Kyrknytt 4 2012

Nr 4 2012

Ledaren•OrdlistafrånA-Ö•Korsord•Notiser•VinternsGudstjänster

KYRKNYTTFörsamlingsblad för Hultsfred Vena Lönneberga

Härlig är jorden

Ny gudstjänstordning

SOL, VIND OCH VATTEN

Muslimsk begravningsplats i Hultsfred

Barndomen går förlorad i inbördeskriget

2 KYRKNYTT NR 4 2012

LEDAREN

Foto: Agneta Håkansson

Framtiden är här nu!

Med tillönskan om en välsignad

advents- och juletid!Jan Carlsson

kontraktsprost och kyrkoherde

Advent betyder ”ankomst”. Adventstidens inriktning är firandet av att Jesus Kristus föddes till jorden som män-niska. Den är samtidigt ett föregripande av hans återkomst, hans ”andra an-komst”, som Kristus Kon-ungen. I det dubbla fokuset, på både förflutet och fram-tid, står advent också för vår egen och församling-ens andliga resa. Kristus

har kommit, han är närvarande nu och han skall komma åter i härlighet. Advent handlar inte om att högtidlighålla en historisk händelse som inträffade för 2000 år sedan, utan om att vänta på och delta i den framtid som redan har kommit. Advent handlar inte så mycket om väntan, som om aktiv förväntan. ”Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram.” (Jesaja 9:2)

Mörkret kan se väldigt olika ut för olika människor, men det gammal- och nytestamentliga mörkret av fångenskap och för-tryck är också fortfarande en påtaglig verklighet för många av världens människor. När vi i Hultsfred i vår högmässa varje sön- och helgdag firar det ljus och den befrielse som vi väntar på, som redan har kommit och som skall komma, så gör vi det, både nära i rummet och i den större gemenskapen, utanför rummets gränser, med alla kristna i hela världen, i vetskap om att förtryckets tyranni är lika verklig i dag som den var för 2000 år sedan, att mörkret har ständigt skiftande former, men också att Guds Ljus som kommit in i världens mörker är detsamma i går, i dag och i morgon. ”I Or-det var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. ” (Joh 1:4-5)

Precis som kristna i alla tider har gjort, så samlas vi på Herrens uppståndelses dag, den första dagen, söndagen. Det är därför sön-dagen är den kristna kyrkans gudstjänstdag. De som samlas på denna dag är de kristna, dvs. de döpta. Alla döpta som fanns på samma ort samlades denna dag. De har samlats, samlas nu och kommer att samlas för att lyssna till orden om honom, till hans ord, för att med ord lovsjunga honom och med ord be för världen, vårt land och vår bygd och för oss själva och våra nära och för våra liv. Måltiden delas och vi sänds in den värld som är vår. Inte för vår egen skull, utan för världens liv.

Visst kan vi få positiva upplevelser av gudstjänsten. Visst kan vi känna att det svarar mot behov i våra egna liv. Det är en bonus och inget fel, men vi firar inte gudstjänst för att ”få ut något” av det för egen del utan för att vi är döpta kristna. Som kristna firar vi på Herrens dag gudstjänst tillsammans för världens liv.

Mina ledare i de två förra numren av Kyrknytt har handlat mycket om framtidens gudstjänst. Och den framtiden är här nu. Första söndagen i advent börjar vi använda handboksförslaget i gudstjänsterna i Hultsfreds kyrka.

I inledningen till handboksförslaget står det: ”Den söndagliga gudstjänsten – den vi kommit att kalla högmässa – har ett grundläg-gande skeende, ordo, som kan kännas igen i kyrkor över hela världen och i kyrkohistorien. Skeendet återfinns i gudstjänstens grundläggan-de handlingsmönster: gudstjänsten firas på dopets grund, människor samlas på uppståndelsedagen, ber, sjunger, lyssnar till och tolkar ordet, firar nattvardens måltid och sänds ut i förnyat liv och medmänsklig-het.” De fyra huvuddelarna i gudstjänsten kallas i handboksförslaget för: Samling, Ordet, Måltiden och Sändning. På detta sätt betonas att mässans huvuddelar är fyra sammanhållna skeenden.”

Jag har i Framtidens gudstjänst I och Framtidens gudstjänst II i nr 2 och 3 av Kyrknytt i år tagit upp de tre första delarna; sam-lingen, ordet och måltiden. Vi har nu kommit till den fjärde delen: Sändningen.

Handbokskommittén beskriver ”Sändningen” så här:

”Gud utgav i Kristus sig själv för att dela det mänskliga livets alla di-mensioner. Delandet av Guds gåvor i Ordet och Måltiden har sin för-längning i sändningen att dela vardagens liv i ömsesidig gemenskap och solidaritet med mänsklig utsatthet överallt där vi möter den. Med-delanden som rör församlingens gemensamma liv under veckan utgör på detta sätt också en naturlig del av sändningen. I välsignelsen tar vi emot Guds bejakande av oss och löftet om Guds närvaro i våra liv.”

I en artikel av detta nummer av Kyrknytt skriver Emma Thorén mer om vårt arbete med gudstjänsten i församlingen.

