Embed Size (px)
Citation preview
KANDID
ATUPPSA
TS
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Patienters upplevelser av användningen avkomplementära terapier vid långvarig smärta
Sofie Jakobsson och Anna Johansson
Vetenskapligt arbete 15 hp
Halmstad 2016-09-21
Patienters upplevelser av
användningen av komplementära
terapier vid långvarig smärta
Författare: Sofie Jakobsson
Anna Johansson
Ämne Vetenskapligt arbete Högskolepoäng 15hp Stad och datum Halmstad 2016-09-21
Titel Patienters upplevelser av användningen av komplementära
terapier vid långvarig smärta
Författare Sofie Jakobsson och Anna Johansson
Sektion Akademin för hälsa och välfärd
Handledare Annelie Lindholm, Doktorand, Fil. Mag. Biomedicin,
Universitetsadjunkt
Examinator Petra Svedberg, Professor omvårdnad, Universitetslektor
Tid Vårtermin 2016
Sidantal 16
Nyckelord Komplementära terapier, kvalitativ studie, långvarig smärta
Sammanfattning
Globalt är smärta ett mycket stort problem och uppskattningsvis lever cirka 60
miljoner människor med långvarig smärta idag. Den långvariga smärtan kan vara svår
att bemästra och patienter kan uppleva att traditionell medicinsk vård inte hjälper
tillräckligt. Utöver traditionell medicinsk vård finns komplementära terapier som
sjuksköterskan kan använda för att lindra patienters smärta. Syftet var att undersöka
patienters upplevelser av användningen av komplementära terapier vid långvarig
smärta. En litteraturstudie gjordes och den resulterade i åtta vetenskapliga artiklar
som svarade till syftet. I resultatet framkom två kategorier: förbättring och ökad
medvetenhet. Litteraturstudiens slutsats visade att patienter upplevde en lindring i den
långvariga smärtan av de komplementära terapierna. Det framkom även att
patienterna blev mer medvetna om sambandet mellan kroppen och smärtan, vilket
gjorde att de kunde hantera den långvariga smärtan bättre. Sjuksköterskans kunskaper
inom de komplementära terapierna som kan lindra långvarig smärta är dock
fortfarande bristfälliga och mer forskning krävs, dels om patienters upplevelser av
komplementära terapier och dels om de faktiska kostnaderna av att tillämpa dessa
terapier.
Title Patients' experiences of the use of complementary therapies
of pain relief in the situation of prolonged pain
Author Sofie Jakobsson and Anna Johansson
Department Academy of Health and Welfare
Supervisor Annelie Lindholm, PhD, Master of Science in Biomedicine,
Lecturer
Examiner Petra Svedberg, Associate Professor of Nursing,
Lecturer
Period Spring term 2016
Pages 16
Key words Complementary therapies, qualitative research, chronic pain
Abstract
Globally is the pain a huge problem and estimated live about 60 million people with
chronic pain today. A long period of pain may be hard to cope with and patients can
experience that conventional medicine are not efficient enough. Apart from
conventional medicine there are complementary therapies of pain relief that the nurse
may use to ease the patient's suffering. The purpose of this study was to investigate
patients' experiences of the use of complementary therapies of long period of pain. A
literary survey was performed which resulted in eight scientific articles corresponding
to the purpose of the study. Two categories appeared among the result: recovery and
increased body awareness. The conclusion of the literary survey showed that patients
experienced relief from the prolonged pain of the complementary therapies. It also
emerged that the patients became more aware of the connection between the body and
the pain, which meant that they could handle the long-lasting pain better. However,
the nurse's knowledge of complementary therapies of relieving pain is still deficient
and more research partly about patients' experiences of complemantary therapies of
pain and partly about the actual cost of applying these therapies are required.
Innehållsförteckning
Inledning ...................................................................................... 2
Bakgrund ..................................................................................... 2
Långvariga smärttillstånd .......................................................................... 2
Komplementära terapier vid smärta ......................................................... 3
Omvårdnad vid smärta .............................................................................. 6
Problemformulering .................................................................... 7
Syfte ............................................................................................. 7
Metod ........................................................................................... 8
Datainsamling ............................................................................................. 8
Medline ..................................................................................................... 8
PubMed .................................................................................................... 8
Manuell sökning ........................................................................................ 8
Databearbetning ......................................................................................... 9
Forskningsetiska övervägande .................................................. 9
Resultat ........................................................................................ 9
Förbättring ................................................................................................ 10
Ökad medvetenhet ................................................................................... 10
Diskussion ................................................................................. 11
Metoddiskussion ...................................................................................... 11
Resultatdiskussion .................................................................................. 13
Konklusion ................................................................................. 15
Implikation ................................................................................. 16
Referenser
Bilagor
Bilaga A: Sökordsöversikt
Bilaga B: Sökhistorik
Bilaga C: Artikelöversikt
2
Inledning
Globalt är smärta ett mycket stort problem och uppskattningsvis lever cirka 60
miljoner människor med långvarig smärta idag (Goldberg & McGee, 2011). Det är
vanligt att sjuksköterskan i sin omvårdnad möter och behandlar patienter med
långvarig smärta (Hansson, Fridlund, Brunt, Hansson & Rask, 2011). Den långvariga
smärtan kan vara svår att lindra med traditionell medicinsk vård (Lindberg &
Engström, 2011), vilket kan leda till en känsla av maktlöshet hos sjuksköterskan
(Slayter, Williams & Michael, 2015). En av sjuksköterskans uppgifter inom
vårdverksamheten är att lindra lidande (International Council of Nurses, 2012), och
för att kunna uppnå detta kan det ibland behövas av vården att använda sig av andra
verktyg utöver traditionell medicinsk vård, som exempelvis komplementära terapier
(Sing & Chaturvedi, 2015). Många av dessa används inte idag eftersom terapierna
inte betraktas som en del av den traditionella medicinska vården (Tan et al., 2007),
och det finns en stor kunskapsbrist men även en negativ attityd till komplementära
terapier hos hälso- och sjukvårdspersonalen idag (McDowell & Burman, 2004). Detta
kan i värsta fall leda till medicinska komplikationer (Chang & Chang, 2012), och det
behövs fler kvalitativa studier för att få mer kunskap om patienters upplevelser och
deras användning av komplementära terapier vid långvarig smärta (Hökkä, Kakkinen
& Pölkki, 2014).
