Upload
others
View
2
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Kungälv
en social översiktsplan
Del 1, analysfas
Kungälv tar som första aktör i landet ett helt nytt planmässigt grepp kring socialt investeringstänkande a) från operativt till strategiskt perspektiv b) från reaktivt till proaktivt
Ingvar Nilsson 2015-05-22
Under hösten 2010 fick Kungälvs kommun en inbjudan att
vara med i ett arbete inom SOLTAK kring socioekonomi.
Arbetet leddes av Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog
https://www.utanforskapetspris.se/
http://www.socioekonomi.se/
Normalförlopp
-4000000
-3000000
-2000000
-1000000
0
1000000
2000000
0 2 4 6 81012141618202224262830323436384042444648505254565860626466687072747678
AckKronor
Ålder
Egenförsörjning
Produk onsvärde
Bidrag
Hem
Kommun
ADHD som övergår i arbetslöshet – upp till 30 år
-10000000
-9000000
-8000000
-7000000
-6000000
-5000000
-4000000
-3000000
-2000000
-1000000
0
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112131415161718192021222324252627282930
AckKronor
Ålder
ADHD/Arblöshet
Produk onsvärde
Bidrag
Hem
Kommun
Normalförloppet
GAP
NORMA-
LITET-
UTAN-
FÖRSKAP
Socioekonomi består av
• Översiktsanalys – inte organisationsöversikt
• Behovsanalys – inte leta i verktygslådan
• Metoddefinition
• Investeringskalkyl
• Implementering
• Utvärdering
• Resultatkalkyl
SKL förordar i sitt grundmaterial kring socioekonomi ”Guide för
investeringar i tidiga insatser för barn och unga” fem steg i ett
systematiskt arbete:
Identifiera det resultat som behöver förbättras och involvera berörda
verksamheter
Definiera förutsättningarna för att investera
Identifiera och beskriv tänkbara insatser
Genomför vid behov prioritering och fatta beslut om insatser
Säkerställ goda förutsättningar för genomförandet
Kungälvs kommun startade en
arbetsgrupp 2010 med representanter för
skola, arbetsliv och stöd, och
ekonomienheten
Den 12 september 2011 genomfördes
en strategisk heldag med politiker,
förvaltningsledning och ekonomer
Budgetdirektiven för 2012, verksamheten skulle
utvecklas utifrån ett socioekonomiskt synsätt
vilket fördes in i årsplanen.
Vid det politiska uppstartsmötet inför rambudgeten för 2014
presenterade förvaltningen förslag på definition av sociala
investeringar utifrån riktlinjer från SKL.
Kommunfullmäktige uppdrog den 14 mars 2013 § 42 pkt 9 åt kommunstyrelsen att
ta fram riktlinjer, ramar och avgränsningar för sociala investeringar, definiera
utanförskap i mätbara och jämförbara termer, samt ta fram en särskild
beslutsordning för sociala investeringar Detta skulle göras i beaktande av Kungälvs
faktiska behov av sociala investeringar, grundat i Sveriges Kommuner och
Landstings (SKL) riktlinjer och förankrat i socioekonomisk teori.
Kommunfullmäktige fastställde den 4 juli 2013 § 134 beslutsordningen för
sociala investeringar.
En ny arbetsgrupp bildades 2013 med
representanter från flera sektorer och inom
förvaltningsledningen utsågs en styrgrupp
för detta arbete
I årsplanen för 2015 har förvaltningen fått i uppdrag att ta fram en
översiktlig analys av förekomsten av riskfaktorer i Kungälvs kommun och
dess geografiska fördelning.
En rapport kring arbetet inom SOLTAK
publicerades 2012 ” En rapport om att
implementera ett socioekonomiskt perspektiv i sju
västsvenska kommuner”
Arbetsgång
RESULTATMÅL
Begreppen folkhälsa, trygghet och sociala hållbart kan tolkas in i flera av
resultatmålen, som exempelvis:
• Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället
• Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet
• Barnfattigdomen ska minska
• Kunskaperna hos elever och studerande ska öka
• Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv
Analys av riskfaktorer i Kungälvs kommun är grunden för framtagandet av sociala
investeringar som ger långsiktig effekt i Kungälvssamhället och möter de strategiska långsiktiga
mål som Kommunfullmäktige fastställt.
Social översiktsplan
Investeringsfas
2 delar
Analysfas Analysen sker utifrån både ett socioekonomiskt- och sociologiskt perspektiv. Syftet i detta steg är,
att i linje med kommunfullmäktiges beslut den 13 mars 2013 § 42 pkt 9 samt SKL:s
rekommendationer, identifiera det resultat som behöver förbättras och definiera förutsättningarna
för att investera för att på så sätt i nästa steg utifrån analysens resultat identifiera och beskriva
tänkbara insatser för att utanförskapet och barnfattigdomen på sikt ska minska.
Utgångspunkt Socialöversiktsplan, analysfas
- Möta upp strategiska mål och resultatmål
- Var det är ”klokt” att genomföra sociala investeringar
- Förståelse kring barnfattigdom
- Underlag för inriktning och framtida sociala investeringar
Friskfaktorerna är:
• Tydliga normer och förväntningar i omgivningen.
• Stöd att utveckla anknytning till andra människor.
• Möjlighet att utveckla sociala och kognitiva kompetenser och goda kamratrelationer.
• Miljö som förstärker positiv utveckling.
Riskfaktorerna är:
• Områden med hög social och ekonomisk belastning.
• Stor in- och utflyttning i området.
• Bristande socialt nätverk och lågt socialt kapital.
