14
Kvalitetsredovisning för Stensele och Storuman förskolor 2012/2013

Kvalitetsredovisning för Stensele och Storuman förskolor ... · berättade hur man jobbar där utifrån ”Lyssnandets pedagogik”. En mycket uppskattad kväll som gav många tankar

  • Upload
    lykiet

  • View
    214

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Kvalitetsredovisning

för

Stensele och Storuman förskolor

2012/2013

Grundfakta.

Förskoleverksamheten inom Storuman och Stensele tätorter bedrivs på fyra olika enheter.

I Stensele finns förskolan i nära anslutning till skolans lokaler. Verksamheten är uppdelad på tre olika avdelningar efter ålder.

• Strålen: De yngsta barnen 1-3 år, en grupp på 13 barn. Ett arbetslag med 3,0 förskollärare

• Solen: 3-4 åringar, en grupp på 19 barn. Arbetslaget består av 2,0 förskollärare och 1,0 barnskötare.

• 5 – årsgruppen är en grupp med 8 barn. Där fungerar man samtidigt som fritidsavdelning under morgnar för alla fritidsbarn och eftermiddagar för förskoleklassbarnen. Vilket gör en grp på tillsammans 19 barn.

Arbetslaget består av 2,0 förskollärare och 0,5 barnskötare under hösten. Från och med vt.-13 ersätts barnskötaren med en förskollärare som följer med från förskoleklass. Detta har upplevts mycket positivt.

I Storumans tätort finns tre olika förskolor.

• Villa Villekullas förskola: En avdelning med 17 barn mellan 1-4 år. Arbetslaget med 2,0 förskollärare och 1,5 barnskötare. Under våren utökades barngruppen till 20 barn och barnskötartjänsterna till 2,0. Gungans förskola med, tre avdelningar under ht-12 och fyra avd. från vt-13

• Vickevire: 3-4 åringar, en grupp på 19 barn. Ett arbetslag med 2,0 förskollärare och 1,5 barnskötare.

• Tummetott: Barngrupp 17 barn 1-4 år. Ett arbetslag med 2,0 förskollärare och 1,5 barnskötare.

• Skogsbacken-Kulan: Var tidigare två avdelningar men har under hösten slagit ihop till en. Här har man haft en barngrupp på från början 17 barn (1-3 år) som utökats med nyinskolningar under hösten.

Arbetslaget har bestått av 3,0 förskollärare och 0,75 barnskötare. Från årsskiftet blir det återigen två avdelningar eftersom det tillkommer många nya barn. Under våren är det nya inskolningar varje månad. Skogsbacken har nu en grupp på 16 barn och Kulan 11 barn. Vi utannonserar en heltidstjänst förskollärare från årsskiftet. Ingen behörig sökande finns och tjänsten går till en barnskötare fram till sista juni. Men man fortsätter med ett nära samarbete mellan avdelningarna, med många gemensamma aktiviteter. Vid Parkskolan finns under läsåret två femårsgrupper.

• Sländan med 14 barn och Myran med 16 barn. Personalen 4,0 förskollärare och 1,25 barnskötare fördelade på två arbetslag.

Från och med hösten-12 leds förskolorna av en förskolechef vilket är en ändring av organisationen sen tidigare. Verksamheten styrs av läroplanen (Lpfö98/10) och lokala arbetsplaner. För alla förskolor är det en gemensam strävan att lägga grunden för ett livslångt lärande, där leken är den gemensamma utgångspunkten. Under vt-12 började vi med gemensamma träffar tillsammans med Tärnaby och Gunnarns förskola för att få till stånd en gemensam form för det systematiska kvalitetsarbetet. I början på september besökte vi Dikanäs förskola ”Fjällripan”. Personalen berättade hur man jobbar där utifrån ”Lyssnandets pedagogik”. En mycket uppskattad kväll som gav många tankar och tips. Under november hade vi en gemensam kväll med uppföljning av av det systematiska kvalitetsarbetet och hur vi fortsätter. Alla förskolorna har under hösten arbetat utifrån den gemensamma mall vi tagit fram. Det görs en utvärdering i maj hur arbetet gått. Samtliga förskolor ställer sig positiva och vi kommer att fortsätta med smärre ändringar. Alla enheter använder sina Likabehandlingsplaner som ett levande dokument. Under hösten har de reviderats i enlighet med årshjulet.

I MAE som genomfördes under hösten var deltagandet lite olika på enheterna. Stensele 77,9% Gungans förskola+ Villa villekulla 64,3%. Sländan och Myran kom inte med p.g.a. för lågt deltagande. Resultatet följer dock kommunen i övrigt. Det vill säga man är minst nöjd med Hälsa samt Medarbetarsamtal/lön. Uppföljning och diskussioner genomförts på arbetsplatserna. Personalen uttalade då oro för sin hörsel och efterlyste att få göra undersökningar. Detta har också genomförts under hösten genom Previa.

