1

Litteraturlista American Psychiatric Association.American Psychiatric Association. DSM-5 Task Force. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-5. (5. ed.) Arlington, Va.: American Psychiatric Association. AAMFT Ethics Committee. Code of Ethics. American Association for Marriage and Family Therapy. Hämtad från http://www.aamft.org/resources/lrm_plan/Ethics/ethicscode2001.asp. (ref)

Abrahamsson, E. & Berglund, G. (1997). Skapande konversationer- möten med familjeterapeuter och deras idéer. Stockholm: Mareld.

Abrahamsson, E. & Berglund, G. (2007). Psykoterapins förnyare. Samtal och systemiskt förändringsarbete. Falun: Mareld Alexander, J.F. & Parsons, B.V. (1982). Functional Family Therapy. Carmel, CA: Brooks/Cole. Andersen, T. (2003). Reflekterande processer: Samtal och samtal om samtalen. Stockholm: Mareld.

Anderson, H. (1999). Samtal, språk och möjligheter. Psykoterapi och konsultation ur postmodern synvinkel. Stockholm: Mareld.

Anderson, H. & Goolishian, H.A. (1992). Från påverkan till medverkan. Stockholm: Mareld.

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Ariel, S. (1999). Culturally competent family therapy: A general model. Westport: Praeger Publishers/Greenwood Publishing Group. Axberg, U., Hansson, K., Broberg, A., & Wirtberg, I. (2006). The development of a systemic school-based intervention: Marte Meo and coordination meetings. Family Process, 54, 377-393.

Barton, C. & Alexander, J.F. (1981). Functional family therapy. In A.S. Gurman, AS & D.P. Kniskern (Eds.), Handbook of family therapy. Brunner/Mazel, New York. Bateson, G. (1972). Steps to an ecology of mind. New York: Ballantine Books.

Bateson, G. (1998). Mönstret som förbinder. Stockholm: Mareld. Bental, R.P. (2003). Madness explained. Psychosis and the human nature. London: The Penguin Press.

Berg, I.K. (1992). Familjebehandling – Lösningsfokuserat arbete med utsatta familjer. Stockholm: Mareld. Berg, I.K. & De Jong, P. (2001) Att bygga lösningar. En lösningsfokuserad samtalsmodell. Stockholm: Mareld.

2

von Bertalanffy, L. (1968). General system theory. New York: George Braziller

Borgengren m.fl. (2003). Familjer och nätverk. FoU-enheten, Psykiatrin södra, Stockholm.

Boscolo, L., & Bertrando, P. (1998). Genom tidens lins. Ett nytt perspektiv inom systemisk terapi och konsultation. Stockholm: Mareld.

Boscolo, L., Cecchin, G., Hoffman, L., & Penn, P. (1987). Milan systemic family therapy. New York: Basic Books.

Boscolo, L., Cecchin, G., Hoffman, L., & Penn, P., (1990). Systemisk familjeterapi enligt milanomodellen. Stockholm: Natur och Kultur. Boszormenyi-Nagy, I. & Framo, J.L. (Ed.). (1965). Intensive family therapy. New York: Harper & Row.

Brendler, J., Silver, M., Haber, M., & Sargent, J. (1991). Madness, chaos and violence. Families at the Brink. New York: Basic Books. British Association of Counselling (1998). Code of ethics and practice for counsellors. http://www.biomedcentral.com/1472-6939/3/4

Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson T., & Risholm-Motander, P. (2006). Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur & Kultur.

Bäck-Wiklund, M. & Johansson, T. (2003). Nätverksfamiljen. Stockholm: Natur & Kultur.

Carlander, J. (2008). Metaforer. Stockholm: Gothia. Carr, A. (2000). Evidence-based practice in family therapy and systemic consultation. Journal of Family Therapy, 22, 29-60. Carr, A. (2008). The effectiveness of family therapy and systemic interventions for adultfocused problems. Journal of Family Therapy, 12, 229-242. Carter, B. & McGoldrick, M. (2005). The Expanded Family Life Cycle: Individual, Family, and Social Perspectives. New York: Allyn & Bacon.