Under ett års tid ska vi nu pröva den nya handboken i guds-tjänsterna i Hultsfreds församling. Ordningarna för de kyrkliga handlingarna, dop, vigsel, begravning mm kommer vi att an-vända i samtliga församlingar i pastoratet. Vår erfarenhet av detta kommer sedan att tillsammans med alla andra försöksförsamling-ars erfarenhet ligga till grund för det slutgiltiga utformandet av den nya handboken. Den kan komma att tas i bruk tidigast vid påsken 2015.

Vi som på försök har använt det nya materialet behöver under mellantiden mellan försöksåret och fram till att handboken offici-ellt tas i bruk inte gå tillbaka till den gamla handboken, utan kan fortsätta använda förslagsmaterialet.

Ska vi på allvar kunna pröva och utvärdera den nya handbo-ken, ja, ska vi överhuvudtaget kunna fortsätta att vara kyrka i Hultsfred så måste fler av våra döpta medlemmar ställa upp som

”frivilliga” gudstjänstdeltagare. Gudstjänsten måste bäras av en ganska stor grupp som går mer eller mindre ”regelbundet” så att de som deltar mer eller mindre sällan har en levande gudstjänst-gemenskap att fira sin gudstjänst med.

Alla kan och har inte möjlighet att delta lika mycket och det kan vara olika under olika perioder i livet, men vi behöver fler som bär den söndagliga gudstjänsten i Hultsfred.

Ni är alla varmt välkomna att varje söndag kl. 11 fira hög-mässa i Hultsfreds kyrka och redan här och nu både delta i och skapa framtidens gudstjänst.

KYRKNYTT NR 4 2012 3

NYGUDSTJÄNSTORDNING?! Artikel av Emma Thorén ANNONSER TRÄDVÅRDSPLAN Artikel av Agneta Håkansson

MILJÖPRIS Artikel av Agneta Håkansson KORSORD

SOL,VINDOCHVATTEN Artikel av Jan Carlsson

HÄRLIGÄRJORDEN Artikel av Agneta Håkansson

BARNDOMENGÅRFÖRLORADIINBÖRDESKRIGET Artikel av Susanne Folin

MUSLIMSKBEGRAVNINGSPLATS IHULTSFRED Artikel av Jan Carlsson

3

4

6

7

8

1112

13

14

Framtiden är här nu!

I detta nummer

KORSOR

D

PÅSID

14

Svenska kyrkan står idag inför ett flertal mycket stora utmaningar. Ett minskande medlemsantal och med det minskade intäkter, kopp-lat till ständigt ökande kostnader för bl. a energi och fastighetsunder-håll, leder till ett stort behov av effektivisering och ökat samarbete mellan olika kyrkliga enheter och kräver ökad kunskap.

Samtidigt lever vi i en värld där; ”Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar.”

På energiområdet sammanfaller kyrkans eget behov av billigare drift med det självklara kravet att vi som kyrka tar vår del av klima-tansvaret.

”Vi måste som församlingar inom den världsvida kristna kyrkan på ett tydligar sätt än kanske alltid varit fallet visa på samhörigheten med och ansvaret för hela skapelsen och vår mäktiga uppgift som människor att vara Guds medskapare.”

I Hultsfreds pastorat försöker vi arbeta på att just tydliggöra vårt an-svar för hela skapelsen. Vi har naturligtvis också ett stort ansvar för att vi använder våra materiella resurser på rätt sätt. Det viktigaste är att det leder till konkteta handlingar som då också kan fungera som goda exempel. Vi har i våra åtta fastigheter bergvärme, grundvattenvärme och fjärrvärme och inspirerade av en solcellsdag som Linköpings stift anordnade hösten -07 började vi omgående planera för den nätan-slutna solcellsanläggning, som invigdes av biskop Martin Lind den 26 maj 2008, och som förser församlingsgården med i stort sett all el som behövs under sommarhalvåret.

Som vi ser det har kyrkan dels ett ansvar som pådrivare i fågor som är viktiga för skapelsens framtid och vi har självklart också ett direkt ansvar för vår egen verksamhet. Det ansvaret kan ingen annan ta. Det senaste ledet i vårt eget energieffektiviseringsarbete är att taket på den äldre delen av församlingsgården i Hultsfred har tillägssisiolerats. Den befintliga isoleringen var bara ca 12 cm. Effekten av åtgärden var omedelbart märkbar och värmekurvorna för byggnaden kunde justeras ner med åtföjande både miljö- och pengabesparing. Under 2013 skall ett nytt styr- och reglersystem för bergvärmen i Vena kyr-ka installeras och elpannan i Sockenstugan i Vena skall ersättas med energi- och miljövänligare alternativ.

Allt vår energiarbete bottnar i Kyrkans helhetssyn på skapelsen. I varje mässa ber vi för vår sköna blå planet och om att vi måste få klok-het att vara goda förvaltare och medskapare. Det bröd, vin och vatten vi bär fram som ett tackoffer i mässan förutsätter friska lokala vatten och giftfria jordar som kan ge säd och vin. Det vi fått ta emot bär vi i tacksamhet tillbaka, för att på nytt få ta emot det.

Jag tror att vi för att vara goda förvaltare måste, naturligtvis efter vår förmåga och våra möjligheter, visa största möjliga omsorg om den ömtåliga skapelsen och alla dess delar. Och här får det inte vara långt mellan ord och handling. Vi försöker i våra församlingar visa att man med enkla medel kan göra stor skillnad.

