KONSTRUKTION AV DANSMATTA - Bahnhofprivat.bahnhof.se/wb380437/media/projekt/dansmatta_v1.0.pdf · Olika material diskuteras och mina lösningar presenteras med hjälp av bilder och

KONSTRUKTION AV DANSMATTA HUR DEN BYGGS OCH PRESENTERAS PÅ EN DYNAMISK WEBBPLATS

David Moberg

Rudbecksskolan Örebro

Läsåret 2006/07

RUDBECKSSKOLAN

dansmatta_v0.905_.doc David Moberg, Rudbecksskolan, Örebro Sida 1 (17)

SAMMANFATTNING Denna rapport beskriver tillvägagångssättet i mitt byggande i hemmet av en väl fungerande dansmatta – hur gör man? Och hur jag har gjort för att presentera min dansmatta och projektets arbetsgång på en dynamisk webbplats.

Olika material diskuteras och mina lösningar presenteras med hjälp av bilder och förklarande text. Till slut användes en gammal handkontroll och diverse annat material för att bygga dansmattan.

Resultaten, som visas upp med ritningar och fotografier, visar att man alltid kan förbättra en fungerande produkt samt att man faktiskt kan bygga en fungerande dansmatta utan några förkunskaper.

ABSTRACT This report describes my work building my very own and very functional dance pad and how to promote it and display the progress on a dynamic web page. Where do one start building?

Different material is discussed and my decisions about these and my solutions on all the upcoming problems are herein presented with pictures, sketches and descriptive text.

In the end an old gamepad to my PC and a lot of other various materials was used to build the dancepad.

The results, as shown by blueprints and photos, shows that one is capable of building a dance pad without any prior knowledge. It also shows that a hard day’s work can always result in the improving of a working product.

RUDBECKSSKOLAN


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ......................................................................................................................................................... 3

1. DANSMATTAN .......................................................................................................................................... 4

1.1. STORLEKEN .......................................................................................................................................... 4 1.2. SPELKONTROLLEN ................................................................................................................................ 4 1.3. KONTROLLÅDAN................................................................................................................................... 5 1.4. KOPPLING I KRETSKORTET .................................................................................................................... 6 1.5. KOPPLING UNDER PILARNA ................................................................................................................... 6 1.6. KONSTRUKTION .................................................................................................................................... 7 1.7. DESIGN ................................................................................................................................................. 8 1.8. TESTNING ............................................................................................................................................. 8

2. WEBBPLATSEN ......................................................................................................................................... 9

2.1. ARKITEKTUR......................................................................................................................................... 9 2.2. UTSEENDE .......................................................................................................................................... 10 2.3. KODNING ............................................................................................................................................ 11

3. RESULTAT................................................................................................................................................ 12

3.1. DANSMATTAN ..................................................................................................................................... 12 3.2. WEBBPLATSEN.................................................................................................................................... 13

4. DISKUSSION ............................................................................................................................................ 14

4.1. WEBBPLATSEN.................................................................................................................................... 14 4.2. DANSMATTAN ..................................................................................................................................... 14

5. REFERENSER .......................................................................................................................................... 15

BILAGA A. FÄRGSCHEMA ÖVER NÄTVERKSKABLAR ........................................................................ 16

BILAGA B. PRODUKTBESKRIVNING ......................................................................................................... 17

RUDBECKSSKOLAN


INLEDNING I dagens samhälle där nya uppfinningar kommer stup i kvarten har en ny trend spridit sig. Den är populär i hela världen och fick sitt genombrott strax in på 2000. 2005 blev det även en godkänd testdisciplin i dans av Internationella Dansorganisationen (IDO) och i Norge har den även blivit registrerad som en sport. Det handlar om så kallad maskindans.

Problemet med dagens maskindansmarknad är att det kan vara väldigt svårt i Sverige att få tag på en dansmatta. Ännu svårare är det att hitta en som är billig eller aldrig går sönder. För att komma undan från detta och slippa milslånga reparationsväntetider eftersom man inte kan laga apparaten själv, bestämde jag mig för att bygga min egen dansmatta.

