Karlfeldt · Ullas uppsats ”Och färden gick till Sjugare” ... morna på hennes födelsedag i mars. Somma-rens första ros fick jag på Ulrika-dagen. Den ena traditionen är inte

Karlfeldtb l a d e t2013:1

m e d l e m s b l a d f ö r k a r l f e l d t s a m f u n d e t

KARLFELDTBLADET 2013:1 KARLFELDTBLADET 2013:1

3

KARLFELDTBLADET är medlemsblad för Karlfeldtsamfundet, som bildades1966. Karlfeldtbladet utkommer med minst två nummer per år.

Redaktör: Gunilla Stenman JacobsonAnsvarig utgivare: Claes-Bertil YtterbergRedaktionskommitté: Lars Falk, Cari Hildebrand, Gunilla Stenman Jacobson, Christer ÅsbergLayout och original: Cari HildebrandUpplaga: 1000 ex. Tryck: Hallvigs Reklam

Bidrag sänds till: Gunilla Stenman Jacobson, Norra Rudbecksgatan 13, 752 36 Uppsalae-post: [email protected], tel. 018-50 11 23

InnehållOch färden gick till Sjugare......................4

Brev till mamma........8

Till minne av Anna Karlfeldt-Larsson ......9

Att vara ständig sekreterare ..............10

Mer om Karlfeldt och musiken ...........13

Karlfeldts skrivandebyggde på en folklig tradition ...................14

Inbjudan till sommar-möte i Uppsala .......16

Okänd Karlfeldt-dikt ..........................18

Sommaren påSångs i Sjugare.......20

Karlfeldtföreningen i Folkare ..................22

Karlfeldtsamfundetsverksamhetsberättelse2012.........................24

Ekonomisk redovisningför verksamhetsåret2012.........................27

Brev till redaktören..30

I DE RUTOR i Karlfeldtbladet som jag hittillshar försökt åstadkomma har blick och tankevarit framåtriktad. Det har handlat om vadsom väntar, om de utmaningar samfundetstår inför när det gäller att bevara arvet frånKarlfeldt levande också för nya generationersom inte så självklart har tillgång till det viaskolans undervisning, om vägar att ”nå ut” iett alltmer tättbefolkat medielandskap,om… Ja, jag märker då att jag nog sedanlänge passerat ”bäst före”-gränsen när detgäller kreativitet och uppfinningsrikedomför denna för samfundet så viktiga framtids -uppgift! Men uppgiften kvarstår ändå! Ochden är för oss alla gemensam!En näraliggande framtidsuppgift väntar.

Nästa år är det 150 år sedan skaldens födel-se och detta måste vi uppmärksamma på såmånga sätt som möjligt – inte bara som ettjubileum utan också som ett avstamp förframtiden. Vi har en jubileumskommittésom arbetar med den frågan och om dettafår vi anledning att återkomma. I detta Karlfeldtblad märker läsaren att vi

istället på många sätt riktar blickarna bakåt.Och att vi detta år passerat en sorts gräns.De sista banden genom de som haft en direktkontakt med Erik Axel och Gerda har nubrutits. Döttrarna har gått bort. Ulla 2011.Anna i fjol. Vi låter detta återspeglas i dettanummer.Jag kan som ordförande i Samfundet kän-

na anledning att å hela Samfundets vägnaruttrycka vår stora uppskattning av Ulla ochAnna. De har funnits med på våra möten påett självklart sätt och med sina minnen ocherfarenheter på ett alldeles särskilt sätt le-vandegjort det arv samfundet haft att förval-ta. Jag har haft förmånen att ha dem till bor-det vid ett flertal av dessa tillfällen och sla-

gits av deras slagfärdighet och humor somtroget följde dem hela vägen upp i åldrarna.När man umgicks med dem hade man aldrigen tråkig stund. De fick mig inte bara attskratta utan också känna mig väl till mods.Ett bra exempel på dessa egenskaper utgörUllas uppsats ”Och färden gick till Sjugare”som vi låter omtrycka i detta nummer. Denhar fångat mycket av dråpligheten i den sto-ra vanligheten – utifrån två klarögda systrarsperspektiv. Och där vuxenvärlden dominera-de på ett självklart sätt.Jag har många gånger tänkt att det

kanske inte alltid var så lätt att vara döttrari en familj som i sig var en kulturinstitutionoch i en tid då föräldraviljan var lag. Manfick visserligen önska sig vad man skulle ätapå födelsedagarna men vad som kom påbordet bestämde far! Och man fick ett lust-hus när man önskat sig en lekstuga! Ändåvar och förblev de självständiga kvinnormed egen vilja och eget liv. Anna skaffade sigutbildning som montessorilärare i Londonoch Ulla kom att bli chef för Stockholmskvinnliga bilkår.Nu är de borta. Och vi minns dem med

tacksamhet. Och inser att vi nu måste sökaanknytningar bakåt på ett nytt sätt. Och dåär vi åter tillbaka i framtidsfrågorna. Somjag nu lämnar för denna gång.

CLAES-BERTIL YTTERBERG

Claes-Bertil Ytterberg

Ordförandenhar ordet

De sista direktbanden till Erik AxelKarlfeldt har brutits

OMSLAGSBILDEN: Erik Axel Karlfeldt med döttrarna Anna ochUlla på Sångs i Sjugare. Bilden är tagen 1929.

Välkommen till Sångsdagen!

Lördag 25 maj kl. 14.00

Guidning i trädgården.Bildspel i ängsladan.Karlfeldtsamfundets

Årsbok 2013 presenteras.

Se program påwww.sangs.se

Hjälp sökes till Bokmässan!KARLFELDTSAM-FUNDET kommeräven i år att med-verka i Bokmässani Göteborg, somgår av stapeln den 26-29 septem-ber. Det är en storslagen upple-velse att vara med om Sverigesstörsta bok- releaseparty, jättebo-krea och otaliga författarpresen-tationer. Och (förutom mängdenkända personligheter i vimlet)trevligt att möta och tala med

Karlfeldtintressera-de. Vi söker kon-takt med medlem-mar som är villigaatt ställa upp och

vara behjälp liga i vår monter ettpar eller fler dagar. Meddela dågärna Hans Barenthein (e-post:h.barenthein @gmail.com) omDu har möjlighet och lust attmedverka och om Du har någrafrågor kring detta inkl. kost-nadsersättningar.

Kallelse till årsmöteKarlfeldtsamfundets medlem-mar kallas härmed till årsmötelördagen den 10 augusti 2013kl 9.00 på V-Dala nation i Upp-sala. Samfundets verksam -hets berättelse och ekonomis-ka redogörelse delges i dettanummer av Karlfeldtbladet.Förslag från medlem som skabehandlas bör skriftligen haingivits till styrelsen senast 14dagar månad före årsmötet.

AV MÅNGA AMBITIÖSA lärarinnor i Afzeliielementarskola för flickor delgavs min sys-ter Anna och jag kunskaper av varierandeslag till måhända framtida välsignelse. Des-sa lärarinnor intresserade sig även mycketför elevernas privatliv och mot slutet av vår-terminerna ville de gärna orientera sig om,hur sommarlovet skulle tillbringas. Enflicka skulle till Falsterbo, en till Gotland,en annan till Bretagne osv., med andra ordriktigt spännande resmål och vi, vi skullealltid bara till Sjugare. Ett upprop eller enskolavslutning upplevde vi nästan aldrig,för över dessa händelser regerade våra för-äldrar. Ville de åka tidigt till Sjugare ellerstanna länge där, så gjorde de det och vimed dem.Vårt hem på Östermalmsgatan prepare-

rades inför sommaren och bokstavligt ochbildligt lades det i malpåse. Mattorna rulla-des in med malmedel, tidningspapper ochspeciallakan och lades som stora korvarlängs väggarna. Lampor och kronor inba-kades i tarlatanpåsar, som skulle skyddamot obefintliga flugor. Möblerna hadeöverdrag av mer eller mindra tilltalandemodeller, som gjorde det möjligt att medelst

snören hissa upp dem för att få in litet luftoch ljus. Fraktgods i otrolig mängd avsän-des 14 dagar innan familjens avfärd till lan-det och när resdagen äntligen randades,åkte vi i ett par droskbilar till centralen tim-mar innan tågets avgång. Vi, dvs. Mamma, ockuperade en hel

vagn och det fanns inte mycket bagageut-rymme lämnat för övriga resenärer. Två mi-nuter innan avgångstiden kom Pappa i bäs-ta fall bärande på sin lilla unica-väska. Denkunde lika gärna vara glömd hemma. Haningick inte i den tidiga transporten utanskulle ta sig i egen droskbil till tåget, ochhan hade mycket svårt att förstå sin lagvig-das oro — och han kom ju aldrig för sent! Ien speciell stråväska fanns matsäcken, ochden var så rikligt tilltagen att den kunderäckt halva sommaren.Vid Leksboda station – målet för resan –

befann sig två hästskjutsar med Jonas ochJohan Westgärds vid tömmarna, och så bardet i väg de fyra kilometrarna till Sjugare.Ingen i hela världen skulle nu kunna få ossatt byta mot våra kamraters Falsterbo m.m.Rundvandring i trädgården var alltid

första programpunkten, och då taladesmest om hur många rosor eller andra väx-ter som inte överlevt vintern. Ibland fannsnågot nytt att se på, som t.ex. lusthuset ochträdgården runt det, som Anna och jag ficksom belöning för gjorda goda resultat i

KARLFELDTBLADET 2013:1

4

Och färden gick till Sjugare


5

skolan. Oh, vad vi blev besvikna, fast det vi-sade vi naturligtvis inte. Tänk om vi fått enlekstuga i stället!

VAD ROADE VI OSS då med under cirka tremånaders sommarlov? Mest talades om sön-dagskvällarnas samvaro. Då samlades gam-la och unga till sång, dans och spel, och gul-och svartkjortlar med övliga tillbehör sattefärg på det hela i bästa Stina Sunesson-stil.Veckan bestod mest av söckendagar med

fasta hållpunkter för måltiderna. Frukosthalv 12 – man åt inte lunch då för tiden –och middag klockan 6. Havre- och råg-mjölsgröt ena dagen i kokt form och nästa istekt variant var vanlig frukostföda. Midda-gen bestod av vanlig husmanskost. Alltskulle man äta, undantag gavs bara förbondbönsvälling och ölsupa. Av solidari-tetsskäl med kokerskan ansåg Pappa attvidbränd potatis var en delikatess. Han varrätt ensam om denna uppfattning. Våra lekkamrater i byn åt middag mitt

på dagen, och otaliga var de gånger då visatt på kökssoffan i någon stuga och vänta-

de på dem. Hur intensivt önskade vi inte attvi skulle bli erbjudna en smörgås gjord avderas hembakade hårda rågbröd och medsalt nykärnat smör på. Någon gång varlyckan oss bevågen.Min syster Anna har fått namnet Blanze-

flor – vitblomma, ack så poetiskt och dröm-likt vackert. Mitt andra namn är Gabriella,och enligt mina bröder är jag döpt efter ettlok, som fanns i södra Dalarna när Pappavar ung. Detta lok hette Gabriel. Den upp-märksamme kan notera en viss skillnad pånamnval. Gabriella-dagen infaller i februari, och

jag fick önska mig maten till middagen.Samma önskan varje år – paltbröd ochfläsk, för det tyckte Pappa om, och glass tillefterrätt. Jag fick det aldrig, jo, paltbrödetoch fläsket, men ej glassen, för det var förkallt att äta sådan mitt i vintern. Ulrika- dagen infaller i juli och samma middagsöns-kan framfördes. Vad tror ni hände? Jo palt-bröd kan man inte äta på sommaren för detär vintermat, men glass kunde gå för sig.Denna tillagades av tjock grädde från byns

Ulla och Anna på tunet 1924.