Cecchin, G., Lane, G. & Wendel, A.R. (1994). The cybernetics of prejudices in the practice of psychotherapy. London: Karnac Books. Cederblad, M., & Hansson, K. (1990). Familjeterapin: 1. Familjediagnostiska modeller; 2. Forskning i familjeterapi – några resultat från aktuell forskning. Sfph:s monografiserie nr 30, Stockholm.

Cederblad, M. (2003). Översikt av longitudinella studier om barns utveckling till vuxna. Stockholm: CUS/Förlagshuset Gothia.

Cocozza, M. (2011). Familjebygget – Ritningen som hjälper dig att förstå och bygga din familj. Stockholm: Carlssons förlag.

3

Cocozza, M. (2013). Barn far illa! En analys av bristerna i samhällets familjebygge. Stockholm: Carlssons förlag. Corr, Ch.A., Nabe, C.M., & Corr, D.M. (2003). Death and Dying, Life and Living. London: Thopmson/Wadsworth. Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Stockholm: Natur & Kultur. Cullin, J. (2009). Double bind: much more than just a step towards a theory of schizophrenia. Context: The Magazine for Family Therapy, 102, 8-14. Daniel, G. & Wren, B. (2005). Working with children in the context of parental mental illness. In A. Vetere & E. Dowling (Eds.), Narrative work with children and families. London: Routledge. Dallos, J. & Draper, R. (2008). An introduction to family therapy. Systemic theory and practice (3rd ed.). New York: Open University Press. Davidson, R., Quinn, W.H., & Josephson, A.M. (2001). Assessment of the family. Systemic and developmental perspectives. Child and Adolescent Psychiatry Clinic of North America, 10, 415-429.

Diamond, G., Siqueland, L., & Diamond, G.M. (2003). Attachment-based family therapy for depressed adolescents: programmatic treatment development. Clinical Child and Family Psychology Review, 6, 2. Diamond, G.M., Diamond, G., & Hogue, A. (2007). Attachment-based family therapy: adherence and differentiation. Journal of Marital and Family Therapy, 33, 177-191-

Erickson, M.H. & Rossi, E.L. (1979). Hypnotherapy. An exploratory casebook. New York: Irvington Publ. Evensen,D.H. et al. (Eds.). (2000). Problem-based learning. A research perspective on learning interactions. New Jersey: Lawrence Erlbaum Ass. Inc. Ferrer-Wreder, L., Stattin, H. & Cass, C. L. (2005). Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga. Stockholm: Förlagshuset, Gothia.

Fisch, R., Weakland, J.H., & Segal, L. (1982). The tactics of change: Doing therapy briefly. San Fransisco: Jossey-Bass.

Flodmark, C-E. (1996). Familjeterapeutisk metod mot folksjukdomen fetma. Sätt in behandling redan i 10-års åldern! Läkartidningen, 93, 2347-2350.

Flodmark, C-E. (1997). Childhood obesity. Clinical Child Psychology and Psychiatry, 2, 238-295. von Foerster, H. (1984). Observing systems. Los Angelse, CA: Interstate Publications.

Fonagy, P. (2007). Anknytningsteori och psykoanalys. Stockholm: Liber.

Forsberg, G. & Wallmark, J. (2002). Nätverksboken- om mötets möjligheter. Stockholm: Liber.

