76
2009-10-05 2009-10-05 Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet Läkemedelshantering och förordningar föreskrifter och författningar.

Läkemedelshantering och förordningar föreskrifter och ... · Simvastatin Kolesterolsänkande medicin Källa; Nordeng,H.,Spigset,O.(2009) Farmakologi och farmakologisk omvårdnad

Embed Size (px)

Citation preview

2009-10-052009-10-05Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet

160 hpAvd för omvårdnad

Karlstads universitet

Läkemedelshantering och förordningar föreskrifter

och författningar.

2009-10-05

Läkemedelsförbrukningen i Sverige

2007 köptes läkemedel för 30 miljarder kronor i Sverige, vilket motsvarar 3600 kronor/invånare.

Förbrukningen har mer än fördubblats de senaste tio åren- Större antal äldre i befolkningen- Effektivare och bättre diagnostiserings hjälpmedel.- Läkemedel utvecklas och förnyas hela tiden

Källa; Nordeng,H.,Spigset,O.(2009) Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Lund Studentlitteratur

2009-10-05

Kvinnor förbrukar i genomsnitt mer läkemedel än män

Kvinnor lever längre än män

Kvinnor har flera kroniska sjukdomar

Kvinnor har större läkemedelsbehov knutet till sinreproduktiva roll.

Kvinnor kontaktar läkare oftare än män

Källa; Nordeng,H.,Spigset,O.(2009) Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Studentlitteratur, Lund

2009-10-05

De fem mest använda receptbelagda läkemedlen

Lågdos acetylsalicylsyra förebygger blodpropp

Ramipril Kardiovaskulär medicin

Ibuprofen Antiinflammatorisk värkmedicin

Furosemid Kardiovaskulär medicin

Simvastatin Kolesterolsänkande medicin

Källa; Nordeng,H.,Spigset,O.(2009) Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Studentlitteratur, Lund

2009-10-05

De fem mest använda receptfria läkemedlen

Natriumfluorid Kariesprofylax

Vitamin C Vitamintillskott

Karbamid Fuktighetsbevarandehudpreparat

Paracetamol värkmedicin

Ibuprofen Antiinflammatoriskvärkmedicin

Källa; Nordeng,H.,Spigset,O.(2009) Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Lund Studentlitteratur

2009-10-05

Hur regleras läkemedelshanteringen

Hälso-och sjukvårdslagen (1982:763)2 § Målet för hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet….

Krav på hälso-och sjukvården2a § Hälso-och sjukvården skall bedrivas så att den Uppfyller kraven på god vård. Detta innebär att den skall särskilt

1 Vara av god kvalitet och med god hygienisk standard tillgodose patientens behov av tryggheti vården och behandlingen

2 Vara lätt tillgänglig

3 Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet

4 Främja goda kontakter mellan patienten och-hälso-och sjukvårdspersonalen

5 Tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhetvården

Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet160 hp

Avd för omvårdnadKarlstads universitet

2009-10-05

2009-10-05

§2 b

Hälso - och sjukvårdslagen (1982:763)2 § Målet för hälso - och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet….

Krav på hälso-och sjukvården2b § Patienten skall ges individuellt anpassad informationom sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Om informationen inte kan lämnas till patienten skall den i stället lämnas till en närstående till patienten…(…

Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet160 hp

Avd för omvårdnadKarlstads universitet

2009-10-05

2009-10-05

Patienten har rätt att få kunskap om

•Vilken sjukdom eller vilka problem läkemedlet använ ds mot.

•Namnet på läkemedlet.

•Hur läkemedlet skall tas ( hur många gånger daglige n, när pådygnet, eventuella riktlinjer i förhållande till ma t och andra läkemedel).

•De viktigaste biverkningarna som kan uppstå och i vi lka fall patienten skall ta kontakt med läkare eller sjukskö terska.

•Hur lång tid läkemedelbehandlingen skall pågå.

•Hur läkemedelseffekterna kan följas upp

Källa; Nordeng,H.,Spigset,O.(2009) Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Studentlitteratur

2009-10-05

Orsaker till läkemedels relaterade problem

• Studier antyder att en av fem som använder läkemedel kan använda läkemedlen bättre – eller är felmedicinerade.

(Pirmohamed m.fl.2004)

• Sjuksköterskor läkare eller annan personal ger inte patientenoptimal läkemedelsbehandling, vilket leder till bristfälliga eller uteblivna effekter, biverkningar, reducerad livskvalitet och ökad sjuklighet

• I Norge har studier påvisat läkemedels relaterade problem hos 76 % avsjukhemspatienterna (Ruth m.fl.2003) och 81% av sjukhuspatienterna (Blix m.fl 2004). Den genomsnittliga patienten var 85 år, hade tre sjukdomaroch använde fem läkemedel (Ruth m.fl.2003).

• I primärvård, Dålig compliance, patienterna följer inte den instruktion de får.

• Brister i informationsöverföringen då patienter byter vård och omsorgsnivå.

• Bland patienter i hemsjukvården har skillnader mellan medicinjournalen i hemmet och husläkarens journal påvisats hos upp till 90% av patienterna.I genomsnitt var 25% fler läkemedel noterade i medicinjournalen hemmaän i husläkarens journal

Källa; Nordeng,H.,Spigset,O.(2009) Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Studentlitteratur

2009-10-05

Orsaker till låg Compliance(följsamhet)

Bra följsamhet patienten tar minst 80% av förskrivna doserDålig följsamhet patienten tar >80 % av förskrivna doser

•Man glömmer att ta läkemedlet

•Missförstånd i samtalet mellan läkare och patient

•Uppfattningar om att läkemedel är farliga att ta.

•Rädsla för beroendeutveckling

•Man anser sig ej sjuk och är därför inte i behov avläkemedel.

•Man upplever oacceptabla biverkningar

•Man upplever utebliven effekt

•Upplever läkemedlet för dyrt

Källa; Nordeng,H.,Spigset,O.(2009) Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Studentlitteratur

2009-10-05

Fel i läkemedelsanvändningen orsakad av vårdpersonal

Cirka 40 % av alla läkemedels relaterade fel uppstår i samband medutdelningen av läkemedel.

En norsk studie har påvisat att två av fem sjuksköterskorhar gjort misstag som kunde ha inneburit allvarliga konsekvenser för patienten.