SOL, VIND OCH VATTEN Energieffektivisering i Hultsfreds pastorat

Text: JANCARLSSON


PSALM 297

Då var det dags igen, vi kan summera ett kyrkoår och snart kan vi också skriva nytt år, 2013. Det känns som om tiden bara rusar förbi och man kan inte göra något för att stoppa den. Jag har skrivit artiklar om psalmer som berör en viss årstid, psalmer med ett särskilt tema och psalmer med en spännvidd över hela året. Då är frågan: Vad ska det handla om denna gång?Efter mycket letande och velande hit och dit, föll valet på en psalm som jag tror alla kan och känner till. Den räknas faktiskt som en julsång när man letar arrangemang för kör, men jag tror de flesta är vana att höra den på begravningar. Psalmen jag talar om är nr 297 - Härlig är jorden.

Text och foto: AGNETAHÅKANSSON

H ärlig är jorden

Härlig är jorden är en psalm med gammalt ursprung om man får tro det som står på Internet och i uppslagsverk, melodin sägs komma från samlingen ”Schlesische Volkslieder” (Schlesiska folkvisor) av August Heinrich Hoffmann von Fallerslebens och lär vara nedtecknad redan 1842, i grevskapet Glatz (en provins i södra Polen, på gränsen till Tyskland).

Den danska kyrkoherden Johannes Ferdinand Fenger (1805–1861) fick se sången i en missionstidning 1850, den hade då ti-teln Schönster Herr Jesu, Herrscher aller Erden, (ung. Jesus Kristus, härskare över hela jorden). Han blev mycket förtjust i den och bad författaren Bernhard Severin Ingemann (som för övrigt var från samma plats som Fenger) att skriva en dansk text till den. Ingemann blev genast intresserad för han hade hört att den ur-sprungliga melodin skulle vara en korsfararhymn från 1200-talet, en uppgift som för övrigt aldrig har gått att få bekräftad.

Ingemann skrev en text som började med orden ”Dejlig er Jorden”. Titeln till sången blev Pilgrimssang och därför kallas den även i Sverige för Pilgrimspsalm. Den kom första gången i tryck på danska 1850 i ”Dansk Kirketidende”.

1884 gjordes en svensk översättning av Cecilia Bååth-Holm-berg och kom därefter i tryck i flera olika sångböcker innan den slutligen godkändes att vara med i 1937 års svenska psalmbok. Där den hamnade under rubriken ”Guds lov”.

Psalmen har för övrigt hamnat under alla möjliga rubriker t.ex. Jesu födelse, Lovsång, Årsskifte, Guds makt och många andra. I dag är det bara i den Finlandssvenska psalmboken den fortfa-rande står under rubriken jul, som den julsång den en gång var tänkt att vara, om man ser till texten i vers tre.

Cecilia Bååth-Holmberg, som skrivit den svenska text vi känner till, föddes 1 mars, 1857 i Malmö. Hon växte upp i en prästfamilj, där vårdandet av släkttraditionerna var särskilt framträdande, men hennes far dog tidigt och en svår eldsvåda ödelade, när hon var ung, större delen av de tillhörigheter som erbjöd kontakt med det förgångna. En annan tidig erfarenhet som tyngde henne för framtiden var studietiden i en väldigt sträng flickskola. Om denna erfarenhet skrev hon i samlingen Sydskånska teckningar (1886).

På sin mors sida hade hon tyska släktförbindelser, och genom dessa blev hon redan i ungdomsåren förtrogen med tysk kultur; särskilt greps hon av Schiller, vars retoriska idealism och roman-tiska frihetspatos tilltalade henne och särskilt hans personlighet. Eller som hon skrev i sin biografi över skalden (1905), ”ej endast lade glans över min barndom, men verkade sporrande och eldande på hela min levnad”.

Redan vid 20 års ålder gifte hon sig med barndomsvännen Teodor Holmberg. Hon fick då lämna den skånska miljön och de täta resorna därifrån till Danmark och Tyskland för att i stället bli rektorsfru vid Tärna nya folkhögskola i Västman-land. Den isolering som hon där kände och egentligen aldrig helt kunde övervinna ledde dels till att hennes mor måste flytta till folkhögskolan och bo där ända till sin död 1899. Samtidigt gav det henne ett nervöst verksamhetsbegär som visade sig i ett energiskt arbete vid makens sida, för uppbyggandet av skolan. Hon började då också sin litterära bana som översättare men gick mer och mer över på att skriva historiska och biografiska verk. Sin organisatoriska talang visade hon bl. a vid grundandet

Cecilia Bååth-Holmberg


och ledandet av folkhögskolans kvinnliga avdelning och av 1907 startade hon också Tärna husmodersskola, där hon gärna före-läste i både kristen, liberal och nationell anda om kvinnans och hemmets betydelse för ett sunt samhälle.

Med den grundtvigianism hon hade som bakgrund och från sin barndom kom hon också att påverka sin man till att ge skolan en nordistisk prägel; från danskt håll har det understrukits att hon och Theodor blev skaparen av den första mera omfattande förbindelsen mellan den svenska och danska folkhögskolan.

Hon var också ivrig förespråkare för ett samarbete med Norge, det var också där hon vid ett besök 1884, lärde känna Björnstier-ne Björnson som hon också skrev en biografi om, Björnstierne Björnson som författare, politiker och personlighet (1885).

