April, april!

HUVUDOMRÅDE: Informatik FÖRFATTARE: Linnea Johansson och Matilda Ulming HANDLEDARE: Ulf Linnman JÖNKÖPING 2017 Juli

En studie om källkritik i digitala och analoga medier.

Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Informatik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Vladimir Tarasov Handledare: Ulf Linnman Omfattning: 15 hp (grundnivå) Datum: 2017-07-26

i

Abstract Purpose – The purpose of the study has been to find the differences when it comes to source criticism for two different age groups, and to look into how they value news in digital and analogue media. Method – The pursuit of the study has been qualitative, where the methods interview and participant observation has been used to collect data. Findings – The results of the study show that there are no big differences when it comes to source criticism for the different age groups, but their ways of criticise sources varies. In the result you can clearly see that the faith in analogue media is larger than digital media. Implications – Due to the fact that all the interviews took place in the same geographical area, Jönköping, the generalizability has been limited. Limitations – The limited time table for the study has inflicted on the result of the study. Keywords – source, source criticism, social media, digital media, analogue media, digital habit, news-value

ii

Sammanfattning Syfte – Syftet med studien har varit att ta reda på vad det finns för skillnad på källkritiken hos två olika åldersgrupper, samt undersöka hur man värderar nyheter i digitala och analoga medier. Metod – Studiens ansats har varit kvalitativ, där metoderna intervju och deltagande observation har använts för datainsamlingen. Resultat – Resultatet av studien visar att det inte finns några större skillnader på hur källkritisk de olika grupperna är, men deras sätt att granska källor varierar. I resultatet går det tydligt att se att förtroendet för analoga medier är större än för digitala medier. Implikationer – Studiens generaliserbarhet är begränsad då majoriteten av intervjuerna har skett i samma geografiska område, Jönköping. Begränsningar – Den begränsade mängden tid att genomföra studien har påverkat slutresultatet. Nyckelord – källor, källkritik, sociala medier, digitala medier, analoga medier, digital vana, nyhetsvärdering

iii

Innehållsförteckning Abstract ............................................................................................ i

Sammanfattning .............................................................................. ii

Innehållsförteckning ....................................................................... iii

1 Introduktion .............................................................................. 1

1.1 BAKGRUND .............................................................................................................................. 1

1.2 PROBLEMBESKRIVNING ........................................................................................................... 2

1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ............................................................................................. 2

1.4 OMFÅNG OCH AVGRÄNSNINGAR .............................................................................................. 2

1.5 ORDLISTA ................................................................................................................................ 2

1.6 DISPOSITION ............................................................................................................................ 2

2 Metod och genomförande ........................................................ 3

2.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METOD ............................................................ 3

2.2 INTERVJU ................................................................................................................................. 3

2.3 OBSERVATION ......................................................................................................................... 3

2.3.1 ARTIKELGRANSKNING ............................................................................................................. 4

2.3.2 KORTSORTERING ..................................................................................................................... 4

2.4 ARBETSPROCESSEN ................................................................................................................. 4

2.5 DATAINSAMLING ..................................................................................................................... 4

2.6 DATAANALYS .......................................................................................................................... 5

2.7 TROVÄRDIGHET ....................................................................................................................... 5

2.7.1 URVAL ..................................................................................................................................... 5

2.7.2 RELIABILITET OCH VALIDITET ................................................................................................. 5

3 Teoretiskt ramverk .................................................................. 6

3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH TEORI .............................................................. 6

3.2 DIGITALA MEDIER ................................................................................................................... 6

3.2.1 SOCIALA MEDIER ..................................................................................................................... 6

3.2.2 NYHETSSAJTER ........................................................................................................................ 6

3.3 ANALOGA MEDIER ................................................................................................................... 7

3.3.1 TELEVISION ............................................................................................................................. 7

iv

3.3.2 DAGSTIDNINGAR ..................................................................................................................... 7

3.4 SKILLNADER MELLAN DIGITALA OCH ANALOGA MEDIER ........................................................ 7

3.5 DIGITAL VANA ......................................................................................................................... 7

3.5.1 SMARTMOBIL ........................................................................................................................... 7

3.6 KÄLLOR ................................................................................................................................... 8

3.7 KÄLLKRITIK ............................................................................................................................ 8

3.7.1 DEN KÄLLKRITISKA METODEN ................................................................................................ 8

3.7.2 BEDÖMNING AV INFORMATION ................................................................................................ 9

3.7.3 ALLMÄN TILLFÖRLITLIGHET .................................................................................................... 9

3.8 VAD ÄR EN NYHET? ............................................................................................................... 10

3.8.1 OMNI ..................................................................................................................................... 10

4 Empiri ...................................................................................... 11

4.1 INTERVJU GRUPP Y ................................................................................................................ 11

4.2 INTERVJU GRUPP X ................................................................................................................ 11

4.3 OBSERVATION GRUPP Y ........................................................................................................ 11

4.4 OBSERVATION GRUPP X ........................................................................................................ 12

5 Analys ....................................................................................... 14

5.1 VAD FINNS DET FÖR SKILLNADER PÅ HUR KÄLLKRITISK EN YNGRE GRUPP SAMT EN ÄLDRE GRUPP ÄR I DIGITALA MEDIER? ............................................................................................................ 14

5.2 HUR MYCKET PÅVERKAR DEN DIGITALA VANAN HUR KÄLLKRITISK MAN ÄR? ...................... 15

5.3 HUR STOR SKILLNAD ÄR DET PÅ HUR MAN VÄRDERAR NYHETER I DIGITALA JÄMFÖRT MED ANALOGA MEDIER? .............................................................................................................................. 18

6 Diskussion och slutsatser ....................................................... 20

6.1 RESULTAT ............................................................................................................................. 20

6.1.1 VAD FINNS DET FÖR SKILLNADER PÅ HUR KÄLLKRITISK EN YNGRE GRUPP SAMT EN ÄLDRE GRUPP ÄR I DIGITALA MEDIER? ............................................................................................................ 20

6.1.2 HUR MYCKET PÅVERKAR DEN DIGITALA VANAN HUR KÄLLKRITISK MAN ÄR? ...................... 20

6.1.3 HUR STOR SKILLNAD ÄR DET PÅ HUR MAN VÄRDERAR NYHETER I DIGITALA JÄMFÖRT MED ANALOGA MEDIER? .............................................................................................................................. 20

6.2 IMPLIKATIONER OCH BEGRÄNSNINGAR ................................................................................. 20

6.3 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ............................................................................... 20

6.4 VIDARE FORSKNING ............................................................................................................... 21

v

Referenser ...................................................................................... 22

Bilagor ............................................................................................ 24

1

1 Introduktion Kapitlet ger en bakgrund till studien och det problemområde som studien byggts upp kring. Vidare presenteras studiens syfte och dess frågeställningar. Därtill beskrivs studiens omfång och avgränsningar. Kapitlet avslutas med rapportens disposition.