Erik Axel Karlfeldt med döttrarna Ulla ochAnna vid sjön 1922.

I KARLFELDTBLADET 1987 skrev ErikAxel Karlfeldts yngsta dotter Ulla Baren -t hein om barndomens somrar på Sångs iSjugare. Med anledning av att Karlfeldtsbåda döttrar nu är borta publicerar vi återUllas text.

Ulla Barenthein minnsbarndomens somrar


6

mejeri och med hjälp av salt och is från is -stacken nere vid sjön vevades det runt i englassmaskin och si, det blev glass.Dikten “Gratulation“ är skriven till Anna

och talar om snödroppar (visserligen i mun-nen) men riktiga snödroppar hör till blom-morna på hennes födelsedag i mars. Somma-rens första ros fick jag på Ulrika-dagen. Denena traditionen är inte sämre än den andra.En besvärlig blodbrist hos Anna gjorde

att vi hade get och killingar i olika upplagor.Den långt ifrån njutbara getmjölken ansågsså välgörande. Killingarna Aron och Mosesminns jag särskilt. När min killing Aronhade namnsdag fick han en fin blomster-krans runt halsen. Den åt Annas killing Mo-ses upp och detta gav upphov till en viss ir-ritation systrarna emellan. En dag tog kil-lingarna sig ur hagen, där de skulle vara, ochskalade av barken på Pappas stolthet, kas-tanjen mitt på gården. Trots all sakkunnigvård överlevde trädet ej deras behandling.Killingarna levde ej heller så länge, för dekom på höstkanten i paket till Stockholmoch oss ovetande åt vi dem som lammstek,vilket måste rubriceras som falsk varube-teckning. Med framgång lades i vår barndom grun-

den till en stor och varaktig rädsla för åskvä-der. Lugnt sovande nattetid och helt okunni-

ga om pågående urladdning väcktes vi ochfick kläder på oss för att sedan lätt skräck-slagna sitta uppe och följa blixtarna och åsk-knallarna och räkna, hur långt bort ovädretvar.Har ni tuggat kåda någon gång? På barr-

träden i skogen mot Höghol kunde man fin-na sådana delikatesser. Hittade man en “pär-la“, så var det som att vinna högsta vinsten.Jag har smakat på denna raritet som vuxen,och jag måste erkänna att det mest var ensensation i negativ riktning. Under kådletandet, linnéasökandet eller

kantarellplockningen skulle det kunna hän-da att man fick höra små klockor klinga ochkanske t.o.m. se skogsrået Höghols-Annakomma vandrande med sin ko med förgyll-da horn. Vi såg eller hörde aldrig något, mendet var litet kusligt att gå i skogen med barajämnåriga barn. Tryggare var det med för-äldrars sällskap. I Lissängen var det dockaldrig farligt. Lissängen ligger bakom gårdendär Ollars-Jonas, förebild till dikten “Ett le-jon“ bodde. Där hade vi bl.a. vår fågelkyr-kogård. Ceremonierna när en avliden fågelbegravdes var både imponerande och solen-na. Där saknades vare sig böner, psalmsång,tårar eller blomster och kors.Handelsman Johansson i ”Boa” var en

hedersman och en mästare i att göra pap-


7

persstrutar att lägga för 5 öre karameller i.Hans affär doftade av smorlädersstövlar, silloch salt fläsk och var en kär mötesplats förfolk från Sjugare och närliggande byar. Vadhar dagens köpcentra att bjuda på av atmo-sfär och social trivsel jämfört med forna ti-ders handelsbodar?Vi måste hjälpa till att rensa ogräs ibland.

Det vore synd att påstå att det roade oss.Det var dock bättre än när vi placerades istora trädgårdsstugan med en s.k. stillkorgav största format fylld med spenatplantor.Stänglarna skulle befrias från blad, som se-dan förvälldes, packades ihop till bollar ochsaltades. Tanken på den mindre uppskattadegråa stuvning som serverades under vinternslopp var väl främsta orsaken till att syssel-sättningen inte kändes inspirerande. Sammakänslor bemäktigade oss när morötter skul-le formas till små stjärnor, klöverblad ellerhjärtan, ärtskidor spritsas osv. Dessa pro-dukter skulle man möta i vintertisdagarnasredda soppor.

Våra bröder Folke och Sune kallade ossbara för småflickorna och såg oss knappast.Någon gång var det förstås roligt att vattnaoss under pumpen eller kasta oss med klä-derna på i sjön.A propos sjön. Hur varmt det än var, så

var bad i sjön före midsommar förbjudet förflickorna Karlfeldt. Varför är en gåta. Ej hel-ler fick vi som andra barn gå barfota. Detkunde ju finnas glasbitar, stickor eller ormar.Föräldrar är ibland obegripliga, men de kanju förstås vara bra att ha som t.ex. när viskulle samla växter till våra herbarier. Pappatalade om för oss vad växternaa hette ochMamma bytte gråpapper. De skötte sig bra,för vi fick goda vitsord.Jag slutar nu min tankeutflykt till minne-

nas värld och tänker med glädje och tack-samhet tillbaka på allt som omgav den härddär vi som barn fått njuta vårt beskärdabröd.

Första gången publicerat i Karlfeldtbladet 1987

Sommaren 1929. T.v. EAK, Sune, Anna och Ulla vid sjön Opplimen. T.h. Hela familjen Karlfeldt.

Så här minns vi Anna Karlfeldt Larsson (1915-2012) och Ulla Barenthein (1917-2011). Foto: Anders Hanser 2009


9


8

Från Carin von Sydow har vi fått en kopia avdetta brev, som Anna Karlfeldt Larsson ochUlla Barenthein har kommenterat.

BLAND MÅNGA brev till vår mamma, GerdaKarlfeldt, från Emma Zorn, fann vi ett adresse-rat till både pappa och mamma. Vår pappa, Erik Axel Karlfeldt, var en trägen

gäst på Zorngården och det rådde en varm vän-skap mellan honom och Anders och EmmaZorn. I den vänskapen blev också mamma ochvi barn delaktiga. Efter Anders Zorns död ochdå vi hade kommit till Sångs i Sjugare 1922, fickvi ofta besök av Emma Zorn och vi var ofta gäs-ter på Zorngården. Under alla år visade hon ossalla en varm tillgivenhet. På årsdagen av AndersZorns död den 22 augusti 1921 höll pappa etttal vid avtäckningen av Zornvården på Morakyrkogård, och vid minnesutställningen i Lilje-valchs konsthall den 3 mars 1924 höll han in-vigningstalet. Kanske var det de talen EmmaZorn hade i minnet, då hon var ivrig att AlbertEngström och pappa skulle träffas inför biogra-fiarbetet. I dikten Kyrkosångarne i diktsamling-en Hösthorn ger pappa i en av stroferna ett por-trätt av Zorn. Dikten skrevs efter ett besök iOrsa kyrka midsommardagen 1919.

Den andre var diger och röd och hetoch såg sannerligen ut som en större

profet,eller ville man finna en pfalzgreves plym på hans hatt som ett krön åt hans ampla

volym.Men hans sång flög lätt och ljus som en

fjärilkring altarets heliga tyg och käril,den steg efter pelarn till korets valvoch låg som en lärka bredvid duvan och

skalv,den for som en smekning, förstående, len,över gammalt guld och liljor i sten.Så sjöng han konstens och skönhetens lov,Som en Hiram av Tyrus i Salomos hov.

Brev till mamma

Mora 31.7. 1925Kära vänner,

Albert Engström är här sedan tre dagaralldeles fördjupad i och förhäxad afAnders själfbiografiska anteckningar.Han tror att han far hemåt om ett pardagar och är mycket ifrig att sedan fåträffa doktor Karlfeldt och tala med ho-nom om Anders. Det är jag ocksåmycket ifrig att han ska få göra, ty jagvet han därigenom får en belysning avAnders egenskaper som han inte kanfå på annat håll. Innan han kom hit varhan för samma ändamål hos Bruno Lil-jefors i några dagar och på hemvägenskall han hos Bruno hämta anteckning-ar som Bruno lofvat göra. Engströmämnar bo i Rättvik hos sin bror ochdärifrån åka upp till er. Här arbetar hanså godt som hela dagarna, blott omkvällarna ha vi pratstunder. Han är oer-hört måttlig i både mat och dryck ochvid ett ytterligt fredligt och godt humör.Det senaste är förvånansvärt ty han harhaft ett svårt giktanfall och stor svårig-het att röra sig. Han är både snäll trev-lig och älskvärd hvarför han på detbästa rekommenderas! Med tusen hälsningar från oss här

Er vän Emma Zorn

FÖR NÅGRA ÅR sedan söktejag efter Erik Axel Karlfeldtsverk på Carolina Rediviva iUppsala. Oväntat nog var detskaldens dotter som dök upp.Anna Karlfeldt står i ka -talogen som författare till”Barn spelar teater”, åtta pjä-ser författade och spelade avbarn utgiven av Gun Nihlén,Anna Karlfeldt-Larsson ochRoine Rydman-Olsson 1941.När jag frågade Anna om

boken tonade hon genast nerdess betydelse. Anna varmycket barnkär och före kriget utbildadehon sig på en Montessori-skola i London.Hon gifte sig med John Larsson 1939 ochnär deras tredje barn föddes sex år senarevar det nödvändigt att lämna läraryrket, mensaknaden efter det pedagogiska arbetet följ-de henne genom livet. Kärleken till barn flyt-tade hon över på sina egna, Lars-Erik (Eje),Margareta (Mika), Hans (Hanse) och Peter,och en mängd barnbarn och barnbarnsbarn.Lika självklart var det att Anna och Ulla

skulle stötta Gerda i arbetet med att vårdaoch visa Sångs i Sjugare. För Gerda varAnna och Ulla alltid ”mina flickor”, en be-nämning som följde med till Karlfeldtsam-fundet. Det har varit en oskattbar förmånatt ha en så nära kontakt med familjen, isynnerhet som skaldens barn har medverkattill att arvet bevarats och att det nu finns tvågårdar att bese i Avesta och Leksand.Efter Johns död 1983 kom Anna med i

