RK302LHandledare: Lennart Johnsson 15 hpExaminator: Roland Hallgren

G2 G3 Avancerad nivå

Rebecca Sandell

Konfirmandarbete i Växjö stiftEn studie av konfirmandrekrytering och

konfirmandundervisning

2010-06-03

G2Religionsvetenskap

LINNÉUNIVERSITETETInstitutionen för kulturvetenskaper

Arbetets art: C-uppsats, religionsvetenskapLärarprogrammet

Titel: Konfirmandarbete i Växjö stiftEn studie av konfirmandrekrytering och konfirmandundervisningConfirmation Work in Växjö BiscopyA Study of Confirmand Recruitment and Confirmation Teaching

Författare: Rebecca SandellHandledare: Lennart JohnssonExaminator: Roland Hallgren

ABSTRACT

Uppsatsens syfte är att undersöka hur präster i några av Svenska kyrkans församlingar i Växjö

stift har valt att utforma sitt konfirmandarbete. Studien undersöker hur konfirmandarbetet ser

ut avseende rekryteringsarbete samt konfirmandundervisningens innehåll och upplägg. Det

undersöks också hur detta överensstämmer med Svenska kyrkans riktlinjer för

konfirmandarbete och forskning kring konfirmanders tankar kring konfirmandarbete. För att

genomföra undersökningen har en enkätundersökning genomförts bland präster i slumpvist

utvalda församlingar i Växjö stift. Sammanlagt deltar 21 präster från 16 församlingar.

Resultatet har visat att konfirmandarbetet i Växjö stift innehåller många inslag som stöds av

Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbete samt av forskning om vad konfirmander

anser vara gott konfirmandarbete.

Nyckelord: Konfirmandarbete, konfirmandundervisning, Växjö stift, Svenska kyrkan,

konfirmation

FÖRORD

Jag vill rikta ett stort tack till de präster som tagit av sin tid och energi för att, mitt i

konfirmationstid, svara på min enkät. Utan er hade det inte blivit någon uppsats. Många av er

har lämnat utförliga svar på mina frågor och det tackar jag för. Det engagemang som ni bär på

lyser igenom i de svar som ni avlämnat och det har varit givande att ta del av era tankar.

Samtidigt vill jag också tacka min familj för det stöd jag fått under uppsatsskrivandet. Tack

Emma för dina uppmuntrande ord, många och goda koppar kaffe och för ditt sällskap under

de långa skrivarnätter som det blivit. Min underbara dotter Hedwig vill jag tacka för de

stunder då hon fått mig att istället prioritera lekplatsen.

Tack också till Therése som läst mina kapitel om och om igen och alltid kommit med

värdefull feedback.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING 1

1.1 Syfte 1

1.2 Frågeställningar 2

1.3 Metod och material 2

1.4 Avgränsningar 3

1.5 Tidigare forskning 4

2 BAKGRUND 6

2.1 Konfirmationens historia 6

2.2 Svenska kyrkans styrdokument 8

3 RESULTAT OCH ANALYS 12

3.1 Rekryteringsarbete 123.1.1 Strategier för ökat konfirmanddeltagande inom och utom församlingen 123.1.2 Aktivt rekryteringsarbete i olika stor utsträckning 16

3.2 Konfirmationsundervisning: upplägg, mål och metoder 183.2.1 Upplägg och genomförande (metoder) 183.2.2 Centrala teman – målet med undervisningen 223.2.3 Professioner i konfirmandarbetet 25

4 SAMMANFATTANDE DISKUSSION 29

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 31

BILAGA 33

1

1 INLEDNING

I Sverige idag är det inte längre något självklart att ungdomar väljer att konfirmeras.1 Svenska

kyrkan har sedan 1980-talet uppmärksammat en nedåtgående trend i

konfirmationsdeltagandet.2 I de riktlinjer som fungerar som ram för konfirmandarbetet inom

Svenska kyrkan konstateras följande: ”I en tid när dop- och konfirmationsseden inte längre är

självklar behöver församlingen finna fungerande former för dopundervisning som ger barn

och unga möjlighet att växa i sin tro. Medverkan av barn och ungdomar behövs för att forma

vår tids teologi.”3

Konfirmation är en kristen ritual med rötter i fornkyrkan. Det är en ritual som successivt har

växt fram och som befunnit sig i ständig förändring.4 I ett sekulariserat samhälle som Sverige

där konfirmationsdeltagandet sjunker är det intressant att se hur konfirmandarbetet ser ut i

församlingarna.5 Växjö stift är ett av de stift som har det högsta konfirmationsdeltagandet av

Svenska kyrkans tretton stift.6 Utifrån detta valdes Växjö stift ut som undersökningsobjekt. I

föreliggande uppsats kommer således konfirmandarbetet i några av Växjö stifts församlingar

att studeras.

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur 21 präster i några av Svenska kyrkans

församlingar i Växjö stift har valt att utforma sitt konfirmandarbete. I studien ska såväl

undervisningsformer som innehåll i undervisningen samt vilka professioner som är

involverade i konfirmandarbetet, undersökas. I en tid då konfirmationsdeltagandet minskar är

det även av intresse att undersöka om och i så fall hur församlingar i Växjö stift arbetar aktivt

med att få ungdomar intresserade av att konfirmera sig.

1 Konfirmation är en kyrklig handling som utförs som bekräftelse på dopet. För vidare diskussion kring konfirmation se bakgrundsavsnittet.2 Riksrapport. Projekt: Konfirmand 2008 (årtal saknas). Svenska kyrkan. s. 5.3 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete (2008). s. 7.4 Wallinder, Birgitta (1990). Tradition och förnyelse i Svenska kyrkans konfirmandundervisning. s. 21.5 Genom studien kommer termerna konfirmandundervisning och konfirmandarbete att användas. Med konfirmandundervisning avses den verksamhet som sker med konfirmander inför konfirmationsgudstjänsten. Konfirmandarbete är ett bredare begrepp som även avser rekrytering av konfirmander, planering av konfirmandundervisning med mera.6 Nordqvist, Carolina (2009). Konfirmationen då och nu. En studie av konfirmationens förändrade betydelse från fornkyrkan till Svenska kyrkan idag. s. 20.

2

De former av konfirmandarbete som framkommer i undersökningen kommer att relateras till

Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbete,7 samt till den forskning som Porath Sjöö

bedrivit kring konfirmanders tankar kring konfirmandarbete.8

1.2 Frågeställningar

Undersökningen kommer att fokusera på följande frågeställningar:

Hur ser konfirmandarbetet i informanternas församlingar ut avseende

rekryteringsarbete samt konfirmandundervisningens innehåll och upplägg?

Överensstämmer konfirmandarbetet i dessa församlingar med Svenska kyrkans

riktlinjer för konfirmandarbete och forskning kring konfirmanders tankar kring

konfirmandarbete?

1.3 Metod och material

För att undersöka hur konfirmandarbetet bedrivs inom några av församlingarna i Växjö stift

genomfördes en enkätundersökning. En anledning till det är att med enkäter ges möjligheten

att ställa frågor till fler informanter än vad som är möjligt vid exempelvis användandet av

intervjuer.

Vid utformandet av enkäten har några saker beaktats. Frågorna som använts i enkäten är så

kallade öppna frågor. Öppna frågor har en låg grad av strukturering vilket innebär att

informanten kan utforma sitt svar fritt och med egna ord.9 Det blir således inte forskaren som

styr svarsalternativen.10 Genom att låta informanterna skriva fritt gör de ett val i vad de väljer

att ta upp och det kan ge indikationer på vad, enligt dem själva, som är av vikt i

konfirmandarbetet och konfirmandundervisningen. En nackdel med att använda

enkätundersökning med öppna frågor är att möjligheten att ställa följdfrågor inte finns. Om

frågorna istället är mer styrda finns dock en risk att svaren behandlar enbart det som forskaren

anser är viktigt för studien (och som inte nödvändigtvis behöver vara det).

7 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete (2008). 8 Porath Sjöö, Elisabeth (2008). Konfirmandernas bildningsresa. Ungdomars berättelser om sitt deltagande i konfirmandundervisningen.9 Motsatsen är frågor med hög grad av strukturering där det då anges svarsalternativ.10 Davidson, Bo & Patel, Runa (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. s. 71ff.

3

Överväganden gjordes även kring antalet frågor och det antal frågor som använts i studien är

fem. Bedömningen som gjordes var att även om fem frågor är få så kom de i sin utformning

att omfatta mycket. Det gjordes också en bedömning att om frågorna hade varit för många

hade det kunnat påverka svarsfrekvensen på ett negativt sätt.

Det första steget i kontakten med informanterna skedde genom att en intresseförfrågan

skickades ut via e-post.11 Intresseförfrågan innehöll information om studiens författare (namn,

lärosäte, utbildning, kontaktuppgifter) och studien (syfte och metod). Intresseförfrågan

innehöll även information om att alla svar skulle behandlas anonymt. Informanterna erbjöds

att antingen besvara enkäten via e-post eller få den skickad till sig med brev. (Alla

informanter utom två valde att få den skickad med e-post.)

I Växjö stift finns omkring 200 församlingar och därför har ett urval av församlingar gjorts.