4

Freeman, J., Epston, D., & Lobovits, D. (1997). Playful approaches to serious problems. Narrative therapy with children and their families. New York & London: Norton. Friedman, S. (Red.), (1995). The Reflecting Team in action. New York: Guilford Press. Friedman, H.S. & Schustack, M.W. (2001). Readings in personality. Classic theories and modern research. London: Allyn and Bacon. Furman, B. & Ahola, T. (1993). Lösningssnack. Inbjudningar till terapeutiska samtal. Stockholm: Mareld. Furman, B. & Ahola, T. (1995). Ficktjuvens återkomst. Stockholm: Mareld. Furman, B. (1998). Det är aldrig för sent att få en lycklig barndom. Stockholm: Natur & Kultur. Gergen, K. (2003). Social construction. New York: Sage. Gibney, P. (2009). The double bind theory: still crazy-making after all these years. Context: The Magazine for Family Therapy, 102, 2-7. Gillberg, C. & Peeters, T. (2002). Autism: medicinska och pedagogiska aspekter. Stockholm: Cura. Gillberg, C. (2000). Autism och autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna. Borås: Natur & kultur. Gillberg, C. & Hellgren, L. (Red.), (2000). Barn- och ungdomspsykiatri. (2. utg.). Stockholm: Natur & kultur. Gottman, J. (1994). Why marriages fail. Networker, May/June, pp 41-48. Gottman, J. M. (2006). Ten lessons to transform your marriage. New York: Crown House.

Graffman E. (Red.). (1998). Mönster som förbinder. Stockholm: Mareld.

Grayling, A.C. (2003). What is good? The search for the best way to live. London: Weidenfeld & Nicholson.

Gurman, A. (Red.). (2008). Clinical handbook of couple therapy ( 4th ed).Guildford press: New York.

Gustafsson, P.A. (1987). Fem dimensioner i familjeinteraktion- en diagnostisk modell. Rapport nr 8, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Linköping. Habermas, J. (1971). Knowledge and human interests. Boston: Beacon Press.

Hafstad, R. & Øvreeide, H. (1998). Föräldrafokusert arbeid med barn. Oslo: Høyskoleförlaget.

Haley, J., & Hoffman, L. (1967). Techniques of family therapy. New York: Basic Books. Haley, J. (red). (1971). Changing families. New York: Grune & Stratton.

5

Haley, J. (1975). Psykoterapi – strategi och teknik. Stockholm: Natur &Kultur. Haley, J. (1976). Strategisk psykoterapi. Stockholm: Natur & Kultur. Haley, J. (1979). Familjeterapi- hur man löser problem. Stockholm: Natur & Kultur. Haley, J. (1982) Flytta hemifrån. Familjeterapi med störda ungdomar. Stockholm: Natur & Kultur.

Haley, J. (1984). Ordeal therapy. San Fransisco: Jossey-Bass. Haley, J. (1996). Learning and teaching therapy. New York: Guilford. Hansson, K. (1989). Familjediagnostik. (Doktorsavhandling). Lunds universitet.

Hansson, K. (2001). Familjeterapi på goda grunder. En forskningsbaserad översikt. Stockholm: Gothia.

Hansson, K. & Cederblad, M. (1995). Känsla av sammanhang. (Forskning om barn och familj. Nr 6). Institutionen för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet.

Hansson, K. & Cederblad, M. (1995). Salutogen familjeterapi. Fokus på familjen, 1, 3-18

Hansson, K. & Olsson, M. (2001). Känsla av sammanhang - Ett mänskligt strävande. Nordisk Psykologi, 3, 238-255.

Hansson, K., Cederblad, M., & Höök, B. (2000). Funktionell familjeterapi. Socialvetenskaplig Tidskrift, 3, 231-243

Hansson, K. & Sundelin, J. (1995). Familjeterapi- tillämpningar ur ett svenskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Havnesköld L. & Risholm Mothander P. (2002). Utvecklingspsykologi. Psykodynamisk teori i nya perspektiv. Stockholm: Liber. Hedenbro, M. & Wirtberg, I. (2000). Samspelets kraft. Marte meo möjlighet till utveckling. Stockholm: Liber.

Henry, J. (1973). Pathways to madness. New York: Vintage Books. Hertz, S. (2011). Barn- och ungdomspsykiatri: nya perspektiv och oanade möjligheter. Lund: Studentlitteratur. Hessle, S.(1988). Familjer i sönderfall. Stockholm: Norstedts. Higgs, J., Richardsson, B., & Abrandt Dahlgren, M. (Eds). (2004). Developing practice knowledge for health professionals. London: Butterworth/Heinemann. Hoffman, L. (1981). Foundations of family therapy. A conceptual framework for systems change. New York: Basic Book. Holm, U. (1989). Att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur & Kultur.