För att göra mitt projekt komplett på teknikprogrammet så valde jag även att skapa en dynamisk webbplats för att presentera dansmattans utveckling.

Då är bara problemet hur man faktiskt bygger sig en egen dansmatta.

RUDBECKSSKOLAN


1. DANSMATTAN Dansmattan består av 9 stycken plattor: 5 fasta plattor som inte går att trycka ned och 4 plattor som går att trycka ned (hädanefter kallade pilar). De motsvarar knapparna: upp, höger, ner och vänster, se Figur 1. Dansmattan kommunicerar med datorn via en gammal USB-spel-kontroll. Kontrollen ligger i en separat ”kontrollåda” med två egna knappar, ”ja” och ”nej”.

1.1. STORLEKEN Det första jag gjorde var att bestämma måtten på dansmattan. Då valde jag att ha ungefär samma mått som arkadmattor1 har. Varje platta kapades till 280 x 280 mm och är gjord av 1 cm tjockt svart polyeten2 som är en hård glidplast med bra resistans mot vatten. Det materialet valde jag för att det är lätt böjbart och bryts alltså inte av påfrestningar från användare, samt att det är billigt och lätt att få tag på.

Bottenplattan som är lite större än de 9 plattorna tillsammans, 870 x 870mm, sågades till i 1cm tjock plywood.

1.2. SPELKONTROLLEN Nästa steg var att bestämma hur dansmattan skulle kommunicera med datorn. Detta innebär i praktiken att dansmattan ska kunna interagera med någon sorts mjukvara. Förutom de fyra pilarna krävdes för detta även två ja- och nej-knappar. Totalt blev detta 6 olika knappar som ska kunna hanteras och skickas som signaler till datorn.

1 Dansplattor som oftast säljs till och finns i spelhallar, har oftast olika standardmått. 2 Bemalon HD 300, svart.

Figur 1. Skiss över dansmattans layout.

RUDBECKSSKOLAN


Som jag såg det hade jag två val för att lösa denna kommunikation till datorn:

1. bygga en egen USB-kontroll, eller

2. öppna och löda om en gammal spelkontroll.

Att bygga en egen spelkontroll från grunden hade varit alldeles för tidskrävande. Därför valde jag att koppla om en gammal spelkontroll. Som spelkontroll användes en gamepad från Microsoft.

Först skruvades kontrollen upp och kretskortet avlägsnades från höljet. Den hade ett vanligt styrkors, två L- och R- knappar samt fyra vanliga knappar. Styrkorset valde jag att inte använda för att elminera risken att det exempelvis inte går att trycka ”upp” och ”ner” samtidigt. Kretskortet hade ju ändå plats för de 6 stycken oberoende3 knappar som behövdes, se Figur 2 nedan.

1.3. KONTROLLÅDAN Istället för att montera själva kretskortet i dansmattan gjordes en separat kontrollåda med kretskortet i. På kontrollådan skulle även ja- och nej-knapparna monteras. Denna lösning valde jag för att slippa begränsa mig till längden på kontrollens sladd, samt för att slippa hantera alla 6 knappar från själva dansmattan. Då eliminerar man även risken att man råkar trycka på avbryt (nej) mitt inne i en spelomgång.

För att kretskortet skulle få lagom plats i kontrollådan tillkapades 2 mindre plattor av polyetenet, vardera 80 x 80mm. En knappt större bottenplatta i plywood sågades till. En L-formad list kapades till som en ram för kontrollådan. Det viktiga med listen var att den var tillräckligt hög så att kretskortet skulle få plats under plattorna.

I ramen borrades sedan två stycken hål. Det första var för sladden till datorn, och det andra för att koppla ihop den med dansmattan.

Det viktigaste nu var att få interaktionen Människa – Dansmatta att fungera. Och för att veta hur kopplingen under plattorna skulle se ut påbörjades först kopplingen i kretskortet.

3 Med oberoende i detta fall menas att knapparna inte på något sätt påverkar varandra och går således alla att trycka ner samtidigt eller var för sig.

Figur 2. Skiss över kretskortets 6 oberoende knappar. Andra delar är ej utritade.