1.1 Bakgrund Idag går det att dela länkar och nyheter med varandra fortare än det går att säga “april, april”. Enligt Internetstiftelsen i Sveriges årsrapport för 2016 är 71 procent av Sveriges befolkning medlemmar på Facebook och drygt hälften av befolkningen är online varje dag. 18 procent av befolkningen använder Twitter (IIS, 2016). Med bara ett fåtal klick kan man dela en artikel med sina vänner och/eller följare, en artikel där man inte vet om det som står är sanning eller ej. Enligt en undersökning från 2014 gjord av SOM-institutet får 40% av personerna som är födda 1990-1998 sina nyheter från sociala medier (Arkhede och Ohlsson 2015, 24). Facebook är i dagens läge en plattform för bland annat delade länkar, dessa länkar leder till hemsidor som tjänar pengar på att visa annonser. Vi har själva sett att clickbait-rubriker har blivit mer och mer vanliga de senaste åren. Clickbait-rubriker är till för att väcka uppmärksamhet och leda läsare till hemsidan. Dessa skiljer sig från de traditionella rubrikerna som istället talar om för läsaren vad den kommer få läsa (Nationalencyklopedin, 2017). Vi anser att clickbait-rubriker inte nödvändigtvis innebär falska nyheter, men de är ofta en förvrängning av sanningen och när dessa artiklar delas endast utifrån rubriken så sprids det som osanning. I september 2016 häktades två personer på ett asylboende i Boden, misstänkta för att förvara sprängämnen där och därmed planera ett sprängdåd. Männen släpptes och friades från alla misstankar redan dagen efter. De åkte hem i häkteskläder och blev fotograferade. Dessa bilder spreds på sociala medier och från en dag till en annan sågs männen som terrorister av allmänheten (SVT Nyheter, 2017). Detta är ett exempel på hur falska nyheter kan påverka människors liv. En hemsida som jobbar mot falska nyheter är Metros Viralgranskaren. De jobbar för att sprida sanningen om falska nyheter och allmän information som sprids på framförallt Facebook. “På första april är såväl medier som privatpersoner extra noggranna med källkritiken för att inte bli lurade. Vi vill lyfta att man ska ha den inställningen varje dag när man läser och sprider nyheter i sitt flöde.“ säger Åsa Larsson, redaktör för Viralgranskaren (Medievärlden, 2016). Brit Stakston (2011, 112-117) skriver i sin bok “Gilla!” om att problem och missförstånd ofta uppstår för att vi inte har förståelse för olikheter när det kommer till det digitala. Hon säger att fastän större delen av Sveriges befolkning har Facebook saknas en referensram som talar om hur vi ska förhålla oss till internet. På grund av detta delas människor in i olika grupper på internet beroende på vad de har för utgångspunkter: människor med digitala eller analoga värderingar och mer eller mindre digital vana, där den digitala vanan spelar en stor roll i hur bekväm man känner sig med teknisk utveckling och nya kommunikationsverktyg. I en undersökning gjord vid Karlstad Universitet studerades gymnasieelevers kunskap kring stora nyhetshändelser samt deras källkritiska attityd, syftet för den undersökningen var att se om den generationen som har lättast att få tillgång till nyheter faktiskt tar till sig information och om de har en förmåga att granska källor kritiskt (Happe Andersson 2016). Rapporten vill ge svar på om en persons digitala vana påverkar dennes källkritiska attityd och om det går att se skillnad på hur människor i olika åldrar förhåller sig till källkritik. Rapporten vill även se om mediet har en påverkan när det kommer till vilken nyhet man litar på. Vi som författare har en teori om att källkritiken är bättre hos en yngre grupp än hos en äldre, då vi tror att en yngre grupp har växt upp med digitala medier på ett sätt de äldre inte har och därför tror vi att de förstår sig på hur man ska värdera källor. Vi vill ta reda på om denna tes stämmer eller inte. Med denna forskning ser vi att rapporten kan lyfta information om källkritisk granskning.

2

1.2 Problembeskrivning Denna rapport grundar sig i att vi författare ser att fler och fler falska artiklar sprids, att falska företag delar tävlingar på sociala medier samt att människor blir sårade när de blir uthängda på grund av saker de inte har sagt eller gjort. Det går att se att alla inte är källkritiska idag, eftersom falska nyheter och artiklar fortfarande sprids. Det är ett stort problem som påverkar samhället och människor mycket, t.ex. inom politik och när människor anklagas för brott de inte har begått. En tes rapporten undersöker är huruvida digital vana har betydelse när det kommer till hur källkritiska människor är.

1.3 Syfte och frågeställningar Syftet med rapporten är att undersöka hur källkritiska våra urvalsgrupper är, och se om teorin om källkritikens uppgång i samband med digital vana stämmer. Frågor som ska leda arbetet är: ● Vad finns det för skillnader mellan hur källkritisk en yngre grupp och en äldre grupp

är i digitala medier? ● Hur mycket påverkar den digitala vanan hur källkritisk man är? ● Hur stor skillnad är det på hur man värderar nyheter i digitala jämfört med analoga

medier?

1.4 Omfång och avgränsningar Studien har avgränsats till att endast granska den källkritiska attityden hos två åldersgrupper i Sverige, med anledningen att arbetet skulle bli för brett om det även skulle granska mediesituationen internationellt. Detta kan dock göras som en framtida forskning, för att jämföra hur källkritiska svenskar är jämfört med invånare i andra länder. Det finns många digitala medier att granska, och vi har valt att fokusera på de två sociala medierna Facebook och Twitter. Detta har vi valt för att det är medier där man enkelt kan dela länkar och texter. Andra sociala medier kommer inte tas med i rapporten då det existerar alldeles för många plattformar där ute. Grupperna avgränsades till att den yngre gruppen bestod av personer mellan 20-35 år och den äldre gruppen personer i åldern 50-65 år. Detta är gjort för att få en tydlig skillnad mellan åldersgrupperna.

1.5 Ordlista Digitala medier - Sociala medier och nyhetssajter (dagstidningar i webbform). Analoga medier - Television och papperstidning (dagstidningar i pappersform). Sociala medier - Facebook och Twitter. Respondenter - Personer som intervjuades under studien.

1.6 Disposition I kapitlet “Metod och genomförande” redovisas de metoder som används i rapporten, tillsammans med metoder för datainsamling och dataanalys. Därefter följer kapitlet “Teoretiskt ramverk” som beskriver den teori som rapporten behandlar. I “Empiri” presenteras den data som har samlats in under arbetet, som sedan används för att besvara frågeställningarna i kapitlet “Analys” med hjälp av teorierna från “Teoretiskt ramverk”. Rapporten avslutas med kapitlet “Diskussion och slutsatser” där resultatet diskuteras och förslag på vidare forskning presenteras.

3

2 Metod och genomförande Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av studiens arbetsprocess. Vidare beskrivs studiens ansats och design. Därtill beskrivs studiens datainsamling och dataanalys. Kapitlet avslutas med en diskussion kring studiens trovärdighet.

2.1 Koppling mellan frågeställningar och metod ● Vad finns det för skillnader på hur källkritisk en yngre grupp samt en äldre grupp är i

digitala medier? ● Hur mycket påverkar den digitala vanan hur källkritisk man är? ● Hur stor skillnad är det på hur man värderar nyheter i digitala jämfört med analoga

medier? För att besvara studiens första och tredje frågeställning valdes metoden intervju och observation, och för frågeställning två används metoden intervju. Tolv kombinerade intervjuer och observationer genomfördes, sex stycken med den yngre gruppen och sex stycken med den äldre gruppen.

2.2 Intervju I intervjuer är det respondentens tankar och åsikter som är det intressanta. Kvalitativa samtalsintervjuer används när man vill förstå hur människor uppfattar ett ämnesområde, det används för att svara på frågor om hur en grupp av människor tänker och agerar. Samtalsintervjuer delas in i två kategorier; informant - och respondentintervju. Vid förstnämnda är det en sanning man vill nå, t.ex. vad som egentligen skedde vid en viss händelse. Vid respondentintervju finns det egentligen inget som är sant eller falskt, man vill helt enkelt veta hur folk tänker och tycker (Esaiasson et al. 2012, 194 + 228). Vid ett intervjutillfälle kan man samla in mer data än bara de svar den intervjuade ger, bland annat reaktioner och kroppsspråk. Detta ger intervjuaren en djupare insikt i vad den intervjuade egentligen menar med svaret denne ger. Det är även simplare att förtydliga och anpassa de följdfrågor man väljer att ställa till den intervjuade vilket ofta genererar i färre bortfall (Eriksson och Hultman 2014, 103). Eftersom studien med dess kvalitativa ansats bland annat vill svara på vad det finns för mönster och skillnader på hur olika grupper tänker och agerar så är det metoden intervju, i form av respondentintervju, som är mest lämplig och relevant för studien.

2.3 Observation För att komplettera intervjuerna har metoden deltagande observation använts. Detta genomfördes genom att låta respondenterna utföra två uppgifter där vi iakttar deras process och sedan ställer frågor kring hur de tänkte när de kom fram till resultatet. En observation är ett “uppmärksamt iakttagande”, där det som står i centrum är vad folk gör, inte vad dom säger. Observationer lämpar sig oftast vid tillfällen där processer eller strukturer ska studeras, speciellt sådana som är svåra att förklara med ord. Andra tillfällen när observationer är användbara är: ● När man vill undersöka saker som kan verka självklara för respondenten och som hen

därför inte berättar vid en intervju, ● När man inte vet om det respondenten säger att de gör och vad de faktiskt gör är

samma sak, ● När ämnet man behandlar kan vara känsligt att samtala om direkt med en annan

person. (Esaiasson et al. 2012, 304).

