Ke 14 5 low

Medlemstidning för Kommunalekonomernas förening

# 5 2014

kommunal

Deltagarrekord på föreningsmötet i Malmö

Musikför ekonomerKOMMEK 2014 Lyckad mässai het valspurt

landsting Ny färdplanför Dalarna

KröniKan Bo Bäckström: Bostads-politiken kräver samarbete

Forskare skriver

2 KoMMunal eKonoMi #5 2014

Engagemang både globalt och lokaltVäljer du Nordea får du en stabil partner med både kompetens och expertkunskaper. Vi fi nns nära dig och vi är alltid engagerade.

Men vårt engagemang är inte bara lokalt, vi vill bidra till ett bättre samhälle och arbetar också för en mer hållbar värld.

Vill du veta mer om hur vi arbetar för enhåll barare värld? Kolla in nordea.se/kommuner&landsting.

Gör det möjligt

Nor

dea

Ban

k A

B (p

ubl)

ansvarig utgivarE: Peter TellbergRegionkansliet, Västra Götalandsregionen405 44 Gö[email protected]ör: Thomas Pettersson, acta Skrivkultur, Björcksgatan 32 B, 416 52 Göteborg,tel 031-13 02 56, [email protected]åd: Peter Tellberg, Kristina Bertov, annika Wallenskog, niklas anemo, nils-Hugo Johansson och Pierre Donatella

graFisK FOrM Och layOut: long Tall SallyannOnsEr: Karl-erik norlander, KeF Tel. 070-233 54 80, [email protected]ågOr OM din prEnuMEratiOn: 026-12 81 85E-pOst: [email protected]: andré de loisted

Tryck och repro: litorapid Media, Göteborg 2014.

Miljömärkt Trycksak 341 834

iSSn 0282-0099Kommunal ekonomi är TS-kontrollerad.

utges av Kommunal ekonomernas

förening

kommunal

www.kommunalekonomi.se

Engagemang både globalt och lokaltVäljer du Nordea får du en stabil partner med både kompetens och expertkunskaper. Vi fi nns nära dig och vi är alltid engagerade.

Men vårt engagemang är inte bara lokalt, vi vill bidra till ett bättre samhälle och arbetar också för en mer hållbar värld.

Vill du veta mer om hur vi arbetar för enhåll barare värld? Kolla in nordea.se/kommuner&landsting.

Gör det möjligt

Nor

dea

Ban

k A

B (p

ubl)

Nästa nummer utkommer 9 december 2014

den bästa sommaren på länge är över och hösten har otvetydigt rullat in över Sverige. I Kommunalekonomernas förening har vi summerat både vårt hundrade verksamhetsår och ett fantastiskt KOMMEK.

Föreningsmötet i Malmö var tvunget att byta lokal från Börshuset till Slagthuset. Detta för att vi var så många som ville vara med, ett mycket

kärt bekymmer. Den viktigaste frågan för mig inför föreningsmötet var att fastställa föreningens vision ”KEF lyfter kommunalekonomen”. Det är en slutpunkt på ett utvecklingsarbete som föreningen, inte minst kretsarna, utfört. Samtidigt som det var en slutpunkt på ett utvecklingsarbete var det också ett startskott för att förverkliga visionen, genom uppdraget att arbeta in mål och aktiviteter i framtida verksamhetsplaner.

vi KOMMEr att behöva diskutera och planera förverkligandet av visionen tillsammans med kretsarna. Det känns redan som att vi har fått fart framåt i visionens riktning. Det diskuteras hur kretsarna ska kunna bidra och hur medlemmar ska kunna rekryteras.

Det är fantastiskt att summera föreningsmötet och konstatera att tio procent av föreningens medlemmar var närvarande vid mötet i Malmö. Gött! Härligt att se er där, det är för sällan vi ses egentligen. Men, vi hade några dagar till att umgås på vilket vi också gjorde på KOMMEK. Vilket återigen var en fantastisk samlingspunkt för landets kommunalekonomer med inspirerande seminarier och relevanta utställare. Detta kan jag säga utan att darra på manschetten, nu när jag läst utvärderingarna. För även om saker och ting kan utvecklas och bli bättre så tycker ni om KOMMEK. Tack!

vi sKa ta till oss förbättringsförslagen i utvärderingarna och göra det ännu bättre om två år. Såklart bevakar Kommu

nal Ekonomi både föreningsmötet och KOMMEK i detta nummer. Så kryp upp i fåtöljen, ta med tidningen och låt

hösten komma bäst den vill!Varsågod, tidningen är din.

Sommar och goda visioner

pEtEr tEllbErgoRDFöRanDe KoMMunaleKonoMeRnaS FöReninG

KOMMunal EKOnOMi #5 2014

innehåll

”Härligt att se er där, det är för sällan vi ses egentligen.”

14. invigning. Brokig start på KOMMEK.

16. styrning. 50 nyanser av styrning

18. ledarskap. Tuffa villkor för kom-munala ledare landet runt.

20. beslut. Fatta bättre och snabbare beslut.

22. landsting. Ny färdplan i Dalarna.

27. Kris. Skogsbrandens ekonomiska effekter på kommunerna.

28. Forskare. Strategier för framtiden.

33. redovisning. Studie om redovisning i praxis.

34. Krönika. Bo Bäckström om bostads-politiken och nödvändiga samarbeten.

14–21 tema:KOMMEK 2014

8–12 konferens: Förenings - mötet 2014

4. aktuellt. Utredning om redovisning.

6. agenda. Kalendarium för ekonomer.


…minskar antalet ledamöter. Totalt blir det 198 ledamöter färre jämfört med 2010.

Källa: SKl

33 kommuner

”Ekonomers betydelse är fortfarande underskat-tad. Många anser att ekonomi och redovisning är samma sak.”

Anonym ekonomichef i Visions ekonomi-chefsenkät i juni 2014

n FinanSKRiSKoMMiTTén HaR lämnat ett förslag om ett nytt förfarande kallat reso-lution. om en konkurs i en krisbank hotar den finansiella stabiliteten, kan staten genom att besluta att sätta den i resolution ta kontroll över banken. Staten kan sedan sälja hela eller delar av verksamheten, eller driva den vidare och genom en rekonstruk-tion göra den livskraftig.

Fast RIPS-ränta. RiPS-räntan ligger fast, men indika-torn är i lågt läge. nästa bedöm-ning: april 2015.

Källa: RIPS-kommittén

Lite utanför. Var tredje ekonomi chef anser att eko nomerna inte är till räckligt del-aktiga i verksamhets-utvecklingen.

Källa: Visions ekonomi-chefsenkät 2014

Den kommunala redovisningen ska utredas. Behovet har påtalats bland annat av RKR.– Medborgaren måste kunna lita på redovisningen, säger utredaren Gunvor Pautsch.

TexT: THoMaS PeTTeRSSon

den kommunala redovisningens ändamålsenlighet ska utredas. Uppdraget har gått till Gunvor Pautsch, tidigare kanslichef på

Bokföringsnämnden och styrelsemedlem i Rådet för kommunal redovisning (RKR).

Det uppdrag som väger tyngst är att utreda om det finns skäl att ändra på den så kallade blandmodellen för redovisning av pensionsskulden.

– Att föra över ansvarsförbindelsen till balansräkningen kan ju tära hårt på vissa kommuners balansräkning. Vårt uppdrag blir att utreda om man bör ändra den ordning som finns, och i så fall hur. Det kommer att bli mycket intressant, säger hon.

Idag finns det inga sanktioner för de kommuner och landsting som bryter mot lagar och rekommendationer. Även det ska utredningen titta närmare på.

– Att bryta mot reglerna är inte bra för demokratin. Vi får titta på om det är morot eller piska som fungerar bäst. Eller en kombination av båda.

Var ligger de största utmaningarna med utredninge n?

– Utredningen är en stor, komplex och intressant

uppgift. Medborgarna måste kunna läsa, förstå och lita på den kommunala redovisningen. Inte minst lita på den.

Utredningen ska titta på:• redovisningen av kommunala avtalspensioner. • om hänsyn ska tas till valet av finansieringsform för framtida pensionsutbetalningar. • den sammanställda redovisningen, samt hur denna påverkar kommunallagens balanskrav och kravet på en god ekonomisk hushållning.• kraven på delårsrapporterna vad gäller innehåll och omfattning.• behovet av åtgärder för att förbättra efterlevnaden av lag samt allmänna råd och rekommendationer. ●

Redovisning under utredning

Ny metod för bankkriser

pålitlig. Medborgarna ska kunna lita på redovisningen, anser utredaren Gunvor Pautsch.

ny på jObbEt. Per Bolund (MP) blir ny finansmark-nadsminister.

BIlD

: IST

Oc

KPH

OTO

BIlD

: IST

Oc

KPH

OTO

BIlD

: RIK

SDa

gEN

BIlD

: Vg

R

noterat

Ny finans- marknads- minister n DeT BliR miljöpar-tisten Per Bolund från Stockholm som blir ny finansmarknadsminister. Han är biolog, har jobbat i näringsdepartementet och är både kommun- och riksdagspolitiker (sitter i finansutskottet). Han är även ledamot av SKl:s styrelse. Vem i regeringen som tar över ansvaret för kommunalekonomiska frågor är i skrivande stund inte klart.

3

Nytänk skapar framgång – det vet vi av erfarenhetDet är med stolthet i rösten som vi berättar om 30 års erfarenhet av att hjälpa företag

och organisationer att uppnå sina ambitioner. Det gör vi genom att Utmana, Involvera

och Förverkliga. Vilka är era mål?

Annons

Göteborg 031 761 60 00 • Stockholm 08 522 491 50 • www.ekan.com

SERVERAR NIGRATIS MAT?Ta kontroll över skolmatsalarna!

Hur mycket kan er kommun spara? Referenser och mer info fi nns på www.atronic.se eller tel 031-742 49 00. Välkommen!

• Kontroll över pedagogiska måltider• Kontroll över personal- och elevmåltider• Ingen manuell fakturering• Inga kontanter eller kuponger• Inga manuella löneavdrag• Samma system i hela kommunen• Uppfyller myndigheters redovisningskrav

Hitta rätt medarbetare direkt!med en platsannons i Kommunal Ekonominår du merparten av landets kommunalekonomer, ekonomichefer och kommunchefer. Och många fler.

Medlemstidning för

Kommunalekonomernas förening

Mötemed ...

# 1 2014

kommunal

Derk de Beer blev Årets Kommunalekonom 2013

Pedagog med läslustTeMa: SKolan landSTing

KröniKan

TeMa: SKolan

En marknad medfunktionshinder

landSTing

Stabila Jönköpingi lätt motvind

KröniKan

Anna Ekström: Trenden

i skolan kan vändas


S STRATEGISK PLANERING

GENOMFÖRANDERAPPORTERING

ANALYS VERKSAMHETS- PLANERING

För effektiv verksamhetsstyrning

Styr- och ledningssystem för kommunerÖver 80 kommuner arbetar idag i Stratsys. Från Sveriges tre största kommuner Stockholm, Göteborg och Malmö till några av de minsta. Just därför vet vi vilka krav som ställs!

- Verksamhetsplan- Nyckeltal- Intern kontrollplan- Fullskalig rapporteringsprocess

- Beslutsstöd- Webbpublicering- Visualisering av den röda tråden

www.stratsys.se

Stratsys omfattar verksamhetsstyrningsprocessens alla delar:

Annons liten kef med snurra.indd 1 2014-09-30 09:44:19

4ny KOMMunallagn Utredning om en kommunallag för framtiden.Utredare: Johan Höök. Slutredovisning senast 31 mars 2015. Finansdepartementet (Dir 2012:105).

utrEdning OM KOMMunal rEdOvisningn en särskild utredare ska se över lagen om kommunal redovisning. Syftet är att åstadkomma en ändamålsenlig redovisningslagstiftning för kommuner och landsting. Utgångspunkten ska bland annat vara att särskilt beakta de redovis-ningsprinciper som är av vikt för kommunsektorn. Redovisas senast 30 mars 2016. Finansdeparte-mentet. Dir. 2014:125.

sOcialtjänstEns Fia utrEds n Socialstyrelsen ska utveckla en modell för systematisk uppföljning av socialtjänstens arbete med att stödja personer med ekonomiskt bistånd till egen försörjning. Uppdraget avser att under-söka användbarheten av bedömningsinstrumen-tet FIa (förutsättningar för arbete). Uppdraget slutredovisas senast den 15 juni 2016.

handlingsplan För ElEKtrOnisKa inKöp n Konkurrensverket ska ta fram ett underlag till en handlingsplan för en genomgående elektronisk inköpsprocess. Uppdraget utförs i samverkan med Ekonomistyrningsverket (ESV) och i samråd med SKl. Redovisas senast 1 oktober 2015. Finansdepartementet S2014/6323/RU.

FOrtsatt utvEcKling av apOtEKs-indiKatOrEr n läkemedelsverket ska i samråd med Socialsty-relsen fortsätta utvecklingsarbetet med apoteks-indikatorer. Verket ska komma med förslag på hur

publiceringen av apoteksindikatorer ska genom-föras. Redovisas senast 31 mars 2015.

sKl n 24 OKTOBER: (senast) Regeringen presen-terar budgetpropositionen.n 12 NOVEMBER: Bokslutsdag i Malmö.n 18 NOVEMBER: Finansnätverk kommuner, Stockholm.n 18 NOVEMBER: Bokslutsdag i göteborg.n 24 NOVEMBER: Skatteverket presenterar slutligt taxeringsutfall.n 25 NOVEMBER: Bokslutsdag i Stockholm.n 27 NOVEMBER: Bokslutsdag i luleå.n DEcEMBER: SKl publicerar definitiva upp-gifter om PO-pålägg för år 2015.n 15 DEcEMBER: SKl publicerar prisindex OPI och VPI.

riKsbanKEnn 28 OKTOBER: Nytt beslut om reporäntan. Penningpolitisk uppföljning publiceras.n 4 DEcEMBER: Rapporten Finansiell stabilitet publiceras. n 16 DEcEMBER: Nytt beslut om reporäntan.

statsKOntOrEtn Statskontoret ska utvärdera livsmedels-verkets och kommunernas avgiftsfinansiering av livsmedelskontrollen. Detta mot bakgrund av brister i kommunernas utformning av avgifterna för kontrollen. Rapporteras senast 30 juni 2015.

scb n 16 DEcEMBER: Kommunalskatterna 2014. n 27 NOVEMBER: Kommunernas och lands-tingens finansiella tillgångar och skulder.n 4 DEcEMBER: Offentligt ägda företag.