RUDBECKSSKOLAN


1.4. KOPPLING I KRETSKORTET Efter att ha skruvat loss kretskortet testades ”kontrollen” i kontrollpanelen.4 Med en voltmeter kortslöts de olika ledningsbanorna på kretskortet och då fick man effekten av att knapparna på kontrollen trycktes ner. För att få denna koppling flyttad till under plattorna löddes två ståltrådar fast till L- respektive R-knappen. Dessa skulle gå till plattorna i kontrollådan.

För kopplingen till pilarna i dansmattan skulle det alltså krävas 8 ledare, 2 till varje pil. Till det användes en vanlig delad nätverkskabel med en hona i kontrollådan och en hane ifrån dansmattan.5 När de 8 ledarna skulle lödas fast i kontrollådan till de resterande fyra knapparna upptäcktes ett problem. Lödtennet fäste inte på det svarta materialet där det skulle lödas. Då skrapades detta övre svarta lager bort, och under det så fanns koppar som tennet fäste i.

I den andra änden av nätverkskabeln fick mekaniken under pilarna ta över.

Eftersom mekaniken för plattorna i kontrollådan och pilarna i dansmattan är snarlika gås endast mekaniken för pilarna igenom.

1.5. KOPPLING UNDER PILARNA Att kortsluta de två ledarna när en platta trycktes ner kändes inte svårt och jag hade många idéer på hur detta kunde lösas. Den första idén innefattade mikrobrytare som kortsluter när en liten arm på dem trycks ner. De är enkla, små och smidiga och hade enkelt installerats under plattorna. Däremot kostade de några kronor, och eftersom jag helst inte ville chansa och vänta på någon sen leverans så blev den slutgiltiga lösningen lite simplare och lite billigare.

Kopplingen löstes så att på bottenplattan under varje pil skruvades 8 skruvar fast, två i varje hörn. För att skruvarna inte skulle ge vika utan hålla för extra påfrestningar skruvades de fast i 1cm tjocka plattor. Höjden från bottenplattan till skruvarnas överkant var ca 19mm.

På undersidan av plattorna skulle bladmässing6, ett material jag valde p.g.a bra ledningsförmåga och tunnhet, kortsluta mot skruvarna. Först tänkte jag ha den ena ledaren att gå till bladmässingen och den andra till alla skruvar, men eftersom det är smidigt att kunna ta loss plattorna helt när man vill flytta dansmattan så kom jag på en annorlunda lösning.

Skruvarna kopplades med vanlig ståltråd ihop till två grupper om fyra skruvar var. Detta skedde på ett sådant sätt att så lite ståltråd som möjligt skulle behöva användas, se Figur 3. Eltejp hindrade från felaktig kortslutning, detta kontrollerades dessutom noga med voltmeter. Till dessa två grupper anslöts var sin ledare från kretskortet.

4 Testet gjordes med verktyget spelenheter där man kalibrera och testa en spelkontroll. 5 Se Bilaga A Färgschema över nätverkskablar för en utförligare förklaring av kopplingen. 6 Tunn mässing som är väldigt böjbar.

Figur 3. Skruvgrupperna på bottenplattan under en pil.

RUDBECKSSKOLAN


Grupperingen av skruvarna skedde för att det skulle räcka att en skruv från den ena gruppen kopplades ihop med en ur den andra för att skapa kortslutning. Således kan denna kortslutning ske i stort sett hur man än trycker på pilen. Det går att trycka ner pilen i de fyra hörnen samt de fyra sidorna.

För att koppla ihop de två skruvgrupperna tejpades på motsvarande undersida på pilarna fyra bitar av bladmässing fast. Det enda limmet som ville fastna på både bladmässingen och pilarna var ett speciellt lim kallat PL600. Bladmässingen limmades, samt tejpades fast med dubbelhäftande tejp.

Bladmässingen som sattes fast fungerade som ledare mellan skruvgrupperna. För att få så bra kontakt som möjligt kopplades all bladmässing samman med ett par vanliga ledare i ytterkanten av plattan, se Figur 4 nedan.

