likt och det är samma person (tidigare Fredrik Johansson nu prof. Katrin Mani) som praktiskt ansvarar för båda terminernas anatomiundervisning och examination. Undervisningen består av föreläsningar, gruppundervisning: dels problembaserad gruppundervisning dels genomgångar på anatomimodeller med amanuenser (studenter), praktiska övningar som palpationsövningar och förevisning av CNS-anatomi på patologen. I anatomiundervisningen ingår också praktiska övningar där studenterna studerar histologiska preparat i ljusmikroskop. Efter avklarad anatomiundervisning på T2 och T3 förväntas studenterna ha tillräckliga anatomikunskaper för att klara av den integrerade anatomiundervisningen under resterande delar av utbildningen. På resterande terminer ingår anatomin som en integrerad del i undervisningen som t.ex. vid obduktioner på T4 och i neurologikursen på T7.

3

Examination

Studenternas anatomikunskaper på T2 och T3 examineras dels genom en praktisk stationstentamen där de skall ange anatomiska strukturer på anatomiska modeller samt ange anatomiska strukturer i histologiska preparat i ljusmikroskop. Dessutom ingår frågor på funktionell anatomi i den skriftliga sluttentamen. Studenterna skall dessutom ha deltagit i en obligatorisk palpationsövning för att bli godkända på kursen.

Lärande mål-Kursmål rörande anatomi på T2 och T3

Kunskap och förståelse

T2 Studenten ska efter genomgången kurs kunna: - redogöra för embryots utveckling under de första fyra veckorna. - redogöra för rörelseapparatens anatomiska uppbyggnad inkluderande hela skelettet, kroppens muskler och dessas funktioner samt cirkulationen och innervationen av rörelseapparaten. - förklara hur rörelser genereras genom samverkan av olika delar av rörelseapparaten. - redogöra för struktur och tillväxt av ben, brosk och övrig stödjevävnad. - förklara det strukturella och molekylära underlaget för muskelkontraktionen. - redogöra för det centrala nervsystemets anatomiska och funktionella uppbyggnad, inklusive olika celltyper och deras egenskaper. - redogöra för de viktigaste sensoriska och motoriska bansystemens anatomi. - förklara sinnesorganens morfologi och funktion. T3 Studenten ska efter genomgången kurs kunna: - förklara struktur, funktion och styrning av olika samverkande organsystem involverade i upprätthållandet av kroppens inre miljö (cirkulation, respiration, digestion, metabolism och exkretion). - förklara reproduktionsorganens struktur och funktion. - redogöra för det autonoma nervsystemets övergripande organisation och funktion inklusive signalöverföring. Färdighet och förmåga

Studenten skall efter genomgången kurs kunna: T2 - välja och använda adekvat terminologi vid kommunikation med lekmän respektive experter. T3

- kunna använda ett ljusmikroskop och med hjälp av ett sådant identifiera de celler, vävnader och organ som kursen behandlar.

4

Kursmålens SOLO-taxonomiska gradering

Alla kursmålen rörande anatomin hamnar inom Biggs (Biggs 1999 (8) sammanfattat i (6. 158-160)) SOLO-taxonomiska nivåer 3 (redogör för) och 4 (förklara). Här har man skilt på de olika nivåerna av förståelse genom t.ex. den lägre taxonomiska nivån ’redo göra för rörelseapparatens anatomiska uppbyggnad’ och den högre ’förklara hur rörelser genereras’. I detta fall anger den SOLO-taxonomiska nivåskillnaden mellan kunskapen om de anatomiska strukturernas nomenklatur och hur olika anatomiska strukturer samverkar för att generera rörelser d.v.s. funktionell anatomi.

Läranderesultat

Kursmålen rörande anatomin på T2 ligger framför allt under rubriken Kunskap och förståelse (Högskoleförordningen, bilaga 2). Möjligen kan man tolka in förmågan att återge anatomiska strukturer och deras funktion i kursmålet, välja och använda adekvat terminologi vid kommunikation med lekmän respektive experter som ligger under färdighet och förståelse. PÅ T3 finns kursmålet, kunna använda ett ljusmikroskop och med hjälp av ett sådant identifiera de celler, vävnader och organ under samma rubrik.

Återkoppling, bedömning, utvärdering

Studenterna får återkoppling på sina kunskaper genom pbl-övningarna, amanuensgenomgångarna och genom tentamengenomgång efter genomförd tentamen (T3) och genom att rättningsmall för tentamen blir tillgänglig efter genomförd tentamen (T2). Bedömningen sker dels muntligen vid tillfället för det muntliga anatomiförhöret dels genom tutorernas rättningsseminarium (T2 och T3). Utvärdering sker muntligt löpande under terminen vid infostunderna (T2 och T3) och skriftligt (anonymt) via länk till digital utvärdering på kursens hemsida (T2). Det sker också en större utvärdering av hela kursen anonymt i slutet av kursen (T2 och T3).