I samband med unionsstriderna skedde en brytning med Björnson, och därefter framträdde hennes tyskorienterade kon-servativa uppfattning allt klarare, det var också en uppfattning hennes man delade med henne. Under sitt folkhögskolearbete för kvinnorna tog hon initiativ till att införa Mors dag, efter mönster från England, USA och Norge.

Av hennes verk är biografin, Karl XV som enskild man, konung och konstnär (1890), det största verk hon gjort. Det innehåller ca 700 sidor. Redan som liten flicka ska hon ha blivit överväldigad av att kungen en gång riktat ett par ord till henne, och till Ha-rald Wieselgren bekände hon i ett brev 17 nov. 1889: ”Jag har alltid känt mig så sympatiskt berörd av den kungapersonligheten;

glansen av den låg över min barndom, och då Kung Carl dog, föreföll det mig nästan som om hela världen blivit mig grå.” Boken blev också ett typiskt uttryck för den hjältedyrkan som hon alltid hade behov av och som kom att karakterisera hela hennes senare produktion.

Hon skrev även novellsamlingar där Pepita och andra berättel-ser från 1899, är den mest kända. Många av hennes verk vände sig särskilt till de unga och hade ett innehåll som skulle vara undervisande och lärorikt. Till exempel verket, I häfdernas hall. Verklighetssagor för de unga från 1900. Där tas läsaren med till sagornas Island, Goethes Weimar och andra klassiska litterära miljöer. Även sångsamlingar hörde till hennes alster, men psalm 297 är den enda psalm som finns i vår svenska psalmbok i dag. De flesta av hennes böcker kom ut i flera upplagor, och en del översattes till danska, tyska och finska.

Bååth-Holmberg stora sociala och fosterländska intresse kom henne att tillsammans med maken 1909 instifta Svenska riksför-bundet för sedlig kultur, i vars skriftserie hon bland annat utgav Förädlade folknöjen (1911). Syftet med förbundet var att bekäm-pa tidens sedliga urartning inom litteraturen, pressen, konsten och folkbildningen, hon satt som sekreterare i förbundet fram till sin död.

Under flera år redigerade hon även julboken Småhemmens kalender.

Cecilia Bååth-Holmberg dog 30 juli 1920 och ligger begravd på Solna kyrkogård.

1 2 3Härlig är jorden,härlig är Guds himmel,skön är själarnas pilgrimsgång.Genom de fagrariken på jordengå vi till paradis med sång.

Tidevarv komma,tidevarv försvinna,släkten följa släktens gång.Aldrig förstummastonen från himleni själens glada pilgrimssång.

Änglar den sjöngoförst för markens herdar,skönt från själ till själ det ljöd:Människa, gläd dig,Frälsarn är kommen,frid över jorden Herren bjöd.


- Smuggling av vapen och droger, spioneri, matlagning och ”flickvänner” är några av de sätt som barn används av de väpnade grupperna”, berättar Daniel Campo på Benposta – en organisa-tion som arbetar för skydda barn i konfliktens Colombia.

CIVILBEFOLKNINGENHÅRTDRABBADI Colombia har inbördeskriget pågått i nära 50 år. Det är ett

blodigt krig mellan gerillagrupper, paramilitära trupper och ar-mén om makt och mark och där kokainet spelar en viktig roll. Och civilbefolkning – främst den fattiga befolkningen på lands-bygden – drabbas hårt. De hotas ofta till livet av gerilla- och an-dra illegala grupper om de inte samarbetar, och sedan anklagas av regimen för att vara gerillasympatisörer

Över fyra miljoner människor har tvingats fly från sina hem i de våldsdrabbade områdena. Femton miljoner människor lever i misär och behöver stöd. Många internflyktingar får dock inte sin status erkänd av myndigheterna vilket gör att deras rätt till bland annat mat, vatten och skydd inte förverkligas. Samtliga väpnade aktörer är medskyldiga till urholkningen av respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

BARNENSVARDAGOFTAVÅLDSAMSex och en halv miljoner barn och unga i Colombia lever i fat-

tigdom, mer än en och en halv miljon går inte i skolan och tre miljoner har inte tillgång till den enklaste sjukvård. Hälften av landets internflyktingar är minderåriga.

För barn och unga som lever under extremt fattiga förhållanden är alternativen få. Utbildning är kostsamt och förblir enbart en dröm för alltför många.

ALLTYNGRELOCKASOutbildade ungdomar lockas och luras med löften om en bättre

framtid med pengar och mat. Många barn tvångsrekryteras ock-så: en rapport från juni 2011 visar att medelåldern hos de barn som värvas med tvång är under tolv år.

Med en uniform och vapen i hand väcker de rädsla och respekt hos andra och får därigenom en identitet. Flera är flickor, många under 14 år gamla. Vissa hamnar i strider medan andra får laga mat, tvätta kläder och springa ärenden. Alltför många också sexu-ellt utnyttjade. Sexuellt våld används systematiskt i konflikten.

MÄNNISKORSKAFÖRSTÅOCHKRÄVASINARÄTTIG-HETER

Era gåvor till Svenska kyrkans internationella arbete stöder in-ternflyktingar, bondekooperativ, kvinnogrupper, ungdomsorga-nisationer och ursprungsbefolkningens organisationer. Insatserna handlar om akut nödhjälp, juridisk och psykosocial rådgivning, självförsörjningsprojekt och utbildning om landminor och kris-beredskap.