Karlfeldtsamfundets styrelse. Hon betonadealltid att hon satt med som representant förfamiljen. Anna och Ulla kom troget till våramöten och journalisterna gick alltid först tilldem, förundrade över att träffa barnen till en Nobelpristagare född i mitten på 1800-talet.En liknande känsla grep mig när jag inter-

vjuade Anna för en uppsatsom ”Karlfeldt och tekniken” iden senaste årsboken. Annaberättade i detalj om hur radi-on kom in i deras hem. Förstefteråt insåg jag att hon varden sista som kunde förmedlasådana minnen.Anna Blanzeflor föddes

den 8 mars 1915 och kanskevar det hon som fick skaldenatt äntligen bestämma sig föräktenskap. Så tolkar jag denkärleksfulla dikten ”Gratula-tion på en födelsedag i mars”

som skrevs till Annas ettårsdag några måna-der före vigseln i juni 1916. Karlfeldt näm-ner ömsint Annas blonda hår som också gavhenne det vackra namnet Blanzeflor. För-modligen var det också därför John kalladehenne ”Gull”. Ulla föddes 1917 och systrar-na blev oskiljaktiga fram till Ullas bortgång2011. Anna tog gärna kommandot när deuppträdde tillsammans, men i andra sam-manhang steg hon helst åt sidan. Jag frågade ofta Anna och Ulla om famil-

jens liv, men nu har den källan sinat. Dessafrågor om vardagslivet var ett nyttigt kom-plement till litteraturhistorikernas funder-ingar. Det har skrivits åtskilligt om det hetatemperament som brann under Karlfeldtstillknäppta yta, men när jag frågade systrar-na skrattade de bara: ”Nej, pappa han varså snäll. Men mamma...!” Anna hade enhärlig humor och en nyfikenhet som varadelivet ut. Hon kunde spela på sin charm: vemminns inte hur elegant och intagande hontog emot studentkörens hyllning vid årsmö-tet i Skara 2006? Men det var framför alltpå tu man hand som Anna visade en värme,vänlighet och omtanke som gjorde all sam-varo med henne minnesvärd.

LARS FALK

Anna Karlfeldt-Larsson 1915-2012

KARLFELDTBLADET 2013:1KARLFELDTBLADET 2013:1

11

Karlfeldt var den sjätte och han tillträdde 1januari 1913. Invald i Akademien hade hansom den förste i sin diktargeneration blivitredan 1904. Han efterträdde på sekreterar-posten Carl David af Wirsén, som hade va-rit mycket problematisk. Med Karlfeldtbröt en ny tidsanda in, och han reformera-de och moderniserade verksamheten. Nya-re litteratur, som motarbetats av Wirsén,fick utrymme i Akademien. Wirsén hadet.ex. hindrat 80- och 90-talisternas inträdeoch han hade bidragit till att Akademieninte hade så gott anseende. Karlfeldt blevtidigt invald i Nobelkommittén. Akademi-en fick en uppryckning och under Karl -feldts tid invaldes 16 nya ledamöter, t.ex.litteraturhistoriker som Schück, Böök ochLamm; språkvetare som Noreen, Kock ochvon Friesen, upptäcktsresande som SvenHedin och filosofer som Hans Larsson. Sel-ma Lagerlöf, Per Hallström och Bo Berg-man är exempel på författare. Arbets -klimatet under Karlfeldts sekreterartidpräglades av lugn men inte av ro. Uppgif-terna var många.Karlfeldt fick också syssla med Svenska

Akademiens ekonomi. När Karlfeldt till-trädde var Akademien husvill. Det var sta-den som ägde börshuset och Svenska Aka-demien fick tillgång till huset först 1914 ge-nom en donation av fröken Magna Sunner-dahl, som skänkte 800 000 kr, så att husetkunde köpas in. I källaren finns ett hyres-kontrakt som säger att Akademien ständigt

äger huset. Karlfeldt var den förste sekre-teraren i det nuvarande sekretararummet.Han låg bakom att Zorn engagerade sig förGylldene Freden, som hade kommit påobestånd. Konstnären köpte in resturangenoch testamenterade den till Svenska Akade-mien. Överskottet från verksamheten gårtill det största och finaste av Akademienspris, Bellmanspriset till minne av makarnaZorn. Den förste som fick priset var Karl-feldt och den andre var Albert Engström.Båda fick det på livstid. Sedan har det varit43 olika pristagare och den senaste var LarsNorén. De aderton äter på Gyldene Fredenpå torsdagarna, men endast sällan ärtsoppa,som inte passar deras känsliga magar.

FRÅN BÖRJAN utlyste Akademien tävlingari vältalighet och skaldekonst. Men det slu-tade man med 1922 och gick över till merallmänna pris. De nobelpris som delades utunder Karlfeldts sekreterartid hade ofta enhänvisning till enskilda verk i motivering-en. Under första världskriget gick pris en-dast till neutrala länder. 1931 fick Karl-feldt nobelpriset postumt. Redan 1919hade Akademien velat ge honom priset,men med sin starka hederskänsla som led-stjärna avböjde han. I ett lysande tal 1929,kort före sin död, sammanfattade Karlfeldtsin syn på Akademien och dess verksamhet,gjorde kulturhistoriska utblickar och ka-rakteriserade målande flera kulturperson-ligheter. Föredragshållaren framhävde att Karl-

feldt inte sökte striden utan var trygg i sinegen person, lät andra i Akademien kommatill tals, att det helt enkelt blev bättre i Aka-demien under Karlfeldts tid och att han ladeen grund för framtiden. När Odd Zschied -rich avslutade sitt föredrag återkom han tillde mystiska siffrorna i inledningen. Det var– fick vi lära oss – faktorn g vid fritt fall,och så hade han känt sig när han skulle talaom Karlfeldt för Karlfeldtkännare. Det varen obefogad rädsla som inte överensstämde

Erik Axel Karlfeldt i sitt arbetsrum på Svenska Akademien

10

VINTERMÖTET ägde rum i den vackra Börs -salen i guld och blått, där ett förföriskt soligtvinterljus sipprade in genom fönstren. Sominledning läste Hans Barenthein ”Till ensekreterare” ur Flora och Bellona. Dagensmusikgäst, trubaduren och författaren UlfBagge, sjöng stämningsfullt till gitarr ”KarlJohan” tonsatt av Lille Bror Söderlundh.Kansliansvarig i Svenska Akademien,

Odd Zschiedrich, höll ett föredrag med ti-teln Att vara ständig för hundra år sedan –om Erik Axel Karlfeldt och uppgiften somständig sekreterare. Föredragshållaren bör-jade förbryllande med 9,82 meter i sekund-kvadrat och några andra disparata kun-skapscitat från sin skoltid. Därefter gickhan över till att diskutera begreppet ”stän-

dig”, som enligt Svensk ordbok utgiven avSvenska Akademien betyder oavbruten,utan avbrott. Kan man avgå som ständig?Kan man vara f.d. ständig. Just nu har vi iSverige tre ständiga sekreterare, nuvarandePeter Englund och tidigare Sture Allén ochHorace Engdahl. Enligt Svenska akademi-ens stadgar från 1786 väljer den ständigesekreteraren själv när han vill avgå. Denförste Nils von Rosenstein satt i 38 år ochdet var inte bra. Nu har det satts en gränsvid 70 år. Sekreterarens viktiga uppgift äratt stå för kontinuiteten och vara ansiktetutåt. Att vara kansler och direktör är mandäremot endast ett halvår i taget.Sedan den 5 april 1786 har det funnits

13 olika ordinarie ständiga sekreterare.

Att vara ständig sekreterarevintermötet 2013

Odd Zschiedrich


1312

med hans briljanta, kunskapsrika och un-derhållande framställning. Sedan fick vi åter höra Ulf Bagges sköna

sång och fina kommentarer. Utifrån sitteget intresse och kunskap om Lasse Luci-dor som resulterat i en bok om skalden be-rättade han först lite om Lucidor. Han knötsamman detta med Karlfeldts biografi omLucidor och talade om Karlfeldts ingåendekunskap om och syn på Lucidor. Karlfeldtkunde sin Lucidor! Så redogjorde han förförhållandet mellan Karlfeldt och EvertTaube och berättade att Karlfeldt mycketuppskattade Taubes bellmanstolkningarsom han gärna lyssnade till vid besöken påden Gyldene Freden där akademiledamö-terna intog måltider efter sammanträdena.De två var goda vänner och Taube influe-rades av Karlfeldt; hans alter ego Rönner-dahl bär tydliga drag av Fridolin. Taubediktade också om Karlfeldt som här i Vals iProvence.

Ett fikonträd på slaggströdd änoch sotarn med sitt loddet minner mig uti Provenceom Karlfeldts heta blod.Det brann där oppi Dalarnasom eldat av bourgogne,själv liknade han karlarnahär sunnanåt – en Dalarnas,en senfödd bondesalarnasMonsieur Bertrand de Born.

Sånger vi fick höra var de välbekantaKarlfeldtdikterna ”Här dansar Fridolin”,”I Lissabon där dansa de” och ”JungfruMaria”. Vidare framförde Ulf Bagge enegen tonsättning av Lucidors dikt ”Varföreskall jag mig med sorger välja” och avslu-tade med Bellmans ”Glimmande nymf”.Hans Barenthein gav oss två utsökta

prov på Karlfeldts humor. Dels läste han jusom inledning på vintermötet dikten ”Tillen sekreterare”, där Karlfeldt självironisktskildrar sig själv som en kyrkvärd i littera-

turens statskyrka. Dels läste han ett humo-ristiskt brev till Hamsun, i vilket Karlfeldtpå ett utsökt sätt driver med ceremonin vidöverlämnandet av nobelpriset. Den allvarli-ga baktanken var förstås att övertygaHamsun att han måste komma och ta emotsitt pris.Hans Barenthein presenterade även för-

eningens förnämliga och innehållsrikahemsida. Ordföranden avtackade vår tru-badur och vår föredragshållare med varsinKarlfeldtbok ur skriftserien. Sedan kundemedlemmarna i samfundet fortsätta samva-ron på ett trevligt sätt på Stortorget iStadsmissionens övre sal, där kaffe ochsmörgåsbuffé dukats upp.