Progression

Efter T3 kommer anatomikunskaperna att integreras i undervisningen t.ex. i patologiundervisningens obduktionsmoment och i den kliniska undervisningen på T6-T9. Eftersom ämnet är så integrerat är det svårt att beskriva progressionen av just anatomikunskaperna i sig men givet att de är basen i så mycket av den medicinska vardagen ställs det i olika grad högre och ökande krav på kunskaperna t.ex. i ortopedi eller radiologi. Lättast är kanske att jämföra kraven mellan T2 och Neurologikursen på T7 där studenterna förväntas kunna tillämpa sina anatomiska kunskaper rörande CNS i den kliniska situationen. Här ökar kraven från SOLO 3,4 till SOLO 5. På samma sätt borde man kunna stoppa in anatomiundervisningen på T2 i början av Kolbs modell (Kolb 1984 (9) sammanfattat i(6. s 80-87)) (konkret upplevelse) medan undervisningen på T7 faller under rubrikerna för erfarenhetsbaserat lärande (abstraktion och generalisering – aktivt prövande).

5

Uppföljning av förväntade kunskaper på de högre terminerna

Hur behandlas då de förväntningar vi har på studenterna när de når de högre terminerna? Vid intervjuer med ansvariga lärare på de kliniska terminerna framgår det att det sker inofficiella kunskapstest oftast i form av muntliga eller skriftliga förhör i början av delkurserna t.ex. på neurologikursen på termin 7 inför att studenterna skall träffa patienter. Utöver detta förväntas studenterna själva ansvara för repetitionen av anatomikunskaperna på T4-T11.

Analys av de identifierade problemen i dagens anatomiundervisning

I studentrapporten från MF vittnar både studenter och lärare på de högre terminerna om en upplevt bristande anatomikunskap. Är det faktiskt bristande anatomikunskaper som ligger till grund för studenternas oro eller finns det en upplevd uppfattning om att man saknar tillräckliga kunskaper? Om man tittar på tentamensresultaten vad gäller anatomin så ligger resultaten från den muntliga anatomitentamen mycket högt både på T2 och T3. Oftast ligger antalet godkända per kurs mellan 90-95 %. Dessutom ligger resultatet på de som blir godkända ofta mycket högt (uppskattningsvis över 90 % rätta svar, muntligen Fredrik Johansson).

På T2 har vi sedan ht12 börjat göra statistik över resultatet på de enskilda tentamensfrågorna på den skriftliga sluttentamen där det framför allt är frågor kring funktionell anatomi. Givet det lilla statistiska underlaget är det ännu svårt att dra några slutsatser men i materialet kan man urskilja ett något lägre resultat på frågorna kring funktionell anatomi än frågorna på neurobiologi och fysiologi. En förklaring till detta kan vara att studenterna framför allt fokuserar på att lära sig de anatomiska termerna snarare än att sätta sig in i den funktionella anatomin. Därmed använder de förmodligen också strategier för ytinlärning (6) snarare än djupinlärning. 2006 och 2007 genomfördes progresstest vid läkarutbildningen i Lund. Även om materialet från undersökningarna inte tillåter några långtgående analyser antyder det trots allt att hågkomsten av anatomikunskaperna inte avviker ifrån hågkomsten av övriga kunskaper. Detta talar möjligen emot yt-djupinlärnings strategierna. Då jag inte tagit del av de faktiska frågorna i progresstestet är det oklart hur frågorna i testet är utformade. Likaså avviker inte hågkomsten av anatomikunskapen i Lund från resultatet från Karolinska Institutet vid motsvarande test där.

Återspeglar resultatet bara att studenterna är bra på att namnge de anatomiska strukturer vi ställer krav på att de skall kunna eller har de den förmodat djupare förståelsen för den funktionella anatomin? Oavsett svaret på den frågan måste vi som lärare fråga oss: Har vi tillräckligt klart redogjort för studenterna vad vi förväntar oss av dem? Har vi gett dem de redskap som krävs för att förbereda sig inför den kliniska undervisningen? Kanske är det just där det brister. Efter inventeringen av anatomiundervisnigen blir tolkningen att det framför allt brister på tre punkter. Den första är att studenterna under de tidiga prekliniska terminerna inte ser helheten i hur deras anatomikunskaper kommer att tillämpas under resten av utbildningen. De ser inte den röda tråden av anatomi. Den andra punkten är att studenterna inte tillräckligt bra tränas i att överföra sina anatomidetaljkunskaper till ett funktionellt sammanhang. Problem med överföring är välkända och studier har visat (7. s47) att färre än 30 % av studenter i test klarar av att lösa ett nytt problem baserat på tidigare kunskaper även om de är väl förtrogna med området. I den kliniska situationen ställs mycket höga krav på sådan förmåga och det är därför inte överraskande att studenterna inte upplever att de har tillräckliga kunskaper. Den tredje punkten är att det brister i uppföljningen av de krav på anatomikunskaper studenterna förväntas ha när de når de kliniska terminerna. Förslaget till lösning på problemet bygger på att förbättra förutsättningar för förståelsen av funktionell anatomi på de tidiga terminerna och att erbjuda en genomtänkt kontinuerlig repetition med tillhörande förhör under resten av läkarutbildningen för att hålla anatomikunskaperna levande.