Under rapporterings tiden 2002-2004 inkom sammanlagt 6 831 biverkningsrapporter till läkemedelsverkets biverkningsenhet. Av dessa bedömdes 2627 (38%) som allvarliga. Av den senare gruppenledde 174 tilldödsfall där sambandet mellan läkemedelsbruk med påföljandedöd bedömdes höra samman.

I Norge inträffar 10-15 dödsfall, samt 50-100 allvarliga skador varje årsom en följd av felmedicinering

Källa; Nordeng,H.,Spigset,O.(2009) Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Studentlitteratur Lund

2009-10-05

Sjukvårdpersonal har enligt (SOFSF 2005:28) Lex Maria

skyldighet att anmäla

6 kap.

§ 4 Om en patient i samband med hälso - och sjukvård drabbats av eller utsätts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom skall vårdgivaren snarast anmäla detta till Socialstyrelsen…..(….).

Sjuksköterskan skall till verksamhetschefen anmäla fel, avvikelser och andratillbud vid läkemedelshanteringen. Patienten skall underrättas om att en händelse som medfört allvarligskada eller sjukdom föranlett en Lex MariaAnmälan och bli informerad om felet och rättigheten till patientskadeersättning enligt patientskadelagen (1996;799)

Källa; Nordeng,H.,Spigset,O.(2009) Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Studentlitteratur Lund

2009-10-05

Förordning (1998: 1513) om yrkesverksamhet på hälso-och sjukvårdens område .2 kap.§ 2 Den som tillhör hälso-och sjukvårdspersonal

skall på ett betryggande sätt förvara, hantera och i förekommande fall dela ut läkemedel som han eller hon har han om.

2009-10-05Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet

160 hpAvd för omvårdnad

Karlstads universitet

Hur regleras läkemedelshanteringen

§ 5 En sjuksköterska som avses i 24 § förstastycket hälso-och sjukvårdslagen (1982:763) ska,utöver de skyldigheter som anges där ansvara för;

1. att patienterna får en säker och ändamålsenlighälso-och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde

2. att journaler förs i den omfattning som före-skrivs i patientdatalagen (2008:355),

3. att patienten får den hälso-och sjukvård som en läkare förordnat om, samt

4. att rutiner för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl fungerande

Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 1997:10 om medicinska ansvarig

sjuksköterska i kommunernas hälso -

och sjukvård

)….Det övergripande målet för hälso –ochSjukvården enl §2 HSL gäller också för Kommunernas hälsa och sjukvård.I den medicinska ansvariga sjuksköterskansAnsvar ingår bl.a. att författningsbestämmelseroch andra regeler är kända och efterlevs…...(

Läkemedelshantering(6 § 4 åliggandeförordningen )Den medicinskt ansvariga sjuksköterskanHar enligt denna bestämmelse ansvar föratt rutiner för läkemedelshanteringen är ändamålsenliga och väl fungerande……… (

2009-10-05

Sjuksköterskan och läkemedelshanteringLäkaren undersöker ställer diagnos och ordinerar ett läkemedel

Läkemedlet finns pålager

Läkemedlet finns inte på lager

Apoteket mottager beställningen, plockar fram läkemedlet, kontrollerar och skickar det till vårdavdelningen.

Sjuksköterskan beställer läkemedlet från apoteket

Vid vissa tillfällen. Sjuksköterskan bereder läkemedlet. t.ex tillsätter blandat läkemedel till en infusionspåse

Sjuksköterskan hämtar ut läkemedlat från medicin skåp/ medicinrum,

Sjuksköterskan gör i ordning patient dosen. Räknar tabletter kapslar stolpiller, mäter upp flytande läkemedel, drar upp injektionssprutor m.m.

Sjuksköterskan delar ut läkemedlet till patienter.

Sjuksköterskan dokumenterar och signerar given ordinerad patientdos.

Sjuksköterskan observerar och följer upp effekter, biverkningar och dokumenterar dessa.

§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§

Källa; Nordeng,H.,Spigset,O.(2009) Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Studentlitteratur

2009-10-05

De vanligaste felen som orsakas

av vårdpersonal

Fel läkemedelLäkemedel med liknande namn eller emballage förväxlas eller därför att sjuksköterskan feltolkarläkarens handskrift eller missförstår en muntligordination

Selexid (antibiotika mot urinvägsinfektion) och Seroxat (läkemedel motDepression)

Sobril (benzodiasepin mot ångest och sömnproblem) och Sorbangil(läkemedel mot angina pectoris)

Losec (protonpumpshämmare mot refluxsjukdom) och Lasix (diureticum Mot hjärt-och kärlsjukdom)

Sjuksköterska tog fel injektionsflaska för sköljning aven venkanyl. I stället för att använda heparin 100IE/ml användes Actrapid 100IE/ml.(snabbverkande insulin motdiabetes). Patienten ha att få 50IE Actrapid innan felet upptäcktes.Patienten gavs glucislösning intravenöst och följdes upp med blodglucosmätningar. Inga komplikationer tillstötte.Felet uppstod därför att injektionsflaskan med Actrapid stod felplacerad i läkemedelslagret och förpackningen var relativt lik den som innehöll heparin.

Autentiskt anmälningsfall

Källa; Nordeng,H.,Spigset,O.(2009) Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Studentlitteratur Lund

2009-10-05

Fel dosHör till de vanligaste felen vid utdelning av läkemedel,t.ex. genom att förpackningar med olika styrkor förväxlas.Otydlig handskift är en annan orsak till detta fel, samtokunskap och förväxlingar av mängdbeteckningarsom IE, ml eller µg läses som mg

De vanligaste felen somorsakas av vårdpersonal

Källa; Nordeng,H.,Spigset,O.(2009) Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Studentlitteratur Lund

2009-10-05

Fel tidPatienter kan få läkemedel vid fel tidpunkt ellerpå fel tid i förhållande till mat och andra läkemedel.