1.6. KONSTRUKTION Efter att plattorna har tryckts ner så kortsluts alltså kretsen mellan skruvarna genom mässingen. Men efter att pilarna tryckts ner, hur trycks de upp igen? Och hur kan man komma in till den underliggande elektroniken när plattorna måste ligga still när man dansar?

Med relativt enkla metoder kan man åstadkomma just detta. Först tänktes fjädrar användas för att trycka upp pilarna igen. Återigen var jag lite snål och ville inte krångla med att hitta fjädrar som passade prefekt. Istället tänkte jag använda vanligt skumgummi, men när jag hittade skumplast, 20mm tjockt, med självhäftande undersida använde jag det istället.

Skumplasten dög mycket bra som fjädring under pilarna och det behövdes heller inte mycket skumplast för att trycka upp de lätta plattorna. Små bitar av skumplasten klipptes till och klistrades fast i utkanten av pilarna. Tack vare att det inte behövdes så mycket skumplast blev pilarna även lätta att trycka ner. Se Figur 5 nedan.

Figur 4. Bladmässingen på undersidan av en pil.

RUDBECKSSKOLAN


Plattorna för pilarna kan ju inte skruvas fast eller liknande utan hålls på plats tack vare en träram, som limmades och spikades fast i bottenplattan, samt de andra intilliggande plattorna.

De fasta plattorna ligger på ett par träbitar, i samma höjd som pilarna.

För att plattorna inte ska flyga upp av något hopp eller liknande sattes de även fast med kardborreband. På de fasta plattorna sattes kardborrebandet på träbitarna och under pilarna limmades det fast direkt på skumplasten för att fortfarande ge fjädring.

1.7. DESIGN När dansmattan var klar stod jag i valet och kvalet ifall jag skulle stajla den på något sätt. Jag bestämde mig för att åtminstone göra något litet med den.

Först målades en testplatta med silverpenna. Den färgen gick enkelt att skrapa bort. Detsamma med vanlig sprayfärg och även efter att ha målat med en grundfärg gick det enkelt att skrapa bort. Till slut slipades ytan upp på plattorna, en spraygrundfärg användes och sedan sprayades plattorna. Denna hållbarhet fick duga för de fasta plattorna. Om färgerna hade sprayats på pilarna skulle det troligtvis ha skavits bort med tiden och blivit fult.

Jag nöjde med således med att spraya en av de fasta plattorna och så får man se tills vidare om det håller bra. De resterande plattorna lämnades orörda eftersom de redan är ganska snygga som de är.

1.8. TESTNING Bara för att dansmattan är färdigbyggd och fungerar betyder det absolut inte att den är 100% klar. När man är nöjd ska man använda och testa den så mycket som möjligt. Då gäller det att man kan vara kritisk mot sitt eget bygge.

Min lillebror som testade dansmatta för första gången klagade på att en av pilarna inte tog så lätt. Då skruvade jag upp skruvarna lite samt tog bort lite överflödig skumplast. Problemet löste sig direkt och visar att det är väldigt enkelt att finjustera känsligheten tills man får den som man vill ha den.’.

Ett till problem uppstod, det var att en av knapparna i kontrollen helt börjat strejkat efter att ha fungerat perfekt. Det verkade som att det blivit någon konstig kortslutning så att knappen inte gick att trycka ner. Vid ett sådant tillfälle är det bara att steg för steg försöka felsöka sig till källan. Men i detta fall var det inget som enkelt kunde lösas av gemene man. För att komma ifrån problemet fick knappen ifråga lödas om till en av knapparna för styrkorset. Eftersom bara en av knapparna på styrkorset används så gör det inget ifall inte alla knappar på styrkorset skulle fungera samtidigt.

Figur 5. Konstruktionen under en pil, i profil.

RUDBECKSSKOLAN


2. WEBBPLATSEN Webbplatsen består av en förstasida som besökare kan se och en administratörsplats där nya inlägg kan läggas upp, redigeras och tas bort.

2.1. ARKITEKTUR Att ha ett bra upplägg med mappar och filer är A och O när man bygger en webbplats. Speciellt om det är en större sida eller sidan innehåller många olika typer av filer.