Initialt kontaktades de präster som är verksamma i de tre större städernas församlingar i

stiftet, det vill säga församlingar i Jönköping, Kalmar och Växjö. För att få en mer nyanserad

bild av konfirmandarbetet och konfirmandundervisningen i stiftet kom även präster från andra

församlingar att kontaktas. Urvalet av dessa präster skedde slumpvist genom lottning.

Lottningen gick till så att församlingars namn skrevs på lappar. Därefter drogs 25 stycken

lappar. Präster i dessa församlingar kom då att kontaktas genom en intresseförfrågan.

Resultatet av det slumpmässiga urvalet blev en geografisk spridning över hela stiftet.

Informanterna i studien är verksamma i församlingar som befinner sig i Jönköpings, Kalmar

och Kronobergs län. Sammanlagt kontaktades 90 präster i 37 församlingar. Av dessa valde 21

präster från 16 församlingar att delta i undersökningen.

1.4 Avgränsningar

De informanter som deltar i enkätundersökningen är präster. I konfirmandarbetet och i

konfirmandundervisningen kan flera professioner vara involverade. Anledningen till att

präster valts ut är att det är den profession som alltid är delaktig. Vilka övriga professioner

som är involverade i församlingarnas konfirmandarbete kan variera. Därtill är prästen den

som alltid ska vara aktiv i sitt deltagande genom hela konfirmandtiden.12

11 Kontaktuppgifter har införskaffats genom länkar från Växjö stifts hemsida.12 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete (2008). s. 30.

4

Konfirmation är en kyrklig handling som erbjuds till både ungdomar och vuxna. I denna

studie är det endast konfirmation för ungdomar som är i fokus. Konfirmation är också något

som erbjuds i andra kristna samfund än i Svenska kyrkan. I denna studie ämnar endast

konfirmation i församlingar i Växjö stift, det vill säga ett av Svenska kyrkans stift, att

studeras.

1.5 Tidigare forskning

Konfirmandarbete och konfirmandundervisning som forskningsområde har intresserat

forskare inom flera olika akademiska discipliner, till exempel inom etnologi, pedagogik och

teologi. Nedan följer en översikt av några av de bidrag som finns och som på olika sätt

anknyter till studien.

Carl-Gustaf Andrén, professor emeritus i teologi, har skrivit avhandlingen Konfirmationen i

Sverige under medeltid och reformationstid.13 Med den har Andrén bidragit med en

kyrkohistorisk överblick över den ställning som konfirmationen hade och hur den kom att

förändras under den undersökta perioden. Konfirmationen hade till en början ställning som ett

av de sju sakramenten men kom att förlora den ställningen vid reformationen då den inte

ansågs ha stöd i Bibeln. I avhandlingen studerar Andrén hur debatten kring detta såg ut.

Det finns ytterligare forskning kring just konfirmationen och dess historik. Offentligt förhör

och konfirmation i Sverige under 1700-talet. En case study rörande utvecklingen i Lunds stift

är Ingmar Broheds bidrag. Brohed, som är professor i kyrkohistoria, har studerat hur

diskussioner och debatt fördes kring huruvida konfirmation skulle återinföras i Lunds stift

under 1700-talet.14

Henrik Ivarssons Konfirmationen då och nu står för en mer sammanfattande historik kring

konfirmation och dess roll.15 Ivarsson, teologie doktor, följer konfirmationen från medeltiden

fram till 1960-talet. Bokens fokus är dock 1960-talets konfirmation och dess innebörd.

Ivarsson ger flera exempel på vad man bör göra för att den framtida

konfirmandundervisningen ska få en starkare ställning.

13 Andrén, Carl-Gustaf (1957) Konfirmationen i Sverige under medeltiden och reformationstid. 14 Brohed, Ingmar (1977) Offentligt förhör och konfirmation i Sverige under 1700-talet. En case study rörande utvecklingen i Lunds stift.15 Ivarsson, Henrik (1962) Konfirmationen förr och nu.

5

Birgitta Wallinder bidrar även hon med forskning kring konfirmandundervisning dock utifrån

ett religionspedagogiskt perspektiv. I sin avhandling Tradition och förnyelse i Svenska

kyrkans konfirmandundervisning: Läroplansutveckling och pressdebatt 1942-1985 studerar

Wallinder hur diskussioner har förts i hur verksamheten kring konfirmandundervisning bör

bedrivas.16 Genom att studera läroplaner, läroböcker och även tidskrifter får Wallinder fram

hur de religionspedagogiska tankarna har gått.

De ovan beskrivna forskningsbidragen knyter alla an till ett historiskt perspektiv. En

doktorsavhandling med ett nutida perspektiv är Konfirmandernas bildningsresa. Ungdomars

berättelser om sitt deltagande i konfirmationsundervisningen.17 I den tar Elisabeth Porath

Sjöö upp konfirmandundervisningen utifrån konfirmandernas perspektiv och fokuserar på

frågan om varför ungdomar väljer att konfirmera sig och hur de upplever konfirmandtiden.

Porath Sjöös avhandling kommer att användas i analysen i denna uppsats.

16 Wallinder, Birgitta (1990).17 Porath Sjöö, Elisabeth (2008).

6

2 BAKGRUND

Nedan kommer konfirmationens historia att presenteras. Även konfirmationens form och

betydelse idag återfinns i detta kapitel.

2.1 Konfirmationens historia

Konfirmationen är en handling som har funnits sedan fornkyrkans dagar. Genom dopet har

människor blivit del av den kristna församlingen.18 Konfirmationen hade vid den tiden inte

någon undervisande del utan den skedde i samband med och som bekräftelse på dopet.19

Dopet och den efterföljande handpåläggningen (själva bekräftelsen av dopet) utfördes av

biskopen.20 Medeltidens konfirmation innehöll inte heller den någon kyrklig undervisning.

Däremot hade föräldrar och faddrar ansvar för barnets undervisning bland annat genom att

låta barnet följa med till kyrkan.21 Konfirmationen, som då var ett av kyrkans sju sakrament,

hade karaktären av nådemeddelelse vilket innebar att ”ge konfirmanden hjälp och styrka i

kampen mot synden”.22 Konfirmationen förutsatte dopet och gav en ”ökning av dopnåden,

Andens fullhet”.23 Man valde att förlägga konfirmationen vid en ålder då man menade att

barnet kunde skilja mellan vad som var gott och ont och rätt och fel, vilket ansågs vanligtvis

vara vid sju års ålder. Själva konfirmationsakten bestod av ”handpåläggning och smörjelse av

konfirmandens panna med invigd olja under tecknandet av korsets tecken”.24

Under reformationstiden kom konfirmationens ställning som sakrament att ifrågasättas.

Luther menade att det inte fanns stöd i Bibeln för att behålla konfirmation som ett av de sju

kyrkliga sakramenten. Detta kom i Sverige att innebära att konfirmation fanns kvar men då

som en kyrklig sed eller ceremoni istället för den sakramentala karaktär den tidigare

innehaft.25 Det andra argumentet som framhölls var att dopet i sig var tillräckligt nådemedel

som inte behövde utökas. Däremot kunde nåden eller förlåtelsen tas emot ”på nytt genom de

18 Andrén, Carl-Gustaf (1957) s. 9.19 Wallinder, Birgitta (1990) s. 22.20 Andrén, Carl-Gustaf (1957) s. 13.21 Wallinder, Birgitta (1990) s. 22.22 Ivarsson, Henrik (1962) s. 10.23 Ibid. s. 10.24 Ibid. s. 10.25 Brohed, Ingmar (1977) s. 7.

7

av Gud klart förordnade medlen: Ordet och nattvardens sakrament”.26 Dopet skulle således

följas av undervisning av Ordet och efterföljande nattvard. Detta ansågs vara den naturliga

fortsättningen på dopet. Dopundervisning var ett krav för att få ta nattvarden. Undervisningen

kom att följas upp med förhör.27 Dessa förhör kom redan på 1600-talet att få en offentlig

karaktär. Här kan vi se början till det som idag är konfirmation. Denna sed att ha offentliga

förhör med unga människor som står inför sin första nattvardsgång blev allt mer etablerad

med tiden. Dock var det först i 1917 års handbok som detta benämndes som konfirmation.28

Den konfirmation som växte fram influerades av pietistiska tankar. Bland annat skulle den

kristna tron bygga på ett personligt ställningstagande.29 I 1811 års handbok fanns anvisningar

för ”Ungdomens första nattvardsgång” och där fanns tydliga drag av pietismen. Sådana drag

har präglat utvecklingen mot den konfirmationsritual som vi har idag. Särskilt fokus lades på

konfirmationsakten där det lades vikt vid ungdomens bekännelse av den kristna tron och

anammandet av de löften som faddrarna gav i dopet. Det pietistiska inflytandet märktes i

tanken att individen nu kunde göra ett medvetet val. Nattvardsgången efter ritualen betonade

vikten i de löften som avgetts.30 Innan undervisningen påbörjades krävdes att ungdomarna

kunde läsa samt att de kunde Luthers lilla katekes utantill. Hemmen stod för denna

undervisning. I och med folkskolans införande 1842 kom kyrkans och hemmets undervisning

att få en minskad roll. Istället fick folkskolelärarna utbildning för att kunna ge barnen en

förberedande undervisning inför konfirmandundervisningen. Vid den här tiden konfirmerades

barnen vid femton års ålder. Konfirmandundervisningen var inte obligatorisk men nödvändig

för att få ta nattvard och genom att ta nattvard blev man socialt accepterad. Efter den första

nattvardsgången upphörde föräldrarnas ansvar och barnet stod själv för sina handlingar i

livet.31 Konfirmationen hade då karaktären av en övergångsrit – en övergång mellan barndom

och vuxenvärld.32

Under 1900-talets början var seden att konfirmera sig fortfarande något som majoriteten av

barnen följde. Växjö stift hade i de flesta av sina församlingar ett konfirmanddeltagande på

hundra procent. Konfirmandundervisningen fick en något förändrad karaktär. Liksom tidigare 26 Ivarsson, Henrik (1962) s. 12.27 Ibid. s. 12f.28 Ibid. s. 14.29 Andréen, Gert (1998). ”Konfirmationen i Svenska kyrkan – en tillbakablick”, i Straarup Jørgen och Winqvist Hollman Gunhild [red.]. Med livet som läsebok. Konfirmandarbetet i Svenska kyrkan. s. 16.30 Ivarsson, Henrik (1962). s. 15.31 Wallinder, Birgitta (1990). s. 23.32 Porath Sjöö, Elisabeth (2008). s. 25.

