Kunskapsbolaget Integra - utvärdering av …...betyg E på respektive kurs. Grundläggande kurser Gymnasiala kurser Under verksamhetsåret 2014 antogs 50 elever till Integras grundläggande

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN

Kunskapsbolaget Integra -

utvärdering av grundläggande och

gymnasial utbildning

Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun

Medbedömare: Lea Sahlin, karriärvägledare, Nacka kommun

2015-07-08

Rapport 2015


Kunskapsbolaget Integra - utvärdering av grundläggande och gymnasial utbildning 1(21)

Innehållsförteckning

Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län 2

Utgångspunkter .......................................................................... 3

Integras utbildning i svenska som andraspråk på grundläggande

och gymnasial nivå ..................................................................... 4

Organisation och personal ............................................................................. 4

Intervjupersoner ............................................................................................ 4

Utbud och resultat ......................................................................................... 5

Studieavbrott .................................................................................................. 6

Kunskaper, utveckling och lärande ............................................. 7

Styrkor ............................................................................................................ 7

Utvecklingsområden ...................................................................................... 9

Bedömning och betygsättning ................................................... 12

Styrkor .......................................................................................................... 12

Utvecklingsområden .................................................................................... 14

Styrning, ledning och kvalitetsarbete ........................................ 16

Styrkor .......................................................................................................... 16

Utvecklingsområden .................................................................................... 18

Sammanfattande intryck .......................................................... 20



Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i

Stockholms län

År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26

kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Till

överenskommelsen togs en handlingsplan fram där målsättningarna i

överenskommelsen konkretiserades och ett antal delmål presenterades.

Bakgrunden till överenskommelsen är den konstanta föränderligheten i

villkoren och förutsättningarna för vuxenutbildningen. Vuxenutbildningens

roll som överskridande olika politikområden gör samverkan mellan

kommuner och aktörer inom och mellan kommuner viktig. Genom

samverkan kan kvalitet och effektivitet i vuxenutbildningen förbättras vilket

i sin tur kan stärka regionens konkurrenskraft. Utgångspunkter och syfte är

den enskilde individens behov och förutsättningar som tillsammans med

arbetsmarknadens efterfrågan, kompetenskrav och det livslånga och

flexibla lärandet ska styra utbud och planering.

Med utgångspunkt i överenskommelsen om en vuxenutbildningsregion har

avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns

vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial) slutits mellan Botkyrka

kommun och övriga 25 kommuner i länet. Tanken är att samordna

utvärderingen av vuxenutbildningen så att varje kommun inte ska behöva

arbeta isolerat. Att en extern part genomför utvärderingarna kompletterar

anordnarnas eget kvalitetsarbete, stödjer huvudmannens uppföljning och

ger studerande ett bättre underlag för att välja utbildningsanordnare.

Syftet är att uppnå en högre kvalitet och måluppfyllelse hos

utbildningsanordnarna. Därför läggs stor vikt vid

kvalitetsutvecklingsaspekten jämte den granskande aspekten i den

gemensamma utvärderingen.

Samarbetet leds av en styrgrupp, genomförs av arbetsgrupper och beslutas

politiskt inom KSL, Kommunförbundet Stockholms län, samt i respektive

kommun. För samarbetskommunernas räkning är en samordnare för

utvärderingarna anställd vid arbetsmarknads- och

vuxenutbildningsförvaltningen i Botkyrka kommun. Samordnaren har

huvudansvaret för planering, genomförande och uppföljning av

utvärderingarna men har till sin hjälp medbedömare (rektor) från

samarbetskommunerna. Samtliga anordnare av grundläggande och

gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under avtalsperioden 2013-2015.



Utgångspunkter

Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i

Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. För

vuxenutbildningens vidkommande gäller skolagen (SFS 2010:800) och

andra lagar, förordning om vuxenutbildning (SFS 2011:1108) och läroplan

för vuxenutbildningen – Lvux 12 (SKOLFS 2012:101). Utvärderingen görs

också utifrån de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten

(allmänna råd och riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet och aktuell

forskning.

