Integrationspolitik – mångkulturalism

eller assimilation? En undersökning om Socialdemokraterna och

Sverigedemokraterna perspektiv på

integrationspolitik

Författare: Frehiwet Mehari

Handledare: Gunnar Hansson

Examinator: Anders Persson

Termin: HT20

Ämne: Statsvetenskap

Nivå: Kandidat

Kurskod: 2SK31E

Kandidatuppsats 15,0 hp

Abstract

The purpose of this study is to analyze the integration policy in Sweden. The

nation is known for its generous migration policy, which is why a lot of

people choose to move to Sweden. It is paramount that the immigrants

become accustomed to and integrated into the Swedish society. For that

reason, it becomes relevant to investigate the view of integration policy of

the two of Sweden's largest parties, namely the Social Democrats and the

Sweden Democrats. The various philosophies and principles of the parties

hereby make it important to research the view of integration of the Social

Democrats and the Swedish Democrats. By employing idea analysis in a

comparative case study setting, we aim to analyze the integration strategies

of both parties. Throughout the following work, focus lies on

multiculturalism and assimilation. The aim is to investigate whether similar

or different integration steps are being taken by the parties. The analysis uses

the party programs of both parties, numerous party bills, and party

congresses. The Social Democrats pursue a perspective of multiculturalism,

while the Swedish Democrats follow a perspective of assimilation. Thus, the

study concludes that the Social Democrats and the Sweden Democrats follow

different views on integration policy.

Keywords

Social Democrats, Sweden Democrats, Integration policy, Multiculturalism,

Assimilation

Tack

Tack Gunnar Hansson, för dina råd, för ditt tålamod och för din tid.

Innehållsförteckning

1 Inledning och problemformulering 1

1.1 Syfte 2

1.2 Frågeställningar 3

1.3 Avgränsning 3

1.4 Disposition 4

2 Bakgrund 5

3 Teori 8

3.1 Mångkulturalism 8

3.2 Assimilation 11

3.3 Tabell 1: Kriterier för mångkulturalism och assimilation 14

3.4 Sammanfattning 15

3.5 Analysschema 15

4 Metod och material 17

4.1 Idéanalys 17

4.2 Dimensioner som analysverktyg 17

4.3 Metoddiskussion 18

4.4 Sökning av relevant material 19

4.5 Validitet och reliabilitet 20

5 Analys 21

5.1 Socialdemokraterna 21

5.1.1 Assimilation: andra kriteriet 21

5.1.2 Mångkulturalism: första kriteriet 22

5.1.3 Mångkulturalism: andra kriteriet 23

5.1.4 Mångkulturalism: tredje kriteriet 24

5.1.5 Mångkulturalism: fjärde kriteriet 24

5.1.6 Mångkulturalism: femte kriteriet 26

5.2 Sverigedemokraterna 27

5.2.1 Assimilation: första kriteriet 27

5.2.2 Assimilation: andra kriteriet 27

5.2.3 Assimilation: tredje kriteriet 29

5.2.4 Assimilation: fjärde kriteriet 30

5.2.5 Assimilation: femte kriteriet 31

6 Slutsats och vidare forskning 32

7 Referenser 38

1(42)

1 Inledning och problemformulering

Invandring har fått ökad uppmärksamhet samt betydande inverkan i politiken

under de senaste decennierna (Qvist m.fl. 2015 s. 39). Sverige har

transformerats de senaste hundra åren från att vara ett utflyttningsland till

inflyttningsland. Invandring och utvandring har en betydande inverkan på

Sveriges ekonomiska utveckling (Rehnvall, Sarnecki & Ruist, 2015 s. 15).

Dock råder brister i Sveriges invandringspolitik och nationen ställs i dag

inför stora utmaningar. Enligt Westin (1999, s. 101) betraktas invandrare i

Sverige oftast som "icke-svenskar" eller ”andra generationens invandrare”.

Studien handlar om Sveriges integrationspolitik och kan beskrivas i termer

av följande citat:

”Målen för integrationspolitiken skall vara lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett

etnisk och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund

och en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla

oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och medansvariga för.” (Regeringens proposition

1997/98:16, s. 1)

De grundläggande kännetecknen för integration är deltagande och

delaktighet i det politiska systemet, föreningslivet, skolsystemet samt på

arbetsmarknaden. En orsak till misslyckad integration kan bero på

svårigheter för invandrare att komma in det svenska samhället på jämlika

omständigheter, vilket oftast även leder till diskriminering. Integration utgår

oftast från ett perspektiv om att invandrare ska kunna delta i det offentliga

svenska samhället samt få möjlighet att leva efter sin kultur, sitt språk och

sina traditioner i den privata sfären. Sociologiforskaren Gordons (1964)

modell om integration i samhälle innefattar att invandare ska kunna delta i

2(42)

det ekonomiska systemet samt utbildningssystemet och på arbetsmarknaden.

Att bli delaktig i den politiska sfären kräver dock tid (Westin, 2015 s. 67).

Då de etablerade svenska politiska partierna har olika ståndpunkter vad gäller

invandring, har integrationspolitiken skapat konflikt inom riksdagen.

Tidigare statssekreterare Selimovic menade att partierna borde implementera

en klargörande strategi. Selimovic betonade att om partier valde att minska

på den offentliga integrationsdebatten skulle väljarna att märka det, vilket

kunde leda till att de valde att rösta på Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraterna kunde dra fördel av tystnadslinjen eftersom den inte

förbjöd partiet att uttrycka sig, och därmed fick partiet mer sympati. Istället

uppmuntrade således Selimovic partierna att debattera integrationsfrågor i

högre utsträckning (Tullberg, 2014 s. 177).

Integrationsproblem enligt den forskning studie tagit från kan inte avhjälpas

genom mirakel, utan verkliga framsteg måste göras. Integration begreppet

har blivit alltmer utslitet och intetsägande. Dessutom ingår

integration/assimilering samt integration/multikulturalism i begreppet, vilket

gör det än mer komplext. Tullberg påpekar att assimileringsåtgärder föredras

av de flesta svenska medborgare, medan de etablerade partierna anammar en

mångkulturell åtgärd. Således utvecklas ytterligare konflikter vad gäller

integrationens implementering (Tullberg, 2014 s. 179).

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka likheter och skillnader mellan

Socialdemokraternas (S) och Sverigedemokraternas (SD) integrationspolitik

utifrån teorier kring mångkulturalism och assimilation. Det finns skilda

3(42)

uppfattning mellan partierna och medborgarna på hur integration bör utövas i

samhälle. Därför tas upp de två största partierna i denna studie för att

undersöka. Därmedelst tas även upp likheter och skillnader som finns mellan

partiernas integrationspolitik. Studien fokuserar på partiernas retorik, det vill

säga de idéer som Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna presenterar.

1.2 Frågeställningar

• Den övergripande frågeställning som studien ämnar besvara är:

1. Vilka perspektiv har S och SD på mångkulturalism respektive

assimilation?

• Inom ramen för denna frågeställning skall studien även besvara dessa två

precisa frågor.

2. Vilka likheter finns mellan partiernas perspektiv på mångkulturalism

respektive assimilation?

3. Vilka skillnader finns mellan partiernas perspektiv på

mångkulturalism respektive assimilation?

1.3 Avgränsning

Denna studie avgränsas till att enbart fokusera på integrationspolitik i

Sverige. Därtill studeras enbart de två största partierna i Sverige och deras

perspektiv kring integrationspolitik utifrån mångkulturalism och

assimilation. En central anledning till valet av partierna är de antar ha skilda

uppfattningar, åsikter, ideologier, värderingar och principer kring

integrationspolitik. Ytterligare en avgränsning innebär att studien undersöker

tiden efter migrationskrisen, det vill säga efter 2015.

4(42)

1.4 Disposition

I kapitel två tas bakgrundsavsnittet upp för att informera om samt synliggöra

Sveriges invandringshistoria. Därefter följer teorikapitlet och där presenteras

de utvalda teorierna som är mångkulturalism samt assimilation. Inom ramen

för teorin presenteras därtill ett analysschema som därefter tillämpas i

analysdelen och slutsatsen. Under fjärde avsnitt presenteras den använda

metoden och utvalda materialet. I kapitel fem introduceras analysdelen och

här genomförs en diskussion kring forskningsfrågorna. Under kapitel sex

sammanställs studiens resultat och slutsats.

5(42)

2 Bakgrund

Denna del presenterar ett historiskt perspektiv på invandringspolitiken i

Sverige och en överblick på hur invandring har sett ut i Sverige. Den har

delen har gjort för att ge en grundläggande förståelse för läsaren.

Mycket av den flyktinginvandringen som skedde under 1933–1945

omfattade Nazitysklands motståndare, judar och flyktingar från andra

världskriget. Invandringsfrågor blev därmed ett hot mot idén om det svenska

folkhemmet (Byström & Frohnert, 2017). Det svenska folkhemmet var ett

koncept som myntades av Socialdemokraterna för att skapa bättre

levnadsvillkoren för svenska medborgare, och på den tiden hade partiet stort

inflytande över den politiska arenan. Partiet var känt som arbetarparti med

det primära målet att förverkliga folkhemmet, vilket till viss del har

harmoniserat ekonomisk återhämtning och politiknationalisering av svenska

folket. Folkhemmet blev därtill en representation av svenskhet.

