Kap 2. Metafysik

7/21/2019 Kap 2. Metafysik

1/26

2. introduktion till metafysik


2/26

Pauliskolan(Bernadottegymnasiet)

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Stefan Samuelsson| Filosofi | Matematik | Religionskunskap | Naturguidning | [email protected]| +46-40-34 65 82

2

Knowledge is power.Francis Bacon, engelsk filosof och statsman (1561

1626)

Att inse att man r okunnig r ett bra steg mot kunskap.Benjamin Disraeli, brittisk politiker och frfattare

(18041881)

Kunnskap r mackt!1Klotter p en husvgg

1 Kunskap r makt uttalades dock av den engelske filosofen Sir Francis Bacon (1561-1626).


3/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


3

!"#$%"!"& (((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( )

*$+,!"-#-&! ((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( )

./"0.12 ((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( )

*+$ 3!.*!&1 4+5&-+ ((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( 6

31% 7+ ./"0.128 (((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( 6

!"# %&'()#* )"+, -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- .

!/# 0!1 2*+3'%4% 56 7*583#9:# ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ;#$%%&$'$($)*$+ $%% ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, -#$%%&$'$($)*$+ %./ ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, -#$%%&$'$($)*$+ %'$ ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, 0

31% 7+ 01""!"&8 (((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( 9:

75""#%. ->? 4;+"/4* ((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( 9@

+1*!-"1#!0, ((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( 9@

L#*M ?#%(+"% ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------=I

?#& (+"%4+*%)+ &,4,3#& -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------=J;'


4/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


4

E3: %.&.+3' ,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, 5>

A+@@+*6+&&*4*: +, 9#& (+"%4+*%)+ &,4,3#& --------------------------------------------------------------------------------------------------------=N

$,2!+!0, ((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( 9)

?+,49 OH@# ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------=N

OH@#% )"4&4) +, )+H%+3


5/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


5

A)#


6/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


6

InledningKunskapsteori r den gren inom filosofin sombehandlar frgor om kunskapens natur, ursprung,mjligheter, grnser och giltighet. Kunskapsteorin

sysslar med det vi kallar kunskap. De centralafrgorna r: Vad r sant? Vad kan vi veta? Vad r kunskap? Hur fr vi kunskap?

Till detta kommer ett antal andra frgestllningar: Vad menar vi nr vi sger att vi vet ngot?

Vilka skl har vi fr att sga att ngot r sant eller falskt? Vad krvs exempelvis fr att jag ska kunna hvda att jag vet - inte bara

tror - att t.ex. universum r ondligt? Vad kan vi ha kunskap om, en objektiv yttervrld eller bara vra egna

upplevelser? Vad vilar vr kunskap ytterst p, sinnena eller frnuftet?

TerminologiKunskapsteori en huvudgren av filosofin som studerar grundlggande frgor om

framfr allt kunskapens natur, objekt och kllor. Epistemologi r detsamma somkunskapsteori.

KunskapTill vardags r man vertygad om att man vet massorav saker. Man vet att man sitter p en stol vid enbnk. Man har lrt sig att Eris r en dvrgplanet iKuiperbltet, att Grigori Perelman vgrade ta emotFieldsmedaljen och att Nikolaj Tjernysjevskij skrev

Vad br gras? Man vet sdant som man kan sluta sigtill. Man ser att klockan r halv tio, och d vet man attman har missat bion, fr den brjar klockan nio.

Men filosofer kan vara obekvma mnniskor. Nrngra personer r helt verens om att de vet ngotfrgor de: Hur kan ni vara s skra p det? ellerVilka skl kan ni ange fr er kunskap?

Det verkar inte vara s svrt att ge dem svar p tal.Hur vet man t.ex. att jorden r rund? Man kan ju titta


7/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


7

p bilderna av jorden frn rymden. Dr syns det tydligt attjorden r rund. Men filosoferna blir inte njda. Bilden av denrunda jorden r ju inte jorden egentligen, utan en bild avjorden. Har man kanske sett med egna gon att jorden r

rund? Nej. Man r ingen astronaut.

Vad vet man, egentligen? Har man en massa falska sikter utan att varamedveten om det? Hur ska man i s fall avslja dem och n en kunskap som rs sker att den inte kan betvivlas? Detta r kunskapsteori.

Tre viktiga frgorDet r tre frgor som r srskilt viktiga inom kunskapsteorin:

1. Vad r kunskap?

2. Vad r sanning? 3. Vad r goda skl fr kunskap?

Vad r kunskap?Vad vet man? Svaret kan tnkas bli en upprkning avolika saker man anser sig veta: att Copacabana liggeri Bolivia, att 11 3 = 8, att det antingen regnar ellerinte regnar, att man r intresserad mm. Finns det dngot som allafall av kunskap har gemensamt?

Tre stycken krav1. Ett naturligt krav r att de saker jag kan sgas vetamste vara sanna: man kan inte veta det som rfalskt.

2. Ett ytterligare krav r att man i ngon meningmste trop det man sgs veta. Man tror inte att 11 3 = 8 utan man vet! Detsom avses r att man skall ha en frestllning om att det man anser sig veta rsant, man skall frsanthlla satsen. Detta r de tv frsta kraven som brukarstllas p kunskap.

Rcker d dessa tv krav; att om jag tror ngot som r sant, s vet jag det? Dethar ibland hvdats att detta skulle vara tillrckligt, men det r det inte. Fr attngot skall kunna vara kunskap, s krvs en starkare frbindelse n bara att manrkar ha rtt i sin trosfrestllning annars skulle riktiga gissningar godknnassom kunskap.