De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen

enligt Avtal om gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns

vuxenutbildning:

Kunskaper, utveckling och lärande

Bedömning och betygssättning

Styrning, ledning och kvalitetsarbete

Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som

belyser vuxenutbildningens värdegrund:

Normer och värden

Elevernas inflytande och delaktighet

Syftet med utvärderingen är kortfattat att främja vuxnas lärande och öka

måluppfyllelsen. Verksamheterna utvärderas och stöds genom att vi:

granskar måluppfyllelsen utifrån nationella styrdokument

kontrollerar att nationella riktlinjer följs

granskar hur anordnarna utvärderar sin egen verksamhet

ger förslag på utvecklingsområden



Integras utbildning i svenska som andraspråk på

grundläggande och gymnasial nivå

Kunskapsbolaget Integras grundläggande och gymnasiala utbildningar i

svenska som andraspråk utvärderades under två dagar, 20 april och 7 maj,

2015. Under utvärderingen tog vi som utvärderare del av anordnarens

statistik och dokumentation, intervjuer genomfördes med personal och

elever och ett par lektioner besöktes.

Organisation och personal

Kunskapsbolaget Integra - som verkar för att stärka elevernas

arbetslivskompetens - har sedan 2004 utbildningslokaler i Fisksätra, Nacka

kommun. Utbudet består av grundläggande och gymnasiala kurser i

svenska som andraspråk. Därutöver genomför anordnaren utbildningar i

svenska för invandrare samt erbjuder jobbcoachning och anskaffar olika

typer av praktikplatser.

Integra leds av verksamhetschef Carlos Toledo, som också sköter det mesta

av enhetens administration. Enheten saknar studie- och yrkesvägledare,

men sådan finns tillgänglig genom Nacka kommun. Inom svenska som

andraspråk på grundläggande och gymnasial nivå finns en lärare som är

anställd sedan 2006. Läraren saknar lärarutbildning (ämnesbehörighet och

pedagogisk examen), men har en behörigförklaring för sfi från

Skolöverstyrelsen samt 35 års erfarenhet av att bedriva svenskundervisning

för invandrare. Därtill finns två lärare som undervisar i sfi och arbetar med

coachning. Enheten har tillgång till specialpedagog, som kan kallas in vid

behov.

Undervisning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå sker vid tre

tillfällen i veckan, i block om tre timmar. På gymnasial nivå läser eleverna

sex timmar per vecka. De grundläggande kurserna löper om 20 veckor och

de gymnasiala kurserna (1-3) om tio veckor vardera.

Intervjupersoner

Följande personer och grupper har intervjuats:

- verksamhetschef Carlos Toledo

- en lärare i svenska som andraspråk på grundläggande och gymnasial nivå.

- fyra elever som läser svenska som andraspråk 1 och 3. Eleverna har

tidigare läst ämnet på grundläggande nivå på Integra.



Utöver intervjuer gjordes två lektionsbesök på kurserna svenska som

andraspråk på grundläggande nivå och gymnasial nivå. Under

lektionsbesöken samtalade vi med elever och den undervisande läraren som

ett komplement till de mer formaliserade intervjuerna som redovisats ovan.

Utbud och resultat

Det totala antalet elever på de grundläggande och gymnasiala kurserna i

svenska som andraspråk uppgick till 50 under verksamhetsåret 2014. I

tabellerna nedan redovisas de kurser som erbjöds under verksamhetsåret

2014, antalet kursdeltagare samt andelen kursdeltagare som nådde minst

betyg E på respektive kurs.

Grundläggande kurser

Gymnasiala kurser

Under verksamhetsåret 2014 antogs 50 elever till Integras grundläggande

och gymnasiala kurser. Samtliga antagna elever påbörjade sin utbildning.

Under året sattes 32 betyg. Av dessa uppgick andelen godkända betyg

(betyg E eller högre) till 64 procent. De 18 elever som inte fick betyg under

verksamhetsåret 2014 har antingen gjort studieavbrott eller fortsatt sina

studier under 2015.

Hur stor andel elever som når kunskapskraven varierar från kurs till kurs.

Under verksamhetsåret 2014 återfanns högst andel elever som nådde

kunskapskraven på kursen i svenska som andraspråk 3. Kursen med lägst

andel elever som fick minst ett E i betyg var svenska som andraspråk 1.

Kurser Antal kursdeltagare

Andel godkända (%)

Svenska som andraspråk 20 65 Svenska som andraspråk (vård) 2 50 Summa 22 57

Kurser Antal kursdeltagare

Andel godkända (%)

Svenska som andraspråk 1 15 47 Svenska som andraspråk 2 7 71 Svenska som andraspråk 3 6 100 Summa 28 59



Studieavbrott

Studieavbrotten under pågående utbildning uppgick till ca 30 procent på de

kurser som erbjöds under verksamhetssåret 2014. På grundläggande nivå

uppgick studieavbrotten till 27 procent och på gymnasial nivå till 32

procent under tidsperioden.