Alla förskolor har haft tillgång till specialpedagog under läsåret. Det har sett lite olika ut beroende på behov.

Enheternas arbete utifrån utvärderingarna. Under verksamhetsåret har arbetet på förskolorna sett ut på lite olika sätt utifrån vilka delmål som man valt att arbeta med. Som en röd tråd kan man dock se att arbetet med Normer och värden och Barns

inflytande varit aktuellt på alla enheter.

På några av förskolorna har man använt sig av ett material som heter ”Kompis”. Som namnet säjer handlar det om att vara en bra kompis. Materialet omfattar kort(med olika teman), sagor, mjukisdjur. Detta har varit bra för att synliggöra för barnen hur man bör uppträda som en bra kompis. Alla förskolor har också aktivt arbetat med ljudnivån på olika sätt. 5-årsgrupperna Sländan och Myran. De två barngrupperna kom från två olika förskolor. Därför har stor vikt lagts vid värdegrundsarbete för att skapa trygghet och tillhörighet i grupperna. Man har gjort trygghetsvandringar med alla barn inom förskolans område samt skolgården. Kompismaterialet med lekar, sånger och samarbetsövningar har använts mycket. Under året har mycket tid tillbringats ute i naturen. Där har man arbetat med matematik utifrån ett naturperspektiv. Man har arbetat mycket med former, färger, sortering och mönster. Detta har också kommit igen i skapande i olika former. För att fånga upp barnens olika intressen har barnintervjuer genomförts, samtal enskilt och i grupp. Utifrån detta har man fördjupat sig i olika områden och av barnen föreslagna aktiviteter.

Man har på förskolan haft tre gemensamma strävansmål för verksamheten. 1. Att känna igen sitt eget namn och kunna skriva det.

2. Våga berätta och prata i grupp.

3. Kunna följa enkla regler och delta i gemensamma lekar och spel.

Så här blev det. 1. Alla barn känner igen sitt namn, kan begynnelsebokstav, vet vilka bokstäver namnet innehåller. De flesta kan också skriva sitt namn

2. Alla vågar prata i samling och i grupp. 3. Alla barn har deltagit i lekar och spel. Utöver detta har man lagt stor vikt vid att skapa en tillåtande miljö där barnens lek och aktiviteter har fått styra dagsrytmen.

Förskolan i Stensele avd. Solen, Strålen och 5-årsgruppen. Stor vikt har under hösten lagts på inskolningar och att få trygga och fungerande barngrupper. I detta arbete har man strävat efter att ha en öppen och tillitsfull relation med barn och föräldrar. Vid utvecklingssamtal och föräldramöten har man ställt öppna frågor och bett om föräldrarnas synpunkter. Vilket lett till förslag och synpunkter på förbättringar. Alla avdelningar har också skickat ut information som månadsbrev om verksamheten via mejl. I 5-årsgruppen har man under morgnar fungerat som fritids och serverat frukost samt eftermiddagar med bussbarn och fritids för sexåringar. Personalen har upplevt verksamheten som stökig och svårarbetad. Under våren har det fungerat bättre eftersom det varit ett bättre samarbete med övrig fritidspersonal. Samt att en personal arbetat förmiddag i fskl och eftermiddag i 5-årsgruppen Arbetet runt målen Normer och värden, Barns inflytande har skett utifrån samma delmål. Men med skillnaden i ålder och olika behov ser arbetet något olika ut. . Alla avdelningar har sett en positiv utveckling i sina grupper.

• Större hänsyn och respekt gentemot kamrater. • Vilja att hjälpa varandra. • Ökad förmåga att lösa konflikter. • Ökad öppenhet och självständighet. • Förmåga att göra egna val. • Att våga uttrycka sig i grupp.

Utveckling och lärande.

Avdelningen med de yngsta barnen (Strålen) har valt att att arbeta mer med naturvetenskap. Barnen har erbjudits att jobba med vatten i olika former. Erbjudits material för att arbeta på ett utforskande sätt. Varje vecka har gymnastikhallen använts. Resultat

• Stort intresse för vattenlek • Barnen väljer ofta skapande verksamhet. • Är aktiva i gymnastikhallen. • Leker ofta tillsammans.

Solen och 5-årsgruppen har fokuserat på språkutveckling. Man har använt sig av olika språkmaterial, bokteman, dator. Detta är vad man sett.

• Ökat intresse för skriftspråk. • Mer språkligt medvetna barn.

Förskola och hem.

Mycket bygger på en god daglig kontakt med föräldrarna, information om det dagliga finns uppskrivet på whiteboardtavla i entren och via mejl och månadsbrev. Utvecklingssamtal är genomförda. Alla avdelningar är nöjda med den dagliga kontakten och modellen för utvcklingssamtal. Men den ambition man har att få föräldrar mer delaktiga i verksamheten behöver utvecklas. Samarbete med förskoleklass och inskolning för femåringar har genomförts och känns bra.

