KyrkfackEN TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

Nr 6 2011

JONAS BROMANDER Det här vill medlemmarna ha av Svenska kyrkan

KARIN LÅNGSTRÖM-VINGE Om medmänsklig omsorg i tider av förändring

Så mycket bättremed Närhet & Samverkan?

Växjös bästa råd vid en

organisationsförändring

2 Kyrkfack 6/11

Kyrkfack ges ut av

Kyrkans AkademikerförbundBox 30078, 104 25 StockholmBesöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagentelefon 08-441 85 60telefax 08-441 85 77www.kyrka.se

Ansvarig utgivare

Bror Holmmobiltelefon 070-341 28 92bror.holm@svenskakyrkan.se

Redaktion

Ann Th örnbladmobiltelefon 070-747 12 00ann.thornblad@kyrka.se

Redaktionsråd

Bror HolmLars Gunnar SelinderAnnika SvenssonMagnus GisslerLennart HåkanssonAnn Th örnblad

Redaktör och Grafi sk form

Ann Th örnbladText och foto där ej annat anges

Omslagsbild

Malin Sydne

Adressändringar

www.kyrka.se

Tryck

Elanders Falköping, 2011ISSN 0283-7846

Utgivningsplan

nr 1/12 - 2 mars 2012

Annonser

d.a. mediaKontakt Agneta Kempe Ernebergmobiltelefon 070-266 99 01www.da-media.se1/1 färg 11 000:- 1/1 s/v 9 000:-1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:-1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:-

TEMA NR 6/11 ORGANISATIONFÖRÄNDRINGAR

inte vara med?VI ERBJUDER INDIVIDUELL MEDLEMSSERVICE Ianställningsfrågor

förhandlingsärenden, jämställdhetlönefrågor, pensionfrågortrygghetsfrågor

samt

olycksfallsförsäkring samt sakförsäkringar

Kyrkfack 6/11 3

LEDAREN

BROR HOLMFÖRBUNDSORDFÖRANDE

Vid dopkaffet berättar en dam att förändringarna i kyrkan har påverkat hennes bygd. Allt har blivit så stort och anonymt. ”Jag kan inte längre följa med vad som görs eller beslutas. Allt har kommit så långt bort.” Hon är församlingsbo där sammanslagningar av församlingar har lett till en ny stor kyrklig samfällighet. ”Å andra sidan, säger hon, blir det nog också trist om inga förändringar alls sker. Livet i sig är ju föränderligt. Kanske är förändringarna t.o.m. meningen med våra liv, men i lämplig mängd”, filosoferar hon.

Strukturutredningen har lämnat sitt betänkande ”Närhet och samverkan”, som nu är ute på remiss. Utredningens övergripande syfte är att skapa bästa möjliga organisatoriska förutsättningar för församlingarna i Svenska kyrkan att fullgöra sin grundläggande uppgift. Det är lovvärt att den grundläggande uppgiften, ekonomin, fastighetsförvaltningen, begravningsväsendet, personalen och de förtroendevalda hålls samman. Men det är märkligt att kyrkorna, som har så stort symbolvärde och så stor betydelse för verksamheten lokalt, bryts ut ur denna enhet. Dessutom blir ansvaret för arbetsmiljön otydlig. Därför menar KyrkA att underhållet inte ska läggas på stiften, som utredningen föreslår, utan bör istället få en annan lokal lösning.

Det är förvirrande att kyrkans minsta enhet ”församlingen” i utredningens förslag får två olika betydelser och olika beslutsstatus. Det är också en betydelseförskjutning från församling till pastorat i verksamhetsområden. Här krävs entydighet i begrep-pen och en vidare teologisk reflektion över vad en församling är.

Utredningens förslag att det ska finnas en samlad pastoral ledning för all verksamhet och att resursfrågor och verksamhetsformer ska hållas samman är positivt. Men blir enheten för stor kan den bli kontraproduktiv. I Kyrkans Tidning 2011:46 siar kyrkostyrelsens förste vice ordförande Levi Bergström: ”Om strukturutredningens förslag går igenom kommer många församlingar och pastorat att följa kommungränserna i framtiden.” Är den utvecklingen verkligen önskvärd ur ett kyrkligt perspektiv? Gynnar den kyrkans grundläggande uppgift? Ligger det inte något i damens omdöme vid dopkaffet: ”Allt har blivit så stort och anonymt.” Till kyrkomötet vill jag säga: Flytta fram genomförandet. Låt kyrkan få tid till förberedelser, konsekvensanalyser och lokala överläggningar. Det är bättre att göra misstag på papper än i verkligheten. Alla goda krafter som kan medverka till en bra framtid för Svenska kyrkan behövs. Inte minst KyrkA har modet och omtanken att verka för kyrkans uppdrag även i framtiden.

Ett fackligt verksamhetsår har snart nått sitt slut. Jag vill nu ta tillfället i akt att å förbundsstyrelsens vägnar tacka förbundets medarbetare, fackliga förtroendevalda och tidningens redaktör för ett mycket väl utfört arbete under det gångna året. Jag vill tacka Saco, fackförbund och motparter för gott samarbete. Sist men inte minst vill jag tacka Dig som är medlem i KyrkA. Genom Ditt medlemskap bidrar Du till att främja kyrkans uppdrag och göra ett bra fackförbund bättre.

Med önskan om en God Jul och ett Gott Nytt År!

Bror HolmFörbundsordförande

”Men det är märkligt att

kyrkorna, som har så stort

symbolvärde och så stor

betydelse för verksamheten

lokalt, bryts ut ur denna

enhet. Därför menar KyrkA att

underhållet inte ska läggas

på stiften, som utredningen

föreslår, utan bör istället få en

annan lokal lösning.”

Lägg inte underhållet på stiften

4 Kyrkfack 6/11

Så mycket bättre med närheUtredningen har arbetat på Kyrkomötets uppdrag med syftet att skapa effektiv-are organisation för att Svenska kyrkanska kunna möta de stora samhällsför-ändringarna. I framtiden kommer sannolikt en mindre andel och ett min-dre antal svenskar att tillhöra Svenska kyrkan. Även flytt från glesbygden till storstäderna innebär stora utmaningar för många församlingar.

Strukturutredningen föreslår en enk-lare organisation för Svenska kyrkan på lokal nivå, byggd på endast församlingar och pastorat. Dagens flerpastoratssam-fälligheter föreslås övergå till pastorat.

– En viktig princip för utredningen, som har stärkts på senare år i kyrkoord-ningen, är att trygga en pastoral ledning för all verksamhet i kyrkan. Det är inte så tydligt i flerpastoratssamfälligheteridag och därför föreslås en ändrad struk-tur.