8

var den en förberedelse inför första nattvardsgången men undervisningen skulle också sträva

efter att förbereda barnen på ett liv som kristna människor. I undervisningen kom Luthers lilla

katekes liksom psalmbok, Bibeln och även lärobok att användas till skillnad från tidigare då

Luthers lilla katekes var det enda som användes.33

Den samhällsutveckling som skedde under 1900-talet kom att leda till ökad sekularisering.

Bland annat växte det fram politiska rörelser, vilka ställde sig kritiska till kyrkans kristna

budskap. Redan under 1800-talet höjdes kritiska röster mot seden att konfirmeras. Kritiken

kom att fortsätta även under 1900-talet. Som svar på detta började man inom kyrkan arbeta

för en mer likformad och tydlig konfirmandundervisning. I Växjö stift försökte man att

implementera en gemensam läroplan som utarbetats i stiftet och vid nationella kyrkomöten

kom förslag på att utveckla en gemensam lärobok. Idén om en sådan lärobok införlivades

aldrig men däremot kom den första nationella läroplanen för konfirmandundervisning 1942.34

2.2 Svenska kyrkans styrdokument

Det första dokument som hade till uppgift att styra konfirmandundervisningen i Svenska

kyrkan var den läroplan som kom 1942. Mer specifikt hade den hade till uppgift att ge präster

handledning i hur konfirmandundervisningen skulle bedrivas. Syftet var att Svenska kyrkan

skulle få en mer enhetlig konfirmandundervisning på nationell nivå, det vill säga att

konfirmandundervisningen skulle se liknande ut oavsett i vilken församling den bedrevs. Det

framhölls vid flera tillfällen, framför allt vid kyrkomöten, att det rådde förvirring och att

konfirmandundervisningen kännetecknats av ”alltför långt gående individualism”. Med

läroplanen skulle konfirmandundervisningen stärkas och bli mer effektiv. Det betonades att

det var kyrkans, och inte enskilda prästers, undervisning som skulle gälla. I läroplanen

framhölls att fokus i konfirmandundervisningen skulle ligga på vilka kunskaper som

konfirmanderna skulle tillägna sig.35

Redan vid läroplanens tillkomst fanns det tankar på att även införa en handbok. Handboken

skulle ge en än mer tydlig handledning i hur konfirmandundervisningen borde gå till. En

konfirmationsutredningskommitté som hade till uppgift att utreda hur undervisningen bäst

33 Wallinder, Birgitta (1990). s. 28ff.34 Ibid. s. 28ff.35 Ibid. s. 46ff.

9

skulle bedrivas tillsattes. Utredningen resulterade i 1955 års Handbok för konfirmandlärare.

Handboken hade, liksom läroplanen 1942, som syfte att säkerställa att

konfirmandundervisningen höll samma nivå i alla konfirmandgrupper. Liksom i läroplanen

1942 fastslogs i handboken att det var av vikt att fokus låg på vad som förmedlades och inte i

vilken ordning kunskapen förmedlades. I handboken framkom att undervisningen skulle

karaktäriseras av ”psykologiskt pedagogiska metoder”36 där konfirmandundervisaren skulle

utgå från ungdomarnas erfarenheter. Bland annat skulle undervisningen anpassas så att den

tillgodosåg alla konfirmander oavsett till exempel förkunskaper. Kyrkan hade till uppgift att,

förutom att ge kunskap om kristen tro, ”direkt påverka till en kristen livshållning”.37

Varken grundplanen 1942 eller handboken 1955, fick något reellt inflytande vilket innebar att

konfirmandundervisningen fortsatte att vara olikartad i konfirmandgrupperna.38

Redan under 1960-talets början sattes därför planer på en ny läroplan i verket. Återigen

tillsattes en kommitté som hade till uppgift att utreda och arbeta fram ett förslag på läroplan.

Läroplanen39 stod färdig 1968 och kom att bära tankarna från 1942 års läroplan att Luthers

lilla katekes skulle stå som utgångspunkt för konfirmandundervisningen. Läroplanen statuerar

att konfirmandundervisningen ska ge grundläggande kunskap om den kristna tron samt

innehålla etiska moment vilket också framhölls i 1955 års handbok. Tanken från handboken

om att undervisningen borde bedrivas utifrån ungdomarnas situation och erfarenheter

återfinns också i 1968 års läroplan. De problem som är aktuella för ungdomarna var något

som konfirmandläraren skulle beakta i undervisningssammanhanget. Själva undervisningen

skulle enligt läroplanen ge kunskap om kristen tro.40

Sedan 1968 års läroplan har flera läroplaner utkommit eftersom man bland annat menat att, i

och med nyare forskning inom pedagogik har, den förra blivit inaktuell och behövts förändras

och utvecklas. Efter 1968 åts läroplan utvecklades en ny 1978 av just ovanstående

anledning.41 Fler revideringar av läroplanen har skett, bland annat 1994, den nuvarande antogs

i oktober 2007 och började gälla år 2008.

36 Wallinder, Birgitta (1990). s. 52.37 Ibid. s. 52.38 Ibid. s. 54.39 Läroplanen bar namnet Läroplan för Svenska kyrkans konfirmandundervisning. 1968.40 Wallinder, Birgitta (1990). s. 55ff.41 Ibid. s. 65.

10

Konfirmandverksamheten i Svenska kyrkans församlingar idag regleras i olika dokument.

Kyrkoordning för Svenska kyrkan är det styrdokument som fungerar som ramverk för hela

Svenska kyrkans verksamhet, däribland konfirmandarbetet.42 I Kyrkoordningen stadgas att:

”Konfirmationen skall innefatta dopundervisning, deltagande i församlingens gudstjänstliv

samt en konfirmationsgudstjänst med redovisning, trosbekännelse, bön med handpåläggning

och sändning.”43 Vidare står det att den som får ta del av konfirmationen är den som är döpt,

som är medlem i Svenska kyrkan och som själv vill låta sig konfirmeras. Det framgår även att

erbjudande om konfirmation ges till ungdomar men att det också kan erbjudas till vuxna. I

Kyrkoordningen förklaras konfirmation som den som: ”bekräftar och levandegör vad dopet

redan har givit.”44 I Kyrkoordningen går även att läsa att den som ansvarar för

konfirmandundervisningen och den avslutande konfirmationsgudstjänsten är en präst i

Svenska kyrkan eller någon annan som kyrkoherden har utsett till det uppdraget.45

Medan Kyrkoordningen har mer övergripande bestämmelser när det gäller all kyrklig

verksamhet i Svenska kyrkan ger Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete

rambestämmelser för hur just konfirmandarbetet i församlingarna bör se ut.46 I Riktlinjerna

beskrivs de förutsättningar för hur konfirmandarbetet i församlingarna bör bedrivas. Det

stadgas att Riktlinjerna ska:

vara förenliga med kyrkoordningen; avspegla att konfirmandarbetet är en del av kyrkans hela

dopuppföljningsansvar; bidra till att skapa förutsättningar för ett konfirmandarbete med hög

kvalitet; utgöra ett redskap för församlingens bearbetning av konfirmationens teologi och

pedagogik; uppmärksamma konfirmandåldern.47

Som komplement till Riktlinjerna finns boken Dela liv. Inspiration och fördjupning i

konfirmandarbetet.48 Syftet med den är att ge ledare för konfirmandarbetet hjälp att utforma

en meningsfull konfirmandverksamhet.49

42 Kyrkoordning för Svenska kyrkan (2007). Nedan benämnd Kyrkoordningen.43 Ibid. s. 86.44 Ibid. s. 86.45 Ibid. s. 87.46 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete (2008). Nedan benämnd Riktlinjerna.47 Ibid. s. 37.48 Dela Liv: Inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet (2008). 49 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete (2008). s. 8.

11

Både Kyrkoordningen och Riktlinjerna är nationella styrdokument som ger direktiv för

konfirmandarbetet. I Riktlinjerna står att:

Dessa riktlinjer betonar behovet av en helhetssyn på dopuppföljningen som ett livslångt lärande.