Bakgrund
Långvariga smärttillstånd
International Association for the Study of Pain (IASP) beskriver 1996 smärta som "en
obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse associerad med faktisk eller
potentiell vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada" (Steeds, 2013, s 50).
Det finns två olika smärttillstånd: den akuta och den långvariga. Till skillnad från den
akuta kännetecknas den långvariga smärtan av att den i regel är svår att bota med
traditionell medicinsk vård, smärtan är bestående i mer än sex månader och att
stimulin inte försvinner (Werner, 2010). Detta kan bero på bristfällig läkning eller
som vid Reumatoid Artrit (RA) där den som drabbas har långvariga inflammationer.
Utöver detta kan en nervskada eller skada på nervsystemet leda till ständiga
inåtgående impulser som blir en förnimmelse av smärta (Werner, 2010). Ett
långvarigt smärttillstånd kan även uppstå vid sjukdomar som cancer. Då kan smärtan
bero på neuropatisk vävnadsskada eller inflammationer som orsakas av metastasering.
Långvarig smärta kan även vara en biverkning av olika behandlingar samt
komplikationer under behandling som till exempel sepsis eller abscesser (Werner,
2010). Vid långvarig smärta som kopplas till muskuloskeletala-smärttillstånd är
sjukdomar som artros, bäckensmärta, lumbago och artrit vanliga, men även
huvudvärk och smärttillstånd som är neuropatiska (post-strokesmärta, diskbråck)
3
förekommer (Werner, 2010). Omvårdnad av patienter med långvarig smärta är av
betydelse då den långvariga smärtan ofta orsakar ett stort lidande i form av fysisk,
psykosocial och existentiell skada, vilket kan resultera i sämre livskvalitet (Blomberg,
Hylander & Törnkvist, 2008). Kronisk smärta är ett begrepp som oftast används men för
att inte skapa en känsla av att patienten är dömd för livet till smärtan är det lämpligare att
tala om långvarig smärta istället för kronisk smärta (Statens medicinska beredning för
utvärdering (SBU), 2006). Patientens förväntningar på att behandlingen ska hjälpa mot
smärtan är oftast höga, men till skillnad mot den akuta smärtan är den långvariga smärtan
svår att lindra med medicinsk behandling (SBU, 2006). Kostnaden för långvarig smärta i
Sverige låg på cirka 87,5 miljarder kronor år 2010 (SBU, 2010a). Av dessa står 7,5
miljarder för läkarbesök, läkemedel och sjukgymnastik. De resterande 80 miljarderna står
för produktionsbortfall till följd av sjukskrivning (SBU, 2010a).
Komplementära terapier vid smärta
Komplementär och alternativ medicin (KAM) kan definieras som en samling av
varierande terapier, hälso- och sjukvårdssystem och produkter som just nu inte
betraktas som en del av konventionell medicin. The National Center for
Complementary and Alternative Medicine (NCCAM) delar in KAM i olika kategorier
(Wieland, Manheimer & Berman, 2011). Själsliga-kroppsliga terapier använder en
mängd olika metoder för att utvidga sinnets förmåga att inverka på kroppens
funktioner och symtom, som till exempel meditation. Biologiskt baserade terapier
använder naturliga produkter som enbart framställs från naturen. Ett exempel är
läkemedlet glukosamin. Manipulativa och kropps-baserade terapier innebär
manipulation av kroppen och/ eller lägesändringar av kroppsdelar. Bland annat så är
massage en manipulativ och kroppsbaserad terapi. Energibaserade terapier baseras på
det energifält som antas omge och penetrera människokroppen. Healing är en
energibaserad terapi. Medicinska helhetssystem innebär terapier som ligger utanför
den västerländska medicinen, men som ändå accepteras och är godkända att användas
inom hälso- och sjukvården. Som exempelvis akupunktur (Tan et al., 2007; Wieland
et al., 2011).
I de länder där den konventionella medicinen inte är så framträdande används
definition traditionell medicin istället för komplementär alternativ medicin. Det som
kan anses vara etablerat och konventionellt i ett land kan vara alternativt i ett annat
land (Eklöf, 2004). I jämförelse med den traditionella medicinska vården är KAM ett
område som saknar en tradition av vetenskaplig forskning (Ernst, Cohen & Stone,
2004), men trots detta finns det en del som visar att genom användning av
komplementära terapier kan patienter med långvarig smärta både få en
symtomlindring, förändrad livskvalitet samt en ökad kraft att orka gå igenom
medicinska behandlingar (Bao et al., 2014).
4
Många sjuksköterskor har en tillmötesgående inställning och kännedom om KAM
(Somani, Ali, Ali & Lalani, 2014). Det har visats att läkarstuderande och läkare är
mer negativa till komplementära terapier än vad sjuksköterskestudenter och
apoteksstudenter är (Frass, Strassl, Friehs, Mûllner, Kundi & Kaye, 2012; Sewitch,
Cepoui, Rigillio & Sproule, 2008), men det framgår även att de som studerar till
läkare får minst utbildning inom KAM (Frass et al., 2012). Kunskapsbristen inom
KAM hos hälso- och sjukvårdspersonal gör att mer kunskap och förståelse är
nödvändigt för att kunna ge en säker vård och uppfylla patienternas behov (Cooke,
Mitchell, Tiralongo & Murfield, 2011).