Välfärdsstaten kännetecknades som en ”medelväg”, ett ”mönstersamhälle”

eller den ”tredje vägen”. Den svenska välfärdsstaten förstärkte idealiseringen

av folkhemmet och dess etnokulturella egenskaper. Således låg folkhemmet

till grund för en nationell enighet samt välfärdsstaten, vilket kan ha bidragit

till stigmatisering och kategorisering av invandring (Khayati, 2017 s. 15).

Under 1945–1970-talet skedde en stor arbetskraftsinvandring till Sverige, där

majoriteten kom från de nordiska länderna. Flyktingstatusen var hårt

kontrollerad och begränsad under denna period. Efter Förenta nationernas

(FN) flyktingkonferens 1951 började Sverige ta emot flyktingar från

Östeuropa och det kommunistiska blocket då invandrare behövdes på grund

av den rådande arbetskraftbristen i Sverige. Då skulle invandrarna

6(42)

assimileras i det svenska samhället. Dock skedde inga offentliga debatter

gällande invandringsfrågor. Vid slutet av 1960-talets diskuterades att

flyktingar behövde anpassa sig till den svenska kulturen, och därmed började

assimileringskonceptet att utmanas och mångkulturell taktik utvecklas. 1969

etablerades Statens invandrarverk. Perioden 1972–1994 kännetecknades av

en kraftig ekonomisk försämring, vilket berodde på den stigande

invandringen i Sverige. Under denna period intensifierades spänningar och

krig utanför Europa och därmed var många flyktingar inte från Europa. 1975

infördes en ny riktlinje för invandrings- och minoritetspolitik i Sverige.

Åtgärden eftersträvade bland annat att staten skulle ansvara för främjandet av

olika kulturer och språk hos de som invandrade. Samtidigt växte kritik av

mångkulturalismens strategi gradvis.

Fler flyktingar anlände under 1980-talet till Sverige, vilket ledde till ständig

press på myndigheterna. Därmed introducerades Hela Sverige strategin, där

svenska kommuner blev tvungna att ta del i mottagandet av flyktingar. I den

allmänna opinionen rådde olika åsikter om invandringen och

främlingsfientliga stämningar utvecklades. Dessutom tydliggjordes de

politiska partiernas ställningar till invandring. Partiet Ny demokrati

etablerades och var till stor del ett invandringsfientligt parti.

Kriget i Jugoslavien var en bidragande orsak till flyktingkrisen under 1990-

talet. Trots att Sverige välkomnade många av dessa flyktingar, fick även

många av dem avvisning. I samband med EU-medlemskapets nya regler

infördes bland annat fri rörlighet inom EU. Trots att perioden efter 1995-talet

präglades av en stark ekonomisk förbättring i Sverige rådde en betydande

klyfta mellan inrikes födda och invandrare gällande sysselsättning, vilket

drabbade invandringarna hårt (Byström & Frohnert, 2017). År 1997 skedde

7(42)

en central ändring av invandringspolitiken. Reformer av utlänningslagen

genomfördes och flera justeringar gjordes i skyddsgrunderna, vilket bland

annat inkluderade skydd av flyktingar som riskerade tortyr, dödsstraff eller

kroppsstraff vid återvändning till sina hemländer. Människor som flytt av

miljökatastrof, väpnad konflikt eller andra förföljelse och som riskerade sina

liv skulle också få skydd. Dessutom togs termerna krigsvägrare och de facto-

flykting bort. Regeringen fick möjlighet att fastställa ett tillfälligt

uppehållstillstånd via förordningar i takt med en massflyktsituation (Byström

& Frohnert, 2017 s. 95).

På grund av konflikten i Syrien anlände över 125 000 flyktingar 2014, vilket

ledde till en betydande ökning av asylsökande (Rehnvall, Sarnecki & Ruist,

2015 s. 21). Många ensamkommande barn anlände under flyktingkrisen.

Ensamkommande flykting var inte nytt för Sverige, men under denna tid

kom betydligt högre antal (Byström & Frohnert, 2017 s. 95).

8(42)

3 Teori

I denna studie används mångkulturalism och assimilation som teoretiska

utgångspunkter för att besvara studiens syfte då de ger olika perspektiv på

integrationsfrågor. Utifrån teorikapitlet utformas ett analysschema för denna

studie.

3.1 Mångkulturalism

Enligt Nationalencyklopedin definieras mångkulturalism som en ”blandning

av olika parallella kulturer. I en politisk mångkulturalismtanke ryms en

integrationssträvan som går ut på att flera kulturer ska integreras, men där

var och en av dessa ska kunna behålla sina kulturella särdrag” (NE, 2020).

Mångkulturalism betraktar minoritetsgruppers kultur, musik och mat som

äkta samt syftar till att främja bevarandet av dessa (Kymlicka, 2012).

Inom mångkulturalism förekommer koncept om mänskliga och

medborgarnas rättigheter samt politiska processer. Idéen accepteras oftast i

statens förvaltning då den utgår från en redan existerande nation som

inkluderar medborgare med olika bakgrunder och som står för ett

mångkulturellt politiskt samhälle. Därmed har begreppet parallella

innebörder med ett mångkulturellt samhälle. I ett samhälle med

mångkulturalism samexisterar olika identiteter och kultur, vilket oftast

betraktas som en grund till rikedom och utveckling (Yılmaz, 2016 s. 2).

I sin bok Mångfald, integration, rasism och andra ord menar Westin (1999)

att mångkulturalism går att tillämpa både deskriptivt och normativt.

9(42)

Deskriptivt inkluderar en definition av den kulturella och etniska mångfalden

i samhället samt utgår ifrån ett empiriskt och demografiskt perspektiv.

Normativ betonar ett filosofiskt eller politiskt samhälles ideal. Den normativa

mångfalden betraktas som önskvärd i den politiska retoriken då främjar

utveckling och tillväxt i samhället samt ger möjlighet till olika

handlingsalternativ. Att omvandla en typisk nationalstat till en

mångkulturstat kräver tid då det bör ske gradvis med en medvetenhet vad

gäller mångkulturens betydelse för medborgarna (Westin, 1999 s. 27–28).

Flera politiska forskaren kring mångkulturalism menar att minoriteter alltid

befinner sig i en ojämlik position gentemot majoriteten i samhälle, och

därmed är det inte tillräckligt att endast erbjuda medborgarskap. Det krävs

ytterligare insatser för att invandrarna ska kunna integrera sig i samhälle.

Staten bör ständigt tillgodose och erkänna minoriteters kultur genom att

stödja minoriteternas medlemskap med policy och normer samt uppmuntra

pluralism i samhället. I enlighet med detta resonemang innebär ett misslyckat

mångkulturellt samhälle att minoritetsgrupper inte blir inkluderade i landets

sociala liv. Gemensamhet och tillit är grundläggande för att förvissa

medborgarna att bidra till allas bästa genom till exempel engagemang och

volontärskap (Wright & Bloemraad, 2012 s. 79).

När olika kulturella och etniska grupper lever tillsammans kännetecknas

samhället som mångkulturellt. Ett mångkulturellt samhällsideal innefattar att

landet präglas av rättvisa och jämlikhet för alla medborgare, oberoende

etnisk identitet, ursprung, kultur, religion eller hudfärg. Om ett lands

politiska åtgärder, handlingsplaner samt verksamheter eftersträvar att

försvara och stärka mångfalden främjas mångkulturalism. Utifrån detta

perspektiv beslutade riksdagen 1975 att Sverige baserad på dess

invandrarpolitik skulle betraktas som ett mångkulturellt samhälle (Westin,

1999 s. 25). Tyngdpunkten i mångkulturalismteorin är att integrera

10(42)

minoritetsgrupper i samhället genom särskilt goda villkor, såsom utbildning

eller särskilda stöd (Dahlström, 2004 s. 41).

Emellertid bör ett mångkulturellt samhälle erkänna att minoritetsgruppers

sammanhållning grundas på demos (allas lika rätt till inflytande) och inte på

etnos (etnisk gemenskap). Medborgarskap ska inte ses som ett instrument för

att segregera människor i olika kategoriseringar, utan som en värdegrund till

ett mångkulturellt samhälle som baseras på mänskliga rättigheter (Westin,

2015 s. 69).

Södergran menar att invandringspolitiken i Sverige har misslyckat

(Södergran, 2000). Människor med utländsk bakgrund behandlas inte på lika

villkor jämfört med majoritetsbefolkningen. Att motverka kulturrelaterad

diskriminering är därmed avgörande för Sveriges framtida utveckling

(Hellgren, 2015 s. 115). Etniska föreningar har stort inflytande vad gäller att

framföra invandrarnas intresse (Hellgren, 2015 s. 117). Således bör

invandrare vara representerade i politiken då det påvisar erkännandet av det

etniska klassamhället (Hellgren, 2015 s. 119–120). Mångkulturell strategi

innefattar systemintegration, vilket innebär att invandrare har rättigheter och

möjligheter att komma in på arbetsmarknaden samt utöva sina politiska

åsikter (Solano, 2014 s. 4).

Utifrån följande forskningsgenomgång har studien utformat fem kriterier för

att fånga upp begreppet mångkulturalism:

1. Att stödja och stärka mångkulturellt i samhälle. Staten bör till exempel

tillåta dubbelt medborgarskap samt stödja invandrare att bevara sin kultur

11(42)

och därmed uppmuntra till ett mångkulturellt samhälle (Wright &

Bloemraad, 2012).