Läkemedel som ger dåsighet bör med fördel ges påkvällen el till natten. En del antibiotika bör ges tillsammans med mat medan andra bör ges mellanmåltider

De vanligaste felen som orsakas

av vårdpersonal

Källa; Nordeng,H.,Spigset,O.(2009) Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Studentlitteratur Lund

2009-10-05

De vanligaste felen som orsakas

av vårdpersonal

Fel patientPå sjukhus och på sjukhem där det finns mångapatienter kan fel uppstå därför att patienterförväxlas på grund av liknande namn eller rumsbyten

Vid utdelning av warfarin ( ett blodförtunnande läkemedel) blev en patient tillfrågad om han hade det namn för vilken läkemedlet var avsett. Patienten svarade ja. Sjuksköterskan gav därför patienten läkemedlet. När sjuksköterskan skulle dokumentera utdelningen i journalen upptäcktes felet. Den jourhavande läkaren som meddelades omedelbart ansåg att det inte förelåg någon risk för patienten. Patienten följdes uppmed mätningar av hur snabbt blodet koagulerade.

Autentiskt anmälningsfall

Källa; Nordeng,H.,Spigset,O.(2009) Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Studentlitteratur Lund

2009-10-052009-10-05Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet

160 hpAvd för omvårdnadKarlstads universitet

Rutiner kring hantering av läkemedelregleras i författningshandboken för personal inom hälso och sjukvården.

2009-10-052009-10-05Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet

160 hpAvd för omvårdnadKarlstads universitet

FörfattningarFörfattningar är ett gemensamt namn för lagar, förordningar och föreskrifter. Författningar är bindande regler. Riksdagen beslutar om lagar, regeringen om förordningar och myndigheterna om föreskrifter. På den här sidan hittar du länkar till söksidor där du kan hitta olika typer av författningar.

Lagar och förordningarLagar är regler som alla i ett land måste följa. När riksdagen har beslutat om en lag kan den bara ändras eller upphävas genom att riksdagen beslutar om en ny lag. Regeringen kan också besluta om regler. Sådana regler kallas förordningar.Register över Svensk författningssamling (SFS)SFS-registret är ett register över lagar och förordningar i Svensk författningssamling (SFS). Författningar som inte gäller längre finns också med.Svensk författningssamling (SFS) i tryckt format Här hittar du lagar och förordningar presenterade som de ser ut när de ges ut. Författningarna finns från och med SFS 1998:306 och framåt. Svensk författningssamling (SFS) i fulltextHär hittar du lagar och förordningar i den senaste versionen med alla ändringar införda i den ursprungliga texten.

www.lagrummet.se

2009-10-052009-10-05Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet

160 hpAvd för omvårdnadKarlstads universitet

Välkommen till LäkemedelsverketLäkemedelsverket har ansvar för godkännanden och kontroll av läkemedel, naturläkemedel och medicintekniska produkter. Vår uppgift är att se till att den enskilda patienten och hälso- och sjukvården får tillgång till säkra och effektiva produkter och att dessa används ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Läs mer om Läkemedelsverkets verksamhet:

2009-10-052009-10-05Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet

160 hpAvd för omvårdnad

Karlstads universitet

Om SOSFSI Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras föreskrifter och allmänna råd samt kungörelser.

Om SOSFSI Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras föreskrifter och allmänna råd samt kungörelser. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Kungörelser är oftast upphävanden av allmänna råd.

(www.socialstyrelsen.se)

lockedV i s alockedAllaAllaAllaAlla

2009-10-05

Vad är läkemedel

Läkemedelslag (1992:859).§1 Med läkemedel avses i denna lag varje substans eller kombination av substanser.som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att förebygga ellerbehandla sjukdom hos människor eller djur eller som kan användas på eller tillförasmänniskor eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktionergenom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller för att ställadiagnos……

2009-10-05Läkemedelshantering

sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet

I övrigt innehåller läkemedelslagenKrav på läkemedelFörsäljning av läkemedel m.m.Kliniska prövningarTillverkningImportHandelHantering i övrigtInformation när ett läkemedel tillhandahålls konsumentenVissa förbud mot marknadsföringMarknadsföring av läkemedelFörordnande om utelämnandeTillsynAvgifterAnsvar m.m.Överklagande m.m.

2009-10-05

Läkemedelsförordningen(2006:72)

• § 1 I denna förordning finns föreskrifter som kompletterar läkemedelslagen.

2009-10-05

Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet160 hp

Avd för omvårdnadKarlstads universitet

2009-10-05

Läkemedelsverkets föreskrifter LVFS 1995 om tillämpning av läkemedelslagen (1992:859) på

vissa varor.

•Medel avsedda efter absorptionantikonceptionell verkan.

• Medel avsedda efter absorptionåstadkomma förlängd erektion.

• Medel som är avsedda att motverka övervikt…..

• Alla former av amonisyran L-tryptofan.

• Samtliga injektionsmedel som inte är medicintekniskaprodukter.

• Medel som används som tillsats till infusion, injektions, eller spolvätska eller till blod för infusionsändamål.

• Dialyskoncentrat, färdigberedda dialysvätskor och andraberedningar.

• Medel som är avsedda att avsätta faktor VIII hosblodgivare.

• Beredningar och premixer som innehåller antibiotikaeller kemoterapeutika som används för inblandning ifoder ,vilket skall tillföras djur….

• Gammaaminosmörsyra (GABA)och dess salter, dehydropiandrosteron(DHEA)….

• Efedraalkaloider inklusive växextrakt innehållande efedral alkaloider

2009-10-05Läkemedelshantering för sjuksköterskeprogrammet

Avd för omvårdnad Karlstads universitet

2009-10-052009-10-05

Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad

Karlstads universitet

Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskr ifter(LVFS 2006:3) om traditionella växtbaserade läkemed elför humant bruk;

Läkemedelsverket föreskriver med stöd av 3 kap. 2 och 20 §§ samt 10 kap.5 § läkemedelsförordningen (2006:272) i fråga om verkets föreskrifter(LVFS 2006:3) om traditionella växtbaserade läkemedel för humant brukdels

1 §Dessa föreskrifter skall tillämpas på växtbaserade läkemedel som avsesi 2 c § läkemedelslagen (1992:859)…. Föreskrifterna skall tillämpasviansökanom registrering av sådana läkemedel som traditionella Växtbaserade läkemedel samt på registrerade traditionella växtbaserade läkemedel….