KAM innehåller en rad olika terapier som kan användas som ett komplement eller
som ett alternativ till hälso- och sjukvården (Tan et al., 2007), under förutsättningarna
att hälso- och sjukvårdspersonal har någon form av utbildning i den terapin som ska
utföras (Hessig, Arcand & Frost, 2004). Enligt patientsäkerhetslagen ska hälso- och
sjukvård genomföras enligt vetenskaplig tillförlitlighet, det ska vara patientsäkert och
utövas av legitimerad personal. Vidare ska hälso- och sjukvårdspersonalen även vara
kompetent och omtänksam i mötet med patienten och det är av stor vikt att lyssna på
patientens önskemål i vården (SFS 2010:659). Detta innebär att hälso- och
sjukvårdspersonalen inte får ta sig friheten att utföra något som inte har någon evidens
såvida inte patienten själv önskar det.
Användningen av komplementära terapier har ökat i Amerika och Europa under de
senaste årtiondena (Bjerså, Stener Victorin & Fagevik Olsén, 2012), och där det
används anses meditation som en effektiv smärtlindring samt att användningen av
akupunktur och healing betraktas vara säkra metoder (Brolison, Pris, Ditmyer & Reis,
2001). Utbildning, kön och ålder är faktorer som spelar in då det mest är medelålders
kvinnor med högre utbildning som använder sig av komplementära terapier (Frass et
al., 2012). Även kulturella influenser har en avgörande roll i användningen av
komplementära terapier då dessa terapier kan vara mer överensstämmande med
patienters världsbild eller andliga övertygelser (Braun & Cohen, 2011).
I detta arbete valdes de komplementära terapierna: healing, meditation, qigong och
yoga för att det aktuella kunskapsläget kring dessa terapier har vissa brister.
Akupunktur valdes för att ytterligare kunna öka den egna befintliga kunskapen om
terapin. Nedan beskrivs de komplementära terapierna utan inbördes rangordning:
Akupunktur är en terapi där tunna metalliska nålar förs in genom huden och som
sedan stimuleras för hand eller elektriskt (Tan et al., 2007). Verkningsmekanismen för
akupunktur innebär att när utövaren stimulerar vissa punkter på kroppen med nålarna
har det en verkan på frisättningen av smärtstillande substanser i hjärnan inklusive
noradrenalin och serotonin (Bastos, Pires, Silva, Buiatti de Arajúo & Silva, 2013).
Akupunktur är idag en vanlig terapi för att lindra smärta (Tan et al., 2007), bland
5
annat inom förlossningsvården (Münstedt, Thienel, Hrogovic, hackethal, Kalder och
Misselwitz, 2010). Akupunktur är även en effektiv terapi vid tandvård, smärta som
orsakas av kemoterapi och långvarig ländryggssmärta (Tan et al., 2007). Dock kan
akupunktur medföra risker som skador på hud och nerver samt infektion i
instickshålet (Kramlich, 2014).
Vid healing använder utövaren händerna för att urskilja och justera balansen i energin
för att stärka kroppens medfödda förmåga att läka sig själv (Tan et al., 2007;
Lindqvist, Snyder & Tracy, 2013). Utövaren av healing betraktar hälsa och sjukdom
ur ett holistiskt perspektiv. Istället för att inrikta sig på de delar av kroppen som inte
fungerar fokuserar utövaren på att skapa en energibalans i kroppen på emotionella,
fysiska, mentala samt existentiella nivåer (Lindqvist et al., 2013). När energin i
kroppen är i obalans kan symtom som smärta uppträda. Det är utövarens mål att
känna igen och justera obalans av kroppens energier så att smärtupplevelsen förändras
(Tan et al., 2007). Healing kan användas vid diagnoser som smärta, stress och ångest
och visar sig hjälpa vid posttraumatiskt stressyndrom och minska biverkningar vid
cancerbehandling (Lindqvist et al., 2013). Äldre personer som tagit emot healing har
bland annat fått bättre sömn (Lindqvist et al., 2013), och i en reviewartikel från 2010
beskrivs det att healing minskar smärtintensiteten hos människor med generell smärta.
Det visar sig även finnas måttliga bevis för att healing kan reducera smärtintensiteten
hos patienter inom palliativ vård (Jani & Millis, 2010).
Meditation beskrivs som en speciell teknik där instinktiv avslappning ingår
(McCreary & Alderson, 2013). En variant av meditation som McCreary och Alderson
(2013) framställer är mindfulness. Denna meditation kan ses som en teknik där
individen lär sig vara i nuet med en vårdande och öppen inställning som inte är
dömande (McCreary & Alderson, 2013). Effekten av meditation yttrar sig som
förändringar i människans medvetande om hur smärtan beter sig (Tan et al., 2007).
Dessa förändringar kan leda till att hen kan förhålla sig till smärtan bättre, vilket kan
göra att det blir lättare att finna strategier för att hantera smärtan (Tan et al., 2007).
Meditation kan tillämpas vid diagnoserna: stress, ångest, depression (SBU, 2010b),
men även vid långvarig smärta och smärta relaterad till cancer (Hoffman, Asnaani,
Vonk, Sawvyer & Fang, 2012). Det finns måttligt starkt vetenskapligt belägg för att
meditation har en gynnsam inverkan vid behandling av stress och depression (SBU,
2010b), men totalt sett finns det få studier av bra kvalitet när det gäller meditation och
dess undergruppers effekter (SBU, 2010b).
Qigong är en teknik som innefattar andning, medvetenhet och rörelse. Tekniken
innebär att under koncentration kombinera långsamma och mjuka rörelser med en
regelbunden andning, vilket kan skapa ett tillstånd av harmoni som patienten kan
uppleva avstressande (Lee, Crawford & Shoomaker, 2014). Qigong innebär inte bara
att patienten kan uppnå hälsa i kropp och själ utan det förmodas även få patienten att
6
styra sin smärta (Tan et al., 2007). Qigong är användbart vid långvarig smärta och
forskning visar att patienter som utövar qigong uttrycker mindre smärta, trötthet,
depression, ångest och vissa patienter påvisar även ett lägre blodtryck (Tan et al.,
2007). En risk med qigong kan dock vara att patienterna överdriver rörelserna vilket
kan leda till ömhet i kroppen (Kramlich, 2014).