2. Att motverka diskriminering i samhället. Diskriminering är ett stort

problem i dagens samhälle och hindrar därmed inkludering och integration

av invandrare. Alla bör behandlas lika inför lagen och därmed ska

diskriminering på grund av bakgrund, etnicitet eller identitet inte ske

(Westin, 1999).

3. Att minoritetsgrupper finns representerade inom politiken (Hellgren, 2015;

Solano, 2014).

4. Att invandrare tillhandahålls särskilt stöd till arbete, utbildning och

språkkurser (Dahlström, 2004).

5. Att alla medborgare får god kunskap inom mångkulturism då det kan

stärka inkludering och gemenskap i samhället (Westin, 1999).

3.2 Assimilation

Enligt Nationalencyklopedin beskriver ordet assimilation som “assimilering,

process genom vilken en minoritet, t.ex. en invandrargrupp i det svenska

samhället, helt överger sin egen kultur, så att ursprungliga kulturskillnader

försvinner” (NE, 2020). Att människor assimileras med nationen är det

främsta målet enligt denna teori. Nationen är grunden för assimilation

eftersom den utformas utifrån ett folk med en kollektiv identitet. Därmed

behöver minoritetsgrupper som inte är en del av den dominerande nationen

assimileras med resten av befolkningen (Westin, 2015 s. 58). Frivillig eller

påtvingad assimilation betraktas som nödvändig för att lyckas med att

assimilera människor till samhället (Westin, 2015 s. 59). Enligt detta

perspektiv kan staten, som har till uppgift att uppnå ett enhetligt samhälle,

12(42)

använda frivilliga eller påtvingande verktyg för att uppnå assimilationsmålet

(Heinö, 2011 s. 26). Således är det inte ovanligt att krav ställs mot

invandring, såsom språkkrav eller obligatorisk samhällskurs om nationens

kultur, historia, principer och värderingar (Heinö, 2011 s. 21).

Dock är assimilation en ensidig strategi. För att invandrare ska få

medborgarskap finns oftast krav på fullständig assimilation med

majoritetssamhället (Persson, 2008 s. 110). Således strävar assimilering efter

ett politiskt samhälle där invandrare får möjlighet att lämna allt från sin

ursprungskultur samt anpassa sig efter majoritetsbefolkningens värderingar

och kultur (Persson, 2008 s. 111).

Att assimileras med befolkningsmajoriteten innebär att likna den, vilket sker

bland annat genom att byta ut kultur, språk och religion (Säkerhetspolitik,

2014). Begreppet förstås även som en smältdegel då invandrare med

annorlunda kultur och identitet smälter in i samhället. Därmed ger invandare

upp eller förlorar sin kultur – vilket dock är en process som kan ske under

fler generationer – och slutar att identifiera sig som en grupp eller

minoritetsbefolkning. Exogami brukar underlätta assimilationsprocessen,

men betyder inte att alla invandrare lyckas med assimilation. Vissa

minoritetsgrupper klarar av att bibehålla sin kultur från generation till

generation, vilket bland annat kan bero på exkludering av

majoritetsbefolkningen eller att minoritetsgruppen frivilligt väljer att

segregera sig från resten av samhället (Westin, 1999 s. 48).

Vidare bör anpassning särskilt ske i offentliga områden. Tillämpning av

assimilation är baserad på enhetlig statstruktur. Assimilationsteorin nekar

erkännandet av minoritetsgrupp i lagstiftningen, parlamentet och

13(42)

konstitutionen samt främjar bevarandet av majoritetens etniska identitet,

kultur och språk som är betydelsefullt i det offentliga samhället. Assimilation

nekar offentlig finansiering eller annat stöd till minoritetsgrupp, såsom stöd

till minoritetsspråk eller media (Persson, 2008 s. 111).

De senaste åren har synsätten kring rådande assimilation gentemot

mångkultur ändrats. Många europeiska länder har börjat använda mer

assimilationsstrategier i sin integrationspolitik (Ekberg, 2007 s. 27).

Assimilationsmetoder var dominerande i Amerika under 1800- och 1900-

talet, då landet försökte skapa kulturella likheter mellan sina medborgare.

Begreppet har dock inte varit lika populärt i Europa där teorier kring

integration har använts mer (Solano, 2014 s. 4). Europeisk

invandringspolitik har dock under de senaste åren utvecklats från en

mångkulturalismstrategi till ett assimilationsideal. Lagändring kring

medborgarskap och uppehållstillstånd samt striktare kriterier för

familjebildning och försörjning har bidragit till ökade krav om invandrares

anpassning till samhället. I några länder infördes även förbud mot slöjor i

offentliga rum och i skolor (Heinö, 2011 s. 17).

Utifrån följande forskningsgenomgång har studien utformat fem kriterier för

att fånga upp begreppet assimilation:

1. Att invandrare assimilera sig fullt ut med majoritetskulturens värderingar

och principer (Westin, 1999).

2. Att det inom assimilationspolitik finns olika krav såsom språkkrav,

medborgarskapskrav, kunskap krav eller andra plikter (Heinö, 2011; Persson,

2008).

14(42)

3. Att invandrare ändrar sina värderingar för att blir inkluderade i samhälle

(Westin, 1999)

4. Att särskilt stöd för invandrare är oacceptabelt (Persson, 2008).

5. Att invandrare blir lika majoritetsbefolkningen, vilket främjar integration

och tillgång till rättigheter (Westin, 2015).

3.3 Tabell 1: Kriterier för mångkulturalism och assimilation

Kriterium Mångkulturalism Assimilation

1 Att stödja och stärka mångkulturellt i

samhälle. Staten bör till exempel tillåta

dubbelt medborgarskap samt stödja

invandrare att bevara sin kultur och

därmed uppmuntra till ett mångkulturellt

samhälle (Wright & Bloemraad, 2012).

Att invandrare assimilera sig fullt

ut med majoritetskulturens

värderingar och principer

(Westin, 1999).

2 Att motverka diskriminering i samhället.

Diskriminering är ett stort problem i

dagens samhälle och hindrar därmed

inkludering och integration av invandrare.

Alla bör behandlas lika inför lagen och

därmed ska diskriminering på grund av

bakgrund, etnicitet eller identitet inte ske

(Westin, 1999).

Att invandrare blir lika

majoritetsbefolkningen, vilket

främjar integration och tillgång

till rättigheter (Heinö, 2011;

Persson, 2008).

3 Att minoritetsgrupper finns representerade

inom politiken (Hellgren, 2015; Solano,

2014).

Invandrare ska ändra sina

värderingar för att blir inkluderat i

samhälle (Westin, 1999).

4 Att invandrare tillhandahålls särskilt stöd

till arbete, utbildning och språkkurser

(Dahlström, 2004).

Att särskilt stöd för invandrare är

oacceptabelt (Persson, 2008).

5 Att alla medborgare får god kunskap om

mångkulturism då det kan stärka

Att invandrare blir lika

majoriteten, vilket leder till en

15(42)

inkludering och gemenskap i samhället

(Westin, 1999).

bättre integration samt lika

rättigheter som majoriteten av

befolkningen (Westin, 2015).

Tabellen har skapat med hänsyn till forskningsgenomgången för att jämföra och

ställa kriterierna mot varandra. Dessa ska därefter användas för att besvara studiens

forskningsfrågor.

3.4 Sammanfattning

Att integrera invandrarna är en central fråga inom nationers politik.

Utanförskap är ett stort hinder för invandrares utveckling såväl i politiken

som i ekonomin. Många oroas över att mångfald splittrar samhället.

Samstämmighet om vikten av integration är oftast stor, vad integration

betyder i verkligheten är emellertid en kontroversiell fråga (Axelsson, 2020

s. 9). Alexander (2001) presenterar olika teorier om integration, varav två av

dem är mångkulturalism och assimilation. Mångkulturism betonar vikten av

det demokratiska deltagande och främjandet av rättigheter som centralt för

lyckad integration. Att kunna leva tillsammans och acceptera varandra är

grundläggande för mångkulturalism. Assimilation innefattar att invandare

anpassas till majoritetspopulationens gemensamma värderingar, kultur och

identitetskänsla. Frågor om inkludering i “ett folk” eller i “ett vi” är grunden

till detta perspektiv (Axelsson, 2020 s. 9). Metoder för både mångkulturalism

och assimilation överlappar varandra i praktiken dock betraktas som

lämpliga analytiska teoretiska verktyg i denna studie (Axelsson, 2020 s. 10).

3.5 Analysschema

Tabell 2 Synen på integrationspolitik mellan Socialdemokraterna och

Sverigedemokraterna utifrån tio kriterier.

Kriterierna M1 M2 M3 M4 M5 A1 A2 A3 A4 A5

16(42)

S

SD

Tabellen visar de olika kriterierna för mångkulturalism och assimilation, där

(M) står för mångkulturalism medan (A) för assimilation. Siffror i tabellen

presenteras de olika kriterier.

17(42)

4 Metod och material

Under denna del redovisas de utvalde metoden och material. I den första

avsnitt presenteras idéanalys med jämförande fallstudie. Sedan följs

tillvägagångssätt och dimensioner som analysverktyg. Därtill följs även

fördelar och nackdelar med val av material.