3. Traditionellt brukar man krva goda skl. Man kan sga att goda skl r svaret

p Hur vet du det?. Jag vet att 11 3 = 8, drfr att jag kan genomfra enutrkning, och visa att summan blir den avsedda. Om jag dremot bara stdde


8/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


8

mig p att min magister brukade sga att det blev 8, s skulle jag knappast kunnaha lika starka ansprk p att veta detta.

Om man lgger samman dessa olika krav p kunskap, fr man den traditionella

kunskapsdefinitionen. Kunskap r allts: vlgrundad (justified) sann (true) vertygelse (belief)

Denna kunskapsdefinition kan spras tillbaka till Platon och alla senarediskussioner av kunskapsbegreppet utgr frn denna definition.

Men denna definition r problematisk. Man kan konstruera fall, dr en person

har en sann tro med goda skl, men det verkar nd vara helt orimligt att kalladet kunskap. Sdana fall kallas gettierexempel.

The JTB Analysis of KnowledgeEdmund L. Gettier III skrev 1963 en kort artikel medtiteln Is Justified True Belief Knowledge? dr hanifrgastter definitionen av kunskap.

Gettierexempel ettAnta att jag skall se Wimbledonfinalen p TV. EnligtTVbilagan skall det vara direktsndning av matchenmellan Federer och Nadal. Och p TVskrmen serjag verkligen hur Federer och Nadal spelar. D trorjag att finalen pgr just nu. Men satellitlnken hargtt snder, och i stllet visas en gammal matchmellan Federer och Nadal, i vntan p attfrbindelsen skall terupprttas. Den verkliga matchen spelas just nu, men jagser inget av denna match.

D tror jag ngot som r sant, och det tycks som om jag tror det med goda skl(TV visar en match mellan de tv i direktsndning). nd vore det konstigt attsga att jag visste att matchen pgick. Det som fattas r ngon typ avfrbindelsemellan min uppfattning och det jag har en uppfattning om. I just detta fall vardet en trasig satellitlnk som mer bokstavligen brt frbindelsen.

Gettierexempel tvDu har en god vn som r skdespelare och han har en fstm som du intetrffat. En dag nr du gr frbi kyrkan ser du honom komma ut frn kyrktrappan

framfr ett strre uppkltt sllskap som kastar ris p honom och bruden. Du tror


9/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


9

d att han har gtt och gift sig utan att bjuda dig ochde goda sklen r vad du ser. Detta r ocks sant: hanhar gift sig utan att bjuda dig.

Men, utan att du vet det har han gift sig i hemlighetfrra helgen, scenen som utspelar sig p kyrktrappanr en filminspelning som filmas frn ett hghus.

S trots att du har en sann vlgrundad vertygelse om att han har gift sig utan attbjuda dig kan man inte sga att du vid detta tillflle har kunskap om deteftersom ditt antagande utifrn observationerna r fel.

Gettierexempel treAnta att du aldrig har sett Elton frut, men har pratati telefon med honom mnga gnger. En gng tror duatt du trffar Elton, men i sjlva verket r det hanstvillingbror yvind. Du utbrister Elton r verkligenlik Lhamo Dondrub! Detta r terigen sant menElton hade ingenting med din utsaga att gra.

Gemensamt fr gettierexempel r att subjektet rkarha rtt och p ytan ser detut som det har goda skl fr sin uppfattning. Fr att inte sdana fall skall slinkaigenom behvs ett ytterligare villkor. Frgan r vad?

Nr vi anser att vi vet ngot r vi vertygade om detta. vertygelsen r detsubjektiva momentet i kunskapen. ven om vi r vertygade om ngot kan vi juha fel. Med kravet p sann vertygelse frs ett objektivt moment in i bilden -sanningen. Den r inte beroende av ngons vertygelse. Det som r sant r santfr alla mnniskor.

Kunskap frutstter allts sanning. Det innebr att ensats som Tirana ligger i Medelpad inte innehller

ngon kunskap utan bara en felaktig sikt. Men vadr det som gr att satsen Tirana ligger i Medelpadr falsk medan satsen Tirana ligger i Albanien rsann? Vad menar vi egentligen nr vi hvdar att ettpstende r sant?


10/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


10

Vad r sanning?KorrespondensteorinSatsen Det snar ute r sann om och endast om2detfaktiskt snar ute vid den tidpunkt och p den plats

dr satsen uttalas. Vad r det d som gr att satsen rsann? De flesta av oss skulle nog sga: att denstmmer med verkligheten. Detta r den vanligasteuppfattningen om vad sanning r fr ngot. Denbrukar kallas fr korrespondensteorin. 3 Korrespon-densteorin rcker lngt, men inte i alla situationer.

Exempel - antalJag sitter vid mitt arbetsbord och skriver. Det ligger

tre pennor p bordet. Jag skriver med en penna. Ibokhyllan bredvid arbetsbordet ligger fyra pennor till.Jag rknar efter hur mnga pennor som finns iarbetsrummet. En tv tre osv. Jag fr det till niopennor! Frvnat ruskar jag p huvudet. 1 + 3 + 4 =8. Det vet jag ju. Siffrorna 1, 3, 4 ochplustecknet + r ju definierade s att 1 + 3 + 4resulterar i den mngd som vi skriver med siffran 8- oavsett hur pennor eller andra freml beter sig. Jag rknar en gng till: en -tv - tre - osv Nio pennor! Problem.