Kunskaper, utveckling och lärande

Under detta område ser vi till hur verksamheten förmår att leva upp till

skollagens skrivningar om att alla elever ska ges den ledning och stimulans

som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de

utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt

enligt utbildningens mål. För vuxenutbildningen gäller också att eleverna

ska ges sådana kunskaper att de kan delta i samhälls-, vardags- och

arbetsliv och utbildningen ska också möjliggöra fortsatta studier. Har den

pedagogiska personalen höga förväntningar på eleverna och möts de som

individer och utifrån de behov och förutsättningar de har? Arbetar skolan

med olika kunskapsformer och får eleverna möjlighet att tillämpa sina

kunskaper? Tas elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter tillvara?

Upprättas individuella studieplaner därefter och får eleverna möjlighet till

tillfredsställande studie- och yrkesvägledning? Görs utbildningen till en

god miljö för utveckling och lärande? Det är exempel på frågor vi ställer

under detta utvärderingsområde.

Styrkor

Utvärderingen har visat att enheten har ett antal styrkor, bland annat

dessa:

Nivåtester erbjuds.

Nacka kommun erbjuder elever att göra ett test (Your Voice) i syfte att

fastslå elevernas förkunskapsnivå. Därefter görs anordnaren en bedömning

av vilka åtgärder som behöver sättas in för eleverna.

Kartläggning sker av sfi-elever.

Individuella studie- och yrkesplaner upprättas för sfi-elever. Information

om elevernas studie- och yrkesbakgrund, nuvarande situation och

förutsättningar samt framtida mål inhämtas. Dessutom görs en skattning

av elevernas språkliga förmåga. Den individuella studieplanen förs efter sfi-

studier över till läraren på grundläggande och gymnasial nivå. Planerna

revideras vid behov.



Stödtid erbjuds en gång i veckan.

Varje fredag har elever från sfi D-kurs och grundläggande nivå möjlighet

att, tillsammans med lärare, träna på de individuella områden/förmågor

som behöver utvecklas.

Anordnaren har tillgång till specialpedagog.

Om elever har särskilda behov kan en specialpedagog kallas in. Det har

dock inte varit aktuellt vid något tillfälle, menar verksamhetschef.

Andelen elever som når kunskapskraven är hög.

De flesta elever klarar av grundläggande svenska som andraspråk på 20

veckor. Att andelen elever som når kunskapskraven beror på att eleverna är

få och tillåts studera tills de är klara, berättar verksamhetschef.

Eleverna är nöjda med sin lärare.

Läraren är omtänksam och stödjer oss, säger eleverna. De menar också att

de kan fråga honom om vad som helst och tycker att de får bra svar.

Undervisningen beskrivs vara varierad.

Eleverna beskriver att de i klassrummet jobbar med olika texttyper, skriver

referat, tränar grammatik och ordförståelse. Läraren poängterar vikten av

att lektionstiden används åt sådant som eleverna inte kan göra hemma.

Läraren har producerat en tidning utifrån elevernas texter.

Läraren berättar att det hann bli sju nummer av tidningen innan den lades

på is på grund av tidsbrist. Verksamhetschef är osäker på varför tidningen

lades ner, men tror att det handlar om en osäkerhet på om arbetet var

förenligt med styrdokumenten.

Temadagar genomförs en gång i månaden.

Temadagarna tar upp perspektiv såsom ”Bo och leva i Sverige”, ”Barn och

uppfostran” och ”Mänskliga rättigheter”. Verksamhetschef tycker att det är

en god uppslutning från elevernas håll på temadagarna, som är en del av

anordnarens arbete med arbetslivs- och samhällsorientering.



Integra samarbetar med en annan utbildningsanordnare.

Ett försök med att kombinera studier på sfi (D-nivå)med studier inom vård-

och omsorgsämnen på Institute af Lärande pågår. Försöket ska följas upp

av Nacka kommun mot slutet av 2015.

Utvecklingsområden

Utvärderingen har visat att enheten har ett antal utvecklingsområden,

bland annat dessa:

Undervisningsmiljön är inte optimal.

En av lektionssalarna fungerar också som korridor för att nå en annan

lektionssal samt den enda toaletten som finns i byggnaden. Att lärare och

elever behöver korsa en lektionssal för att komma in/ut kan upplevas som

störande. Lärarna saknar egna arbetsrum, men kan utnyttja lektionssalar

om ingen undervisning bedrivs. Miljön upplevs överlag som sliten och i

behov av upprustning.