6

Förslag till förändring

Tillsätta en ansvarig lärare eller grupp av lärare som har ansvar för att övervaka, koordinera och rådgöra i anatomiundervisningen genom hela läkarutbildningen.

Tidigt i utbildningen tydliggöra och beskriva den röda tråden av anatomiundervisning för studenterna.

Införa praktiska moment i den tidiga anatomiundervisnigen som belyser frågor kring den funktionella anatomin.

Använda digitala pedagogiska verktyg t.ex. filmade amanuensgenomgångar i anatomiundervisningen (se nedan).

Införa formaliserad repetition och förhör av anatomikunskaperna inför de relevanta kliniska momenten på T6-T11. Förslagsvis kan man använda sig av digitala quiz och i en förlängning digitala filmer som bas för förhören (se nedan).

Ökad dialog mellan fakulteten och regionen för att kunna använda fler kliniska lärare i anatomiundervisningen (se nedan).

Utveckla amanuensutbildningen med speciellt fokus på funktionell anatomi (se nedan).

Införandet av filmade anatomigenomgångar med amanuenserna på T2

Inom ramen för kursutveckling på T2 har Marcus Granmo och jag sedan 2011 arbetat med att utforska, utveckla och implementera nya digitala pedagogiska redskap för att kunna möta studenterna i den multimediala värld de befinner sig. Genom att inkorporera digital teknik i undervisningen, speciellt integrering med mobila applikationer, kan vi som lärare möta studenterna på deras egen planhalva. I ett fakultetsöverskridande projekt har delar av anatomiundervisningen på läkarprogrammet filmats. Materialet som producerats består av ett 70-tal korta filmklipp (3-7 min vardera) som var och en belyser ett specifikt anatomiskt tema. Det filmade materialet är tillgängligt för studenter och lärare på hela utbildningen i Libguide på T2s hemsida och inloggning sker med lösenord. Under HT14 har vi dessutom inkorporerat filmerna i mobilappen MEDLINK, som vi också utvecklat, så att filmerna nu är tillgängliga i mobila enheter. På så vis har studenterna nu tillgång till amanuensgenomgångarna 24 timmar om dygnet och kan välja att se på dem när och var de vill.

Förutom att tillgängligheten har ökat så kvalitetssäkrar dessutom filmerna undervisningen för studenterna då alla har tillgång till samma amanuensgenomgångar. Materialet är mycket uppskattat av både studenter och lärare på T2. Uppskattningen av materialet visar sig också genom att lärare och studenter på senare delar av läkarprogrammet hört av sig och önskat tillgång till materialet för att använda det på sina respektive kurser. Under ht14 har man dessutom på T3 börjat med att producera motsvarande filmer. I den digitala plattformen (Libguide) där filmerna på T2 ligger finns det inbyggt statistiska funktioner för att mäta användandet av filmerna samt enkätfunktioner för att kvalitativt utvärdera materialet. Resultatet från dessa mätningar visar på ett enormt positivt gensvar. Särskilt uppskattar studenterna att de själva kan välja när och var de använder materialet. Klassrummet har på så vis flyttat till studenten.

7

Genom de statistiska mätningarna har vi också kunnat se att användningen av filmerna föregår den lärarledda undervisningen. Precis som avsetts använder studenterna materialet för att förbereda sig inför den lärarledda undervisningen. Ännu så länge har vi inte ändrat på den pedagogiska utformningen av anatomigruppundervisningen på T2 men det kommer att krävas. Amanuenserna vittnar redan nu om att det är färre studenter som kommer till genomgångarna än tidigare. Ett nytt pedagogiskt grepp skulle vara att lägga om fokus för undervisningsordningen så att studenterna uppmanas att förbereda sig själva med hjälp av filmerna innan amanuensgenomgångarna och att de sedan vid amanuensträffarna tar upp problem och frågor och diskuterar runt materialet. Istället för att behöva gå igenom 200-300 anatomiska termer vid varje tillfälle skulle fokus kunna skifta till frågor kring den funktionella anatomin t.ex. hur muskler och leder samverkar i specifika rörelser. Detta kommer att ställa högre krav på amanuensernas kompetens. Amanuenserna måste därför erbjudas utbildning i applicerad funktionell anatomi. Till detta föreslås också att man engagerar någon form av kliniska/funktionell anatomi coacher till bestående av t.ex. ST-läkare. Ett problem som identifierats i detta är att det är svårt att få tillgång till yngre kliniskt aktiva lärare från klinikerna. Därför behöver man också aktivt arbeta för att förbättra kommunikationen mellan regionen och universitetet.