De uppgifter respondenterna fick genomföra var “Artikelgranskning” och “Kortsortering”.

4

2.3.1 Artikelgranskning Respondenterna fick fyra snarlika artiklar som alla var baserade på en och samma verklig artikel där visst innehåll, datum för publicering, rubrik samt avsändare varierade. Samtliga artiklar hade en nyhetssajt som avsändare. Respondenten fick sedan välja den av artiklarna som hen ansåg vara mest trovärdig samt motivera sitt val. Respondenten fick även svara på vad hen kollade på först och även vad hen kollade extra noga på. De avsändare som användes var: ● Svenska Dagbladet ● Aftonbladet ● Nyheter24 ● Jönköpings-Posten

Artiklarna hittas i bilaga 1.

2.3.2 Kortsortering Den andra uppgiften var att rangordna åtta olika medier efter trovärdighet. Respondenten fick åtta kort med olika medier att sortera hierarkiskt, där det mest trovärdiga mediet skulle placeras högst upp och det minst trovärdiga medier skulle placeras längst ner. Bland dessa medier fanns fyra analoga och fyra digitala medier. Om respondenten inte hade någon uppfattning om något medium så uppmanades hen att lägga bort mediet snarare än gissa sig till var det skulle placeras. Det var tillåtet att lägga medier på samma nivå, dvs lika hög trovärdighet. Analoga medier ● Svenska Dagbladet (SvD), dagstidning i pappersformat. ● Jönköpings-Posten (JP), dagstidning i pappersform. ● SVT Nyheter, nyhetsprogram på TV. ● TV4 Nyheterna, nyhetsprogram på TV.

Digitala medier ● Aftonbladet (aftonbladet.se), nyhetssajt, hemsida på Internet. ● Dagens Nyheter (DN.se), nyhetssajt, hemsida på Internet. ● Metro (metro.se), nyhetssajt, hemsida på Internet. ● Nyheter24 (nyheter24.se), nyhetssajt, hemsida på internet.

Korten hittas i bilaga 2.

2.4 Arbetsprocessen Första delen i studien var en förstudie i ämnet källkritik och nyhetsspridning, denna förstudie resulterade i tre frågeställningar och material att bygga intervjufrågor på. Efter förstudien togs allt material till intervju och observation fram, två åldersgrupper till studien valdes ut, och personer som passade in i grupperna kontaktades och intervjuades. Empirin från intervjuerna sammanställdes och analyserades för att svara på frågeställningarna. Till sist drogs slutsatser kring resultatet som kom fram under studiens gång.

2.5 Datainsamling Det finns flera saker som man bör ha i åtanke när man förbereder intervjuer. Intervjuer kan utföras via telefon, mejl eller möten, och man ska bestämma om intervjun ska vara strukturerad, semistrukturerad eller ostrukturerad (Baxter, Courage och Caine 2015, 222). Semistrukturerade intervjuer har en låg grad av strukturering och kan klassas som kvalitativa intervjuer. Det innebär att forskaren och intervjupersonen kan föra mer av ett samtal än en mer strikt intervju med fasta frågor i en specifik ordningsföljd (Patel och Davidsson 2011, 81-82). Frågorna ska vara förberedda, men forskaren kan välja att ändra om ordningen på frågorna ställa följdfrågor för att få ut maximalt med data från intervjun (Baxter, Courage och Caine 2015, 223).

5

Patel och Davidsson (2011, 74) beskriver processen för hur intervjun ska gå till för att bli så lyckad som möjligt. Det första man bör göra innan intervjufrågorna ställs är att klargöra syftet med intervjun för den intervjuade, varför denne person har valts ut och hur den insamlade informationen kommer användas. Rapporten har använt intervju av typen semistrukturerad där frågorna och uppgifterna var samma för alla respondenter, men beroende på hur mycket respondenterna svarade varierade följdfrågorna mellan de olika intervjuerna. När intervjun sedan pågår är det viktigt att inte vara dömande, vare sig det kommer till valda ord, ansiktsuttryck eller gester. Om den intervjuade känner sig dömd kan detta påverka svaren denne ger och resultatet blir missvisande. Intervjufrågorna kring respondentens digitala vana handlade om deras användande av sociala medier, smartphone samt var de får sina nyheter ifrån och hur/om de delar nyheter med folk i sin närhet. Frågorna om källkritisk attityd togs fram med de fyra kriterierna i “den källkritiska metoden”; äkthet, tid, beroende och tendens, i åtanke. Frågorna hittas i bilaga 3.

2.6 Dataanalys Resultaten från intervjuerna och observationerna analyserades enligt en delanalys. När man gör en delanalys så är en förutsättning att det som ska analyseras går att kategoriseras och föras in i tabeller. Den insamlade datan kommer att kunna visa på värderingar och beteende hos de intervjuade, och utifrån detta kan skillnader och likheter identifieras (Holme och Krohn Solvang 1997, 143).

2.7 Trovärdighet

2.7.1 Urval Det urval som gjorts är baserat på bekvämlighetsurval, även kallat första-bästaurval, där vi har gått till våra vänner och bekanta för att se om de känner någon i ålderskategorierna. För att ge studien en viss spridning och högre trovärdighet har vi intervjuat personer från olika yrkesgrupper samt av olika akademisk bakgrund inom de olika åldersgrupperna (Esaiasson et al. 2012, 258). Vid urval till intervjuer finns det tre råd från Grant McCrackens The Long Interview (1988) som är bra att följa för att öka studiens trovärdighet: välj främlingar, ett litet antal respondenter samt undvik de som är för insatta i ämnet som ska undersökas. Vi har valt att kalla grupperna Grupp Y och Grupp X, baserat på de ungefärliga årtalen för Generation Y och X enligt begrepp som Nationalencyklopedin (2017) skriver om där generationer med visst beteende har grupperats och fått en benämning. Generation X i detta fallet innefattar de som är födda någon gång runt 1960-talet och fram till början av 1980-talet, dessa människor har växt upp med stor fokus på jaget och har därför förblivit ungdomar längre än tidigare generation. Generation Y är generationen efter generation X och innefattar människor födda på 1980-talet och 1990-talet. Generation Y sägs vara nyfikna på nya trender och hanterar olikheter utan problem. De är uppvuxna med mobiltelefoner som anses ha gjort avtryck på deras vanor och värderingar.

2.7.2 Reliabilitet och validitet Respondenterna fick inte veta att intervjun handlade om källkritik, då vi ansåg att det skulle påverka deras svar och beteende under mötet. Inför intervjun fick de informationen att studien handlade om internetbeteende och nyhetsvärdering, vilket inte låter lika allvarligt som just ordet källkritik.

6

3 Teoretiskt ramverk Kapitlet ger en teoretisk grund och förklaringsansats till studien och det syfte och frågeställningar som formulerats.

3.1 Koppling mellan frågeställningar och teori För att kunna svara på och ge en teoretisk grund till den första frågeställningen “Vad finns det för skillnader på hur källkritisk en yngre grupp samt en äldre grupp är i digitala medier?” och den andra frågeställningen “Hur mycket påverkar den digitala vanan hur källkritisk man är?” behöver följande områden beskrivas och definieras: digital vana, smartmobil, digitala medier, källor, källkritik och nyheter. För att kunna svara på och ge en teoretisk grund till den tredje frågeställningen “Hur stor skillnad är det på hur man värderar nyheter i digitala jämfört med analoga medier?” behöver ytterligare följande områden beskrivas och definieras: analoga medier.