4.1 Idéanalys

Syftet med en idéanalys är att systematiskt formalisera teorierna för att

därigenom skapa en mall som anger idéernas utformning (Bergström &

Svärd 2018, s.139). En beskrivande idéanalys används för att beskriva de

idéer som ska undersökas (Bergström & Svärd, 2018 s. 141). Den

beskrivande idéanalysen blir en god grundval eftersom studien syftar till att

jämföra samt beskriva S och SD:s syn på integrationspolitik. Beckman

hävdar att en beskrivande studie är mer än sammanfattning av ett material

och författaren bör kunna dra slutsatser om ämnet (Beckman 2005 s. 50).

Med hjälp av dessa jämförelser kan vi prova teorierna (Esaiasson et al 2017

s. 91). Det som skiljer en fallstudie från en jämförande studie är att

analysenheterna registreras på två separata sätt i en jämförande studie medan

i en fallstudie inskrivs analysenheterna i en och samma mening (Esaiasson et

al 2005 s.119).

4.2 Dimensioner som analysverktyg

Studiens syfte är att undersöka partiernas idéer kring invandringspolitik samt

vad de anser är konstruktiva invandringsåtgärder för det svenska samhället.

För att besvara studiens frågeställningar används mångkulturalism och

18(42)

assimilation som dimensioner. Med understöd av dimensioner som

analysverktyg kan partiernas ideologier utvärderas och kategoriseras.

Dimensioner tillämpas för att placera de fundamentala ämnena i den

identifierade teorin (Bergström & Svärd, 2018 s. 153). Denna vägledning

belyser partiernas synsätt gällande ämnet. Utifrån teorikapitlet skapas tio

kriterier (fem kriterier för mångkulturalism samt fem kriterier för

assimilation), vilka kommer att tillämpas i studien för att redogöra partiernas

ståndpunkter.

I studien har använt olika forskning för att operationalisera både

mångkulturalism och assimilation. Utifrån samtida forskningar har

undersökning presenterat de olika kriterierna. Detta gjordes för att sedan ska

kunna göra relevanta jämförelser och att ställa alla kriterierna motvarandra

för att dra intressanta slutsatser på partiernas påstående. Kriterier utvecklas

av forskning genomgång och med hjälp av dessa kan studien fånga upp

innebörden av mångkulturalism och assimilations. Detta i sin tur underlättar

jämförelse mellan partierna. Nyckelord användes även för att kunna

analysera och tilldela olika karaktär till dimensioner.

4.3 Metoddiskussion

Den övervägande delen av materialet som analyseras i denna studie består av

partiernas senaste idéer och principer som finns tillgängliga i deras

partiprogram. Då studien ämnar analysera partiernas nuvarande

integrationspolitik inkluderas även budgetmotioner, partikongress och andra

motioner som partierna presenterar i riksdagen. Dessa material är

primärkällor som inte innefattar andras tolkningar eller åsikter, vilket ökar

studiens validitet. Olika forskningar har också tillämpat för att slutföra

19(42)

arbetet särskilt följande källor: Wright & Bloemraad (2012), Westin (1999),

Heinö (2011), Persson (2008), Hellgren(2015), Solano (2014), Dahlström

(2004), Westin (1999).

Materialen som appliceras i denna undersökning har valts ut noggrant samt

värdena för källkritiska har beaktats. Användningen av just mångkulturalism

och assimilation är inspirerad av teoriernas detaljerade definitioner som

passar ämnesområdet. Dessutom främjar teorierna för operationalisering, där

det ökar studiens validitet. Svårigheter som kan uppstå kring de valda

teorierna bör dock betonas: (a) både mångkulturalism och assimilation är

svåra begrepp: (b) och det finnas varierande forskningar kring dessa ämnen.

Det empiriska materialet under analysdelen har består av partiernas

partiprogram och andra primärkällor. Det är möjligt att ifrågasätta

användningen av partiernas partiprogram med tanke på att partierna kan

anpassa och styra sina informationer. Alla deras källor har dock kontrollerats

och kontrast för att få en mer tillförlitlig informationsbas.

4.4 Sökning av relevant material

För att kunna genomföra studien krävs det att samla in detaljerande

information och material om ämnet som ska undersökas och i detta fall är

partiernas integrationspolitik. Creswell anser databas som ett verktyg för att

kunna samla in olika material. Nyckelterm är ett hjälpsamt verktyg för att

effektivisera studien (Creswell, 2018 s.29). Utifrån partiernas hemsida,

motioner och partikongressen samt Linneuniversitetets OneSearch har

studien upptäckts relevanta material. Olika begrepp har använt för att

genomföra arbete och några av dem presenteras här nedan:

1. Mångkultur

2. Assimilation

20(42)

3. Identitet

4. Kultur

5. Invandringar

6. Diskriminering

7. Mångfald

Ovanstående begrepp har använts för att sortera informationen som urskiljs i

materialavsnittet. Detta har möjliggjort en beskrivning och komparation av

partiernas likheter samt skillnader, vilket i sin tur har bidragit till att

slutsatser kunnat dras om partiernas perspektiv på integrationspolitik.

4.5 Validitet och reliabilitet

Hög reliabiliteten definieras som en frånvaro av systematiska och

slumpmässiga. Medan hög validitet innebär därtill som en god analogi

mellan de operationella indikatorerna samt teoretiska variablerna (Esaiasson

m.fl., 2017, s.64). Både reliabilitet och validitet hanteras olika typ av mätfel

under studien. Författaren kan förbättra både giltighet och tillförlitlighet med

kontemplation, men framför allt finns det ett behov av en förståelse för hur

resultatet kan påverkas av utmaningar, material och metoder. Systematiska

väldesignade parametrar, mätinstrument, metoder och tester krävs för att

underbygga det vetenskapliga värdet av studien (Esaiasson m.fl. 2012 s.

63). Alla materialen har noggrant valts ut för att öka studies validitet och

reliabilitet.

21(42)

5 Analys

5.1 Socialdemokraterna

5.1.1 Assimilation: andra kriteriet

Enligt S partiprogram har integrationspolitiken inte tagits på allvar i Sverige.

S vill att Sverige ska vara ett land där medborgarna står upp för värderingar

såsom demokrati och jämställdhet. Landet bör kännetecknas som ett jämlikt

samhälle där alla bidrar och jobbar till samhällsförbättring samt får plats i

samhällsgemenskap. S påstår att integrationen har förbättrats, i synnerhet

integrering på arbetsmarknaden. Dock utmanar segregation och brister i det

svenska språket integrationsarbetet. För att motverka dessa utmaningar har S

genomfört en omläggning med syfte att stärka och skapa möjligheter för

invandrare. Dock ställer S även ökade krav på integration och etablering för

invandrare. Partiet menar att Sveriges kommuner bör ta större ansvar för att

inlemma invandrare. Partiet betonar matchning av individers kompetenser

med lämpligt arbete samt lika lön för alla. Partiet anser inte att invandrare

bör få lägre löner för att de ska integreras i arbetslivet. Utbildning och

snabbare integration bidrar det Sveriges utveckling och tillväxt. Således har

S introducerat obligatoriska utbildningar för nyanlända och menar att

individer som inte deltar i dessa får indragen ersättning (Socialdemokraterna,

2020).

Svenska språket ses som en lösning på arbetslöshet och därmed vill S

utforma tydligare utbildningsplikt. Partiet menar att människor som inte kan

svenska är skyldiga att lära sig svenska språket genom att delta i svenska för

invandrare (SFI). Utbildningsplikt riktas även mot individer som omfattas av

försörjningsstöd. S menar att alla ska ta ansvar och anstränga sig för att

22(42)

kunna komma in på arbetsmarknaden (Socialdemokraterna, 2018). Utifrån

detta perspektiv uppfylls det andra kriteriet i assimileringsteorin, det vill säga

att invandrare blir lika majoritetsbefolkningen, vilket främjar integration och

tillgång till rättigheter (Heinö, 2011; Persson, 2008). Statens uppgift enligt

assimilationsteorin är att uppnå assimilering i samhället genom att använda

både frivillig och påtvingad metoder. Olika krav förekommer även för att

kunna uppnå målet (Heinö, 2011). Utifrån detta perspektiv använder därmed

S olika krav och plikter för att uppnå integration i samhället. S hävdar till

exempel att samhällsintroduktion ska vara obligatorisk och ska ge invandrare

information om det svenska samhället och asylprocessen. Syftet med

samhällsintroduktionen är att belysa relevanta samhällsfrågor kopplat till

rättigheter, demokrati, möjligheter och skyldigheter. Samhällsintroduktion

bör vara inkluderad i asylprocessen som en obligatorisk kurs

(Socialdemokraterna, 2020).

5.1.2 Mångkulturalism: första kriteriet

S strävar mot ett samhälle där kulturliv ska få vara fritt utan begränsningar.

Kultur är relevant för människor eftersom den bidar till skapandet av nya

idéer och tankar samt expanderar perspektiv. Därmed måste det finnas

utrymme i samhället för att utveckla det kulturella livet. Partiet menar att “ett

levande kulturliv och en mångfald av röster är livsviktigt för ett modernt och

dynamiskt demokratiskt samhälle” (Partikongressen, 2017 s. 56).

