Åldrande och boende

– några perspektiv

Magnus Nilsson

Karlstad universitet

Disposition

• Allmänt om äldres boende och platstillhörighet

• Boende i stadsmiljö – exemplet Ljura

• Boende i landsbygdsmiljö – äldre ensamstående män på

landsbygden

Särskilt och ordinärt boende

• 5 % av personer över 65 år bor i särskilt boende

• 14 % av personer över 80 år bor i särskilt boende

• 80 % av de som bor i särskilt boende är över 80 år.

• 70 % är kvinnor.

• Antalet platser i särskilt boende har kontinuerligt minskat under de

senaste decennierna.

Plats och tillhörighet

• Hemmet blir viktigare ju äldre man blir

• Att ha bott länge på en plats är (oftast) positivt

• Grannskapsbaserade nätverk minskar risken för ensamhet och

isolering

• Platser förknippade med positiva värden knyter människor till sig i

större utsträckning.

Plats och tillhörighet

• Stöd i forskning för kvarboendeprincipen

• Klass har stor betydelse för boendevillkor

• Att ha nätverk knutet runt sin person eller nätverk knutet till platsen

man bor på

Kvarboendeprincipen

• Formulerades på 1950-talet – men aldrig kunnat tillämpas fullt ut

Tre faser

• 1950-talets formuleringsfas

• 1970-2000: kraftigt utbyggd hemtjänst och en kommunal

verksamhet som kan stödja äldre i bostaden

• 2000-: ökad kritik mot kvarboendeprincipen i och med den kraftiga

minskningen av antalet platser i särskilt boende.

• Forskning saknas om platsens betydelse för äldre livsvillkor

• Återanvändning av gammal empiri har gjort att forskningen inte

hängt med i samhällsförändringar

platsbegreppet

• Platsbegreppet vidgar det relevanta området

• Platsbegreppet har getts delvis olika betydelse

• Stor variation mellan hur olika individer värderar platser.

platsbegreppet

• Platstillhörighet innebär emotionell bindning till platsen

• Man kan ha både positiva och negativa bindningar till platser

• Individens bindning till platsen bör ses ur ett livsloppsperspektiv

Exemplet Ljura i Norrköping

• Ljura: typisk svenska 1950-tals stadsdel

1950-tal och framåt

1980-tal

• Andelen äldre hade ökat – men bostadsområdet var inte anpassat

för det

1980-tal

• Förnyelsearbete inleds

• Man ville öka variationen i lägenhetsbeståndet och underlätta för

äldre att bo kvar

• Den fysiska miljön var inte anpassad för äldre

• Men , en del av hemmahörigheten bland de äldre hängde ihop med

att området inte förändrats

Ljura under 2000-talet

• 400 äldre och ungefär lika många barn och ungdomar

• Av 1300 hushåll är 900 ensamhushåll

Ljura under 2000-talet

• En andra upprustning

Ljura under 2000-talet

Platstillhörighet i Ljura

• Äldre kvinna i Ljura 1985:

Jag som är ensam änka tycker att det är jättetryggt att bo i samma

lägenhet som jag alltid bott i. i samma hus och uppgång. Man

känner grannarna… Man skulle känna sig mycket mer otrygg någon

annanstans.

• Äldre kvinna Ljura 1985:

[Grannen] som bor under blev också ensam för några år sedan och

vet vad det betyder. Hon har ringt och kommit upp två gånger om

dagen… Skulle man flytta skulle man aldrig känna så. Det skulle

vara som att börja om.

• Äldre kvinna i Ljura 1980-talet:

Jag har det väldigt bra… När man hör om andra hus och

överhuvudtaget andra områden [där] man knappt känner grannarna.

Då tycker jag att vi är väldigt privilegierade i vårt hur.

Men å andra sidan…

• Ensamheten hos de personer som har hemtjänst är mycket

utbredd… innan ombyggnaden skedde i pensionärshemmets

lägenheter… hade de boende där mycket fin kontakt med varandra.

