Embed Size (px)
Citation preview
KLIMAT• Klimat är inte väder
• Klimat är väder på lång sikt
• Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken
• Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en
längre period
• 30 år är internationell standard
• Vad styr klimat och vad är skillnaden på väder och klimat?
Denna till synes enkla fråga har ett mycket invecklat svar. Klimatet och vädret på jorden styrs i grund och botten av solinstrålningen, som värmer upp atmosfärerna och oceanerna. Energitillskottet är inte jämnt fördelat över hela jordklotet vilket gör att atmosfären och haven sätts i rörelse för att utjämna olikheterna. Dessa rörelser skapar luft- och havsströmmar, som yttrar sig som exempelvis högtryck i atmosfären och golfströmmen i havet. Om vi betraktar dessa rörelser under korta tidsperioder (dagar, veckor, månader och år) ser vi det som normalt betecknas som väder. Väder är mycket föränderligt. Från en dag till en annan kan vädret förändras kraftigt. Under vår och höst är det inte helt ovanligt med omslag från varmt till kallt på bara ett dygn. På dessa korta tidsskalor går det inte att prata om klimat eller klimatförändringar. En klimatförändring sker inte över natten.
https://klimat.wordpress.com/definition/
2. SLI 14:50
1. SLI 14:50 2. SLI 14:50
• Atmosfären har en massa
• Atmosfären blir tunnare högre upp (lägre
massa)
• Atmosfären påverkas av gravitationen
(tyngkraften)
• Atmosfärens tyngd är störst vid havsytan
• Tyng = tryck.
• Luften skapar ett tryck
1. LUFTTRYCK
1 m3
Luft
= 1,3 kg
• Atmosfären (luften) påverkas av solinstrålning
• Den blir varm och kall
• Varm luft stiger (lättare = lågt tryck)
• Kall luft sjunker (tyngre = högt tryck)
• Detta skapar rörelser i luften = vindar
• Rörelser är ”väder”
2. HÖG- & LÅGTRYCK
Sjö- och landbris
Temperatur
Nederbörd
Lufttryck
+
Luftfuktighet
Molnighet
Vind
3. VÄDER ÄR:
Varm- och kallfront (hög- och lågtryck)
När solen värmer upp luften blir den lättare och
den stiger upp (varm luft är lättare än kall luft). I
tomrummet, där luften stigit upp, sugs det in luft
och vindar uppstår.
4. Hur vindar uppstår
• Alla jordens vindsystem hänger ihop med varandra.
• Vid ekvatorn värms luften upp kraftigt vilket innebär att den stiger högt och snabbt.
• Efterhand avkyls luften och viker utav åt sidorna mot norr och söder och pressas ner mot jordytan. Resultatet blir ett högtryck.
• Vid ekvatorn råder ett permanent (oföränderligt) lågtryck eftersom jorden blir kraftigt uppvärmd av solen. Det får den fuktiga luften att stiga och ger häftiga regn och åskväder.
5. Jordens vindsystem
EN Ö!
Corioliseffekten är ett fenomen
som på grund av jordens
rotation får vindar att böja av åt
olika håll på norra och södra
halvklotet.
Eftersom jorden roterar så rör
sig luft från ekvatorn österut på
norra halvklotet. Tillbaka rör sig
vindarna västerut. (klicka här)
6. Corioliseffekten
1. Kall luft ”tar mark”
2. Lufttrycket vill utjämnas
3. Jordens omkrets vid
vändkretsen är mindre än
vid ekvatorn.
4. Vändkretsen roterar
långsammare än ekvatorn
5. Vinden ”böjer” därför av
på sin väg tillbaka till
ekvatorn.
6. Motsatt på norra
halvklotet.
Öknar
Corioliseffekten
Vandrande
lågtryck
Cyklon (lågtryck) – ett område där lufttrycket är lägre än omgivningen
Tropisk cyklon – ett intensivt lågtryck som bildas över tropiska hav med hög
vattentemperatur
Orkan - norra Atlanten, Karibiska havet, östra Stilla havet
Tyfon (kinesiska tai fung) - västra Stilla havet utom området runt Australien Cyklon
(orkan) - Indiska oceanen, inklusive Stilla havet runt Australien
Anticyklon – ett område där lufttrycket är högre än i omgivningen
7. Cyklon & Anticyklon
9. Havsströmmar
Havsströmmar kan jämföras med gigantiska
transportband, som flyttar miljontals ton vatten runt
hela klotet. Vattenmassorna strömmar, eftersom de
påverkas av vind, vattnets salthalt och temperatur,
havsbottnens topografi och jordens rotation.
Ett storstilat inflöde av varm och fuktig luft
mot kontinenten från de omkringliggande
oceanerna (sommarmonsunen från syd
eller sydväst) och ett nästan lika mäktigt
utflöde av kall luft från kontinenten
(vintermonsunen från nord eller nordost).
• Områdena med liten nederbörd omkring de 30:e breddgraderna är ett resultat av den globala atmosfäriska cirkulationen.
• Subtropiskt högtryck ger öken
• Norr och söder om ekvatorn sjunker luften från drygt tio kilometers höjd. När luft sjunker värms den upp på grund av att trycket ökar. De beror på att energin i luften koncentreras i en mindre volym luft.
• Eftersom varm luft kan innehålla mer fukt än kall luft, är luften torr och varm när den når ned till jordytan. Torr luft medför få moln, mycket sol och begränsad mängd nederbörd. Därför ligger huvuddelen av jordens ökenarealer, och de allra varmaste områdena överhuvudtaget, inom två zoner omkring 30 grader från ekvatorn. De kallas även för de subtropiska högtrycksbältena.
• Åskskurar och monsunregn
• Motsvarigheten till de torra områdena runt 30:e breddgraden ligger vid ekvatorn. Här stiger luften och skapar ett band av intensiva åskväder. Bandet kallas också den intertropiska konvergenszonen (ITCZ), och här är den sammanlagda årliga nederbörden mycket hög. Under året flyttar sig ITCZ och driver in över den del av jordklotet som har sommar.
• ITCZ:s ankomst orsakar monsunen eller "regnperioden", som är livsnödvändigt för jordbruket i många delar av världen. Om monsunen i till exempel Indien är några veckor försenad eller mer eller mindre regnrik, medför det betydligt mindre skördar.
• Luftens cirkulation är indelad i stora celler
• Generellt finns det tre atmosfäriska celler på båda sidor om ekvatorn. Från ekvatorn mot polerna kallas de: hadley-, ferrel- och polarceller. Cellerna har särpräglade rådande vindmönster och åtskiljs av områden där luften antingen sjunker eller stiger.