Yogan har här i väst blivit populär och används både som motion och hälsoterapi för
att bevara hälsa och minska symtom vid muskuloskeletala-tillstånd. Den formen av
yoga som dominerar i västvärlden är en kombination av andning, avslappning,
meditation och posturala övningar (Ward, 2013). I nuvarande studier finns det inte
någon förklaring till hur yogan fungerar, men funktionen förmodas vara att
negativa impulser i förnimmelseförmågan minskar, vilket leder till att patienten får en
förbättrad funktion i funktionella organ samt det muskuloskeletala systemet, vilket
ökar förmågan att använda andetag som en energi (Tan et al., 2007). Detta beskrivs
även i Tul, Unruh och Dicks studie (2011). En regelbunden användning av yoga
gynnar en hälsosammare livsstil med mindre stress, ökad motion och minskning av
alkohol och rökning (Pennman, Cohen, Stevens & Jackson, 2012). Vidare kan yogan
ge en bättre andningsteknik, förbättringar i ledsjukdomar, sänkt blodtryck, reducera
kardiovaskulära risker och minska body mass index(bmi) (Balaji, Varne & Ali,
2012). Yoga kan även vara effektivt för patienter som lider av schizofreni, depression
och ångest (Lindqvist et al., 2013). Risker med yogan kan vara att vissa rörelser är
extrema och dessa rekommenderas inte vid vissa sjukdomstillstånd (Kramlich, 2014),
då skador kan uppstå (Lindqvist et al., 2013).
Omvårdnad vid smärta
Varje smärtsam händelse är unik utifrån patientens sätt att reagera känslomässigt,
fysiologiskt och kognitivt (Liu, 2013). En personcentrerad kommunikation är en
viktig del i omvårdnaden (Blomberg et al., 2008) och om förtroende skapas mellan
patienten och sjuksköterskan kan patienten uppleva en känsla av trygghet (Liu, 2013).
För att sjuksköterskan ska få kunskap om patientens smärta och effekt av
behandlingen är patientens egen information och upplevelse oumbärlig. Vid kognitiva
försämringar, då patienten inte själv kan beskriva sin smärta kan problem uppstå om
inte sjuksköterskan kan observera förändringar i patientens kroppsspråk,
ansiktsuttryck eller humör. Det kan även vara svårt att upptäcka smärta genom att
bara observera eftersom det inte finns något beteende som är specifikt för smärta (Liu,
2013). Därför är det av stor betydelse att sjuksköterskan inte bara besitter kunskaper
om smärta utan även har förmågan att observera sin patient (Boström, 2003), eftersom
smärtlindring är ett ständigt förlopp som innefattar bedömning, rapportering,
administrering av läkemedel och utvärdering av behandlingseffekten om
smärtlindringen (Liu, 2013). Det är av vikt att informera patienten om varför det är
viktigt med smärtlindring, vilka förhoppningar som finns om smärtlindringen, hur
patienten kan vara delaktig i smärtlindringen och vad patienten kan göra om
7
smärtlindringen inte hjälper (Boström, 2003). Patientens lidande kan påverkas av
både personal och människor i omgivningen. Patienter poängterar värdet av att
bemötas med respekt och värdighet och när detta saknas kan känslor som osäkerhet
och utsatthet uppstå. Patienter beskriver att upplevelsen av tidsbrist hos personalen
kan vara en orsak till deras lidande (Venke Gran, Festvåg & Landmark, 2009).
Patienter som har långvarig smärta upplever ofta frustration och ilska, vilket kan bero
på att de inte alltid känner sig betrodda till smärtans existens och detta kan medföra
ett lidande (Bernhofer & Sorell, 2015; Hayar, Salimene & Imamura, 2014). En
omvårdnadsteoretiker som talar om lidande är Katie Eriksson. Katie Eriksson
beskriver att det finns tre olika gestaltande av lidande: lidande i relation till sjukdom,
lidande i relation till vård samt lidande i relation till livet. Omvårdnadsteorins
utgångspunkt är att människan inte kan skiljas från lidande, eller att det inte finns
någon förklaring eller något förnuft bakom lidandet. Katie Eriksson menar att det
finns en skillnad mellan det lidande som en människa kan lida igenom och det lidande
som är olidligt, vilket berövar och motverkar människans utveckling. Lidande i sig
har egentligen ingen innebörd men om människa kan hitta en mening med sitt lidande
kan försoning ske. Lindring i lidande hos en människa betyder att deltaga i situationen
och få bekräftelse för sitt lidande. Enligt Katie Eriksson är det yttersta målet med
omvårdnaden att lindra lidande (Eriksson, 1992). En annan omvårdnadsteoretiker som
även talar om lidande är Joyce Travelbee. Omvårdnadsteorin handlar om att lidande
är ett viktigt begrepp. Joyce Travelbee ser vården av patienten som ett
mellanmänskligt förlopp där målet för sjuksköterskans omvårdnad är att hjälpa
människan att hantera eller avvärja upplevelser av sjukdom och lidande.
Sjuksköterskan bör även i omvårdnaden, om så behövs, få människan att finna en
mening i dess upplevelser då syftet är att till sist finna hoppets närvaro (Travelbee,
1971).