I denna situation kan jag resonera p olika stt. Jag kan sga att jag tydligen serdubbelt ibland och underska om jag ser dubbelt ven nr det gller andra sakeri rummet. Jag kan tnka efter vad jag har druckit (eller tagit) under det senastedygnet. Jag kan sga att det p ngot mystiskt stt uppsttt en extra penna varjegng jag rknar. Det enda jag frmodligen integr r att sga Jaha, 1 + 3 + 4 rtydligen 9.. Varfr tnker jag mig inte ens den mjligheten?

Koherensteorin

Det beror p att matematiska och logiska sanningar inte r beroende avverkligheten. Deras sanning r en fljd av hur vi definierar de symboler somanvnds. P grundval av definitioner av enkla begrepp som de naturliga talenoch de fyra rknestten har matematiken utvecklats till ett omfattande system avsatser som stder varandra. En matematisk sats r sann drfr att denmotsgelsefritt1 kan inordnas i systemet av matematiska satser. Dennauppfattning om sanningen kallas koherensteorin.4

2

Frkortas omm inom filosofin.3Korrespondens = verensstmmelse.4Koherens = sammanhang.


11/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


11

Exempel - PeanoPeanos5 axiom r ett postulatsystem innehllande fem postulat fr de naturligatalen. Utifrn detta postulatsystem kan man hrleda alla satser inom denelementra aritmetiken.

!

P1 0 r ett tal.!

P2 Efterfljaren till ett tal r alltid ett tal.!P3 Tv olika tal har aldrig samma efterfljare.!P4 0 r inte efterfljare till ngot tal.!P5 Om P r en egenskap sdan, att 0 har denna egenskap, och nrhelst

ett tal n har egenskapen P, s har ocks efterfljaren till negenskapen P; s har varje tal egenskapen P.

Detta system visar hur addition gr till genom att

postulera: Efterfljaren till ett tal r alltid ett tal ochTv olika tal har aldrig samma efterfljare. Trepennor + en penna + fyra pennor blev nio pennor.Men det r ju tta (allts efterfljaren till talet sju) inte nio! Tv olika tal kunde ju aldrig ha aldrigsamma efterfljare, det kan allts inteinordnas i vrtmatematiska system av satser! P samma stt r 1 + 1= 2 eftersom att det motsgelsefritt6 kan inordnas isystemet av matematiska satser.

Den pragmatiska sanningsteorinEnligt denna beror en sats sanning i frsta hand p om det som satsen sgerleder till praktiska resultat. En lrare r vertygad om att fljande sats r sann:Elever som fr mycket berm presterar bttre n elever som inte fr berm.Drfr bermmer han flitigt. Han tycker sig se att hans elever presterar mer nelever med lrare som r snla med berm. Den bermmande lraren anser attsatsen r sann drfr att den leder till avsett resultat.

Exempel - trning

Om man gr och har trosfrestllningen: Om jagtrnar mycket s vinner jag tvlingar. och sedantrnar mycket och vinner tvlingar s kan man juhlla satsen fr sann. Satsen r sann fr att den ledertill praktiska resultat.7

5Giuseppe Peano (1858-1932), italiensk matematiker.6 Gdels ofullstndighetssats (1931) - i varje system som innehller addition och

multiplikation finns en sats varken kan bevisas eller motbervisas i systemet.7Fast det kan ju finnas andra skl till att man vinner; dligt motstnd, ordentlig kosthllning,bra gener, tur o.s.v.


12/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


12

Sanning - problemVar och en av sanningsteorierna diskuteras livligt. De rymmer svagheter ochproblem av olika slag. Vad menas t.ex. med att en sats verensstmmer med

verkligheten? Vilken koppling har matematiska och logiska sanningar tillverkligheten - de r vl phittade? Och blir en sats verkligen sann bara drfr attden tycks fungera i verkligheten?

Vad r goda skl fr kunskap?P lrdagens lottodragning faller det ut sju miljoner p en av dina rader. Du frinte reda p det direkt, men p natten drmmer du att du vunnit, och du vaknarp sndagsmorgonen med en stark vertygelse att det r s och det r jufaktiskt s. Kan man d sga att du redan p morgonen visste att du vunnit?

Vi skulle nog inte kalla din subjektiva vertygelse fr kunskap. Trots att du haren sann vertygelse knns det som om ngot fattas. Och hr kommer det tredjemomentet i definitionen av kunskap in: kunskap skall vara vlgrundad.

Vi anser nog inte att drmmar, ven om de rkar vara sanna, r en god grund frkunskap. Vad r det d som rknas som goda grunder eller goda skl frkunskap? Man brukar tala om fem goda skl som vi kan hnvisa till nr vi villbevisa riktigheten i vra kunskaper:

1. Varseblivning2.

Minne3.

Induktion4.

Deduktion5.

Omedelbar insikt

1. VarseblivningJag vet att Monsieur Brel r hr fr jag ser honomdr borta och hans rst hrs nda hit. Varseblivninginnebr att vi uppfattar ngot med vra sinnen, t.ex.

att vi ser eller hr ngot. Det r fr de flesta av ossdet mest sjlvklara beviset fr att vi vet detta ngot.Fast vi har frmodligen alla varit med om att vi setteller hrt fel. Vr varseblivning r inte helt plitlig.

2. MinneJag vet att rnaren hade blont hr och pipskgg, fr det minns jag tydligt. Attvi minns ngot godtas ofta som skl fr kunskap. Minnet bygger p tidigarevarseblivningar. Men de ligger inte bara i ett frrd och vntar p att bli

upplockade. Minnet r en aktiv mental funktion som bearbetar vravarseblivningar och stuvar om bland dem. Den del av psykologin som kallas


13/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


13

vittnespsykologi har p ett vertygande stt visat hur otillfrlitliga vraminnesbilder kan vara.