Gungans förskola. Under hösten drabbades Gungan av en omfattande vattenskada. Detta har gjort att mycket av verksamheten fick anpassa sig och ändra sina planeringar för att klara vardagen. Samtidigt med detta reparationsarbete har hela ventilationssystemet bytts ut så att vi bitvis helt saknat ventilation. På det hela taget en ganska ansträngande höst för alla, både barn och vuxna. Personalen har försökt bedriva en något sånär fungerande verksamhet utifrån mål och riktlinjer. Där fokus har lagts på att vara mesta möjliga utomhus. Lagom till vt-13 fick vi en fungerande förskola igen. Hurra! Under vt-13 har en arbetsgrupp sammanställt rutiner för överlämning och överlämningssamtal till 5-årsgrupperna på Parkskolan och till förskoleklass. En miss i detta som bör ändras till nästa år är att även föräldrar ska ges möjlighet att besöka den avdelning som deras barn ska vistas på. Fortsatt arbete med normer och värden samt Barns inflytande har visats sig i :

• Trevlig och tillåtande miljö. • Ständig diskussion om hur en trevlig kompis är. • Barn som vågar synas och höras i fri lek och samling. • Barnen ges valfrihet utifrån mognad och möjlighet.

Ett dagligt arbete med att sänka ljudnivån är viktigt på alla avdelningar. Det ger en bättre arbetsmiljö för alla på förskolan. Det har skett på olika sätt med bl.a ändringar i inomhusmiljön. Utveckling och lärande.

På avdelningarna har arbeten med olika temaområden skett. Ex. Skogen, Afrika. Där har skapande verksamhet, sång, rim, ramsor, ord och bokstäver funnits med. I allt finns leken med som en röd tråd. Närheten till skogen har också gett många möjligheter till lärande om kretsloppet i naturen.

Förskola och hem.

Information till föräldrar har skett via daglig tamburkontakt, information om dagens innehåll på whiteboardtavla, månads-veckobrev. Alla erbjuds utvecklingssamtal. Personalen tycker sig ha god kontakt med föräldrarna och att de känner sig trygga med förskolan.

Villa villekulla. Detta är de mål man valt att arbeta utifrån. Normer och värden. Stor vikt har lagts vid att väcka barnens nyfikenhet för det som finns i närmiljön. Man har berört kretsloppet i naturen och allas plats i näringskedjan. Att barnen ska visa respekt för allt levande och bidra till en bättre miljö. Detta har skett med samtal, undersökande arbetssätt vid utevistelse. Tillgång till faktaböcker för lära mera. Det här har vi sett:

• Större medvetenhet om djuren omkring oss. Barns utveckling. Alla barn ska våga prata i grupp och lyssna på sina kamrater. Barnen ska hitta egna strategier att lösa konflikter på ett bra sätt. Så här blev det:

• De flesta barnen vågar prata inför gruppen. Men detta är ett arbete som kommer att fortsätta även nästa termin.

• Vi ser att många barn utvecklat strategier för att inte hamna i konflikt. • Utvecklat förmåga att dela med sig och vänta på sin tur. Kunna kompromissa.

• Det känns som det blivit ett generösare klimat. Barns inflytande.

Vi strävar efter att barnen ska ta ansvar för sina kläder och skor. Kunna klä på och klä av efter egen förmåga.

• Vi ser en tydlig utveckling och barnen klarar detta bättre och bättre.

Förskola och hem.

Via tamburkontakt, dagliga dokumentationer i hallen har vi informerat fortlöpande om verksamheten. Utvecklingssamtal har erbjudits och genomförts. Försökt att på olika sätt ge föräldrarna möjlighet till delaktighet i verksamheten. Men det känns som att responsen är liten. Hur kan vi förändra detta? Förskolan har deltagit i arbetet med överlämningsrutiner inför nästa termin.

Analys. Alla förskolorna har använt sig av den plan i systematiskt kvalitetsarbete som tagits fram. Från de flesta av arbetslagen tycker man att verksamheten har utvecklats och att man fått en bättre överblick över vilka mål ur Lpfö man arbetat med genom den modell av systematiskt kvalitetsarbete som vi använt oss av. Något som saknas är föräldrars delaktighet i verksamheten. Det tas upp som en svårighet från alla enheter. Till hösten kommer vi att fokusera ännu mer på detta med dokumentation och kvalitetsarbete. Storuman, Gunnarn och Tärnaby kommer att ha en gemensam fortbildningsdag i Tärnaby med detta som tema. Förhoppningsvis ska den dagen ge uppslag och idéer på hur vi går vidare.