Läkemedelsverkets författningssamling

LVFS 2007:5

2009-10-05

Sjuksköterskan och läkemedelshanteringLäkaren undersöker ställer diagnos och ordinerar ett läkemedel

Läkemedlet finns pålager

Läkemedlet finns inte på lager

Apoteket mottager beställningen, plockar fram läkemedlet, kontrollerar och skickar det till vårdavdelningen.

Sjuksköterskan beställer läkemedlet från apoteket

Vid vissa tillfällen. Sjuksköterskan bereder läkemedlet. t.ex tillsätter blandat läkemedel till en infusionspåse

Sjuksköterskan hämtar ut läkemedlat från medicin skåp/ medicinrum,

Sjuksköterskan gör i ordning patient dosen. Räknar tabletter kapslar stolpiller, mäter upp flytande läkemedel, drar upp injektionssprutor m.m.

Sjuksköterskan delar ut läkemedlet till patienter.

Sjuksköterskan dokumenterar och signerar given ordinerad patientdos.

Sjuksköterskan observerar och följer upp effekter, biverkningar och dokumenterar dessa.

§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§

Källa; Nordeng,H.,Spigset,O.(2009) Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Studentlitteratur

2009-10-05

SOSFS 2008:29 (M)Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

SOSFS 2007:15 (M)Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel

SOSFS 2006:24 (M)Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

SOSFS 2006:23 (M)Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel

SOSFS 2006:6 (M)Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel

SOSFS 2005:25 (M)Socialstyrelsens kungörelse om upphävande av Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 1978:25) om AD-vitaminprofylax hos barn

SOSFS 2005:24 (M)Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

SOSFS 2005:16 (M)Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel

SOSFS 2003:11 (M)Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel

SOSFS 2001:17 (M)Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (Omtryck)

SOSFS 2001:16 (M)Socialstyrelsens föreskrifter om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel

SOSFS 2000:1 (M)Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

SOSFS 1996:21 (M)Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rätt för barnmorskor att förskriva läkemedel i födelsekontrollerande syfte

SOSFS 1992:22 (M)Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om

2009-10-05

Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet160 hp

Avd för omvårdnadKarlstads universitet

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården SOSFS 2000:1

2009-10-052009-10-05Läkemedelshantering

sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet

Administrering av läkemedel Tillförsel eller överlämnande av en iordningställd läkemedelsdos till en patient.

Behandlingsschema Schema över individuellt ordinerade läkemedel som ingår i en fastställd behandlingsplan för en viss patient. Behandlingsschemat är en del av patientens journal.

Iordningställande av läkemedel

Uppdelning till en enskild patient av tabletter, kapslar och andra avdelade läkemedelsdoser samt uppmätning av flytande läkemedel och injektionsvätska.Upplösning av torrsubstans.Tillsats av infusionskoncentrat till infusionsvätska.Flödesinställning och övriga förberedelser för att tillföra läkemedel i form av medicinsk gas till en patient.

Läkemedelsform Tillverkningsform, som tablett, kapsel, resoriblett, mixtur, suppositorium, salva, injektion och infusion.

Läkemedelsförråd Utrymme för förvaring av läkemedel, t.ex. läkemedelsrum, läkemedelsskåp eller läkemedelsvagn.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Den befattningshavare i kommunernas hälso-och sjukvård som anges i 24 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Ordination enligt generella direktiv

Ordination av läkemedel som gäller för patienterna på en viss enhet vid vissa angivna tillstånd, utan att en särskild individuell ordination behöver ges.

Ordinationshandling Handling som skall ge en samlad bild av en ordinerad och genomförd läkemedelsbehandling och som är en del av patientens journal.

Ordinationskort Ordinationshandling för dosdispensering av läkemedel. Även en patients övriga ordinationer kan föras in på kortet. Med dosdispensering avses maskinellt eller manuellt iordningställande av läkemedel i patientdoser, t.ex. för dosexpedition på apotek.

Rekvisition Beställning av läkemedel eller teknisk sprit från apotek till läkemedelsförråd.

Sluten vård Sådan hälso- och sjukvård som enligt 5 §hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) kräver intagning på sjukhus.

Spädningsschema Schema med instruktioner för upplösning eller spädning av ett eller flera läkemedel.

Verksamhetschef Den befattningshavare som inom hälso- och sjukvård svarar för verksamheten. Bestämmelser om verksamhetschefens ansvar finns i 29–30 §§ hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Vårdgivare Fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt bedriver hälso- och sjukvård enligt lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. (SOSFS 2001:17).

3 § I dessa föreskrifter används följande begrepp:

2009-10-05

Lag 1996:1157 om läkemedels kommitteér

2009-10-05

Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet160 hp

Avd för omvårdnadKarlstads universitet

1§ I varje landsting skall det finnas en eller flera läkemedels- komitteèr…. Det som sägs i denna laggäller även kommuner som inte ingår i landsting.

2 § Varje läkemedels kommitté skall erbjudas företrädare för farmaceutisk och medicinsk expertis att på lämpligt sätt delta i kommittèns arbete.

3 § En läkemedels kommitténs skall genom rekommendationer till hälso- och sjukvårdspersonalen eller på annat lämpligt sätt verka för en tillförlitlighet och rationell läkemedelsanvändning……..

4 § Apoteksbolaget Aktiebolag har skyldighet att till läke-medels kommittén lämna uppgifter om läkemedels-förskrivningar av personal inom vårdinrättningar inomkommitteèns verksamhetsområde…………Om kommittènfinner att det förekommer brister inom läkemedels användningen inom verksamhetsområdet skallkommitteèn göra de påpekanden som behövs och vidbehov erbjuda hälso-och sjukvårdspersonalen utbildning för att avhjälpa bristerna.

5 § Varje läkemedelskommitteè skall i den omfattning som behövs samverka med andra läkemedelskommitteér samt med berörda myndigheter, universitet och högskolor.

2009-10-05

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2001:12) om säkerhetsövervakning av läkemedel

2009-10-05Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet

160 hpAvd för omvårdnad

Karlstads universitet

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1992: 22) om informationsskyldighet för läkare och tandläkare om generiska läkemedel

Lag (1996:1156) om receptregister

Lag (2005:258) om läkemedelsförteckning

2009-10-052009-10-05

Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet160 hp

Avd för omvårdnadKarlstads universitet

SOSFS 2000:1 (M)

Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS), sökbar databas.