Problemformulering
Sjuksköterskan möter dagligen patienter med långvarig smärta i sitt arbete. En av
sjuksköterskans arbetsuppgifter är att lindra lidande och för att kunna hitta vägar till
bästa möjliga smärtlindring för patienten kan det ibland krävas ett alternativ till den
traditionella medicinen. Vid dessa situationer är det bra om sjuksköterskan har
kunskap om vilka komplementära terapier som kan användas. På så sätt kan
sjuksköterska leda patienten genom sin långvariga smärta när den traditionella
medicinska vården inte ger full effekt.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av användning av
komplementära terapier vid långvarig smärta.
8
Metod
Metoden som användes var en litteraturstudie. Artikelsökningar gjordes inom det
aktuella omvårdnadsområdet. Därefter granskades vetenskapliga artiklar som
kvalitetsbedömdes och sammanställdes till ett resultat (Forsberg & Wengström,
2013). Publiceringsåren för artiklar som valdes var 2006 till 2016.
Datainsamling
Inklusionskriterier för valda artiklar var patienternas perspektiv, långvarig smärta,
komplementära terapier och att samtliga artiklar skulle vara skrivna på engelska.
Exklusionskriterierna för valda artiklar var att de inte skulle vara äldre än 10 år och att
de inte skulle vara reviewartiklar. Sökningar genomfördes i följande databaser:
Medline, PubMed, Psyc-INFO, SveMed+ och Cinahl för att få en överblick den
gällande omvårdnadsforskningen (Forsberg & Wengström, 2013). SveMed+ och
PsycINFO valdes bort eftersom artiklarna i databaserna inte var relevanta, då de inte
uppfyllde litteraturstudiens syfte. Under sökningarna upptäcktes att Cinahl innehöll
för få relevanta artiklar, vilket gjorde att Cinahl valdes bort.
Medline
Sökorden som användes i fritext var: komplementära terapier, kronisk smärta och
kvalitativ forskning. Sökorden översattes sedan till engelska: complementary
therapies, chronic pain AND qualitative research med begränsningar (limitations),
published 2006-2016. Databassökningen gjordes även med Topic- Add MeSH, vilket
innebär att MeSH-termer innefattades i ämnesorden i sökningen. Sökningen i Medline
gav 50 träffar varav alla titlar samt 25 abstrakt lästes. Av dessa abstrakt
kvalitetsgranskades 12 artiklar varav sex godkändes som resultatartiklar.
PubMed
Sökorden som användes i fritext i PubMed var: complementary therapies, chronic
pain AND qualitative research med limits: published 2006-2016. PubMeds
databassökning gav 64 träffar varav tio titlars abstrakt lästes. Till artikelgranskningen
valdes nio artiklar ut. Av de nio artiklar som granskades sparades en till resultatet.
Sökningen gav sex dubbletter. Vid olika tillfällen användes booleska operatorn AND
för begränsning av sökningarna (Friberg, 2012). Sökorden som användes i
databassökningarna redovisas i tabellform i bilaga A. Resultatlösa sökningar
redovisas ej.
Manuell sökning
En sökning gjordes manuellt på en artikel i tidskriftslistans Complementary Therapies
in Medicines innehållsförteckning. Artikeln lästes, granskades enligt Carlsson och
Eimans bedömningsmall (2003) och slutligen valdes den till resultatet.
9
Databearbetning
Efter att 36 abstrakt lästs valdes 22 artiklar ut som genomlästes i sin helhet.
För att mäta den vetenskapliga kvaliteten på artiklarna användes en kvalitativ
granskningsmall av Carlsson och Eiman (2003). Granskningsmallen graderar
vetenskapliga artiklar i grad I, grad II och grad III, där grad I betyder hög
vetenskaplig kvalitet. Tjugotvå artiklar kvalitetsbedömdes enligt granskningsmallen.
Av dessa tjugotvå artiklar valdes fem artiklar bort på grund av att de hade bristande
kvalitet och nio av artiklarna valdes bort antingen för att de inte ansågs svara till syftet
eller för att artiklarna var kvantitativa. De kvantitativa artiklarna valdes bort eftersom
dessa inte beskriver patienternas upplevelser kring den aktuella situationen.
Resterande åtta artiklar blev resultatartiklar och av resultatartiklarna var fyra stycken
av grad I och fyra stycken av grad II. Resultatartiklarna som var av grad II togs med
eftersom innehållet ansågs vara väsentligt för litteraturstudiens syfte. Redogörelser för
artiklarna finns i bilaga C. För att skapa en bättre förståelse för artiklarnas innehåll
lästes, översattes och granskades de vetenskapliga artiklarna först individuellt och
sedan gemensamt (Friberg, 2012). Stycken som svarade till litteraturstudiens syfte
markerades i alla artiklarna, därefter färgmarkerades likheter och olikheter i dessa
stycken. Efter det diskuterades varje artikel vilket ledde till att följande kategorier
framkom: förbättring och ökad medvetenhet (Forsberg & Wengström, 2013).
Forskningsetiska övervägande
När forskning med människor genomförs har etiska principer och lagar tagits fram i
syfte att värna och visa hänsyn till människan (Forsberg & Wengström, 2013).
Enligt lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) och
personuppgiftslagen (1998:204) ska varje människas människovärde skyddas och
respekteras vid forskning. I överensstämmelse med Belmontrapporten ska forskning
använda sig av principerna: rättviseprincipen, att vara rättvis i valet av informanten
och göra-gott-principen, forskningen ska vara till nytta och inte skada samt respektera
personen, vilket innebär ett informerat samtycke i forskningsstudien från
försökspersonen (Kjellström, 2012).
Av de åtta vetenskapliga resultatartiklarna var sju etiskt godkända medan en
resultatartikel redovisade hur informanterna givit sitt samtycke till att vara med i
studien.
Resultat
Resultatet utgick ifrån patienters upplevelser av användningen av de komplementära
terapierna: akupunktur, healing, meditation, qigong och yoga. Målgruppen var
blandad men alla patienter led av långvarig smärta. Utifrån patienternas upplevelser
framkom kategorierna: förbättring och ökad medvetenhet.