3.2 Digitala medier Studien omfattar de digitala medierna: sociala medier och nyhetssajter.

3.2.1 Sociala medier “Sociala medier, samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud.” (Nationalencyklopedin, 2017) Begreppet “sociala medier” introducerades i början på 2000-talet som ett samlingsnamn för bloggar, sociala nätverk såsom Facebook och diverse mikrobloggar, som Twitter. Dessa plattformar var nya fenomen som började få större uppmärksamhet och man visste att utvecklingen var stor men exakt vad det skulle innebär var svårt att veta. Idag kopplas social marknadsföring, viraler och att twittra till sociala medier. Allt detta har inte bara ett gemensamt samlingsnamn utan handlar om relationer (Åblad 2011, 11). Stakston (2011, 82) menar på att Facebook kan ses som ett kommunikationsnav medan företagets hemsida behandlar information. Enligt Åblad finns det tre kännetecken som definierar ett digitalt socialt nätverk: ● Nätverkets struktur, hur offentligt eller privat strukturen tillåter nätverket vara, ● Hur mycket privat information som både medlemmar och icke-medlemmar har

tillgång till, hur transparent nätverket är i fråga om öppenhet, ● Möjligheterna för den enskilda medlemmen att själv bestämma hur mycket

information som man vill ha tillgänglig för andra. Strukturen är liknande för sociala nätverk: du kan skapa en profilsida, ladda upp bilder, länka till externa sajter samt kommunicera via öppna eller dolda meddelanden (Åblad 2011, 15).

3.2.2 Nyhetssajter Nyhetssajter är tidningar på nätet. Det kan vara bland annat Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter eller Jönköpings-Posten. Dessa har alla tryckta tidningar också men väljer att lägga ut de flesta av sina nyheter och några därtill på webben. Fördelen med detta är att nyheterna kommer snabbt ut till allmänheten och uppgifter kan uppdateras allt eftersom ny information inkommer. Detta påverkar dock reliabiliteten i en del nyheter visar en undersökning som gjordes i för boken På väg mot medievärlden 2020. Enkäten som gjordes i Östergötland visade att 20 procent sa att det blir fler fel på webben än i huvudkanalen (Hvitfelt och Nygren 2008, 159).

7

3.3 Analoga medier Studien omfattar de analoga medierna: television och dagstidningar.

3.3.1 Television Nyhetsprogram är regelbundna återkommande rapporteringar av till exempel händelser som sker i bland annat tv-program (Monika Djerf-Pierre, 2017). Efter en observation på SVT:s och TV4s hemsidor där nyhetsklipp från dagen läggs upp, konstaterades det att SVT den 19 april 2017 hade 21 sändningar med nyheter (SVT Play, 2017). TV4 hade 6 sändningar samma dag (TV4 Play, 2017). Detta innebär att de kan uppdatera nyhetssändningarna med ny information om det skulle inkomma sådan.

3.3.2 Dagstidningar Nyheter i tryckta tidningar har även där ett visst schema att följa. Skillnaden här är att det endast kommer ut en tidning en gång per dygn, vilket gör att det som skrivs i tidningen inte kan ändras förrän dagen efter i form av en rättelse. Dock innefattar den journalistiska processen inhämtningar av fakta, kontroll och skrivande (Hvitfelt och Nygren 2008, 159).

3.4 Skillnader mellan digitala och analoga medier En av de största skillnaderna mellan digitala och analoga medier är hur innehållet kan förändras. Tryckta medier t.ex. faktaböcker är statiska, vilket betyder att innehåller inte förändras med tiden. Nya upplagor av böcker kan skapas, men ingenting i första upplagan av en bok kommer att ändras. Digitala medier är dynamiska och kan uppdateras hela tiden. Innehållet på en sida en dag kan vara helt annorlunda en annan dag (Alexanderson 2016, 6). Sofia Mirjamsdotter skriver i boken “Sociala? Medier? En antologi om en ny tid” om ett förändrat medielandskap, att vi snart har en första generation vuxna människor som inte minns en värld utan internet och att denna generationen har vanan inne att kunna välja hur de ska konsumera medier. Hon skriver att medierna som har journalistik som huvudsyssla granskas mer än någonsin och att detta ställer högre krav på journalistiken. Hon beskriver även att det fanns en tid där det som inte stod i tidningen inte hade hänt vilket skiljer sig rätt rejält från vad som gäller idag där vad tidningarna skriver om inte spelar någon större roll då allmänheten får reda på information via sociala medier istället och då oftast direkt från personen det berör. Skrivs det något i tidningarna så tas det gärna upp för diskussion i sociala medier (Mirjamsdotter 2011, 81).

3.5 Digital vana “För att få tillgång till medievärlden måste vi klara av tekniken” skriver författarna till boken Medier samhälle kommunikation från 2012. För att kunna läsa nyheter på en hemsida måste man kunna använda en dator eller smartphone och kunna koppla upp sig på internet och veta hur man går in på en hemsida. De menar att dagens barn och ungdomar tillhör vad de kallar “den digitala generationen”, då de lär sig hantera datorer och internet tidigt i livet och det ingår i vardagslivet (Peterson och Pettersson 2012, 12). Under 2015 års undersökning av vilka medier befolkningen använder sig av en genomsnittlig vecka fick Nordicom fram följande data: ● Television: 91% i åldern 15-24 och 96% i åldern 45-64 kollar under veckan. ● Dagstidning: 70% i åldern 15-24 och 90% i åldern 45-64 läser under veckan. ● Internet: 100% i åldern 15-24 och 94% i åldern 45-64 är uppkopplade under veckan.

(Nordicom, 2016) Enligt en undersökning Svenskarna och Internet (IIS, 2015) gjort om hur olika generationer prenumererar på dagstidningar kan man se att en minskning för 60-talister skett med 7% mellan åren 2012 till 2015, för 90-talisterna har minskningen skett med 26% under samma år.

3.5.1 Smartmobil Uttrycket “smartphone”, eller smartmobil, myntades på 1980-talet och man refererade då till en mobil med datorteknologi (Oxford dictionaries, 2017). Mobilen har ett operativsystem som

8

gör att den har tillgång till funktioner som internetsurfning, kamera, e-post, sociala medier samt applikationer. Smartmobilens skärm är tryckkänslig och på så sätt navigerar användaren sig mellan de olika funktionerna, en del smartmobiler har även ett utskjutbart tangentbord (Nationalencyklopedin, 2017).

3.6 Källor Inom traditionell källkritik delar man in källor i tre kategorier; skriftliga, muntliga och materiella. Allt som är ursprung till vår kunskap är källor, informationen kan t.ex. komma från böcker, intervjuer eller materiella ting såsom fingeravtryck och fotspår (Alexanderson 2016, 7; Thurén 2013, 4). Källan där ett resultat presenteras på första gången kallas för primärkälla, och ju närmare detta original man kommer desto högre värde har källan. En källa som återger vad primärkällan förmedlat kallas för sekundärkälla. När informationen traderas kan innehållet förändras, t.ex. genom att fakta utelämnas eller överdrivs. Tredjepartskälla kallas den källan som återger det sekundärkällan har förmedlat (Alexanderson 2016, 7).

3.7 Källkritik Anledningen till att falska nyheter fortfarande sprids kan delvis bero på att vi som människor vill dela med oss av information till andra (Nationalencyklopedin, 2017). Problemet är bara att många till de flesta fallen inte tar oss tiden att se om informationen de fått och tänker dela med oss är korrekt. Internet blir därför som en enda stor viskningslek, där antaganden och egna åsikter blandas med nyheter och förvrider dom tills de inte längre stämmer överens med verkligheten. I boken “Kritiskt tänkande” listas tio fallgropar när det kommer till data- och källhantering och Dominoeffekten är en av dem (Eriksson och Hultman 2014, 106). Dominoeffekten blir ofta resultatet av att källkritik ej används på ett korrekt sätt. Många kan säga att de kollat upp källan när de hittat en nyhet, men det är oklart om de vet om det är en förstahandskälla eller ej. Torsten Thurén skriver i boken Källkritik (Thurén 2013, 4) om att “källkritik är en samling metodregler för att ta reda på vad som är sant – eller åtminstone vad som är sannolikt”. Källkritik är något som arbetades fram genom vetenskapliga metoder under 1800-talet och har därav sitt ursprung i historievetenskapen. Curt och Lauritz Weibull var de ansvariga för att få källkritiken att slå igenom i Sverige. Med tiden har synen på källkritik förändrats genom att det är betydligt svårare att etablera sanningar och man har även insett att de flesta sanningarna är provisoriska då informationen förändras med tiden (Thurén 2013, 5-6).