6

Hughes, D. (2007). Attachment-focused family therapy. New York: Norton.

Hult, S., Waad, T., Cederblad, M., & Hansson, K. (1996). Salutogen miljöterapi i teori och praktik - en introduktion för blivande salutologer. (Forskning om barn och familj. Nr 7). Institutionen för barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet.

Hwang, P. (1999). Spädbarnets psykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Hyden, M. (1995). Kvinnomisshandel inom äktenskapet. Mellan det omöjliga och det möjliga. Stockholm: Liber Utbildning.

Hård af Segerstad, H., Helgesson, M., Ringborg, M., & Svedin, L. (1997). Problembaserat lärande. Idén, handledaren och gruppen. Stockholm: Liber.

Hårtveit, H., & Jensen, P. (2002). Familjen plus en. En resa genomfamiljeterapins praktik och idéer. Stockholm: Mareld.

Igra, L. (1983). Objektrelationer och psykoterapi. Stockholm: Natur & Kultur. Imber-Black, E. (1988). Families in larger systems. London: Guilford. Israel, P., Diamond, G., & Siqveland, J. (2011). What can attachment based family tehaoy offer suicidal youth? Suicidology, 1, 13-17. Johnson, S. M. & Williams-Keeler, L. (1998). Creating healing relationships for the couples dealing with trauma: The use of emotionally focused marital therapy. Journal of Marital and Family Therapy, 24, 25-50.

Jones E, Asen E. (2000). Systemic couple therapy and depression. London: Karnac. Johnson, S. (2011). Håll om mig. Brottby: Ordglob Förlag. Kazdin, A.E. & Weisz, J.R. (Ed.). (2003). Evidence-based psychotherapies for children and adolescents. New York: Guilford Press. Kendall, P. C. (2006). Child and Adolescent Therapy. New York: The Guilford Press. Khader, N. (1994). Familjeliv och levnadsmönster bland mellanösterns muslimer. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Kihlbom, M. (1981). Den eviga familjen. Familjepsykologi ur psykoanalytisk synvinkel. Stockholm: Natur & Kultur. Kim Berg, I. & De Jong, P. (1992). Familjebehandling. Lösningsfokuserat arbete med utsatta familjer. Stockholm: Mareld. Kottler, J.A. & Carlson, J. (2003). Bad therapy. Master therapists share their worst failures. New York: Bruner-Routledge.

Källgren, K., Ahlner, J., Dahlgren, L-O., & Haglund, L. (Red.). (1993). Problembaserad inlärning – erfarenheter från Hälsouniversitetet. Lund: Studentlitteratur.

7

Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn forskningsmetoder och resultat. Göteborg: CUS/Förlagshuset Gothia.

Leff, J. (2000). Family work for schizophrenia: practical application. Acta Psychiatrica Scaninavica, 102, Suppl 407, 78-82.

Leff, J., Vearnals, S., Wolff, G., Alexander, B., Chisholm, D., et al. (2000). The London Depression Intervention Trial. Randomised controlled trial of antidepressants v. couple therapy in the treatment and maintenance of people with depression living with a partner: clinical outcome and costs. British Journal of Psychiatry, 177, 95-100. Levenson, E. A.(1991). General systems theory. Model or maddle? In E.A. Levenson & H. Feiner (Eds.), The purloined self. Interpersonal perspectives in psychoanalysis. New York: Contemporary Psychoanalysis Books. LeBow, J. (2005). Handbook of clinical family therapy. New Jersey: John Wiley & Sons.

Lichtenstein, P. (2002). Den relativa betydelsen av arv och miljö för antisocialbeteende. I K. Söderholm Carpelan & W. Runquist (Red.), Hur kan vi förstå, förutsäga och planera för framtida behandling? (pp. 90-103). Stockholm: Statens Institutionsstyrelse.