ELISABETH LINDMARK

OWE ANDERSSON framför i Karlfeldtbladet2012:2 en tes om att skalden haft Hins An-ders ”Sarkofagmarsch” i tankarna när hanskrev dikten ”Karl Johan”, som just går attsjunga till den melodin. ”Om min tes hållerbetyder det att Karlfeldt hade ett gott minneför melodier.” Jodå, nog håller Owe Anders-sons tes alltid.Arne Bergstrand har i boken Karlfeldt och

musiken (Karlfeldtsamfundets Skriftserie 17)givit Owe allt sitt stöd. ”Redan från begyn-nelsen tycks alltså det karlfeldtska versmake-riet ha haft en sorts musikalisk preexistens”,skriver Bergstrand. En vana man hade i fa-miljekretsen var just att sätta nya ord tillgamla visor. Från sitt vuxna liv berättar skal-den själv: ”Under ett oavbrutet sjungandeoch tonande inom en … som ibland är star-kare och ibland svagare, försiggår ett oav-brutet arbete, som slutligen tar sig uttryck idiktens nedskrivande. För mig är därför enfullbordad dikt ofta utlösningen av en melo-di, som på detta sätt föresvävat mig.””Jag går fram och tillbaka och utstöter

mina verser med ett skönt bröl…”. Så be-skrev han det själv.Gerda Karlfeldt berättade på äldre dar:

”när han diktade satte han alltid melodi till.Inte så att han komponerade och skrev ner,han gick och smågnolade fram sin dikt. Närjag hör hans dikter läsas, då hör jag ocksåmelodierna, men jag kan inte dela med mig.”Men hon hänvisade till dottern Anna somhade bättre minne.Några av dikterna har psalmklang i sig

som ”Barmhärtighetens tempel” och ”Psal-tare och lyra” samt ”Min guddotter”. Deneljest strängt kritiske Bergstrand avvisadeinte Åke Ohlmarks bestämda uppfattningom dikten Höstens vår: ”Diktens hela rytmgår på marseljäsen.”Karlfeldts intresse för gamla dalakoraler

vidimeras. När jag vid ett sommarmöte visa-

de på hur ”Giv psal-tare och lyra” välkunde anpassas tillden gamla fäbod -psalmen från Älv -dalen blev Karl IvarHildeman oerhörtentusiastisk. Detfanns ju äldre upp-teckningar av den än

Oskar Lindbergs från 1935. Det är fullt möj-ligt att Karlfeldt hört den under en ungdoms -vandring där och sedan burit den med sig iflera decennier för han hade ett fantastisktmusikminne.Hildeman uppmuntrade mig till att göra

en sådan text- och melodianpassning. Jag vartveksam. Har man rätt att göra så? Det ärmin uppfattning, att skalden själv var emotatt hamna mellan psalmbokens pärmar.Ärke biskop Nathan Söderblom vädjade ochbad, men skalden vägrade och teg. Diktenblev nog något av en djupt personlig vän gåvafrån skalden till sin vän. Men det är en annanhistoria.Döm om min förvåning, att den pedan -

tiske, stränge, grinige och fruktade lärarenBergstrand inte tar en i örat för tilltaget utani stället hävdar att man inte bara har rätt,utan kanske också skyldighet att levande -göra denna dikt! Så här skriver han om just”Snabbt jagar stormen våra år”: ”Karlfeldtsdikt skulle förvisso, trots att stroferna ej ärolikformiga, ha kunnat bli en psalm att sjunga– inte som i 1937 års svenska psalmbok habehövt förvisas till en avdelning med läse -psalmer för enskild andakt ”i särskilda lä-gen”. Det har jag nu gjort. Dikten har alltsåkommit att sjungas som gemensam psalm-sång vid olika tillfällen, och jag har lagt indem som sådan i en ”Livsmässa i folkton”,som fått ett välvilligt mottagande.

BIRGER SJUNGARGÅRD

Mer om Karlfeldt och musiken

Hans Barenthein läste Karlfeldts självironiskadikt ”Till en sekreterare”.

Den månghövdade publiken i börssalen.


14

lantmannabyråkratin där bönderna ofta innehade sockenuppdrag och poster. Härkrävdes både läs- och skrivkunnighet.Själva bondedagboken var en källa som

berättade om många ting, men med få ord.Här följer några utdrag ur ”Bäsingedag -boken”:

1877, 31 December: Kör ihop sågstockar1889, 17 April: Morfar granskar förmyn-dare räkningar1876, 4 Februari: Jag till Korskrogen föratt beställa en hackelsemaskin1876, 28 April: Öppet vatten mellan Ut -sundsbro och Mesta1889, 21 Januari: Kör ved. Jag till Vestan-berg. Far död kl. 3 fm

Stilen i dagboken är väldigt kortfattad,närmast rapsodisk. Notiserna om arbeteoch högtider varvas med naturiakttagelser,resor och dödsfall i familjen. Kan bonde-dagboksskrivandets enkla skrivande varaindikativt på deras ”enkla” författare, enbeskrivning vi kan skönja i Karlfeldts dikt”Klagosång över en landtman”?

Ditt väsen var kärvt, / din själ var enkeloch stor, / ty allt vad du var, det var ärvt /från jorden, din stränga mor. / Hon hölldig i aga, / hon skiftade mildhet och ris, /tills hon tog dig in i sin saga, / sitt dröm-mande paradis.

I detta fall är det rättvist att tala ombondedagboken som genre, därför att dentill stilen inte innehöll notiser om bönder-nas känsloliv. Möjligtvis kan vi anta attbönderna i gemenskap talade om sitt skri-vande, inspirerade varandra. Det som talarför det är att formen, och innehållet, är re-lativt lika. Bondedagböcker är skrivna somkalendrar, med uppgifter om vad som gjor-des, av vilka, och ibland med tidsangivelser.Känslouttryck letade sig endast i undan-tagsfall in i dagboken, oftast uttrycktes depå annat vis, i minnesskrifter, testamentenoch brevsamlingar. Bondedagboken var

helt enkelt ett annat forum där dagarna ochtiden dokumenterades istället för känslan.Språkforskaren John Svenske poängte-

rar i sin studie av bondedagböcker att detfanns samband mellan dagboksskrivandetoch andra litterära genrer. Om vi då återgårtill Erik Axel Karlfeldt själv hade det i mo-derns hem Hyttbäcken skrivits bondedag-böcker sedan 1840-talet. Vi ska minnas attav hundratusentals bondehushåll i Sverigeunder 1800-talet har vi inte fler än 400bondedagböcker bevarade. Samtidigt komen stor del av dessa från just Folkärna.Att Karlfeldt som litterärt hyllad bond-

son skulle härstammat just från dennasocken är därmed mer sannolikt än inte, gi-vet den breda tradition av skrivande och lä-sande som fanns innan Karlfeldt själv komatt ta upp pennan.Tidigare studier inom historia har an-

vänt sig av bondedagböcker som källa föratt förstå bondesamhällets ekonomiska si-dor. Men vi bör även synliggöra att det tro-ligen fanns kopplingar mellan skrivandetav bondedagböcker och de skönlitteräraskalderna. Dessa berättade om bondesam-hället som de fostrats i som barn, och detåterstår att förstå vad detta betydde även ilitterär bemärkelse.

JOHAN GÄRDEBO

Hum. stud. Uppsala universitetÅrets Uppsalastudent 2012

15

ATT ERIK AXEL KARLFELDT var en skrift-ligt begåvad individ vittnar de många dikt-samlingarna och utmärkelserna om. Vadsom däremot inte framgått lika tydligt äratt denna individuella prestation kan antasha bredare, folkligare, rötter i trakten hanhärstammade från. I själva verket var det såatt många Folkärnabönder, i relation tillandra orter i Sverige, skrev mycket om sinadagar, sitt arbete och livet. Det är dessaskriftsamlingar som historiker givit namnet”bondedagböcker”. De har studerats föratt berätta om böndernas ekonomiska ochsociala vardag, för att återge en historia”underifrån”. Min studie utgår ifrån ”Bäsingedagboken”, skriven 1872-1900 avtvå generationer vid Tomtas gård i Bäsingeby, Folkärna socken i södra Dalarna. Bon-dedagboken har då använts för att under-söka hur de stora förändringarna speglats idet lilla, som livet vid en gård. Men vi fåräven se det som är säreget, specifikt, unikt.

Ja, här i det gamla Järnbäralandde bröto åker på älvens strandoch malm ur gruvan bredvid

Orden är tagna ur Erik Axel Karlfedtsdikt ”Fäderna”. De summerar hur arbets-dagen såg ut för bönderna i Folkärna sock-en, intill Bäsingen, vid sent 1800-tal. Enkombination av järn-, skogs- och jordbruk,samt boskapsskötsel gjorde det möjligt attleva i södra Dalarna i en tid av hastiga för-ändringar, tekniska nymodigheter och ökadmarknadsintegrering. Om detta, och om li-vets glädje- och sorgeämnen kan vi läsa iBondedagböckerna. Men av Karlfeldts godakännedom om bondesamhällets faktiskaförhållanden frågar vi oss vilka kopplingardet finns mellan bondedag boken som genre

och Karlfeldts eget skrivande?Som genre är bondedagboken något

missvisande då begreppet innefattar olikaskriftformer. Dock har de alla gemensamtatt de är skrivna av bönderna själva, påeget initiativ och utan uppmaning frånstats makten. Skrivandet av bondedagböck-er skedde i huvudsak under 1800-talet.Utökningen i skrivandet sammanföll delsmed skolreformerna, dels med den agrarajämte industriella revolutionen.Flera faktorer påverkade skrivandet av

bondedagböcker. Den främsta av dessa vargårdsövertagandet och makten över tiden.Att driva gården krävde förmåga att orga-nisera arbete. Arbete organiserades efterden tid som krävdes att utföra det, och tidmättes i skrivandet av dagboken. Skrivan-det av dagbok underlättades även av andraformer av skrivande, exempelvis genom

Karlfeldts skrivande byggde på en folklig tradition

Bondedagböcker avbönder och torpare geross en unik informationbåde om enskilda per-soners liv och arbeteoch om mer övergripan-de frågor. Boken Svens-ka bondedagböcker. Ettnationalregister av BoLarsson är utgiven avNordiska Museet. Meddetta nationalregister kan man lättare över-blicka det rika källmaterialet.

Anders Persson, husbonde och en av författarna till Bäsingedagboken.

FREDAG 9 AUGUSTIFrån 15.00 Incheckning på hotellet17.00-18.00 Registrering på V-Dala18.00 Lätt middag 19.30 Hälsningsord Claes-Bertil Ytterberg

Karlfeldt i ord och tonBjörn Ringström, sång och Gunnel Fagius, piano framför tonsättningar av Karlfeldt med deklamation av dikterna. Karlfeldt i UppsalaChrister Åsberg och Lars FalkSamvaro över ost och vin eller öl.

LÖRDAG 10 AUGUSTI09.00 Karlfeldtsamfundets årsmöteKaffepaus11.00 En löskerkarl – ett sätt att se

människan Kåseri av Carl-Göran Ekerwald, författare, lärare, rektor, kulturjournalist

12.15 Lunch13.30 Bäst före-datum passerat? Att läsa

Karlfeldt i dagStina Otterberg, univ. lektor Inst. för litteratur, idéhistoria & religion Göte-borgs universitet

Kaffepaus15.00 Möte med vinnare av Ungdomens

Karlfeldtpris18.30 Samling till drink varefter vi intar

middag

SÖNDAG 11 AUGUSTI9.30 Fredens Hus och Dag Hammarskiöld

Ann-Cathrine Haglund, f.d. landshövding i Uppsala. Plats: Fredens Hus, Uppsala slott ingång A2.