1 kap. InledningFöreskrifter1 § Dessa föreskrifter skall tillämpas på läkemedelshantering inom sådan verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982: 763) och tandvårdslagen (1985:125). Föreskrifterna skall inte tillämpas på sådan läkemedelshantering som omfattas av läkemedelslagen (1992:859) och lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. I Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997: 10) om förordnande och utlämnande av läkemedel……osv.

2009-10-052009-10-05

Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet160 hp

Avd för omvårdnadKarlstads universitet

SOSFS 2001:17 forts

Föreskrifter1 § Vårdgivaren skall ge skriftliga direktiv och

säkerställa att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshanteringen.

2 § Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt skall läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel……..

. Kvalitetssystem och lokala instruktioner

2009-10-05

Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet-

och patientsäkerhet i hälso-och sjukvården

1 kap Tillämpningsområde och definitioner

1 § Dessa föreskrifter skall tillämpas på den patientinr iktade vården inom sådana verksamheter som omfattas av häl so-och sjukvårdslagen(1982:763) och tandvårdslagen (1985:1 25). De gäller också för vårdgivare som anlitar verksamhet e nligt 6 kapitlet 2 § lagen(1998:531) om yrkesverksamhet på hä lso-och och sjukvårdens område.

4 kap Områden som omfattas

• Bemötande av patienter

• Metoder för diagnostik, vård och behandling

• Kompetens

• Samverkan och samarbete

• Riskhantering

• Avvikelsehantering

• Försörjning av tjänster, produkter och teknik

• Spårbarhet

3 kap, 2 § Verksamhetschefen skall inom ramen förvårdgivarens ledningssystem ta fram fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet k ontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra följa upp och utveckla verksamheten,…..

2009-10-052009-10-05Läkemedelshantering

sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2001:12) om säkerhetsövervakning av läkemedel

2009-10-05

3 kap. Ordination av läkemedelFöreskrifter

• 1 § Bestämmelser om läkares, tandläkares, tandhygienisters och barnmorskors behörighet att ordinera läkemedel finns i 5 och 7–12 §§ Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:10) om förordnande och utlämnande av läkemedel m.m. (receptföreskrifter).

• Bestämmelser om sjuksköterskors behörighet att ordinera läkemedel finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel. ……..

skall föras patientjournal….

3 § En patientjournal skall innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård….

1. uppgifter om patientens identitet.2. väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården.

3. uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder.4. väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder……

2009-10-05 Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet

SOSFS 2000:1 forts

2009-10-05

Ordination-allmänt

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:10) omförordnande och utelämnande av läkemedel m.m.

5 § Läkare som har legitimation för yrket eller som har ett särskilt förordnande enligt 6 § lagen 1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso-och sjukvården m.m. är behörig att förordna läkemedel samt teknisk sprit för behandling av människa.

13 § Sjuksköterska som uppfyller av Socialstyrelsen fastställd utbildning och övriga villkor är behörig att förordna vissa läkemedel. Behörigheten är begränsad till vissa angivna indikationer för behandling av människa och omfattar endast de läkemedel som Socialstyrelsen föreskrivit.( LVFS 2001:13).

2009-10-05Läkemedelshantering

sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet

Läkaren är behörig att ordinera läkemedel.Övriga yrkesgrupper som är behöriga att ordineraInom sitt verksamhetsområde är;veterinärer, tandläkare, tandhygienister, barnmorskor samt sjuksköterskor

2009-10-052009-10-05

Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet160 hp

Avd för omvårdnadKarlstads universitet

3 kap. Ordination av läkemedelFöreskrifter

SOSFS 2000:1 forts

3§ Inom sluten vård skall läkemedelsordinationerna föras in på särskild ordinationshandling. Den som ordinerar läkemedel skall med sitt signum i ordinations-handlingen bekräfta varje ordination och ändring av tidigare införda ordinationer……

5 § En läkare och tandläkare får ordinera läkemedelmuntligt i situationer där patienten behöver omedelbarbehandling….

6 § Läkemedel får ordineras per om den som ordinerarär förhindrad att komma till patienten. Ordinationer pertelefon skall tas emot, dokumenteras och signeras iordinationshandlingen av sjuksköterska…..

Den som ordinerat läkemedel per telefon skall omsynnerliga hinder finns, efterhand bekräfta ordinationenmed sitt signum……

2009-10-052009-10-05Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet

160 hpAvd för omvårdnad

Karlstads universitet

3 kap. Ordination av läkemedelFöreskrifter

SOSFS 2000:1 forts

§ 7 En läkemedelsordination skall innehålla uppgifter om läkemedlets namn, läkemedelsform, styrka dosering, administrationssätt och tidpunkterna för administrering. Doseringen skall anges som antalet tabletter eller andra avdeladeläkemedelsdoser, eller läkemedlets volym perdoseringstillfälle.

Om det är nödvändigt för att ordinationen av ett visstläkemedel skall bli tydlig, får doseringen utan hinder av vad som sägs i första stycket anges som mängd verksam substans per läkemedelsdos……Internationella enheter skall vid läkemedelsordination förkortas med E….

2009-10-05Läkemedelshantering

sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet

2009-10-05

3 kap. Ordination av läkemedelFöreskrifter

SOSFS 2000:1 forts

§ 7 En läkemedelsordination skall innehålla uppgifter om läkemedlets namn, läkemedelsform, styrka dosering, administrationssätt och tidpunkterna för administrering. Doseringen skall anges som antalet tabletter eller andra avdeladeläkemedelsdoser, eller läkemedlets volym perdoseringstillfälle.

Om det är nödvändigt för att ordinationen av ett visstläkemedel skall bli tydlig, får doseringen utan hinder av vad som sägs i första stycket anges som mängd verksam substans per läkemedelsdos……Internationella enheter skall vid läkemedelsordination förkortas med E….

2009-10-05

3 kap. Ordination av läkemedelFöreskrifter

2009-10-05Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet

160 hpAvd för omvårdnad Karlstads universitet

SOSFS 2000:1 forts

2009-10-052009-10-05Läkemedelshantering

sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet

2009-10-05

3 kap. Ordination av läkemedel

Föreskrifter

9 § Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de generella direktiven skall anges indikationerna och kontraindikationer samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att läkare kontaktas. Läkemedlets som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att sjuksköterska gjort behovsbedömning

2009-10-05Läkemedelshantering

sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet

SOSFS 2000:1 forts

2009-10-05

1 § Läkemedel skall iordningställas av en sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare. En sjuksköterska, läkare eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till

patienten. …….