Datorer används i begränsad utsträckning.

Stationära datorer finns för eleverna, men används ytterst sparsamt i

undervisningen. Verksamhetschef menar att de bärbara datorerna

framförallt används som ordlistor. De stationära datorerna har emellertid

olika språkprogram som eleverna kan använda för egen träning eller när

läraren rekommenderar eleverna att träna speciella moment. Anordnaren

saknar lärplattform.

Kurserna samundervisas.

Det är få elever som läser hos anordnaren och därför undervisas alla elever i

samma undervisningsgrupp på grundläggande respektive gymnasial nivå.

Undervisningen är densamma för alla elever oavsett om eleverna läser på

(del)kurs 1, 2 eller 3. Undervisningen behöver individualiseras bättre för att

alla elever ska stimuleras och få det stöd de behöver utifrån den nivå de

befinner sig på. En av de elever vi träffar menar att det inledningsvis var

svårt att följa med i undervisningen, som ny elev i en sammanslagen grupp.

Löpande antagning tillämpas.

Läraren menar att nya elever kommer in varje vecka i

undervisningsgrupperna. Det medför att grupperna blir heterogena sett till



förkunskaper och möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Det

försvårar också för läraren att individualisera undervisningen.

Kursplaneringar tar inte tillräcklig hänsyn till individuella

skillnader.

Läraren berättar att undervisningen utgår från kapitel i läroboken. När nya

elever kommer in i befintliga undervisningsgrupper får de börja sina studier

i det pågående kapitlet. Det innebär att undervisningen är densamma för

alla elever, oavsett nivå. Eleverna arbetar därför med samma texter och

uppgifter i undervisningen. En av eleverna som läser svenska som

andraspråk 3 säger emellertid att läraren kan ge mer utmanande uppgifter

om eleven efterfrågar det.

Eleverna får ingen kursplanering.

I början av kursen får eleverna ingen planering av kursen de ska läsa. Det

beror till stor del på att undervisningen följer läromedlets kapitelindelning.

Undervisningen består i att läraren går fram ett kapitel i taget. Eleverna

uttrycker dock att läraren ibland frågar dem vad de vill göra på lektionerna,

men en studieplanering kan tydliggöra kursens innehåll och krav för

eleverna samt underlätta för dem att förstå när och på vad de bedöms.

Kurslängden är oklar för eleverna.

Tidsmässiga ramar för kursen skulle kunna göra det lättare för eleverna att

förstå när kursen är slut. Eleverna berättar för oss att de avslutar sin kurs

när de är ”klara”. Det är bra att det finns en flexibilitet i kurslängd, men då

eleverna inte känner till målen och kraven för kursen kan det bli godtyckligt

när de når sitt mål.

Undervisningen kan varieras mer.

Eleverna anser att de får arbeta med olika innehåll och på olika sätt på

lektionerna, vilket nämndes under ”Styrkor”. De två lektioner vi besöker är

emellertid snarlikt upplagda. Läraren läser högt ur kursens lärobok och

förklarar vissa ord för eleverna. Mycket av tiden upptas av just

ordförståelse. Läraren skulle i detta sammanhang kunna låta eleverna delta

och knyta an till deras erfarenheter i större utsträckning. De övningar som

genomförs på kopior från läroboken, syftar också primärt till att utöka

elevernas ordförråd. Eftersom de olika kapitlen i läroboken har olika teman

(”barn”, ”familj”, ”kärlek”) finns också en potential för att låta eleverna



reflektera över texterna och föra diskussioner kopplade till t.ex.

samhälleliga perspektiv.



Bedömning och betygsättning

Vad gäller området Bedömning och betygsättning granskar vi om

anordnaren sätter betyg enligt vad författningarna anger, om eleverna får

möjlighet att genomgå prövning i olika kurser samt om elevernas

kunskaper och kompetens i aktuella fall blir validerade.

Det är viktigt att eleverna har blivit informerade om och känner till vilka

mål och kunskapskrav som gäller för ett ämne, en kurs och för ett visst

arbetsområde och på vilka grunder bedömningen och betygsättningen

sker. Eleverna måste kunna bedöma sina studieresultat och

utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. För det krävs

en kontinuerlig feedback från läraren i undervisningssituationen, en

formativ bedömningspraktik.

Läraren ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i

förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs

och utifrån dessa krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper.