Avslutning

Deltagaravgift.........................................300 krDubbelrum inkl. frukost, per natt...........820 krEnkelrum inkl. frukost, per natt..............620 krFredag: Lätt middag, lättöl/vatten kaffe, ost och vin/öl ...............................225 krLördag: För- och eftermiddagskaffesamt lunch .............................................125 krLördag: Supé, välkomstdrink, tre rätters måltid med vin, kaffe ..................325 kr

Pris för hela vistelsen (inkl. deltagaravgift)Dubbelrum, per person.......................1 795 krEnkelrum, per person .........................2 215 krEndast måltider och deltagaravgift........975 kr

Anmälan och bokning sker med anmälnings-blanketten och insättning av aktuellt belopp

på Karlfeldtsamfundets årsmöteskonto pg 1 28 78-5 före den 5 juli 2013. Vid anmälan efter detta datum kan inte rum garanteras. Efteranmälningar accepteras, om rum finnstillgängliga eller om logi inte önskas.

Frågor besvaras av: Ebba Nordström tel. 018-69 20 56, mobil 0703-59 37 [email protected]

Gunilla Stenman Jacobsontel. 018-50 11 23, mobil 0703-86 26 16 [email protected].

Ev. uppdatering av programmet kommer attfinnas på samfundets hemsida: www.karlfeldt.org.


17

Priser och bokning

Preliminärt program

Välkommen hit! Välkommen hem!Så hälsas alla som närmar sig Uppsala vid de stora in-farterna. I sommar hälsar Karlfeldtsamfundet alla väl-komna till Uppsala på sommarmöte för att upplevalite av Karlfeldts studentstad och också se något avdet nya Uppsala. Mycket har hänt sedan vi höll som-marmötet här 2004. Uppsala har fått ett nytt kon-serthus, nytt resecentrum och så växer staden så detknakar med nya bostadsområden. Det gamla finnsförstås alltid kvar, så ni kan passa på och återse min-nesvärda platser eller upptäcka nytt på egen hand. Vihar bokat rum på Hotell Linné alldeles intill Linné -trädgården för tillresande. Uppsalaborna sover för-stås hemma, men vi får umgås desto mer på V-Dalanation, bara ett par kvarters promenad från hotellet.

PLATS FÖR MÖTET: V-Dala nation, hörnet Skol -gatan/SysslomansgatanLOGI: Hotell Linné, granne med Linnéträdgården,Skolgatan 45, www.firsthotels.se/Linné

Karlfeldtsamfundets sommar- och årsmöte 9-11 augusti 2013 i Uppsala


16

Även i detta nummer av Karlfeldtbladet er-bjuds läsaren att beställa ett eller flera exem-plar av samfundets årsböcker och CD-skivor.Vilken härlig möjlighet att förvärva nedanstå-ende exemplar i akt och mening att själv läsaoch lyssna, men också få möjlighet att ge engåva till vänner och bekanta. Vid beställning expedieras försändelsen

via post i ett vadderat brev. Beställningenhamnar alltså direkt i din brevlåda/brevinkast.I brevet ligger också en faktura med uppgiftom hur betalning ska ske. Angivna priser ärdesamma som kommer att stå på fakturanoch inkluderar alltså porto och emballage.

Böcker”Jag ville ha sagt dig det ömmaste ord”,Carin von Sydow................................190 krOration för skalder och kompaner (2013)....................................................80 krKarlfeldt i sin tid (2012) ......................190 krDalmålningar utlagda på rim (2011) ...190 krJag är lust och jag är längtan (2010) ...190 krVägen till Nobelpriset (2009) ..............190 krVägen till Nobelpriset, engelsk version ..................................190 krMöten med Karlfeldt (2007)..................50 krTre trädgårdar (2006)..........................150 krDikt och Liv (2005) .............................120 krTill bönder och till lärde män (2004).....80 krSamlade dikter (pocket) .......................60 kr

CD-skivorHåkan Steijens Lp, överförd till CD....100 kr”I Fridolins spår”, Lars Anders Johansson (2008) ...............................100 kr”Jag är en sjungandes röst”, återutgiven som CD ..........................100 kr

Siffrorna inom parentes anger utgivningsårför årsbok.Glöm ej att vid beställning ange namn och

leveransadress. Beställning via e-post: [email protected] eller per brev till:

Anders Back, sekr. KarlfeldtsamfundetRältlindor, Korpholsvägen 30785 50 Djura

Beställ våra årsböcker!

SEDAN EN TID tillbaka har jag varit syssel-satt med en biografi över Claes Annerstedt.När detta skrivs senvintern 2013 är manustill denna färdigställt och jag har förhopp-ningen att boken kan tryckas under året.Vem var då Claes Annerstedt? Han föd-

des år 1839 och avled vid hög ålder 1927.Han var en sann upsaliensare, som genom-gått Uppsala Katedralskola, där hans far,den legendariskt stränge men skicklige Rudolf Annerstedt, var rektor. När Claesännu var barn flyttade familjen till Geijers-gården och där bodde sedan Claes hela sittliv. Vid Uppsala universitet utbildade han sigtill historiker och fick som ung uppdraget attskriva ”Uppsala universitets historia”. Detförsta bandet utkom till lärosätets 400- årsjubileum 1877. De övriga volymerna full-bordade han först sedan han i början av1900-talet gått i pension. Skildringen, somanses vara ett svenskt pionjärverk inom lär-domshistorien, sträckte sig fram till 1792.Claes Annerstedt blev tidigt docent i

historia, men hans yrke blev bibliotekariens.I slutet av 1800-talet blev han chef för Ca-rolina Rediviva, i själva verket överbibliote-karie, även om titeln inte brukades på den tiden. Han lade ner stor omsorg på att för-nya biblioteket och göra det mera låntagar-vänligt. Erik Axel Karlfeldt, som avlade li-centiatexamen i engelska vid Uppsala uni-versitet 1898, var inte anställd vid universi-tetsbiblioteket, men källorna visar att hanhade goda kontakter med Anner stedt underdennes chefstid.Claes Annerstedt invaldes i Svenska

Akademien 1901 för sina förtjänster somhistoriker. Av källorna framgår att han ti-digt stödde ett inval av Karlfeldt. Egentli-gen var inte Claes Annerstedt intresseradav skönlitteratur men ”svenskheten” hossådana författare som Selma Lagerlöf ochKarlfeldt tilltalade honom, fosterlandsvän

som han alltid var. När Karlfeldt invaldes iSvenska Akademien 1904 blev de såledeskamrater där. De brevväxlade flitigt och to-nen är från den yngres sida både vördnads-full och varm på ett sätt som gör starkt in-tryck på läsaren ännu i våra dagar. TillClaes Annerstedts 75-årsdag den 7 juni1914 uppvaktade Karlfeldt med ett brevvari ingick följande dikt:

Rastlöst i aftonens dagg du mejar med seniga händer.

Sällsamt rikt dina år bugna mot mognadens stund.

Lagern lik, som flätar alltjämt sin tätnande krona,

står du i höstdagens sol i Akademias lund.

Dock är du mer som ett träd av de kärvare nejder du älskat.

Sveas stenbundna mark gav åt ditt väsen sin sav.

Gläd dig som furan vid strand åt vindarnas dånande lekar,

böljornas brusande stänk, ljuset av sommarens hav.


Karlfeldt har i brevet med dikten tillfo-gat följande reflexion: ”Vad säger en klas-siker om något så barbariskt som rimmadedisticha?” (Dikten är alltså ett elegisktdistikon, ett orimmat versmått där sextak-tig hexameter omväxlar med femtaktigpentameter. Reds anm.)Claes Annerstedt hade ett antal år tidi-

gare skaffat sig ett sommarhus på Singö iden uppländska skärgården, där han vista-des på somrarna. Den lärde bibliotekarien

arbetade där flitigt i trädgården och sko-gen. Han seglade mycket och hans båt het-te Rurik. Som tidigare nämnts var han enstark fosterlandsvän, som kunde reageraifall någon ifrågasatte dessa känslor. Alltdetta får Karlfeldt fram i den lilla dikten.Såvitt jag har kunnat utröna av kontak-

ter med Karlfeldtskännare, har den lilladikten inte tidigare återgivits av trycket.

TORGNY NEVÉUSDocent i historia vid Uppsala universitet

1918

Okänd Karlfeldtdikt

Överbibliotekarie Claes Annerstedt lade nerstor omsorg på att förnya Carolina Rediviva.

ÅRETS medlemspublikationär liten till formatet men harett spännande innehåll. Hu-vudnumret är ”Oration tillskalder och kompaner” somKarlfeldt skrev i augusti 1930på Sångs, omvärvd av kornk-narrens spel och sänghalmensdofter. Efter diktsamlingenHösthorn, 1927, hade Karl-feldt planer på en essä- ochtankebok på prosa med ar-betsnamnet Fridolins husapo-tek.Några sådana prosatextertrycktes i olika publikationeroch Karlfeldtsamfundet har tidigare trycktom två av dem i en årsskrift, ”I Dalarne” och”Lukt och Doft”. Tillsammans med oratio-nen ingick de också i den postuma samlings-volymen Tankar och Tal, 1932.I orationen riktar sig författaren till ett

fiktivt persongalleri som befinner sig påSångs. Karlfeldts gäster ska under natten be-grunda de tankar han denna Stockholmsut-ställningens sommar ventilerat om poesinsroll i en ny tid med tekniska framsteg ochpsykologiska nyvinningar. Bland kompaner-na skymtar Pillman och Ollondal, men man

får anta att Fridolin, Kilakmed flera ingår i skaran. Menegentligen handlar det förståsom röster inom Karlfeldt självoch till sist också om hans lä-sare, då och nu. Så vi sentidakompaner är också inbjudna.Redaktören har skrivit enkommentar till orationen.

Karlfeldt nämner att hantidigare under sommaren träf-fat en dansk journalist. Hanhette Carl Henrik Clemmen-sen och publicerade sin inter-vju med Karlfeldt i den finska

tidningen Hufvudstadsbladet 1 juni 1930.Det är en av de bästa intervjuerna med Karl-feldt som finns. Han är ovanligt öppen ochfrispråkig. Intervjun är avtryckt i årsbokenmed några kommentarer kring mordet påClemmensen under ockupationen och de för-vecklingar som sträcker sig in i vår egen tid. Mellan avsnitten återfinns flera av de dik-

ter Karlfeldt skrev mot slutet av sitt liv ochsom tangerar de teman som behandlas i ora-tionen.