Målet är att hjälpa människor att förstå och kräva sina rättig-heter, att förändra sin situation, forma ett värdigt liv och försörja sig själva.

Din gåva gör skillnad för människorna i Colombia.

Barndomen går förlorad i inbördeskriget

Text: SUSANNEFOLIN


LITENKYRKLIG

ORDLISTA

A-Ö

UnisonFrån de latinska orden unus och so-nus som betyder en och ljud och är en beteckning för enstämmig sång.

Vapenhus Vestibulen vid en kyrkas huvudin-gång. Namnet kommer från äldre tider då kyrkofrid rådde och kyrko-besökarna fick lämna sina vapen där innan de gick in i kyrkan.

VDMFörkortning av det latinska Verbi Divini Minister som betyder Guds ords tjänare och används av präster i Svenska kyrkan.

VirgoLatinskt, betyder jungfru och an-vänds ofta om Jungfru Maria.

Vårfrudagen Jungfru Marie Bebådelsedag den 25 mars.

VälsignelseEn handling eller ett ord, där Guds vilja med en människa kommer till uttryck. Kyrkans biskopar och präs-ter har därför ett särskilt uppdrag att förmedla Guds välsignelse.

Ämbete Det kyrkliga ämbetet, som omfattar uppdragen som biskop, präst och diakon.

ÄngelLatinskt, budbärare, symbol för evangelisten Matteus.

ÄrkebiskopI Svenska kyrkan den biskop som har till uppgift att företräda hela Svenska kyrkan.

ÄrkestiftDet stift som leds av ärkebiskopen, i Svenska kyrkan är det Uppsala stift.

Örn Symbol för evangelisten Johannes.

ÖsterDen uppgående solens väderstreck. Uppfattades redan av de första krist-na som Kristi återkomst väderstreck, därför byggdes kyrkorna med altaret i öster.

ÖSMÖstra Smålands missionsförbund, en lågkyrklig rörelse inom Svenska kyrkan som troget bevarar arvet från Carl-Olof Rosenius.

Överlåtelsen Den del av begravningsgudstjänsten då prästen lägger mull tre gånger på kistan eller tecknar korset över kistan.

Härmed är också ordlistan komplett från A till Ö.

Hultsfreds kyrkliga samfällighet är på statens uppdrag huvudman för begrav-ningsverksamheten inom sitt område. Begravningsverksamheten finansieras av be-gravningsavgiften, som även icke medlemmar i Svenska kyrkan betalar och som är helt skild från församlingsverksamheten. Enlig gällande lagstiftning och över-enskommelser för begravningsverksamheten skall huvudmannen ”inom det egna förvaltningsområdet eller inom ett närbeläget förvaltningsområde, tillhandahålla särskilda gravplatser för de som inte tillhör något kristet trossamfund” och vidare: ”I varje kommun där det finns en muslimsk församling bör huvudmannen för be-gravningsverksamheten anlägga särskilda gravplatser för muslimer.”

På kyrkogården i Hultsfred, strax norr om själva kyrkan håller nu en muslimsk begravningsplats på att anläggas. Planeringen har pågått mer än ett år. Efter att planerna godkänts av Hultsfreds kommun sändes ansökan om tillstånd att anlägga begravningsplatsen in till Länsstyrelsen under våren. Efter att godkännande kom från Länsstyrelsen i augusti i år har de häckar som ska omgärda begravningsplat-sen redan planterats och arbetet kommer att slutföras under våren med bl. a. vat-tenanläggningar och stensättning. Planeringen har skett i samråd med Muslimska Föreningen i Hultsfred. Till sommaren 2013 kommer begravningsplatsen att vara klar och Hultsfreds kyrkogård har då fått ytterligare ett vackert planerat och anlagt område där det tidigare bara var ett öppet fält.

Text: JANCARLSSONFoto: AGNETAHÅKANSSON

Muslimsk begravningsplats i Hultsfred

Platsen för den Muslimska begravningsplatsen är numera iramad av buskar.


Ibland får man en låt på hjärnan och oavsett vad man håller på med så snurrar den runt i huvudet och kommer dessutom ut genom munnen ibland till omgivningens förtret. Efter diverse samlingar och kurser i hur det nya handboksförslaget är tänkt att fungera så var det så för mig med några av de föreslagna melo-dierna. Det som särskilt fastnade hos mig var ett ”kyrie” och ett ”gloria”. Kyrie är den sång som i gudstjänsten används för att lyfta fram all vår egen och världens nöd till Gud. Gloria är den sång som används för att lova och prisa Gud, så som änglarna gjorde den natt då Jesus blev född.

Att det nya handboksförslaget innehåller melodier som fastnar är lovande. Förhoppningsvis kan det få vara melodier som håller och bär både när livet är svårt och när det är lätt. För det är ju det som är tanken med gudstjänsten. Att den inte bara ska vara något för livets högtidsstunder utan också något regelbundet som man kan komma till vecka efter vecka, i glädje och sorg men också när man inte känner något särskilt alls. Något som kan bära, ge kraft, inspiration och nytt hopp till att hantera ännu en vecka av liv. Ibland kanske man inte själv känner behov av att fira gudstjänst men då kan man gå till kyrkan ändå och tänka att det kanske är någon annan som behöver få fira en gudstjänst idag och då kan jag gå för den personens skull. För gudstjänsten bygger på

gemenskap, att vi gör något tillsammans. När vi är ensamma kan vi be och prata med Gud hur mycket som helst men för att fira en gudstjänst så måste vi vara fler. Det är också därför som vi har en gemensam handbok för Svenska kyrkan, för att markera att vi i Hultsfred, Vena och Lönneberga hör ihop med församling-arna i Luleå, Simrishamn, Partille och i resten av Sverige. På sin egen kammare kan man be hur som helst, men den gemensamma gudstjänsten på söndagen måste ha en särskild ordning som kan fungera för många.