Bedömningarna ska alltså vara av skilda slag och eleverna ska ges

möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. Att lärarna på olika sätt

dokumenterar elevernas kunskapsutveckling blir därför centralt.

För att effektiva och ändamålsenliga rutiner för bedömningen ska

uppkomma är det viktigt att läraren planerar sin undervisning och att det

finns utrymme för samplanering. Skolverket skriver i sina allmänna råd

om bedömning och betygssättning att läraren bör tydliggöra vilka delar av

ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas

mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och

behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som

möjligt i förhållande till kunskapskraven.

Styrkor


dessa:

Läraren stämmer av elevernas progression utifrån ett ”schema”.

Verksamhetschef säger att läraren utgår från ett schema (ung.

bedömningsmatris) vid bedömning av elevernas progression. Läraren

menar att han stämmer av ”vid behov”. Efter delkursernas slut har läraren

ett samtal med eleverna, menar verksamhetschef.



Fortlöpande skriftliga kommentarer ges.

Eleverna berättar att de får skriftliga kommentarer på sina

inlämningsuppgifter och prov. På prov får de också ett betyg och på andra

uppgifter kan de få betyg på begäran. Återkoppling ges också via e-post

ibland.

Läraren använder delkursprov.

Läraren testar elevernas kunskaper ”vid behov” och vid slutet av varje

delkurs på grundläggande nivå får eleverna skriva ett prov. Oavsett resultat

går eleverna vidare till nästa delkurs. Läraren ser ingen större nytta med

proven och berättar att han också väger in andra prestationer vid

bedömningen av en delkurs. Exempelvis säger han att han kan bedöma en

elevs muntliga förmåga genom ett telefonsamtal.

Vissa texter måste produceras i skolan.

För att undvika att eleverna får hjälp med att skriva texter/uppsatser sker

vissa skrivningar i skolan, berättar läraren. Eleverna får dock också

hemuppgifter som syftar till att utveckla deras skriftliga förmåga.

Läraren använder ett brett underlag vid betygssättning.

Kursernas slutprov eller nationella prov är inte allenarådande vid

betygssättning, menar läraren. Elevens betyg avgörs av allt underlag som

läraren har och eleverna kan följaktligen få högre betyg än vad resultaten på

slutprov/nationellt prov anger.

”Betygskonferenser” genomförs efter avslutande prov.

Verksamhetschef och lärare har ett samtal om elevernas prestationer i

slutet av varje kurs. Om läraren har svårt att betygsätta en elev, konsulterar

han verksamhetschef. Vi försöker mäta mot objektiva kriterier, säger

läraren.

Frågor om betyg och bedömning har diskuterats.

De nya styrdokumenten gällande vuxenutbildningen diskuterades när de

kom för ett par år sedan, menar verksamhetschef.



Utvecklingsområden


bland annat dessa:

Läraren presenterar inte kurs- och ämnesplaner.

Eleverna känner inte till planernas innehåll och kunskapskrav och läraren

säger att han inte lämnar ut kurs- och ämnesplanerna till eleverna eller tar

upp dem till diskussion i klassrummet. Verksamhetschef menar att det kan

vara svårt för elever med annat modersmål än svenska att förstå innehållet i

styrdokumenten. De elever vi träffar har ingen kännedom om

styrdokumenten och målen och kraven med sin utbildning. De menar att

läraren inte tagit upp vad som krävs för de olika betygsstegen.

Lärarna saknar tillräcklig insikt i styrdokumenten.

Läraren menar att det är viktigt att hellre fria än fälla, vilket kan innebära

att eleverna får ett högre betyg än vad deras kunskaper motsvarar. Läraren

bedöms behöva fortbildning i betyg och bedömning, så att eleverna bedöms

efter kurs- och ämnesplanerna och på ett rättvist och likvärdigt sätt. En

godtycklig situation kan därför uppstå mot slutet av kurserna när eleverna

ska få betyg. Läraren menar att han känner på sig när eleverna ”är hemma”

istället för att bedöma och betygssätta eleverna i förhållande till

kunskapskraven.

Formativ bedömning är okänt.

Ovan nämndes att läraren stämmer av kunskapsutvecklingen med eleverna

emellanåt, men det tenderar att vara mer summativa avstämningar än att

eleverna får framåtsyftande återkopplingen så att de vet hur de ska gå

vidare i sitt lärande.

Det är oklart för eleverna vad de bedöms på.