10
Förbättring
Resultatet visade att majoriteten av patienterna kunde uppleva en förbättring i den
långvariga smärtan när de använt sig av de komplementära terapierna: healing
(Sutherland, Ritenbaugh, Kiley, Vukovic & Elder, 2009; Wardell, Rintala, Duan &
Tan, 2008), qigong (Holmberg, Rappenecker, Karner & Witt, 2014), meditation
(Morone, Lynch, Greco, Tindle & Weiner, 2008) och yoga (Keosaian, Lemaster,
Dresner, Godersky & Saper, 2015). Detta visade sig inte minst hos de patienter som
tagit emot healing då dessa upplevde att smärtlindringen faktiskt kvarstod en tid efter
terapin (Sutherland et al., 2009). Resultatet kunde även utläsas i de fall där en visuell
analog skala (VAS) använts. Genom att låta patienterna skatta sin smärta både innan
och efter att de tagit emot healing fanns visserligen smärtan kvar men den hade
förbättrats markant (Sutherland et al., 2009; Wardell et al., 2008). Yoga var något
som de flesta patienter upplevde som en långsiktig smärtlindring, även om några
endast upplevde smärtlindringen under yoga-passet och några få timmar efter
(Keosaian et al., 2016). Patienterna upplevde att yogan och dess stretch-övningar
bidrog till en ökad rörlighet och flexibilitet i kroppen vilket även de patienter som
utövade qigong upplevde (Holmberg et al., 2014; Keosaian et al., 2016). Upplevelsen
av att använda sig av meditation som smärtlindring var enbart positivt och de
patienter som blev mer skickliga på att använda sig av till exempel mindfulness
pekade på att deras upplevelse var att den långvariga smärtan försvann direkt
(Morone et al., 2008). En del av patienterna uttryckte en besvikelse över att KAM inte
hade lindrat den långvariga smärtan vilket var förhoppningen. Som svar på detta
menade vissa patienter som hade använt sig av komplementär terapi under en längre
tid att acceptansen av långvarig smärta är ett livslångt åtagande som behöver
kontinuerliga behandlingar (Eaves, Sherman, Ritenbaugh, Hsu, Nichter, Turner &
Cherkin, 2015).
Ökad medvetenhet
Flera patienter som använde sig av meditation, akupunktur, yoga, qigong eller healing
som komplementära terapier mot den långvariga smärtan upplevde att de fick en ökad
medvetenhet om att det fanns ett samband mellan kroppen och smärtan (Cramer,
Lauche, Haller, Langhorst, Dobos & Berger, 2013; Eaves et al., 2015; Holmberg et
al., 2014; Keosaian et al., 2016; Morone et al., 2008; Stomski, Mackintosh, &
Stanley, 2014 ; Sutherland et al., 2009). Detta kunde leda till att smärtan inte kändes
som ett konstant tillstånd, utan som formbar och att den gick förändra, vilket gav en
känsla av hoppfullhet (Eaves et al., 2015). Den ökade medvetenheten blev en positiv
koppling mellan friskvård och smärtlindring och behovet av att söka strategier för att
lindra smärtan ökades mer än behovet av att försöka bota den (Eaves et al., 2015;
Sutherland et al., 2009). Många patienter upplevde yogan som en aktiv självhjälp då
flera av yogans rörelser kunde användas som smärtlindringsverktyg (Eaves et al.,
11
2015) och genom meditation, yoga och qigong fick patienterna lära sig att andas
igenom smärtan (Eaves et al., 2015; Morone et al., 2008; Keosaian et al., 2016). Detta
kunde ske genom att patienterna riktade uppmärksamheten på andningen med djupa
andetag (Holmberg et al., 2014; Keosaian et al., 2016). För de patienter som utövade
meditation eller yoga, fick akupunktur eller tog emot healing innebar den ökade
medvetenheten även att de lättare kunde identifiera smärtan i ett tidigare skede och
åtgärda den innan den blev värre (Cramer et al., 2013; Eaves et al., 2015; Morone et
al., 2009; Sutherland et al., 2009). I och med den ökande medvetenheten om
sambandet mellan kroppen och smärtan som yogan gav kunde patienterna lättare
arbeta aktivt med den långvariga smärtan istället för att endast dämpa smärtan med
smärtstillande farmaka. Denna känsla bidrog till att patienterna kunde ta upp
aktiviteter som de dragit sig för innan, som till exempel motion eller hushållsarbete.
Denna förmåga, att kunna hantera den långvariga smärtan själv, gjorde att patienterna
kände sig mer involverade i sin behandling (Keosaian et al., 2016). Flera av
patienterna berättade även om hur den ökade medvetenheten gjorde det lättare
att identifierade kopplingen mellan sina känslor och den långvariga smärtan
(Keosaian et al., 2016). Detta ledde till att många av de patienter som tagit emot
healing, fått akupunktur eller utövat yoga, meditation eller qigong upplevde att de
blev mer avslappnade och lugnare (Cramer et al., 2013; Holmberg et al., 2014;
Keosaian et al., 2016; Morone et al., 2009; Stomski et al., 2013; Sutherland et al.,
2009; Wardell et al., 2008). Utöver detta beskrev även de patienter som praktiserade
yoga, qigong och som fått akupunktur förändringar i humöret i form av att de kände
sig både gladare och att de hade lättare att hantera sin ilska (Cramer et al., 2013;
Holmberg et al., 2014; Keosaian et al., 2015; Stomski et al., 2013).
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av användningen
av komplementära terapier vid långvarig smärta. Detta ämne valdes för att få en
inblick i hur patienter upplevde komplementära terapier och dess effekt.