Först skissade jag på vilka delar som behövdes. För detta projekt krävdes det inte något större filträd, utan ett par administratörssidor för att ladda upp data, en databas för att spara data, en enda sida för att se på innehållet samt några separata stilmallar räckte väl. Klasser och funktioner för återanvändning lades i biblioteksmappen, se Figur 6 nedan.

Sidan index.php är den enda som är tillgänglig för vanliga besökare. På denna sida finns alla information i liknande blogginlägg. Ingen hierarki eller annan uppdelning i sidor är alltså nödvändig. Detta ger en ganska simpel struktur på filträdet och för besökaren så finns det inget tvivel om var informationen finns. Ingen speciell navigation på sidan behövs.

Figur 6. Struktur för webbplatsen.

admin.php

DATABAS

upload.php index.php

style.css form.css

config.php

BIBBLAN

upload.class.php multiform.js

validering.js

RUDBECKSSKOLAN


2.2. UTSEENDE För att få en så tillgänglig, användarvänlig och sökmotorvänlig webbplats som möjligt separerades utseendet helt från den semantiska7 biten av utvecklingen. Denna uppdelning underlättar såväl för maskiner som för människor.

Den andra delen i arbetet blev att ta fram olika färgprofiler som skulle kunna användas på webbplatsen. Dessa ska besökaren sedan kunna bläddra mellan. En genomgående känsla på de olika stilarna var att använda ljusa färger.

För att komma fram till ett slutligt resultat testades flera olika utseenden. Resultatet blev en simpel webbplats där all information presenteras på en enda sida, se Figur 7 nedan. Denna angripning av problemet ger mer information snabbare och tydligare till besökaren och tillåter administratören att slippa onödigt krångel med att behöva dela upp webbplatsen i flera olika sidor och sektioner.

Anslutningen till databasen blir också enkel och rakt på sak eftersom det egentligen bara är att läsa in all data från databasen och sedan skriva ut den på sidan.

7 Semantisk kod är det som endast beskriver vad som finns på sidan, inte hur detta ser ut.

Figur 7. Webbplatsens startsida.

RUDBECKSSKOLAN


2.3. KODNING Kodningen hölls så skild från resten av arbetet med webbplatsen som möjligt. XHTML koden som sidan i grunden bygger på är validerad som korrekt XHTML 1.1.8 Detta innebar att endast vissa grundläggande delar i semantiken var nödvändiga för att påbörja övrig kodning med bland annat databasen.

En MySQL databas slogs upp på en kompis värddator. Vilken information som var nödvändig att sparas och hur den skulle lagras bestämdes enligt Tabell 1 nedan.

Varje inlägg på sidan sparades som en egen post. Om flera bilder laddades upp sparades deras filnamn i var sin kolumn för att enkelt kunna skilja de olika filnamnen åt när bilderna skulle länkas in till sidan.

En viktig del i arbetet med kodningen var att isolera de olika delarna, så att de enkelt skulle kunna hållas reda på. För formuläret på admin.php inkluderades 2 separata javascript. Det första användes för att validera inmatningen i formuläret innan man skickades vidare. Det andra skriptet anpassade flera uppladdningsrutor att dynamiskt visas som en enda. Skriptet radade upp filnamnen i en tabell med var sin radera-knapp.

Koden för dessa båda funktionaliteter lades i varsin textfil för att kunna återanvändas när och var som helst. Ingen mer kodning användes egentligen på denna sida, utan det är först när man skickar formuläret till upload.php som den riktiga koden börjar verka.

Först kontrolleras lösenord och användarnamn mot databasen. Är dessa fel kommer man inte längre. I nästa steg kontrollerar den att bilderna blir korrekt uppladdade. All uppladdning och felhantering sköts av uppladdningsklassen upload.class.php. Någon vidare kontroll av inmatningen görs inte eftersom det krävs lösenord för att kunna ladda upp något.

När all kontroll så är klar sparas all information i databasen tillsammans med den aktuella tiden samt datum.

8 Validerad med W3Cs (WWW Consortium) validerinsservice

id date text img1 img2

1 2007-01-12 Det här är en fin bild. fin_bild.jpeg hej.png

2 2007-03-05

…

Tabell 1. Struktur över databasen.