3.7.1 Den källkritiska metoden Inom traditionell källkritik ska en källa granskas enligt fyra kriterier; äkthet, tid, beroende och tendens. Äkthet När man granskar källans äkthet försöker man ta reda på hur äkta informationen är. Man vill avslöja eventuell förfalskning, vilket på digitala medier kan handla om flera olika saker såsom vem som har sagt något, om en bild är ifrån händelsen den presenteras med och var en händelse har skett. Tid När man söker information om en händelse så vill man ha en källa som är så nära händelsen i tiden som möjligt. Om det handlar om ett vittnesmål vill man att vittnet ska komma ihåg så mycket som möjligt, och inte ha påverkats av vad andra har sagt om händelsen. Ju närmare en händelse en källa upprättats desto högre trovärdighet har den. Beroende För att information ska vara trovärdig bör den komma ifrån flera, minst två, källor som är oberoende av varandra. Om två personer som inte har haft någon kontakt med varandra kan vittna om samma sak kring en händelse så är det mer troligt att det stämmer än om de har kunnat konversera och “prata ihop sig” genom att diskutera vad de har sett.

9

Tendens Man bör även granska om en källa har anledning att vinkla informationen som den sprider. Det kan t.ex. handla om politik eller ekonomiska intressen. Informationen kan värderas av författaren, som kan lyfta fram vissa saker och dölja andra för att få en sak att låta bättre än en annan (Alexanderson 2016, 9; Thurén och Strachal 2011, 13-19). Dessa kriterier är skapta för källkritisk granskning i tryckta medier, när det kommer till digitala medier så måste vi komplettera och anpassa dem beroende på förhållandet. Thurén beskriver att man ska till att börja med bedöma information från ett större perspektiv och inte avfärda något direkt. Han skriver att det finns många exempel i historien där så kallade orimliga åsikter senare blev vetenskapliga sanningar, såsom Galileis teori om att jorden rör sig kring solen, att rökning är farligt och att jordens klimat förändras på grund av mänsklig aktivitet. Men idag är det svårt att veta vad som är sant och vad som är falskt på internet, Thurén menar på att det beror på att det inte finns någon “gatekeeper”, alltså någon som sållar bort information som inte anses vara värdefull. Enligt Thurén kan internetet sammanfattas på följande sätt: ● “På internet finns en enorm mängd information, vilket innebär att det är omöjligt att

bedöma allt, ● Internet är jämlikt, vilket sätter fokus på bedömningen av avsändaren, ● Auktoriteter saknas på internet, vilket innebär att det saknas en kvalitetsgaranti.”

3.7.2 Bedömning av information Det är även viktigt att bedöma informationen på rätt sätt. Thurén har tre kategorier som han utgår från, dessa är: ● Fakta, detta är vad de källkritiska principerna är utformade efter och är sådant som

är möjligt att bevisa, åtminstone i teorin, ● Förklaringar, detta är svårt att bedöma, man måste vara insatt i sakfrågan eller ha

kontakt med någon person som är det, ● Åsikter, vi kan tro på vad till exempel ett politiskt parti säger men här är det viktigt

med uppriktigheten, vad säger deras verklighetsbeskrivning? Är personen uppriktig när denne presenterar sina åsikter? Hur beter sig personen i andra situationer?

3.7.3 Allmän tillförlitlighet Thurén har även tillsammans med Strachal tagit fram tumregler för att bedöma källans allmänna tillförlitlighet. Dessa är: ● Egen kunskap, är ytterst värdefullt när det kommer till att bedöma och tolka källor.

Ju större kunskap man har om området, desto lättare är det att bedöma tillförlitligheten,

● Öppenhet, för att veta om källan är tillförlitlig är det bra att veta vem som ligger bakom informationen eller plattformen. Ju mer information du kan hitta om webbplatsen eller företaget, desto mer tillförlitlig är oftast källan,

● Kompetens, har webbplatsen personer som är från kända institutioner är troligtvis informationen tillförlitlig. Men ha i åtanke att även de mest auktoritära personerna kan ha fel, se detta som en regel snarare än ett undantag,

● Sättet att uttrycka sig, personer eller företag som skryter, gnäller eller slarvar i sina formuleringar drar oftast ner trovärdigheten för många människor.

Man säger även att man ska tänka på att bara för att en webbplats är tillförlitlig betyder det att man inte alltid kan lita på allt de presenterar (Thurén och Strachal 2011, 8-12).

10

3.8 Vad är en nyhet? Något bland de viktigaste kring en nyhet är att det ska handla om något nytt, något som inte tidigare rapporterats om. Det ska även kunna vara intressant för fler än en person, väcka känslor och mottagaren ska helst kunna identifiera sig i nyheten. De som bestämmer vad som är nyheter, nyhetsjournalisterna, utgår både ifrån vad allmänheten vill ha och vad de bör ha. Det som ökar en händelses chans att bli en nyhet är: hur nära i tiden det har hänt, ju närmare Sverige det har hänt och om händelsen gått fort t.ex. vid en olycka (Peterson och Pettersson 2012, 30)

3.8.1 Omni Omni är en app och en hemsida som samlar alla mediers nyheter på ett ställe som sedan sammanfattas av Omnis redaktörer. Vid varje artikel finns vidarelänkningar till de artiklar den sammanfattade artikeln är baserad på (Omni, 2017).

11

4 Empiri Kapitlet ger en översiktlig beskrivning av den empiriska domän som ligger till grund för denna studie. Vidare beskrivs empirin som samlats in för att ge svar på studiens frågeställningar.

4.1 Intervju grupp Y Samtliga respondenter använder en smartphone idag och har gjort det i minst fyra år, tre uppgav att de använt smartphone i åtta år. Fem av sex får sina nyheter främst från nyhetssajter, sekundärt från sociala medier och en person svarade att hen kollar på TV-nyheter. Samtliga använder Facebook och har gjort det mellan 7 och 10 år. Fyra av respondenterna säger att de delar nyheter med sin närhet, de gör detta genom att antingen: skicka en länk till nyheten (om digital nyhet) via ett privat meddelande på sociala medier, berätta om nyheten muntligt eller vid speciella fall på sin tidslinje på Facebook. När frågan ställdes hur de går tillväga när de vill ha mer information om en händelse svarade fyra personer likadant: de börjar med att söka efter händelsen med hjälp av en sökmotor (t.ex. Google) för att se vad andra källor har skrivit om det. Två av respondenterna kollar på andra artiklar på samma ämne på mediet de först sett nyheten, en av respondenterna kollar endast på samma artikel om den innehåller “texten uppdateras”.

4.2 Intervju grupp X Alla respondenter uppgav att de idag använder en smartphone, fyra av dessa har gjort det i fem till sju år, en respondent svarade tolv år och en svarade upp mot 20 år. Fyra av sex respondenter använder sig av applikationen Omni, en tjänst som samlar nyheter från flera olika nyhetsmedium, och det är även där de får de flesta av sina nyheter. Fyra av respondenterna läser i papperstidningar, medan en respondent endast kollar nyheterna via sin smartphone - samma person var den enda i grupp X som uppgav att hen får nyheter från sociala medier. Fem av sex respondenter har ett Facebook-konto, tre av dessa gör egna inlägg medan de andra två endast läser andras inlägg. Fyra av respondenterna delar nyheter med sin närhet genom att skicka en länk till nyheten (om digital nyhet) via ett privat meddelande, en person uppgav att det har hänt att hen har skannat en analog nyhet för att kunna skicka digitalt. För att få mer information om en händelse så skulle fyra av sex respondenter använda en sökmotor för att antingen se vad andra källor har skrivit om samma händelse eller kolla upp ren fakta på t.ex. Wikipedia. Två respondenter går vidare till andra artiklar på samma ämne på samma medium som de först läste om händelsen på. En person uppgav att hen söker sig nära källan, t.ex. för en internationell händelse kollar hen medier från landet händelsen berör.