Kulturpolitiken har stark betydelse för S och partiet betonar att alla har rätt

att utöva och ta del av sin kultur (Partikongressen, 2017 s. 56). Att individer

är medvetna om sina rötter är väsentligt då det ger framtidsperspektiv. S är

emot förbud mot dubbla medborgarskap i Sverige (Socialdemokraterna,

2018). Dessa perspektiv ligger således i linje med det första kriteriet

mångkulturalism, nämligen att en stat ska främja ett mångkulturellt samhälle

23(42)

genom att till exempel tillåta dubbelt medborgarskap samt stödja invandrare

att bevara sin kultur (Wright & Bloemraad, 2012). Om staten erkänner

invandrares kulturer samt stödjer deras organisationer kan det bidra till snabb

integration i samhället. Om staten misslyckas med att uppfylla detta kan det

istället leda till utanförskap och segregation i samhället (Wright &

Bloemraad, 2012 s. 78). Det finns inga fastställande definitioner på vad som

avgör en god kultur och tolkning eftersom kultur är en levande utveckling. I

skolan lyfts kulturarv fram, men det bör finnas ett mångfaldssynsätt på hur

det beskrivs (Partikongressen, 2017 s. 57).

5.1.3 Mångkulturalism: andra kriteriet

S betonar att diskriminering och rasism inte ska ske i samhället. Därmed

strävar partiet mot ett jämlikt samhälle där alla bemöts lika, oavsett etnicitet,

hudfärg, religion eller kulturell tillhörighet (Socialdemokraterna, 2020).

Detta perspektiv uppfyller det andra kriteriet i teorin om mångkulturalism,

det vill säga att motverka diskriminering i samhället (Westin, 1999). Partiet

vill även införa förbud mot rasistiska organisationer. Främlingsfientlighet

och rasism implicerar att grupper av människor kategoriseras som ett “vi”

mot “dem” samt att alla grupper inte har samma rättigheter

(Socialdemokraterna, 2020). Westin (1999 s. 25) menar däremot att ett

mångkulturellt samhälle kännetecknas av jämlikhet och rättvisa för alla

människor, oavsett ursprung, religion, hudfärg, etnisk identitet eller kultur.

Detta yttrande kan kopplas till S grundprinciper och ståndpunkt om att

mänskliga rättigheter är odelbara, individuella, universella och

kulturrelaterade samt oföränderliga. Partiet framhåller att ekonomiska,

kulturella, sociala rättigheter och friheter förstärker samhället. I Sverige är

det därmed oacceptabelt att diskriminera på grund av ålder, kön, hudfärg,

funktionsnedsättning, sexuell läggning eller tro. Partiet arbetar för allas

24(42)

rättigheter och friheter, där alla människor ska behandlas på lika villkor i det

demokratiska Sverige (Socialdemokraterna, 2020). En stat som eftersträvar

mot att förstärka och försvara invandrarnas rättigheter bidrar till ett

mångkulturellt samhälle (Westin 1999 s. 25).

5.1.4 Mångkulturalism: tredje kriteriet

S uttrycker att representation och erkännande i politiken är nödvändig för att

motverka strukturellt förtryck och diskriminering som avhandlar etnisk

bakgrund, kön och sexualitet (Socialdemokraterna, 2016 s. 34). Detta

perspektiv kan kopplas till det tredje kriteriet i mångkulturalism, nämligen att

minoritetsgrupper finns representerade inom politiken (Hellgren, 2015;

Solano, 2014). Hellgren (2015) menar att politisk representation är

nödvändig för att motverka diskriminering och ge erkännande för etniska

grupper i samhället. S framhåller att det är vanligt att individer har olika

etniska identiteter, och därmed är det viktigt att motarbeta strukturella

förtryck genom att synliggöra olikheter i politiken och inkalla en kollektiv

samhällsförändring (Socialdemokraterna, 2016 s. 34).

5.1.5 Mångkulturalism: fjärde kriteriet

Att människor arbetar är inte enbart en fördel för det universella

välfärdssystemet. Järrebring, tjänstgörande riksdagsledamot för S, hävdar att

Sverige står inför demografiska utmaningar och de avgörande faktorerna i

nuläget är hur utmaningarna möts och hanteras samt huruvida

arbetskraftsinvandringen som redan existerar tas tillvara på. Integration i

arbetslivet är grundläggande för samhällets välmående (Mot. 2019/20:1086).

Utbildning har en avgörande roll för välfärd och frihet. Sämre

anställningsvillkor och låga löner anser därmed inte S vara en lösning på

25(42)

arbetslösheten som finns i Sverige. Enligt detta perspektiv behöver Sverige

en plan för att alla människor ska få lika möjligheter att uppnå

utbildningsmålen i skolan samt för att bostadsort och klass inte ska vara

hinder för att få tillgång till utbildning. Ett samhälle som präglas av jämlikhet

är grunden för ett bättre samhälle och framtid. Kunskap och utbildning ses

därmed som essentiella verktyg för att förverkliga drömmar samt för att

skapa ett konkurrenskraftigt Sverige (Mot. 2019/20:2320). Under

migrationskrisen anlände många invandrare som Sverige fick ta ett stort

ansvar för. S menar att det krävs extra resurser för att integrera och inkludera

alla invandrare. Partiet har implementerat olika åtgärder, men menar att ännu

fler åtgärder är nödvändiga för att säkerställa anpassade utbildning och

därmed garantera ett jämlikt samhälle. Skolor har en central roll i

integrationsfrågor. Partiet anser att modersmål för svenskar med utländsk

bakgrund ska erbjudas i skolor. Detta är grundläggande för invandrare

eftersom det ger dem en möjlighet till att upprätthålla bekantskap med

anhöriga. Dessutom vill S prioritera den svenska undervisningen samt

samhällskunskap för att öka grundläggande förståelse och kunskap för det

svenska samhället (Mot. 2019/20:2320).

Svenska språket ses som det första steget till integration. Många utrikesfödda

har yrkeserfarenheter och kompetenser som inte har tillgodoräknats vid

jobbansökningar i Sverige. Svårigheter som uppstår med att få in invandare i

arbetslivet menar S leder till slöseri menar kompetenser och resurser som

finns i samhället. Partiet anser att utrikesföddas kompetenser kan

effektiviseras och att brister i yrkesutbildningarna kan minskas. Insatser är

nödvändiga, speciellt i dag med den rådande migrationskrisen. Partiet anser

att utbildning och arbete är grunden till en lyckad integration och inkludering

i det svenska samhället (Mot. 2019/20:2320). Socialdemokraterna vill även

utforma särskilda insatser för att stödja barn och ungdomar som har svårt

26(42)

med svenska språket. Insatserna ska fokusera på de personer som har ett

annat språk hemma. Syftet är att skapa möjligheter för barn och ungdomar att

lära sig det svenska språket, samt konstruera ett jämlikt utbildningssystem

för alla (Socialdemokraterna, 2020). Utifrån detta perspektiv uppfyller S det

fjärde kriterier i mångkulturalism, vilket innebär att invandrare tillhandahålls

särskilt stöd till arbete, utbildning och språkkurser (Dahlström, 2004 s. 41).

5.1.6 Mångkulturalism: femte kriteriet

Under de senaste åren har Sverige blivit ett alltmer splittrat land.

Skillnaderna mellan de fattiga och rika, stad och landsbygd samt innerstad

och förorter har ökat dramatiskt. Media spelar en stor roll då människor

väljer att ta till sig information som bekräftar deras förutfattade bild av

samhället. En ökad segregation gör det svårare för individer med olika

bakgrunder att skapa mötesplatser. Trots att en växande globalisering

möjliggör att information och förståelse om andra människor i världen kan

spridas, råder kunskapsbrist i Sverige om andra människors

levnadsförhållanden. Löfven påstår att detta är väldigt farligt för det svenska

samhället. Sociala klyftor och bristande kunskap om andra människor kan

bland annat bidra till att våldsbejakande islamister och högerextremism ökar

i Sverige. För att motverka denna typ av okunskap menar S att det krävs

ökade utbildningssatsningar i medborgarskapets grundprinciper och i

källkritik samt ökat demokratiskt deltagande och skapande av mötesplatser

för olika klassgrupper (Socialdemokraterna, 2016). Detta perspektiv

överensstämmer med det femte kriteriet i mångkulturalism om att alla

medborgare bör få god kunskap om mångkulturism då det kan stärka

inkludering och gemenskap i samhället (Westin, 1999). S menar att samtal

mellan medborgare är nödvändiga för att utforma det framtida Sverige

(Socialdemokraterna, 2016).

27(42)

5.2 Sverigedemokraterna

5.2.1 Assimilation: första kriteriet

Enligt grundlagen har alla människor rätt till att främja sin egen kultur i

Sverige. SD stödjer dock inte detta förhållningssätt då de menar att det

främjar segregation och skapar ett parallellsamhälle i Sverige. Partiet ser

denna del av lagen som ett hinder för invandrare att effektivt komma in till

det svenska samhället (SD, 2020). Westin hävdar att assimilation bör ske

genom att invandrare ”smälter in” i majoritetssamhället, vilket sker genom

att de ger upp sina kulturer (Westin, 1999). Detta perspektiv utgör det första

kriteriet i teorin om assimilering och kan sammankopplas med

Sverigedemokraterna ståndpunkt. SD hävdar att assimilation är det bästa

sättet att integrera människor och därmed ska anpassning prioriteras i det

svenska samhället (SD, 2020). Dessutom menar partiet att medborgarskapet

ska vara något som människor eftersträvar för att bli en del av det svenska

samhället. Att vara en del av gemenskapen medför skyldigheter och

rättigheter i förhållande till varandra. Således menar SD att medborgarskap

inte bör vara enkelt att få samt att vid oacceptabla beteenden bör

medborgarskapet kunna återkallas (SD, 2020).