Läraren tror sig veta att eleverna känner till vad de bedöms på. Frågan är

hur de kan veta det när de inte känner till kurs- och ämnesplanerna. Någon

elev vi träffar säger att det nationella provet avgör hela kursbetyget. En

annan elev resonerar annorlunda och säger att proven under kursens gång,

tillsammans med det nationella provet, vägs ihop vid betygssättningen



En relativ betygssättning används.

Läraren menar att han brukar utgå från en elev som presterar högt (betyg

A) och en elev som presterar betydligt sämre (betyg E). Övriga elever får

betyg i förhållande till dessa ”standardnivåer”. Det är ett sätt att sätta betyg

som inte är förenligt med betygssystemets intentioner.

Delkurskrav baseras på tidigare kursplaner.

Enligt verksamhetschef har man skapat egna kriterier och krav för

delkurserna på grundläggande nivå, men utifrån de gamla kursplanerna

som inte längre gäller.

Återkopplingen till eleverna kan följas upp bättre.

Det saknas rutiner för att följa upp och diskutera så att eleverna får en

framåtsyftande bedömning och att betygssättningen är likvärdig och

rättssäker. Någon sambedömning sker heller inte hos anordnaren.

Verksamhetschef tillstår att det finns ett behov av en fördjupad diskussion

om betyg och bedömning på enheten.



Styrning, ledning och kvalitetsarbete

Inom detta utvärderingsområde tittar vi på hur anordnaren arbetar med

att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

utbildningen i förhållande till de nationella målen som skollagen och

läroplanen för vuxenutbildningen anger. Finns rutiner för hur arbetet ska

bedrivas och följs rutinerna upp och analyseras? Hur dokumenteras,

sammanställs och anlyseras resultaten? Skapas en bild för hur

förutsättningarna och genomförandet av utbildningen påverkat

måluppfyllelsen och mynnar analysen ut i att utvecklingsområden

identifieras och beslut om insatser tas? I vilken utsträckning medverkar

lärare, övrig personal och elever det systematiska kvalitetsarbetet? Har

personalen förutsättningar och kompetens för detta arbete och finns

arenor där lärare och pedagogisk ledning kan diskutera och arbeta med

kvalitetsutvecklingsfrågor? Det är några av de frågor vi ställer under

området Styrning, ledning och kvalitetsarbete. För att verksamheten ska

utvecklas kvalitativt förutsätts pedagogisk ledning av vuxenutbildningen

och lärarnas professionella ansvarstagande. Detta kräver förutom att

verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas

dessutom att nya metoder prövas, utvecklas och utvärderas (Lvux12).

Styrkor


dessa:

Anordnaren har goda resultat i KSL:s studerandeenkät.

Eleverna som studerar på Integra uppger en högre grad av nöjdhet jämfört

med genomsnittet i länet.

Elever med frånvaro kontaktas.

För att motverka studieavbrott får elever som inte deltar på ett antal

lektioner ett e-postmeddelande av läraren. Verksamhetschef menar att

personalen lyckas nå de flesta elever som kontaktas. På så sätt kan

anordnaren föra statistik över orsaker till studieavbrott.

Kommunikationsvägarna är korta.

En liten personalstyrka och förhållandevis få antal elever underlättar för

personalen att få en nära relation till eleverna och till varandra inom



kollegiet. Informellt utbyte av erfarenheter och tankar kring

verksamhetsutveckling mellan lärare och verksamhetschef sker löpande,

enligt uppgift.

IT-verktyg ska användas i högre utsträckning.

En diskussion har förts på enheten om hur man bättre kan möta alla elever,

såväl låg- som högutbildade. Konklusionen är att man behöver satsa på att

använda sina datorer i större utsträckning och dessutom mer som

pedagogiska verktyg.

Verksamhetschef auskulterar ibland.

Lektionsbesök görs av verksamhetschef emellanåt. Han brukar då också

samtala med eleverna för att få en bild av deras attityder till utbildningen.

Några externa föreläsare har besökt verksamheten.

Enligt verksamhetschef har föreläsarna fokuserat olika pedagogiska grepp

och om hur man kan arbeta för att höja kvaliteten i undervisningen. Bland

annat ha en specialpedagog pratat om bedömning vid t.ex. dyslexi och

företagets VD har föreläst om utveckling av olika processer inom

arbetsmarknaden.

Eleverna har tillgång till studie- och yrkesvägledare i Nacka

kommun.

Anordnaren har ingen egen studie- och yrkesvägledare, men tillgång till

sådan finns genom Nacka kommun. Två dagar i veckan finns en kommunal

vägledare på plats i Fisksätra bibliotek.