KOnjunKturinstitutEtn 29 OKTOBER: Konjunkturbarometern. n 12 NOVEMBER: lönebildningsrapporten. n 26 NOVEMBER: Konjunkturbarometern.

rKan Under december lanseras verktyget ”Jämföra-ren” för användare som snabbt vill få en helhets-bild över en kommuns eller ett landstings resultat inom de centrala verksamheterna.

aKadEM ssrn Rapporten ”llS – målsättningen som för-svann” har publicerats. Rapporten visar bland annat att styrdokument hos både kommuner och Försäkringskassan inte sällan strider mot lagens intentioner.

KOnFErEnsErSaBO:s Ekonomidagar: n 4–5 NOVEMBER: göteborg.n 18–19 NOVEMBER: Stockholm.

Ekonomens agenda

KoMMunal eKonoMi #5 2014 7

redovisning

Standardisera verksamhets-revisionen i kommunsektorn!

n Det behövs en normering av vad som kan och får kallas kommunal verksam-hetsrevision. en standardisering är viktig för att öka förtroendet för revisionen, skriver anders Haglund och anders Hägg.

delar av redovisningsrevisionen i kommuner och landsting håller på att standardiseras. SKYREV (Sveriges Kommunala Yrkesrevisorer) har nyligen antagit ett utkast till vägledning rörande granskning av de finansiella

rapporterna, det vill säga årsredovisningen, ”Vägledning för redovisningsrevision”. Vägledningen bygger på ISA, (International Standards on Auditing). Vägledningen kommer, enligt vår uppfattning, att bidra till att tydliggöra mål och inriktning för en del av det kommunala revisionsuppdraget. Ytterst syftar standardiseringen till att säkerställa revisionens kvalitet.

Enligt vår uppfattning är det nu dags att också börja standardisera verksamhetsrevisionen. Idag finns ingen tydlig standard för kommunal verksamhetsrevision. Det innebär i klartext att det inte finns någon norm för vad som kan kallas revision och därmed ingen tydlig kvalitetsnorm. Detta riskerar leda till förväntansgap, missuppfattningar och en disparat prissättning. Vi riskerar att benämna olika typer av aktiviteter för revision även om de rimligen inte lever upp till en sådan kvalitetsnivå.

KOMMunEr Och landsting, som av olika skäl inte vill ge tillräckliga resurser och förutsättningar för revisionen, ska inte behöva och inte heller kunna benämna något för revision som inte uppfyller ställda krav. Revision kan ju faktiskt inte, och ska inte heller, vara vad som helst.

Diverse olika utredningar, analyser, utvärderingar och kartläggningar etcetera som görs på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna ska benämnas vid sina rätta namn! Sådana insatser är givetvis också relevanta inom ramen för ett revisionsuppdrag. SKYREV har visserligen utarbetat en vägledning för verksamhetsrevision, men vi anser att denna är för övergripande och inte räcker till.

Revisorernas uppgifter enligt kommunallagen är att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och

från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Det har, i en nyligen genomför studie, konstaterats att en majoritet de revisionsinsatser som genomförs har sin tyngdpunkt inom området intern kontroll. Väldigt få insatser syftar primärt till att pröva ändamålsenlighet och effektivitet utifrån tydliga kriterier. Det är ju knappast förvånande.

när dEt gällEr insatser för att granska intern kontroll finns det som regel metoder som uppfyller elementära krav för vad som kan benämnas revision. För ”rättvisade räkenskaper” är ju numera som nämnts ovan en standard på väg att implementeras. När det gäller att granska om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt är det betydligt svårare att upprätthålla en godtagbar ”revisionell nivå”. Skälet är givetvis att denna typ av granskning ofta är mer komplex. Det är därför, enligt vår uppfattning, inte så märkligt att det produceras förhållandevis få revisionsrapporter inom detta område. Ytterligare ett skäl är att denna typ av granskningar i regel är mer resurskrävande. Där resurserna är knappa finns inget eller ett mycket begränsat utrymme för denna typ av granskningar.

dEn KOMMunala rEvisiOnEn har varit föremål för flera utredningar under senare år och just nu pågår ytterligare en utredning. Syftet med samtliga utredningar har varit att stärka förtroendet för revisionen. Vi tycker att frågan om revisionens kvalitet borde ha berörts mer i dessa utredningar.

Ett tydliggörande, det vill säga en normering av vad som kan och får kallas revision skulle vara en viktig ingrediens i syfte att skapa ett ökat förtroende för revisionen. Den praktiska normeringen är, enligt vår uppfattning, en fråga för branschen att utveckla. Som sagt – saker ska benämnas vid sina rätta namn. ●

anders Haglund, partner, PwC.

anders Hägg, partner, PwC.

”Saker ska benämnas vid sina rätta namn.”


Tonsäkert förenings möte på Slakthuset n Trots att Slakthuset var namnet på den nya möteslokalen i Malmö gick före-ningsstämman lugnt till väga. alla styrelseledamöter valdes om och KeF tillfördes nygammalt blod i form av nyvalde hedersord föranden Staffan Moberg.

TexT: ToRBJöRn TenFälT BilD: anDRé De loiSTeD

var tionde medlem – 400 av 4 000 – var på plats när Kommunalekonomernas förening (KEF) avhandlade sitt hundrade verksamhetsår. Med föreningens tidigare bas Anneli Lagebro vid ordförandeklubban lotsades de effektivt

genom paragraferna.Bara fem av styrelsens ledamöter skulle väljas vid mötet,

med det överlappande system föreningen tillämpar väljs de övriga fem nästa år. Valberedningens ordförande Anders Haglund föreslog omval av vice ordförande Annika Hellberg och ledamöterna Charlotte Karbassi, Kristina Bertov, Stefan Tengberg och Niklas Anemo.

– Målet är egentligen att byta ut en eller två ledamöter varje år, men vi har haft en ganska kraftig omsättning de senaste åren. Alla fem är mycket engagerade och de två som suttit längst har bara varit med sedan 2010, sade Anders Haglund, som även han (och valberedningens ledamöter) blev omvald.

Styrelsens ordförande Peter Tellberg konstaterade

att bytet av möteslokal från Börshuset till det rymligare Slakthuset – eller Malmö Slagthus som det egentligen heter – var en positiv konsekvens av att medlemsantalet i föreningen och intresset för Kommek ökar. I geografisk mening var det en enkel match – lokalerna ligger bara ett par hundra meter från varandra i det expanderande området vid centralstationen.

FörEningEns vErKsaMhEt 2013 präglades av några större frågor. En var Vision 2025 (läs mer på sidan 10) som nu fanns presenterad i handlingarna inför föreningsmötet. En annan var planeringen och genomförandet av jubileet, med möten och festligheter på Cirkus i Stockholm som final. Styrelsen har även ägnat mycket tid åt att organisera om annonsförsäljningen till tidningen Kommunal Ekonomi, samt en risk och möjlighetsanalys av föreningens verksamhet.

Kansliet utökades från och med september med ytterligare en medarbetare, Helena Sjöholm, som har sin

hEdErs! Staffan Moberg valdes till heders-ordförande.


Föreningsmötet 2014

Tonsäkert förenings möte på Slakthuset placering i Västervik. En av hennes uppgifter har varit att utveckla föreningens program med kurser och konferenser. Under fjolåret arrangerade KEF totalt 74 kurser och konferenser med sammanlagt 2 800 deltagare.

Kurserna riktar sig i första hand till föreningens medlemmar, men 23 procent av deltagarna under förra året var inte medlemmar. Utbudet av kurser och konferenser riktade sig i första hand till förvaltningsekonomer inom sjukvård, omsorg, skola, socialtjänst, teknisk förvaltning, IT och personalekonomi.

En sOM i hög grad lett utvecklingen av föreningens kurs och konferensverksamhet är förre ordföranden Staffan Moberg. Han valdes in i styrelsen 1994, var under en period kassör, blev vice ordförande 2006 och verkade som ordförande 20102013.

En smula rörd mottog han nu utmärkelsen av sin efterträdare. Staffan Moberg tackade först för att ha blivit vald till ordförande, men rättade sig omgående och noterade att titeln numera är hedersordförande.

– Tack så mycket, det är en jättestor ära för mig. Lite dystert är det eftersom det betyder att man passerat bästföredatum, men man slipper ju betala medlemsavgift och det är ljuv musik för en smålänning, sade Staffan Moberg varpå Slakthuset fylldes av varma applåder. ●

”Man slipper ju betala med-lemsavgift och det är ljuv musik för en smålänning.”

utMärKt. anders anell tog emot utmärkelsen Årets Kommunal-ekonom 2014 av ordförande Peter Tellberg.

rEKOrd. Det var rekordmånga deltagare på föreningsmötet, närmare 400 personer.

tOnträFF. Pianisten Johan Möller lekemo spelade Chopin och lät publiken tävla i musik.



Vision 2025 sätter agendann På föreningsmötet antogs Vision 2025 som pekar ut riktningen för föreningens fortsatta tillväxt och visar på olika sätt hur kommunaleko-nomens yrkesroll kan stärkas.

styrelsen pekar ut tre områden som centrala för att nå visionen: kompetens, opinion och yrkesroll. För varje fokusområde finns

framgångsfaktorer och över gripande mål.

Kompetens handlar om hur KEF arbetar för att stödja medlemmarnas kompetensutveckling. Här ska föreningen skapa såväl fysiska som digitala mötesplatser.

Opinion. Föreningen behöver prioritera insatser som stärker debatten på det kommunalekonomiska området. KEF ska också vara aktiv i nätverk och olika grupper.

Yrkesroll handlar främst om hur föreningen kan stötta medlemmarna i deras yrkesroll, men även om att skapa ett ökat intresse för yrket kommunal ekonom.

arbEtEt MEd visiOn 2025 inleddes 2012. Förra hösten bjöd styrelsen in representanter från kretsstyrelserna för att tillsammans arbeta fram ett förslag till innehåll. Under våren 2014 har förankringsarbetet fortsatt med en rad möten och andra aktiviteter i kretsarna.

Visionen blir utgångspunkten för styrelsens arbete de kommande åren. KEF ska också jobba för att höja yrkets attraktivitet, till exempel genom att satsa på mentorskap, coachning och en certifiering som är specifik för kommunalekonomer. ●

plats på scEn. en sjungande styrelse? nej, men väl en presentation inför medlemmarna. Från vänster Stefan Tengberg, annika Hellberg, annika Wallenskog, niklas anemo, Charlotte Karbassi, erica Bjärsved, Jörg Bassek, Kristina Bertov och Samuel lundqvist. Presentatören och ordföranden Peter Tellberg höll sig blygsamt i bakgrunden och saknas på bilden.

FanFlyKt. Jan Karlsson, ekonom, flydde Flen för att fira med föreningen.

MinglarE. Jönköpings kommuns ekonomiavdel-

ning trivs i minglet efter föreningsmötet. Det här

har börjat bra, konstaterar ann-Marie andersson

och får medhåll av kollegorna Jenny Claesson

och Marie Danielsson.

bubblarE. Cecilia Måbäck och Gunilla Green uppskattar den blandning av bubbel och babbel som fyller Malmö Slagthus efter föreningsmötet. Till vardags är de ekonomer på utbildningsförvaltningen i linköping, nu passar de på att både bilda sig och njuta av Malmöfestivalen.

Förbrödring. Stefan Rydberg, revisor i Stock-holms stad, språkar med Sollentunas ekonomichef Håkan Wikman, Göran Persson, tf kommundirektör i Järfälla, och Thomas energård, ekonomidirektör Västerås. Trots sin oändligt breda gemensamma ekonomiska kompetens lyckas de inte räkna ut hur många KoMMeK de sammanlagt har bevistat.

Mingel

Vi jobbar aktivt för ditt resultat. Varje dag.Hos oss finns alla våra lokala kapitalförvaltare med sin samlade erfarenhet om vår marknad till för dig. Dessutom har du tillgång till en värld av expertis som finns via vårt globala nätverk. Det är helt unikt.

Dina intressen har alltid högsta prioritet för oss. Ring därför 08-562 347 00 redan idag för att se hur vi kan bli din långsiktiga partner när det gäller just dina investeringar.

Du kan även läsa mer på www.alfredberg.se/kommun

ANNONS KEF nr 5.indd 1 2014-10-06 16:01:29

Hur står det till med långsiktigheten? Överst på styrelsens och nämndernas dagordning borde ligga ekonomiska kalkyler och scenarier som sträcker sig långt fram i tiden men också konsekvens- och riskanalyser med koppling till de utmaningar omvärlden förser oss med. 70 % av Sveriges kommuner har dessvärre inte mer långsiktighet än vad lagen kräver, det vill säga 3 år. Men hur den kommunalekonomiska kalkylen ser ut för framtiden är en berättigad fråga, inte minst från kommunmedborgarna. Vi kan hjälpa er att göra kalkyler för olika alternativa scenarier och handlingsalternativ på 10–15 års sikt. Välkommen att kontakta oss.

Kontakt: Susanna Collijn, 010-212 48 37, [email protected]

www.pwc.se

Det räcker inte med 3 år



n För första gången höll KeF en hel seminariedag som en kunskapsmässig kick-off inför förenings-mötet. Hållbarhet var ett återkommande tema, sedd ur olika aspekter.