När det gäller det nya handboksförslaget som nu kommer att testas i Hultsfred så kanske det är någon som oroar sig för att den gemensamma ordningen kommer att ändras så mycket att den inte går att känna igen. Men det finns ingen anledning till oro. Det mesta är sig faktiskt likt. Det enda som händer är att språket i bönerna blir lite mer lättillgängligt och att melodierna till den liturgiska musiken är annorlunda. Psalmerna och bibelläsning-arna är desamma som vanligt och vi kommer självklart att sjunga ”Bereden väg för Herran” och andra kända advents-psalmer på 1 advent även i år.

Välkommen att vara med, du behövs som ”bärare” av den ge-mensamma gudstjänsten!

Ny gudstjänstordning?! Text: EMMATHORÉN


Vad betyder Gudstjänsten för dig?

MALINSÖDERHOLMJo, en gudstjänst är den stund då jag får sitta ner och reflektera över vad som hänt senaste tiden och vissa saker som är lite jobbigare än andra. Ställs man inför en svår frågeställning, tycker jag att jag alltid får ett svar i kyrkan nära Gud och andra troende. Det finns också mycket att lära sig under predikan och saker att fundera över som jag tar med mig hem.

PAULÖSTRÖMMan går väl för att man söker någonting. Ett ord på vägen.

ANN-MARIEDAAGALBRECHTSSONEn känsla som är svår att förklara. När man går in i kyrkan så fylls man av något, svårt att förklara vad. Att vara i kyrkan är speciellt. Gudstjänsten är en helhet där de olika delarna är lika viktiga, psalmsången, predikan, den liturgiska musiken, nattvarden, körsången m.m. I dessa stressiga tider borde fler pröva på det, inte bara när det är konser-ter utan även vanliga söndagar.

ÅKESUNDSTEDTGudstjänsten är församlingens möte med Gud. En Gudstjänst, något vi tillsammans gör för Gud. I Gudstjänsten får vi minnas Jesu lidande, död och uppståndelse och tacka Gud för det.


NOTISER

Vill man ha lösningen till korsordet kontaktar man pastorsexpeditionen.

LenaHasting,Hultsfred

VINNARE KORSORD

Visäger

GRATTIS tillbokpriset!

Döpta

HULTSFREDWilliam HoffmannMilla Johansson TörnlöfEddie LindströmVera JohanssonNelia JohanssonMelker NordWilda PhilAgnes FranssonAlice WahlmanAxel LandströmElis LandströmLea DahlströmMaja NelsonVilgot PihlLove Phalén

VENALivia LahtiViggo RauchAlice Josefsson GustafssonAgnes WahlmanMoa BerneborgAlve Kernen

LÖNNEBERGAAlice OlssonEdalia Jönsson

Vigsel

HULTSFRED Elisabeth LarssonJan Hjelm

Martina KlassonMichael Larsen

VENA Elin JosefssonHenrik Gustafsson

Åsa ZeylonJens Lind

LÖNNEBERGAAnn-Sofi HallChrister Öberg

Winnie TollemarkJanne Roth

Maria GustafssonJohan Karlberg

Begravda

HULTSFRED Alf FermVivan SvenssonEskil SvenssonMargareta LundvallHjördis NordKarl Olof KarlssonRut WindborgBarbro Svanström

VENASune GårdvingHarald JohanssonMärta Johansson

LÖNNEBERGAEbbe KnutssonRoland Johansson

Rättelse: Några av ovanstående namn föll bort eller hamnade i fel församling i förra numret av Kyrknytt. Vi ber om ursäkt för det och väljer att ta med namnen en gång till.

forts.→

Du vet väl om att vi också finns på

Facebook?

Sök efter Svenska kyrkan i HultsfredGå gärna in och gilla oss!

www.facebook.com/hultsfredspastorat

Döpta, vigda och begravda medlemmar i våra församlingar

Augusti 2012 – Oktober 2012Om namnet inte står under den församling där förrättningen ägt rum,

beror det på att vederbörande inte är/var skriven där.


Vena kyrka

Trettondedagjul6januarikl.16.00

Musikgudstjänst ”Julens sånger och psalmer”

Familjen Lundborg SvenssonSång, orgel, piano och trumpet

Välkommen!

Hultsfred 4advent23/12

Mariamässa kl. 11.00Ensemble ur kyrkokören

Julafton24/12Julbön kl. 16.30

Ann-Marie Daag Albrechtsson, sångLeif Dahl, orgel/piano

Midnattsmässa kl. 23.00Kyrkokören och Ungdomskören

Annandagjul26/12Högmässa kl. 11.00

VenaJulafton24/12

Levande julkrubba kl. 11.00Barngrupperna

Juldagen25/12Julotta kl. 07.00

Kyrkokören

LönnebergaJulafton24/12

Gudstjänst vid krubban kl. 11.00Sång och musik

Juldagen25/12Julotta kl. 06.00

Kyrkokören

Annandagjul26/12Musikgudstjänst kl. 19.00

Välkomna!