– Vi får också en ökad flexibilitet för den lokala gemenskapen. Förslaget är väldigt flexibelt, med en avsevärt enk-lare struktur, och ger en möjlighet för både små och stora enheter att existera, säger Erika Brundin, utvecklingschef vid Kyrkokansliet.

Vård och underhåll

Utredningen föreslår att ansvaret för vård och underhåll av kyrkor flyttasfrån församlingar till stiften. Även an-svaret för inventarier som anges i kul-turminneslagen föreslås läggas på stiften.

– I utredningens förslag betonas att det ska finnas ett starkt samråd med församlingarna om kyrkobyggnaderna. Det innebär att man inte förlorar infly-tande över kyrkobyggnaden. För en del församlingar med ansvar för många kyr-kor innebär förslaget en hjälp och avlast-ning, men man kan fortfarande påverka vad som sker med kyrkorummet.

En förenklad organisation och ledning för församlingar och ett

intensifierat arbete med gemensamma administrativa system i

kyrkan. Det föreslår Svenska kyrkans strukturutredning i sitt betän-

kande ”Närhet och samverkan”.

TEMA ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR

Foto Magnus Aronson

Kyrkfack 6/11 5

Jens Linder är stiftsadjunkt och strukturfrågor ingår i hans arbetsuppgifter.

t och samverkan?

– Men utredningen konstaterar också att det fi nns ett fl ertal detaljer som be-höver utarbetas och ses över innan det är aktuellt med en ansvarsförändring. Därför föreslås den också träda i kraft ett år senare, 1 januari 2015.

Utredningen föreslår att arbetet med gemensamma administrativa system för kyrkan intensifi eras och vidareutveck-las.

– Utredningen poängterar att det är viktigt att samverka kring de adminis-trativa uppgifterna i större utsträckning, men det är upp till församlingarna att välja i vilken utsträckning man sen vill samverka kring de administrativa upp-gifterna.

Betänkandet ”Närhet och samverkan” ska vara på remiss till och med den 15 december. Kyrkostyrelsen förväntas se-dan lägga fram en skrivelse till Kyrko-mötet 2012 som då fattar beslut om Kyrkostyrelsens förslag.

– Det blir ett stort material som Kyrkostyrelsen kommer att analysera och sätta stor vikt vid. Särskilt om det fi nns gemensamma synpunkter som återkommer i många av svaren, avslutarErika Brundin.

Vad tycker du om förslaget i sin helhet?

– I grund och botten är det ett bra förslag som kan hjälpa församlingarna att hålla ihop ekonomi och verksamhet på ett tydligare sätt. Namnet ”Närhet och samverkan” understryker att kyrkan ska fi nnas nära församlingsborna. Sedan gäller det att hitta former för hur det ska fungera. Det ser ju lite olika ut beroende på om det är storstad med kortare avstånd eller glesbygd med betydligtlängre avstånd.

Hur ser du på att stiftet ska ha det ekonomiska ansvaret för vård och underhåll av kyrkobyggnaderna?

– Själva idén att stiftet tar ett gemensamt ansvar för våra kyrkobyggnader tycker jag är positiv. Det fi nns just pastorat med 6 000 kyrkotillhöriga och 17 kyrkor. Det är inte rimligt att de ensamt ska bära den kostnaden. Jag tycker att det är rimligt att stiftet tar ett större ekonomiskt ansvar, men sedan om den här modellen är gångbar eller inte är jag tveksam till. Var går t ex gränsen mellan drift och underhåll om man ska koppla ansvaret från en församling som har byggt och ägt en kyrka? I 1000 år har socknar bildats som gemensamt har gått samman och byggt en kyrka. Jag tror inte på att helt koppla bort ansvaret från den församling som har byggt och ägt sin kyrka.

Är det riktigt att intensifi era arbetet med administrativ samverkan?

– Jag tror att det är positivt, men frågan är om det verkligen ska regleras. Grunden för samverkan måste vara frivillig. Om de gemensamma lösningar som föreslås är tillräckligt bra och eff ektiviserar och frigör tillräckligt mycket resurser för de lokala enheterna kommer de utan tvekan att antas.

Jens Linder är ersättare i KyrkAs förbundsstyrelse

och också stiftsadjunkt i Växjö. Kyrkfack frågade vad

han tycker om betänkandet ”Närhet och Samverkan”.

”Jag tror inte på att helt

koppla bort ansvaret”

Hur kommer ni att följa

upp remissvaren?

Erika Brundin.

Närhet ochsamverkan

svenska kyrkansutredningar2011:2

Betänkandet ”Närhet och samverkan” är ute på remiss till den 15 december.

6 Kyrkfack 6/11

TEMA ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR

Maria Berg sitter med i

förbundsstyrelsen och

började som kyrkoherde i

Skarpnäcks församling den

1 oktober. Innan dess var

hon kyrkoherde i Luleå stift

och har erfarenheter av en

stor sammanläggning.

Vad lärde du dig under den tiden?

– Det var en stor förändring som påver-kade både anställda, förtroendevalda och församlingsmedlemmar. Inom kyrkans värld har vi ingen större vana vid stora förändringar, vi är mer förtrogna med förvaltning. Men det jag lärde mig av processen är att det går att leva vidare i den nya organisationen också. Det kan vara smärtsamt, eftersom det kommer upp saker som du inte kunde förutse, men det medför också nya möjligheter. Vid en sammanläggning öppnar du upp ägandestrukturer och maktstrukturer. Det är en fördel för den som kommer in och smärtsamt för den som förlorar kontrollen.

Vad säger du om framtiden?Statistiken talar sitt tydliga språk. Svenska kyrkan har förlorat 800 000 medlemar sedan relationsförändringen år 2000 och kurvan är på väg nedåt. Det är framförallt den yngre generationen som inte tycker att kyrkan är relevant. Vi lever i tider av organisationsförändringar med besparingskrav. Men trots det behöver vi möta framtiden med tillförsikt. Kyrkfack frågade två kyrkoherdar de sista skälvande dagarna av år 2011 vad de ser som framgångskomponenter i framtiden. Båda nämnde vikten av att ta vara på frivilliga krafter och deras kompetens.

Sten Bylin är kyrkoherde i

Grundsunda församling och

är fackligt förtroendevald

och regionalt skyddsombud.

Ända sedan år 2000 har

församlingen försökt vara

”väldigt biblisk” och samla

i ladorna.

På vilket sätt har ni förberett er förframtiden?

– Vi har försökt leva efter förre stats-minister Göran Perssons devis ”att den som är satt i skuld är inte fri”. Vi har bokstavligen sett om våra hus, samtliga våra byggnader är i ett mycket gott skick, och vi har beslutat sälja de byggnader som vi inte behöver. Då blir det pengar över till att bedriva kärnverksamheten. Även om det blir fortsatta utträden så kan vi behålla vår självständighet som

Foto Magnus Aronson

Kyrkfack 6/11 7

TEMA ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR

Maria Berg.