• Föräldrar med missbruk och/eller psykisk ohälsa.
• Föräldrar i en pressad livssituation och/eller ekonomisk utsatthet.
• Utsatthet för fysiska och/eller psykiska övergrepp eller bristande omsorg.
• Behov av omfattande insatser av socialtjänsten.
• Fysiska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar.
Enligt SKL
Gränsvärden eller genomsnittsvärden
Arbetslöshet
Försörjningsstöd
Insatser inom socialtjänst
Låga meritvärden i skolan
Hög brottslighet
Lågt deltagande i föreningsliv
Barnfetma
Tillfälliga anställningar
Skadegörelse
Barnfattigdom Hög sjukfrånvaro
Lågt valdeltagande
METOD
- Statistisk analys
- Geografiskt perspektiv
- Genomsnittsvärde
- Pröva vilka som ligger dubbelt så hög mot medelvärdet
Det förföriska medelvärdet och den negativa sociala
densiteten
• det finns strukturella faktorer kring utsatthet – utsattheten beror inte främst eller
enbart på enskilda individers beteenden
• det finns kollektiva aspekter av utsatthet – utsattheten samspelar och påverkas av
andra individers utsatthet
• ansamlingen av utsatthet till grupper och områden leder till någon form av
koncentrationseffekter där den samlade effekten är större än summan av delarna
• erfarenheten säger att områden med denna typ av egenskaper drabbas av ett antal
olika förstärkande effekter ett negativt socialt arv, en negativ social smittoeffekter och
en kollektiv stigmatiseringseffekt
• dessa effekter har en tendens att accelerera över tid och i all synnerhet förstärkas
genom en sorts kollektiv multiplikatoreffekt
Nyckelkodsområde
Hela Sverige, alla dess kommuner, är indelade i geografiska delområden som
kallas för ”nyckelkodsområden” (NYKO).
Syftet med dessa är att registrera olika former av data kopplat till befolkningen
för att kunna göra prognoser, planeringar och uppföljningar inom
samhällsplaneringen. Detaljnivån på dessa nyckelkoder är mycket precis.
De två första siffrorna i en nyckelkod anger kommundel (tex 07 för…..), de tre
första siffrorna anges när man går in på en tätort (tex….), de fyra första siffrorna
motsvarar församlingsnivå, fem siffror är en stadsdel och när man kommer ner
på sex siffror är man nere på kvartersnivå.
I Kungälv finns 340 NYKO på 6 siffrig nivå
NYKO 6 010613 010614 010412 010605 070403 070412 010623 010624 010625
Marginalitetsmåttet visar att 9,1 % av den arbetsföra befolkningen står för
40,2 % av ansökningarna försörjningsstödet.
Antal ärenden
försörjningsstöd
201430 30 69 68 42
Marginalitetsmåttet visar att 24 % av arbetslösheten finns koncentrerad i
områden som omfattar 9,9 % av befolkningen.
Antal arbets lösa
201441 35 36 44 37
Marginalitetsmåttet i detta fall visar att 9,7 % av ungdomarna står för 25 %
av ärendena inom socialtjänsten. Antal ärenden
bou 2010-201443 39 59 15 61 17 22
Marginalitetstalet visar här att 8,8 % av barnen och ungdomarna i Kungälv
uppbär 35 % av insatserna inom socialtjänsten. Var 10 till var 5 barn har
insatser från Socialtjänsten
Antal insatser
bou 2010-201470 19 49 76 63 18
Markant negativ avvikelse i meritvärde ÅK 9 på den överliggande NYKO-
nivån2009-2014 x x x
Andel med högsta utbildningsnivå grundskola/folkskola, genomsnitt 12,9% Andel 21% 22% 25% 38% 27%
Marginalitetstalet visar att 8,4 % av befolkningen uppbär 31 % av
visstidsanställningarna med Kungälvs kommun som arbetsgivare.20 10 11 40
NYKO 5
Marginalitetstalet visar att 9,7 % av barnen i Kungälvs kommun uppbär 67 %
av barnen i hushåll med försörjningsstöd.
Antal barn
2013
01062
78
0106001041
10
01061
11 26 30
07040
Resultat
Kungälv är en kommun som mår bra. Om man jämför Kungälvs data kring utsatthet och sociala
risker med såväl riket som helhet som med regionen så framstår Kungälv som en välmående
kommun. Och det är bra. Men det är ett genomsnittets välmående. Genomsnittsvärden är vanskliga
och stundtals missvisande då sociala utmaningar ska beskrivas och förstås. I ett medelvärde kan
samsas överdrifter och underskattningar, fetma och självsvält, precis som rikedom och fattigdom.
Trots detta goda medelvärde finns det marginaliserade människor i kommunen. En del av dessa är
någorlunda jämnt fördelade i kommunen. Men marginaliseringen i Kungälvs kommun har också en
geografisk och territoriell dimension. Utanförskapet är koncentrerat till vissa områden.
9 % av befolkningen i Kungälv omfattas av en tredjedel av de sociala riskerna (mellan 25% och 40%)
För vem bygger vi framtidens Kungälv?
• Hur skall vi gemensamt arbeta för att motverka den höga
koncentrationen av sociala risker knutna till tydligt avgränsade
geografiska områden?
• Hur kan vi gemensamt minska det utanförskap som idag finns i dessa
geografiska områden
Det finns två strukturella mekanismer som gör det svårt att ha ett
socialt investeringsperspektiv kring både individuellt och territoriellt
utanförskap; brist på helhetssyn och brist på långsiktighet.