Hultsfred

”Stilla, ro och nära”

MeditativaandakterTisdagarkl.19.00iKyrkokapellet

Följande dagar: 11/12, 15/1, 12/2, 12/3

Vid varje tillfälle något musikinslag

Välkommen!

Lönneberga kyrkaTrettondedagjul6januarikl.16.00

Musikgudstjänst ”Julens sånger och psalmer”

Lina och Anton Hultgren

Välkommen!

Hultsfreds kyrkaNyårsdagen

1januarikl.18.00Kvällsmässa

”Vi sjunger julens sånger och psalmer”Voces Gaudia

Trettondedagjul6januarikl.11.00

Högmässa - Kyrkokören

Välkommen!

Hultfreds kyrkainbjuder till konsert9februarikl.16.00

”Klassiska pärlor ”

Vocal Joy och Voces GaudiaStråkkvartett

Lisa SandstedtAnn-Marie Daag Albrechtsson

Välkommen!

Julen i våra kyrkor


Den nya allén med Ullungrönnar

Nyplanterad ullungrönn

TrädvårdsplanI Kyrknytt nummer 2/2012 berättade vi om trädvårdsplanen för Lönneberga kyrkogård. Nu vill vi visa att projektet har fortskri-

dit och att snart alla målen med nuvarande plan är uppfyllda. I augusti/september planterades sex stycken ungullsrönnar på kyrkans södra sida, som en allé mellan kyrkan och vägen. Dessa rönnar ersätter de stora tujor som togs ner under hösten 2011. Till nästa år ska även de andra nedtagna träden ersättas av skogslönnar och då är också trädvårdsplanen komplett.

Samtidigt som träd tagits bort och ersatts har också en del gamla häckar och annat rensats bort för att ersättas av ny växtlighet. Även en ritning för en askgravplats på nya kyrkogården håller på att ta form eftersom den tidigare inte gick att genomföra.

Text och foto: AGNETAHÅKANSSON


Utdelning av Miljöpris. Kyrkoherde Jan Carlsson tar emot blomma och diplom av Akko Karlsson och Leif Larsson. FOTO: Charlotte Madestam, Vimmerby tidning

Regionförbundet i Kalmar län ger varje år en utmärkelse till utvalda aktörer i länet som gör ett gott arbete för minskad klimatpåverkan. Utmärkelsen för 2012 gick till fyra olika aktörer. Bremersons Matupplevelser och Länsförsäkringar i Kalmar, Hultsfreds pastorat och Kährs i Nybro.

Priset, som består av diplom och en blomma, delas ut till företag, organisationer, personer eller föreningar som på olika sätt bidrar till ett klimatsmartare län. Genom utmärkelsen vill regionförbundet lyfta fram goda exempel på hur man kan arbeta i stort och smått för klimatfrågan. Det hela är en del i arbetet med att länet ska vara fossilbränslefritt inom 18 år. Onsdagen den 19 september kunde en stolt Jan Carlsson, kyrkoherde i pastoratet ta emot en blomma och diplom från Regionsförbundets v. ordf. Leif Larsson och Akko Karlsson (mp).

Miljöpris

Motiveringen till priset var följande: Hultsfreds pastorat har genom ett målinriktat arbete bidragit till ett klimatsmartare Kalmar län. Med sitt engagemang och arbete har de inspirerat andra att arbeta med klimatfrågorna samt bidragit till länets mål att bli fossilbränslefritt år 2030.

90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg

Ge en julGåva!Sms:a HOPP till

72950 så skänker du 50 kronor.

svenskakyrkan.se/internationelltarbete

Foto: ACT/DCA/Binyan M

engesha


Namn:

Adress:

Telefonnummer:

TÄVLA OM BÖCKER!För att vara med och tävla måste din korsordslösning vara redaktionen tillhanda senast (tisdag den 18 december). Den först öppnade, rätta lösningen, vinner en bok.

Adressen är: Pastorsexpeditionen,Hantverkargatan11,57734Hultsfred. Märk kuvertet ”Krysset4/12”. Lycka till!

SENAST

TISDAG

18DECEMBER


Pedagog/barnledare

FörsamlingspedagogAnne-MarieJensen b. 135 35, 24 95 85 E-post: [email protected]

Barn-&ungdomsledareSandraÖrmander Tjänstledig 24 95 90

BarnledareIngelaUddman 24 95 82

BarnledareSusanneÅkesson b. 601 27, 24 95 82

BarnledareIngelaGustafsson b.418 27, 24 95 82

Barnledare/Assistent/LokalvårdFridaRahmić 24 95 82 E-post: [email protected]

Församlingsvärdinna/KyrkvaktmästareHultsfred

FörsamlingsvärdinnaIngridJohansson b.135 44, 24 95 81 E-post: [email protected]

Kyrkvaktmästare,Förman Karl-IngeArvidsson b. 134 53, 24 95 88 E-post: [email protected]

KyrkvaktmästareMagnusSundström 24 95 88 E-post: [email protected]

KyrkvaktmästareLönneberga

KyrkvaktmästareGustavNilsson 070-270 52 81 E-post: [email protected] 407 87

KyrkvaktmästareVena

KyrkvaktmästareMalinLockström 070-441 06 63 E-post: [email protected] 601 66

KyrkofullmäktigesordförandeMorganSävetun b. 411 16

KyrkonämndensordförandeUllaLisedahl b. 640 28 E-post: [email protected]