– För medlemmarna blev det ingen större skillnad, de flesta möter vi trots allt genom de kyrkliga handlingarna. Efter sammanläggningen kunde vi snarare erbjuda en bättre service, med generösare öppettider och fler förrätt-ningstider, eftersom vi blev fler. För de som befinner sig lite längre in i rum-met, ”de troende kristna” som jag kallar dem, blev reaktionerna blandade. Vissa saknade präster och musiker som de var vana vid och tyckte om, andra välkom-nade att det blev en större spridning där de fick ta del av fler prästers predik-ningar och olika musikers skicklighet.

Hur kan vi vara en angelägen kyrka för medlemmar i framtiden?

– Vi som jobbar i kyrkan har ett ansvar för att sprida goda tankar om vår verksamhet. Om vi gör ett bra jobb, blir det en anledning för människor att söka sig till kyrkan. Jag tror på att skapa delaktighet och öppna upp ännu mer för ideella medarbetare. Tidigare har det inte funnits så mycket att göra om du inte vill baka bullar och koka kaffe. Men om du till exempel är bibliotekarie så kanske du vill bidra med just din

kompetens, att exempelvis vara delaktig i ett språkcafé om litteratur. Jag tror att det finns ett behov hos många att göra något meningsfullt för någon annan, att finnas med i kyrkans besöksverksamhet eller i barnverksamheten. Flexibilitet är ett nyckelord, att ta vara på de ideella medarbetarnas kompetens, men också erbjuda flexibilitet vad det gäller engagemang och tider. Att du ska kunna gå in och ut i verksamheter utan att det blir skuldbeläggande, om du inte kan engagera dig en längre tid åt gången.

Hur kan Svenska kyrkan tydliggöra sitt budskap?

– De viktigaste budbärarna är de som själva är delaktiga på något sätt. Då blir kyrkan relevant och de som har inblick i kyrkans verksamheter förmedlar en personlig upplevelse.

ett enförsamlingspastorat under en långtid framöver.

Hur ser du på Svenska kyrkans framtid?

– Jag känner en stor oro inför strukturutredningen som innehåller starkt centraliserade tankegångar. Om de träder i kraft får vi en tjänstemannakyrka på bekostnad av kyrkans grundväsen med ett lokalt engagemang där både anställda och frivilliga tar ett aktivt ansvar. Som präst och kyrkoherde i en mindre församling har jag alltid fascinerats av att församlingsbor faktiskt ger av sin tid och sitt kunnande till församlingen. Och däri tror jag också att Svenska kyrkan har sin fortsatta framtid. Vår ordförande i byggnadsutskottet kommer från ortens största arbetsgivare där han varit byggledare, hans kunnande har varit ovärderligt vid renoveringar. Till skillnad från flera kollegors uppfattning så ser jag de förtroendevalda som en stark resurs som vill ta ansvar och föra

in vår kyrka i framtiden.

Hur kan Svenska kyrkan vara

fortsatt angelägen i framtiden?

– Genom att skapa förutsättningar för gemenskap och mening. Vi har en väldigt viktigt roll att spela för folkhälsan. I Grundsunda har vi t ex ett projekt tillsammans med Karolinska Institutet där vi tittar på vilka faktorer som bidrar till en bättre hälsa för människor över 65 år. I vårt samhälle har vi Kyrkans Hus med flera mötesplatser för äldre och där frivilliga krafter hjälper till på olika sätt.

– I flera år har antalet utträden varit konstant, och legat på 0,8 procent om året, under 2011 har det stannat upp något. Men i förlängningen kanske ut-träden leder till att vi blir en starkare kyrka, med medlemmarna som har ett mer påtagligt engagemang i Svenska kyrkan.

”Som präst och kyrkoherde i en

mindre församling har jag alltid

fascinerats av att församlingsbor

faktiskt ger av sin tid och sitt

kunnande till församlingen.”

”Flexibilitet är ett nyckelord,

att ta vara på de ideella med-

arbetarnas kompetens, men

också erbjuda flexibilitet vad

det gäller engagemang och

tider.”

Sten Bylin.

8 Kyrkfack 6/11

TEMA ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR

Medlemmarna upplever Svenska kyrkan som öppen och närvar-ande men i viss mån också som konservativ och gammeldags. Men förtroendekapitalet är högt även om relationen till kyrkan är

svag. Det visade studien ”Medlem 2010” som har sammanställts av

Jonas Bromander, religionssociolog och forskare på Kyrkokansliet.

Att se till de svaga och utsatOm Jonas Bromander ska ringa in vad den typiske medlemmen förväntar sig av Svenska kyrkan så handlar det om att i hög grad vara en aktör för de svaga och utsatta grupperna i samhället.

– På kyrkiska handlar det om diakoni, säger han. Däremot är det inte lika tyd-ligt hur det sociala arbetet sen ska ske. Men den sociala biten är angelägen, visar svaren från undersökningen, och betydligt viktigare än gudstjänstfirande. Det pekar på att kyrkan har ett förtro-endekapital och att det finns en förvän-tan att kyrkan ska finnas till för den enskilde individen i form av t ex sopp-kök, härbärge och individuell själavård.Däremot tycker inte majoriteten av medlemmarna att kyrkan ska blanda ihop politik med religion. Debattartik-lar kan, om de inte bygger på väl under-byggda fakta, snarare skapa tveksamhe-ter hos medlemmarna än sympatier.

– Det finns en svag acceptans för att kyrkan ska ta ställning i politiska frågor. Kyrkan får gärna vara en problemiden-

tifikatör, men inte tala om hur man ska ändra lagstiftningen. Det är en utma-ning att vara en röst i samhället utan att vara politiskt ställningstagande. Det fungerar om kyrkan går ut med en åsikt som är väl underbyggd, som var fallet med Påskuppropet när de apatiska flyk-tingbarnen uppmärksammades eller nu senast när uppropet handlade om de utförsäkrades situation. Men om kyr-kan skriver debattartiklar om exempel-vis miljöfrågor riskerar vi att bli sedda som populister. Miljöengagemang som ett led i att värna skapelsen är inte lika självklart för den vanlige medlemmen, som det är för de mer kyrkligt initierade.

Vi började på 100 procent

Vi som arbetar inom kyrkan tar med jämna mellanrum del av statistiken som visar på en tydlig nedåtgående trend. Sedan relationsförändringen år 2000 har Svenska kyrkan förlorat ca 800 000 medlemmar. Frågan är om vi kan bryta den nedåtgående kurvan och ta spjärn utifrån det stora förtroendekapital som Svenska kyrkan trots allt har. Men Jonas Bromander är tveksam till om det är realistiskt.