Därför finns det behov av att församlingen utarbetar en plan för lärande och undervisning som

beskriver hur församlingen verkar som lärande och undervisande miljö i mötet med barn,

ungdomar och vuxna.50

Planen för lärande och undervisning är en del av församlingsinstruktionen.

Församlingsinstruktionen är det dokument som tydligt ska beskriva hur verksamheten ser i

församlingen. Bland annat tas budgetbeskrivningar och verksamhetsplaner upp. En sådan

verksamhetsplan är handlingsplanen för konfirmandarbete. Handlingsplanen ska efter varje

konfirmandperiod ses över för att hela tiden bibehålla sin aktualitet. Enligt Riktlinjerna ska en

handlingsplan innehålla en redogörelse för hur församlingen tänker involvera den

grundläggande uppgiften som åligger församlingen, nämligen att fira gudstjänst, bedriva

undervisning, diakoni samt utföra missionsverksamhet.51

50 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete (2008). s. 11.51 Ibid. s. 11f.

12

3 RESULTAT OCH ANALYS

Nedan kommer resultatet av undersökningen att presenteras och analyseras. Informanternas

svar kommer att ställas mot Riktlinjerna för konfirmandarbete samt mot Porath Sjöös

forskning kring konfirmanders egna uppfattningar om sin konfirmandtid.

3.1 Rekryteringsarbete

Konfirmationsdeltagandet minskar i Svenska kyrkan. Det är därför intressant att se om, och i

så fall hur, församlingar i Växjö stift väljer att arbeta aktivt för att göra ungdomar intresserade

av att konfirmera sig. I boken Dela liv. Inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet

uttrycks att det är av yttersta vikt för konfirmandarbetet att kyrkan arbetar medvetet och aktivt

med rekrytering av konfirmander.52 Utifrån ovanstående fick informanterna frågan: ”Arbetar

ni aktivt i församlingen för att få ungdomar att välja att konfirmera sig? I så fall hur?”.

Av de tillfrågade är det två som har valt att inte besvara denna fråga. En av dessa informanter

har enbart skrivit ett streck och den andra informanten uppger att han/hon är för ny på sin

tjänst för att besvara frågan.

Av de övriga informanternas svar framgår att det förekommer en mängd varierande strategier

för att få ungdomar att välja att konfirmera sig. De strategier som används skiljer sig åt mellan

olika församlingar vilket kommer att visas nedan. En slutsats som kan dras utifrån

enkätsvaren är att det arbete som sker i församlingarna dels sker inom församlingen (på

kyrkans egna arenor) och dels utanför församlingen (på ungdomarnas arenor). Därtill går det,

utifrån informanternas svar, att se att hur mycket man arbetar aktivt rekryterande varierar

mellan olika församlingar. Även detta kommer att presenteras nedan.

3.1.1 Strategier för ökat konfirmanddeltagande inom och utom församlingen

Som nämns ovan kan det göras en uppdelning mellan det arbete som sker inom församlingen

och det som sker utanför församlingen. Med inom församlingen avses det direkta eller

indirekta rekryteringsarbete som sker inom kyrkans egna verksamheter och på kyrkans arenor.

52 Dela Liv. Inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet (2008). s. 29.

13

Utifrån enkätsvaren går det att se att en form av arbete som sker inom församlingen rör sig om

en långsiktig strategi där man tidigt i församlingens barn- och ungdomsverksamhet, så som

förälder-barngrupper, barnkörer och ungdomsgrupper, informerar om konfirmation samt

skapar kontakt för att dessa barn och ungdomar senare ska välja att konfirmera sig. Det

handlar om att bevara kontakten med barnet och familjen från dopet och göra det naturligt att

fortsätta i kyrkans verksamhet genom åren och därmed blir det också ofta naturligt att

konfirmera sig.

I enkätsvaren går det även att se att det arbete som sker inom församlingen ofta handlar om att

skapa verksamheter inom kyrkan som ger möjlighet till kontaktytor med ungdomar. Ett

exempel är caféverksamhet men kontaktskapande syfte. Det går i enkätsvaren att se att

församlingarna värnar om att fånga upp de som redan är aktiva i kyrkan (döpta, varit med i

barngrupper och ungdomsgrupper) och att få dem att känna delaktighet och därmed skapa en

önskan om att få fortsätta känna tillhörighet i kyrkan. En informant uttrycker sig så här

angående hur de i hans/hennes församling arbetar för att få ungdomar att välja att konfirmera

sig: ”Genom all vår dopundervisning som innehåller föräldra-barngrupper, barnkör, miniorer

och juniorer m.m.”.

Förutom att citatet gestaltar fokuset på ett långsiktigt arbete speglar det även tankar som finns

förankrade i Riktlinjerna. I Riktlinjerna går det bland annat att läsa följande:

”Konfirmandarbetet ingår i kyrkans uppdrag att döpa och lära. Det utgör en del av det

livslånga lärandet i församlingen. Församlingens ansvar för dopundervisningen gör det

nödvändigt med flera och återkommande mötesplatser med barn och ungdomar.”53 Detta kan

tydligt ses i enkätsvaren. Det långsiktiga arbetet tyder på att man ser sambandet mellan en

sammanhållen och kontinuerlig kontakt mellan kyrka och individ från dop vidare upp i

åldrarna och konfirmation.54

Bland de församlingar som finns representerade i den här undersökningen nämns frekvent

olika sådana mötesplatser för barn och unga inom församlingen i enlighet med riktlinjen ovan.

Det som informanternas församlingar erbjuder kan vara barnverksamhet, barnkörer,

ungdomsgrupper och caféer. Det förekommer erbjudanden om ungdomsträffar för yngre

ungdomar på vilka det ges de möjlighet att bekanta sig med kyrkan dels genom att befinna sig

53 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete (2008). s. 10.54 Dela Liv. Inspiration och fördjupning (2008) s. 16.

14

där rent rumsligt och dels genom att prata med äldre ungdomar, tidigare konfirmander och

yrkesverksamma inom kyrkan.

En ytterligare form av strategi som förekommer i flera församlingar är användande av

annonser och information i den egna församlingens nyhetsblad eller liknande. Det uttrycks

även att det ofta finns informationstavlor vid församlingshem eller kyrkobyggnad där man

sätter upp aktuell information om bland annat konfirmation. Flera präster svarar att

församlingen som de arbetar i använder sig av Internet, då i form av en hemsida. Där finns

information om konfirmation och verksamheten och aktiviteter på den lokala nivån.

Den andra formen av aktiva strategier sker mer i riktning ut från församlingen och ut från

kyrkans egna arenor. Det är en mer aktivt uppsökande strategi där kyrkan väljer att försöka nå

ungdomar genom att möta dem utanför församlingens verksamheter. Strategierna som

används är, likt det inomkyrkliga arbetet, av varierande karaktär. Den mest frekvent

förekommande formen av utåtriktat arbete är den då man går ut i skolor och informerar om

konfirmation och möjligheten för ungdomarna att delta i konfirmandundervisning. I

Riktlinjerna konstateras: ”Församlingens ansvar för dopundervisningen gör det nödvändigt

med flera och återkommande mötesplatser med barn och ungdomar. Till exempel skapar ett

aktivt skolkyrkoarbete naturliga mötesplatser i barns och ungdomars vardagsmiljö.”55

Det nämns av ett par informanter att möjligheten att informera på skolor inte finns, av olika

skäl. Det kan till exempel bero på att det i församlingens område inte finns någon

högstadieskola placerad. Ett annat skäl som nämns är att det enligt lokala bestämmelser inte är

tillåtet att informera om saker som har konfessionell prägel. I dessa församlingar försöker

kyrkan finna andra vägar att möta barn och ungdomar. Dörrknackning är ett exempel. Ett

annat är att man försöker locka ungdomar i årskurs sju till olika former av kyrkliga aktiviteter

likt de nämnda i stycket om inomkyrkligt arbete. En annan strategi som används är aktiviteter

utanför kyrkan där man kan möta barn och ungdomar i skolålder i samband med till exempel

högtider såsom påsken. Några av de informanter som inte har möjlighet till att besöka skolor i

egenskap av sitt yrke för att ge information besöker ändå skolor i egenskap av medmänniska.

Ett ytterligare förekommande sätt att nå barn och ungdomar är genom samarbete med

idrottsföreningar, vilket alltid har skett på föreningarnas initiativ. Hur ett sådant samarbete

55 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete (2008). s. 10.

15

kan se ut framgår inte av svaret men det man kan se är att församlingarna försöker möta barn

och ungdomar på deras arenor. Samma informant beskriver hur man i samfälligheten kan

erbjuda ungdomar olika former av konfirmandgrupper med olika intresseinriktningar. Även

detta kan ses som ett försök att nå ungdomar genom deras egna intressen. De församlingar

som använder sig av sådana konfirmandgrupper samverkar för att göra detta möjligt.

Samarbete mellan församlingar ses som positivt enligt Riktlinjerna där det bland annat

uttrycks: ”Samverkan mellan församlingar och pastorat ger utökade resurser för att möta

konfirmanderna som individer utifrån deras egna förutsättningar och behov.”56

Utifrån svaren ovan kan slutsatsen dras att det sker en mängd uppsökande arbete där kyrkan

försöker befinna sig där ungdomarna uppehåller sig i syfte att skapa goda relationer och

kontakter.