BokningavsamtligalokalergörstillPastorsexpedtionen

Pastorsexpedition tis-fre. 10.00-15.00 24 95 90 Telefax: 24 95 86 E-post:[email protected]

Kansli

EkonomiassistentThereséReimhult 24 95 96 E-post: [email protected]

KanslistElenorKarlsson 24 95 99 E-post: [email protected]

Kanslist,CarolineTapper(Gravärenden) 24 95 98 E-post: [email protected]: Mån, ons, fre jämna veckor tis, tors ojämna veckor

Präster

KyrkoherdeJanCarlsson 070-821 68 85 E-post: [email protected] 24 95 94

KomministerAnetteLindblomFranzén 0730-20 92 44 (föräldraledig) 24 95 93 E-post: [email protected]

Vik.komministerEmmaThorén 072-208 00 42 E-post: [email protected] 24 95 93 KomministerAntonHultgren 070-221 28 98 E-post: [email protected] 24 95 97

KomministerAnnsofiArenander 24 95 90 E-post: [email protected]

Musiker

Ann-MarieDaagAlbrechtsson b. 235 55, 24 95 91 (Hultsfred) E-post: [email protected]

AgnetaHåkansson b. 0474-103 28, 070-660 62 68 (Lönneberga) 24 95 82 E-post: [email protected]

HelenaLundborgSvensson 070-538 29 34, 609 15 (Vena) (föräldraledig t.o.m. 31/12) E-post: [email protected]

JulianBishakwe 073-579 19 26, 609 15 (Vik. t.o.m. 31/12) E-post: [email protected]

KONTAKTHULTSFREDSKYRKLIGASAMFÄLLIGHETHANTVERKAREGATAN11,57734HULTSFRED

Ansvarigutgivare: Jan Carlsson

Redaktion: Jan Carlsson Agneta Håkansson

Tryck: V-TAB Vimmerby 2012 Papper: Multiart Gloss 130g

Omslagsbild: Orört vinterlandskap i byn Mörtelek, Åseda Foto: Agneta Håkansson

UTGESAV:

HultsfredKyrkligaSamfällighet Hultsfred Vena Lönneberga församlingar Hantverkaregatan 11 577 34 HULTSFRED Tel: 0495-24 95 90, Fax: 0495-24 95 86 E-post: [email protected]

www.svenskakyrk

an.se/hultsfred

Förytterligareinformationsepredikoturerna.Reservationförändringar.

VINTERNS GUDSTJÄNSTER 2012-13JA

NUAR

I 1 Nyårsdagen 18.00 Kvällsmässa med julens sånger och psalmer

6 Trettonded.jul 11.00 Högmässa 16.00 Mässa 11.00 GudstjänstJulens sånger och psalmer

13 1etrett. 11.0013.0018.00

HögmässaDopgudstjänstVi sjunger ut julen

11.00 Gudstänst 16.00 Högmässa

15 tisdag 19.00 Stilla, ro och nära

20 2etrett 11.00 HögmässaEkumenisk bönevecka

27 Septuagesima 11.00 Högmässa 11.00 Högmässa 16.00 Gudstjänst

DECE

MBE

R

HULTSFRED VENA LÖNNEBERGA

2 1iadvent 11.00 Högmässa 11.0018.00

MässaMusikgudstjänst

11.00 Gudstjänst

9 2iadvent 11.00 Högmässa 14.00 Luciagudstjänst


16 3iadvent 11.0017.0019.00

HögmässaJulkonsertJulkonsert

11.00 Gudstjänst 16.00 Mässa

23 4iadvent 11.00 Mariamässa

24 Julafton 16.3023.00

JulbönMidnattsmässa

11.00 Levande julkrubba 11.00 Gudstjänst vid julkrubban

25 Juldagen 07.00 Julotta 06.00 Julotta

26 Annand.jul 11.00 Högmässa 19.00 Musikgudstjänst

30 Sönd.ejul 11.00 Högmässa 11.00 Mässa

31 Nyårsafton 16.00 Nyårsbön 18.00 Nyårsbön 16.00 Nyårsbön

Nästa nummer

I mars

FEBR

UARI 3 Kyndelsmässod. 11.00 Högmässa 16.00 Gudstjänst 11.00 Familjegudstjänst

Utdelning av dopdroppar

9 lördag 16.00 Konsert

10 Fastlagssönd. 11.00 Högmässa 11.00 Högmässa 11.00 Högmässa


17 1ifastan 11.00 Högmässa med Fasteauktion 16.00 Gudstjänst 16.00 Gudstjänst

24 2ifastan 11.00 Högmässa 11.00 Högmässa 16.00 Högmässa

MAR

S

3 3ifastan 11.00 Högmässa 16.00 Gudstjänst 11.00 Gudstjänst

10 Midfastosönd. 11.0013.00

HögmässaDopgudstjänst

11.00 Högmässa 16.00 Högmässa


17 Jung.Mariebeb. 11.00 HögmässaUtdelning av dopdroppar

16.00 Gudstjänst 11.00 Gudstjänst

24 Palmsöndagen 11.00 Högmässa 11.00 GudstjänstUtdelning av dopdroppar

11.00 Högmässa

Documents

Kyrknytt 4 2012