– Vi får inte glömma att vi började på 100 procent, när majoriteten av svenska befolkningen var medlemmar, Vi lever i en tid när allt ska expandera och till-växt är målet, men Svenska kyrkan har utgått från ett maxvärde. Det handlar snarare om att vara kvar och etablera en rimlig nivå. Vi kan inte räkna med att ligga kvar på ett medlemsantal på 70 % i framtiden. I stället kan vi vända på det och säga att trots allt väljer 35 000 medlemmar om året att konfirmera sig och vi når fortfarande ut till väldigt många. Men det är klart att trenden får konsekvenser för ekonomin och för hur

vi ska vara kyrka. Med färre medlem-mar blir det sannolikt färre anställda.

Hur många medlemmar kommer

vi att vara om 10-15 år?

– Vi kommer att vara nästan en miljon färre än idag, enligt statistiken. Men det kan bli ett ännu större tapp. Under 90-talet hade vi en babyboom och under en period föddes det 130 000 barn om året, vilket ska jämföras med 100 000 barn under ett genomsnittsår. De blev medlemmar per automatik i Svenska kyrkan och när de fyller 21 år visar trenden att en stor del går ur. Flertalet Jonas Bromander.

Kyrkfack 6/11 9

tta

som tillhör den generationen kommer inte att vara medlemmar så länge att de börjar tjäna pengar. Och vi har den stora delen av utträden i åldrarna mellan 21 och 45 år.

Hur blir vi bättre på att nå de

unga i samhället?

– Konfi rmationen var fram till 70-talet en självklarhet och något som var själv-genererande. Mamma och pappa hade konfi rmerat sig och pratade om det inför sina barn som i sin tur konfi rmerade sig. Idag är det inte självklart att föräldrarna är konfi rmerade och då

bryts traditionen. – Flera studier visar att kyrkan inte

fi nns med i unga människors blickfång, utan annat står i vägen i bruset. Ibland när jag är ute och föreläser har jag med mig en bild som handlar om vår samtid med förändrade kommunikationsland-skap. Den visar logotyper för facebook, you tube och andra sociala medier. För tio år sedan visste vi att internet skulle påverka oss, men vi visste inte i vilken omfattning. När jag frågar anställda och förtroendevalda om de vet vad dataspe-let World of Warcraft är, har de ingen re-lation till det. Och det är en del av unga människors verklighetsbild idag. När vi mötte konfi rmander för 20-30 år sedan fanns det en större förståelse för deras verklighet, eftersom vuxengenerationen hade varit där själva, men idag har vi inte samma referensramar. Vi behöver möta unga människor där de befi nner sig och förstå deras språk. Sedan kanske det inte handlar om att kyrkans anställda ska bör-ja spela World of Warcraft, säger Jonas.

Träna vår lyhördhet

Men om han skulle ge ett råd inför att på något sätt möta trenden som tydligt visar sjunkande medlemssiff ror, såhandlar det om att träna sin lyhördhet. Att ha ett välutvecklat öra som lutar sig ner och lyssnar av mot rälsen. Hålla ett fi nger i luften och känna av hur vinden blåser.

– En av de stora utmaningarna är att lära känna sin församling och identifi era behov och prova något nytt. Men också att våga överge det som inte fungerar. Sverige är ett land där de lokala förut-sättningarna skiljer sig allt mer åt och ser väldigt olika ut beroende om det är södra eller norra Sverige, storstad eller landsbygd. Det handlar om att vara

lyhörd för de lokala förutsättningarna och hitta framgångskomponenter som fungerar just där. En verksamhet som slår ut väldigt väl i en storstad kanske inte alls gör det på landsbygden.

Kanske är de kyrkliga handlingarna en möjlighet till ett samtal med med-lemmarna som skulle kunna följas upp i större utsträckning. Undersökningen Medlem 2010 visar att de kyrkliga handlingarna är den största kontaktytan med såväl medlemmar (65 %) som icke medlemmar (50%) under ett kyrkoår.

– Även om antalet döpta mins-kar, liksom siff rorna för konfi rma-tion, vigsel och begravning så är det ändå väldigt många som väljer kyr-kan som agent för att ritualisera livets stora händelser. Det borde vara möj-ligt att skapa mer kontakt i anslut-ning till dessa tillfällen, avslutar Jonas.

”Svenska kyrkans medlemmar” av Jonas

Bromander, Verbum 2011, bygger på ett

omfattande enkätmaterial med 10 700

svarande i studien Medlem 2010, där ett

slumpmässigt urval av Svenska kyrkans

medlemmar gett sin syn på kyrkans uppgift

och sin egen relation till kyrkan.

Illustration Anna Gunneström

”Flera studier visar att kyrkan inte fi nns med i unga

människors blickfång, utan annat står i vägen i bruset.

Ibland när jag är ute och föreläser har jag med mig

en bild som handlar om vår samtid med förändrade

kommunikationslandskap.”

TEMA ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR

10 Kyrkfack 6/11

I början av november gav Försäkrings-kassan ut rapporten ”Stora skillnader i sjukskrivningsdiagnoser mellan olikayrken” där präster toppar listan med de yrken som har fl est sjukskrivningarpå grund av stress.

Rapporten är den första som under-sökt sjukskrivningsdiagnoser för alla yrken på arbetsmarknaden. Den omfat-tar alla anställda mellan 18 och 64 år som var folkbokförda i Sverige den sista december 2009 och som hade ett yrke registrerat hos Statistiska centralbyrån.

Rapporten visar också att sjukskriv-ningarna var högre bland kvinnliga präster än bland män.

Men att problemet nu uppmärksam-mas och får fokus innebär inte att det är en nyhet.

Redan i februari 2009 kom SACO med rapporten ”Hälsa och arbete” som byggde på 5000 medlemmars svar. Rapporten visade att 15 procent av de svarande inom Svenska kyrkan, har uppgivit att de varit långtidssjukskrivna på grund av utmattningssyndrom, de-pression eller stress under den senaste femårsperioden. Underlaget var visserli-gen inte lika omfattande, som i Försäk-ringskassan rapport, men tendensen var tydlig. Den pekade på tydliga brister rö-rande prästers arbetsförhållanden. Ten-densen fångades inte upp centralt, med bl a argumentet att osäkerheten kring

Socialförsäkringsrapport 2011:17Social Insurance Report

Sjukskrivnings-diagnoser i olika yrkenStartade sjukskrivningar (>14 dagar) per diagnos bland anställda i olika yrken år 2009

ISSN 1654-8574

Var ska huvudorten ligga vid en sammanläggning? Det hör till en av

de viktigaste frågorna att ta ställning till vid en organisationsför-

ändring och att från början bjuda in personalen i diskussionerna. Det

är ett par råd som Lars Gunnar Selinder, fackligt förtroendevald och

vice ordförande i KyrkA, vill ge till dem som står inför en struktur-

förändring

Att tänka på inför en

organisationsförändring

* Bestäm huvudort på ett tidigt stadium* Kommunicera öppet. Bjud in personal, förtroendevalda och fackligt förtroendevalda i ett tidigt skede * Gör en konsekvensanalys* Samlas kring gemensamma mål

Han lever just nu med en stor organisationsförändring som berör honom både som komminister och som fackligt förtroendevald. Växjö kyrkliga samfällighet kommer (som idag är en fl erpastoratssamfällighet med 5 pastorat och 14 församlingar)bli ett gemensamt pastorat som motsvarar kommungränsen. Det innebär att ytterligare tre pastorat ska tillföras samfälligheten och bilda ett pastorat där dagens 22 församlingar är tänkta att bli ca 9. Förändringen gäller från den 1 januari 2014 med nytillträdde domprosten Tomas Pettersson som chef.