En annan vanligt förekommande strategi är att skicka ut personliga brev eller inbjudan till

ungdomar om konfirmandundervisning. En anledning till att det i mycket stor utsträckning

skickas skriftligt material hem till ungdomar är förmodligen för att det finns inskrivet i

rambestämmelserna i Riktlinjerna. I Riktlinjerna går att läsa följande om inbjudan: ”Inbjudan

till konfirmation ska nå ut till alla kyrkotillhöriga och antecknade som ska fylla 15 år under

nästkommande år.”.57 Av enkätsvaren kan konstateras att en sådan inbjudan utformas olika i

de olika tillfrågade församlingarna. Det förekommer ren information, väldesignade folders

och personliga brev. Det framkommer i flera av svaren att det ofta också förekommer en

inbjudan till informationstillfälle innan en ny konfirmandundervisning sätter igång. En form

av utåtriktad strategi, som dock förekommer i liten utsträckning, är reklamkampanjer. Som

exempel på det anges reklamaffischer på bussar och även reklam på biografer och i radio. En

informant nämner också att de annonserar på sajten Bilddagboken.se.

En strategi som nämns av många och som verkar ses som en av de viktigaste, är att man i

församlingen försöker skapa en så bra konfirmandtid som möjligt. En anledning till det anges

vara att de som bäst kan beskriva konfirmandtiden är de som själva faktiskt varit

konfirmander. En informant uttrycker det så här på den ställda frågan: ”Inte mer än att vi

försöker skapa en väldigt god konfirmationstid för de innevarande konfirmanderna eftersom

det i allra högsta grad är deras omdöme som smittar av sig till kommande årskullar.” Genom

56 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete (2008). s. 22.57 Ibid. s. 29.

16

en bra konfirmandtid kommer konfirmanderna att sprida det till yngre kompisar och syskon,

menar informanterna.

3.1.2 Aktivt rekryteringsarbete i olika stor utsträckning

Ur enkätsvaren går att utläsa att det inte enbart är strategierna som varierar utan även hur

mycket aktivt rekryteringsarbete som utförs. Det finns de informanter som uppger att de i sina

församlingar är mycket aktiva i sitt arbete för att rekrytera ungdomar till sin

konfirmandundervisning och att de använder en stor variation av strategier. En informant

uttrycker det så här: ”Ja, i högsta grad. Vi informerar genom församlingsblad, folder till alla i

årsklassen, bussreklam, genom skolbesök m.m.”. En annan informant beskriver att arbetet i

dennes församling sker i mindre utsträckning: ”Inte i så stor utsträckning. Vi har information

via post och en webbsida och vi informerar om konfirmationen på skolor.” Dessa två citat

speglar de olikheter som finns bland församlingarna och som går att utläsa utifrån

enkätsvaren.

Det är intressant att försöka se vad olikheterna beror på. De informanter som uttrycker att de i

sina församlingar inte har så hög grad av aktivt rekryteringsarbete visar på olika anledningar

till det. Ett skäl som anges av några är att församlingarna av tradition har ett högt

konfirmationsdeltagande. Följande citat pekar på dessa skäl: ”Det finns en stark tradition här i

bygden att konfirmera sig…vi skickar ut ett brev och har annons i bilddagboken på nätet. Vi

har väldigt hög procent 75%.”. Ett annat skäl som uttrycks för att man inte använder sig av så

mycket aktivt rekryteringsarbete är att församlingen befinner sig på en liten ort och där

kunskapen om konfirmandverksamheten snabbt når ut till de boende på orten: ”På en liten ort

känner alla till konfirmandundervisningen. Vi annonserar bara i tidningen och med affischer i

skolan när vi drar igång undervisningen.”. Båda dessa informanter ger uttryck för samma sak,

de har av olika anledningar inte behov av ytterligare rekryteringsarbete. De uttrycker att

traditionen att konfirmera sig är stark och kunskapen om undervisningen redan god. Detta kan

förstås utifrån det långsiktiga perspektiv som berörs i avsnittet ovan. ”Förutsättningarna för

rekrytering av konfirmander börjar ofta långt innan ungdomarna når konfirmationsåldern.”.58

Båda informanterna ger uttryck för att befinna sig på mindre orter (”här i bygden”, ”på en

liten ort”). Det kan tänkas att kyrkan där får en mer framträdande position, vilket gör kyrkan

mer synlig. Det kan därför finnas mer kontaktytor mellan kyrka och medlemmar, det vill säga 58 Dela Liv. Inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet (2008). s. 29.

17

ungdomar och deras föräldrar, vilket är viktigt för konfirmationsdeltagandet.59 En liten ort är

dock inte alltid en garanti för ett obrutet högt konfirmationsdeltagande vilket följande

informant är ett exempel på: ”De flesta kommer av tradition i våra bygder. Men de sista åren

har trenden varit den att vi måste gå ut mera aktivt med information. Utredning pågår.”.

Således kan deltagandet sjunka och då behöver församlingen bli mer aktiv i

rekryteringsprocessen.

Ett annat skäl som anges som motivering för att man har en låg grad av aktivt

rekryteringsarbete är att man istället väljer att fokusera på att själva undervisningen ska bli så

bra som möjligt. En informant uttrycker det så här: ”Inte mer än att vi försöker skapa en

väldigt god konfirmationstid för de innevarande konfirmanderna eftersom det i allra högsta

grad är deras omdöme som smittar av sig till kommande årskullar. En väldesignad inbjudan

går ut till nästkommande årskull under maj/juni för anmälan.”

Det går här att se att man i de församlingar som uttrycker att det inte förekommer något aktivt

rekryteringsarbete i någon större utsträckning upplever att det inte finns något större behov för

det. Genom att hålla en god kvalitet på själva konfirmandundervisningen hoppas man kunna

få ungdomar att välja att konfirmera sig. Likadant tänker andra församlingar att traditionen att

konfirmera sig är tillräcklig för att ungdomar även fortsatt kommer att konfirmera sig. Ett

tredje skäl som anges är att man inte ser behovet av att aktivt arbeta för rekrytering genom att

sprida information eftersom informationen redan når ut på ett tillfredsställande vis.

Tittar man däremot på de svar från informanter som menar att den församling de tillhör är

mycket aktiva i sitt rekryteringsarbete går det inte utläsa vad skälet för detta är. Dock kan det,

mot bakgrund av att de församlingar som har låg grad av aktivt rekryteringsarbete inte säger

sig ha behov av det, antas att det finns ett behov av att i högre utsträckning använda sig av ett

aktivt rekryteringsarbete. Detta stöds också av den informant (se ovan) som beskriver att de

på grund av minskat konfirmationsdeltagande nu tvingats vara mer aktivt uppsökande i sin

rekrytering.

59 Dela Liv. Inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet (2008). s. 29.

18

3.2 Konfirmationsundervisning: upplägg, mål och metoder

Informanterna har med egna ord fått berätta om såväl hur de tänker kring upplägg av

konfirmandundervisningen som hur de sedan praktiskt, med metoder och aktiviteter,

genomför konfirmandarbetet. Informanterna har även tillfrågats om vad de anser är det mest

centrala/viktigaste som konfirmanderna kan få med sig av undervisningen. Den senare frågan

ställdes för att se hur prästerna tänker kring målet med själva undervisningen, vad det är man

som präst strävar efter först och främst. Här framkom intressanta variationer vilket kommer

att presenteras närmare nedan. Följande avsnitt avser att ge en bild av den undervisning som

bedrivs i några av Växjö stifts församlingar.

3.2.1 Upplägg och genomförande (metoder)

Enligt Riktlinjerna ska konfirmanden stå i fokus i konfirmandarbetet. Riktlinjerna stadgar att

konfirmandarbetet ska utgå från och kretsa kring konfirmandens erfarenheter och

livssituation. Utmaningen för kyrkan är att ta vara på konfirmandens liv och erfarenheter och

kunna relatera detta till vad man kallar ”kyrkans stora berättelse”.60 Att hitta beröringspunkter

mellan berättelser om Jesus liv och lära och konfirmandens egna upplevelser ska stå i fokus.

Detta ställer såklart som krav att konfirmanden faktiskt får en egen röst, samtal blir då viktiga

redskap.61 Vid analysen av den här uppsatsens undersökning kan ses att en majoritet av

informanterna har vad som i en annan undervisningssituation skulle kallas elevaktiva

moment. Hos en informant är detta i hög grad tydligt då konfirmanderna aktivt tillfrågas om

vad de vill få ut av sin konfirmandundervisning och att detta sedan ligger till grund för

upplägget av undervisningen: ”Vi brukar låta konfirmanderna uttrycka vilka ämnen de tycker

är mest angelägna och ta de ämnen tidigt under konfirmandtiden. Därför blir det olika år från

år.” Här uttrycks stor flexibilitet vad gäller upplägg och innehåll. Konfirmanden står i fokus

och får själv påverka sin konfirmandtid. Detta gör således att konfirmanden verkligen får ha

en röst och att man tar tillvara just konfirmandens erfarenheter och låter dessa ligga till grund

för undervisningen. Genom att utgå från ungdomarnas egna frågeställningar och tankar går

det, vilket Riktlinjerna rekommenderar, att göra kyrkans berättelse relevant för

konfirmanderna.