Skolråd genomförs.

Ett urval av elever på skolan deltar i skolrådet. Eleverna har bland annat

lämnat önskemål om en förslagsbrevlåda, som har satts upp av anordnaren.

Likabehandlingsplan finns.

I planen finns också rutiner för klagomål framskrivna. Enligt

verksamhetschef ska lärarna ta upp och diskutera planen i klassrummet.

Verksamhetschef säger också att eleverna i regel lyfter synpunkter och

klagomål direkt med sina lärare.



Utvecklingsområden


bland annat dessa:

Det systematiska kvalitetsarbetet kan utvecklas.

Den kvalitetsredovisning som anordnaren lämnar till Nacka kommun

omfattar en sidas beskrivning av hela verksamheten. Anordnaren behöver

genomlysa och sjävutvärdera sin verksamhet mer minutiöst för att

identifiera mål, insatser och aktiviteter i syfte att förbättra inom olika

verksamhetsområden. Verksamhetschef tillstår att återrapportering är ett

område där rutinerna behöver skärpas. Vi menar att det inte enbart är

uppföljningen som är viktig, utan också utvärdering, analys och

framtagande av åtgärds- och handlingsplaner. Det är något som hela

personalen behöver delta i, vilket inte är fallet idag.

Eleverna besvarar inte kursutvärderingar.

Eftersom det finns nära relationer mellan skolans personal och dess elever

får personalen kännedom om elevernas synpunkter, och eleverna tvekar

inte att uttrycka sig, resonerar verksamhetschef. Eleverna kan dock inte

uttrycka sina uppfattningar anonymt om hur de upplever upplägg, innehåll

och genomförande av kurserna, vilket är möjligt genom t.ex.

kursutvärderingar. Inte heller får anordnaren motta elevernas synpunkter

på ett systematiskt sätt enbart genom att eleverna hör av sig muntligen. För

en övergripande bild av verksamheten har dock anordnaren resultaten från

KSL:s studerandeenkät att tillgå.

Få eller inga formella möten genomförs.

Ovan framförs att anordnarens personal har mycket utbyte med varandra,

men formella möten med en agenda genomförs sällan, enligt läraren. Han

menar att verksamhetschef dock kallar till möte då det t.ex. har kommit nya

krav från Nacka kommun eller då det nationella regelverket har ändrats.

Läraren behöver ett bättre kollegialt sammanhang.

Läraren arbetar idag ensam med att planera, genomföra och utveckla sina

kurser. Dialog med kollegorna som undervisar inom sfi förekommer

sparsamt i detta avseende. Någon kontakt med andra aktörer, t.ex.

utbildningsanordnare för samarbete och erfarenhetsutbyte, finns inte

heller.



Fortbildningsaktiviteter äger sällan rum.

Läraren menar att det ibland finns kurser att delta i, men att han sällan gör

så. Verksamhetschef anser att lärarnas uppmanas att ta del av olika

fortbildningar, men att de sällan visar intresse för sådant. Det kan därför

finnas anledning att lägga upp en fortbildningsplan för personalen. Först

behöver dock personella och organisatoriska utvecklingsområden tydligare

identifieras.

Medarbetarsamtal genomförs inte av verksamhetschef.

Eftersom verksamhetschef anser att han har en för nära relation till lärarna,

och ibland själv går in och undervisar, genomför han inga

medarbetarsamtal med personalen. Istället har lärarna medarbetarsamtal

med en annan person i organisationen, som inte är närvarande i Fisksätra.

Läraren på grundläggande och gymnasial nivå anser inte att dessa samtal

leder till särskilt mycket.

Studie- och yrkesvägledare saknas på enheten.

Anordnaren hänvisar i stället till Nacka kommuns studie- och

yrkesvägledare. Några av de elever vi träffar har inte kännedom om att det

finns tillgång till vägledning i kommunen. Ett par av eleverna har dock varit

i kontakt med en kommunal vägledare.



Sammanfattande intryck

”Vårt fokus ligger på att coacha individen så att denne återfår sin

initiativkraft, finner sina starka sidor och förstår arbetslivets spelregler.” Så

skriver Kunskapsbolaget Integra på sin hemsida. Det speglar ganska väl de

intryck vi fått efter att ha besökt verksamheten i Fisksätra, Nacka under två

dagar i april och maj 2015. Sociala hänsynstaganden präglar synen på

eleverna. Utgångspunkten är att eleverna ska få kunskap om kultur, politik,

samhälle och arbetsmarknad i sitt nya hemland. De intentionerna ska

uppmuntras. Samtligt behöver anordnaren stärka vissa aspekter av sin

utbildningsverksamhet inom grundläggande och gymnasial svenska som

andraspråk.