– Det blir en central kanslidel, så merparten av det administrativa arbete som har skett i de lokala pastoraten övergår till den. Men viss lokal församlingsexpedi-tion kommer fortfarande att vara aktuell.

– Det är en fördel för alla inblandade parter om en sammanläggning får ta tid. I Växjö kommer det i praktiken att passera fyra år från det att tankarna väcktes, remiss har gått ut till själva genomförandet. Då fi nns det tid att ta hand om alla frågor på vägen och för människor att mentalt förbereda sig inför det nya sammanhanget och sina nya roller.

Något som ofta brister vid organisationsförändringar är att beslutet om huvudorten för det nya pastoratet fattas för sent. Mycket oro, som i sin tur ger upphov till kon-fl ikter, skulle kunna förhindras om det beslutades i ett tidigare skede, menar LarsGunnar Selinder.

– Huvudorten är oerhört viktig, var själva hjärtat för den nya organisationen ska vara, var kyrkoherden och övriga chefsbefattningar ska sitta. Om det inte bestäms på ett ti-digt stadium blir det gärna konfl ikter kring det valet och vem som ska bli kyrkoherde.

Bjud in personalen

Kommunikation är en annan röd tråd. Lars Gunnar understryker vikten av att både personal förtroendevalda och fackliga representanter får vara delaktiga i

”Bestäm huvudort på

ett tidigt stadium”

Forts sid 14

Rapporten sompekar på bristeri arbetsmiljön

Lars Gunnar Selinder. Foto Th omas Klockseth

Kyrkfack 6/11 11

– Jag blev överraskad när jag läste att präster har flest långtidssjukskrivna på grund av stress. Inte för att arbetssituationen skulle vara fri från stress utan för att jag tycker att de flesta präster är extremt tålmodiga. De är plikttrogna, lojala mot sina arbetsuppgifter och arbetsgivare, min erfarenhet är att det dröjer länge innan de sjukskriver sig.

– Kallelsen gör att många biter ihop lite extra. När jag är ute och möter med-lemmar så kan jag alltför ofta konstatera att de saknar arbetshandledning. Flerta-let präster vill ha handledning men det kommer inte alltid till uttryck, det lig-ger också i yrket att du ska bita ihop och klara av att härbärgera .

– Arbetshandledning är en arbetsgi-varfråga, det behöver alla präster med en regelbundenhet. Som präst åker du ofta berg- och dalbana i känslor under en ar-betsdag. Du kan gå från en begravning och bära andras känslor av den djupaste sorg och förtvivlan och det påverkar dig, till ett dopsamtal som ofta är glädje, för att avrunda dagen med ett eller flera själavårdande samtal med någon i kris. Och för att klara de övergångarna be-hövs handledning och tid för reflektion. Vi präster är också belagda med en ab-solut tystnadsplikt, vilket för det mesta är bra, men det kan bli ett problem i och med att vi får härbärgera så mycket. Vi har även mycket annat på vårt bord. Ibland kan jag finna 30-talet olika ar-betsuppgifter hos en och samma präst.

Leenah poängterar också att i den här lojaliteten, som finns hos präster och

de värden som uppmätts för Svenska kyrkan var för stor.

En arbetsmiljö - och ledningsfråga

KyrkAs förbundsordförande Bror Holm skrev en debattartikel som kommentar till rapporten i Kyrkans tidning nr 46/11 och menade att problemet i hög grad är en arbetsmiljö- och ledningsfråga. Präster lever ofta under hög press och upplever mycket stress i sitt arbete. Bland annat leder kravet på att alltid vara till hands till mycket oro. Förväntningarna och kraven på tillgänglighet är svåra att förena med behovet av fritid och tid med familjen. – Här kan arbetsgivarna göra en stor insats genom att se till att fler får en tydligt reglerad arbetstid, menar Bror Holm.Omorganisationer skapar oro. Det som ökat på stressen för präster under senare år är de många sammanslagningar som sker i kyrkan. För många anställda blir det otydligt vad de ska ha för funktion i den nya organisationen vilket i sin tur leder till oro.

Mer resurser till skyddsombuden

I debattartikeln förde KyrkA och Bror Holm också fram att skyddsombuden behöver mer resurser. Som situationen ser ut idag är tiden och resurserna för knappt tilltagna och skyddsombuden kommer ofta in för sent. Med en annan resursfördelning skulle skyddsombuden kunna arbeta mer förebyggande och fånga upp signaler och frågor i tid. Det nya PU-avtalet för regional facklig verksamhet i Svenska kyrkan har ytter-ligare begränsat tiden för de fackligt förtroendevalda.

I Kyrkans Tidning nr 47/11 svarar Svenska kyrkans arbetsgivarorganisa-tion med en replik där de bl a försvarar PU-avtalet och beskriver det som ett av-tal ”med höga ambitioner när det gäller fackligt arbete”. De skriver också att ”Vi som arbetsgivare bör uppmärksamma hälsorisker och lägga tonvikt på möjlig-heterna i organisationsförändringar.”

Leenah Malmi Pauser är fackligt förtroendevald och jobbar också

som regionalt skyddsombud. Hon möter präster som dagligen käm-

par för att klara av att leva upp till alla förväntningar som finns på

dem.

”Alla präster behöver

regelbunden handledning”

annan personal inom kyrkan, glömmer vi bort att det finns lagar som reglerar balansen mellan arbete och fritid.

– Det finns en gränslöshet i att inte vara så noga med sin arbetstid, både från arbetsgivarens och arbetstagarens sida. Det är också en attityd- och led-ningsfråga. Kyrkan är inte ställd utanför samhället, utan måste vara en arbetsplats som fungerar som andra arbetsplatser. Vi behöver inte alltid vara tillgängliga, det går att stänga av telefonen. – Arbetsgivaren behöver dessutom vara noga med befattningsbeskrivningarna och helst se över dem varje år.

