Upload
gay-everett
View
61
Download
3
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Likvärdig och lärande bedömning. ATT ARBETA LIKVÄRDIGT OCH LÄRANDE MED BETYG OCH BEDÖMNING I ÄMNESGRUPPEN. Vem? Vad? Varför?. När vi slutar ska ni ha…. kunskap om hur man skapar en grund för likvärdig bedömning, kunskap om hur lärande (formativ) bedömning fungerar, - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
ATT ARBETA LIKVÄRDIGT OCH LÄRANDE MED BETYG OCH
BEDÖMNING I ÄMNESGRUPPEN
Likvärdig och lärande bedömning
Vem?Vad?
Varför?
När vi slutar ska ni ha…
kunskap om hur man skapar en grund för likvärdig bedömning,
kunskap om hur lärande (formativ) bedömning fungerar,
ökad insikt i hur bedömningen är tänkt att fungera i Gy11/Vux12.
Enligt eleverna
Det viktigaste egenskapen hos en bra lärare är…
… att vara rättvis.
Konversation i personalrummet 1998
A: Vad är egentligen ett MVG?B: Enkelt! MVG är en 5:a, VG är en 4:a och G
är 1:a – 3:a. IG är då detsamma som streck.C: Nej, nej nej! Du har helt fel! MVG är
snarare som ett stort A.B: Ett stort A?C: Ja, alltså något som egentligen är omöjligt
att få.B: Jaha, nej så hade inte jag fattat det.
DN augusti 2010
Hur ser det ut?
Vad är sanningen bakom rubrikerna i tidningarna?
Vad säger forskningen?
Svensk forskning
Viveca Lindberg
Svensk forskning om bedömning och betyg
Institutionen för samhälle, kultur och lärande
• Lärare sätter betyg även på intresse, motivation, ansvar för hemuppgifter, engagemang, personlighet
Svensk forskning
Lärarnas makt över betygen har ökat eftersom de har oftast ensam makt och ”insyn” över kriterierna
Svensk forskning
De lokala tolkningarna av betygskriterierna ändras och ”tänjs” för att fler elever skall få godkänt
Svensk forskning
”Kommunala skolor i konkurrens om elever tenderar att ge högre betyg”
”Friskolor tenderar att ge sina elever märkbart högre betyg”
Svensk forskning
Betygen har i snitt höjts varje år sedan det ”nya” systemet togs i bruk
Motsvarande höjning i resultaten från Högskoleprovet kan inte konstateras
Svensk forskning
Elever i små skolor (under 300) får högre betyg än elever i stora skolor (över 1000)
Svensk forskning
Flickor får högre betyg i skolan medan pojkar får bättre resultat på Högskoleprovet
Svensk forskning
Det nya betygssystemet har flera validitets- och reliabilitetsproblem när det gäller funktionen som urvalsinstrument till högre utbildning
Svensk forskning
Karaktärsämneslärare (yrkesprogram) mer nöjda med nya betygsystemet
Kärnämneslärare mer missnöjda
Svensk forskning • I många kurser saknas
användning av betygskriterier.
• Sambedömning mellan lärare är sällsynt.
• Innehållet i samma kurser skiftar stort mellan lärare, likaså bedömning och betygsättning.
Resultat från gymnasie-undersökningen
• Eleverna vet inte alltid vad som betygsätts.
• Eleverna upplever i alltför hög grad betygsättningen som orättvis.
Alltså…
Det ser ju inte så bra ut.Betygen är godtyckliga.
Varför godtycke?
Inte lärarnas fel
Implementeringen av det ”nya” betygsystemet misslyckades
Konspiration?
Nytt?
Redan 2004 konstaterade Riksrevisionsverket att…
… en viktig orsak till att betygskraven inte kalibreras så att de blir likvärdiga inom och mellan skolor att varken regeringen eller Skolverket ställer krav på professionella samtal eller tydligt anger vilket ansvar huvudmännen och rektorerna har för likvärdig betygssättning.”
”Bristande likvärdighet i betygssättningen reser också frågor om utbildningens likvärdighet. Kommer den professionella samverkan inom och mellan skolor, som betygssystemet förutsätter, inte till stånd finns betydande risker att varken utbildning eller betygssättning blir likvärdig.”
”Det nuvarande betygssystemet är omöjligt att hantera ur likvärdighetssynpunkt om det inte finns en levande dialog på olika nivåer inom kommunen, och helst också mellan kommuner…
Den som bara litar på sina ”inre mallar” och sin tidigare erfarenhet riskerar att komma i otakt med den syn på kunskap och bedömning som råder inom professionen. Samsyn kan endast uppnås genom samverkan.” (Skolverkets hemsida)
Alltså…
Vårt nuvarande betygsystem förutsätter att samsyn och samarbete kring mål och kriterier kommer till stånd.