TexT: THoMaS PeTTeRSSon BilD: anDRé De loiSTeD

Ett gångbart tema under föreningsmötets inledan de seminariedag var hållbarhet. Att det inte bara var verbala skrämskott från föreläsarna fick alla klart för sig genom kraftiga lokala översvämningar i grannlänet Halland natten före

föreningsmötet.En mer tacksam illustration kunde alltså inte Nordeas

Sasja Beslik få till sitt budskap: använd kommunsektorns kapital för att jobba på en global förändring där vi balanserar naturresurser och klimatförändringar. Med talande exempel visade Sasja Beslik globala trender och den ökande konsumtionens omöjlighet. Men också på insikter och möjligheter.

– San Francisco ska avinvestera 580 miljoner dollar inom oljeindustrin inom fem år. Man inser att stater och oljebolag kommer att tvingas tänka om och aktiekurserna kommer att rasa, sade han och fortsatte:

– Tänk er en omallokering av kapital till företag vars affärsmodell INTE bygger på tillgång till billiga fossila bränslen. Vilken kraft det finns i det!

att rEsursErna inte räcker till allt vi vill ha, konstaterade även Kenneth Jildell på BIföretaget Qlik i inledningen av seminariet om verksamhetsstyrning. Därför gäller det förstås att driva verksamheterna så effektivt som möjligt.

– Rätt information till rätt person och i rätt tid, sammanfattade han verksamhetsstyrningens ABC elegant.

Han konstaterade vidare att om man vill öka effektiviteten, både hos individer och organisationer, gäller det ha en snabb återkoppling på det man faktiskt gör.

ITstrateg Bo Källmark gav sedan församlingen en kort rundtur i hur Malmö stad ökat kommunens styrförmåga med hjälp av relevant och tillgänglig information. Att anpassa informationen till de olika målgrupperna var en av flera viktiga framgångsfaktorer.

dEt Föll på Kpa pEnsiOns lott att knyta ihop säcken innan föreningsmötet. Håkan Svärdman inledde med att visa upp några välfärdstrender med bäring på social trygghet. Han kunde visa att såväl sjuk och inkomstförsäkringar som pensioner urholkats under senare år.

– Den klassiska bilden av pensionssystemet som en pyramid, med den allmänna pensionen som bas, måste vi revidera. Pyramiden blir allt mer en cylinder där tjänstepensionen utgör minst hälften av den pension vi får. Problem et är att allt fler saknar tjänstepension, sade han.

hållbarhEtschEF Eva axElssOn tog avslutningsvis upp tråden om den nödvändiga omallokering av kapital från fossilberoende till gröna investeringar.

– Pengar innebär makt. Och med makt följer ansvar, sade hon och konstaterade att kommunsektorns anställda verkligen bryr sig om hur sektorns pengar används, enligt KPA Pensions studier, sade hon och avslutade:

– Vi lägger ut alla våra aktieinnehav på vår hemsida. Det är ett sätt för oss att vara öppna och ovanligt för branschen. Vår strategi är inte att dra oss ur företag som handlar felaktigt. I stället stannar vi kvar och försöker påverka. ●

Full KOll. iT-strategen Bo Källmark i Malmö stad redogjorde för vad som kräv-des för lyckad verksamhets-styrning.

Hållbarhet röd tråd på seminariedagen

pEngars MaKt. nordeas Sasja Beslik presenterade en rapport där tio kommuners klimat engagemang och kapital placeringar studerats.

hOtad glOb. Vet ni hur många planeten Jorden vi behöver om alla på klotet skulle leva som vi gör i Sverige? frågade KPa:s hållbarhetschef eva axelsson publiken. Rätt svar? Fyra globar.

KOMMEK är över för den här gången.Träffade du oss och fick en enklare jobbvardag?

KOMMEK-mässan var som alltid innehållsrik och spännande och vi

hoppas att du hade chans att hälsa på i vår monter. Där presenterade

vi bland annat en helt ny version av Redovisning och Reskontra (RoR),

som kommer förenkla det dagliga arbetet på ekonomiavdelningarna

ännu mer.

Missade du oss på mässan? Hör av dig så berättar vi gärna mer om

hur vi kan ta fram en lösning som kommer förenkla er jobbvardag.

aditro.se

like Toggles 👥

Vi ger dig en enklare jobbvardagAditro är marknadsledande på att ta fram helhetslösningar för allt arbete inom HR och ekonomi. Det är komplexa funktioner, men tjänster som är lätta att använda. Vi kallar det kort och gott för “en enklare jobbvardag”.

Vi erbjuder flexibla helhetslösningarVår lösning för offentlig verk-samhet heter Aditro Business Suite. Den består av olika moduler, funktioner och tjänster som ni själva plockar ihop efter behov. På så vis får ni en helt skräddarsydd lösning där alla era behov tillgodoses.

Vi hjälper er att komma igång snabbtGenom att kombinera våra egna komponenter med marknads-ledande partners kan vi samla alla de funktioner ni önskar i en och samma lösning och med samma gränssnitt. Enklare än så kan det inte bli!


KOMMEK 2014

Bokföringshumor och valdebatt invigde KOMMEK

n invigningen av KoMMeK 2014 i Malmö arena bjöd på en djärv mix. Körsång, lovsång till hem-bygden, teater, politisk debatt och en ny typ av komik: bok-föringshumor. Det var upptak-ten på en mässa som tog rygg på valspurtande politiker och ekonome r med kunskapsdriv.


har det hänt något sen sist? ropade Johan Wester som drog igång KOMMEK på känt Hipphipp manér och fick fart på allt från skolekonomer till kommunalråd.

Fast, när det var dags för invigning av det 13:e KOMMEK i ordningen tog förstås SKL:s ordförande Anders Knape över taktpinnen.

– Jag kan konstatera att den varma sommaren gjorde att jag slapp måla spröjsade fönster. Det får någon annan göra nu i höst, förhoppningsvis med hjälp av ROT, sade han med en snitsig politisk vinkel.

andErs KnapE hann också med att slå ett slag för en av sektorns viktigaste frågor, rekryteringen av ungdomar, innan han lämnade över scenen till Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh och regionrådet Pia Kinhult. De båda hälsade besökarna välkomna till Malmö och Region Skåne.

– Malmö är en talangstad, en stad full av talanger från 170 av världens länder. Vi ska vara en stad där alla ska få ta del av det goda, sade Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Teater Spotlight tog sedan vid med en liten sedelärande föreställning. Brukaren Britta hade ramlat med påföljd att hon blivit allt mer stillasittande och i behov av bistånd. Fast, egentligen var rädslan för att ramla igen det värsta. Istället för bistånd tränade en sjukgymnast upp rörlighet och självförtroende hos Britta med musik som hjälp. Resultatet? Sparade pengar, ett bättre liv för Britta och ett tillfälle för socialförvaltningens ekonom att fundera över hur den ovanliga behandlingen skulle bokföras …

dEtta gav i sin tur Johan Wester ett utmärkt tillfälle att lansera ett nytt begrepp: bokföringshumor. Han testade publiken, eller rättare sagt revisor Tommy Persson från Hörby, på några konton från Kommun Bas 13. Kontot 5010, lokalhyra, var enkelt. Däremot krävde konto 1292 lite funderingar:

– Det är djur som klassificeras som anläggningstillgångar. Du, det här går ju bra! Det kan vi turnera med landet runt med, du och jag, sade Johan Wester till publikens bifall.

invigningEn avslutadEs med en politisk temperaturhöjare inför valet: en ekonomisk debatt mellan Mikael Damberg (S) och Anna Kinberg Batra (M) med Dagens Samhälles Mats Edman som moderator.

Debatten avlöpte utan stora överraskningar eller självklar vinnare, men var en god illustration till ett KOMMEK som präglades av valåret och av ett bredare anslag i utbudet än tidigare. ●

”Malmö är en talangstad.”

nytänK. Brukaren Brittas väg till hälsa följde inte handboken.

dEbatt. Mats edman fick fart på anna Kinberg Batra (M) och Mikael Damberg (S).


”Ta ett kliv framåt!” Omvärldsbevakning är ett av många om

råden där ekonomer kan spela en mer framskjuten roll än tidigare.

– Vi är alla mycket välutbildade, men behöver bli bättre på att föra ut vår kunskap,

förklarade Anna Cederqvist när hon tillsammans med kollegan Christina Olsson diskuterade kommunalekonomens nya roll.

Som ekonomichefer i Lidköping (Anna) och Skövde (Christina) ägnar de mycket tid åt att utveckla yrkesrollen. Idag handlar den inte bara om att ha koll på siffror – ekonomerna tar också en allt mer aktiv del i verksamhetsutveckling och planering.

lidKöpings KOMMun möter förändringen genom att sedan fem år tillbaka driva ett utvecklingsprogram för samtliga sina ekonomer. Med bättre kunskaper i till exempel juridik och presentationsteknik rustar de sig för delvis nya arbetsuppgifter.

– Vi skaffar oss kunskap tillsammans. Det är viktigt att vi kan kommunallagen, utvecklar den pedagogiska rollen och lär oss att förmedla vår bild till politiker och medarbetare, sade Anna Cederqvist.

Den framtida ekonomirollen mejslas också fram i ett program som genomförts bland ekonomicheferna i de 15 kommunerna i före detta Skaraborgs län.

– Vi försöker få ekonomerna att kliva fram och ta en mer aktiv roll i kommunledningen. Ekonomer behöver finnas med i omvärldsbevakningen. Vad betyder stigande vatten för behovet av kommunala investeringar? sade Christina Olsson.

åtta av dE FEMtOn kommunerna i Skarborg har färre än 10 000 invånare, flera har sjunkande befolkningstillväxt och minskande skatteunderlag. De fördjupade kontakterna mellan ekonomerna har inte bara höjt kunskapsnivån, det har också resulterat i större samsyn om de ekonomiska villkoren för regionen.

Seminarieledaren NilsHugo Johansson väckte frågan om var de nya ekonomerna finns och om de har rätt kompetens. Behövs det en specialinriktad utbildning? Christina Olsson konstaterade att det finns ganska gott om redovisningsekonomer, men att specialistekonomer inom olika områden ofta är svårare att rekrytera. För att underlätta framtida bemanning och visat att offentliga sektorn är en intressant arbetsgivare har Skaraborgskommunerna täta kontakter med högskolan.

I en mer aktiv ekonomroll ingår också fler etiska överväganden.

– När lagar och regler inte räcker till måste vi ta ett steg fram och använda den inre kompassen. Vi måste fundera över vilka vi är till för, sade Anna Cederqvist. ●

KOMMEK 2014

n Budskapet från Skaraborg var tydligt: ekonomerna måste ta ett steg framåt och bli mer aktiva i över-gripande frågor. Den ekonomiska kompetensen behövs i kommunledningen.TexT: ToRBJöRn TenFälT

OMvärld. Christina olsson såg värdet av att lyfta blicken.

spEla rOll. ekonomicheferna Christina olsson och anna Cederqvist ville gärna se ekonomerna ta en ännu mer aktiv roll.


KOMMEK 2014

seminariet 50 nyanser av styrning var ett av mässans mest välbesökta seminarier. Inledande Sven Siverbo från Karlstad universitet gav en kort exposé över

utvecklingen från 1970talet och framåt. Grundantagandet var, på goda grunder, att styrningen ökat under en längre period:

– På 1970talet var allt mycket enklare. Idealet var den långsiktiga planeringen, det mesta var centraliserat och detaljstyrt, sade han.

För åhörarE med några år inom sektorn blev styrformerna alltmer bekanta när vi närmade oss nuläget. Liksom summeringen:

– Vi är bra på att lägga till nya former av styrning. Men dåliga på att ta bort det gamla. Det kan liksom vara bra att ha, sade Sven Siverbo och auditoriet hummade igenkännande.

Varför då denna överdos av styrning? Ja, en förklaring är förstås att det finns ett stort utbud av verktyg och metoder. En annan att efterfrågan och tilltron till styrverktygen är nästan eller lika stor.

– De luckor som den formella styrningen lämnar fyller vi igen med värderingar, en inre kompass som ska leda oss rätt, konstaterade Sven Siverbo.

hEnriK cäKEr från Handels i Göteborg exemplifierade styrmodellen med hur man bygger ett hus. I första stadiet har man en vision om ett hus och i verktygslådan har man då organisation, formella styrmedel och informella styrmedel.

Delarna måste samverka om det ska fungera. Problemen kommer om man ändrar sin vision om hur huset ska se ut och ligger kvar med samma verktygslåda. Eller om man har gott om spårskruvmejslar i lådan, men inga spårskruvar på väggarna längre …

– Vid krockar vinner de formella styrmedlen över de informella. Eller, som det stod i slutraden på ett veckomejl från en arbetsgivare ”Obey this or you will be terminated”.

prOblEMEt är styrMOdEllErna bygger på olika logiker, de funkar helt enkelt inte särskilt bra tillsammans .

Så, vad göra? Ja, de tre såg en viss avbyråkratisering inom räckhåll, en rörelse mot att förenkla för medarbetare och befria cheferna från en del styrningsadministration.

jOhan åKEssOn från Handels i Göteborg kunde även ge konkreta råd om hur problemet skulle åtgärdas. Att ställa frågan ”vad är nödvändigt” var en bra början. Och att

våga rensa bland mål och verktyg för att utforma sin egen styrmodell.

– Ni kommer alltid att hitta någon som älskar det styrsystem ni vill ta bort. Att ta bort det gamla är svårare än att införa nytt, sade Johan Åkesson.

När det gällde användningen av styrningen var ett avslutande råd att sätta av tid till samtal med de berörda.

– Det är svårt att fånga en verksamhet i formella rapporter. Det behövs tid för samtal. Kommunikation är centralt för att bygga förtroende, i synnerhet som styrinformationen ofta är motstridig. ●

Moden inom organisation och styrning 1970 Planering1980 Decentralisering1990 Marknadisering 1.0 (nPM)1995 SaM, se verksamhetens helhet2000 Mätning och jämförelser2005 Marknadisering 2.0 (loV) 2010 lean

”Ni kommer alltid att hitta någon som älskar det styrsystem ni vill ta bort.”