Hur hanterar du din egen stress

i jobbet?

– Jag promenerar, det frigör tankar och energi. Jag har en mentor och går i handledning. När jag möter någon i egenskap av regionalt skyddsombud, som inte mår bra, ser jag till att de omgående får en terapeutisk samtalskontakt och kontinuerlig handledning. Och därefter behöver arbetsuppgifterna ses över. Arbetsgivarna är ofta välvilliga till det.

”Som präst åker du ofta

berg- och dalbana i känslor

under en arbetsdag.”

”Det som ökat på stressen för

präster under senare år är de

många sammanslagningar som

sker i kyrkan.”

– Det finns en gränslöshet i att inte vara så noga med sin arbetstid, säger Leenah Malmi Pauser.

TEMA ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR

12 Kyrkfack 6/11

KRÖNIKAN

Jag minns mina första organisationsförändringar. Under ett auktoritärt styre placerades vi ut i organisationen genom lottning. Utan förhandlingar, samverkan eller gehör för avvikande uppfattningar flyttades vi runt i klassrummet, fyra bänkar tillsammans som små öar av trygghet i en osäker tillvaro. Varje ny månad lottades nya platser, så att alla skulle kunna jobba med alla, i olika omgångar. Grupparbeten kunde dock ske i tvärgrupper, då somliga elever strategiskt inledde förhandlingar med de mest ambitiösa eleverna i klassen.

Jag tyckte om bänkplatslottningen. Den var slumpmässig, opersonlig och känslo-kall, till skillnad från den organisation som mejslades fram inför brännbollsmatcher-na. Idrottsfröken valde ut två jämnstarka individer, som i tur och ordning ropade upp vald spelare efter noga granskning av urvalsmaterialet. Eftersom jag varken var urdålig eller någon stjärna brukade jag bli uppropad ungefär i mitten, men jag led med dem som blev valda sist. Jo, jag led i och för sig med dem som blev valda först också, för det var ju de som egentligen hade störst press på sig att lyckas. Den som hålls högt, faller också tyngst. Den som ingen räknar med, behöver heller inte påvisa några resultat.

För medarbetare i Svenska kyrkan, liksom i alla organisationer, är förändringar något som inte går att undvikas. Vi lever i en föränderlig värld och i en föränderlig tid, och därför kan inte allt se ut som det alltid har gjort. Men finns det drag av ovanstående modeller i vårt organisationsbygge?

Oavsett hur den nya organisationen skapas, bör man påminna sig om att bortom ekonomiska kalkyler, riskbedömningar enligt Arbetsmiljöverkets ABC, personalut-vecklingssamtal och facklig samverkan finns människor av kött och blod, som du och jag. Här åker mellanstadietidens turordningsregler fram, osäkerheten kring min egen kapacitet och popularitet. Nu seglar högstadietjejens våndor upp – vem ska jag vara med nu, om jag måste byta arbetsplats?

Nu tänker jag inte att arbetsgivaren har ansvar för att tillgodose alla våra grundläg-gande mänskliga behov, men alla har att vinna på att det skapas förutsättningar för goda sammanhang på arbetsplatsen. Det kan till exempel handla om att erbjuda ex-tern handledning för såväl den enskilde arbetstagaren som för gruppen som helhet, eller att skapa mötesformer som ger plats för social samverkan. Tydlighet, transpa-rens och trivsel är viktiga begrepp i sammanhanget.

Någon gång i högstadiet kom jag på att jag kunde erbjuda mig att vara biträdande domare vid brännbollsmatcherna. För min del kändes det mer meningsfullt att vara en möjliggörare för spelet, än att alltid försöka slå långa bollar, springa fort eller kasta pricksäkert. I en organisation behövs också folk som ibland ställer sig vid sidan och ser spelet med andra ögon. Den som till exempel chansar och springer mot målet trots dåliga förutsättningar, blir för det mesta bränd.

Vem i våra organisationer har till uppgift att se den som löser sina uppgifter på ett sätt som innebär risk för utbrändhet? Arbetsmiljöansvar är allas uppgift och det blir särskilt betydelsefullt när förändringarnas vindar blåser. Vanlig medmänsklig omsorg är allas ansvar, liksom att bidra solidariskt till att församlingens uppgift blir utförd. Då gäller det att uppmärksamma de snabba löparna och de pricksäkra individerna, men också den som av tristess redan gett upp och är på väg bort till omklädningsrummet, och den som knappt vågar ta någon boll alls av rädsla att misslyckas.

KARIN LÅNGSTRÖM VINGEPRÄST I SKÖVDE

Vanlig medmänsklig omsorg

”Oavsett hur den nya

organisationen skapas, bör

man påminna sig om att

bortom ekonomiska kalky-

ler, riskbedömningar enligt

Arbetsmiljöverkets ABC,

personalutvecklingssam-

tal och facklig samverkan

finns människor av kött och

blod, som du och jag.”

Kyrkfack 6/11 13

FRÅGA JURISTEN

Skriv till Fråga juristen med dina

frågor kring avtal och arbetsrätt

så svarar KyrkAs förbundsjurist

Robert Svec, i mån av utrymme,

på dina frågor.

Mailadressen är svec@kyrka.se

Kan jag fortsätta

jobba efter 65 år?

Jag trivs med mitt jobb och känner både kraft och vilja att fortsätta efter det jag fyllt 65 år. Som jag förstår saken behöver man nu inte gå i pension förrän efter 67 år – stämmer det? Kan jag bara fortsätta i min församling och jobba som vanligt när jag blir 65 år?Entusiastisk församlingssekreterare

Av anställningsskyddslagen (LAS) framgår att du i dag alltid har rätt att fortsätta arbeta till dess du fyller 67 år. Om du vill fortsätta efter det du uppnår 65 år behöver du inte vidta någon särskild åtgärd.

Avtal om avgångsskyldighet före 67 år är ogiltigt. Däremot kan du naturligtvis – i likhet med de andra medarbetarna – sägas upp av personliga skäl eller på grund av arbetsbrist redan innan du uppnår 67 års ålder.

Skulle din församling önska att du slutade när du väl fyllt 67 år har arbets-givaren att till dig lämna ett skriftligt besked minst en månad i förväg. Om församlingen och du är ense om att du även efter fyllda 67 år ska fortsätta i an-

ställningen behöver någon sådan under-rättelse inte lämnas. Arbetstagare som har fyllt 67 år har inte företrädesrätt till återanställning.

Vid fortsatt anställning efter 67 års ålder kan anställningen utformas som en fortsatt tillsvidareanställning (fast anställning) eller tidsbegränsad anställ-ning. Uppnådd ålder om 67 år utgör nämligen enligt LAS skäl att tidsbe-gränsa anställningen. När anställningen ska upphöra för den med tillsvidarean-ställning som fyllt 67 år gäller endast en månads uppsägningstid.