4.3 Observation grupp Y Artikelgranskning Tre av respondenterna valde artikeln från SvD som den mest trovärdiga avsändaren, två av dessa gick främst efter innehållet i artikelns medan den tredje gick efter avsändaren. Två av respondenterna satte Aftonbladet som den mest trovärdiga artikeln, främst på grund av att det är mediet som de vanligtvis får sina nyheter i från. En person valde Jönköpings-Posten som mest trovärdig, och detta gjordes med motiveringen “att den finns som papperstidning”. Respondenten säger själv att även Aftonbladet.se finns som papperstidning, men hen lägger ändå bort den då den inte känns trovärdig på grund av andra orsaker. Fem av respondenterna uppgav att de främst kollade på innehåll och fakta i artiklarna, men under observationen såg vi att alla kollade på avsändaren allra först. En person la bort

12

artikeln från Nyheter24 innan hen började med läsningen, vilket tyder på detta. Alla respondenter nämnde något om avsändaren de valde, antingen att den t.ex. kändes som en seriös källa eller att det var källan de använde sig av mest själva. Kortsortering

Figur 1 Kortsorteringen för grupp Y (Y1 står för respondent 1 i grupp Y etc.).

Samtliga i grupp Y valde nyhetsprogram på TV som det mest trovärdiga mediet. Tre respondenter valde SVT Nyheter överst, två valde TV4 Nyheterna och en person satte de båda ovannämnda på delad förstaplats. Även DN.se, SvD och Aftonbladet.se kom på delad andraplats. I fyra av sex observationer kom Tv-nyheter på en förstaplats och papperstidning på andraplats i sorteringen. I två fall var det en nyhetssajt som ansågs vara mer trovärdig än papperstidning. Gemensamt för alla observationer var att Nyheter24.se sattes som minst trovärdig. Mediet beskrevs som kommersiellt, genomskinligt samt “de har skumma rubriker”.

4.4 Observation grupp X Artikelgranskning Tre av respondenterna satte artikeln med SvD som avsändare som den mest trovärdiga och det gjorde de främst utifrån deras attityd till källan, men de sa även att det var på grund av att artikeln lät mer säker på sin fakta än de andra. En av personerna valde artikeln från SvD som mest trovärdig innan hen hade läst artiklarna, denne respondent utgick alltså helt från avsändaren. Två av respondenterna valde Aftonbladet som den mest trovärdiga avsändaren och båda motiverar genom att säga att det är artikeln där innehållet är mest specifikt. Den sista personen hade svårt att välja en artikel, men väljer Jönköpings-Posten som mest trovärdig efter att ha granskat innehållet i artiklarna.

13

Hälften av respondenterna kollade vilka källor som fanns representerade bland artiklarna och gick efter det först, medan den andra hälften läste innehållet i artiklarna innan någon typ av rankning gjordes. Kortsortering

Figur 2 Kortsorteringen för grupp X (X1 står för respondent 1 i grupp X etc).

Hälften av respondenterna valde SVT Nyheter som det mest trovärdiga mediet och den andra hälften hade DN.se på sin förstaplats. Även Aftonbladet.se, Nyheter24.se och SvD var representeras bland de mest trovärdiga medierna. Två av respondenterna kommenterade tydligt källornas olika politiska infallsvinkel. Metro.se är det mediet som generellt sett kommer längst ner i grupp Xs kortsorteringar, tre personer satte den längst ner i hierarkin, en näst längst ner och en person hade ingen uppfattning om mediet. Den sjätte personen sa att hen inte har något förtroende för papperstidningar då nyheterna redan är gamla när de kommer ut, och i dennes kortsortering lades Metro.se innan papperstidningarna Jönköpings-Posten och SvD.

14

5 Analys Kapitlet ger svar på studiens frågeställningar genom att behandla insamlad empiri och teoretiskt ramverk.

5.1 Vad finns det för skillnader på hur källkritisk en yngre grupp samt en äldre grupp är i digitala medier? För att besvara frågeställningen har empirin från intervjuer och observationer sammanfattats och analyserats för att kunna se på skillnader och mönster i respondentgruppernas attityd. För att se hur källkritiska respondenterna var gjordes ett poängsystem efter den källkritiska metoden (Alexanderson 2016, 9; Thurén och Strachal 2011, 13-19). Respondenten fick ett poäng per uppfyllt kriterium:

- Äkthet: Om respondenten påpekade att de inte trodde på allt de läste eller hörde, eller ifrågasatte innehållet i artiklarna under observationen.

- Tid: Om respondenten vid artikelläsningen la märke till vilken tidpunkt artiklarna var skrivna.

- Beroende: Om respondenten svarade att de brukade få sina nyheter från fler än en källa under intervjutillfället.

- Tendens: Om respondenten indikerade att medierna under observationen var politiskt eller ekonomiskt vinklade.

Figur 3 Diagram över uppnådda kriterier för källkritik för grupp Y.

Fyra av sex respondenter i grupp Y uppnådde kriteriet äkthet, två av sex uppnådde kriteriet tid, fem av sex uppnådde kriteriet beroende och en av sex uppnådde kriteriet tendens. Detta ses i figur 3.

15

Figur 4 Diagram över uppnådda kriterier för källkritik för grupp X.

Tre av sex respondenter i grupp X uppnådde kriteriet äkthet, tre av sex uppnådde kriteriet tid, fyra av sex uppnådde kriteriet beroende, två av sex uppnådde kriteriet tendens. Detta ses i figur 4. Gemensamt för de båda grupperna är att kriteriet beroende är det som de flesta respondenter granskar nyheter efter, dvs de kollar flera källor om samma händelse för att se om samma information dyker upp på fler ställen. Den yngre gruppen, grupp Y, är bättre än den äldre gruppen på att granska källornas äkthet och beroende. Det var flera respondenter som reagerade på innehållet i artiklarna och såg att det skilde sig tydligt mellan en del av dem vilket tyder på att de utgick efter Thurén och Strachals kriterium ”Fakta” (2011, 8-12) där det är viktigt att kontrollera att det som är skrivet är möjligt att bevisa, åtminstone i teorin. Artiklarna hittas i bilaga 1. Den äldre gruppen, grupp X, är bättre än den yngre gruppen på att granska källornas tid och tendens. Under kortsorteringen uppgav två personer ur grupp X att de ansåg vissa medier vara politiskt vinklade och det påverkade hur de rangordnade dessa medier. Enligt Thurén och Strachal (2011, 8-12) påverkar sättet att uttrycka sig på trovärdigheten av en person eller ett företag vilket framkom vid en av intervjuerna med en person ur grupp Y som tyckte att två artiklar i artikelgranskningen använde värderande ord och därför ser vi att den personen ser på nyheter ur ett tendensperspektiv.

5.2 Hur mycket påverkar den digitala vanan hur källkritisk man är? Syftet med frågeställningen var att se om det finns någon koppling mellan digital vana och källkritisk attityd. Intervjufrågorna och artikelgranskningen är relevanta för denna frågeställning. Dessa gav oss en inblick i hur länge respondenterna använt sig av smartphones och sociala medier, var de får sina nyheter från samt på vilket sätt de delar sina nyheter. Svaren på tidigare frågeställning används även i denna frågeställning för att försöka identifiera mönster. Samtliga respondenter använder smartphones. Alla respondenter har konton på sociala medier, men användandet varierar. Petersson och Pettersson (2012, 12) skriver att dagens barn och ungdomar är uppvuxna med att hantera datorer och internet och att det ingår i vardagslivet, vilket vi kan se efter intervjuerna då de flesta av respondenterna i grupp Y använder sig av sociala medier genom att både posta egna inlägg och läsa andras. Den äldre gruppen använder inte sociala medier lika frekvent och de som använder det skriver inte egna inlägg utan läser bara andras inlägg.