Man vistades då sommartid ute på gården, drack kaffe med

varandra o.s.v. Efter ombyggnaden upphörde deta sätt att umgås,

bl.a. på grund va den stora omflyttningen som skedde bland

hyresgästerna i pensionärshemmet samt att de som nu bor i

fastigheten har uppnått en mycket hög ålder och därför inte orkar

umgås med varandra. (Ljuraprojektet 1984, s. 6)

2000-talets bilder

• Likartat mönster på 2000-talet som på 1980-talet.

• Har tyckt att man har nära till allting… jag har alltid tyckt om Ljura

ända sedan vi flyttade hit. Vi hade parken då och den stora backen

där man kunde åka skidor och kälke… och förr var det att man

umgicks mer med grannarna. Nu umgås man inte på samma sätt.

• Jo, det är tack vare grannarna, tror jag. Det är mycket också … att

man får gehör för det man klagar på, sen är det inte så kul at flytta

när man blir äldre heller… Fy sjutton för att flytta det säger jag ju…

de tär så mycket som man sparar på.

• Jag har det inte så långsamt, nej det måste jag säga att det gör jag

inte. Kvinnan som bor mitt emot här, vi pratar med varandra. Det gör

vi, och jag kan ge henne lite bullar när jag har bakat och så… vi går

inte hem till varandra och så. Det finns ingen i huset jag umgås

med… folk umgås inte med varandra så mycket.

• Man, 75 år:

Flera ser [parken] som en tillgång just för pensionärer. Ja, faan, jag

kan inte gå ut [dit] ensam.

• Kvinna:

Inte på dagarna, men på kvällarna kan jag bli lite rädd. Jag skulle

aldrig våga gå på kvällen genom Vasaparken, sent på kvällen, tio,

elva… och inte genom någon annan park heller, men jag kommer

[jag] med spårvagnen hit och går hem, då är jag inte rädd.

Platstillhörighet som att stanna kvar

• 1984 levde 139 familjer i samma lägenhet som när de flyttade till

området.

• 46 % av de äldre hade bott i samma lägenhet i mer än 20 år.

• 2008 fanns 60 av de ursprungliga hushållen kvar.

Platstillhörighet som att stanna kvar

• 272 av 2200 invånare är 75 år och äldre.

• 25 % har bott i Ljura sedan 1950-talet.

• 4 % av de ursprungliga invånarna bor kvar.

• Genomsnittslig boendetid i Ljura för personer över 75 år är 15 år.

• Flytt till särskilt boende är vanligaste anledningen till flytt frn

stadsdelen.

Platstillhörighetens paradox

• viljan att bo kvar är stark trots de bister som stadsdelen uppvisade

efter 30 år respektive nu efter 50 år.

• Relationer i bostadsområdet bygger på tunna band mellan

människor

• Vad har platstillhörighet för betydelse för den som flyttar till särskilt

boende?

• Trots brister i den sociala och fysiska miljön har de äldre i Ljura en

stark platstillhörighet.

• Pågående platspolarisering bland äldre i dag: ju äldre man blir desto

mer krymper det fysiska rummet – samtidigt möjliggör

kommunikationsteknologi en större frihet.

• Platstillhörighet byggs upp av:

– Vanor och handlingsmönster skapade över tid

– Emotionella bevekelsegrunder

– Vardagspraktiska förhållanden

– Sociala relationer

Äldre män på landsbygden

• Startade 2009

• Äldre ogifta och barnlösa män på landsbygden.

Tillvägagångssätt

• Adresser genom SPAR-registret

• 105 svarande

• 33 av dem var ogifta, ensamstående och utan barn

• 20 % av de officiellt ensamstående var sambo

metodologi

• Livsloppsperspektiv

• Generellt sett långa intervjuer: de flesta 2,5 – 3 timmar

Landsbygd och åldrande

• Det urbana är normerande

• Landsbygden som kontext har konsekvenser för hur människors liv

gestaltar sig, t.ex. omsorg

• Landsbygden definieras av gleshet och det brukade landskapet.