Påverkas lönen under

mammaledigheten?

Snart ska jag vara mammaledig i ett helt år. Jag funderar då på vad som händer med min månadslön. Kommer lönen att frysas under ledigheten eller får jag följa med i den allmänna löneutvecklingen?Komminister och mamma

Det finns nu ett förbud i föräldraledig-hetslagen mot att missgynna en arbets-tagare av skäl som har samband med föräldraledighet. Förbudet gäller bland annat vid tillämpning av lönevillkor.

Skyddsreglerna ska bidra till att slå fast att föräldraskap och föräldraledighet är ett givet led i tillvaron, i arbetslivet och livet i övrigt. En arbetsgivare har därför att i ledningen av verksamheten beakta och ta hänsyn till detta förhållande.

Att komma efter andra arbetstagare i fråga om löneutveckling på grund av föräldraledighet är alltså ett missgyn-nande som inte är tillåtet enligt lagen. Din lönesättning och löneutveckling ska inte påverkas av föräldraledigheten. Utgångspunkten är i stället att du ska ha samma allmänna löneutveckling under ledigheten som när du arbetar fullt ut enligt din normala arbetstid.

Du ska inte under ledigheten tappa i lönehänseende i förhållande till hur ut-vecklingen kan antas skulle ha varit om du inte varit ledig. Om du regelmässigt får goda löneökningar vid den årliga lö-neöversynen ska du kunna räkna med att lönesättningen sker på samma sätt även under ledigheten. Detta gäller vid partiell och vid hel ledighet liksom vid

kortvariga ledigheter och sådana som pågår under flera år.

En arbetsgivares uppfattning att en viss eftersläpning i löneutvecklingen är ”skälig” eller ”naturlig” eller liknande, är inte tillräckligt för att missgynna en arbetstagare i samband med föräldrale-dighet. I princip är det heller inte ens för arbeten där det har särskilt stor betydelse att den enskilde nära följer utvecklingen och en ständig kompetensutveckling kan sägas vara en del av arbetet, tillåtet att låta föräldraledigheten påverka löne-utvecklingen negativt.

Är jag skyddad

från uppsägning

vid sjukskrivning?

Under en längre tid har jag på grund av sjukdom varit frånvarande från mitt arbete. Arbetsgivaren har nu gått ut med uppgifter om att det kan bli tal om uppsägningar i verksamheten. Anledningen till det är helt enkelt att det inte längre finns tillräckligt med pengar. Om det går åt det hållet, är jag då skyddad från uppsägning under tid då jag är sjukskriven?Sjukskriven präst

Anställningsskyddslagen bygger på den principen att det inte föreligger saklig grund för uppsägning på grund av sjukdom eller handlingar som beror på sjukdom. Endast om arbetstagarens arbetsförmåga stadigvarande har för-sämrats så på pass mycket att han ellerhon inte längre kan utföra något arbete av betydelse, kan det föreligga sakliggrund för uppsägning.

När det gäller arbetsbrist förehåller sig det emellertid på ett annat sätt. Vid arbetsbrist – som i sig alltså saknar sam-band med din sjukdom – föreligger inte något hinder att genomföra uppsäg-ningen under själva sjukfrånvaron. Det är i detta fall samma regler som gäller för övriga anställda som också ska tillämpas i förhållande till dig som sjukskriven. Något förstärkt anställningsskydd före-ligger således inte i detta avseende.

14 Kyrkfack 6/11

FÖRBUNDSINFORMATION

Riksdagen har beslutat att

föräldrar ska kunna få föräld-

rapenning samtidigt i 30 dagar

under barnets första levnadsår.

Dessutom förenklas den så kall-

lade jämställdhetsbonusen och

kopplas till utbetalningen av

föräldrapenningen. Förändring-

arna gäller från och med 2012.

Den allmänna föräldrapenningen består av 390 dagar med full föräldrapenning (80 procent av sjukpenninggrundande inkomst) och ytterligare 90 dagar på lägstanivån (180 kr per dag). Av de 390 dagarna med full föräldrapenning är 60 dagar reserverade för vardera föräldern (så kallade mamma- respektive pappamånader).

Föräldrapenning i samband med att ett barn föds eller adopteras kan, med vissa undantag, inte betalas ut till två föräldrar samtidigt för samma barn. För många föräldrar finns dock ett behov att kunna få vara hemma samtidigt under barnets allra första tid.

Därför blir det nu möjligt för båda föräldrarna att ta ut föräldrapenning för

ansöka om det samtidiga uttaget av föräldrapenning.

Jämställdhetsbonusen syftar till en jämnare fördelning av föräldraledighe-ten mellan föräldrarna samt att även förbättra förutsättningarna för en ökad jämställdhet på arbetsmarknaden. Bo-nusen ges idag som en skattereduktion. Kritik har emellertid riktats mot bonu-sens konstruktion.

Jämställdhetsbonus kommer nu i stäl-let att lämnas till föräldrarna när den förälder som har tagit ut lägst antal da-gar med föräldrapenning tar ut föräld-rapenning. Bonusen, som uppgår till 50 kr per dag till var och en av föräldrarna, betalas ut vid fördelning av de 270 da-gar med full allmän föräldrapenning som föräldrarna kan fördela efter eget önskemål. Dagar som föräldrarna har valt att ta ut samtidigt ska dock inte ingå i underlaget för beräkning av jäm-ställdhetsbonus.

Jämställdhetsbonus kan således betalas ut för ett barn med totalt högst 13 500kr. Bonusen är skattefri och utbetalas automatiskt av Försäkringskassan.

TEXT ROBERT SVEC

– Det finns en naturlig tröghet i kyr-kans organisation med krångliga be-slutsvägar där personalen ofta upplever det som att besluten kommer ovanifrån och inte känner sig lyssnade till. Då blir det ett arbetsmiljöproblem. Bjud in personalen i diskussionerna på ett ti-digt stadium. Även om inte all personal kan vara med och tycka, så informera löpande på APT-möten och presentera olika modeller även om det inte är fär-diga förslag.

– Rädslor behöver också ventileras och bemötas. När det blir förändra-de budgetvillkor och personalstyrkor finns det alltid en oro över att förlora

jobbet. I en verksamhetsövergång ska alla få behålla sina jobb initialt och det är viktigt att informera om det. – Om de fackligt förtroendevalda får komma in på ett tidigt stadium och tala med berörd personal så blir kom-munikation tydligare och rakare. Jag tänker på en situation där vi träffade de ledande politikerna och kyrkoher-den i ett tidigt skede och vi genomsamtalen kunde bidra med viktiga aspekter som förhoppningsvis un-derlättade inför sjösättandet av den nya organisationen. De fackligt för-troendevalda har så mycket kunskap och kan vara ett värdefullt bollplank.