16

De mest använda nyhetskanalerna varierade, men samtliga respondenter får en del av nyheterna de läser från digitala medier. I den äldre gruppen användes samlingstjänsten Omni frekvent för nyhetsinsamling. Endast två respondenter fick sina nyheter via analoga medier: papperstidningar och TV. Enligt en undersökning Nordicom gjorde under 2015 (Nordicom, 2016) använder 100% av personerna i åldern 15-24 och 94% av personerna i åldern 45-64 internet varje vecka. Efter intervjuerna kan vi konstatera att vi har ett liknande resultat när det kommer till hur respondenterna samlar in sina nyheter. När vi frågade hur respondenterna delar sina nyheter svarade de flesta att de gör det genom att prata med människor i sin närhet, endast fyra av de tolv sa att de delade nyheter på sociala medier, medan de andra sa att de föredrog att dela nyheter direkt till personen de vill ska se den, genom exempelvis sms eller mejl. Mirjamsdotter (2011, 81) skriver att de nyheter som skrivs i tidningar gärna tas upp för debatt i sociala medier och efter vår undersökning kan vi konstatera att det endast är fyra av de tolv respondenterna som delar med sig av nyheter offentligt i sociala medier, medan de andra istället pratar direkt med personen nyheten kan intressera. Av de fyra som skulle dela med sig av nyheten på sociala medier har samtliga använt sig av Facebook i minst sju år, får sina nyheter från nyhetssajter eller sociala medier samt tillhör respondentgrupp Y. Digital vana

Figur 5 Diagram över digitala poäng hos respondenterna.

För att se hur digitalt vana våra respondenter var gjordes ett poängsystem, där följande kriterier undersöktes:

- Om respondenten använt smartphone i mer än 3 år: 1p, 6 år: 2p, 12 år: 3p, 24 år: 4p - Om respondenten får sina nyheter från digitala medier: 1p - Om respondenten använder sociala medier (Facebook och/eller Twitter): 1p - Om respondenten delar nyheter digitalt: 1p - Hur många digitala medier respondenten satt på plats 1-4 i kortsorteringen: 1-4p

Respondenten kunde få max 11 poäng och en sammanställning av resultatet ses i figur 5.

17

Källkritisk attityd

Figur 6 Diagram över källkritiska poäng hos respondenterna.

För att se hur källkritiska respondenterna var gentemot digital vana, användes samma kriterier som användes för att se om det var någon skillnad för hur källkritiska de olika respondentgrupperna var alltså den källkritiska metoden (Alexanderson. K., 2016, 9; Thurén. T. & Strachal. G., 2011, 13-19). Poängsystemet fungerar på liknande sätt och respondenterna kunde få max 4 poäng. Figur 6 visar en sammanställning av alla respondenter i varje urvalsgrupp.

Figur 7 Diagram över digitala och källkritiska poäng hos respondenterna.

För att se ett samband mellan digital vana och källkritisk attityd har vi kollat på de två sammanställningarna tillsammans (figur 7) och kan se att den digitala vanan inte har någon större betydelse när det kommer till källkritiskt tänkande. Exempelvis har respondent X6 åtta av elva digitala poäng, men bara två av fyra källkritiska poäng. Respondent X6 är alltså relativt hög digital vana och är på medel när det kommer till källkritiskt tänkande. Respondent Y3 har istället sex av tolv digitala poäng men fyra av fyra källkritiska poäng. Vilket betyder att respondent Y3 ligger kring medel vid anseendet digital vana men har ett mycket kritiskt tänkande.

18

5.3 Hur stor skillnad är det på hur man värderar nyheter i digitala jämfört med analoga medier? För att få svar på den tredje frågeställningen har främst empirin från kortsorteringen används, men även vissa svar på intervjufrågorna har varit relevanta för denna frågan. Även respondenternas attityd kring artiklarna i artikelgranskningen som respondenterna fick genomföra undersöktes då alla dessa avsändare var från nyhetssajter.

Figur 8 Graf över placering av analoga och digitala medier baserat på trovärdighet.

Grafen (figur 8) visar vilken placering respondenterna har placerat analoga och digitala medier på under uppgiften “kortsortering”. Som vi kan se har majoriteten har placerat analoga medier på högre positioner än digitala medier. Uppgiften de fick var att rangordna de åtta olika medierna efter trovärdighet, där det mediet de ansåg var mest trovärdigt skulle placeras på plats ett och det minst trovärdiga på plats åtta. Utifrån detta kan det konstateras att respondenterna sammanlagt har en större trovärdighet till analoga medier än digitala medier. Många av respondenterna svarade att de ansåg att SVT Nyheterna var trovärdigt för att det är ett statligt medium. Detta gör att källan uppfyller två av kriterierna av Thurén och Strachals tumregler för allmän tillförlitlighet (2011, 8-12). Kriterierna är ”Öppenhet”, som betyder att man vet vem som står bakom informationen eller plattformen samt ”Kompetens”, att de använder sig av personer som från kända institutioner.

19

Respondent Insamlingssätt för nyheter Nyhetsvärdering (topp 4)

Y1 Aftonbladet, Di, DN.se, Tv4 1. Tv4 + SVT 2. SvD + DN.se

Y2 Facebook 1. SVT 2. Tv4 3. JP 4. DN.se

Y3 Expressen (app) 1. Svt 2. Tv4 3. SvD 4. DN.se

Y4 Facebook, Aftonbladet (app) 1. Tv4 2. Svt 3. SvD, DN.se, JP

Y5 Aftonbladet (mobil) 1. Tv4 2. Svt, Aftonbladet.se 3. JP

Y6 Morgon-tv, Aftonbladet (app), Sociala medier

1. Svt 2. DN.se 3. Tv4 4. Aftonbladet.se, JP, SvD

X1 Omni (app), Svt, krisinformation.se 1. Svt 2. DN.se, SvD 3. Tv4, JP

X2 Dagens Samhälle (papperstidning + app), JP (papperstidning + app), Aftonbladet.se, Expressen.se

1. Nyheter24.se, Aftobladet.se, DN.se 2. Svt

X3 Nyhetssajt och papperstidningar 1. Svt 2. Tv4 3. DN.se, SvD, JP

X4 Facebook, Omni (app) 1. Svt 2. Tv4 3. SvD, DN.se, Aftonbladet.se

X5 Omni (app), DN.se 1. DN.se 2. SvD, Tv4 3. Svt

X6 Papperstidning, nyhetssajt, Omni 1. SvD, DN.se 2. Aftonbladet.se, Svt

Figur 9 Tabell över insamlingssätt för nyheter och nyhetsvärdering (topp 4) från kortsorteringen.

Svaren från hur respondenterna värderar olika medier har jämförts med kortsorteringen (figur 9). Samtliga respondenter ansåg att TV-nyheter var så pass trovärdiga att det placerades topp fyra under kortsorteringen. Något som är intressant är att endast tre respondenter angav att de fick sina nyheter från just TV-nyheter, något Esaiasson et al. (2012, 304) pratar om då tillfällen observationer kan vara viktigare än intervjuer för att få fram rätt sorts information från respondenten.

20

6 Diskussion och slutsatser Kapitlet ger en sammanfattande beskrivning av studiens resultat. Vidare beskrivs studiens implikationer och begränsningar. Dessutom beskrivs studiens slutsatser och rekommendationer. Kapitlet avslutas med förslag på vidare forskning.

6.1 Resultat

6.1.1 Vad finns det för skillnader på hur källkritisk en yngre grupp samt en äldre grupp är i digitala medier? Det resultat som kom fram för denna första frågeställning är att en yngre grupp och en äldre grupp är ungefär lika källkritiska i digitala medier, men på olika sätt. Den yngre gruppen är bättre på att ifrågasätta sanningshalten i en nyhet och att undersöka samma händelse i källor som är oberoende av varandra. Den äldre gruppen har svarat med en mer politisk syn på nyhetskanaler och medier än den yngre gruppen, och vi kan genom detta se att de är bättre på att se om en nyhet är vinklad åt något håll. Det är även den äldre gruppen som är bättre på att se hur nära en händelse nyheten är, i både tid och rum. Mirjamsdotter (2011, 81) skriver om att det snart finns en generation vuxna människor som har vanan inne att kunna välja vilka medier de ska konsumera, och visst finns det sanning i det. Efter denna undersökning har vi som författare sett att det är många av den äldre generationen som genom tjänsten Omni har samma valmöjlighet och väljer den vilket visar på att vanan redan finns inne hos den generationen.

6.1.2 Hur mycket påverkar den digitala vanan hur källkritisk man är? Till skillnad från vår teori om att digital vana har en stor betydelse när det kommer till källkritisk man är visar vår undersökning att det som att digital vana inte har någon större betydelse. Att den yngre generationen ska ha fått en annan utbildning inom källkritisk granskning när det kommer till nyheter verkar inte vara sann.