• Forskning om äldre på landsbygden har haft begränsade perspektiv

• Glesbygder är områden med mer än 45 minuters bilresa till

närmaste tätort med fler än 3000 invånare samt öar utan fast

landförbindelse

• Tätortsnära landsbygder är områden som finns inom 5 till 45

minuters bilresa från tätorter med fler än 3000 invånare.

• Tätorter är i denna definition orter som har fler än 3000 invånare. Till

tätorter räknas även området inom 5 minuters bilresa från tätorten.

(SOU 2006:101, 210)

Landsbygden i förändring

• Flera samverkande förändringsprocesser:

demografi, ekonomi och samhällelig service

• Processen inte homogen över landet

• Vad betyder dessa förändringar för människors möjlighet att åldras i

sin hemmiljö?

Varför är män intressanta?

• Äldreforskare har inte intresserat sig för män

• Maskulinitetsforskare har inte intresserat sig för äldre

• Betydelsen av kön har felaktigt ansetts minska med ålder.

Varför är män intressanta?

• Ensamstående lever i relation till en stark norm om heterosexuell

tvåsamhet och familjebildning.

• Ogifta och barnlösa äldre blir tidigare beroende av äldreomsorg

Männen

• 11 män mellan 68-84 år

• Flera växte upp i hem utan elektricitet och vatten.

• ”torparungar”

• M: Men du sa förut att ni var sju personer som bodde här? Så ni är

fem syskon?

• IP: Näe, jag hade en far, mor och så hade jag två systrar. Och så

hade jag min farmor som levde här och min farbror. Hennes son

bodde hemma här ständigt. Och sen när hon dog då 1965 så

flyttade jag upp. Och då delade min farbror och jag det rummet, så

vi hade halva rummet. Jag hade mina saker på höger sida och han

hade på vänstra sidan. Och så varsin garderob. Så jag har haft [det

trångt] men en har aldrig behövt klaga eller så.

Fast rotade i bygden

• IP: Ja här har jag bott- jag har ju bott här i socken har jag ju bott så

länge jag har levt. Jag är född här och har bott här och jobbat här,

jag har aldrig vart nån annanstans.

• De flesta bor i närheten av där de växte upp

• Fem av männen bodde med sina föräldrar till de gick bort eller

flyttade till annat boende.

• Två av männen bor i sitt föräldrahem

• Flera äger fortfarande föräldrahemmet

• Fem bor på landet

• Sex bor i någon av kommunens tärorter

Huset och trädgården

• Utvändigt välskötta hus

• Skötsel av trädgården viktig

• Band till platsen genom träd och buskar som planterats av tidigare

generationer

• Husets utsida en bild av karaktären

Huset som bostad

• Inredning och dekoration från den tid då männen flyttade in i

bostaden

• Välordnade och genomtänkta inredningar

• Ofta sparsmakat

• Flera hade intresse för second-hand, auktioner.

• Mycket arvegods – minnen från föräldrar och andra släktingar.

• Medvetet och estetiskt möblerat

• Tydlig ordning

• Välstädat

• Rena fönster förefall ha en speciell betydelse

• Flera använde inte hela bostaden

Framtida boende

• M: /…/ Men annars så har jag förstått det som att det är ganska

många danskar och tyskar och holländare som köper hus

häromkring har jag hört.

• IP: Ja, jo. Det är det ju. Det är klart det- Men de bor ju inte kvar för

jämnan. (2s) Du vet, det är ju ett sånt här ställe att bo på vintern. Du

vet när det är meterdjupt med snö, och blåser, och man ska vara på

jobbet innan sju därnere i ORTEN, du vet då får man plöja, en

timma minst här innan man kommer ut. Och så blåser det igen på

dagen, när man är i stan, och så får man plöja när man kommer

hem igen. Så det är inga trevliga [ohörbart].