5.2.2 Assimilation: andra kriteriet

Segregationen mellan invandrare och svenskar ökar i Sverige. För att

motarbeta kan det vara nödvändigt att skapa en gemensam identitet för

sammanhållning och social tillit. SD påstår att “de som är med och bygger

upp något också är mer benägna att vårda” (SD, 2020). Medborgarskapet bör

därmed enligt partiet innehålla skyldigheter, plikter och rättigheter. Partiet

menar att alla invandrare som eftersträvar att bli svenskar bör tydligt visa att

de är villiga att ta gemensamma ansvar för Sverige. Medborgaren bör

28(42)

uppfylla alla sina skyldigheter och därefter kräva sina rättigheter. Således vill

SD stärka medborgarskapets och den svenska kulturens betydelse (SD,

2020).

Sverigedemokraterna tror inte på integrationsmetoden, utan framhållet

istället assimilering. Detta var en naturlig metod i Sverige för inte länge

sedan då det sågs som en sund idé. Människor som vill bo i Sverige måste

anpassa sig, vilket även gäller de som har ett beviljat medborgarskap.

Anpassning är inte samhällets ansvar utan skyldigheterna och ansvaret ligger

på invandrarna som vill bo i Sverige. Samhället kan införa olika krav kopplat

till medborgarskapet för att framdriva anpassning, såsom språkkrav samt

kunskapskrav om det svenska samhället (Mot. 2018/19:448). Människor som

anländer till Sverige är skyldiga att ha kunskap om det svenska samhället,

både för att lära känna det nya landet samt för att samhället ska kunna kräva

ansvar. Därmed menar SD att det ska vara obligatoriskt för alla som har

uppehållstillstånd att delta i samhällsorientering. Partiet vill även förbättra

kursernas innehåll för att ge bättre förståelse för Sveriges historia,

värderingar, kultur, rättigheter, skyldigheter samt möjligheter (Mot.

2017/18:3890). Assimilationsteorin ställer olika krav kopplade till språk,

medborgarskap och samhällsklass för att kunna lyckas med integration

(Heinö, 2011 s. 26). SD:s perspektiv kan således härledas till det andra

kriteriet i assimilation om att invandrare bör bli lika majoritetsbefolkningen,

vilket främjar integration och tillgång till rättigheter (Heinö, 2011; Persson,

2008). Likt språkkraven är samhällskunskapskrav även grundläggande.

Partiet kräver därtill ett samhällskunskapstest och försörjningskrav för att

beviljas medborgarskap i Sverige (Mot. 2017/18:3890). Partiet förespråkar

att Sveriges välfärdsinstitutioner i första hand ska gynna medborgarna, vilket

innebär att alla icke-medborgare inte bör ha lika rätt till välfärdssystemet

(Budgetmotion, 2018 s. 17).

29(42)

5.2.3 Assimilation: tredje kriteriet

Sveriges kultur ska bevaras då det är en av de viktigaste komponenterna för

att förstå Sveriges historia. Att den svenska kulturen vårdas och värnas kan

därmed ses som en grund till ett välfungerande samhälle. SD hävdar att

Sverige behöver fördjupa den offentliga diskussionen om identitet, kultur och

historia. I dagens samhälle diskuteras inte den svenska kulturen tillräckligt

och det råder en passivitet till samt minskat intresse för svensk historia och

kulturarv. Därtill har även den svenska kulturen börjat ifrågasättas. SD vill

uppmuntra till en ökad delaktighet i svenska kulturarvet som en

nödvändighet för att säkerställa en svensk identitet (SD, 2020). Partiet menar

att Sverige behöver införa en kulturkanon likt Danmark, där främsta syftet är

att introducera ett svenskt kulturarv samt svenska företeelser, traditioner och

samhällsvärderingar. Partiet påstår att det skulle öka medvetande om och

förståelse för den svenska identiteten. En kulturkanon skulle även möjliggöra

för invandrare att förstå svensk kultur och social samverkan, vilket kan vara

hjälpsamt för att integreras i det svenska samhället (SD, 2020). Kulturen är

betydelsefullt för SD eftersom kultur ses som ett centralt verktyg för hållbar

utveckling och sammanhållning i Sverige. Kultur är grunden till att

upprätthålla tillit och stabilitet. Partiet anser att kulturen håller samman det

svenska samhället och möjliggör för invandrare att bli en del av det

kollektiva minnet och det gemensamma samhället (Budgetmotion, 2019 s.

62). I dag saknas dock vissa väsentliga funktioner, såsom att den svenska

kulturen utövas och förmedlas genom föreningsliv och kommunernas

verksamhet. För att förbättra integration i samhället bedriver SD olika

insatser på Sverigecenter, kulturlotsar och i kulturpolitiken (Budgetmotion,

2019 s. 64). Utifrån detta perspektiv uppfyller SD det tredje kriteriet i

assimilation, det vill säga att invandrare ska ändra sina värderingar för att

blir inkluderat i samhälle (Westin, 1999). Partiet vill bevara den svenska

kulturen och menar att alla invandrare ska ha kunskap om kulturen för att bli

en del av det svenska samhället (SD, 2020). Enligt assimilationsteorin läggs

30(42)

stort ansvar på invandraren då de förväntas anpassa sig till

majoritetskulturen. Invandrarens identitet och kultur betraktas inte som något

relevant, utan bör smälta in med majoritetssamhället (Westin, 1999). Detta

ligger i linjemed SD:s påstående om att invandrare som har ett beviljat

medborgarskap måste acceptera landet som sitt permanenta hemland. Att

ansöka om ett medborgarskap inbegriper även uppfyllandet av

samhörigheten. Sverige bör inte drabbas av integrations- och

migrationskriser, där många människor saknar tillhörighet till det svenska

samhälle, har språkbrister och inte tar landets regler och normer på allvar

(Budgetmotion, 2018 s. 18).

5.2.4 Assimilation: fjärde kriteriet

SD stödjer trossamfund, organisationer och föreningar, men menar att

offentliga bidrag för dessa ska tilldelas på ett ansvarsfullt sätt. Partiet anser

att många föreningar, trossamfund och organisationer begår lagbrott de då

inte grundas på demokratiska principer, såsom jämställdhet eller

yttrandefrihet. Dock får många av dessa föreningar skattefinansierat stöd,

vilket är oacceptabelt enligt partiet. SD hävdar att regelverket bör inbegripa

tillsyn och säkerställa att icke-demokratiska organisationer inte tilldelas

skattefinansierat stöd. Detta gäller även för etniska organisationer

(Budgetmotion, 2018 s. 67–68), vilket kan sammankopplas till det fjärde

kriteriet i assimilation om att särskilt stöd för invandrare är oacceptabelt

(Persson, 2008). Att kunna anpassa sig och sträva efter majoritetens kultur

och värderingar är avgörande inom assimilationsteorin. Invandrare bör inte

heller få stöd för att behålla sina etniska kulturer och språk. Att samhället

bygger på enhetlighet är således centralt enligt assimilationsteorin (Persson,

2008). SD menar att undantag inte ska gälla för invandringsgrupper, utan

endast för de fem nationellt erkända minoritetsgrupperna (SD, 2020).

31(42)

5.2.5 Assimilation: femte kriteriet

I Sverige finns EBO-lagen som står för ett eget boende och innebär att

asylsökande får bosätta sig var som helst. Denna lag har resulterat i att

många asylsökande flyttar till särskilt utsatta områden då hyror i dessa

områden oftast är låga och då eventuella släktingar bor i dessa områden.

Detta leder dock till ökat utanförskap, trångboddhet och segregation som i

sin tur skapar problem i förhållande till bristande utbildning, låg

sysselsättning, kriminalitet, högt bidragsberoende och otrygghet i samhället.

SD menar att detta inte är acceptabelt. Partiet hävdar att EBO-lagen antingen

ska avskaffas helt eller förbjuda asylsökande att flytta till utsatta områden för

att minska brottslighet och segregation i samhället (SD, 2020). SD anser att

invandrare måste assimileras till det svenska samhället för att minska

segregationen och förbättra integrationen. Denna aspekt av partiets

integrationspolitik ligger således i linje med det femte kriterier i assimilation

som innebär att invandrare bör bli lika majoriteten, då det leder till en bättre

integration samt lika rättigheter som majoriteten av befolkningen (Westin,

2015).

32(42)

6 Slutsats och vidare forskning

Syfte med studien är att synliggöra Socialdemokraternas (S) och

Sverigedemokraternas (SD) integrationspolitik. Resultatet redogör för

kategorisering av partiernas olika ideologiska drag gällande

integrationspolitik. Tabell 3 presenterar en översikt över partiernas

integrationssyn utifrån kriterier för mångkulturalism och assimilation.

Tabell 3: Resultat översikt över integrationspolitik enligt S och SD utifrån

kriterier kopplade till mångkulturalism och assimilation.

Kriterierna M1 M2 M3 M4 M5 A1 A2 A3 A4 A5

S X X X X X X

SD X X X X X

Tabell 3 presenterar resultatet i analysschemat för de olika kriterierna kopplade till

mångkulturalism och assimilation. Siffrorna i tabellen representerar de olika

kriterierna och kryssen (X) de som respektive parti uppfyller.