3. lnduktion

Nu har jag trffat sju personer frn Tadzjikistan. Alla har varit snlla. Pendzjir ocks tadzjik. Han r skert snll han med. Det har sttet att resonera kallasfr induktion.

Induktion innebr att vi generaliserar frn tidigare erfarenheter till en nyerfarenhet av samma slag. Men slutsatsen r naturligtvis inte srskilt plitlig.Pendzji kan ju faktiskt visa sig vara en riktig elak typ och bryta mnstret.

4. DeduktionBrnhilde r antingen p vervningen eller ivardagsrummet. Jag har tittat efter i vardagsrummetoch dr var hon inte. Allts r hon p vervningen.

Det hr sttet att resonera kallas fr deduktion. Viddeduktion gr man inte utver de kunskaper manredan har. Istllet frsker man se om de dljer ngonytterligare kunskap som inte syns direkt. Omutgngspunkten r sann mste slutsatsen ocks blidet, i alla fall om man resonerar logiskt.

Men hur vet jag att Brnhilde r p antingenvervningen eller i vardagsrummet? Hon brukarvara det - induktion. Hur vet jag att hon inte r i vardagsrummet? Jag tittar efter- varseblivning. Deduktionen, som verkar s sker och bra, r i sjlva verketberoende av andra kunskapsskl.

Deduktion bygger p premisser och slutsatser:

Premiss 1 Brnhilde r antingen p vinden eller i fikarummetPremiss 2 Brnhilde r inte i fikarummetSlutsats Brnhilde r p vinden

5. Omedelbar insiktMed omedelbar insikt menar man en kunskap som inte frmedlas till mittmedvetande via ngon mekanism, som t.ex. mitt nervsystem. Det jag vet genomyttre sinnesintryck hr allts inte hit, och inte heller det jag vet genomintrospektion, inttittande, t.ex. ens upplevelse att man sitter och lser detta

just nu.


14/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


14

Men ibland kan man pltsligt knna att Nu frstrjag. S mste det ju vara! T.ex. inom matematik. Detkanske r ett exempel p omedelbar insikt ngotsom kommer av endast tankar. Fast det kan ocks

vara resultatet av induktion.

Mnga filosofer svarar nekande p om det egentligenfinns ngon omedelbar insikt.

Sinnesintryck och frnuftDe fem sklen fr kunskap kan delas in i tv grupper.

1.

Omedelbar insikt uppstr i mitt frnuft utan sinnesintryck. Deduktionbygger p min logiska tankefrmga, frnuftet.

Rationalism

8

2.

Varseblivning, minne och induktion bygger alla p vra sinnesintryck. Empirism9

Fr de flesta av oss knns det sjlvklart att det r genom vra sinnen som vi frvra kunskaper. Det jag ser, hr, knner, smakar och luktar det r det jag vetngot om.

Men den dr gngen nr jag sg fel. Eller hrde fel. Eller nr jag var sjuk ochallt smakade illa? Eller den gngen nr jag drmde fast jag trodde det var priktigt? Kan vi verkligen lita p vra sinnen? Ja, visst kan vi det, sgerempiristerna. Nej, det kan vi inte alls, sger rationalisterna.

Till detta finns en tredje riktning som betvivlar allkunskap:3. Skepticismen10

RationalismRen DescartesVra sinnen ger oss ingen riktig bild av omvrlden menade Descartes (1596-1650).11Den enda skra kunskapen r den vi kommer fram till med vrt frnuft.Descartes bestmde sig fr att brja tvivla p allt och bara behlla det som hansfrnuft kunde acceptera som absolutsker kunskap.

8Ratio r latin fr frnuft.9Empeira r grekiska fr sinnesintryck.10Skeptikoi r grekiska fr skare eller frgar.11 Descartes var en av rationalismens frmsta tnkare. Drottning Christina studerade hansskrifter med stort intresse och bjd in honom till Stockholm. Descartes kom i oktober 1649

men Drottningens hade bara tid fr filosofiska samtal klockan fem p morgonen. Dessutomvar vintern i Sverige kall och grslig fr en fransman, och slottet var fuktigt och dragigt.Descartes blev sjuk och dog i februari 1650.


15/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


15

Han gick systematiskt igenom allt han dittillsbetraktat som kunskap, och ifrgasatte och frkastadedet ena efter det andra. Till slut blev det ingenting

kvar - utom en sak. Descartes kunde inte tvivla p atthan sjlv fanns. Fr hur skulle han kunna sitta droch tnka om han inte existerade?

Det cartesianska tvivletDrmargumentet

12

Descartes konstaterar att det finns fysiska freml, att man har en kropp, att detfinns andra mnniskor mm, men ocks att detta r ngot han trorp grund av sittsinne och minne. Men d dessa har bedragit honom frr s kan han inte uteslutaatt de alltid gr det. Allts kansamtliga sikter vara felaktiga.

Hypotesen om den ondskefulle demonen13

Att gud finns, att !! ! !, att det antingen regnar ellerinte regnar r ocks ngot han tror, denna gng pgrund av sitt frnuft. Men frnuftet r ngot han harftt och han kan inte utesluta att han har ftt det av enondskefull demon som gett honom ett missvisandefrnuft: allts kandessa sikter vara felaktiga.

Ingen av dessa, eller liknande sikter, kan allts liggatill grund fr kunskapens skra fundament. Vad finns d kvar?