Klara kriterier?
Hur kan det inte bli godtycke med dessa kriterier:
Ped. ledarskap - Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven organiserar och leder på ett kreativt sätt aktiviteter utifrån individers och gruppers behov samt diskuterar och värderar sin insats som ledare och förebild.
Fler klara kriterier…
Ma B - Kriterier för betyget Väl godkäntEleven visar säkerhet beträffande beräkningar och lösning av olika typer av problem och använder sina kunskaper från olika delområden av matematiken.
Sv A - Kriterier för betyget Mycket väl godkäntEleven använder i såväl tal som skrift stilmedel som är effektfulla och slående och anpassar sitt budskap så att det både berör och förstås av mottagarna.
Men…
Kriteriernas formulering är inte det stora problemet, utan problemet är snarare att samordna en definition av kriterierna.
Hjälper kriterier?
M. Price Oxford Bridge UniversityOmöjligt att verbalisera ett kriterium.Särskilt svårt som vårt nuvarande
betygssystem bedömer färdigheter och förmågor snarare än sakkunskap – exemplet naturkunskap.
Kriterier fungerar BARA med exempel.Kriterier fungerar BARA med exempel.
Hur?
För att bedömningen skall blir likvärdig och lärande
krävs ett arbete i två steg -
Steg 1 – Likvärdig bedömning
Gemensam definition av innehåll, mål & kriterier
Hur?
Elevexempel
Möjlig arbetsgång i ämnesgruppen
Alla lärare tar med sig elevexempelUtifrån exemplen diskuteras innehåll och
koppling till mål och kriterier.Exemplen bedöms gemensamt och gruppen
enas om ett betyg.Exempelbank byggs upp.
Steg 2 – Lärande bedömning
Låt eleverna få ta del av både mål, kriterier och exempel
Låt eleverna använda sig av kriterier och exempel
Låt eleverna genomföra kamratbedömning och självbedömning
Koppla feedback till kriterier
Feedback:Gå så här!
Mål: Vart är jag
på väg?
Bedömning:Var är du nu?
Vad är lärande bedömning? Vad är lärande bedömning?
Anders Jönssons beskrivning
Feedback som inte fungerar
Beskriver egenskaper inte kunskaper
Ger råd som inte är kopplade till målet
OtydligaBeskriver tillstånd
Feedback som fungerar svarar på…
Vart är eleven på väg? (målet)Var befinner sig eleven i förhållande till
målet?Hur ska eleven närma sig målet?
Möjlig arbetsgång i klassrummet
Uppgift mål och kriterier presenterasExempel på lösningar presenteras och
bearbetasÖvning inför provetÖvningen självbedöms, kamratbedöms,
lärarbedömsFeedback inför uppgiftenUppgiften genomförs
Sammanfattning
Likvärdig bedömning uppnås genom pedagogiska diskussioner runt mål och kriterier utifrån exempel på elevlösningar.
Forskningen visar entydigt på att det är det pedagogiska samtalet kollegor emellan som ger störst pedagogisk utveckling.
Sammanfattning forts.
Lärande bedömning sker genom transparanta kriterier (uppnås endast genom elevexempel) samt kontinuerlig konstruktiv feedback utifrån frågorna:
Vart ska eleven?Var är eleven?Vad behöver eleven för att nå dit?
Resultat
Betygssnittet ökat
Högre siffror i GY-undersökningen
Nytt med Vux12
Lpf 94 Gy11/Vux12
Mål Syfte / Centralt innehåll
Kursplan Ämnesplan
Programmål Examensmål
Kriterier Kunskapskrav
Betygen
Lpf94 Vux12
MVG A
VG+ B
VG C
G+ D
G E
IG F
En kvalitativ gränsdragning! Exempel från den nya ämnesplanen i historia
MÅL E C A
Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen.
Eleven kan med viss säkerhet söka och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet och värderar dessa med enkla omdömen.
Eleven kan med säkerhet söka och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.
Konsekvent begreppsanvändning
Källa: Skolverket
Betyget E Betyget C Betyget A
Redogöra översiktligt utförligt utförligt och nyanserat
Dra slutsatser
enkla välgrundade välgrundade och nyanserade
Utförande med visst handlag
med gott handlag
med mycket gott handlag
Utvärdera enkla omdömen
nyanserade omdömen
nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras
Gruppövning
Alt. 1Utgå från ett elevexempel. Hitta ämnets syfte och centrala innehåll i elevexemplet. Bedöm därefter gemensamt exemplet efter kunskapskraven. Hitta ett elevexempel som illustrerar de olika kunskapskraven.
Gruppövning
Alt. 2Designa övningar som testar syfte och centraltinnehåll. Diskutera hur elevresultat för de olikabetygsstegen skulle kunna se ut.
Återsamling?