RUDBECKSSKOLAN


3. RESULTAT Mitt resultat är två helt fungerande produkter, en dansmatta och en dynamisk webbplats.

3.1. DANSMATTAN Dansmattan har fyra knappar plus två på kontrollådan som går att trycka på. Med hjälp av en gammal spelkontroll kommunicerar dansmattan med datorn. Till spelkontrollen kopplas mattan med hjälp av en nätverkskabel.

Kontakten under knapparna sköts av träskruv, bladmässing och ståltråd.

Figur 8. Inmatning från kontrollådan registreras på skärmen.

Figur 9. Koppling mellan dansmatta och kontrollåda. Nätverkskabeln är invirad under plattan längst upp till höger. Utseende med skumplast, skruvar och trälister på bottenplattan samt bladmässing under pilarna.

RUDBECKSSKOLAN


Den färdiga dansmattan är knappt 90x90 cm och diskret designad.

3.2. WEBBPLATSEN På webbplatsen kan en administratör med hjälp av användarnamn och lösenord ladda upp inlägg med bilder och text till. Dessa inlägg publiceras direkt på startsidan som alla läsare kan se och ta del av. Med samma inloggning kan administratören sedan även redigera och ta bort inlägg från sidan.

Figur 10. Den färdiga dansmattan.

RUDBECKSSKOLAN


4. DISKUSSION Resultatet av både dansmattan och webbplatsen är något som jag är mycket nöjd med och definitivt kommer att använda och fortsätta att förbättra i framtiden. I stort sett allt arbete har skett i en vanlig villa så det behövs absolut inte någon speciell utbildning eller fabrik för att tillverka saker man har viljan till, i detta fall dansmattan. Det gäller bara att komma ihåg att vissa projekt kanske aldrig blir helt klara, utan att de dessutom är roliga att utveckla.

4.1. WEBBPLATSEN Webbplatsen, tycker jag blev helt okej. När det gäller design så brukar jag alltid få hjärnsmälta, men jag tycker att jag lyckades någorlunda med den väldigt simpla utformning som jag valde. PHP och SQL har jag heller aldrig använt förr så jag är nöjd med hur de delarna fungerar men jag är säker på att mycket skulle kunna göras för att öka säkerheten. Däremot är inte detta ett större problem i detta fall då informationen inte är särskilt känslig och enkelt kan säkerhetskopieras.

Webbplatsen kommer förhoppningsvis få sig lite liv på internet, men för det så kanske lite mer interaktivitet från läsarna behövs. Konkurrensen finns och det kan vara svårt att slå sig in med sin sida eftersom jag heller inte är någon framstående maskindansare.

Men en stabil och fin webbplats som jag är nöjd med.

4.2. DANSMATTAN Dansmattan är jag väldigt nöjd med, just i denna stund kan jag inte komma på några förbättringar som jag vill göra, men det är jag säker på att jag kommer att komma på i framtiden. Och då kan det ju vara kul att arbeta med detta. Exempel på detta skulle kunna vara att bygga en så kallad ”bar”, ett räcke som man kan hålla sig i när man spelar. En annan idé är att måla ramen i någon snygg och skrikig färg. Modifikationer på känsligheten under pilarna kommer nog med största sannolikhet ske kontinuerligt.

En finess som jag tycker blev extra intressant är att dansmattan ansluter till kontrollen med en nätverkskabel. Tack vare det kan jag bygga en ny dansmatta om jag skulle vilja och helt sonika koppla in den med en nätverkskabel. Om jag vill kan jag bygga Pop ’n’ Music-kontroll vilket innebär fyra små knappar (som de på kontrollådan) i en rad, och tillsammans med kontrollådans knappar bildar 6 knappar på en rad som krävs för det spelet.

De flesta problem som jag kommit runt med mina lösningar jag använt mig skulle ha kunnat lösas på flera andra sätt. Inte sagt att något av de andra sätten är bättre eller sämre, men jag är nöjd med alla mina val. De var enkla, rakt på sak, och krävde inga extra ekonomiska utlägg från min sida.

En sak som är helt säker är att jag kommer använda dansmattan väldigt mycket. Det är kul och svårt och man måste ju bli bättre!