CHRISTER ÅSBERG, redaktör

Oration till skalder, kompaner och samfundare


21

Anna gått ur tiden. ”Det är svårt att förståatt Anna inte kommer att ringa oss mer”,sa en sorgsen Bror Erkers i granngården,när vi råkades vid jul.Det vilar ett skimmer över familjen Karl -

feldts dagar i Sjugare som aldrig skall blek-na. Gärna berättar Gustaf, snart 95 år, omjulkalaset när Karlfeldt utmanar honom ifingerkrok. Till Gustafs fasa ramlar värdeni golvet! För barnen i Sjugare blev julkala-sen hos `Karlfeldtes` till minnen för livet

Sommarens programSångsdagen lördag 25 maj öppnas lidret

kl.14.00 och alla är välkomna att njuta avträdgården i vårskrud. Vi guidar er i träd-gården, i ängsladan kan du se bildspeletoch ta del av frukt och dryck. Karlfeldt-samfundets Årsbok 2013 presenteras. Seprogram på www.sangs.se

Musik vid Siljan konsert har vi onsdag 3juli och fredag 5 juli, kl. 14.00. I onsdagens

program medverkar barytonsångarenPatrik Sandin, skådespelerskan AlexandraRapaport deklamerar och Anita Agnas spe-lar på sitt accordion. På fredagen får viåter uppleva Fredrik Zetterström, barytonsom många minns från konserten i StoraTuna, vid hyllningen av Jussi Björling.Fredrik Zetterström och sopranen Charlot-ta Larsson har under några år samarbetatoch det vill de gärna göra också i sommarpå Sångs. Maj-Britt Dahling ackompanje-rar på piano. Mer om programmen finnspå www.sangs.se

Poesivandring med guide återkommervarje torsdag under juli kl 17.00. Välkommen till guidad tur tisdag-, tors-

dag- och lördageftermiddagar 15/6-8/8.Passar inte det kan du kontakta mig, somfinns på gården från maj till september.

Välkomna till Sjugare

GUNBRITT BERGGREN

Systrarna Anna och Ulla med sin far i Lustgården 1929 samt vid besök sommaren 2007 respek -tive 2001 i sällskap med värdinnan.

20

Än ligger jorden full av vår och syraoch ältar som en deg sin tunga jäst,och genier flyga med förhållen lyrasom sunnansuckar genom hård nordväst.

KARLFELDT kände sin trädgård i alla dessskeenden. I strofen inleds ”Den sena lust-gården” med en genial bild av vår i natu-ren, en dikt som sedan berättar om som-mar, höst och förgängelse i naturen såvälsom i en människas liv.Henry B. Goodwin,

den högt uppskattadefotografen, var också enhängiven träd gårds od -lare. Vi vet inte om Karl -feldt och Goodwin när-mare kände varandranär Karl feldt 1924 blevavporträtterad, men visskorrespondens mellandem från senare delen av 20-talet finns be-varad bl.a. rörande en gammal ros Karlfeldteftersökt.När Hösthorn kom ut 1927 recensera-

des diktsamlingen av Goodwin i Viola, ettorgan för trädgårdsodlingen i Sverige.Goodwin skriver bl.a. att man i Hösthornupplever ”den uppfriskande, ett svenskthjärta fröjdande bilden av en skald, som[…] såsom trädgårdsodlarnas egen skaldsäkert är enastående ej blott i Norden utani hela vår tid”. Och Goodwin fortsätter:”Att vi […] som trädgårdsodlare känna ossbjudna till en meningsfrände och studie-kamrat, det säger sig självt. […] Här [iPlantering] skildrar skalden sig själv i sinträdgårds verksamhet och där se vi medtillfredställelse att han vet och kan allt vaden trädgårdskarl bör veta och kunna, ja, att

hans kunnande och vetande går djupare ände flestas.”Omgärdade av all denna kunskap kom-

mer skaldens döttrar Anna och Ulla upp tillSjugare sju resp. fem år gamla. De får följaoch delta på barns vis i skapandet av träd-gården, se dess utveckling och omedvetetunder årens lopp får de omfattande egnakunskaper.Ryktet om vad som händer i Sjugare

sprider sig. I tidskriften Viola berättarGoodwin ytterligare 1931: ”Det har på sis-ta tiden, fast poeten höll tyst med det än sålänge, i fackkretsar viskats om att det påSång i Sjugare i Dalom bygges en trädgårdsom så småningom skulle rymma alla deväxter som förekomma i skaldens dikt-ning.” Viola Årg. 37, 1931.Karlfeldt satte sitt sigill på trädgården

sin sista sommar 1930. Två år senare låterGerda dokumentera artbeståndet, och detär den trädgården hustru Gerda med stödav Anna och Ulla tog ansvaret att vårdaoch bevara under alla år.

SÅ LÄNGE HÄLSAN TILLÄT besökte Annaoch Ulla oss i Sjugare. Med iver letade de ivälbekanta blomstersängar efter raritetersåsom violen ”John Wallmark”, med storaljusblå blommor, fjällbrud och oxtungabl.a. Finns de kvar även i år, månntro?Anna och Ullas engagemang och vän-

skap har varit oss till ovärderligt stöd un-der alla år. Kärleken till trädgården deladevi och den förenade oss. Nu har också

Det vilar ett skimmer över familjenKarlfeldts dagar i Sjugare

Karlfeldtsgården sångs i sjugare

Henry B. Goodwin


Karlfeldts barndomstid och lyfts fram isamfundets fina bok ”Karlfeldt i sin tid”. När Karlfeldtbladet ska gå i tryck lju-

der ännu vårlåt och vi i Karlfeldtförening-en förbereder vårmöte med årsmöte. I årger vi scenen fri till Årets Fridoliner 2012,som likt Karlfeldts diktargestalt Fridolinrör sig mellan blommande folkkultur ochprofessionellt buren verksamhet: ”Därsvar ta mumlande skogar öppnar sig i för-klarat ljus av skira slåtterängar och glitt-rande vatten har Margareta Söderberg ochClaes von Rettig skapat ett kulturelltcentrum med internationell räckvidd. Medkraft och klang från sina egna konstnärli-ga uttryck i sång, bild, poesi och prosatrotsar de rädslor, omöjligheter och av-stånd. Sedan mer än tjugofem år är Konn-sjögården en mötesplats för all världensmusik, lyrik, rytm, dans, folkkonst och de-mokratisträvanden. Med höga konstnärli-ga ambitioner skapar de gränsöverskri-dande dialog mellan konstarter, tidsåldrar,världsdelar och människor. I centrum förallt ställer de den enskilda människan –hennes unikum, möjligheter att växa, rättatt göra sin röst hörd och utsikt till enbättre värld.” För den som vågar sig på ettkomplement till Karlfeldtdagen, lockarKonnsjögårdens Vildrosfestival 18-20 juli2013.Som alltid, varmt välkomna till vår

väna, vackra, kulturrika Folkarebygd!

Karlfeldtföreningen i Folkare genomKARIN PERERS, ordförande

2322

MED SOMMAREN blommar också kultur-programmen i grönskan vid Karlfeldtsbarndomshem, Karlfeldtsgården i Karlbo.Nio lördagar i rad välkomnar kulturföre-ningar, studieförbund och Avesta kommuntill kulturupplevelser med olika uttryckoch i olika genrer – alltid med fri entré.Karlfeldtföreningen i Folkare arrangerarfyra av programmen. Alla dagar 19 maj –11 augusti är gården öppen för besök medmöjlighet att stiga in i gästabudssal ochstuderkammare, möta konsthantverkareoch slöjdare, få lekamlig spis och njuta iden lilla lustgården där Karlfeldt själv – iArvid Backlunds tolkning – vakar. ”I denna ljuva sommartid” är titel på

premiärprogrammet lördag 15 juni. Treunga vuxna – syskonen Angelica, Emiliaoch Christoffer från den musikaliska fa-miljen Bengts i Hedemora – kommer direktfrån musikhögskolor till trädgårdsscenen iKarlbo med somrigt tema och klanger frånnär och fjärran. Angelica och Emilia har ti-digare gästat Karlfeldtsgården med färg -starka tolkningar av inte minst Karlfeldtslyrik. På midsommardagen bjuds traditions -

enligt spelmansmusik på gårdstunet – i årmed nyckelharpsgruppen Bergslaget utvid-gad med vänner.

Karlfeldts födel-sedag, den 20juli, firas medhögtid och glädjegenom Karlfeldts-dagen, som ärAvesta kommunsstora kulturdag. I

år talar biskopen i Västerås stift, ThomasSöderberg, som har starka personliga bandtill socknen Folkärna, där först hans farfarsedan han själv var församlingspräst. Sång,musik, utdelning av kulturpriset Årets Fri-dolin och många glada möten hör ocksåKarlfeldtsdagen till. I år är det som bekant149 år sedan Erik Axel föddes. Kavalkaden av sommarprogram avslu-

tas lördag 10 augusti med ”Vi målar entavla”, där dans, sång och deklamationerflätas samman i en föreställning, inspire-rad av Erik Axel Karlfeldt. By folkdanslag,sångarna Kerstin Eriksson och MikaelaEriksson och By sockengilles grand oldlady, Fridolinen Inger Eriksson medverkar. Kultursommaren i Folkarebygden får

färg också av Avesta Art där samtidskonstav svenskt och internationellt snitt möterminnen och metoder i Avesta gamla järn-verk, Verket, från den storskaliga indust ri a - lismens entré. Järnverket byggdes under

Karlfeldtföreningen i Folkare 2013

Brudpar vid Karlfeldtsgården i Karlbo. Angelica och Emilia Bengts tolkar Karlfeldt påträdgårdsscenen i Karlbo.

KARLFELDTS Samlade dikter kommer isin helhet inklusive förklaringar att vidslutet av maj finnas digitalt på hemsi-dan www.karlfeldt.org. Christer Åsberghar i samband med detta gått igenommaterialet och meddelat rättelser jäm-fört med den tryckta upplagan ochsamtliga dessa har införts i den digitalaupp lagan. Det skall också sägas attW&W välvilligt ställt underlaget tillSamlade dikter (Årsbok 2001 och se-dermera också utgiven i pocket) till vårtförfogande.Noteras kan att hemsidan nu är för-

sedd med en sökmotor. Man kan via“Sök”-rutan längst till höger i meny -raden se hur många gånger eller varsom t.ex. ordet “Fridolin” är nämnt.Läs mer om hemsidans upplägg och se-naste nytt om hemsidan under “Aktu-ellt/ Nyheter” och klicka på “Hemsi-dan – Senaste nytt”.

Karlfeldts Samladedikter på hemsidan

www.karlfeldt.org

Nya medlemmar i KarlfeldtsamfundetGullstrand, Kersti .........................SkövdeKielbowska, Sophie.........................FalunLindgren, Eva..............................UppsalaLindgren, Anders.........................UppsalaRantzow, Berit.........................NordingråSchulte, Hélène................................Solna

25


SKRIFTKOMMITTÉN: Årsboken för år 2012”Karlfeldt i sin tid”, utkom till sommaren2012. Redaktör Christer Åsberg. Boken harnummer 44 i Karlfeldtsamfundets skriftserie.Nio författare har återgett förhållanden sam-tida med Karlfeldts levnad. Medverkandeförfattare är: Linn Areschoug, Gunbritt Berg-gren, Gösta Berglund, Lars Falk, Maths Isac-son, Niklas Schiöler, Claes-Bertil Ytterberg,Kerstin Hulter Åsberg och Christer Åsberg.Skriftkommittén har under året bestått avKarl G Fredriksson, Karin Perers (redaktör),Eva-Britta Ståhl, Christer Åsberg. Inför års-slutet avgick Karin Perers och Karl G Fred -riksson.