Jag tvivlarDet enda som hll fr det cartesianska tvivlet14var att han faktiskt existerade! Pdetta kunde han omjligt tvivla. Om han inte existerade kunde han ju inte tvivlap ngot verhuvudtaget, men han tvivlade ju faktiskt. Hans uppfattning om sigsjlv som existerande tvivlande eller inte var en garanti fr att hans existens:

Cogito ergo sum Jag tnker, allts r jag.

Jag tnker (har medvetande), allts r (existerar) jag.

Frn detta grundlggande antagande/bevis bygger han upp en kunskap som harsker grund. D han existerar menar han vidare att alla hans medvetandetillstnd, tankar och omdmen r korrekta. Utifrn detta bevisar han att hela hans

12

Kallas ven illusionsargumentet.13Kallas ven fr deus deceptor-argumentet.14ven kallat fr det metodiska eller systematiska tvivlet.


16/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


16

omvrld faktiskt existerar - den objektiva kunskapen hrleds frn den subjektivakunskapen.

Sammanfattning av det cartesianska tvivlet

1. Drmargumenteta) Det finns fysiska fremlb)

Omvrlden existerarc)

Detta grundas p sinne och minned)

Dessa har bedragit en tidigaree)

De kan alltid bedra enf)

Slutsats vi kan inte lita p vra sinnen2. Hypotesen om den ondskefulle demonen

a) Antingen skiner solen eller inteb) Detta hrleds frn frnuftetc)

Frnuftet har vi ftt av ngon, kanske endemon

d)

Vi kan inte styra frnuftete)

Slutsats frnuftet kan vara missvisande3. Jag tvivlar

a) Jag tvivlarb) Jag r en tvivlande varelsec) Denna tvivlande varelse r jagd)

Allts existerar jag

4. Slutsats"Cogito ergo sum

EmpirismRationalismen fick en stark position under 1600- och 1700-talen, frmst iFrankrike och Tyskland. Men i England var empirismen starkare. Enligt JohnLocke t.ex. (16321704) s fds vi som oskrivna blad, tabula rasa. Sedan r detvra sinneserfarenheter som fyller bladet.

David HumeDen skotske filosofen David Hume (17111776) ansg att genom vra sinnenfr vi upplevelser av hetta, kyla, smrta, ljud, mjukhet och annat sinnesintryck,enligt Hume - impressioner. Om vi tnker tillbaka p en tidigare impression frvi en svagare och blekare kopia av den enfrestllningi Humes terminologi.

Det intressanta r att vi kan ha frestllningar om freteelser som vi aldrigupplevt, hemska odjur eller underbara semesterar. Men vr tankefrmga r intehelt fri, ansg Hume. Vi kan i sjlva verket bara stta samman, kasta om,

frstora eller frminska de impressioner vi fr genom vra sinnen.


17/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


17

Vi kan frestlla oss en sjjungfru drfr att vi kankombinera frestllningen om en kvinnoverkroppmed den om en fiskstjrt. Frestllningar som grtillbaka p impressioner. Men sjjungfrun som helhet

har vi ingen impression av fr hon finns ju inte(mer n i film och bild etc).

Att vi kan ha frestllningar om sagovsen som inte finns gr vl inte smycket. Och att vi har ord fr dessa frestllningar visar bara att vi kan hitta pord nr de behvs. Men hr blev Hume nd misstnksam. Kan det vara s att vihar mnga fler ord och frestllningar som inte har ngon koppling tillverkligheten?

Humes kritik av kausalprincipenOm vi tappar ett glas i golvet gr det snder. Om vibackar in i garagevggen blir sttfngaren bucklig.Att hndelser hnger samman p s stt att den enahndelsen r orsak till den andra r en av vra mestgrundmurade vertygelser, den kallaskausalprincipen eller lagen om orsak och verkan.

Mycket av det vi anser oss veta r i sjlva verketgrundat p vara frvntningar om att samma orsak

ndvndigtvis ska ha samma verkan. Att ett tappatglas alltid gr snder. Att en krockad bil alltid blirbucklig. Men hur kan vi vara s skra p det?

Tre impressionerAtt vi uppfattar en hndelse A som orsak till en annan hndelse B bygger p treslags impressioner:

1.

A och B berr varandra i tid och rum, direkt eller indirekt2.

A intrffar fre B

3.

Varje gng A har intrffat s har B fljt

Dessa tre omstndigheter kan vi allts iaktta med vara sinnen, ppekade Hume.Men varifrn kommer frestllningen att A alltid mste fljas av B? Vilkenimpression ger upphov till den? Ingen!

Frestllningar och vanaFrestllningen om en ndvndig frbindelse mellan orsak och verkan -kausalprincipen - bygger allts intep ngon impression. Den bygger bara p att

vi har vant oss vid att B brukar komma efter A. Drfr mste vi vara mycketfrsiktiga nr vi anvnder kausalprincipen, menade Hume. Det r inte skert att


18/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


18

den alltid stmmer. Man kanske kan tycka att det hr r hrklyverier utan strreintresse. Men d tar man grundligt fel. Tnk om kausalprincipen inte gllde hur skulle det pverka oss d?

En kris fr naturvetenskapenResultatet av Humes kritik av Kausalprincipen r frdande. Om vi inte kan litap att orsak ndvndigtvis fljs av verkan, kan vi inte veta ngonting mer n detvi just nu upplever eller kanske minns. Det mesta av det vi kallar kunskap bestrnmligen av frvntningar om att tingen omkring oss skall bete sig som debrukar. Nr jag slpper boken en bit ver skrivbordet skall den falla ner pbordet med en duns, inte bli liggande i luften. Nr jag trycker ner tangenterna s,t, o, l skall ordet stol dyka upp inte ordet justitieombudsman.