RUDBECKSSKOLAN


5. REFERENSER Vid byggandet av dansmattan använde jag mig inte direkt av några utomstående källor. Till webbplatsen användes dock ett par fler. Här nedan listas de referenser jag använt mig av.

• Idén till själva dansmattan fick jag från Konami, eller snarare deras undergrupp Bemani (http://www.musicineverydirection.com).

• Dansmattan är konstruerad för att fungera tillsammans med den fria mjukvaran och emulatorn StepMania som kan laddas från den officiella sidan http://www.stepmania.com.

• På http://www.php.net finns information om språket PHP som jag använt för min webbplats. Där har jag läst till mig den kunskap jag behövt om olika inbyggda funktioner och hur klasser fungerar.

• På http://www.mysql.com kan man ladda ner och läsa om SQL-mjukvaran jag använde mig av för databasen.

• Webbplats hostades under en tid på http://www2.waerner.com.

• Webbplatsen är dessutom validerad enligt W3Cs rekommendationer för xhtml och css på webbplatsen http://www.w3.org.

RUDBECKSSKOLAN


BILAGA A. FÄRGSCHEMA ÖVER NÄTVERKSKABLAR Kontrollen och dansmattan är sammankopplade via en vanlig nätverkskabel. Tabell 2 beskriver vilka olika färgpar som hör ihop på respektive sida, samt i vilken ordning de är monterade i nätverkskontakterna.

I kontrollådan placerades en kontakt (hona) där man kunde koppla in änden (hanen) från dansmattan. I dansmattan är även en extra bit av sladden ihoprullad som går att dra ut ifall man någon gång behöver en längre sladd. Om man mot förmodan skulle behöva spela på ett ännu längre avstånd så kan man förlänga sladden med en vanlig rak nätverkskabel.

Kontroll (hona) Dansmatta (hane)

Knapp Färg Färg Pil

4 Orange/Vit Blå Uppåt

4 Orange Svart Uppåt

1 Grön/Vit Röd Vänster

3 Blå Grå Höger

3 Blå/Vit Brun Höger

1 Grön Grön Vänster

2 Brun/Vit Vit Nedåt

2 Brun Gul Nedåt

Tabell 2. Färgschema över nätverkskablar.

RUDBECKSSKOLAN


BILAGA B. PRODUKTBESKRIVNING

Hembyggd dansmatta När fetmaepedemin sprider sig är det viktigt att få människor i rörelse. Då är inget alternativt dåligt. Vissa är till och med bra. Ett av dessa är dansmattor.

I USA har dansmattor börjat användas i skolidrotten för att stimulera ännu fler elever att röra på sig. I Norge är maskindans en officiell sport och dansgren. I Sverige hoppas jag att detta kan bli ett gångbart alternativ, kanske till och med en lösning på all den frånvaro som finns inom skolidrotten.

Problemet i Sverige är att det är svårt att få tag på bra o slitstarka mattor utan att importera för dyra fraktpengar. Som projektarbete byggde jag därför en dansmatta för att visa att man inte måste köpa dem.

Med fötterna ska man trycka ner ett antal pilar i rätt takt. Spelet kan spelas individuellt, då man kan tävla mot sin egen poäng, eller flera spelare mot varandra. Dansmattorna kopplas med fördel ihop till samma dator, vanligast är 2 stycken per dator. Spelet kan bli lika ansträngande som vilken annan aktivitet som helst då man kan spela på nonstop, med hög hastighet och mycket hopp. Allt går självklart att ställa in efter personliga preferenser.

Som grädde på moset kan man spela med precis de låtarna man vill, förutsatt att det finns steg till dem. De kan man göra själv, eller lägga ut på lego till någon betald eller obetald person.

Det är bevisat att de fungerar, går inte sönder, gör elever mer aktiverade. Införskaffa dessa i svenska skolans idrottskurser!

David Moberg

Documents

KONSTRUKTION AV DANSMATTA - Bahnhofprivat.bahnhof.se/wb380437/media/projekt/dansmatta_v1.0.pdf · Olika material diskuteras och mina lösningar presenteras med hjälp av bilder och