Läraren uppskattas och det finns en viss variation i

undervisningen, men den behöver individualiseras mer

Eleverna och läraren har goda relationer och läraren uppskattas av

eleverna. Eleverna får, enligt uppgift, arbeta med olika uppgifter och träna

olika förmågor. Läraren säger att lektionerna fokuserar sådant som

eleverna har svårt att arbeta med eller öva på hemma. En dag i veckan finns

läraren tillgänglig för individuellt stöd. Anordnaren har därtill tillgång till

specialpedagog vid behov. Andelen elever som får betyg från kurserna är

hög. Det beror på att eleverna får studera tills de bedöms ha nått målen.

Att så stor andel av eleverna når målen förhållandevis snabbt är

värt att notera mot bakgrund av att verksamhetschef ger uttryck för

att de har en ”svår målgrupp”, eftersom de tar emot en stor andel

elever som har kort eller ingen studiebakgrund. Om eleverna

faktiskt har nått de kunskapskrav som finns för kurserna är oklart

då vissa rutiner kring betygsättningen behöver utvecklas (se nedan).

Till de olika undervisningsgrupperna antas elever löpande, och alla

delkurser/kurser på grundläggande och gymnasial nivå

samundervisas. Det medför att det uppkommer stora skillnader

mellan eleverna, sett till förkunskaper och möjligheter att

tillgodogöra sig undervisningen. Det försvårar för läraren att

individualisera undervisningen. Ett sätt att komma runt det är att

alla elever får arbeta med samma områden i undervisningen, som

utgår från lärobokens kapitel. I detta avseende behöver

undervisningen individanpassas i större utsträckning. Mycket fokus

i undervisningen ligger på grammatik och ordförståelse.

Diskussionerna kring lärobokens texter följer samma boks

diskussionsfrågor, men någon diskussion uppstår sällan i



klassrummet och elevernas svar på frågorna följs sällan upp och

problematiseras av läraren. Det finns således en potential att

variera undervisningen i större utsträckning.

Bedömning och betygssättning behöver utvecklas

Läraren och eleverna berättar att de får arbeta på olika sätt med olika

områden och innehåll, i klassrummet. Läraren stämmer av elevernas

utveckling utifrån ett schema (bedömningsmatris).

Eleverna behöver dock en bättre presentation av kurs- och

ämnesplanernas innehåll och krav. Det underlättar för eleverna att

förstå när de har nått målen. Av samma anledning behöver läraren

presentera ett kursupplägg för eleverna och inte endast utgå från

bokens kapitel i sin undervisning. En konsekvens av att läraren inte

tar avstamp i styrdokumenten, är att en formativ återkoppling inte

kan ske. Det gör det också oklart för eleverna vad de bedöms på. En

annan konsekvens är att läraren i viss mån betygssätter eleverna i

relation till varandra istället för i relation till kunskapskraven.

Systematik kring kvalitetsarbetet behöver upprättas

Eftersom det är få i personalen och ett litet antal elever, är

kommunikationsvägarna korta på enheten. Det gör att informellt samarbete

och utbyte lätt uppstår. Till verksamheten kommer en del inspel från

elevernas horisont, bland annat genom KSL:s studerandeenkät och genom

att elevrepresentanter finns i skolrådet. I samma syfte, och för att observera

undervisningen, auskulterar verksamhetschef ibland.

Även om det finns en del underlag för att analysera sin verksamhet

behöver anordnaren ta fram bättre rutiner för att uppföljning.

Bland annat behöver bedömning och betygssättning följas upp. I

dagsläget saknas underlag för att kunna utvärdera verksamheten

och komma fram till förbättringsområden och förslag för att

utveckla verksamheten. Underlag för uppföljning, t.ex. utveckling av

kursutvärderingar, tillsammans med mer formellt samarbete i

kollegiet, kan medverka till att en utvecklingsorienterad dialog kan

uppstå på enheten. En systematisk och fortlöpande analys kan också

ge en bild av vilka fortbildningsinsatser som kan vara aktuella för

personalen.

Documents

Kunskapsbolaget Integra - utvärdering av …...betyg E på respektive kurs. Grundläggande kurser Gymnasiala kurser Under verksamhetsåret 2014 antogs 50 elever till Integras grundläggande