50 nyanser av styrning

n Verksamhetsstyrning, ska det vara så svårt? Tre frejdiga forskare gav ett stycke historia, ringade in problemet, fann diagnosen ”överdos” och gav förslag på gångbara lösningar.


histOria. Sven Siverbo gav historiska perspektiv.

lösning. Mikael Cäker såg möjliga lösningar.

prOblEM? Johan Åkesson ringade in styrningens problematik.


KOMMEK 2014

Kollat

lena Fischer, kommunchef, lysekil:– egentligen gillar jag inte mässor, men den här ger så bra tillfällen att träffa kollegor. inledningen var väldigt bra eftersom den satte in ekonomin i ett sammanhang.

Marie-louise bergquist, förvaltningschef samhällsbyggnad, lysekil:– Jag hade inga direkta förväntningar när jag åkte hit, mest uppskattar jag det avslapp-nade sättet att umgås. i pauserna mellan seminarierna har jag haft många intressanta samtal.

jan åke andersson, före detta kommunalråd (s), bollebygd:– alla partier pratar om vård, skola och om-sorg, men vi vill ju också ha bra och miljövänli-ga kommunikationer. Jag vill ha mer diskussion om hur vi ska få de här delarna att gå ihop.

calle blomberg, controller, vgr, kollektiv-trafiksekretariatet:– Jag har hållit mig till seminarier om finansie-ring. Vi står inför stora utmaningar för att kun-na finansiera välfärden. För mig består välvärd även av trafik, infrastruktur och bostäder.

Mia stenudd, hr-strateg, äldreförvaltningen stockholms stad:– Mässan har motsvarat mina förväntningar, även om jag var lite skeptisk mot att det skulle bli så mycket folk. Det är kul att få lite bekräf-telse på att vi jobbar ganska bra där hemma.

nima andacheh, jurist, äldreförvaltningen stockholms stad:– Så här långt har det varit väldigt intressant och jag har lärt mig en hel del nytt. Jag är själv jurist men har hittat flera seminarier som gränsar till det jag håller på med.

”Gör skolans resurs fördelning begriplig”

n Hur många av er har en resursfördelningsmodell som baseras på socioekonomiska kriterier? Hälften av åhörarna räckte upp handen som svar på samtalsledaren annika Hellbergs fråga.

TexT: ToRBJöRn TenFälT

sedan 1 juli i år finns en ny paragraf i skollagen. EvaLena Arefäll, utredare på Sveriges Kommuner och Lands

ting, SKL, läste upp den: ”Kommuner ska fördela resurser till utbild

ning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.”

SKL ogillar paragrafen och menar att det följer med ansvaret för skolan att fördela resurserna efter behov. Lagtexten är onödig.

– Det optimala sättet att fördela resurser finns inte. En socioekonomisk resursfördelning löser inte allt. Det kan finnas skillnader mellan skolor som inte har med

skillnader i elevsammansättningen att göra, framhöll EvaLena Arefäll.

hOn undErströK OcKså att det är viktigt att skilja på kommunens olika roller. Den socioekonomiska fördelningen av resurser gör kommunen i sin roll som finansiär av både kommunala och fristående skolor. Den fördelningen ska vara konkurrensneutral på lika villkor. Därefter kan kommunen som huvudman och ansvarig för sina skolor göra en omfördelning mellan de egna skolorna, på samma sätt som fristående skol huvudmän kan göra.

Sundsvalls kommun gjorde nyligen om sitt resursfördelningssystem då den förra modellen var svår att förstå. Från årsskiftet skiljer man till exempel mellan skolpeng och strukturpeng.

– Vi räknar ut strukturtillägget en gång om året och då gäller det för ett läsår. Då vet skolledare hur mycket pengar de har fått för det socioekonomiska, förklarade Ulf Fryklund, ekonomichef vid barn och utbildningsförvaltningen.

Han påminde om vikten av att hela tiden

diskutera vad som är syftet med resursfördelningen. Är det till exempel att fördela en begränsad summa pengar eller att ta flera kliv framåt och öka måluppfyllelse? Sundsvall har satt upp målet att vara bästa skolkommun 2021.

undEr dEn panEldisKussiOn som följde i slutet av seminariet lyftes just begripligheten fram som avgörande för att en fördelningsmodell ska kännas legitim och överleva.

– Det man inte begriper är man emot. Det man förstår är man ofta för. Därför är det jätteviktigt att göra modellen begriplig och kunna visa vad den bygger på för beräkningar, sade Boel Vallgårda, uppdragsstrateg i Uppsala kommun.

Och hur gick det i Sundsvall – blev det någon skillnad med den nya modellen?

– Den skola som gynnades mest fick nästan en miljon kronor mer än tidigare. Det blev en viss omfördelning mellan fristående och kommunala skolor till de kommunalas fördel. Men även några fristående fick mer pengar, rapporterade Ulf Fryklund. ●

gOtt noG. Den optimala resursfördel- ningen finns inte, ansåg eva-lena arefäll, SKl. ulf Fryklund, Sundsvall och Boel Valgårda, uppsala, lyssnar.


Ökat tryck på politikernan uppdrag: politiker. utmaning: utöva ledarskapet. – Vi får spela med de bollar vi har och lägga fokus på det vi ska vara riktigt bra på, säger Tomas Mörtsell (C), kommunalråd i Storuman.


utmaningarna i det politiska ledarskapet består inte bara av ansträngd ekonomi och en åldrande befolkning. Hur påverkas möjlig heterna att leda av att det är så många aktörer som lägger sig i? undrade samtals

ledaren Lars Mogensen.Staten fick sig flera kängor. – Tendensen är att staten inte litar på kommuner,

regioner och landsting. Det begränsar oss från att ta vårt ansvar gentemot medborgarna, sade Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg.

Katrin stjErnFEldt jaMMEh (S), kommunstyrelsens ord förande i Malmö var bekymrad över att staten detaljreglerar och samtidigt trappar upp medborgarnas förväntningar på välfärden:

– Ger man inte oss möjlighet att styra tror jag att det på sikt slår hårt mot förtroendet. Folk har inte koll på vilken nivå som har ansvar för vad.

Tomas Mörtsell (C), gav sin bild från kommunalrådsposten i Västerbotten:

– Världsekonomin är svår att påverka från kommunfullmäktige i Storuman. Vi får spela med de bollar vi har och lägga fokus på det vi ska vara riktigt bra på.

Han konstaterade att den kommunala ivern att bygga upp nya organisationer inte heller främjar förmågan att styra.

– Det ligger en förbannelse i att vi politiker bygger upp, men aldrig tar bort något. Region Västerbotten är bra, men vi klarar inte av att skära i någon annan del av organisationen. Alla andra nivåer är kvar.

åsa KullgrEn (s), landstingsstyrelsens ordförande i Södermanland, framhöll att den kommunala och regionala indelningen måste bli bättre anpassad till att fler och fler människor flyttar till storstorstäderna. Sammanläggningar är nödvändiga för att upprätthålla servicen.

– Även om det är tråkigt att komma längre bort från människor måste vi se över kommunernas storlek och den regionala strukturen. Vi måste kunna ge den sjukvård och andra tjänster som invånarna efterfrågar.

Panelen återkom flera gånger till politikerrollens förändring. Det ökade trycket från både väljare och media ställer nya krav. Katrin Stjernfeldt Jammeh konstaterade att många medborgare är mer pålästa idag jämfört med för 10–15 år sedan:

– De förväntar sig att få svar snabbt och det måste vi lära oss att hantera.

vad näringslivEt kan lära av politiken var ytterligare ett tema under diskussionen. Peter Danielsson pekade på en grundläggande skillnad:

– Politiken är mycket mer komplex än näringslivet, vi måste leda med goda argument, där har företagsledarna en del att lära av oss.

Att leda en partigrupp är inte det samma som att vara chef, underströk Birgitta Losman (MP), regionråd i Västra Götaland. En bra politiker formar politiken tillsammans med andra, fångar in alla synpunkter och ser till att de som suttit tysta under ett möte ändå kommer till tals. Förtroendevalda som inte förstår sin roll gav hon inte mycket för.

– Jag är allergisk mot att politiker leker affärsmän, sade Birgitta Losman. ●

”Det ligger en förban-nelse i att vi politiker bygger upp, men aldrig tar bort något.”

trycKt. Staten ökar trycket på kommunerna, konstaterade Peter Danielsson (M) från Helsingborg. Åsa Kullgren (S) från landstinget i Södermanland flankerar.


xxxxxKOMMEK 2014 Mätt. lund har det

mesta, inte alltid en fördel, enligt

stadsdirektör anette Henriksson. Direktörer i

ledande samtaln Hur skapa hunger efter utveckling i en mätt kommun? – Befolkningen har ökat under 80 år, vi behö-ver inte anstränga oss. Då är det svårt att vara ledare, sade anette Henriksson, kommun-direktör i lund.


samtalet om ledarskap mellan tre kommundirektörer synliggjorde ett och annat som de har att brottas med:

Komplexitet, ökande tempo och politiker som inte alltid är så lätta att begripa.

– Det svåraste för mig är när jag inte förstår den politiska logiken. Jag är fyrkantig och logisk och vill mötas av rationella argument. Men några sådana får jag inte, sade Martin Andreae, stadsdirektör i Södertälje.

I en kommun med skyhög arbetslöshet och där hälften av invånarna har utländsk bakgrund möter han helt andra förväntningar än i Jönköping, där han var högste kommunchef till för två år sedan.

– Tidigare har jag jobbat mycket inifrån och ut, men det är inte möjligt i Södertälje. Våra invånare vet inte alltid om en fråga är kommunal eller inte. Vi företräder territoriet, inte kommunen. Allt som är angeläget för invånarna är vårt uppdrag.

anEttE hEnriKssOn, kommundirektör i Lund, konstaterade att kommunen har allt man kan önska sig och att det gjorde henne bekymrad.

– Det är svårt att vara ledare i en kommun som är mätt.

För att inte medarbetarna ska slöa till har hon startat något hon kallar en intern kulturresa.

– Jag vill att man sträcker sig lite länge och ta ett större ansvar än det egna området. Som ledare skapar jag ramverk så medarbetarna kan få ut sin kreativitet.

För att få in nya tankar och idéer har Anette Henriksson regelbundna kontakter med bland annat universitetet och kyrkan. Hon har också bjudit in företagsledare för att resonera om hur kommunen kan attrahera nya talanger.

HansGöran Lindvall, kommundirektör i Klippan, använder sitt ledarskap till att

skapa en positiv bild av kommunen, efter tidigare nedläggning av flygflottiljen och problem med rasism i slutet av 1900talet. I samarbetet med andra ledare uppskattar han prestigelöshet:

– Har man med prestigelösa personer att göra löser sig det mesta.

saMtalslEdarEn jan sturEssOn ville veta vilka fler egenskaper kommundirektörerna värdesatte.

– Jag uppskattar den som kan lyfta blicken och sätta in problem i större sammanhang, sade Martin Andreae.

Anette Henriksson ville framför allt se handling. Och för att få hungrigare medarbetare ökar hon gärna takten i både beslut och verkställighet.

– Jag älskar tempo och vill fatta beslut tillsammans med andra, inte krypa in i ett rum. ●

Ekonomerna vässar Inköp Gävleborgn effektivare inköp tillsam-mans med grannarna hjälper Söderhamn att få ordning på ekonomin. – än är vi inte framme vid sparmålen, men det börjar ge klirr i kassan, sade kommunens redovisningschef anna Forsell.


inköp Gävleborg handlar varje år för fyra miljarder kronor.

– Det är hysteriskt mycket pengar, som vi i huvudsak lägger på lokala leverantörer i våra tio kommuner. Det gör det möjligt att skapa bra leveranser och påverka dem i den riktning som politiken vill, förklarade Johan Almesjö, förbundsdirektör i den kollektiva inköpsorganisationen.

Många av de 400 upphandlingar Inköp Gävleborg genomför varje år är gemensamma. Förbundet ägs av de tio kommunerna i länet och har rätt att teckna avtal för medlemmarnas räkning.

– På områden där vi tidigare inte konkurrensutsatt inköpen går det att spara femtio procent. Vi har också fått mycket bättre koll på inköpsbehovet, framhöll Anna Forsell.

MEd Ett tapp på 200 invånare om året har Söderhamns kommun en ansträngd ekonomi. Det nya sättet att tänka kring gemensamma inköp och utnyttja möjligheten till ehandel har gjort det lättare att tackla omfattande sparpaket.

– Besparingskravet gav vind i seglen åt förändringsarbetet. Alla våra förvaltningsekonomer finns samlade på en central ekonomienhet. Att vi pratar så mycket inköp där gör att vi lättare har kunnat förmedla budskapet långt ut i verksam heterna.

Att ekonomerna haft en så framträdande roll i arbetet har bidraget till att hela förvaltningen nu blivit bättre på att tänka i ekonomiska termer, menade Anna Forsell:

– Tidigare kunde alla göra beställningar, men nu har vi gjort det svårare. Det är inte längre lika lätt att springa ner på stan och handla.

anna FOrsEll trOr att även det lokala näringslivet insett att det i längden vinner på att kommunen är trogen de avtal den ingår via Inköp Gävleborg.

Regelverket kring upphandlingar är detaljerat, men Johan Almesjö ser inte LOU som ett hinder.

– Lagen är tillräckligt bra och vi behöver tillämpa den på ett bra sätt. Däremot ser vi ju att det kostar både kraft och pengar att göra fel, konstaterade han. ●


KOMMEK 2014

n För att bli bättre på att fatta beslut måste vi lära oss att ställa rätt frågor, predikade ari Riabacke, doktor i besluts-analys: – en läkare skriver inte ut medicin utan att först har träffat patienten och ställt en diagnos.


information var ett av nyckelorden när Ari Riabacke, konsult och forskare, föreläste på temat ”Fatta bättre och snabbare beslut”.

– Mer information får oss att känna oss tryggare. Men mer information får oss absolut inte att automatiskt bli bättre beslutsfattare. Tvärtom pekar det mesta på att hälften så mycket är dubbelt så bra, sade han.

Varför samlar vi då på oss så stora mängder information innan vi fattar beslut? Enligt Ari Riabacke handlar det om rädsla.