60 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete (2008). s. 18.61 Ibid. s. 18f.

19

Andra informanter ger istället uttryck för att det förekommer en mer fast planering vad gäller

innehållet i konfirmandundervisningen:

Där jag arbetat med konfirmander har det oftast funnits ett fast mönster för det yttre att gå in i. Då

jag egentligen aldrig har varit i position att jag har kunnat ändra på detta antingen genom att jag

innehaft tidsbegränsad tjänst eller genom att andra kollegor som en gång i tiden lagt upp de yttre

förutsättningarna velat bevara dessa.

Den här informanten har upplevelsen av att inte själv ha kunnat påverka upplägget av

undervisningen och svaret tyder på att det i dessa församlingar har funnits fasta och bestämda

planer för konfirmandundervisningen. Det finns en klar skillnad mellan de församlingar som

den här informanten beskriver och den som beskrivs i det tidigare citatet där undervisningen

varierar ”år från år” beroende på konfirmandernas önskemål.

Majoriteten av informanterna beskriver en varierad undervisning där konfirmandaktiva

moment står i fokus. Samtal, reflektioner, dialoger och diskussioner nämns av flera

informanter, närmare bestämt av 14 stycken, som bärande inslag i konfirmandundervisningen.

Motiven som anges till detta är att konfirmanderna själva ska få söka kunskap och skapa sig

en förståelse. En informant uttrycker sig så här om hur han/hon använder samtal i sina

konfirmandgrupper: ”Som jag sa, det blir mycket samtal och de utgår från de erfarenheter de

själva gör i kyrkans gudstjänst, samt från det som rör sig i skallen på en tonåring.”

Att få fram det ”som rör sig i skallen på en tonåring” nämns av flera informanter men i olika

ordalag. Det uttrycks att man som präst vill möta konfirmanden där de är i tanke och känsla

och bygga vidare på deras egna funderingar. Flera informanter skriver om att ta upp ämnen

som konfirmanderna tycker är viktiga och aktuella livsfrågor för ungdomar. Som vi sett ovan

rekommenderar Riktlinjerna just samtal som metod eftersom all konfirmandundervisning ska

utgå från konfirmandens egna erfarenheter. Konfirmanderna måste få känna att deras

erfarenheter får ta plats i undervisningen, endast då kan undervisningen blir relevant för

honom/henne.62 Porath Sjöö har i sin studie frågat konfirmander om deras syn på sin egen

konfirmandundervisning. Något som framkom var just möjligheterna till samtal och det som

uppskattades var att konfirmandundervisningen var ett forum där det var accepterat att tänka

fritt och säga sin åsikt. Man förväntades inte hålla med om en viss åsikt och det var okej att

62 Dela Liv. Inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet (2008). s. 40.

20

tycka och tänka annorlunda än prästen eller övriga konfirmandledarna, vilket inte alltid var

vad konfirmanderna förväntat sig vilket gjorde dem positivt överraskade.63 Flera av prästerna

i den här studien, vilket nämns tidigare, lyfter i olika formuleringar upp vikten av att

konfirmanden får ta plats i samtalen. En av informanterna uttrycker att konfirmanderna gärna

får ifrågasätta:

Huvudsakligen i samtal i mindre grupper där frågeställningar introduceras. Konfirmanderna

uppmuntras att reflektera, söka kunskap och diskutera (gärna ifrågasätta). De flesta moment åtföljs

av någon form av praktiska övningar. Den grundläggande och bärande tanken med hela

konfirmandverksamheten är att ungdomarna ska pröva på, ’smaka på’ vad det är att vara och leva

som kristen. Detta sätter prägel på samtal och övningar.

Flera informanter betonar att de vill bort från undervisningssituationer och poängterar att det

är viktigt att konfirmanderna inte upplever konfirmandundervisningen som något som liknar

den undervisning som bedrivs i skolan. Porath Sjöö menar att de konfirmander som hon har

intervjuat uttrycker just detta. Konfirmander uppskattar när deras konfirmandundervisning

skiljer sig från den undervisning som de får i skolan. De faktorer som konfirmander upplever

en skillnad i är just de aktiva momenten. Konfirmandundervisningen har mycket diskussioner,

de uppmanas att tänka fritt och de blir inte bedömda utifrån kunskapsnivå.64 I denna studie går

det att se att flera informanter har en strävan mot aktiva och delaktiga konfirmander och

betonar samtal och diskussion som en av de viktigaste beståndsdelarna i

konfirmandundervisningen. Detta fokus torde med Porath Sjöös studie som bakgrund, borga

för en ur konfirmandernas synvinkel givande konfirmandundervisning.

Varierad undervisning

Informanterna ger uttryck för ett flertal olika metoder och inslag i konfirmandundervisningen.

Man använder sig av vanlig undervisning med föreläsningar, läger och resa, andakt och bön,

grupparbete, lek och spel, sång och musik, skapande aktivitet, samtal, drama och övningar,

bibelläsning, medverkan i gudstjänst, vandringar (upplevelsevandring, trosvandring,

naturvandring), inbjudan av gäst/intervjuer, film och studiebesök. Det är också intressant att

notera att varje enskild församling använder sig av flera av ovanstående metoder, det är aldrig

så att man enbart använder sig av exempelvis föreläsningar.

63 Porath Sjöö, Elisabeth (2008). s. 100.64 Ibid. s. 97.

21

I Riktlinjerna står att ”Ett metodiskt varierat arbete ökar konfirmandernas möjligheter att

forma sin livsberättelse i ljuset av sitt dop.”65 Det står också att en pedagogik som utgår från

individen och som är flexibel i sitt sätt är ett nödvändigt resultat av att man erkänner

konfirmandernas olika villkor, förutsättningar och behov.66

De konfirmander som intervjuas i Porath Sjöös studie hade förväntningar på

konfirmandundervisningen som strikt och tråkig och deras tankar gick till traditionell

undervisning där de förväntades lära sig saker utantill. De blev dock positivt överraskade av

att det inte var så deras konfirmandundervisning kom att se ut. Istället beskriver de

konfirmandundervisningen som rolig med annorlunda aktiviteter som de inte föreställt sig. De

beskriver en konfirmandundervisning med lekar, skapande aktiviteter och sång. Den

undervisning som bedrevs var inte ”lektionsaktig”, som en konfirmand uttrycker det, utan

undervisning kunde ske genom dramaövningar och ”vandringar”.67 Vi kan alltså se att den

undervisning som konfirmander enligt Porath Sjöös studie fann rolig, intressant och givande

var den som innehöll elevaktiva moment, övningar, musik, drama och som inte bestod av just

undervisning i form av föreläsning. Den undervisning som informanterna beskriver torde, om

man utgår från Porath Sjöös studie, vara uppskattad av konfirmanderna just för att den är

varierad och innebär aktivt arbete. Informanternas önskan om att så långt det går undvika

traditionell undervisning får med detta perspektiv ses som positiv.

Många av informanterna nämner att det förekommer musikaliska inslag i

konfirmandundervisningen. Det kan vara i samband med andakt eller vid andra tillfällen.

Detta är ett inslag som förekommer i stor utsträckning hos vissa informanter. Även i

Riktlinjerna framgår det att musik är något som är av stor betydelse i

konfirmandundervisningen av den anledningen att ”Musiken har för många ungdomar en

central plats och blir ofta en hjälp att tolka livet.”68

Läger är något som betonas i Riktlinjerna och som återfinns hos informanterna i den här

studien. Lägren finns enligt våra informanter med olika upplägg. Det nämns längre

sommarläger, kortare vinterläger och utomlandsresa. Ett av lägrets funktion är att det stärker

känslan av samhörighet med gruppen. Läger ger även möjlighet till fler möten och samtal

65 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete (2008). s. 18.66 Ibid. s. 20.67 Porath Sjöö, Elisabeth (2008). s. 93f.68 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete (2008). s. 22.

22

samt andlig gemenskap.69 Alla konfirmander borde få minst fyra lägerdygn enligt

Riktlinjerna.70 En av konfirmanderna i Porath Sjöös studie menar att hon upplevde

samhörighet med ledarna under lägervistelsen eftersom det då blev så intensivt i och med att

hon träffade dem dagligen.71 Samtliga informanter som citeras i Porath Sjöös studier är

positiva till sin lägervistelse oavsett längd och utformning eftersom det var roligt, de lärde

känna varandra och det fanns tillfälle till mer samtal och reflektioner.72

Andakt och bön är också inslag i konfirmandundervisningen och återfinns i enkätsvaren. Ofta

förekommer sång och musik i samband med dessa och ljus tänds. Informanterna förklarar inte

andaktens syfte eller utformning närmare. En informant uttrycker dock att detta är den viktig

del i den kristna tron och det är förbundet med att också blir förtrogen med gudstjänsten i

vilken konfirmanderna medverkar. Såväl andakt som gudstjänst är centrala inslag i att leva

som kristen och därmed ska konfirmanderna få erfarenhet av dessa under

konfirmationstiden.73

3.2.2 Centrala teman – målet med undervisningen

Informanterna fick frågan om vilket/vilka teman, frågor, budskap som de anser är mest

centrala i konfirmandundervisningen, det vill säga vad de anser är det viktigaste som

konfirmanderna kan få med sig av undervisningen. Vid granskning av informanternas svar på

denna fråga framträder såväl olikheter som gemensamma teman. Vissa informanter har

formulerat sitt centrala tema med någon/några reflekterande meningar medan andra

informanter har skrivit en längre lista med flera centrala teman. Det finns stor variation i vilka

centrala teman som anges. Vissa informanter betonar ungdomarnas subjektiva upplevelse av

Gud, Jesus och den kristna tron som det mest centrala målet för konfirmandundervisningen.