Lundblad, A-M (2005). Kärlek och Hälsa. Par-behandling i ett folkhälsoperspektiv (Doktorsavhandling). Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg.

Lundsbye, M. et al. (2010). Familjeterapins grunder. Stockholm: Natur & Kultur. Madanes, C. (1981). Strategic family therapy. San Fransisco: Jossey-Bass.

Madanes, C. (1984). Behind the one-way mirror. Advances in the practice of strategic therapy. San Francisco/London: Jossey-Bass. Maturana, H. & Varela, F. (1980). Autopoiesis and cognition – the realization of the living. Boston: Reidel Press. McDaniel, S., Hepworth, J., & Doherty, W. (1992). Medical family therapy. A biopsychosocial approach to families with health problems. New York: Basic books. Minuchin, S. (1976). Familjer i terapi. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Minuchin, S. (1999). Retelling, reimagining, and re-searching: a continuing conversation. Journal of Marital and Family Therapy, 25, 9-14.

Minuchin S. (1999). Familjer i terapi. Strukturell familjeterapi i teori och praktik. Stockholm: Wahlström och Widstrand. Minuchin, S. & Fishman, H.C. (1981). Family therapy techniques. Cambridge, Mass: Harvard University Press.

8

Minuchin, S. & Fishman, C. (1990). Livets dans – familjeterapeutiska tekniker. Stockholm: Wahlström och Widstrand, Minuchin, S., Lee, W-Y., & Simon, G.M. (1999). Om konsten att bedriva familjeterapi- resor mot växande och förändring. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Minuchin, S., Montalvo, B., Guerney, B., Rosman, B., & Schumer, F. (1967). Families of the slums. New York: Basic Books.

Minuchin, S. & Nichols, M.P. (1992). Hela familjen. Stockholm: Natur & Kultur.

Minuchin, S., Rosman, B.L., & Baker, L. (1978). Psychosomatic families. Anorexia nervosa in context. Harvard: Harvard University Press.

Morgan, A. (2004). Vad är narrativ terapi? Stockholm: Mareld.

Napier, A., & Whitaker, C. (1988). Familjen i smältdegeln. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Minucchin,M. & Nichols, P.M. (2012). Family Therapy: Concepts and Methods. Boston: Allyn Bacon

Minucchin, M., Nichols, M. P., & Wai Yung, L. (2006). Assessing Families and Couples. Upper Sadel River, NJ: Pearson Higher education.

Minucchin, M., Wai Yung, L. & Simon, M,G. (1996 ) Mastering family therapy. New Jersey: Wiley.

Neely, J., Amatea, E., Echevarria-Doan, S. & Tannen, T. (2012). Working with families living with autism: potential contributions of marriage and family therapists. Journal of Marital and Family Therapy, 38, 211-226. Nichols, M. P. & Schwartz, R. C. (2008). The essentials of family therapy. New York: Pearson Higher education. O´Hanlon, B. (2005). Gör en sak annorlunda. Stockholm: Natur och Kultur.. Olsson, H. & Petitt, B. (1999). Familjeterapilexikon. Stockholm: Mareld.

Palmer-Barnes, F. & Murdin, L. (2001). Values and ethics in the practice of psychotherapy and counselling. Buckingham: Open University Press. Papp, P. (1983). The process of change. New York: Guilford Press. Petitt, B. & Olsson, H. (1992). Om svar anhålles. En bok om interaktionistiskt förändringsarbete. Stockholm: Mareld.

Philips, B. & Holmqvist, R. (Red.). (2008). Vad är verksamt i psykoterapi? Stockholm: Liber.

Piltz, K.G. & Gustavsdottir, K. (1992). Den osynliga familjen. Göteborg: Ask & Embla. Pinsof, W. M. (1995). Integrated problem-centered therapy: A synthesis of family, individual and biological therapies. New York: Basic Books.