– Vi är rädda att ta beslut. Det är mysigare att bolla runt med information än att fatta beslut.

ari riabacKE är ekonom i botten, men har forskat i data och systemvetenskap och framför allt inriktat sig mot risk och beslutsanalys. Tillsammans med sin hustru Mona Riabacke har han skapat Beslutspyramiden för att visa hur beslutsfattande går till.

– Vi har all information och teknik vi behöver. Men för att fatta bättre beslut

måste vi gå till människorna och ställa rätt frågor.

Dagligen fattar vi tusentals beslut. Valmöjligheterna har aldrig varit fler än nu, men samtidigt har våra hjärnor förändrats väldigt lite sedan stenåldern. Eller för att använda Ari Riabackes ord:

– Rent evolutionärt är det en kafferast sedan vi bodde i grottor.

han ansEr att Många lägger ned alldeles för mycket tid på beslut som i ett större samman hang är oviktiga – som till exempel valet av elleverantör – och glömmer fråga sig vad man vill med sitt liv.

– Ni som ekonomer får inte skicka ut så mycket information som organisationen vill ha, då kommer den knarka ihjäl sig. Ni måste vara ett informationssystembolag och bara portionera ut lite lagom.

Ari Riabacke uppmanade åhörarna att ta reda på vilka de 3–5 viktigaste besluten är för organisationens överlevnad på kort och lång sikt.

– Lyckas vi inte få koll på dem kommer vi att lägga alldeles för mycket tid på sådant

som är mindre viktigt och för lite tid på det som är riktigt viktigt.

Ari Riabacke uppehöll sig också en hel del vid sin tes att vi människor är programmerade att tänka gammalt och gå på upptrampade stigar. Vi känner igen mönster och det triggar oss.

vi anställEr pErsOnEr med samma yrkesmässiga bakgrund och samma intressen som oss själva. De klär sig som vi och talar samma språk.

– I själva verket ska vi anställa en riktig dåre. Det måste finnas kritiska röster i varje grupp. Om vi ska fatta bättre beslut måste vi hitta någon som tänker annat.

Att likrikta sitt beteende och bete sig konformistiskt är en av människans starkaste drivkrafter och har hjälpt oss hålla ihop flocken i väldigt många år. Obehaget inför att hålla tal beror på att man kryper ut från gruppen och hamnar på fel plats, förklarade Ari Riabacke:

– I Sverige har det blivit viktigare att inte göra fel än att göra rätt. Låt oss ändra på det! ●

Om konsten att fatta besluthälFtEn oK. Vi blir inte automatiskt bättre beslutsfattare av mycket information, sade ari Riabacke.

infonets kvartett Kristina Thim, Cathe-rine Borgkvist, Jenny Rollgard och inger lundman hade kommit till mässan lika mycket för att lyssna på kunderna som för att berätta om sina produkter.

på golvet

utställaren infotool s Soile Pättinie mi var mer än nöjd med dagarna i montern. Hon räknade med att återvända till KoMMeK 2016.

arrangören KeF:s Karl-erik norlander höll ett vakande öga över mässan. Mellan varven slog han ett slag för Kommunal ekonomi och KeF.

Konkurrensverkets elisabeth Åkrantz berättade gärna om verkets nya enhet för upp-handlingsstöd som ska under-lätta för kommunsektorn.


Medlemssamråd 2015 – boka in nuMellan 13 januari och 5 februari äger Kommuninvests medlemssamråd rum på 18 orter runt om i landet. Samråden är en viktig kanal för information, inspiration och goda samtal i Kommuninvests ägarkrets. Inbjudna att delta är förtroendevalda och ledande tjänstemän i Kommuninvests 280 ägarkommuner och -landsting.

Se vilket datum och vilken ort som passar dig på www.kommuninvest.se

Kommuninvest är ett samarbete mellan Sveriges kommuner och landsting för att tillsammans förbättra villkoren på marknaden för kommunal lånefinansiering. Vi är kommunsektorns största långivare och finansierar de svenska lokala och regionala sektorernas utveckling – i dag och i framtiden.

Vägen till världens mesta självstyre

n avslutningen på KoMMeK stod för-fattaren, historikern och samhälls-debattören Gunnar Wetterberg för. lättsamt kåserande ledde han publiken genom den kommunala självstyrelsens historia.


han startade i medeltiden med konstaterandet att samhället alltid ömmat för att inte låta de mest utsatta gå under. Först i form av hospital och

allmosor. Senare, under reformationen och Gustav Vasa, institutionaliserades fattig vården i 1571 års kyrkoordning.

– Där stadgades att sockarna skulle ta hand om fattigvården. Det är den kommunala självstyrelsen dopattest!

rEdan undEr 1600-talEt lades allt mer av uppgifter på socknarna, inte minst då den mindre angenäma uppgiften att skriva ut soldater till de ständiga krigen. När så 1862 års kommunförordningar gav den kommunala självstyrelsen dess formella plats var det ingen stor omställning. Däremot gav det en hygglig grund för att möta den omställning urbanisering och industrialisering skulle komma att kräva.

Maktdelningen mellan stat och kommuner, där kommunerna stått för allt mer av samhällsbyggande, är ett signum för Sverige. Gunnar Wetterberg gav Malmös hemmason Gustaf Möller en central roll för framväxten av folkhemmet, byggt på kommunalt bostadsbyggande, kommunala skolor och kommunal äldreomsorg.

Kommunerna har fyrdubblat sin andel av BNP sedan 1950. Idag är kommunsektorns ekonomiska tyngd både ett problem och en möjlighet. Sektorns förmåga att hantera finansiella kriser är avgörande för stat och samhälle.

– När krisen kommer måste ni reagera och hur ni agerar blir viktigt. Ingen annan sektor kan öka eller minska personal styrkan lika snabbt.

därvidlag KundE dOcK staten vara lugn, ansåg han. Kommunerna har blivit mycket bättre på att hantera sin ekonomi de sista 20 åren.

– Därför är kommunekonomerna så viktiga. Jag kan därför inte begripa varför inte varje finansminister tar tillfället att träffa er här på KOMMEK. Ni är de bästa kollegor han kan önska sig när det gäller att hantera nästa finansiella kris. ●

vasatid. Gunnar Wetterberg dopfäste självstyret till 1571.


Dalarna väljer väg – utan SDn landstingsvalet innebar att Dalarna troligen går en rödblå eller rödgrön höst till mötes. För att undvika vågmästa-ren Sverigedemokraterna vill de största partierna samarbeta. utmaningarna är många för landstinget som ofta får höra att det har sämst ekonomi, de längsta köerna och högsta skatterna.

TexT: aGneTa BoRGSTRöM

l andstingsrådet Ingalill Persson (S) är obeveklig på en punkt: Sverigedemokraterna (SD) ska inte släppas in i någon majoritetsregering i landstinget.

– Det handlar om demokratiska grunder. Vi har helt olika värderingar så det går inte att samarbeta, menar kvinnan som länge haft maktpositionen i landstinget.

Socialdemokraterna har suttit vid rodret ända sedan 1926 i landstinget. Tillsammans med MP och V verkar det rödgröna blocket också behålla makten även detta val, då det är större än de fyra borgerliga partierna och Dalarnas sjukvårdsparti tillsammans. Mellan blocken lurar vågmästaren SD som gick starkt fram, från fyra till åtta mandat.

Under åren som gått har partiet röstat med det ena eller det andra blocket, vilket gett en viss osäkerhet inför fullmäktiges beslut. Ingalill Persson är dock övertygad om att övriga partier kommer att hitta fram till ett samarbete, om inte annat för att lösa de kniviga problemen med svår ekonomi och kompetensbrist som finns på dagordningen.

BIlD

: la

ND

STIN

gET

Da

laRN

a/

Ma

RIE

ERIK

SSO

N

invånare: 277 349utdebitering/skattesats: 11,16 kronorOmslutning: 8 071 miljarder kronorsoliditet (inklusive ansvarsförbindelsen): -150 procentantal sjukhus: 5, varav 2 akutsjukhusantal vårdcentraler: 29, varav 24 i egen regi och fem privataresultat 2013: - 99 miljoner kronor (enligt balanskravet +129)Ekonomisk styrmodell: anslagsfinansiering dominerar. inom vissa serviceområden ”köp/sälj”. inom hälsoval särskild ersättningsmodell (uppdrag).läkarbesök per invånare: 1,2 besök annan personalkategori per invånare: 1,1vårddagar per invånare: 1,0

dalarnas läns landsting

distriKtssKötErsKan sofia nordlund dicander på barnavårdscentralen i jakobsbergsgårdarna och ismahan, fyra månader ung.


landstingsresan

Dalarna väljer väg – utan SD

”Vi kan inte samarbeta med SD av ideologiska och etiska skäl. De vill till exempel avskaffa all tolkservice för invandrare i sjukvården.”

John armbrecht.

Peter Hansson.

Jan Wiklund.

ingalill Persson.

– Vi har utmaningar som kräver att vi jobbar tillsammans. Utmaningarna i sjukvården är att klara personalförsörjningen, ekonomin och klara av införandet av ny medicinsk och teknisk utveckling, säger Ingalill Persson.

Från oppositionslandstingsrådet Jan Wiklund (M) hörs samma tongångar.

– Vi kan inte samarbeta med SD av ideologiska och etiska skäl. De vill till exempel avskaffa all tolkservice för invandrare i sjukvården. Nu finns det två alternativ, antingen att S och MP styr vidare eller att S, MP och vi i M samarbetar, säger Wiklund.

dEt blir MycKEt att ta tag i för den kommande lokala regeringen. Landstinget blödde under många år pengar till den grad att revisorerna undrade om tinget kunde få ansvarsfrihet. Vid ingången av 2011 vidtogs en omfattande åtgärdsplan, strukturförändringar gjordes, bemanningsnivåerna minskade, avgiftshöjningar gjordes, som ledde till en förbättrad ekonomi motsvarande i runda tal 200 miljoner kronor.

Under de senaste åren har Dalarna redovisat ett samlat överskott, dock kvarstående lägre än önskvärt läge (budget). Sammantaget finns ett ackumulerat underskott på drygt 800 miljoner kronor som ska återställas. Ekonomidirektören Peter Hansson har därför bråda dagar i mitten av september. Han går igenom de senaste kvartalssiffrorna som efter en utmanande sommar personalmässigt sannolikt kommer att leda till ett ekonomiskt tapp under året.

– Sommaren ser ut att kosta 3035 miljoner kronor mer än förra året. Dalarna har bekymmer ekonomiskt och har inte fullt ut hittat rätt. Vi har svårt att rekrytera kompetensen, främst allmänläkare och sjuksköterskor, som behövs och tvingas till dyra lösningar. Sjukvården visar ökade volymer och en högre vårdtyngd, säger Peter Hansson.

saMtidigt insEr han hur svårt det är att minska det ständigt ökande behovet av hyrpersonal, ökade kostnader för läkemedel, allt fler multisjuka.

– Vi planerar att göra en omfattande genomlysning av hälso och sjukvården för att mejsla fram en färdplan för att skapa mer effektiva, stabila och långsiktigt hållbara verksamhetslösningar för att möta framtida ytterligare ökade behov, säger han och fotsätter:

– När det gäller kompetensen är vi igång med en kraftfull satsning på löner inom primärvården för att få läkare

att välja vårt landsting. I dag är vi i topp tre i landet när det gäller sjuksköterskelöner. Vi ersätter också gamla erfarna med nya i en generationsväxling som vi har i vården, säger han.

Jan Wiklund ser med kritiska ögon på vad som sker i landstinget och vad han beskriver som en misskött ekonomi. Förslaget från högerblocket är att lägga en extra lönepott till specialsjuksköterskor samt inrätta karriärtjänster för att locka kvar dem, men också att lämna ett större ansvar till all vårdpersonal att själva planera och styra vården.

– Hos oss har politiker detaljstyrt i allt för hög grad. Till exempel var antal vårdplatser på Ludvika lasarett uppe till prövning i fullmäktige. Det är inte bra, menar Jan Wiklund, som ser liknande problem på chefssidan.

Länge har landstingsdirektören haft ansvar för både styrning och drift av vården, vilket nu ändras när flera divisionschefer anställs. Dalarnas geografi med stora avstånd mellan länsgränserna ska idag tryggas av fyra sjukhus och 35 vårdcentraler. På de två närsjukhusen Ludvika och Avesta finns dock inga akutavdelningar, vilket fått Dalarnas sjukvårdsparti att agera. Partiet vill se att dessa mindre sjukhus byggs ut igen.

ingalill pErssOn ansEr att strukturen i Dalarna är god, men fortfarande något dyr.

– Från nästa sommar ska vi få en ambulanshelikopter till Mora för att förbättra insatstiderna, där idag 90 procent nås inom en halvtimme. Vi måste ju också klara turistströmmarna i den norra delen där det under visa helger kan komma 100 000 per helg, säger Ingalill Persson.

Målet är att dalfolket ska bli fler. De 15 kommunerna i länet och landstinget har ett samarbete under namnet Attraktiva Dalarna för att få inflyttade till regionen och få de utflyttade att vända åter.

– Vi tar kontakt med alla utflyttade och vi visar att det går att driva företag härifrån, säger Persson. ●

Kommunala sektorns förutsättningar och utmaningarUtlysning av forskningsmedelAnsökan ska vara Kommuninvest tillhanda senast fredagenden 16 januari 2015. Läs mer: www.kommuninvest.se/forskning Svenska kommuner och landsting i samverkan


Kommunala investeringar

Kommunernas årliga investeringar uppgick i snitt till 9 000 kronor per invånare för hela perioden (i 2012 års penningvärde). Det visar Kommuninvests

rapport ”Kommunala investeringar – 2014”.Skillnaderna är stora mellan olika kom

muntyper. Storstädernas årliga volym var 12 800 kronor per invånare och Större städer låg på 10 300 kronor, medan Glesbygdskommuner endast investerade 4 200 kronor. Övriga kommungrupper låg mellan 6 000 och 7 500 kronor.