Viss förförståelse för ämnet fanns då de komplementära terapierna healing,
meditation samt yoga hade prövats på, vilket kan ha medfört egna tolkningar som kan
ha påverkat resultatet. Detta har diskuterats genom arbetes gång och kan leda till att
trovärdigheten i studien ökar (Wallengren & Henricsson, 2012). För att hitta relevanta
artiklar till denna studie utformades sökorden complementary therapies, chronic pain
och qualitative research. Sökorden complementary therapies och chronic pain valdes
utifrån litteraturstudiens syfte. Sökordet qualitative research användes eftersom det
svarar till syftet och även för att det fångar studier som svarar till syftet. I denna
litteraturstudie användes databaserna: Medline och PubMed. Medline valdes för att
det är en databas som innehåller medicinsk litteratur och PubMed valdes eftersom den
innehåller omvårdnadsartiklar. Vid kombination av flera databaser breddas sökningen
12
av artiklar enligt Wallengren och Henricsson (2012), vilket gjordes när Medline och
PubMeds databaser användes och detta styrker trovärdigheten i studien.
Databassökning i Medline gjordes med sökorden complementary therapies, chronic
pain AND qualitative research. Därefter valdes Topic- Add MeSH. Denna sökning
ökar trovärdigheten i studien på grund av att MeSH-termer inkluderas, och det kan
leda till att ett stramare resultat inom särskilda områden utvinns (Forsberg &
Wengström, 2012). När databassökningen sedan gjordes i PubMed uppkom dubbletter
av resultatartiklarna. Detta kan innebära att trovärdighet blir högre eftersom sökorden
har varit väsentliga och täckt området till litteraturstudiens syfte (Henricsson, 2012).
En manuell sökning i tidskriften Complementary Therapies in Medicine gjordes även
efter en artikel, och enligt Forsberg och Wengström (2013) kan det visa sig kunna
bidra med betydande information till resultatet. De vetenskapliga artiklarna som
valdes till studien publicerades mellan 2006-2016. Det kan ses som en svaghet att
artiklarna var tio år eftersom hälso- och sjukvården är föränderlig och även att synen
på komplementära terapier ändras inom svensk sjukvård, men eftersom majoriteten av
artiklarna var publicerade inom tre år så styrks trovärdigheten eftersom de innehöll
aktuell forskning (Henricsson, 2012). Alla vetenskapliga artiklar innehöll
komplementära terapier vid långvarig smärta, och det kan ses som en styrka i studien
att alla patienter i resultatartiklarna led av långvarig smärta. Dock kan resultatet ha
blivit påverkat eftersom målgruppen är blandad. Detta innebär att det inte går att säga
hur de olika terapierna kan ha påverkat en specifik målgrupp som till exempel kvinnor
i medelåldern samt att den långvariga smärtan kan upplevas olika beroende på vad
smärtan uppkommer ifrån. Studien har även blandade terapier som kan ses som en
svaghet, då det gör det svårt att säga något om vad de enskilda terapierna gav för
upplevelse samt att det inte går att dra några slutsatser utifrån flera studier. Carlssons
och Eimans granskningsmall (2003) användes för att bedöma kvaliteten på de
vetenskapliga artiklarna. De 22 utvalda artiklarna granskades först individuellt för att
få en egen förståelse för innehållet och sedan granskades artiklarna gemensamt för att
se om tolkningen var likvärdig, vilket stärker litteraturstudien (Henricsson, 2012). När
granskningen var klar kvarstod åtta resultatartiklar som var av kvalitativ metod.
Artiklar med kvalitativ metod styrker litteraturstudiens trovärdighet då de ger en
fördjupad förståelse för patienternas upplevelser av komplementära terapier vid
långvarig smärta. Sju av åtta resultatartiklar hade patienternas perspektiv och en
resultatartikel handlade både om leverantörens perspektiv samt patientens. Genom att
flertalet av resultatartiklarna hade patientens perspektiv stärker det litteraturstudien.
Resultatartiklarna var av grad I eller grad II vilket Wallengren och Henricsson (2012)
anser vara artiklar med tillräckligt hög kvalitet. Av resultatartiklarna hade sju etiskt
godkännande, vilket gör att trovärdigheten i studien ökar (Wallengren & Henricsson,
2012). Vid databearbetningen formades meningsenheter genom kodning och det
resulterade i två huvudfynd, kategorierna förbättring och ökad medvetenhet
(Henricsson & Billhult, 2014). Kategorierna som framkom i resultatet bedömdes som
lämpliga då de stämde överens med litteraturstudiens syfte. De vetenskapliga
13
artiklarna kom från Storbritannien, Australien, USA och Tyskland och då dessa
länders hälso- och sjukvård i stort utövas under liknande förhållanden som i Sverige
är en överförbarhet möjlig (Henricsson, 2012). Resultatet består av åtta artiklar och
detta kan ses som en svaghet i studien på grund av det låga antalet, men det visar även
att det finns en svårighet att hitta artiklar inom området. Detta leder till att det inte går
att dra några slutsatser om resultatet utan det visar att mer forskning behövs.
Resultatdiskussion
Användning av komplementära terapier kunde vara effektivt mot långvarig smärta.
Detta då patienterna kunde uppleva en lindring i sin långvariga smärta (Keosaian et
al., 2016), samt en ökad medvetenhet om sambandet mellan kroppen och den
långvariga smärtan, vilket gjorde att de kunde hantera den långvariga smärtan bättre
(Cramer et al., 2013; Eaves et al., 2015; Morone et al., 2008; Sutherland et al., 2009).