Det filmade kursmaterialet kommer också att kunna användas vid examinationstillfällen. Eftersom det är så många studenter som 125 per termin i dag är det nödvändigt att lägga morfologiförhöret under två dagar. Dessutom krävs det 9 lärare för att genomföra förhöret på T2 respektive T3. På T2 undersöker vi möjligheterna att utnyttja anatomifilmerna för att göra om morfologiförhöret så att studenterna kan examineras i halvklass. Då skulle man visa utvalda anatomifilmer utan ljud, pausa och peka på givna strukturer som studenterna får svara på skriftligen. Detta skulle avsevärt reducera både tidsåtgången och kostnaderna då det i princip räcker med en lärare och två tentavakter under 2x2 timmar. De frigjorda resurserna skulle t.ex. kunna användas för att utbilda amanuenserna. Vidare kan man också flytta examinationen av den funktionella anatomin som idag tenteras på den skriftliga sluttentamen till morfologiförhöret. Detta skulle innebära att studenterna tvingas att tänka i funktionella termer vid inlärningen av de anatomiska termerna. Likadant skulle man kunna använda ett utökat filmat kursmaterial i förhör innan den kliniska undervisningen. Här skulle man kunna tänka sig någon form av digitalt quiz i kombination med filmerna som studenterna måste ha klarat av innan den kliniska undervisningen. Vidare kan man tänka sig att samma flexibla digitala inlärningsmoduler kommer att kunna användas på flera ställen inom fakultetens utbildningar t.ex. vid sjukgymnast- och specialistsjuksköterskeutbildningarna. Möjligheterna med flexibla digitala inlärningsmoduler (t.ex. filmat kursmaterial) är oändliga och kommer med stor säkerhet att utgöra en naturlig integrerad del av framtidens universitetsutbildningar.

Som ett nästa steg i utvecklingsarbetet på T2 har vi sökt och fått finansiering från utbildningsnämnden centralt vid LU för ett internationellt samarbete med kollegor vid medicinska fakulteten på University of British Columbia (UBC) i Kanada. Där har man från universitetet satsat stort på digitala flexibla inlärningsmoduler (http://flexible.learning.ubc.ca/) och utveckling av kompletterande material i form av digitala quiz och handledningar. Filmerna (https://www.youtube.com/playlist?list=PL242bEng6nyIdshvi_ZUid_i3YctT75q9. )från UBC håller mycket hög kvalitet och är tillgängliga för alla på youtube. Där har man resonerat som så att materialet vara tillgängligt för och man ser detta som en del av den 3:e uppgiften. I vårt projekt har vi engagerat en referensgrupp från LU bestående av representanter från CED, UB och Med.fak. (studenter, lärare och representant från internationella avdelningen).

8

Referenser

1 Sämre läkare när dockor ersätter lik. Dagens Nyheter 2011-08-17. http://www.dn.se/nyheter/sverige/samre-lakare-nar-dockor-ersatter-lik

2 Kroppsdonationer viktigt för studenter. Dagens Nyheter 2011-09-15. http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/kroppsdonationer-viktigt-for-studenter

3 Svenska studenter övar på danska lik. Sydsvenska Dagbladet 2011-08-18.

http://www.sydsvenskan.se/lund/svenska-studenter-ovar-pa-danska-lik/

4 Jansson H. & Lundblad K.A.. Även framtidens läkare behöver ämneskunskaper. Läkartidningen.2012;19(936-7). http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=18608

5 Lindgren S. Utmaningen ligger i att enas om vad som är viktigast för den blivandeläkaren. Läkartidningen2012;20(1033) http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=18246

6 Elmgren M. & Henriksson A.S. (2010) Universitetspedagogik. Stockholm: Norstedts.

7 Aspegren K., Danielsen N. & Edgren G. (2012) Medicinsk pedagogik, En handbok för lärare i läkarutbildningar. Lund: Studentlitteratur

8 Biggs J.B. (1999) Teaching for quality learnig at university. SRHE and Open University Press

9 Kolb D.A. (1984) Experiential Learning: experiences as the source of learning and development. New Jersey: Prentice-Hall

Bilaga 1 Jansson H. & Lundblad K.A.. Anatomiämnet i Lund en kårutredning. 2012.

Bilaga 2 Danielsen N, Aspegren K. Studieplan för makroanatomi T1-3 vt 1995, 1995-02-20. Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Lund, 1995

Bilaga 3 Bengtsson F. Rapport från anatomiarbetsgruppen II. 2014