Mattias bOKEnblOM, forskningsansvarig på Kommuninvest, håller fram den stabila ökningstakten som ett av rapportens viktigaste resultat.

– Investeringarna ökade även under finanskrisen. Förklaringen är att det finns en underliggande investeringsnivå som inte är konjunkturkänslig.

Det andra han pekar på är de stora skillnaderna i nivå.

– Det visar på en tudelning mellan kommuner som växer och de som inte gör det.

Kommunsektorn är inne i en fas med stora investeringar. Det har tre förklaringar.

• Den infrastruktur som byggdes på 1970talet behöver rustas upp eller ersättas.

• Sveriges befolkning ökar snabbt.• Urbaniseringsgraden är låg i Sverige

internationellt sett, men den ökar nu snabbare än i andra länder.

rappOrtEn visar att kommuner med stark ekonomi investerar mer än andra. Däremot studerar inte rapporten det omvända – hur stora investeringar påverkar ekonomin.

– Men går man in i en investeringsintensiv period gäller det att ha bäring för det. Ökad låneskuld i kombination med svaga resultat kan skapa problem. Då tvingas man rycka i bromsen. Det finns exempel på både goda och dåliga investeringar i kommunsektorn. Men det är inget generellt problem.●

n ökad befolkning och extra-ordinära affärer – det får östersund att toppa investe-ringsligan med 16 750 kronor per invånare och år under 2007–2012.

j ag blev lite brydd att Östersund låg så högt, säger förre biträdande kommundirektören och ekonomichefen BertOlof Åkerström.

Han är på väg att pensioneras, men ombeds av kommunledningen att svara på våra frågor då han bäst kan kommunens ekonomi de aktuella åren.

två händElsEr drar upp Östersund. Det ena är att kommunen 2009 köpte Vattenfalls andel i Jämtkraft för 550 miljoner kronor. Det andra är att en pensionsavsättning på 430 miljoner kronor bokats om från omsättnings till anläggningstillgång.

Men även frånräknat detta hamnar Östersund bland de sju–åtta svenska kommuner som investerat mest under de sex åren. Äldreboenden och förskolor har uppförts, ett badhus byggts om, skolor samlats i en gymnasieby, Stortorget renoverats, infrastruktur lagts ut till nya bostadsområden och Östersunds Arena har påbörjats under perioden.

– Det har drivit upplåning, säger BertOlof Åkerström.

Kommunen har egna obligations och certifikatprogram, där 240 miljoner kronor kan relateras till de här årens höga investeringsnivå.

– Räntekostnaderna märks dock inte så mycket eftersom räntan inte är så hög.

Kommunen har nu beslutat hålla igen och har spikat det hållbara investeringsutrymmet till 180 miljoner kronor per år. Det ryms inom avskrivningarna och ett resultatmål på 70 miljoner per år.

KOMMunEns tillväxt är överraskande stark med tanke på att staten avvecklat all militär

verksamhet i Östersund. Men tack vare andra statliga satsningar samt nyetableringar i näringslivet har inflyttning gjort att över 900 invånare tillkommit under perioden. Östersund passerade i år 60 000strecket.

Skattesatsen har varit oförändrat 22:37 kronor under perioden. Nu väntar en sänkning med 35 öre efter skatteväxling med regionen, i övrigt planeras inga ändringar. ●

Östersund växer överraskande starkt

Stabil investeringstakt i kommunerna

FlEr. Statliga satsningar och nyetableringar i när-lingslivet har lockat nya invånare till östersund.

n Kommunernas investeringar ökade stabilt med i genomsnitt 3 procent om året i fasta priser 2007–2012. Men investerings-nivån skiljer påtagligt mellan stora och små kommuner.

TexT: laRS GunnaR WolMeSJö


n Åsele tappade årligen i snitt 2,1 procent av sina invånare 2007–2012, klart mest i landet. ändå var Åsele den glesbygds- kommun som investerade mest under perioden.

sverige har 20 så kallade glesbygdskommuner, och de hade med 4 200 kronor per invånare och år en investe

ringsvolym på mindre än hälften av rikets genomsnitt under den period som studeras i Kommuninvests rapport.

Åsele skiljer ut sig med investeringar kring 6 000 kronor per invånare och år. Kommunen, som ligger i västerbottniska delen av Lappland, är Sveriges fjärde minsta sett till befolkningen på 2 875 invånare vid årsskiftet.

EKOnOMichEF sabinE bösingEr pekar på två år, 2009 och 2010, som sticker ut. Räknas de

bort, hamnar även Åsele på genomsnittet för glesbygdskommunerna. Det är även två specifika investeringar som drar upp kommunen. Det ena är totalrenoveringen av ett reningsverk för 18 miljoner kronor.

– Det påverkar förstås kommunens resultat genom löpande avskrivningar. Men det är ingen lyxinvestering. Reningsverk måste man ha, säger Sabine Bösinger.

Det andra är bygget av ett industrihus för 15 miljoner kronor. Där fungerar kommunen som hyresvärd, och kostnaderna täcks av intäkter.

dE två stOra projekten gjorde att kommunen under 2011 och 2012 lånade 25 miljoner hos banker och Kommuninvest. Det ses som ett undantag.

– Enligt kommunens finansiella mål ska investeringar vara egenfinansierade.

Åsele beslöt från 2011 att hålla igen på investeringar. Ledningen söker också efter besparingar och effektiviseringar, men det är inte en följd av de stora investeringarna utan görs löpande.

Kommunen försöker med olika projekt, som årligt deltagande på en migrationsmässa i Nederländerna, att stoppa befolkningsminskningen.

– Men det är en trend i regionen. Nästan alla inlandskommuner har samma problem.

Skattesatsen har på senare år varit 23:10 kronor. Inga ändringar är planerade. ●

Åsele minskar och satsar på företagen

Stabil investeringstakt i kommunerna Kommunala investeringar

åsElE. Här arbetar man på olika sätt för att stoppa befolkningsminskningen – ett bekymmer man delar med de flesta inlandskommuner.

sKillnadEr. investeringarna i svenska kommuner ökade även under finanskrisen. Men det är stora skillnader på investeringsnivåerna mellan kommuner som växer och de som inte gör det.

Så investerade kommunerna 2012investeringsslag procentBostäder 25infrastruktur 20Fastigheter 19energibolag 15Vatten, avlopp 7övrigt 16Kommuninvests beräkning bygger på bokslut för de 50 folkrikaste kommunerna och ett slumpmässigt urval om 30 små och medelstora kommuner.

Badhusboomen – en myt?Timbro fick 2012 stort genomslag med en rapport om en påstådd kommunal badhusboom för miljard-belopp.

Kommuninvest har gått ige-nom de 50 största kommunerna och i hälften funnit genomförda, pågående eller planerade byggen av badhus 2008–2017.

De 25 projekten kostar tillsam-mans sex miljarder kronor. Det är 1 procent av dessa kommuners totala investeringar för de tio åren.BI

lD: I

STO

cK


Kommunala investeringar

n Ytterväggen har längre livslängd än larmsystemet – därför bör de skrivas av på olika tid. Det är tanken bakom komponentavskrivning. Det ger rättvisare redovisning – men också merarbete.

TexT: laRS GunnaR WolMeSJö

i år väntas komponentavskrivning öka, sedan Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommenderat att metoden

används när förutsättningarna finns. Det gäller främst fastigheter, vägar, VAnät, fjärrvärme.

– Metoden ska användas när det finns betydande komponenter med skiftande nyttjandetid. Tittar man på planerat underhåll så får man vägledning, säger Ola Eriksson, KEF:s kanslichef.

Metoden innebär också att vissa åtgärder som hittills kostnadsförts som underhåll istället aktiveras som reinvestering.

– Det ger pedagogiska fördelar i budgeteringen, anser Ola Eriksson.

MEd FlEr KOMpOnEntEr att redovisa ökar den administrativa bördan. Det finns också risk för godtycke och manipulation. Att pressa ner avskrivningstider kan driva upp internhyror.

– Det finns utrymme för annat än rättvisande redovisning. Men det har funnits förut också, påpekar Ola Eriksson.

Umeå kommun började 2005 med kom

ponentavskrivning för nya fastigheter. De delas in i sex grupper med som längst 60 års avskrivningstid för stommar och som kortast tio år för passagekontroll och larm.

Christina Lundgren, chef för fastighetsförvaltningen, håller fram att hyressättningen blivit stabilare.

– När ventilationen behövde bytas fick du tidigare tala med hyresgästen om höjd hyra. Nu lägger du från början en hyresnivå som tål reinvesteringar och underhåll.

MEtOdEn trOllar intE fram nya pengar, men förvaltningen har ändå fått ökade resurser till underhåll.

– Vi har gjort begripligare vad som händer med fastigheten, säger Christina Lundgren.

Både hon och controllern SvenOlov Jonsson anser att det blivit bättre ordning och reda, särskilt gällande rapportering av utrangeringar.

– Har man bytt ventilation så ska det ut och inte belasta via avskrivningar en gång till, säger SvenOlov Jonsson.

Har kommunen bra stödsystem bedömer han merarbetet som marginellt med komponentavskrivning.

tanKEn är att genomsnittliga avskrivningstiden inte ska ändras, och därför heller inte hyressättningen.

– Det har blivit ett något kortare viktat genomsnitt, men det slår inte så mycket, säger SvenOlov Jonsson. ●

Avskrivning för rättvisare redovisning

n Kommuner fick 2009 be-fogenhet att medfinansiera statliga investeringar. Det medförde att kommun-sektorn 2010–2013 bidrog med 4,1 miljarder kronor till Trafikverket, enligt en kart-läggning av Statskontoret.

till det kom planerad medfinansiering på 9,4 miljarder kronor. Då räknas enbart projekt på minst 50 miljoner

kronor.Vanligast var medfinansiering i kom

mungrupperna Storstäder och Större städer, där 65 procent deltog mot 36 procent i samtliga kommuner.

SKL har varit emot kommunal medfi

nansiering men modifierat sin inställning. Förbundet betonar dock att det måste finnas en uppsida för kommunen eller regionen.

– Det handlar om stärkt inflytande på lokal och regional nivå och att villkoren inte ändras under resans gång, vilket vi sett exempel på, säger SKL:s chefsekonom Bettina Kashefi.

sKl sKrEv i juni till regeringen med krav på en statlig utredning. Förbundet ansåg det ”besvärande” att staten allt mer avhänder sig kostnader för infrastruktur. SKL kritiserade också som ”oacceptabelt” att förutsättningar ändras i efterhand, som vid medfinansieringen av Dalabanan och broarna i Sundsvall och Motala.

– Avtalen måste vara bindande för alla parter, säger Bettina Kashefi.

En ny fråga är om kommuner ska få bidra även till landstings och regioners investeringar. SKL är för en lagändring.

– Det är naturligt att kunna göra det på samma sätt som mot staten.

statsKOntOrEts Kartläggning avsåg

också hur medfinansiering redovisas. Till skillnad från när andra bidrag lämnas, kan kostnaden fördelas över flera år. Under 2009–2012 valde 46 kommuner att göra så, i regel med maximala 25 års avskrivning, medan minst 63 kommuner kostnadsförde bidragen direkt. ●

Medfinansiering även för regionala projekt?

”Det handlar om stärkt inflytande på lokal och regional nivå.”

Bettina Kashefi.

Komponent- avskrivning:Fördelar…4 Mer rättvisande redovisning över tid.

4 ökad ordning och reda.

4 Bättre pedagogik i besluts processen.

4 Begripligare och stabilare hyressättning.

... och svårigheter

4 administrationen ökar.

4 utmaning att identifiera och av-gränsa en tillgångs komponenter.

undErhåll. Ventilationsbytet blir tydliggjort och mer rättvist fördelat.

BIlD

: IST

Oc

K


Krishantering

n Sommarens stora skogs-brand i Västmanland tog hårt på både skogsnäringen och släckningspersonalen. Tack vare regeringens stora stöd-paket blir dock de ekonomiska följderna för de inblandade kommunerna relativt mått-liga.

TexT: ToBiaS HaMMaR

den har redan gått till historien som den värsta skogsbranden i Skandinavien i modern tid: den brand som

i somras rasade i Västmanland och under några veckors tid utgjorde toppnyhet såväl i svenska som utländska medier.

tOtalt ödEladE brandEn uppskattningsvis 13 800 hektar skog, vilket slog hårt på skogsnäringen i området. Även släcknings och efterarbetet innebar stora ekonomiska påfrestningar, kostnader som dock regeringen lät staten stå för genom det stödpaket på 300 miljoner kronor som man presenterade mitt under krisen.

De berörda kommunerna, Surahammar, Sala, Fagersta och Norberg, tvingades under

branden att vidta omfattande räddnings och krishanteringsinsatser när flera mindre samhällen, bostäder och vårdinrättningar i området fick evakueras. De ekonomiska efterverkningarna av insatserna uppskattas dock bli tämligen begränsade.

– För FagErstas Och Norbergs del bedömer vi att vi får täckning för de merkostnader i form av krisledning, beredskap och information som vi ådrog oss. Regeringen avsatte 50 miljoner kronor till kommunerna att dela på, utöver de kostnader för själva räddningsarbetet som enligt regelverket ska täckas av staten. Två miljoner av dem fick vi tämligen omgående. Om kostnaden överstiger två miljoner sker sedan återsökning i efterskott, säger Karolina Berglund, ekonomichef i både Fagersta och Norberg.

– Sedan är det klart att branden utgjorde en enorm belastning för oss under tiden den pågick. Men det är svårare att sätta värde på eftersom allt annat fick sättas åt sidan, fortsätter hon.

rEnt adMinistrativt Kan det nu bli en utmaning att avgränsa vilka kostnader som ska hänföras till själva brandbekämpningen och vilka som ska inräknas i kommunernas ordinarie verksamhet.

– Det blir en svår bedömningsfråga. Sedan tillkommer frågor om exempelvis ersättning för avbrutna semestrar och övertid för personal som arbetade nästan dygnet runt. Men, det är mer detaljer för personalavdelningen att ta hand om.

Vad kan andra kommuner tänka på som vill förbereda sig för liknande hän-delser?