KARLFELDTBLADET: Under ledning av Karl-feldtbladets redaktör Gunilla Stenman Jacob-son har under året två välfyllda och entusias-merande Karlfeldtblad utkommit. I redak-tionskommittén har förutom redaktörenäven Lars Falk, Cari Hildebrand och den an-svarige utgivaren Claes-Bertil Ytterberg in -gått.

VINTERMÖTET 2012 ägde Vintermötet rum iStockholm den 2 februari. För att få plats medalla deltagare i KB:s hörsal delades besökarnai två grupper före och efter den gemensammasamlingen på Eriksberg. I Kungliga Biblioteketföreläste chefen för Kungliga biblioteketshandskriftavdelning Ingrid Svensson, biträddav styrelseledamoten Johannes Rudberg. När-heten till Erik Axel Karl feldts livstid och livs-verk blev påtaglig genom förevisningen av

handskrifter i original från olika livsskeden iKarlfeldts liv. Närheten accentuerades ytterli-gare genom dottern Annas närvaro. I Eriks-bergs vackra lokaler väntade såväl ”kropps-lig som själslig spis”, ett citat från Mika Lars-sons skildring av Vintermötet i Karlfeldtbla-det 2012:1. Den själsliga spisen stod Lars Anders Johansson för. Inför ett drygt hundra-tal medlemmar framträdde Lars Anders spe-lande och sjungande så att hela sällskapetblev gungande.

SOMMAR- OCH ÅRSMÖTET avhölls i hjärtatav Värmland på Geijerskolan i Ransäter den10-12 augusti 2012. Efter inkvartering på in-ternatskolan samlades medlemmarna i sko-lans aula där ett inledande välkomstordframfördes av ordförande Claes-Bertil Ytter-berg. Därefter överlämnades ordet till Inge-mar Eliasson som höll ett föredrag med titeln”Alla tiders Geijer”. Efter ett intressant före-drag om Erik Gustaf Geijer, född i granngår-den, avslutades kvällen med lekamlig spisoch god samvaro.Årsmötet inleddes på lördagens morgon

med att Ylva Heijus läste dikten ”Vävers-kan”. Gunnar Lundh valdes av årsmötet tillordförande för årsmötet. Årsmötesförhand-lingarna avlöpte programenligt och årsmötetbeviljade styrelsen ansvarsfrihet för det gång-na året. Efter att årsmötet avslutats presente-rade Hans Barenthein Karlfeldtsamfundetsnya hemsida. Dagen fortsatte med att StenHidal höll ett föredrag om ”Fåglar i ErikAxel Karlfeldts diktning”.

Karlfeldtsamfundets styrelse (fr. v.): Jörgen Eriksson, Hans Barenthein, Anders Back, JohannesRudberg, Ebba Nordström, Claes-Bertil Ytterberg (ordf.), Eva-Britta Ståhl, Arne Forsell, GunbrittBerggren och Gunilla Stenman Jacobsson. På bilden saknas Lars Anders Johansson.


24

ANTALET MEDLEMMAR i Karlfeldtsamfun-det var vid senaste årsskiftet 742, varav 583fullbetalande, 135 familjemedlemmar och 24engångsbetalande (ständiga medlemmar).

ÅRSMÖTE hölls i Ransäter den 11 augusti2012.

STYRELSEN har efter årsmötet i Ransäter föl-jande sammansättning:Ordförande: Claes-Bertil YtterbergVice ordförande: Hans BarentheinSekreterare: Anders BackKassaförvaltare: Arne ForsellKlubbmästare: Ebba Nordström, GunillaStenman JacobsonÖvriga ledamöter: Gunbritt Berggren, JörgenEriksson, Lars Anders Johansson, JohannesRudberg, Eva-Britta Ståhl. Vid årsmötet återvaldes Clas-Bertil Ytterbergtill ordförande för ett år. Årsmötet beslöt attantalet styrelseledamöter skall vara 10 plusordföranden. Fem ledamöter omvaldes fören tid av två år: Anders Back, Leksand, Jör-gen Eriksson, Avesta, Ebba Nordström, Upp-sala, Johannes Rudberg, Stockholm, GunillaStenman Jacobson, Uppsala. Kvarvarandeledamöter fram till årsmötet 2013 är: HansBarenthein, Lund, Gunbritt Berggren, Falunoch Stockholm, Arne Forsell, Uppsala, LarsAnders Johansson, Uppsala, och Eva-BrittaStåhl, Uppsala.

SAMMANTRÄDEN: Styrelsen har under årethållit fem protokollförda sammanträden.

REVISORER: Vid årsmötet valdes för en tidav ett år auktoriserade revisor Helen Rag-narsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers,Uppsala och Hans Alsén, Uppsala, till revi-sorer. Till revisorssuppleanter valdes Abiel

Oldgren, Uppsala, samt Ulrika Toivonen,Uppsala.

VALBEREDNINGEN: Årsmötet omvalde Has-se Samuelsson till ledamot av valberedningenintill årsmötet 2015. Valberedningen bestårvidare av Bo Berggren, vald intill årsmötet2013 samt av Monica Westlund, vald leda-mot intill årsmötet 2014.

MEDLEMSAVGIFTEN: Årsmötet beslutade attårsavgiften skall vara oförändrad, 200 kr permedlem, 100 kr för familjemedlem och 100kr för studerande under 30 år.

EKONOMI: Som framgår av bifogad resul-taträkning visar räkenskapsåret 2012 mins-kade intäkter men också minskade kostna-der. I jämförelse med år 2011 är det ingastörre avvikelser när det gäller verksamhe-ten. Ett undantag är den kostnad av en -gångskaraktär som den nya hemsidan orsa-kat och vars kostnad styrelsen beslutat ta isin helhet år 2012. Resultatet efter finansiel-la intäkter och kostnader är betydligt bättreför år 2012 jämfört med året innan men jäm-förelsen kan halta något då detta resultat juär beroende av den vinst eller förlust somuppstår när värdepapper realiseras. Värde -ökningen på de kvarvarande värdepappernamedförde en bokföringsmässig ökning av re-sultatet för år 2012 så att det slutliga resul-tatet hamnar på plus. Må den trenden hålla isig till år 2014 då styrelsen jubileumsåretämnar ”ta ett djupt grepp ur plånboken”.

EKONOMISK ADMINISTRATION: Samfun-dets medlemsregister har under året admini-strerats av Hans Barenthein. Anders Backhar ansvarat för samfundets bokföring underöverinseende av kassaförvaltaren.

Verksamhetsberättelse

KARLFEDLTSAMFUNDETS ÅRSREDOVISNING 2012


27

2012 2011VERKSAMHETENS INTÄKTERMedlemsavgifter 131 980 140 334Årsmötesintäkter 121 540 284 125Vintermötesintäkter 12 210 8 475Försäljning av böcker, videoband och CD-skivor 25 750 48 200Övriga intäkter 0 0Summa intäkter 291 480 481 134

VERKSAMHETENS KOSTNADERKostnader för årets bok –105 616 –137 860Kostnader för föregående års bok 0 –18 406Karlfeldtbladet –69 013 –73 165Årsmöteskostnader –157 467 –389 193Vintermöteskostnader –16 035 –25 509Bokmässa/övriga mötens kostnader –28 645 –51 303Sammanträdeskostnader –14 113 –13 383CD, bokinköp, trycksaker –150 –48 954Bokföring, medlemsreg. och konsultation –71 600 –80 433Hemsida –59 484 0Lokalhyra –20 542 –20 993Revisionskostnader –9 750 –9 575Telefon, porto och frakt –3 264 –10 524Gåvor och uppvaktningar –2 248 –1 609Stipendier och bidrag –20 000 –9 000Medlemsavgift i DELS –800 –500Övriga kostnader –6 891 –2 539Summa verksamhetskostnader –585 618 –892 946

FINANSIELLA INTÄKTERRealisationsvinst fr. förs. av värdepapper 69 392 145 577Utdelning på aktier 108 434 131 363Ränteintäkter 33 156 135 306Summa finansiella intäkter 210 982 412 246

FINANSIELLA KOSTNADERRealisationsförlust fr. förs. av värdepapper –133 516 –470 208Räntekostnader –1 574 0Övriga finansiella kostnader –2 271 –2 954Summa finansiella kostnader –137 361 –473 162

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader –220 517 –472 728

BOKSLUTSDISPOSITIONERÅterföring från värderegleringsfond för värdepapper 344 809Avsättning till värderegleringsfond för värdepapper –272 159

Årets resultat 124 292 –744 887

Resultaträkning


26

På eftermiddagen höll Niklas Schiöler ettföredrag under rubriken ”Erik Axel Karlfeldti samtiden och något om framtiden”. Tillfällegavs därefter att besöka Geijersgården ochErlandergården. Efter en utsökt middag av-slutades kvällen med sång av Carita Höök tilleget pianoackompanjemang, Anita Dahl lästedikter av Karlfeldt och Fröding som kom-menterades av Christer Åsberg.Söndag förmiddag talade Barbro Järliden,

hedersledamot i Frödingsällskapet över äm-net ”Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding – ettmöte och nio därtill”. Samfundets ordförande kunde därefter

hemförlova övermåttan nöjda Sommarmötes-deltagare som fått avnjuta riklig frukt avbåde andlig och lekamlig art.

UNGDOMENS KARLFELDTPRIS: Elin Sandell,Uppsala, belönades med första priset i åretsupplaga av Ungdomens Karlfeldtpris. Andraoch tredjepris delades mellan Agnes Möller,Hedemora, och Amanda Malmquist, Junsele.Uppsatserna finns att läsa på Karlfeldtsam-fundets hemsida.

KARLFELDTGÅRDEN SÅNGS I SJUGARE.Sångsdagen den 22 maj, på dagen 90 år sedanKarlfeldts flyttande in i gården, firades medträdplantering. En sjuklig oxel från 20-talet,som gått förlorad, behövde ersättas och integärna med ett träd av samma art, enligt ex-pertisen. Tomas Lagerström från SLU såg tillatt den av honom rekommenderade avenbo-ken kom i jorden på ett mönstergillt sätt.”Våra träd – i kultur och litteratur” var te-mat för eftermiddagen. Studieförbundet Vux-enskolan och Karlfeldtsamfundet var medar-rangörer.Vid Musik vid Siljan-konserten den 4 juli

hyllades nobelpristagaren Tomas Tranströ-mer. Gustaf Sjökvist med kammarkör fram-förde tonsättningar av Tranströmers dikt-ning. Solist var Ann Kristin Jones som ac-kompanjerades av Thomas Hansy. Samfun-dets ordförande Claes-Bertil Ytterberg höll

ett tal om och kring vännen Tomas Tranströ-mer. Den 7 juli öppnades för ännu en konsertvid Musik vid Siljan. Under rubriken ”Sångerpå väg” medverkade Olle Holmberg medsång. Henrik Berg spelade och ackompanje-rade på piano.Poesivandringar ägde rum varje torsdag

under juli månad. Gården har varit öppenvarje eftermiddag tisdag, torsdag och lördagfrån den 14 juni till den 9 augusti för bildspeloch guidning. Grupper kar kunnat besökagården efter överenskommelse från maj tilloch med september.