1 §….. studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom hälso- och sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av sådan legitimerad personal som omnämns i första stycket. (SOSFS 2001:17).

2009-10-05Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet

160 hpAvd för omvårdnad

Karlstads universitet

SOSFS 2000:1 forts

4 kap. Iordningställande och administrering av läkemedel

Föreskrifter

2009-10-052009-10-05Läkemedelshantering

sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet

4 kap. Iordningställande och administrering av läkemedel

SOSFS 2000:1 forts

Allmänna råd

7 § Ett iordningställt läkemedel skall på förpackningen eller behållaren vara märkt med uppgifter om patientensidentitet, läkemedlets namn, styrka och dos samt de övriga

uppgifter som behövs för en säker hantering. Direktivom märkning skall finnas i den lokala instruktionen förläkemedelshantering.

2009-10-05

4 kap. Iordningställande och administrering av läkemedel Föreskrifter

2009-10-05 Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet

5 § Den som iordningställer ett läkemedel skall kontrollera patientens identitet, läkemedlets namn, styrka och läkemedelsform samt dosen och doseringstidpunkten mot ordinationshandlingen.

Den som administrerar ett läkemedel skall kontrollera patientens identitet och ge patienten det ordinerade läkemedlet vid avsedd tidpunkt.

6 § I den ordinationshandling som anges i 3 kap. 3 § skall genom signering framgå vem eller vilka som ansvarat för iordningställandet och administreringen av varje ordinerat läkemedel. (SOSFS 2001:17)

SOSFS 2000:1 forts

2009-10-052009-10-05

Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet160 hp

Avd för omvårdnadKarlstads universitet

4 kap. Iordningställande och administrering av läkemedel Föreskrifter

SOSFS 2000:1 forts

3 § Inom annan hälso-och sjukvård än ambulans-sjukvård och sluten vård får delegering av i ordnings-ställande eller administrering av göras….Verksamhetschefen svarar för att besluten om delegeringar ar förenliga med säkerheten förpatienterna. I detta ansvar ingår att besluta i ordning-ställande eller administrering av läkemedel fårdelegeras eller om vissa begränsningar skall finnas.

En sjuksköterska får genom delegering överlåta åten annan befattningshavare att iordningställa elleradministrera läkemedel under förutsättning att det är förenligt med god och säker vård.Grundläggande bestämmelser om delegering finns i2kap. 6 § (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso och sjukvårdens område och i Socialstyrelsens före-skrifter och allmänna råd (SOSFS1997:14) Delegering inom hälso-och sjukvård och tandvård.

2009-10-052009-10-05Läkemedelshantering för sjuksköterskeprogrammet

Avd för omvårdnadKarlstads universitet

Formell–reell kompetensMed delegering avses i denna författning att någon som

tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens för uppgiften.I denna författning avses med formell kompetens legitimation för yrket eller godkänd högskoleutbildning som leder till yrkesexamen enligt särskild examensbeskrivning. Utöver sådan utbildning kan för vissa arbetsuppgifter formell kompetens förvärvas genom för yrket fastställd specialistutbildning eller genom särskilda kurser inom yrket.

7 § En arbetsuppgift får inte delegeras om det av en bestämmelse i en författning, en instruktion eller liknande framgår att uppgiften är förbehållen en viss yrkesgrupp eller om något liknande formellt eller praktiskt hinder föreligger……

•SOSFS 1997:14 (M)

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård.

2009-10-052009-10-05Läkemedelshantering

sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet

5 kap. Rekvisition och kontroll av läkemedelFöreskrifter

SOSFS 2000:1 fortsätt

1 § Läkemedel får endast rekvireras av sådan behörig hälso-och sjukvårdspersonal som namngivits i den lokala Instruktionen för läkemedelshantering.

Bild pårekvisitionslista

2009-10-052009-10-05Läkemedelshantering för sjuksköterskeprogrammet

Avd för omvårdnadKarlstads universitet

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2008:9) om anmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning

Läkemedelsverket meddelar med stöd av med stöd av 4a och 5 § § förordningen (1996:1290) om handel med Läkemedel m.m. samt 10 kap 5 § läkemedelsförordningen(2006:272) följande föreskrifter om sjukhusens läkemedels-försörjning.

Läkemedelsförsörjningen9. Mottagandet av olika slags läkemedel som kommer

till sjukhuset.10. Hantering av läkemedel inom sjukhuset vad gäller

exempelvis omlastning förvaring och intern distribution.11. I förekommande fall extempore-tillverkningen.12.Rutiner för avvikelsehantering angående läkemedelsför

sörjningen.13. Hantering av indragningar och reklamationer av läkemedel.14. Insamling och destruktion av läkemedel.15. ……..

2009-10-05

Lag (1992:860) om kontroll av narkotika

2009-10-05Läkemedelshantering för sjuksköterskeprogrammet

Avd för omvårdnad Karlstads universitet

Omfattar regler för

• för import och export• för tillverkning• förordnande och utlämnande• Innehav• tillstånd tillsyn

Förordning 1992:1554) om kontroll av narkotika *

Innehåller bl a förteckning över substansersom skall anses som narkotika enligtnarkotikastrafflagen

Intressant tillägg i bilaga 1Som narkotika enligt narkotikastafflagen kan även anses de ovanjordiska delarna av växten (Catha edulis) samt svamparna Psilocybe Cemilanseata (toppslätskivling) och Psilocybe cubensis. Det samma gällerSvampar som innehåller ämnena psilocybin psilocin…

… vidare skall tillämpning av lagen med Cannabis förståsde ovanjorda delarna av varje växt av släktet cannabis

Sömnmedel lugnande medelallobarbitalbutalbarbitalkloralhydratmidazolamzopliclonem.fl.

Smärtstillande medelkatfentanilkarisoprodolRemifentanilm.fl

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:11) om kontroll av narkotika

Föreskrifterna innehåller detaljerade riktlinjersom tagits fram i samråd med Generaltullstyrelsen,vilka behandlar områden som införsel, utförsel, tillverkning partihandel, förande av anteckningar ochförfarande av narkotika som tagits i beslag.