– Vi har inte hunnit utvärdera insatserna ännu, men något som vi har pratat om är vikten av uthållighet i samband med krishantering. Vi har också konstaterat att det finns ett värde i att ha samma personer på plats genom sådana här händelser för att undvika informationsmissar i samband med överlämningar. Samtidigt som det alltid finns en gräns för hur länge man kan jobba. ●

Kommunerna överlevde skogsbranden

BIlD

: FRE

DRI

K PE

RSSO

N /

TT

stOrbrandEn. De västmanländska kommunerna kommer ifrån sommarens brand med många dyrköpta erfarenheter, men små ekonomiska efterverkningar.

Brandens kostnadern Branden i Västmanland uppskattades omfatta mer än 13 800 hektar skog, vilket uppgår till motsvarande några hundra miljoner kronor för de berörda skogsägarna.

n Runt 25 hus brann ner eller brand-skadades, varav hälften utgjordes av bostadshus.

n De direkta räddningsinsatserna, med helikoptrar och brandbekämpningsper-sonal som största delposter, uppskat-tades till omkring fem miljoner kronor per dygn.

n Regeringen meddelade den 11 augusti att staten skulle avsätta 300 miljoner kronor till Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap(MSB) för att täcka kostnader uppkomna i samband med släcknings- och räddningsarbetet.

”Det finns ett värde i att ha samma personer på plats genom sådana här händelser för att undvika informations-missar.”

Karolina Berglund.

Forskar-hörnan

de demografiska förutsättningarna uppmärksammas ofta. Till att börja med finns det mycket forskning som ansluter till befolkningsförändringar på kommunal

nivå. Effekterna av att växa och krympa. Och inte minst vad som görs för att locka fler invånare till kommuner. En del av detta har funnits med på forskarsidorna under de senaste åren. Det beror inte minst på avrapporteringen från det nationella kommunforskningsprogrammets första del, som handlat om olika typer av besvärliga situationer.

nu har dEn andra delen av det nationella kommunforskningsprogrammet dragit igång. Det övergripande temat för den andra delen är resursanpassning och verksamhetsutveckling. Och här spelar de demografiska förutsättningarna såklart en viktig roll.

Första stEgEt i fortsättningen på programmet var en intervjustudie. Där genomfördes en kartläggning av utmaningarna som kommunföreträdarna ser framöver. Och vad som görs för att möta dagens och morgondagens utmaningar. I det här numrets första forskarartikel finns en sammanfattning och några reflektioner kring studien, skriven av KEFUduon Mikael Hellström och Hans Knutsson.

dEt Finns OcKså situationer där de demografiska förutsättningarna inte ges utrymmer, eller i alla fall inte tillräckligt stort utrymme. Det är i kommuner där befolkningen minskar. Att frågan undviks i dessa kommuner kan vid en första anblick framstå som märklig, men bör ses mot bakgrund av att normen om (befolknings)tillväxt är mycket stark. Ibland är den så stark att det helt enkelt blir svårt att prata om något annat än tillväxtpolitik. Därmed finns inget utrymme för att bedriva en lokal anpassningspolitik. Det visar en nyligen genomförd studie, som forskaren Josefin Syssner vid Centrum för kommunstrategiska studier skriver om i det här numrets andra forskarartikel. ●

Mot framtiden på olika vägar

aktuellt

”Normen om befolk-ningstillväxt

är mycket stark”

piErrE dOnatElla

Forskarredaktör och biträdande före ståndare vid Kommunforskning i Västsverige.

KEF

i montern på KOMMEKn KoMMeK äR ett bra tillfälle för kansliet att möta medlemmar – och att värva nya. Förutom att presentera verksamheten hölls en tävling som irina Martin från nynäshamns kommun vann.

Tips på Kontentan!

Twitterboken. Författare: Sophia lundberg. Sociala medier är en djungel och det kan vara svårt att veta vilket medium som bäst motsvarar dina behov. är du ute efter att nätverka kan du lita på att Twitter är något för dig.

MötE. ola eriksson, tv, och Helena Sjöholm pratar med Staffan lindvall från Hudiksvall.

cyklister imponerade på bobn De MÅnGa CYKliSTeRna imponerade mest på Bob eichem, kom-mundirektör i universitets-staden Boulder i Colorado och ordförande i Govern ment Finance officers association (GFoa).

– Här har många svenska och amerikanska kom-muner någon gemensamt, men ni är bättre än oss på att skapa goda förutsättningar för cyklister och andra medborgare med ett stort intresse för frilufts-liv, sade Bob eichem till Kommunal ekonomi.

Han såg de många cyklisterna på Malmös gator som ett bevis på att god infrastruktur och bra kom-munal planering stärker folkhälsan och minskar kostnaderna för vård och omsorg.

– Vi kommunalekonomer har en viktig uppgift i att ta fram användbara kalkyler, sade den tradi-tionsenligt inbjudne gästen från GFoa.

på hjul. Bob eichem gillade den svenska inställningen till folkhälsa.



rapporten bygger på cirka 100 intervjuer med kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer och utvecklingsansvariga från 26 kommuner samt en

tvådagars workshop med ett fyrtiotal kommunföreträdare och kommunforskare. Det är ett omfattande material som ger en intressant inblick i vad många kommuner idag står inför. Intervjuerna som har genomförts har inte syftat till att ge en statistiskt säkerställd bild, men icke desto mindre känns mycket igen. Kommunvärlden står inför ett antal utmaningar, detta inom en inte alltför lång framtid. En sådan utmaning är den framtida finansieringen av den kommunala verksamheten.

Enligt SKL:s Ekonomirapport från april 2014 beräknas kostnaderna bara fram till 2017 öka med 0,5 procentenhet utöver vad de demografiska behoven kräver. För att nå ett resultat motsvarande 1 procent av skatter och bidrag, vilket alltjämt bara är hälften av vad som krävs för god ekonomisk hushållning, krävs förutom realt höjda statsbidrag med 2 procent per år att skatten i genomsnitt höjs med 6 öre i kommunerna fram till 2017.

En annan utmaning är de demografiska förändringar som knackar på dörren. På kort sikt är det stora barnkullar som måste mötas. På längre sikt är det en alltmer åldrande befolkning – och de påfrestningar på ekonomi och organisation som det medför – som kommunerna måste klara av att hantera. Det är inte orimligt att vänta sig att medvetna medborgare också kommer att ställa högre krav,

både i termer av högre kvalitet och ökat utbud av den kommu

nala servicen. Ytterligare en utmaning som lyfts fram är hur den enskilda kommunen skall kunna öka

sin attraktivitet, både som etableringsort för företagare och som arbetsgivare för att kunna rekrytera personal inom förvaltning såväl som inom politik.

Även om utmaningarna känns igen så är det över

raskande att en stor andel av de tillfrågade kommu

nerna, det finns undantag, fortfarande använder sig av osthyveln när det kommer till

resursanpassning för framtiden. Det handlar således inte så mycket om strukturella åtgärder för att ändra kostnadsbilden i kommunen. Just att ändra kostnadsbilden är ledordet. Flera kommuner arbetar hårt med att anpassa sina resurser genom att dra ned inom en verksamhet för att satsa mer på en annan. Exempel på detta är överföringar av resurser mellan framförallt äldreomsorg å ena sidan och barnomsorg och skola å den andra.

studiEn visar på en stor variation av utvecklingsinitiativ. Stora kommuner har utvecklingsresurser i särskilda organisationer. Små kommuner kräver utveckling inom ramen för den dagliga förvaltningen. Medelstora kommuner försöker organisera och styra utvecklingsinsatserna via någon form av kommunledningsgruppering.

Frågan kan ställas om hur mycket av en kommuns utvecklingskapacitet och implementeringsförmåga som sitter i organisationens kultur. Flera kommuner tar upp ett pågående generationsskifte bland både folkvalda och tjänstemän som å ena sidan en utmaning, å andra sidan

Så möter kommunerna framtidenn Den andra delen av det nationella kommunforsk-ningsprogrammet är sedan en tid tillbaka igång. Som ett första steg i programmet har en översikt gjorts av vilka utmaningar som framtiden ställer svenska kommuner inför.

hans KnutssOnekonomie doktor och fors-kare vid KeFu, ekonomihög-skolan vid lunds universitet.

Månadens forskare

MiKaEl hEllströM

Kurs- och seminarieansvarig

vid KeFu, ekonomihögskolan

vid lunds universitet.

Månadens forskare

bra häng. innovationer ska leda kommunerna in i framtiden. linbanor i stadsmiljö diskuteras i flera städer.

BIlD

: IST

Oc

KPH

OTO

Forskare skriver


Forskare skriverForskare skriver

en bra möjlighet till naturlig förnyelse och omprövning av gamla lösningar. Flera intervjupersoner är självkritiska när det kommer till att lära av andra. Måhända paradoxalt, men samverkan är trots det en hägrande lösning för många, främst mindre, kommuner.

dEt sOM vErKligEn stack ut bland de observationer som gjordes i studien var att målstyrningstanken förefaller vara pånyttfödd och ånyo locka kommunföreträdare. Ingen talar med hetta om balanserat styrkort, benchmarking, konkurrensutsättning eller upphandling längre. Inte ens när frågan om vilka intressanta innovationer kommunerna har kommit i kontakt har dessa metoder kommit på tal. Istället är det rätt och slätt själva fenomenet ”innovation” som nämns frekvent.

I ett fall, Stockholms stad, nämns emellertid jämförelser och utveckling i en och samma mening. Det är den stora stadens tillväxtproblematik som gör att Stockholm söker goda exempel och erfarenheter i städer som New York, Paris, Prag och München.

Malmö, Göteborg och Stockholm är stora system som har en väsentligt mer omfattande och sammansatt problembild med service, infrastruktur, utbildnings och integrationsfrågor som alla måste lösas parallellt – i realtid – i takt med att staden växer.

Vi kan tyvärr inte stanna upp och bygga om kommunsektorn för en ny värld. Kommunen måste fungera medan den förändras. Om det inte finns en bra relation mellan verksamhet och förnyelse kommer verksamheten motsätta sig förändring. Med dessa tankar i förgrunden kan vi förstå de problem som Sveriges kommunsektor står inför.

En kommun är en diversehandel när det gäller leveransåtaganden, syftet med kommunen är brett och i stor utsträckning reglerat i lag. Omvärldsförändringarna kommer dessutom alltid att vara betraktade genom en slöja av ideologiska värderingar, vilket ökat de allmänna valens betydelse då motiven till förnyelse ska fungera förenande för en kommunal organisation. Vilka konsekvenser får det då om en kommun sålunda centraliserar sina utvecklings och innovationsansträngningar istället för att låta kommunens olika förvaltningar anpassa sig i nära samspel med den befintliga organisationen?

dEt FörEFallEr Finnas ett behov i kommunsektorn av mer entydiga begrepp som benar ut vad som kan göras i kommunerna och av vem. Innovation, upphandling, konkurrens, hur kan dessa företeelser användas för att ta kommunerna torrskodda in i framtiden?

Hur kan vi närma oss begrepp som ”attityd” och ”kultur” när det visar sig vara människors inställning till vad kommunen är och ska göra som är de centrala frågor som utgör kärnan i resursanpassning och utveckling? ●

Vill du läsa mer? Rapporten finns som pdf-fil på www.natkom.se Erfar-rapport 6: ”Resursanpassning och verksamhetsutveckling – Vad kommuner gör för att möta framtiden”

under året som gått har åtskilliga röster talat om att Sverige glider isär. Med Europas snabbaste urbaniseringstakt ser vi

landets större städer expandera, samtidigt som de små kommunerna på landsbygden krymper. Tidningen Dagens Samhälle publicerade i augusti 2013 en förteckning över nitton svenska kommuner som har krympt

Kommunerna krymper – vad gör politiken?”Det som verkligen stack ut bland de observationer som gjordes i studien var att målstyrningstanken förefaller vara pånyttfödd.”

n invånarna blir allt färre i många kom-muner. Men det är få som har en lokal anpassningspolitik för att hantera ut-vecklingen. Den demografiska tillbaka-gången är politiskt känslig. normen i lokal och regional utvecklingspolitik är tillväxt, skriver forskaren Josefin Syssner, Centrum för kommunstrategiska studier.

baKOM KulissErna. i kommuner som dras med krympande befolkning och svag ekonomi kan problemen vara politiskt känsliga.


Kommunerna krymper – vad gör politiken?vartenda år i två decennier. Tankesmedjan Fores publicerade nyligen en rapport där de pekar på att 84 av Sveriges 290 kommuner minskande sin befolkning under 2013.

Ser vi till befolkningsutvecklingen under de senaste fyra decennierna, så ser vi att nästan hälften av Sveriges kommuner krymper över tid, och att merparten av dessa

har gjort det åtminstone sedan 1970talets början.

Vad händer då i dessa krympande kommuner? Jo, den kommunala organisationen ställs inför utmaningen att erbjuda medborgarna en god och hållbar livsmiljö, och kommunal service med bibehållen kvalitet, trots att skatteinkomsterna minskar. Frågan om hur svenska kommuner strategiskt hanterar det faktum att de krymper är alltså högst relevant. Den rör ungefär hälften av Sveriges kommuner, men är trots detta förhållandevis obeforskad.

på cEntruM För kommunstrategiska studier (CKS) har vi nyligen undersökt fem kommuner som krymper. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur lokala beslutsfattare inom politik och förvaltning hanterar en långvarig befolkningsminskning. Vilka konsekvenser uppfattar man att demografisk tillbakagång har, och vilka åtgärder

vidtar man som en följd av att befolkningen minskar?

Studien visar att våra informanter uppfattar befolkningsutvecklingen som en viktig planeringsförutsättning. Alla

kommuner i vår studie har också erfarenhet av att ha fattat konkreta

beslut (som ibland upplevs som besvärliga) till följd av demografisk tillbakagång. Förändringar av skolans och äldrevårdens organisation,

hårdare prioriteringar, samverkan med grannkommuner och med civilsamhället

är exempel på några sådana beslut.Samtidigt pekar vår studie

på att kommunala företrädare ogärna pratar om det faktum att

befolkningen minskar. Dessutom tycks det vara mycket ovanligt att kommuner som

krymper formulerar en samlad politik som syftar till att möta de utmaningar

som en negativ befolkningstillväxt medför. Detta kan kontrasteras mot att de allra flesta kommuner i Sverige utvecklat strategier för tillväxt.