JUBILEUMSKOMMITTÉ: En grupp beståendeav vår ordförande, Hans Barenthein, Gun-britt Berggren, Karin Perers, Gunilla StenmanJacobson, Mika Larsson och Ylva Heijus harunder året arbetat med förberedelser inför ju-bileumsfirandet 2014. Planerna inkluderarkontakt med media, utställningar, publikatio-ner och ett litteratursymposium förutom desedvanliga mötena, som kommer att bli någotalldeles extra.

BOKMÄSSAN. Karlfeldtsamfundet deltogäven detta år på Bokmässan i Göteborg. I enmonter behängd med många Karlfeldt -anknutna bilder såldes böcker, CD och vy-kort. Några nya medlemmar rekryterades.Samfundets ordförande Claes-Bertil Ytter-berg höll ett föredrag med titeln ”Karlfeldtoch Tranströmer” och Christer Åsberg berät-tade om ”Karlfeldt i sin tid”, samma rubriksom årsboken 2012, vilken på så sätt presen-terades.

ÖVRIGT. Till alla dem som under året bidra-git till eller deltagit i samfundets verksamhetriktar styrelsen sitt varma tack. Mångas för-tjänster är förvisso i detta sammanhang vär-da att omnämnas i denna berättelse utöver re-dan namngivna.

STYRELSEN


29

Not 1 Aktier 2012 2011Tkr Bokfört Markn. Bokfört Markn.

värde värde värde värdeAktier 1 295 1 186 1 399 1 201

Not 2 Fonder 2012 2011Tkr Bokfört Markn. Bokfört Markn.

värde värde värde värdeFonder 1 353 1 395 1 645 1 513

Not 4 Obligationer 2012 2011Tkr Bokfört Markn. Bokfört Markn.

värde värde värde värdeObligationer 916 922 504 428

Not 4Övriga anläggningstillgångar utgörs av ett antal minnesföremål.

Not 5I det egna kapitalet ingår en 1987 erhållen donation av Gull Holsti Versteeg på 2.000 tkroch överskjutande medlemsinsatser på 53 814 kr, tidigare kallad Karlfeldt fonden.

Not 6Denna reservering har tillkommit beroende på att värdepappernas marknadsvärde är 61 tkr lägre än bokfört värde.

Stockholm 2013-02-01

Claes-Bertil Ytterberg Anders Back Hans BarentheinOrdförande

Gunbritt Berggren Jörgen Eriksson Arne Forsell

Gunilla Stenman Jacobsson Lars Anders Johansson Ebba Nordström

Johannes Rudberg Eva-Britta Ståhl

Vår revisionsberättelse har avgivits 2013-04-13

Helene Ragnarsson Hans AlsénAuktoriserad revisor

Bokslutskommentarer

28

Balansräkning

Not 2012 2011TILLGÅNGAR

AnläggningstillgångarAktier 1 1 294 849 1 398 569Fonder 2 1 353 556 1 644 849Obligationer 3 916 550 503 750Övriga anläggningstillgångar 4 500 500Summa anläggningstillgångar 3 565 455 3 547 668

OmsättningstillgångarKortfristiga fordringar 0 7 940Bank och plusgiro 129 360 395 419Summa omsättningstillgångar 129 360 403 359

Summa tillgångar 3 694 815 3 951 027

SKULDER OCH EGET KAPITAL

Eget kapitalEget kapital 5 3 317 843 4 062 730Årets resultat 124 292 –744 887Summa eget kapital 3 442 135 3 317 843

Långfristiga skulderVärderegleringsfond för värdepapper 6 61 350 406 159Summa långfristiga skulder 61 350 406 159

Kortfristiga skulderFörutbetalda medlemsavgifter 26 200 52 000Interimsskulder 115 130 83 593Leverantörsskulder 50 000 91 432Summa kortfristiga skulder 191 330 227 025

Summa skulder och eget kapital 3 694 815 3 951 027

Ansvarsförbindelser Inga Inga


31


30

HUR BLEV DU MEDLEM av Karlfeldt -samfundet? Detta är en fråga som vi då ochdå ställer till varandra under trivsammasommarmöten. ”Jag har alltid varit med-lem” hade jag lust att svara, men det stäm-mer inte riktigt.1966 råkade jag få se en artikel av Lars-

Erik Linnarsson i hans Falköpings Tidningsom redogjorde för bildandet av ett Karl-feldtsamfund med bild från Folkärna – idelherrar tror jag mig minnas. Detta är någotför mig var min första tanke, men när densedan presenterades för min man, så hadejag ”alldeles för många engagemang ochföreningar”, så därav blev intet. Flera år senare råkade vi möta Lars-Erik Linnars-son, då samfundets ordförande, som säger”visst vill väl ni bli medlemmar i Karlfeldt-samfundet?” Jaa, svarar jag entusiastiskt,och så blev det.Varav då detta intresse för Karlfeldt? Jo,

förutom dikterna var det blommorna. Se-dan vi flyttat till den gamla släktgården iSkövde var det Ingegerd Fries bok om Karl -feldts trädgård Sångs i Sjugare som blev enledstjärna. Så kom de en efter en, inte alla,men de flesta av Karlfeldts växter, och det

blev en trädgård till lust och glädje och tillminne av Erik Axel Karlfeldt. Med tiden har mycket ändrats. En del

växter har försvunnit, ”gått ut”, och medåren måste allt bli mer lättskött. Menkungs ljusen, Karlfeldts egen blomma, densom finns på hans exlibris, kommer trogetår efter år på olika platser. De självsår sigoch får stå kvar där de passar. Förra som-maren blommade ett femtiotal. I en storträdgård fyller de ut, lyser upp och är envälsignelse. När de blommat över klipps deav under de blommande grenarna och snartkommer nya som blommar i september, ok-tober. Som små julgranar står de där ochlyser långt fram i grå Allhelgonatid. Bästtrivs de i den grusade och steniga körvägenutanför ladugården. Till glädje för små -fåglar vintertid och under den långa blom-ningen förhoppningsvis till glädje för väg-farande på den gamla vägen mot kyrkan.

Det är blommor på vägen till Guds hus, det är nattglim i mörkret och konungsljus.

ANN-MARIE LARSSON, Skövde

Brev till redaktörenKarlfeldt på italienska

25 MAJ Karlfeldtsgården Sångs i SjugareSångsdagen. Guidning i trädgården, bild-spel i ängsladan. Karlfeldtsamfundets Års-bok 2013 presenteras.

15 JUNI Karlfeldtsgården i Karlbo”I denna ljuva sommartid”. Sommarklangermed syskonen Angelica, Emilia ochChristoffer Bengts.

22 JUNI Karlfeldtsgården i KarlboMidsommardagen. Spelmansmusik pågårdstunet med Bergslaget.

3 JULI Karlfeldtsgården Sångs i SjugareMusik vid Siljan med barytonsångarenPatrik Sandin, skådespelerskan Alexandra Rapaport och Anita Agnas, accordion.

5 JULI Karlfeldtsgården Sångs i SjugareMusik vid Siljan med Fredrik Zetterström,tenor, Charlotta Larsson, sopran och Maj-Britt Dahling, piano.

4, 11, 18 och 25 JULI KarlfeldtsgårdenSångs i Sjugare. Poesivandring.

20 JULI Karlfeldtsgården i KarlboKarlfeldts födelsedag och Avesta kom-muns kulturdag. Tal av biskop Thomas Söderberg. Musikunderhållning. Årets Fridolin utses.

9-11 AUG. Uppsala, V-Dala nationKarlfeldtsamfundets års- och sommar möte

26-29 SEPT. Bokmässan, GöteborgKarlfeldtsamfundet medverkar.

K A L E N D A R I U M

www.sangs.se • 0247-60028www.karlfeldtsgarden.se • 0226-645174www.karlfeldt.org • 021-415962

VÅR ITALIENSKE samfundsmedlemAdriano De Angeli (presentation i Karl-feldtbladet 2007:2) är en ambassadörinte bara för Karlfeldt utan för svenskkultur överhuvudtaget. Svenska har hanlärt sig på egen hand av purt intresse.Han har bland annat översatt tre av Bir-git Th Sparres fem herrgårdsromaneroch några dikter av Tranströmer. Sedanlänge är han en hängiven beundrare avKarlfeldts diktning. Särskilt har han fästsig vid Vildmarks- och kär leks visor. Ihöstas gav han ut trettio dikter ur densamlingen i italiensk översättning ochmed originaltexten i parallellsättning.Den vackra lilla volymen pryds av olje-pasteller som Adrianos hustru Elsa gjort.Ni som av intresse för Karlfeldt

och/eller det italienska språket vill skaffaer Adrianos tolkningsvolym kan kontak-ta honom på denna adress:

Adriano De AngeliVia Roma No 1036028 ROSSANO VENETOItalien (VI)

CHRISTER ÅSBERG

Ungdomens Karlfeldt-pris till bästa uppsatsKARLFELDTSAMFUNDET utlyser en täv-ling om bästa uppsats om Erik AxelKarl feldt för ungdomar födda 1993 ellersenare.Prissumman är totalt 10 000 kr och

kan delas på högst tre vinnare.Se hemsidan för mer information:

http://www.karlfeldt.org/ungdomens-karlfeldtpris/ungdomens-karlfeldtpris-2013

RED.

Foto: Ann-Marie Larsson

KarlfeldtsamfundetKarlfeldtsamfundet bildades 1966.Dess syfte är att stimulera intressetför Erik Axel Karlfeldts diktning ochbidra till ökad kunskap om hans verkoch liv. Samfundet har ca 800 med-lemmar och håller varje år ett som-marmöte (års möte) och ett vinter -möte. Samfundet ger ut en årsskriftoch ett medlemsblad. Kontaktperson:

Gunbritt [email protected]. 0247-600 28

medlemsavgiftMedlemsavgiften på 200 kr/år (familjemedlem 100 kr/år) sättes inpå samfundets plusgiro 67 96 73-4.

adressändringÄrenden som rör medlemskap,adress ändring och av registreringhandhas av:

Hans [email protected]. 046-12 00 10

KarlfeldtbladetKarlfeldtsamfundets medlemstidning ut-kommer med minst två nummer per år.

ansvarig utgivareClaes-Bertil Ytterberg

redaktionskommittéGunilla Stenman Jacobson, red. Lars Falk, [email protected] Hildebrand, [email protected] Åsberg, [email protected]

Bidrag sänds till:

Gunilla Stenman JacobsonN:a Rudbecksgatan 13, 752 36 UppsalaTel. 018-50 11 [email protected]

karlfeldtbladet nr 2013:2beräknas komma ut i decemberManusstopp 20 oktober

ISSN 0348-1840

www.karlfeldt.org

Documents

Karlfeldt · Ullas uppsats ”Och färden gick till Sjugare” ... morna på hennes födelsedag i mars. Somma-rens första ros fick jag på Ulrika-dagen. Den ena traditionen är inte