9

Richter, H-E. (1971). Den sjuka familjen. Stockholm: Norstedts. Runfors, M. & Wrangsjö, B. (1984). Familjemönster. Att förstå och beskriva familjer ur ett systemperspektiv. Stockholm: Natur & Kultur.

Russell, G., Szmukler, G. L., Dare, C., & Eisler, I. (1987). An evaluation of family. Therapy in Anorexia Nervosa and Bulemia Nervosa. Archives of General Psychiatry, 4, 1047-1056.

Ruszczynski, S. (Red.). (1996). Psykoterapi med par. Stockholm: Natur & Kultur. Samuelsson, J. & Brattlund, Å. (1996). Kärlek och familjeliv enligt islam. Stockholm: Natur & Kultur. Sandman, L. & Woods, S. (2003). God palliativ vård – etiska och filosofiska aspekter. Lund: Studentlitteratur. Satir, V. (1973). Familjeterapi. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Satir, V. (1975). Familjeliv. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Satir, V., Banmen, J., Gerber, J., & Gomori, M. (1991). The Satir Model. Family therapy and beyond. Palo Alto: Science and Behavior Books.

Schjödt, B., Egeland, T.A. (1994). Från systemteori till familjeterapi. Lund: Studentlitteratur. Seikkula, J. (1996). Öppna samtal, från monolog till levande dialog i sociala nätverk. Stockholm: Mareld. Selvini Palazzoli, M., Boscolo, L., Cecchin, G., & Prata, G. (1982). Paradox och motparadox. En ny modell för behandling av familjer i schizofrent samspel. Stockholm: Natur & Kultur.

Selvini Palazzoli, M., Cirillo, S., Selvini, M., & Sorrentino, A.M. (1992). Familjespel. Psykotiska processer i familjen. Stockholm: Natur & Kultur.

Sexton, L. & Alexander, J. (2007). Funktionell familjeterapi – en manual. Lund: Palmkrons förlag.

de Shazer, S. (1985). Keys to solutions in brief therapy. New York: W.W Norton & Co. de Shazer, S. (1994). Spel med skillnad. Grundläggande idéer bakom den lösningsfokuserade korttidsterapin. Stockholm: Mareld.

de Shazer, S. (1997). Ledtrådar. Undersökningar av lösningar i korttidsterapi. Stockholm: Mareld.

Skårderud, F. (1999). Oro. En resa i det moderna självet. Stockholm: Natur och Kultur. Slife, B.D., Williams, R.N., & Barlow, S.H. (2001). Critical issues in psychotherapy. London: Sage.

10

Slipp, S. (1993). Object relations. A dynamic bridge between individual and family treatment. New York: Jason Aronson Inc. Publishers. Solomon, A. H. & Chung, B. (2012). Understanding autism: How family therapists can support påarents of children with autism spectrum disorders. Family Process, 51, 250–264. Soltvedt, M. (2005). BOF- banorienterad familjeterapi. Stockholm: Mareld.

Speed, B. & McNab, S. (2006). Working with couples where one partner has a psychiatric diagnosis. Context: The Magazine for Family Therapy, 86, 21-25.

Sperry, L. (2006). Assessment of couples and families; an introduction and overview. In L. Sperry (Ed.), Assessments of couples and families: Contemporary and cutting-edge strategies. New York & Hove: Brunner-Routledge.

Stanfors, Maria. (2007). Mellan arbete och familj. Stockholm: SNS förlag.

Stern, D. N. (2005). Ögonblickets psykologi. Om tid och förändring i psykoterapi och vardagsliv. Falköping: Natur & Kultur.

Stern, M. (2002). Child-friendly therapy. New York: Norton. Sundelin, J. (2002). Joining revisited - den terapeutiska alliansens ramfunktion i förändringsarbete med multibehovsfamiljer. Fokus på Familjen, 3, 207-217.

Sverne Arvill, E., Hjelm, Å.,Lars-Åke Johnsson, L-Å., & Sääf, C. (2012). Etik och juridik för psykologer och psykoterapeuter. Stockholm: Studentlitteratur. Säfvestad Nolan, I. & Nolan, P. (2002). Object relations and integrative psychotherapy. London: Whurr Publishers.