Konsekvensanalys

Lars Gunnar talar också om värdet av

att redan i inledningsskedet, av enstrukturförändring, göra en konse-kvensanalys.

– Om en större organisation ska bil-das behöver man se och tänka i konse-kvenser. Att föreställa sig vad det nya sammanhanget kommer att innebära i praktiken. Vilka delar av verksam-heten ska prioriteras? Vad är kyrkans grundläggande uppgifter och hur blir de tydliga i den nya kontexten? Mål-beskrivningen behöver också vara tyd-lig och att personalen även där får vara med och tycka. Vilka mål ska vi prio-ritera och hur hittar vi nya arbetsfor-mer utifrån det? Om personalen och de förtroendevalda kan samlas kring målen blir det en vision som verkar vi-skapande i den nya organisationen.

Samtidig föräldrapenning under barnets första år

vård av samma barn i högts 30 dagar un-der barnets första år. Samtidigt behålls den redan tidigare gällande möjligheten att vara hemma tillsammans den första tiden efter förlossningen genom de 10 dagar för vilka en far har rätt till tillfällig föräldrapenning vid födseln.

Jämställdhetsbonus

Vid maximalt samtidigt uttag av föräldrapenning, dvs samtidigt uttag i 30 dagar, kommer avräkning att göras med 60 dagar eftersom vardera föräldern då tar ut föräldrapenning i 30 dagar. Föräldrarna måste gemensamt

Fors fr sid 10

Foto Magnus Aronson

”Bestäm huvudort påett tidigt stadium”

Kyrkfack 6/11 15

Vi arbetar

på kansliet

JENNY EDLING

Kretsordförande, Luleå stiftskrets

0920-26 48 81

STEN BYLIN

Kretsordförande, Härnösands stiftskrets

0663-108 60

JOHAN LAUTMANN

Kretsordförande, Uppsala stiftskrets

070-283 09 33

ELISABETH HÅRD AF SEGERSTAD

Kretsordförande, Västerås stiftskrets

070-252 26 36

INGEMAR HANSSON

Kretsordförande, Karlstads stiftskrets

070-584 47 26

LEENAH MALMI PAUSER

Kretsordförande, Stockholms stiftskrets

070-525 04 72

ANGELINA BACKMAN

Kretsordförande, Strängsnäs stiftskrets

0585-315 41

LARS-ERIK LINDSTRÖM

Vice Kretsordförande, Linköpings stiftskrets

013-20 50 69

CHRISTER EDVINSON

Kretsordförande, Skara stiftskrets

0514-122 91

ANNA-LISA SAAR

Kretsordförande, Göteborgs stiftskrets

070-515 00 22

KENT ÖSTERDAHL

Kretsordförande, Visby stiftskrets

0498-24 01 76

LARS GUNNAR SELINDER

Kretsordförande, Växjö stiftskrets

070-270 48 05

MIA MÖLLER

Kretsordförande, Lunds stiftskrets

070-529 93 06

EVA LINDSTRÖM

Kretsordförande, 14:e kretsen

018-16 96 96

ANNA JUHLIN

Kretsordförande, Utlandskretsen

00431-479 65 17

Kontakta oss i KyrkA

Behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid

välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. Deras

kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida www.kyrka.se

LENA FORSBERG

Handläggare medlemsregistretlena@kyrka.se MAGNUS GISSLER

Kanslichefmagnus.gissler@kyrka.seVIBEKE HAMMARSTRÖM

Ombudsmanvibeke.hammarstrom@kyrka.seKRISTINA HARRISON

Ekonomi & ITkristina.harrison@kyrka.seLENNART HÅKANSSON

Kommunikatörlennart.hakansson@kyrka.seSOFIE TILLGREN

Handläggare medlemsregistretsofi e@kyrka.seROBERT SVEC

Förbundsjuristsvec@kyrka.se

KONTAKT MED KANSLIET

Du får kontakt med kansliet på kansli@kyrka.se eller via vår växel 08-441 85 60 så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du kan även besöka vår hemsida www.kyrka.se

ÄNDRING AV

MEDLEMSUPPGIFTER

Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på www.kyrka.se eller via e-post till lena@kyrka.se eller sofi e@kyrka.se

FRÅGOR KRING DITT

MEDLEMSKAP

Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Sofi e på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan 9.00-12.00 måndag till fredag:lena@kyrka.se 08-441 85 71sofi e@kyrka.se 08-441 85 70

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Posttidning B

Prisvärda kör-själv-erbjudanden till Kyrkfack:s läsare

Populära erbjudanden – Beställ NU på tfn 040-303001eller www.dtf-travel.se Annonskod: KYRKFACK

Ångerförsäkring - från 89 kr. Sparbeloppet är i förhållande till hotellets ord. riktpris – med reserva-tion för specialerbjudanden. Inkl. slutstädning. Expeditionsavgift max. 99:-.Med reservation för utsålda datum samt tryckfel. Medlem av Danmarks Rejsegarantifond nr. 1061.

Du kan nästan inte bo mer centralt i Malmö än du gör på trevliga GrandHotel Garden. Hotellet ligger intill gågatornas shopping och nära Lilla Torgsom är en av Malmös främsta mötesplatser. Sevärdheter fi nns det många,bl.a. Malmö konstmuseum och skyskrapan Turning Torso. Passa på attbesöka Köpenhamn (ca 35 min med tåg).

Ankomst: Fredagar fram till 24/8 2012.

Centralt i parkernas stad2 nätter på Grand Hotel Garden i Malmö Sverige

2 övernattningar2 frukostbufféerFri träning i Forum mittemot hotelletCentralt hotellTakterrass med trädgård

899:-per person i dubbelrum

SPARA UPPTILL 196:-

Quality Hotel Winn Göteborg är en perfekt utgångspunkt för en weekend iGöteborg. Hotellet ligger endast fem minuter från centrum med bil och erbjuderavkoppling i en nyrenoverad relaxavdelning med stor pool, bubbelpool samtbastu.

Ankomst: Fredagar fram till 16/12 2011, 13/1 - 15/6 & 17/8 - 14/12 2012.Valfri 18/12 2011 - 6/1 2012, 10/2 - 2/3, 26/10 - 2/11, 21/12 - 29/12 2012.

Weekend i Göteborg2 nätter på Quality Hotel Winn Göteborg

2 övernattningar2 frukostbufféerInomhuspoolBubbelpoolÅngbastu

849:-per person i dubbelrum

SPARA UPPTILL 341:-

Mitt i Malmö Relaxavdelning

– och få 200:- självwww.dtf-travel.se

GE ETT PRESENTKORT

Gör

an A

ssne

r - G

öteb

org

& CoTurning Torso

Varje år väljer hundatals fackligt förtroendevalda runt om i våra