6.1.3 Hur stor skillnad är det på hur man värderar nyheter i digitala jämfört med analoga medier? Som ett resultat av studien går det tydligt att se att respondenterna värderar analoga medier högre än digitala, men trots detta får de flesta respondenter ändå sina nyheter från digitala medier. Detta är intressant, vi tycker att respondenterna borde vilja få sina nyheter från det medium de värderar högst.

6.2 Implikationer och begränsningar Majoriteten av intervjuerna har genomförts i Jönköping, vilket gör att studien inte sträcker sig över särskilt stora delar av landet. Detta gör att resultatet blir mindre generaliserbart än om man hade använt sig av personer från andra delar av landet. Vissa begränsningar har framkommit under arbetets gång, saker som har påverkat resultatet. Studien har främst begränsats av den tidspress som den har legat under, med en deadline att hålla samt det faktum att en del moment tog längre tid än vad vi planerat att genomföra. Det har varit svårt att hitta respondenter som har kunnat avsätta tid för det möte som har krävts för att kunna genomföra intervju och observation på rätt sätt, detta har dragit ut på tiden och gett oss mindre tid att analysera empirin på. Intervjufrågorna hade behövts ses över ytterligare innan de riktiga intervjuerna började. Det har varit svårt att konvertera data från intervjuerna till analyserbart material, speciellt för den andra frågeställningen kring digital vana.

6.3 Slutsatser och rekommendationer De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att det inte finns någon större skillnad på hur källkritisk två olika åldersgrupper är, bara att de granskar nyheter utifrån olika kriterier.

21

6.4 Vidare forskning Detta arbete kan fördjupas på flera sätt, det hade exempelvis varit intressant att se fler åldersgruppers sätt att granska nyheter för att se om de liknar de grupper vi har undersökt i denna studie. Det hade även varit intressant att undersöka källkritik i andra länder än Sverige, och jämföra de resultatet med de som kommit fram i denna rapport. Vi som författare ser källkritik som ett väldigt aktuellt ämne som blir allt viktigare och viktigare.

22

Referenser Alexanderson, K. (2016). Källkritik på internet. Andra upplagan. Malmö: Holmbergs Arkhede, S. & Ohlsson, J. (2015). Nyhetsintresse och nyhetskonsumtion [SOM-rapport nr 2015:33]. Hämtad: 4 maj 2017. http://som.gu.se/digitalAssets/1561/1561529_nyhetsintresse-och-nyhetskonsumtion-2015.pdf Baxter, K., Courage, C. & Caine, K. (2015). Understanding your users. Andra upplagan. Waltham (MA), USA: Elsevier. Eriksson, L. T. & Hultman, J. (2014). Kritiskt tänkande. Andra upplagan. Stockholm: Författarna och Liber Eriksson, M. & Weibull, L. Nationalencyklopedin. Sociala medier. Hämtad 7 mars 2017. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sociala-medier Esaiasson, P. & Gilljam, M. & Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Fjärde upplagan. Stockholm: Norstedts Juridik AB Happe Andersson, E. 2016. Ungdomar, nyheter och stora händelser: En enkätstudie av gymnasieelevers nyhetskonsumtion, källkritik och kunskaper om terrordåden i Bryssel den 22 mars 2016. Karlstads universitet. Hämtad 9 februari 2017. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%7B%22dateIssued%22%3A%7B%22from%22%3A%222010%22%2C%22to%22%3A%222016%22%7D%7D%5D%5D&c=1&af=%5B%5D&searchType=UNDERGRADUATE&query=&language=en&pid=diva2%3A941738&aq=%5B%5B%7B%22freeText%22%3A%22källkritik%22%7D%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=true&noOfRows=50&dswid=-7124 Holme, I.M., & Krohn Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB Hvitfelt, H. & Nygren, G. (2008). På väg mot medievärlden. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur. IIS. Svenskarna och internet 2015: Internet och traditionella medier. Hämtad 25 maj 2017. http://www.soi2015.se/internet-och-traditionella-medier Internetstiftelsen i Sverige (IIS). (2016). Svenskarna och internet 2016. Hämtad 24 februari 2017. https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2016.pdf McCracken, G. (1988). The Long Interview. USA: Sage Publications, Inc. Hämtad 20 mars. http://methods.sagepub.com/book/the-long-interview Medievärlden. (2016). Metro inrättar en dag om källkritik. Hämtad 2 februari 2017. Senast uppdaterad 2016-12-12. https://www.medievarlden.se/2016/12/metro-inrattar-en-dag-om-kallkritik/ Nationalencyklopedin. Clickbait. Hämtad 5 maj 2017. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/clickbait Nationalencyklopedin. Generation X. Hämtad 11 maj 2017. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/generation-x Nationalencyklopedin. Generation Y. Hämtad 11 maj 2017. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/generation-y

23

Nationalencyklopedin. Kommunikation. Hämtad 3 mars 2017. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kommunikation Nationalencyklopedin. Nyhetsprogram. Hämtad 20 april 2017. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nyhetsprogram Nationalencyklopedin. Smartmobil. Hämtad 25 maj 2017. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/smartmobil Nordicom Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning. (2016). Mediebarometern 2015. Hämtad 7 mars 2017. Senast uppdaterad 2016-05-27 http://www.nordicom.gu.se/sv/aktuellt/nyheter/mediebarometern-2015 Omni. Om Omni. Hämtad 25 maj 2017. http://om.omni.se Oxford dictionaries. Smartphone. Hämtad 25 maj 2017. https://en.oxforddictionaries.com/definition/us/smartphone Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Fjärde upplagan. Lund: Författarna och Studentlitteratur AB. Peterson, L. & Pettersson, Å. (2012). Medier samhälle kommunikation. Stockholm: Liber AB Stakston, B. (2011). Gilla!. Tredje upplagan. Stockholm: Idealistas Förlag. SVT Nyheter. (2017). Falska terroranklagelser förstörde hans liv. Hämtad 3 mars 2017. Senast uppdaterad 2017-02-17. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/falska-terroranklagelser-forstorde-hans-liv Thurén, T. (2013). Källkritik. Tredje upplagan. Stockholm: Liber AB. Thurén, T. & Strachal, G. (2011). Källa: internet Att bedöma information utifrån källkritiska principer. Malmö: Gleerups Utbildning AB Tv4 Play. Nyheterna. Hämtad 20 april 2017. https://www.tv4play.se/program/nyheterna Svt Play. Aktuellt. Hämtad 20 april 2017. https://www.svtplay.se/aktuellt Svt Play. Korta sändningar. Hämtad 20 april 2017. https://www.svtplay.se/svt-nyheter-korta-sandningar Svt Play. Nyheter Jönköping. Hämtad 20 april 2017.https://www.svtplay.se/svt-nyheter-jonkoping Svt Play. Rapport. Hämtad 20 april 2017. https://www.svtplay.se/rapport Svt Play. Tv-Tablå. Hämtad 20 april 2017. https://www.svtplay.se/kanaler?range=day

24

Bilagor Bilaga 1 Artiklar för artikelgranskning i observationen. Bilaga 2 Kort för kortsortering i observationen. Bilaga 3 Intervjufrågor

25

Bilaga 1

26

27

28

29

Bilaga 2

30

Bilaga 3 “Använderduensmartphone?”Ungefärhurlängeharduanväntsmartphone?“Frånvilkakanalerellermedierfårdudinanyheter?”Tidning,tv,radio,nyhetssajt,socialamedier?Dator,smartphone?“Använderdusocialamedier?”Vilka?Hurlängeharduanväntdom?(Facebook,Twitter)“Delardunyhetermedfolkidinnärhet?”Hurgördudå?Hurofta?(Viasocialamedier,mail,samtal,etc.)“Omduläserennyhetsomintresserardig,hurgörduomduvillhamerinformationomhändelsen?”(Tidning,tv,nyhetssajt,socialamedier,googlar,wikipediaetc.)Artikelläsning.“Vilkenavdessafyraartiklarnalitardumestpå?Varför?Vadkolladedupåförst?Vadkolladeduextranogpå?”Kortsortering.“Rangordnaföljandemediereftertrovärdighet.Läggbortdeduinteharnågonuppfattningom.Varförvaldeduattläggademidenordningen?”