Den primära syfte med denna studie är att undersöka integrationspolitik hos

de två största partier i Sverige, Socialdemokraterna (S) och

Sverigedemokraterna (SD). Studien undersökte följande tre frågeställningar:

- Vilka likheter finns mellan partiernas perspektiv på mångkulturalism

respektive assimilation?

33(42)

Den ovannämnda tabellen synliggör att S och SD har skild

integrationspolitik. S ligger mer in linje med en strategi om mångkulturalism,

medan SD anammar en strategi om assimilation. S uppfyller alla kriterier för

mångkulturalism och därmed kan partiets integrationspolitik betraktas som

mångkulturalism. SD integrationspolitik bedöms som assimilation då partiet

uppfyller alla kriterier för assimilation. Den främsta anledningen till att SD

vill införa assimilationspolitik inbegriper att invandrare bör integreras i

resten av samhällen. En stark gemenskap är enligt dem nödvändig för att

lyckas med integration (Budgetmotion, 2019 s. 62). Partiet vill därmed skapa

ett samhälle där gemenskapen står i centrum samt betraktar den svenska

kulturen som något som bör bevaras. SD:s assimilationspolitik omfattar olika

krav, varav ett är det svenska språkkrav. Partiet menar att det svenska språket

underlättar för invandrare att bli en del av det svenska samhället och att det

därmed bör behärskas av alla individer (Mot. 2017/18:3890).

Även S betonar vikten av att kunna det svenska språket och ställs olika krav

för att invandrare ska kunna integrera i samhället. Dock har S en uppfattning

av integration som differerar från SD. S:s integrationspolitik baseras på

mångkulturalism, där andra krav framhålls. S ser svenska språket som en

lösning till arbetslöshet då arbete är ett sätt för människor att komma in i

samhället (Socialdemokraterna, 2018). Således ställer sig partierna olika till

språkkrav. SD menar att språkkrav främst möjliggör för invandrare att få

kunskap om den svenska kulturen och samhällskunskap, vilket därmed

underlättar integration (Mot. 2017/18:3890). Trots om partierna tillämpar

olika metoder, finns likväl likheter. S och SD är överens om att

integrationspolitik bör ställa krav på invandrare. Däremot ställer partierna

olika krav med olika syfte.

34(42)

- Vilka skillnader finns mellan partiernas perspektiv på

mångkulturalism respektive assimilation?

De första kriterierna i mångkulturalism och assimilation berör partierna stöd

till ett mångkulturellt samhälle samt partiernas syn på kultur. Enligt SD är ett

mångkulturellt samhälle ogynnsamt för alla då det leder till ett segregerat

samhälle. Ett mångkulturellt samhälle ses således som ett hinder för

integration. SD betonar istället att invandrare bör anpassas till

majoritetskulturen för att uppnå den bästa integrationspolitiken (SD, 2020). I

kontrast menar S att ett mångkulturellt samhälle är eftersträvansvärt då de

anser att individer bör få bevara sin kultur och identitet (Socialdemokraterna,

2017 s. 56; Socialdemokraterna 2018).

Det andra kriterier i teorierna belyser motverkandet av diskriminering. S

eftersträvar ett jämlikt samhälle där alla människor behandlas lika, oavsett

bakgrund (Socialdemokraterna, 2020). SD kritiserar det nuvarande förbudet

mot diskrimineringen på grund av bakgrund, etnicitet, religion eller

sexualitet. Partiet hävdar att förbudet kan uppfattas som att “alla är jämlika

men vissa är mer jämlika”, vilket bidrar till problem i vårt samhälle. SD

påstår dock att de inte vill att någon ska utsättas för diskriminering (S, 2020).

Att skydda människor med annan bakgrund från diskriminering ingår i

punkten även om partiet inte vill att någon ska diskrimineras uppfyller inte

kriteriet i mångkulturalism.

Det tredje kriteriet i mångkulturalism gäller representation, medan det tredje

kriteriet i assimilation berör inkludering i samhället. S betonar vikten av

erkännande och representation i samhället. S erkänner att det finns olika

identiteter i Sverige och genom att representation vill partiet motverka

35(42)

diskriminering (Socialdemokraterna, 2016 s. 34). SD anser däremot att

invandrare ska lära sig svenska kulturen och se Sverige som sitt permanenta

hemland (Mot. 2020/21:1621). Således bedriver SD olika insatser för att

förbättra integration i samhället (SD, 2020).

Vidare behandlar det fjärde kriteriet i mångkulturalism och assimilation

huruvida invandrare bör få särskilt stöd eller ej. Parterna har skilda

uppfattningar när det gäller stöd till invandrargrupper. S nämner bland annat

språkstöd för ungdomar samt olika insatser för yrkesutbildning och arbete

(Socialdemokraterna, 2020). Huvudfokus för partiet ligger på språk och

arbete. S anser att språk och arbete är nyckellösningar till

integrationsproblem och utformar därmed olika insatser inom dessa områden

(Mot. 2019/20:2320). Däremot betraktar SD inte särskilda stöd för

invandrare som nödvändiga (SD, 2020). Eftersom partiets integrationspolitik

grundas på assimilation bör invandrare anpassas till majoritetssamhället. Att

ställa krav är statens uppgift, men att anpassa sig ligger på invandrare och

därmed är inte metoden om särskilda stöd legitimt (Mot. 2018/19:448).

Det femte kriteriet i mångkulturalism berör medborgarnas kunskap om det

mångkulturella samhället, medan det femte kriteriet i assimilation innefattar

att invandrare bör bli lika majoritetsgruppen. S menar att det i Sverige råder

kunskapsbrist om det mångkulturella samhället, vilken kan orsaka diverse

problem. Således vill partiet motarbeta kunskapsbristen genom utbildning,

demokratiska deltagande samt utvecklandet av utrymmen för mötesplatser

(Socialdemokraterna, 2016). SD anser att assimilation är en lösning på de

integrationsproblem som råder idag. Att assimilera invandrare med svensk

kultur och svenska samhället effektiviserar integration samt minskar

segregation (Mot. 2018/19:448).

36(42)

- Vilka perspektiv har S och SD på mångkulturalism respektive

assimilation?

Studien påvisar att S och SD har olika uppfattning gällande

integrationspolitik. Båda partier tillämpar skilda strategi för att uppnå deras

respektive mål. S:s syn på integration utgår främst från mångkulturalism,

medan SD:s integrationspolitik grundas på assimilation.

Parternas huvudsyfte är att integrera invandrare till Sverige, och båda är

överens om att integration behövs även om partiernas perspektiv skiljer sig

kring ämnet. S perspektiv handlar främst om att skapa ett mångkulturellt

samhälle. Koncepter som rättigheter och jämlikheter förekommer inom

mångkulturalism (Yılmaz, 2016 s. 2). S strävar efter att skapa ett jämlikt

samhälle för alla medborgare och har ett mångkulturellt perspektiv på hur

samhället bör vara (Socialdemokraterna, 2020). Minoriteternas kultur och

värderingar bör uppmuntras samt upprätthållas i ett

mångkulturalismsamhälle (Kymlicka, 2012). Erkännande av

minoritetsgrupper är något som partiet främjar. S satsar också på att

motverka diskriminerar och strukturellt förtryck som finns i samhället

(Socialdemokraterna, 2016 s. 34). Inom mångkulturalism krävs olika insatser

för att möjliggöra integrationen i samhället. Genom att respektera varandras

kultur är målet att skapa ett gemensamt samhälle för alla människor (Westin,

1999). S syftar även att minska klyftor som finns i dagens samhälle och

därför vill partiet öka utbildningsinsatser så att medborgarna får en större

förståelse för varandra (Socialdemokraterna, 2016). Utifrån detta

resonemang, S integrationspolitik grundas sig på ett mångkulturellt

perspektiv.

37(42)

SD perspektiv ligger i andra sidan på anpassningen och majoritetens

gemenskap. Att invandrare anpassar sig till majoriteten i samhällen är

grunden för assimilation teori (Westin, 2015 s. 58). SD påstår att kultur är

grunden för ett stabilt och gemensamt samhälle. Det som håller människor

samman är vår kultur. Därför vill partiet att invandrarna ska assimilera sig till

det svenska samhället för att vara en del av den gemenskapen

(Budgetmotion, 2019 s. 62). Det är därför nödvändigt att upprätta en

gemensam kultur och minoritetsgrupper kan därför assimilera sig med resten

av befolkningen (Westin, 2015 s. 58). Enligt denna princip är statens roll att

se till att ett enhetligt samhälle uppnås (Heinö, 2011 s. 26). Därför ställs olika

krav in för att uppnå dessa mål (Heinö, 2011 s. 21). Idén är tydligt att

invandrare ska assimileras i majoritetens kultur. Genom att invandrarna

uppger sina kultur och traditioner skapas ett gemensamt samhälle (Westin,

1999 s. 48). SD håller med påståendet om att ställa olika kräv för att uppnå

målet. Därför grundas SD:s integrationspolitik på en assimilations perspektiv

(mot. 2017/18:3890). Även om bägge partier vill ha ett gemensamt samhälle

har de olika grundidéer kring hur det ska utföras och var huvudfokus bör

ligga.

Då integration har stort inflytande på Sveriges politik, finns många aspekter

att studera vidare. Exempelvis kan åtgärder för att inkludera invandrare i

samhället studeras. I denna studie har integrationspolitik hos S och SD

undersökts. I vidare forskning kan även andra partiers integrationspolitik

undersökas.