En riMlig tOlKning av detta är att demografisk tillbakagång är politiskt känslig. Normen i lokal och regional utvecklingspolitik är tillväxt, vilket kan göra det svårt för enskilda politiker, tjänstemän eller organisationer att prata om kommunens framtid som en präglad av befolkningsminskning. De som företräder kommuner som inte växer – åtminstone inte i demografisk mening – tycks se utebliven tillväxt som ett lokalt politiskt misslyckande, trots att utebliven tillväxt många gånger kan förklaras

IllUSTRaTION: laSSE wIDlUND

jOsEFina syssnEr

Föreståndare för Centrum

för Kommunstrategiska

Studier (CKS), vid

linköpings universitet.

Månadens forskare

Forskare skriver


Forskare skriver

med förändringar på nationell och internationell nivå. Ur ett demokrati och medborgarperspektiv är detta olyckligt, eftersom politiska programförklaringar är viktiga i en representativ demokrati. Genom att ta del av politiska program, kan medborgarna ta ställning till om de sympatiserar med partier och kandidater. De kan också ta ställning till om de upplever att förtroendevalda åstadkommit det de lovat under mandatperioden.

En av rappOrtEns slutsatser är alltså att kommuner som krymper bör utveckla en så kallad lokal anpassningspolitik – det vill säga en politik som formulerar och preciserar de insatser som man ämnar göra för att anpassa sig till minskande befolkningstal och nya ekonomiska förutsättningar. Denna bör – åtminstone konceptuellt – skiljas från den lokala tillväxtpolitiken. En fördel

med systematiska beskrivningar av den samlade lokala anpassningspolitiken, är att medborgare, forskare och andra bedömare, skulle ha lättare att se konfliktlinjer och intressemotsättningar i den förda politiken. En annan fördel med sådana beskrivningar, är att de kan fungera som verktyg för lärande.

Det kan finnas kommuner som skulle kunna bli förebilder i arbetet med att hitta strategier för anpassning – bara de förmådde kommunicera sina strategier till andra på ett sammanhållet sätt. ●

Vill du läsa mer? Rapporten finns som pdf på liu.diva-portal.org:”Politik för kommuner som krymper”. cKS-rapport 2014:4.

”Det kan finnas kommuner som skulle kunna bli förebilder i arbetet med att hitta strategier för anpassning.”

Fou-nyttn FRÅn oCH med 2013 års bokslut har kommuner och landsting haft möjlighet att tillämpa en så kallad resultatutjämningsre-serv (RuR). Det är ett instrument som skall användas för att jämna ut skatteintäkterna över en konjunkturcykel. Tanken är att medel skall reserveras under högkonjunkturer, när skatteintäkterna ökar ordentligt, för att sedan

disponeras under lågkonjunkturer, när skatteintäkterna minskar eller endast

måttligt ökar. RuR skall därigenom bidra till att överbrygga intäkts-dämpningar under kortare perioder

och på så sätt bidra till att skapa stabilare planeringsförutsättningar för verksamheterna i kommuner och landsting.

På uppdrag av SKl har Björn Jäges-ten, Hans Petersson och undertecknad kartlagt utformningen och tillämp-ningen av lokala riktlinjer för RuR. Den genomförda studien visar att RuR

har fått ett relativt starkt genomslag bland kommunerna men att det inte är lika vanligt förekommande bland landstingen. Drygt 50 procent av kommunerna har antagit lokala riktlinjer för RuR och har därmed möjlig-het att under vissa förutsättningar reservera mede l i RuR och även disponera medel därifrån. För landstingen är det knappt 30 procent som antagit lokala riktlinjer för RuR.

Den genomförda studien visar vidare att nästan alla kommuner och landsting som antagit lokala riktlinjer för RuR också reserve-rat medel, antingen retroaktivt för perioden 2010-2012, för 2013 eller genom att överföra tidigare avsättningar eller öronmärkningar. inget landsting och endast ett fåtal kommuner har disponerat medel från RuR under 2013.

För den som är intresserad av hur de lokala regelverken är utformade och hur de har till-lämpats finns mer att läsa i KFi-rapport 128, ”Resultatutjämningsreserver i kommuner och landsting – en praxisundersökning”.

rapport om resultatutjämning i praxis

Kommunassurans Syd Försäkrings AB, ett starkt alternativ för kommunförsäkring i södra Sverige.Ägs av 48 kommuner. Välkommen du också, kontakta oss gärna på tel 040-611 24 50/51.

Kommunassurans erbjuder ägarna:• Offertgaranti• Konkurrenskraftiga premier• Direktplacering med premieåterbäring• Skadeförebyggande rådgivning

Kommunassurans arbetar med skadeförebyggande för att:• Informera om skaderisker och -konsekvenser• Utbilda och informera om systematiskt säkerhetsarbete• Erbjuda samverkan och kunskapsutbyte

Kommunassurans direktplacering:• Stabil premie över tid • All vinst är ägarnas• Flexibel försäkringsomfattning • Premieåterbäring


TJÄNSTER OCH SYSTEM INOM KAPITALFÖRVALTNING

Vi erbjuder system och administrativa tjänster till offentlig sektor, institutioner, stiftelser, fond- och försäkringsbolag. Vi har ett 80-tal kunder som förval-tar över 450 miljarder kronor – och vi har plats för fler!

BACKOFFICE SERVICESOutsourca finansadministrationen till oss. Vi frigör interna resurser, sköter all rapportering och håller dig ständigt uppdaterad.

PORTFÖLJSYSTEMWahlstedt Sageryd har utvecklat IVAR®, ett kraftfullt och heltäckande kapitalförvaltningssystem. IVAR är ett flexibelt system med full spårbarhet som ger en detaljerad och heltäckande bild av portföljen och samtliga innehav.

RISK & PERFORMANCEVi hjälper dig att göra skräddarsydda riskkontroller och performancerapporter samt ta fram olika typer av statistisk data för effektivare placeringsbeslut.

Wahlstedt Sageryd Financial Services AB Birger Jarlsgatan 7 Box 7029 103 86 Stockholm

Tel: +46-8-56 260 200 Fax: +46-8-611 12 28

ws.se

n Den kommunala redovisningen dras fortfarande med många brister. Det visar en praxisstudie från Rådet för kommunal redovisning. Men, det finns ljuspunkter.

TexT: THoMaS PeTTeRSSon BilD: SeTFan eSTaSSY

rådet för kommunal redovisning (RKR) har genomfört en

praxisundersökning (den tredje i ordningen) under ledning av kanslichef Torbjörn Tagesson och sakkunnige Ola Eriksson. Sammantaget visar resultatet att den kommunala redovisningen dras med många brister.* Men, det finns också rekommendationer där efterlevnaden blivit bättre.

– Redovisningen av skatteintäkter är ett exempel det. Det var lite vilda västern i förra studien. Förbättringen beror delvis på att SKL taget fram en särskild skatteunderlagsprognos för bokslutet, förklarar Ola Eriksson.

dEn allvarligastE bristEn, ur demokratisynpunkt, är den undermåliga redovisningen av leasing och hyresavtal. En fjärdedel av landets kommuner redovisar fortfarande inte dessa avtal. Vad är anledningen till det?

– Det kanske är för besvärligt. Redovisningen kräver att man skaffar sig grepp över alla de avtal man har. Dessutom ska de nuvärdesberäknas och bokföras så att amortering och ränta hamnar på rätt ställe, säger han och fortsätter:

– Redovisarna glömmer också lätt sina interna förhållanden. Har man ett 20årigt hyresavtal på en arena är det förmodligen finansiell leasing. Det är ett åtagande som inte syns, men som binder upp kommunen till stora utgifter under lång tid.

vad är då orsakerna till de återkommande bristerna i redovisningen?*

– Det gamla frivilligsystemet som rådde innan 1998 sitter i väggarna. ”Redovisningen är något vi gör för fullmäktige och är de nöjda är det bra” är inställningen. Om sedan revisorerna inte klagar kör man på. Och då blir kommunstyrelsen inte uppmärksammad på var bristerna finns, summerar Ola Eriksson. ●

*Regeringen har besluta tillsätta en utredning som ska se över den kommunala redovis-ningen. läs mer på sidan 4.

redovisning

Redovisning med brister och eftersläp

KritisK. Kommunal redovisning lider av en svag tradition, konsta-terar ola eriksson.


Forskare skriver

Krönikan

de nationella målen för bostadspolitiken är ambitiösa där det bland annat anges att konsumenternas efterfrågan ska möta ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. År 2013 ökade befolkningen i Sverige med cirka 90

000 personer. Under samma period byggdes det enligt SCB ungefär 29 000 bostäder (flerbostadshus och småhus). Även om byggandet nu tenderar att öka riskerar bristen på bostäder att hindra tillväxten, särskilt i de regioner där befolkningen växer snabbast.

Bostadsbyggandet har blivit en viktig politisk fråga, särskilt inför höstens val. I debatten framförs krav som bland annat innebär att kommunerna måste göra mera och sättas under press. Det handlar om att ställa mark till förfogande, kortare ledtider vid planering, lägre krav i markanvisningsavtal etcetera.

nya lagar Och regler som berör kommunerna har tagits fram i snabb takt. I den (nya) lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar åläggs kommunerna att under varje mandatperiod planera för bostadsförsörjningen. Planeringen ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.

Som Axel Danielsson, krönikör i Kommunal Ekonomi nr 2 2014, konstaterar är det ”kommunfullmaktige som ska lägga fast den politiska inriktningen. Nämndernas och förvaltningarnas uppgift är att genomfora politiken.”

För oss som arbetar med ekonomi, planering, mark och exploatering (det vill säga bidrar till genomförandet av uppsatta mål) uppstår frågan om vilka verktyg som står till buds. De viktigaste verktygen, anser jag, är kommunens markägande och hantering av markanvisningar och exploateringsavtal, mark och planberedskap i form av översiktsplaner, detaljplaner och program och sist, men inte minst, förmågan att hantera förhandlingssituationer och samarbete både såväl inom kommunen som mellan bostadsmarknadens aktörer.

Ett bra bEslutsundErlag kopplat till dessa frågor innebär att många intressanta ekonomiska parametrar behöver belysas. Att höja markberedskapen för kommande projekt påverkar kommunens balansräkning, att via markanvisningspolicies hantera markpriser och upplåtelseformer påverkar exploateringsresultatet, att höja planbered skapen medför plan och utredningsarbeten som tar kommunens resurser i anspråk. Att ha byggklar mark, exempelvis för småhusbyggande, till försäljning ökar kostnaderna för ”lagerhållning”. De så viktiga resurserna för kalkylering, förhandlingar, planering, exploatering med mera påverkar behovet av bemanning och organisation och därmed förknippade kostnader.

Jag är övertygad om att ett utökat samarbete mellan kommunens ekonomer, planerare och projektledare för mark och exploateringsprojekt är nödvändigt och viktigt för en effektivare hantering av de bostadspolitiska verktygen.

Jag tror därför att ett ökat nätverkande och mera tvärfackligt samarbete mellan Kommunekonomernas före ning och Svenska kommunaltekniska föreningen, exempelvis avseende utbildning skulle göra oss bättre rustade att förverkliga de så angelägna bostadspolitiska målen. ●

Hur förverkligar vi bostadspolitiken?

bO bäcKströM

ordförande i Svenska kom-munaltekniska föreningen och planeringschef på kom-munledningskontoret i Gävle kommun.

Månadens krönikör

”Ett utökat samarbete mellan kommu-nens ekonomer, planerare och projekt-ledare för mark- och exploateringsprojekt är nödvändig t.”

Pengar i handen utan kontanter

ICA Kontantkort passar alla kommuner och myndigheter och ersätter de flesta utbetalningar. Kortet innebär enkel hantering och minskade kostnader.

Med ICA Kontantkort löser ni enkelt utbetalningar till personer som saknar bankkonto. Ladda rätt belopp på kortet, och låt mottagaren handla och ta ut pengar. Ojämna belopp kan tas ut till sista krona i ICA-butiker.

Vill du veta mer? Scanna QR-koden eller gå in på www.icabanken.se/foretagstjanster. Du kan också skicka e-post till [email protected] eller ringa oss på 033-47 47 55.

Posttidning BKommunal EkonomiBox 204801 03 gävle

Så här ser vi på beslutsstöd som det borde vara. Vill du veta mer?

Vägledande Bidrar till att rätt person får rätt förutsättningar för att fatta träffsäkra

beslut.

Engagerat

Levereras utifrån ett professionellt, engagerat och långsiktigt perspektiv.

Samverkande

Leder till ökat samarbete i organisationen och en

gemensam bild av målen.

Enkelt

Är enkelt att förstå, använda och

implementera.

Kundorienterat

Utgår från kundens förutsättningar, behov

och utmaningar för att få rätt effekt.

Insiktsfullt

Möjliggör bättre beslut genom ökad insikt och

förståelse för den egna verksamheten.

Effektivt

Gör att tid och resurser kan användas där de gör

mest nytta.

Resultatinriktat Leder till att beslut kan

realiseras, följas upp och ge konkreta resultat.

Framtidssäkrat Säkrar att tillväxt och

utveckling sker i sin egen takt genom en skalbar

plattform.

Inspirerande

Tillhandahålls av en leverantör som utmanar, inspirerar och ger för-

slag på nya sätt att arbeta.

När vi levererar beslutsstöd menar vi ett sammanhållet stöd för hela beslutskedjan inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. Men vi menar också ett beslutsstöd som bygger på tio fundamentala övertygelser om vad som krävs av en leverantör som oss och vår produkt. Vill du veta mer? Välkommen att höra av dig eller besök oss på hypergene.se.

Documents

Ke 14 5 low