Läkemedelsverkets föreskrifter(LVFS 1997:12) om förteckning över narkotika

Klassificerar substanserna enligt svensk och Internationell klassifikation

t.ex. Svensk förtecknNabilon IINikokodin IIINikodikodin IIINikomorfin IINimetazepam IVNitrazepam IVNoracymetadol IINordazepam IVNorkodein IIIosv……

Ligger till grund för vilka preparat som sjuksköterskanregistrerar uttag från förrådet i specifik narkotika-journal.

Läkemedelsverkets föreskrifter LVFS 2002:7 om förordnande av

narkotikaklassade läkemedel för behandling av ADHD hos barn och

ungdom

Lagen innehåller bl.a. förteckning över narkotiska substanser som godkänds för behandling av AttentionDeficit Hyperactivity Disorder (ADHD)

2009-10-05

2 § Inom sluten vård skall tillförseln av narkotiska läkemedel till läkemedelsförråd och förbrukningen av dessa läkemedel dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal. Inventering och kontroll av narkotiska läkemedel skall utföras av annan behörig hälso- och sjukvårdspersonal än den som har ansvaret för rekvisition och förvaring. Om antalet anställda vid enheten eller hos vårdgivaren är såfå att kontrollen enligt första stycket inte kan utföras av egen personal, skall en farmaceut från ett apotek eller hälso- och sjukvårdspersonal från en annan enhet eller vårdgivare anlitas. (SOSFS 2001:17).

3 § Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård skall det finnas ändamålsenliga rutiner för en säker kontroll av för-

brukningen av narkotiska medel SOSFS 2000:17

2009-10-05Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet

160 hpAvd för omvårdnadKarlstads universitet

5 kap. Rekvisition och kontroll av läkemedelFöreskrifter

2009-10-05

6 kap. Förvaring av läkemedel

Föreskrifter

1 § Läkemedel skall förvaras enligt tillverkarens anvisningar i ett särskilt förråd som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning. Läkemedlen skall vara oåtkomliga för obehöriga.

2 § Om det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet. Dessa läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.

2009-10-05Läkemedelshantering för sjuksköterskeprogrammet

Avd för omvårdnadKarlstads universitet

(SOSFS 2000:1forts)

2009-10-05

6 kap. Förvaring av läkemedelFöreskrifter

2009-10-05Läkemedelshantering

sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet

2009-10-052009-10-05Läkemedelshantering för sjuksköterskeprogrammet

Avd för omvårdnadKarlstads universitet

6 kap. Förvaring av läkemedelFöreskrifter1 §… Läkemedel skall vara oåtkomliga för obehöriga. 2 § Om det förenligt med en säker hantering, får läkemedel

som måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet. Dessa läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedels-hantering.

(SOSFS 2001:17 )forts)

2009-10-052009-10-05

Läkemedelshantering för sjuksköterskeprogrammetAvd för omvårdnad

Karlstads universitet

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd(SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha Beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner.

Allmänna åtgärder

1 § Läkare och i förekommande fall sjuksköterskor och bio-medicinska analytiker skall innan behandling med läkemedelges eller undersökning med radiokontrastmedel eller andramedel påbörjas, ta reda på om patienten tidigare haft symptompå överkänslighet och i så fall mot vilka ämnen.

Åtgärder vid vaccination

2 § Läkare och i förekommande fall sjuksköterskorskall vid vaccination;-Ta reda på om patienten haft överkänslighetsreaktioneri form av anafylaktisk chock, urikaria eller Quickes ödem

eller om patienten har en känd överkänslighet mot ägg,antibiotika eller andra ämnen som kan finnas i vaccinet.

-Kontrollera att det aktuella vaccinet inte innehåller ämnensom patienten uppgivit sig vara överkänslig mot, och kontrolleraAtt vaccinet inte heller innehåller ämnen som kan korsreageraMot de ämnen som patienten uppgivit sig vara överkänslig mot.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner. Forts…

Krav på utrustning och personal3 § På mottagningar, avdelningar och på annan plats där behandlingar med risk för överkänslighetsreaktion utförs, skall det finnas en akutbricka eller akutväska och syrgas, samt utrustning för att ge konstgjord andning med andningsmask och andningsblåsa.Personal som har kompetens att behandla överkänslighetsreaktioner skall finnas tillgänglig.Verksamhetschefen ansvarar för att dessa krav tillgodoses.

Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 1989:1) om åtgärder för att förhindra

förväxlingar inom hälso - och sjukvården

3. Identifiering av patient3:1 Patientens identitet måste under hela sjukhusvistelsen på ett enkelt och säkert sätt kunna fastställas.Ett lämpligt hjälpmedel här för är identitetsband i plast.

3:2 Sluten vårdGenerelltPatienter i slutenvård skall i anslutning till inskrivningenerhålla identitetsband av ovannämnda typ eller annatlikvärdigt hjälpmedel

Oidentifierad patientVid intagning av patient vars identitet inte kan fastställaseller i fråga eller om vilken erhållna uppgifter är osäkraeller är ofullständiga skall namn och personnummer ersättas med löpnummer

2009-10-052009-10-05Läkemedelshantering för sjuksköterskeprogrammet

Avd för omvårdnad Karlstads universitet

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd(1988:25) om ansvarsfördelning inom den slutnahälso-och sjukvården vid sondmatning samt vidanvändning av intravasal kateter och epidural kateter

Sondmatning av patient som inte har intravasal katetereller epidural kateter

Föreskrifter ang.

Sondmatning av patient som har intravasal kateteroch/eller epiduralkateter

…… Elever och studerande (såväl i grund som på-byggnadsutbildning) får inte självständigt utföra sondmatning av patient som även har intravasal kateter eller epiduralkateter.

2009-10-052009-10-05Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet

160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1995:13) om kontroll av injektionssprutor och kanyler

2 § Sprutor och kanyler används för medicinska eller tekniska ändamål av-hälso-och sjukvårdspersonal- vissa patientgrupper-Vetenskapliga institutioner, laboratorier samt industri och hantverksföretag

Lag (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler

I § 1 finns bestämmelser om verksamhet med utbyte av sprutor och kanyler…. i syfte att förebyggaspridning av hiv-infektion och andra blodburnainfektioner bland personer som missbrukar narkotika…..