Vad Hume visade var att vi inte kan ge ngotvetenskapligt godtagbart skl fr vr vertygelse attorsak och verkan alltid kommer att fljas t som dehittills gjort. Den princip som r grundlggande frvrt stt att uppleva verkligheten r inte bevisbar pett bindande stt.

Humes kritik av kausalprincipen ledde till en kris frnaturvetenskapen. Forskarnas vrldsbild hade byggtsupp med stor mda av flera generationer vetenskaps-

mn men den klarade sig inte utan kausalprincipen. Drfr blev det en hjrtesakfr Europas filosofer att rdda kausalprincipen undan Humes angrepp.

ProblemetProblemet med kausalprincipen r att den bygger p induktion. B brukarintrffaefter A. Ju fler gnger detta hnder desto mer sannolikt r det att det alltidkommer att bli s? Varje morgon nr vckarklockan ringer (A) vaknar jag (B).Det har jag gjort i 77 r, r allts sannolikheten att jag kommer att vakna nstamorgon lngt strre nu n nr jag bara var 21 r? Varfr r detta resonemang

inte vertygande?

Hur stora regelbundenheter vi n har iakttagit tidigare, t.ex. att solen gr uppvarje morgon, r det inte logisktndvndigt att samma sak hnder i framtiden

SkepticismSkepticismen15 startade med Pyrrhon frn Ellis (360-272 fKr) och innebr attfrneka sker eller objektiv kunskap. Eller tom att allkunskap r osker.

15Skeptasthai r grekiska fr skda eller betnka.


19/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


19

Den kinesiske filosofen Zhuang Zi (300-talet fKr) formulerar det skeptiskadrmargumentet p fljande stt:

En gng drmde jag, Zhuang Zi, att

jag var en fjril, en fladdrandefjril, muntert fljande mininstinkt. Jag visste inte att jag varZi. Pltsligt vaknade jag, och meden chock var jag Zi. Nu vet jag icke,om jag r Zi, som drmde att jagvar en fjril, eller om jag r enfjril, som drmmer att jag r Zi.

Descartes drmargument stller samma frga: kan man utesluta att mandrmmer? I mnga fall skulle ngot annat, en drm eller en hallucination kunnaleda till att man drog precis samma slutsatser utifrn de upplevelser man hade -och d skulle man ju inte ha kunskap.

Mnga betraktar kunskapsteorin som filosofins krna, och d blir skeptikernsinvndningar besvrande. Skepticismen r inte i frsta hand en teori utan snarareett stndigt pgende argument. Filosofer verkar inte ens ha lyckats visa att detens finns en av oss oberoende yttervrld.

Oberoende yttervrldDet kan tyckas vara klart att det finns en av oss oberoende yttervrld, men hurvet man det? Genom sinnena sklart. Men har man ngot annat n sinnena att gefter? Om man inte har det s har man en konstig position: sinnena talar om fren att de r tillfrlitliga. Detta kan liknas vid en frsljare som sger om sig sjlvatt han r plitlig.

Kanske vet man inte att det r en soffa drborta, men man vetatt man har en upplevelse av en soffa. Kanske drmmer man

bara att det finns en soffa dr, kanske r det bara en illusion,men min upplevelse kan ingen ta ifrn mig. Vi kan uppnskerhet om en inreregion.

Om det vi har kunskap om r ngot inre, vad hnder d medomvrlden? Lnken mellan vra inre upplevelser ochyttervrlden kan inte bli freml fr kunskap - lnken rngot yttre, men det enda vi skulle ha kunskap om r det inre.Skepticismen betvivlar d ven sig sjlv.


20/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


20

Immanuel KantDen tyske filosofen Immanuel Kant (1724-1804)insg vad Humes kritik av kausalprincipen innebar.Om Hume hade rtt var ju alla naturlagar som

vetenskapen hade faststllt med kausalprincipenshjlp bara tillflligheter. De kunde ltt kastas omkullav nya observationer. Kant bestmde sig fr attkausalprincipen och naturlagarna r plitliga ochofrnderliga.

Han hll med Hume om att sinnesintrycken r engrund fr vr kunskap men bara en. Kant menadeatt kunskapen ocks har en annan grund, nmligen

vrt frnuft. Frnuftet bearbetar sinnesintrycken och ger dem d en struktur somde inte har i sig sjlva. Genom att faststlla vad vrt frnuft tillfr kunskapenansg Kant att han kunde rdda kausalprincipen.

Ett sprkligt problemKant brjade med en sprklig analys. Det finns satservars innehll vi accepterar som sjlvklar kunskap.T.ex. satsen Cirkeln r rund. Men det finns ockssatser som knns tveksamma och som vi drfr inteaccepterar direkt. T.ex. satsen Alla norrlnningar rtystltna. Vad r skillnaden? Svaret r att det romjligt fr en cirkel att vara annat n rund, medan en norrlnning mycket vlkan vara pratsam. Ordet cirkel innehller s att sga rundhet, medan ordetnorrlnning inte ndvndigtvisinnehller tystltenhet.

Hur r det d med kausalprincipen? Enkelt uttryckt lyder den s hr: Allt somsker har en orsak. Fr oss som inte r som Hume knns detta sjlvklart. Menvad beror sjlvklarheten p? Innehller uttrycket allt som sker automatisktbegreppet orsak?

Nej, sade Kant. Sprkligt sett r det inte s. Allt som sker har en orsak regentligen en sdan sats som vi borde vara tveksamma till. Och nd accepterarvi den som sjlvklar kunskap. Det var konstigt. Hur kan det frklaras?

skdningsformerKant tyckte att hans sprkliga analys visade ngot mycket viktigt. Den avsljadeenligt honom hur vrt frnuft fungerar och bidrar till vr kunskap. Pltsligt gickdet att verbrygga motsttningen mellan empirism och rationalism.