Söderquist, M. (2002). Framgångsberättelser. Stockholm: Mareld. Tienari, P., Sorri, A., Lahti, I., Naarala, M., Wahlberg, K.-E., et al. (1985). The Finnish adaptive family study of schizophrenia. The Yale Journal of Biology and Medicine, 58, 227-237.

Tomm, K. (1989). Systemisk intervjumetodik: En utveckling av det terapeutiska samtalet. Stockholm: Mareld.

Tomkins, S.S. (1991). Affect, imagery, consciousness: Anger and fear. New York: Springer.

Tudor-Sandahl P. (1999). Den tredje åldern. Stockholm: Wahlström och Widstrand. Tyndall, L.E., Hodgeson, J.L., Lamson, A.L., White, M., & Knight, S.M. (2012). Medical family therapy: A theoretical and empirical review. Contemporary Family Therapy, 32, 143-146. Ursano, R., Sonnenberg, S., & Lazar, S. (2004). Concise guide to psychodynamic psychotherapy. Washington, DC: American Psychiatric Publishing Inc.

11

Van Lawick, J. (2013). Våld i nära relationer. Lund: Studentlitteratur.

Verner, E., & Smith, R. (2001). Journeys from childhood to midlife. Risk, resilience and recovery. Ithaca: Cornell University Press.

Visher, E.B. & Visher, J.S. (1994). The core ingredients in the treatment of stepfamilies. The Family Journal, 2, 208-214.

Vogel, A. (2007). Human development in the twenty-first century. Cambridge: Cambridge University Press. Walsh, F. (2006). Strengthening family resilience. New York: Guilford.

Wampold, B. (2012). Psykoterapins grunder – en introduction till teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Watzlawick, P., Beavin, J.H., & Jackson, D.D. (1967). Pragmatics of human communication. A study of interactional patterns, pathologies and paradoxes. New York, London: Norton.

Watzlawick, P., Weakland, J., & Fisch, R. (1978). Förändring. Stockholm: Natur & Kultur.

Watzlawick, P. (1983). Förändringens språk. Stockholm: Natur & Kultur. Wenar, C. & Kerig, P. (2005). Developmental Psychopathology: From infancy through adolescence (5th ed.). Boston: McGraw-Hill. Wennerberg, T. (2013). Själv och tillsammans: om anknytning och identitet i relationer. Stockholm: Natur & Kultur. Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer: om anknytning, trauma och dissociation. Stockholm: Natur & Kultur. Whitaker, C. (1976). Psychotherapy of the absurd: with a special emphasis on the psychotherapy of aggression. Family Process, 14, 1-16.

White, M. (1991). Nya vägar inom den systemiska terapin. Stockholm: Mareld.

White, M. & Epston, D. (2000). Narrativ terapi. En introduktion. Stockholm: Mareld.

White, M. (2012). Kartor över narrativ praktik. Lund: Studentlitteratur Wilson, J. (2001). Barnets röst i utredning och behandling. Stockholm: Mareld. Wirtberg, I. & Axberg, U. (2006). Samordning mellan föräldrar och lärare med hjälp av det reflekterande samtalet. Lund: Universitetsförlaget.

Wrangsjö, B. (1990). Mötas och växa. Reflexioner kring psykoterapeutyrket. Stockholm: Natur och Kultur.

Wrangsjö, B. (2009). Familjens livscykel. Stockholm: Natur och Kultur

12

Wynne, L., McDaniel, S., & Weber, T. (Eds.), (1986). Systems consultation. A new perspective for family therapy. New York: Guildford Press. Øvreeide, H. Erlandsson, A. (2009). Samtal med barn. Oslo: Studentlitteratur. Lagtexter Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763. Patientsäkerhetslagen 2010:659. Patientdatakagen 2008:355. Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400. Socialtjänstlagen 2001:453. Lagen om yrkesverksamhet på hälso-och sjukvårdens område 1998:531.