2009-10-052009-10-05Läkemedelshantering

sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1995:13) om kontroll av injektionssprutor och kanyler

Förvaring och destruktion

8 § För att förhindra missbruk skall sprutor ochkanyler förvaras så att obehöriga inte kan komma över dem. Huvudförråd skall vara låst.

9 § Sedan sprutor och kanyler används skall de snarast förstöras på lämpligt sätt

2009-10-052009-10-05 Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet

2009-10-05

ATC -systemet

Betyder: anatomiskt terapeutiskt kemiskt klassificeringssystem.

• ATC systemet används i övriga nordiska länder.

• Används i WHO:s internationella rapportering av biverkningar.

• WHO rekommenderar även koden vid redovisning över läkemedels

• ATC systemet indelar läkemedel i fjorton huvudgrupper, vars första bokstav är synonym med gruppens engelska substansnamn.

2009-10-05

Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet160 hp

Avd för omvårdnadKarlstads universitet

2009-10-052009-10-05

Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet160 hp

Avd för omvårdnadKarlstads universitet

ACT- systemet fortsättning

2009-10-05Läkemedelshantering

sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet

N= Anatomisk indikation= Nervsystemet 02= analgetika

B anger klassifikation inom analgetika= Lätta analgetika

A= anger keimisk undergrupp Salicylsyraderivat01= anger kemisk undergrupp Acetylsalicylsyra

Bamyl N02 B A01

• Register för ATC-systemet klassificeringar• Substansregister• Register för årets nytillkomna läkemedel• Läkemedelsbeskrivningar• Läkemedel i samband med graviditet och amning• Interaktion mellan läkemedel• Överdosering• Antidotlista• Översikt utgångna läkemedel• Utsättning av läkemedel• Vaccinationer och reseprofylax• Alkohol och läkemedel• Idrott och läkemedel• Trafik och läkemedel• Klassificering av antibiotikaresistens• Rapportering av läkemedelsbiverkningar• Läkemedelsförsäkringen och Patientförsäkringen• Licensförskrivning• Smittskyddslagen• Läkemedel och miljö

2009-10-05Läkemedelshantering

sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet

• Sökträffar•

• 1-2 av 2 • Din sökning: Trombyl • 1:• Trombyl®, Tablett 75 mg

Pfizer • 2:• Trombyl®, Tablett 160 mg

Pfizer

FASS för allmänheten FASS för förskrivare FASS om djurläkemedel

2009-10-05Läkemedelshantering

sjuksköterskeprogrammet 160 hp Avd för omvårdnad Karlstads universitet

Trombyl® tablett 75 mg och 160 mgDenna information är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2009-01-27.

IndikationerAkut hjärtinfarkt. Profylax mot kardiovaskulära komplikationer efter akut hjärtinfarkt och vid instabil kranskärlssjukdom (instabil angina pectoris, genomgången icke Q-vågsinfarkt) samt stabil angina pectoris. Sekundär profylax mot recidiv av cerebrovaskulär sjukdom såsom TIA (transitoriska ischemiska attacker) och RIND (reversibel ischemisk neurologisk defekt).KontraindikationerPå grund av korsreaktion skall preparatet ej ges till patienter som fått symtom påastma, rinit eller urticaria vid intag av acetylsalicylsyra eller andra antiinflammatoriska medel av icke-steroid natur. Hemofili. Trombocytopeni. Aktivt ulcus ventriculi et duodeni. Levercirrhos. Svår hjärtsvikt. Doser >100 mg/dag under tredje trimestern av graviditeten.DoseringAkut hjärtinfarkt: Initialt ges en laddningsdos om 150-500 mg. Laddningsdosen ges så snart som möjligt efter symtomdebut. Profylax mot kardiovaskulära komplikationer efter akut hjärtinfarkt, instabil kranskärlssjukdom (instabil angina pectoris, genomgången icke Q-vågsinfarkt), stabil angina pectoris: 1 tablett à 75 mg per dygn. Profylax mot recidiv av cerebrovaskulär sjukdom: 1 tablett à 75 mg per dygn.Varningar och försiktighetTrombyl användes i följande fall först efter noggrann bedömning av risker och fördelar:Vid samtidig antikoagulationsbehandling (kumarinderivat eller heparin - undantag lågdosterapi med heparin).Vid behandling av patienter med gastrointestinala sjukdomar.Vid behandling av patienter med svår njursjukdom (glomerulusfiltration under 30 ml/min).Vid behandling av patienter med lätt till måttlig hjärtsvikt, njur- eller leversjukdom, speciellt vid samtidig diuretikabehandling, måste risken för vätskeretention och försämrad njurfunktion beaktas.Till patienter med bronkial astma, kroniskt obstruktiva lungsjukdomar, hösnuva eller näspolyper. Dessa patienter löper ökad risk för överkänslighetsreaktioner vid intag av analgetika av icke-steroid natur (NSAID) med astmaanfall,

2009-10-05

Läkemedelsboken 2009-2010

Den nya utgåvan av Läkemedelsboken, LB 2009–2010, är nu tryckt och håller på att distribueras. Den finns i bokform, men också elektroniskt på denna webbplats. Detta är den sista utgåvan med Apoteket AB som utgivare. Ny utgivare blir Läkemedelsverket.Läkemedelsboken – distribution

Läkemedelsboken utan kostnadUtöver läkare och sjuksköterskor med förskrivningsrätt får olika typer av sjukvårdsmottagningar inklusive sjuksköterskemottagningar, mödra-, hälso-och barnavårdscentraler samt tandläkarmottagningar och kommunala sjukhem ett till två exemplar av boken. Landstingens läkemedelskommittéer ansvarar för distributionen. Kontakta din läkemedelskommitté för beställning.

Beställs från www. apoteket farmaci.se

Beskriver sjukdomsområden och lämpliga läkemedel till dessa.

2009-10-05

Läkemedelsförråden på sjukhusen kommer att ändras och sortera efter

ATC-systemet

2009-10-05Läkemedelshantering sjuksköterskeprogrammet

160 hpAvd för omvårdnad

Karlstads universitet