38(42)

7 Referenser

Alexander, Jeffrey.C. (2001). Theorizing the “Modes of Incorporation”:

Assimilation, Hyphenation, and Multiculturalism as Varieties of Civil

Participation. Sociological Theory, 19(3), pp.237–249.

Axelsson, Thom. (2020). Assimilering eller mångkulturell inkorporering?

BARN - Forskning om barn og barndom i Norden, 33(2). pp.9-25.

Beckman, Ludvig. (2005). Grundbok i idéanalys. Det kritiska studiet av

politiska texter och idéer. Stockholm: Ludvig Beckman & Santérus förlag.

Bergström, Göran & Svärd, Per-Anders. (2018). Idé- och ideologianalys. I

Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red). Textens mening och makt.

Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund:

Studentlitteratur AB.

Byström, Mikael & Frohnert Pär. (2017). Invandringens historia: från

“Folkhemmet” till dagens Sverige. Stockholm: Delegationen för

migrationsstudier.

Creswell, John W. & Creswell, J. David (2018). Research design: qualitative,

quantitative, and mixed methods approaches. Fifth edition. Los Angeles:

SAGE

Dahlström, Carl. and Göteborgs Universitet. Statsvetenskapliga Institutionen

(2004). Nästan välkomna : invandrarpolitikens retorik och praktik. Göteborg:

Statsvetenskapliga Institutionen, Göteborgs Universitet.

Ekberg, Jan. (2007). Fungerar integrationspolitiken? Ekonomisk Debatt, (3).

https://www.nationalekonomi.se/filer/pdf/35-3-je.pdf [Hämtat 20 Nov.

2020].

Esaiasson, Peter et al. (2005). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,

individ och marknad. Wolters Kluwer Sverige AB.

Esaiasson, Peter et al. (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,

individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB.

39(42)

Esaiasson, Peter et al. (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle,

individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB.

Gordon, Milton M. (1964). Assimilation in American Life. New York:

Oxford University press.

Hellgren, Zenia. (2015). Migration och etnicitet: perspektiv på ett

mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Heinö, Andreas. (2011). INTEGRATION ELLER ASSIMILATION?

https://timbro.se/app/uploads/2016/12/integration-eller-assimilation-sve.pdf

[Hämtad 20 Nov. 2020].

Jylhä, Kirsti , Rydgren, Jens , Strimling, Pontus. (2018).

Sverigedemokraternas väljare.

https://www.iffs.se/media/22379/forskningsrapport_2018_2.pdf [Hämtad 9

Nov. 2020].

Khayati, Khalid. (2017). Stigmatisering och rasism i det svenska

migrationssamtalet och det diasporiska motståndet. https://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1085237/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 12 Nov.

2020].

Kymlicka, Will. (2012). Multiculturalism success, failure, and the future.

Washington, D.C. Migration Policy Institute.

Motion 2017/18:3890. En ansvarsfull invandringspolitik.

Motion 2018/19:448. Medborgarskapets betydelse.

Motion 2019/20:1086. Stärkt integration och aktiv arbetsmarknadspolitik.

Motion 2019/20:2320. En bättre utbildning möjliggör ett bättre arbetsliv.

Motion 2020/21:1621. Medborgarskap.

NE (2020). assimilation - Uppslagsverk - NE.se.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/assimilation

[Hämtad 19 Nov. 2020].

NE (2020). mångkulturalism - Uppslagsverk - NE.se.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%A5ngkul

turalism [Hämtat 16 Nov. 2020].

40(42)

Persson, Anna. (2008). The institutional sources of statehood : assimilation,

multiculturalism, and taxation in Sub-Saharan Africa. Göteborg: Department

Of Political Science, University Of Gothenburg.

Qvist, Martin, Suter, Brigitte & Ahlstedt, Sara. 2015. International Migration

and Ethnic Relations: Critical Perspectives.

Regeringens proposition 1997/98:16. Sverige, framtiden och mångfalden – från

invandrarpolitik till integrationspolitik.

Rehnvall, A., Jerzy Sarnecki and Joakim Ruist (2015). Migrationsinfo för

alla. Stockholm: Fores.

SD (2018). Assimilering - Sverigedemokraterna. [online]

Sverigedemokraterna. https://sd.se/our-politics/assimilering/ [Hämtad 31

Oct. 2020].

SD (2020). Grundlagsfäst skydd mot diskriminering. [online]

Sverigedemokraterna. https://sd.se/our-politics/grundlagsfast-skydd-mot-

diskriminering/ [Hämtad 3 Dec. 2020].

SD (2020). Kulturarv. [online] Sverigedemokraterna. https://sd.se/our-

politics/kulturarv/ [Hämtad 3 Dec. 2020].

SD (2020). Kulturkanon. [online] Sverigedemokraterna. https://sd.se/our-

politics/kulturkanon/ [Hämtad 3 Dec. 2020].

SD (2020). Medborgarskap. [online] Sverigedemokraterna. https://sd.se/our-

politics/medborgarskap/ [Hämtad 4 Dec. 2020].

SD (2020). Nationell sammanhållning. [online] Sverigedemokraterna.

https://sd.se/our-politics/nationell-sammanhallning/ [Hämtad 4 Dec. 2020].

Socialdemokraterna (2016). Den svenska modellens styrka 2016. [online]

www.socialdemokraterna.se. [Hämtad 30 Nov. 2020].

Partikongressen. (2017). Sammanhållning för ökad trygghet. [online]

https://www.socialdemokraterna.se/download/18.12ce554f16be946d04640c5

0/1568881617593/b-sammanhallning-for-okad-

trygghet.pdf?fbclid=IwAR0zBoEfM5aNZ3LPdh-

e49YhyDLJ2cgETdaSJIl0fr7JkqwcePnwc2CrIHk [Hämtad 3 Dec. 2020].

41(42)

Socialdemokraterna (2018).

https://twitter.com/socialdemokrat/status/1032556796454625281. [online]

Twitter.

https://twitter.com/socialdemokrat/status/1032556796454625281?lang=en

[Hämtad 9 Dec. 2020].

Socialdemokraterna (2019). Språkkrav för snabbare integration.

www.socialdemokraterna.se.

https://www.socialdemokraterna.se/nyheter/nyheter/2018-03-14-sprakkrav-

for-snabbare-integration [Hämtad 3 Dec. 2020].

Socialdemokraterna (2020). Bättre integration - Fler ska komma snabbare in

på arbetsmarknaden. [online] www.socialdemokraterna.se.

https://www.socialdemokraterna.se/nyheter/nyheter/2020-09-23-battre-

integration---fler-ska-komma-snabbare-in-pa-arbetsmarknaden [Hämtad 3

Dec. 2020].

Socialdemokraterna (2020). Främlingsfientlighet.

https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/a-till-o/framlingsfientlighet

[Hämtad 29 Nov. 2020].

Socialdemokraterna (2020). Integration och mångfald.

https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/a-till-o/integration-och-

mangfald [Hämtad 28 Nov. 2020].

Socialdemokraterna (2020). Riktade skolsatsningar till områden med

socioekonomiska utmaningar. [online]

https://www.socialdemokraterna.se/nyheter/nyheter/2020-09-11-riktade-

skolsatsningar-till-omraden-med-socioekonomiska-utmaningar [Hämtad 3

Dec. 2020].

Solano, Priscilla. (2014). Integration i Sverige.

https://www.imsweden.org/wpcontent/uploads/Files/integration_i_sverige.pd

f. [Hämtad 22 Nov. 2020].

Säkerhetspolitik. (2014). Assimilation.

https://www.sakerhetspolitik.se/Ordlista/A/Assimilation/#:~:text=assimilerin

g%2C%20den%20process%20genom%20vilken [Hämtad 31 Oct. 2019].

Södergran, L., Umeå Universitet. Sociologiska Institutionen and Umeå

Universitet (2000). Svensk invandrar- och integrationspolitik : en fråga om

https://www.imsweden.org/wpcontent/uploads/Files/integration_i_sverige.pdfhttps://www.imsweden.org/wpcontent/uploads/Files/integration_i_sverige.pdfhttps://www.sakerhetspolitik.se/Ordlista/A/Assimilation/#:~:text=assimilering%2C%20den%20process%20genom%20vilkenhttps://www.sakerhetspolitik.se/Ordlista/A/Assimilation/#:~:text=assimilering%2C%20den%20process%20genom%20vilken

42(42)

jämlikhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Umeå: Sociologiska

Institutionen, Ume ̊A Universitet.

Tullberg, Jan. (2014). Låsningen : en analys av svensk invandringspolitik.

Stockholm: Lykeion.

Westin, Charles. (2015). Migration och etnicitet: perspektiv på ett

mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Westin, Charles. (1999). Mångfald, integration, rasism och andra ord : ett

lexikon över begrepp inom IMER--internationell migration och etniska

relationer. Stockholm: Socialstyrelsen.

Wright, Matthew. & Bloemraad, Irene. (2012). Is There a Trade-off between

Multiculturalism and Socio-Political Integration? Policy Regimes and

Immigrant Incorporation in Comparative Perspective. Perspectives on

Politics, 10(1), pp.77–95.

Yılmaz, Fatih. (2016). Multiculturalism and multicultural education: A case

study of teacher candidates’ perceptions. Cogent Education, 3(1)

1(1)