• M: Nä, men så bor du kvar här.

• IP: [skratt] *Ja [det är svårt att bli av med mig]*

Platsanknytning bortanför bostaden

• Stark relation till den omgivande naturen.

• Identiteten knuten till den omgivande platsen och bygden.

Framtiden, boendet och döden

• Framtidsperspektiv relaterat till ålder.

• Framtidens som tema aktualiserar åldrande och död.

• Framtid som individens tid och lokalsamhällets utveckling

• M: Då skulle det vara det här med framtiden då. Den har vi inte

pratat så mycket om.

• IP: Ja den den du den vet man inte om. Den vet man inte om. Man

kan slå i backen imorgon.

• M: Vad är det för tankar du tänker då?

• IP: Snart är det slut det här. Eller någonting.

• M: Är det det som rör sig?

• IP: Ja det är det som rör sig. Bara få lite förvarning. Inte bara falla

pladask.

Att inte kunna klara sig själv

• M: Hur tänker du kring framtiden då?

• IP: Ja det är ju bara det att jag måste ju avveckla det här nån gång. Jag är inte så jädra dum i huvudet så jag tror att jag blir tusen år. *Utan det, det går utför*. Ja, och jag börjar tänka på om det skulle vara så att en blev sjuk, det vet man inte. Det är cancer och det är det här- stroken var ett otäckt elände. Och jag har ju många kamrater vet du som har bekymmer, ja./…/

• M: Men är det nåt du skulle, skulle vilja göra så där som du inte har gjort och-

• IP: Ja det är ju att skaffa mig då nåt ställe där jag kunde bo och få det, enkelt och lätt vet du. Så en kunde lata mig ändå mer (skratt).

• M: *Ja just det*. Nån form av, kanske inte äldreboende men-

• IP: Jo det vill jag nog helst ha, då kanske. För då, det är tillsyn och allting ser du. Så [Namn] har ju fått det så pass bra. Hon är ju som en annan människa nu förstår du, tack vare det. /…/

• IP: aa men jag tror ju såhär vettu att nu är det ju många ställen i

världen som är överbefolkade och ute i havet och där är kan de inte

bo kvar längre om det håller på såhär (.) så till sist måste det ju bli

en stor invandring och då kan ju ett sånt här samhälle blomstra upp

Att åldras utan barn

• Potentiellt stigmatiserande att leva utanför tvåsamhetens norm

• Barnlöshet både negativt och positivt

• M: men jag tänkte på det här med familj och så, är det nånting som

du har fu- funderat på sedan du blev pensionär att du inte har egna

barn?

• IP: ja men nä, tänker så mycket på det gör jag väl inte (.) så länge

jag har ett nätverk så jag inte känner mig ensam så(.) men det hade

säkert vart roligt att ha barn, det tror jag om de sen hade kommit

hem det vet man ju inte

• M: Hur (4s) har, kände du nån gång att det har varit problem då, att du inte, att du inte blev gift eller?

• IP: /…/det är ju många annars, dom bildar ju familj och lite, det kunde vart kul att haft kanske. Men sen är det det, jag ser dom har problem med sina (2s) stackars barn, dom sätter igång och knarkar och dom rökar och dom super och dom donar (*jo*.) Så det-

• M: Det förekommer ju det med

• IP: Hemskickade ibland utav mina kamrater som jag känner då, som är ju lite för tyglade för dom är bra själva ser du, ja, men det är sånt som händer nu och dom eggar varandra i skolor och sånt, du ser själv hurdant det är och lärarna, dom får ju fara illa

• M: Ja, men är det annars nånting som du har saknat tidigare då, som du-

• IP: Nehej då, för fasiken jag har levt ett lyckligt liv ser du (.) jag har aldrig haft några bekymmer.