21/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


21

Kant ansg precis som empiristerna att materialet till vr kunskap kommer frnomvrlden i form av sinnesintryck. Men, fortsatte han, fr att sinnesintryckenska resultera i den bild av vrlden som vi har mste de grupperas och relaterastill varandra efter vissa principer. Dessa principer utgr en del av alla

mnniskors medfddafrnuftsutrustning.

Vilka r d dessa medfdda frmgor som strukturerar vra sinnesintryck? Frstoch frmst r det frmgan att uppfatta tid och rum. Kant kallade tids- ochrumsuppfattningen fr skdningsformer.

Utan rumsuppfattning - t.ex. att saker str framfreller bakom varandra - skulle vi inte kunna upplevangot annat av omvrlden n ett flde av frgflckar,ljudfragment och vrmepustar. Men skulle det ensvara ett flde? Ett flde frutstter ju att frstkommer ngot och sedan ngot annat, allts entidsfljd mellan olika hndelser. Tydligen msteocks vr tidsuppfattning vara medfdd.

S kom Kant fram till den omstrtande sikten att tidoch rum inte finns i omvrlden utanfr oss, utan innei oss. De r en frutsttning fr att vi alls ska kunnauppleva vrlden. Man kan jmfra det med ett par

frgade glasgon som vi inte kan ta av oss. Stter vip oss ett par mrka solglasgon upplever vi alltingomkring oss som mrkt. Inom oss har vi redan ett parglasgon som gr att vi upplever allting genomskdningsformerna tid och rum.

KategorierFrutom skdningsformerna tid och rum finns enligt Kant ytterligare tolvmedfdda tankemnster, som han kallade kategorier. Tillsammans med

skdningsformerna strukturerar kategorierna vra sinnesintryck s att vi fr vrbild av omvrlden.

En av dessa kategorier r kausalprincipen. Det r den som gr att vi r skra patt glaset gr snder nr vi tappar det. Vi behver inte tnka Om jag tapparglaset r det troligt att det gr snder eftersom glas som jag tidigare tappat harbrukat g snder - fast sker kan jag inte vara.

Lsningen p problemet och dess pris

Drmed ansg Kant att Humes problem var lst. Att vi upplever kausalprincipensom sjlvklart sann beror p att den finns i vrt frnuft som en medfdd


22/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


22

kategori. Vi kan helt enkelt inte lta bli att uppleva hndelserna i vrlden somfrbundna med varandra.

Vilken frg har vrlden egentligen? D blir svaret: Det vet vi inte, och det

kan vi inte veta. Vi kan inte ta av oss de frgade glasgonen. Vi kan bara hakunskap om tingen efter att skdningsformer och kategorier har struktureratvra sinnesintryck. Vrlden som den i sjlva verketr, tinget i sig16 i Kants terminologi, kan vi inteveta ngot om.

Detta var priset som Kant fick betala fr att rddakausalprincipen frn Humes kritik. Vrlden som viupplever den fljer kausalprincipen. Men om vrvrldsbild, tinget fr mig,17 verensstmmer medmed verkligheten, det fr vi aldrig veta.

IdagDe flesta filosofer r idag empirister och hvdar attvr kunskap ytterst hrrr frn vra erfarenheter. Delsyttre erfarenheter av vrlden utanfr oss, dels inre erfarenheter av vrt sjlsliv.Den kunskap som sinnena frmedlar bearbetas av frnuftet. Men utan ngotmaterial frn sinnena kan frnuftet aldrig producera ngon egen kunskap.

Willard Van Orman QuineW. V. O. Quine (19082000) trodde inte att enabsolut sker kunskap r mjlig som Descartes. Vimste stndigt omprva vara kunskaper och ta till ossnya insikter.

Quine liknar vra kunskaper vid ett kraftflt. Fltetsgrns r kontakten med verkligheten. Vid dengrnsen tar vi emot sinnesintryck som vi kan

formulera med enkla sakpstenden: Katten r vit.,Mormor dog 1811. Lngre in i kraftfltet bygger viupp mer sammansatta satser. Dr finns t.ex. generaliseringar som Katterfrekommer i ett begrnsat antal frger, nmligen vitt, brunt, grtt ....

Ju lngre in i fltet vi kommer, desto mer generella blir vra satser, t.ex. Mankan inte samtidigt vara levande och dd. nnu lngre in finns den logiska

16Das Ding an sich.17Das Ding fr mich.


23/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


23

regeln bakom denna sats: Det r omjligt fr samma sak att vara och ickevara. Den kallas fr motsgelselagen.

Enligt Quine r det inte ngon principiell skillnad

mellan de enkla satserna vid fltets grns och decentrala logiska reglerna i mitten. Alla hnger ihopmed varandra och r beroende av varandra. Hanavvisar bestmt Kants sikt att vi skulle ha medfddatankemnster som har en srstllning och som aldrigkan ifrgasttas genom vara sinneserfarenheter. Eniakttagelse vid grnsen kan tvinga fram en omprvning av satser lngre in ifltet.

Exempel - kattAnta t.ex. att man fr syn p en knallgul katt.Frmodligen finns inte knallgula katter med i ensgeneralisering angende katters frger. Man mstevlja: antingen utkar man sin generaliserande sats,lgger till knallgul som ytterligare en kattfrg ocherknner drmed att verkligheten har en nyspnnande ingrediens. Eller ocks tillmpar man enannan sats som finns i sitt kraftflt, nmligen Busiga studenter spraymlaribland katter gula.