En egen levande tro och känsla inför Gud och Jesus är det som konfirmanderna främst ska

bära med sig efter konfirmationen. Andra informanter uttrycker sitt centrala tema i mer

objektiva ordalag då de nämner kunskap om treenigheten, Jesu liv och budskap, Bibeln,

gudstjänstkunskap med mera.

69 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete (2008). s. 21.70 Ibid. s. 32.71 Porath Sjöö, Elisabeth (2008). s. 102.72 Ibid. s. 108ff.73 Dela Liv. Inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet (2008). s. 124.

23

Att forma ett eget förhållande till Gud eller få kunskap om kristendom

De informanter som (i olika ordalag) menar att det mest centrala som konfirmanderna kan få

med sig efter avslutad konfirmandundervisning är ett eget levande förhållande till Gud och

Jesus, helt enkelt en egen tro, uttrycker detta på olika sätt. En informant skriver så här: ”Att de

får veta att Gud älskar dem mycket, precis som de är! Att Jesus är det tydligaste uttrycket för

denna kärlek.”. Ytterligare en informant beskriver på följande vis: ”Det viktigaste är att de får

lära känna Jesus – och att vi tar deras funderingar på allvar.” En tredje informant tänker

följande kring vad som han/hon menar är det centrala som konfirmanderna kan få med sig:

Att det finns en Gud som bryr sig om dem och älskar dem och vill gå med dem genom hela livet,

och som därför sänt sin son Jesus till dem för att påminna dem om att ingenting är omöjligt

tillsammans med Jesus, för att påminna dem om att livet alltid är starkare än döden, hur hopplöst

saker än kan se ut. Det är något att bygga sitt självförtroende och hela sitt liv på!

Ovanstående citat berör samtliga vikten av att konfirmanderna får ett personligt förhållande

till Gud. Det är den inre upplevelsen som betonas. Flera informanter lyfter fram känslan av

att vara älskad av Gud som det mest centrala. Det som informanterna med andra ord strävar

efter är att hjälpa ungdomarna skapa en kristen identitet eller en identitet som kristna. Vi kan

se att det är konfirmanden och konfirmandens subjektiva upplevelse som står i fokus för

ovanstående informanter. Det finns ytterligare informanter som ger uttryck för att detta är det

viktigaste som konfirmanderna kan bära med sig efter avslutad undervisning. Två informanter

betonar såväl den inre upplevelsen, i likhet med informanterna ovan, som att tillägna sig

kunskap. Dessa går hand i hand och skapar tillsammans en identitet som kristen. Den ena

informanten uttrycker det så här:

Kunskap om och upplevelse av kristen tro. Hjärna och hjärta, med tonvikt på hjärta. Kristen tro är

en relation med den levande Guden och berör hela min varelse. Därför spänner undervisningen

från ”ren” intellektuell kunskap, till möte med miljöer och människor som berörts av Gud. Det

viktigaste för mig är att konfirmanden efter tiden känner att den har respekterats, älskats, fått sina

frågor besvarade och fått en känsla av att kristen tro är relevant för just mig.

Den andra informanten uttrycker det på följande vis:

Man vill ju att de ska få med sig så mycket men först och främst vill jag givetvis att de ska få med

sig några grundläggande ramar för kristen tro och hur det kan vara att leva med en tro. Både

teoretiskt och praktiskt. Hur gör man när man ber, vem är Jesus o.s.v. En annan del jag vill att de

24

ska få med sig är värdefrågor, rättvisa, att vi alla är älskade och önskade av Gud, att vara kristen i

världen, miljö o.s.v. Helt enkelt vad det innebär att vara kristen i praktiken.

Andra informanter uttrycker sina centrala teman mer kring den objektiva kunskap som de vill

att ungdomarna ska få med sig. Kunskap om Gud och Jesus är frekvent förekommande svar.

Treenigheten, frälsning, Bibeln, trosbekännelsen, budorden, skapelse, uppståndelse,

kyrkoåret, inkarnationen, kyrkans högtider, psalmbok, psalmer, helige Ande, bön, Herrens

bön, nattvard, dop är också svar som förekommer. Värt att nämna är att även om vissa präster

inte nämner ovanstående objektiva fakta som det viktigaste som konfirmanderna får med sig

innebär detta självfallet inte att de inte berör detta i sin undervisning. Samma förhållande

torde råda omvänt, de präster som väljer att ta upp den objektiva kunskapen som mest centralt

skulle förmodligen inte protestera mot att en av de viktigaste sakerna som en konfirmand kan

få med sig är ett levande förhållande till Gud. Man har dock valt att uttrycka sig något olika

som svar på frågan vilket är intressant att notera.

Flera informanter nämner kunskap om gudstjänsten som ett centralt tema. Ett sådant citat är

följande: ”Göra ungdomar väl bekanta med kyrkans gudstjänst, så att de bär med sig genom

livet att de vet hur det är att fira gudstjänst och att det faktiskt är ganska bra.”

I Porath Sjöös studie kan det konstateras att efter konfirmationen är flera av konfirmanderna

positiva till att återkomma till kyrkan som fysisk plats. Kyrkan benämns som mysig och i den

kan man få höra ”visa ord” som är lugnande.74 Att ge konfirmanderna en trygghet i

kyrkorummet och dess ritualer och ge dessa positiva associationer är helt klart något som

informanterna i min studie fokuserar på. Såväl Riktlinjerna som dess fördjupningsskrift Dela

liv. Inspiration och fördjupning I konfirmandarbetet lyfter upp gudstjänstkunskap som

centralt mål i konfirmandundervisningen. Bland informanternas svar kring centrala teman

kan man se att det anses finnas en stark koppling mellan att inneha kunskap om vad som

händer i gudstjänsten och betrakta gudstjänst som något positivt. Resonemanget bygger på att

det som man är trygg i uppskattar man och söker sig tillbaka till. En tanke som får stöd i

Porath Sjöös studie där konfirmanderna upplever en annan känsla för kyrkan och gudstjänsten

när de förstår vad som händer. En konfirmand beskriver att han numera är positivt inställd till

kyrkan och gudstjänsten för ”nu vet jag hur det funkar själva, hur själva kristendomen funkar

74 Porath Sjöö, Elisabeth (2008). s. 120.

25

med Bibeln och treenigheten och allt det här, jag förstår det bättre nu innan tyckte jag att det

var lite hipp som happ så tyckte jag bara det var onödigt, tråkigt nu har allting en innebörd.”.75

En annan grupp av centrala teman har samlats under begreppet värderingsfrågor. Här återfinns

de informanter som i svaren angett etik, moral, sorg och lidande, vad en människa är, allas

lika värde, människosyn. Informanterna i fråga utvecklar inte sina resonemang så hur det

kommer sig att de valt dessa som centrala teman framgår inte. De nämns dock aldrig

ensamma som centralt tema utan står tillsammans med variationer på objektiv kunskap.

3.2.3 Professioner i konfirmandarbetet

I samtliga församlingar (16 stycken) är präster delaktiga i konfirmandundervisningen.76

Fördelningen mellan olika yrkesgrupper kan ses i tabellen nedan. Antal i tabellen (siffrorna

som anges över respektive stapel) visar hur många informanter som nämnt respektive

profession som delaktig i konfirmandarbetet. En del informanter angav endast ett fåtal

professioner medan andra hade fler involverade. Präster är den absolut högsta stapeln i

tabellen medan kantor/musiker är den näst högsta. Dessa två professioner är således de som

oftast är involverade i konfirmandarbetet. Värt att notera är att det inte framgår hur många

gånger de olika professionerna varit delaktiga. Det kan ha varit allt från en enstaka gång till

ett kontinuerligt samarbete.

75 Porath Sjöö, Elisabeth (2008). s. 121.76 Antal informanter i studien är 21 stycken, fördelade på 16 församlingar.

26

Diagram 1: Professioner i konfirmandarbetet

21

8 9

20

6 6

3 2 31

0

5

10

15

20

25

Prä

stFö

rsam

l.ped

agog

Dia

kon

Kan

tor/

mus

iker

Ass

iste

nter

Friv

illig

aY

ngre

leda

re

Vär

dnin

na/h

usm

orV

aktm

ästa

reB

egra

vn.e

ntre

pr.

Involverade

An

tal

Involveradeprofessioner/personer

I Riktlinjerna konstateras att flera olika kompetenser behöver ingå i konfirmandarbetslaget.