• IP: Nej, för fasiken, *det hade* (2s) det är samma sak för den här,

vad heter han nu igen? Amos Persson (skratt) han sa det har vart

många förslag sa han (skratt) (*ja*) nej det var la aldrig så riktigt att

en pratar om sånt där, för att det- jag inte vad det var fatt, men jag

hade för mycket annat att stöka med, så det blev inte av (.) på det

viset, det är ju många annars, dom bildar ju familj och lite- det

kunde vart kul att haft kanske men sen är det det, jag ser dom har

problem med sina (2s) stackars barn, dom sätter igång och knarkar

och dom röker och dom super och dom donar så det-

Och att önska att man hade barn

• Två av männen uttryckte starkt att de saknade barn

• M: Men det var ändå någonting som du hade tänkt något mer på så här på äldre dagar?

• IP: Ja på äldre dagar har jag ångrat det där att man inte har bildat [familj] som alla andra.

• M: Men vad är det då du saknar tycker du?

• IP: Naj det är väl mest att man känner sig lite ensam då när man börjar ha lite krämpor, men dessförinnan tänkte man inte så mycket på det.

• M: Men även barn, är det någonting som du har funderat på?

• IP: Ja [ohörbart] men det har inte blivit så.

• M: Men är det någonting som du har funderat på även tidigare i livet?

• IP: Nej det gjorde jag väl inte så mycket så länge allt flöt på som det skulle (skratt)

• M: När började du fundera på det tror du?

• IP: Ja det är ju först på äldre dagar.

• M: Är det de senaste åren eller?

• IP: Ja det skulle man nog kunna säga.

• IP: Ja det hade det ju. Det hade det ju.

• M: På vilket sätt då tror du?

• IP: Och jag skulle ju velat lev- (.) skulle vilja leva om livet.

• M: Jaså?

• IP: Ja.

• M: Hur skulle det ha varit då?

• IP: Ja då skulle jag ju ha skaffat mig (2s) en dam så att jag, så att vi

hade fått barn. För att jag har ju alltid vart intresserad utav barn. Alla

mina syskonbarn förstår du, dom är ju så, dom är ju så dana med

mig så. Jag har ju, det är många nu. Och dom ringer ju och dom

pratar ju och dom dividerar och- ”Att inte du fick, att inte du fick

några barn och det-” och så där.

• M: Men på, på vilket sätt tror du livet hade varit annorlunda (3s) nu

då, om du hade haft barn?

• IP: Ja det hade ju varit en väldigt stor skillnad för det är ju- (3s) en

ser ju det när dom kommer föräld- (.) eller kommer, barnen och

hälsar på sina föräldrar, en annan sitter där, det kommer ingen där

det ser jag ju, grannen här inne, Karl här inne han är ju så helvetes

dum så han sa till mig en gång att, vi fikade, att (.) ”det är ju pappas

dag imorgon, vem kommer till dig då?” Och sånt där det- det skär ju

i kroppen på en

• M: Mm, mm ja, tror du livet hade varit annorlunda om du hade gift

dig och-

• IP: Ja (5s) det hade det ju naturligtvis men, men (3s) framför allt

hade en ju haft nån som (3s) som hade ta (.) tagit över, för dom här

gårdarna nu, dom är ju liksom- dom är ju rätt välskötta om en säger

så- så utan (2s) att skryta så (2s) så, ja, nu har en ingen som tar

över det blir lite problem med det för, för (5s) ja.

• M: Ja det är ju tråkigt, det förstår jag.

• IP: Visst, kan väl- (2s) det är ju syskonbarn då va som, som- (.) men

dom- det är jag inte så säker på att dom begriper vad dom ger sig in

på och då- då liksom om en- (5s) ja om dom ska betala

marknadsmässiga priser liksom för att (4s) ja, om dom klarar av

det? En kan kanske stjälpa dom istället för att hjälpa dom.