Vilket man vljer beror p vilken tankeoperation som krver minstomprvningav sina satser och ens verklighetsuppfattning. I det hr exemplet blir det nog detsenare alternativet.

Exempel - mormorDet ringer p drren, och det r din mormor som strutanfr. Du blir lite frvnad, fr hon dog ju 1811,men okej. Ni fikar tillsammans och smpratar, men

utan att du riktigt vgar frga hur hon har detnufrtiden.

Din upplevelse r fullstndigt verklig i allaavseenden. Men hur skall du tolka den? Ska duomprva den sats som sger att man inte kan vara levande och dd samtidigt?Men d blir ocks andra logiska motsgelser tnkbara, menar Quine.Motsgelselagen upphr att glla. Vad fr det fr fljder fr resten av dinakunskaper? Att du inte lngre kan vara sker p ngonting. Att det kan vara

tisdag och onsdag p samma gng! Att 1 + 1 = 2 och129? Att det bde regnarochinte regnar samtidigt?


24/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


24

D r det mindre krvande att dra en annan slutsats: nmligen att du inbillat digalltihop. Trots att det innebr att du mste betvivla din starka verklighetsknslaunder mormors besk. Men, menar Quine, det som gr att du hellre behller

motsgelselagen och frkastar verklighetskaraktren hos din upplevelse r enlmplighetsbedmning. Inte att motsgelselagen str i en klass fr sig som ettmedftt tvingande tankemnster som Kant menade.


25/26


!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


25

Frgor till avsnittet Introduktion till kunskapsteoriInledning1.

Vilka sorts frgor behandlar kunskapsteorin?

Kunskap2. Ge ett exempel p ngot du vet, vilka skl kan du ange fr din kunskap?3. Vad vet du, egentligen?

Tre viktiga frgor4.

Vilka tre frgor r srskilt viktiga inom kunskapsteorin?5.

Vilka tre krav br man stlla p kunskap?6.

Vilken r den traditionella kunskapsdefinitionen?7. Vad r the JTB Analysis of Knowledge?

8.

Konstruera ett eget gettierexempel.

Vad r sanning?9.

Frklara med egna ord korrespondensteorin.10.

Frklara med egna ord koherensteorin.11.

Frklara med egna ord den pragmatiska sanningsteorin.

Vad r goda skl fr kunskap?12.Kan en subjektiv vertygelse som r sann vara sanning?13.Vad r goda skl fr kunskap?14.

Vad innebr varseblivning?15.

Vad r problemet med den?16.

Kan ngot man minns godtas som kunskap tycker du?17.

Vad bygger minnet p?18.

Vad r induktion och deduktion?19.Gr ett eget exempel som bygger p premisser och slutsatser.20.Vad r omedelbar insikt?21.Ge ett exempel p omedelbar insikt.

Sinnesintryck och frnuft22.

Vilka tv grupper kan de fem sklen fr kunskap delas in i?23.

Vilka tv huvudriktningar finns inom kunskapsteorin?24.Hur fr vi vr kunskap enligt rationalismen och empirismen?25.Vilken r den tredje riktningen?

Rationalism26.

Vad r den enda skra kunskapen enligt Descartes?27.

Vad blev kvar sedan Descartes tvivlat frdigt?

28.

Frklara drmargumentet.29.

Frklara hypotesen om den ondskefulle demonen.


26/26


30.

Vad finns kvar efter detta?31.

Hur bevisar han att hela hans omvrld existerar?32.

Sammanfatta det cartesianska tvivlet.

Empirism33.Vad menas med tabula rasa?34.

Vad kallade Hume sinnesintryck fr?35.

Vad kallade Hume svagare och blekare kopia av impressioner fr?36.

Hur kan vi ha frestllningar om freteelser som vi aldrig upplevt?37.

Beskriv kausalprincipen och beskriv vilka tre impressioner den bygger p.38.

Varifrn kommer frestllningen att A alltid mste fljas av B?39.Hur skulle det pverka oss om kausalprincipen inte gllde? Ge ett eget

exempel.40.Om vi inte kan lita p att orsak ndvndigtvis fljs av verkan, vad kan vi

veta d?41.

Vad ledde Humes kritik av kausalprincipen till?42.

Vad bygger kausalprincipen p?43.

Ju fler gnger ngot hnder desto mer sannolikt r det kommer hnda igen?

Skepticism44.Vad innebr skepticism?45.Beskriv Zhuang Zi drmargument?46.

Hur kan vi uppn skerhet om en inre region?

47.

Stmmer skepticismen, att man skall betvivla allt?

Immanuel Kant48.Vilken grund kan sinnesintrycken ocks ha enligt Kant?49.Ge exempel p en sjlvklar sats och en sats som inte r sjlvklar.50.Analysera skillnaden.51.Innehller uttrycket allt som sker automatiskt begreppet orsak?52.

Vilka r de medfdda frmgor som strukturerar vra sinnesintryck enligtKant?

53.

Vad skulle hnda tror du om man saknade rumsuppfattning?54.Vad skulle hnda tror du om man saknade tidsuppfattning?55.Var finns uppfattningen om rum och tid enligt dig? Enligt Kant?56.Var finns Kants kategorier?57.Vad kan vi veta om vrlden?

Willard Van Orman Quine58.

Hur sg Quine p sker kunskap?59.

Rita upp Quines syn p kunskap med egna exempel.

60.

Hur skulle man reagera, enligt Quine, om man sg en riktig kentaur?Frklara och beskriv tankegngen i din slutsats.

Documents

Kap 2. Metafysik