Teologisk, pedagogisk, diakonal och musikalisk kompetens behövs.77 Genom att ha flera

människor involverade bidrar de med såväl sin personlighet som sin erfarenhet och då uppstår

nya diskussioner och perspektiv.78 Riktlinjerna betonar också vikten av att, om det finns

möjlighet, inkludera unga konfirmandledare.79 Unga ledare ses som viktiga eftersom de kan

erbjuda perspektiv som unga kristna och de kan bli förebilder och kamrater på ett annat sätt.80

Det går att se att tre församlingar använder sig av unga konfirmandledare. Därtill finns sex

församlingar som använder sig av assistenter och fem som använder sig av frivilliga. Ålder på

dessa framgår inte. Om sina unga ledare säger en informant: ”En central del är våra unga

ledare, som är med och genomför vårt arbete. De är goda förebilder genom att bara finnas där

men har också många olika funktioner.”.

För att ge en överblick över variationen av hur många professioner som är involverade i

respektive informants konfirmandundervisning har en tabell sammanställts (se nedan).

77 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete (2008). s. 30.78 Dela Liv. Inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet (2008). s. 23.79 Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete (2008). s. 30.80 Dela Liv. Inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet (2008). s. 26.

27

Tabell 1: Professioner i konfirmandarbetet

TitelInfor-mant ↓

Präst Förs.Pedag.

Diakon KantorMusiker

Assis-tent

Fri-Villiga

Ungaledare

Värd-inna

Vakt-mästare

Begrentr.

TOT

1 X X X (X) 4

2 X (X) X 3

3 X X (X) X 4

4 X X (X) X (X) (X) 6

5 X X (X) (X) 4

6 X (X) X 3

7 (X) X X (X) X 5

8 X X (X) (X) 4

9 X X X X (X) 5

10 X X X 3

11 X X X (X) 4

12 X X X 3

13 X (X) X (X) (X) 5

14 X (X) X 3

15 X X 2

16 X X X X 4

17 X X (X) 3

18 X X (X) 3

19 X X X X (X) 5

20 X (X) 2

21 X X X X 4

TOT 21 8 9 20 6 6 3 2 3 1

Tabellen ska läsas frän höger till vänster där varje vågrät rad är en informants uppgifter. Ett X

betyder att professionen är representerad och ett (X) betyder att professionen är representerad

vid något eller några tillfällen.

Vissa av de informanter som har ett lågt antal involverade professioner har angett skäl till

detta. Det skäl som angetts är att det är fråga om en liten församling och att det därför av

naturliga skäl inte finns resurser att involvera fler. Det går att se i tabellen att musiker eller

kantorer är involverade i nästan samtliga av informanternas konfirmandundervisning men det

går också att konstatera att de inte är med vid samtliga tillfällen. Det går också att se att

28

många informanter verkar sträva efter att involvera frivilliga. Det specificeras inte alltid vilka

dessa frivilliga är. Det är möjligt att det i denna kategori gömmer sig några fler yngre ledare

än de tre som utgör en egen kategori. Vissa informanter beskriver dock de frivilliga som de

använder som tillfälliga resurser och då handlar det om olika funktioner. I några fall är det

inbjudna församlingsmedlemmar som berättar om sin egen tro och i något fall handlar det om

medverkande i så kallade upplevelsevandringar.

29

4 SAMMANFATTANDE DISKUSSION

Det som kan konstateras av resultatet ovan är att de informanter som ingår i den här

undersökningen ger en bild av ett konfirmandarbete som stämmer väl överens med såväl

Riktlinjerna som Porath Sjöös forskning om konfirmanders tankar kring konfirmandarbete. I

konfirmandarbetet ingår rekrytering av nya konfirmander och frågan ställdes till

informanterna om, och i så fall hur, de arbetar med rekrytering av nya konfirmander. Det är

ingen av informanterna som svarar nej på frågan men däremot kan konstateras att

rekryteringsarbete sker i varierande stor skala. Det finns informanter som säger sig arbeta i

hög grad med denna fråga och som därtill använder sig av en mängd olika strategier, liksom

det finns informanter som menar att de inte arbetar i så stor utsträckning med detta. En

slutsats är att variationen som förekommer här sannolikt beror på de olika behov som

församlingarna har. De församlingar som inte satsar så mycket på aktiv rekrytering hänvisar

till starka traditioner i bygden och god allmän kännedom om konfirmandundervisningen. I

resultatet går också att se att de strategier som nämns för rekrytering kan sorteras i strategier

inom församlingen och strategier utanför församlingen. Rekrytering sker således dels på

kyrkans egna arenor och dels på ungdomarnas och allmänhetens arenor.

När det gäller den del av konfirmandarbetet som rör själva konfirmandundervisningen med

dess metoder, upplägg och innehåll är det ett tema som framträder. Detta tema är konfirmand i

fokus. En majoritet av prästerna beskriver sitt arbete som kretsande kring konfirmandernas

tankar, åsikter och erfarenheter. Det mest framträdande exemplet på detta är de samtal som

informanterna beskriver. I samtalen förväntas konfirmanden reflektera, diskutera och

ifrågasätta och på så vis kunna styra undervisningen till för konfirmanden själv relevanta

frågor. I enkätsvaren framkommer också att det förekommer en mängd olika pedagogiska

metoder i konfirmandundervisningen, vilket stöds av såväl Riktlinjerna som Porath Sjöös

forskning. Det är en varierad undervisning framträder.

Växjö stift har i jämförelse med andra stift och nationellt sett ett högt

konfirmationsdeltagande. Kanske är det så att en del av förklaringen till det ligger i det

konfirmandarbete som utförs. Flera informanter har lyft fram vikten av att ha en god

konfirmandundervisning eftersom det då sprids i ungdomsgrupper att det varit en positiv

upplevelse att konfirmera sig. Efter vad undersökningen visar finns flera aspekter i

30

informanternas konfirmandundervisning som, med tanke på Porath Sjöös studie, borde

uppskattas av konfirmanderna. Det skulle kunna vara så att rekryteringen och den goda

undervisningen i kombination med traditionen (som tycks finnas kvar i flera församlingar)

bidrar till det höga konfirmationsdeltagandet.

Inför arbetet väntades en större spridning av svaren. Resultatet av undersökningen visar

däremot många gemensamma drag vilket tyder på att Växjö stift lyckats omsätta Riktlinjerna

och andra styrdokument i praktiken på ett liknande sätt. De mest intressanta variationerna

återfanns i frågan om centrala teman där informanternas svar skiljde sig mellan de som

betonade vikten av konfirmandens andliga utveckling (utvecklandet av en kristen tro, en

kristen identitet) och de som betonade kunskap om kristendom. En intressant vidareutveckling

av detta hade varit att gå in i intervjuer och få fram vad som ligger i den skillnaden. Avspeglar

sig detta i själva konfirmandarbetet med upplägg, innehåll och pedagogiska metoder? Det

fanns inte mycket i informanternas svar som kunde ifrågasättas eller kritiseras utifrån

forskning eller Riktlinjerna. Detta får anses glädjande eftersom konfirmandarbetet verkar

hålla hög standard.

31

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

Andréen, Gert (1998). ”Konfirmationen i Svenska kyrkan – en tillbakablick”, i Straarup

Jørgen och Winqvist Hollman Gunhild [red.]. Med livet som läsebok. Konfirmandarbetet i

Svenska kyrkan. Stockholm: Svenska kyrkans forskningsråd (TRO & TANKE 1998:3).

Andrén, Carl-Gustaf (1957). Konfirmationen i Sverige under medeltiden och reformationstid.

Lund: Gleerups förlag.

Brohed, Ingmar (1977). Offentligt förhör och konfirmation i Sverige under 1700-talet. En

case study rörande utvecklingen i Lunds stift. Lund: Gleerups förlag.

Davidson, Bo & Patel, Runa (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Dela Liv. Inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet (2008). Stockholm: Verbum förlag.

Ivarsson, Henrik (1962). Konfirmationen förr och nu. Stockholm: Diakonistyrelsens

bokförlag.

Kyrkoordning för Svenska kyrkan (2007). Stockholm: Verbum förlag.

Nordqvist, Carolina (2009). Konfirmationen då och nu. En studie av konfirmationens

förändrade betydelse från fornkyrkan till Svenska kyrkan idag. (C-uppsats) Högskolan i

Gävle. Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.

Porath Sjöö, Elisabeth (2008). Konfirmandernas bildningsresa. Ungdomars berättelser om

sitt deltagande i konfirmandundervisningen. Lund: Pedagogiska institutionen.

Riksrapport. Projekt: Konfirmand 2008 (Årtal saknas). Svenska kyrkan.

Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. (2008). Stockholm: Verbum Förlag.

32

Wallinder, Birgitta (1990). Tradition och förnyelse i Svenska kyrkans

konfirmandundervisning. Läroplansutveckling och pressdebatt 1942-1985. Stockholm:

Verbum förlag.

Enkätundersökning

Utförd av författaren (enkätsvar finns dokumenterade hos denna).

33

BILAGA

Bilaga 1: Enkätfrågor

Hur brukar du lägga upp undervisningen för dina konfirmander?

Vilka frågor/teman/budskap/moment etc. anser du är mest centrala att ta upp med konfirmanderna (det som är viktigast att konfirmanderna får med sig av undervisningen)?

Hur genomför du undervisningen (metoder, aktiviteter, lektioner eller annat)?

Vilka professioner är involverade i konfirmandundervisningen? Hur deltar dessa i undervisningen?

Arbetar ni i församlingen aktivt för att få ungdomar att välja att konfirmera sig? I så fall hur?