Lindring var ett begrepp som ett flertal patienter uttryckte efter att de använt healing,
qigong, meditation, akupunktur och yoga (Holmberg et al., 2014; Keosaian et al.,
2016; Monroe et al., 2008; Sutherland et al., 2009; Wardell et al., 2008). Även andra
studier beskriver hur patienterna fick uppleva en lindring i sin långvariga smärta när
de använt sig av dessa komplementära terapier (Banth & Ardebil, 2015; Holmberg,
Farahan & Witt, 2016; Jakes & Kirk, 2015; Tan et al., 2007; Tul et al., 2011). Det kan
vara av betydelse för patienter med långvarig smärta att få sin smärta lindrad eftersom
den långvariga smärtan kan påverka patienten både fysiskt och psykiskt (Blomberg et
al., 2008). De positiva effekterna som patienterna kunde uppleva genom lindringen i
sin långvariga smärta var en ökad rörlighet och flexibilitet i kroppen (Holmberg et al.,
2014; Keosaian et al., 2016), vilket i sin tur kan leda till en ökad fysisk hälsa. I en
liknande studie av Jakes, Kirk och Muir (2014) där patienter fick akupunktur,
upplevde patienterna också en minskad smärta och en känsla av bättre livskvalitet.
Tyvärr har oftast patienter med en långvarig smärta en rädsla för ökad rörlighet
eftersom de tror att det kan förvärra smärtan. Genom att sjuksköterskan har kunskaper
om vilka komplementära terapier som kan leda till lindring och därigenom ökad
rörlighet så kan hen råda de patienter som är intresserade av att pröva KAM om vilka
terapier som är lämpligast. Hen kan även stötta de patienter som är oroliga för en
ökad smärta i samband med fysisk aktivitet. På detta sätt kan sjuksköterskan stödja
patienten i att uppnå en förbättrad fysisk hälsa. Det bör dock nämnas att det finns
studier som visade att det fanns patienter som inte upplevde någon smärtlindring när
de använde sig av komplementära terapier och en känsla av besvikelse uppstod då
(Eaves et al., 2015; Holmberg et al., 2014). Det här kan bero på att patienterna hade
en förhoppning om att smärtan skulle försvinna helt, smärtlindringen skulle ge snabb
effekt eller att det fanns en skepticism mot komplementära terapier. Även hälso- och
sjukvårdens skepticism mot komplementära terapier kan påverka patienternas
upplevelser liksom bristen på erfarenheter inom de olika terapierna (Frass et al., 2012;
14
Sewitch, Cepoui, Rigillio & Sproule, 2008). Flera studier visar att hälso- och
sjukvårdpersonalen hade en positiv inställning till komplementära terapier och de
respekterade sina patienters beslut att använda sig av de olika terapierna (Bjerså et al.,
2012; Lindberg, Ebbeskog, Karlen & Oxelmark, 2013; Somani et al., 2014). För att
kunna tillfredsställa patienternas behov och ge en säker och trygg information krävs
både mer kunskap och forskning inom de komplementära terapierna bland
registrerade yrken inom hälso- och sjukvården (Bjerså et al., 2012; Cooke et al., 2011;
Lindberg et al 2013). Hälso- och sjukvårdpersonal beskrev att det fanns en önskan om
relevanta utbildningar, och då främst i form av föreläsningar och öppna dialoger.
Information via e-post eller brev var inget som var önskvärt eftersom de ansåg att en
kunskapsöverföring ska föras vidare av en person som ger information på ett korrekt
sätt grundat på kompetens inom området (Lindberg et al., 2013). Utöver föreläsningar
och öppna dialoger kunde även dagskurser vara på sin plats där vårdpersonal kan
träna på att utöva de olika terapierna själva och på varandra. På detta sätt ges en
möjlighet att få en egen upplevelse i terapiernas effekt och en träning i hur de ska
genomföras på patienter med långvarig smärta.
Genom att använda sig av olika strategier kunde patienterna få uppleva att smärtan
blev lättare att hantera (Eaves et al., 2015; Sutherland et al., 2009). Strategier är olika
tillvägagångssätt som kan användas för att hitta andra lösningar än de som finns. För
patienter med långvarig smärta kan detta innebära att små enkla medel kan göra att
smärtan blir mer hanterbar. I litteraturstudiens resultat framkom det att
komplementära terapier användes som strategier mot den långvariga smärtan, då
många patienter upplevde att de kunde hantera sin långvariga smärta bättre efter att de
utövat yoga, healing, meditation, qigong och akupunktur (Cramer et al., 2013; Eaves
et al., 2015; Holmberg et al., 2014; Keosaian et al., 2016; Morone et al., 2008;
Stomski et al., 2013; Sutherland et al., 2009; Wardell et al., 2008). På liknande sätt
beskriver andra studier om patienter som använt sig av qigong att de även fick
uppleva att den långvariga smärtan blev mer hanterbar (Sawynok & Lynchs, 2014).
Även yoga visade sig ha denna egenskap i form av att patienter kunde använda sig av
andningen som en strategi för att hantera den långvariga smärtan ifrån kroppen (Tul et
al., 2011). Meditation, yoga och qigong var även komplementära terapier som lärde
patienter att andas igenom den långvariga smärtan (Eaves et al., 2015; Morone,
Lynch, Greco, Tindle & Weiner, 2008; & Keosaian et al., 2016). För de patienter som
lider av långvarig smärta är det viktigt att få en ökad medvetenhet om sin kropp.
Patienter får då en större förståelse för vad som händer i kroppen, vilket kan leda till
en ökad friskvård. När patienter sedan får en större medvetenhet om detta kan det leda
till att de blir inspirerade till att aktivt använda sig av egna strategier för att hantera
sin långvariga smärta. Detta kan leda till att patienter upplever att de kan ta upp
aktiviteter som de dragit sig för tidigare. Som sjuksköterska är det då viktigt att tänka
på att varje patients smärtupplevelse är unik och det är svårt att veta hur de reagerar. I
varje fall av patientkontakt är det då av betydelse att som sjuksköterska arbeta
15
personcentrerat (Blomberg et al., 2008). Sjuksköterskor bör även utveckla sin egen
kunskap om strategier. Detta för att kunna förmedla betydelsen av en strategi för att
lära patienter att kunna hantera sin smärtupplevelse, och genom det stärka individens
förmåga till att använda och finna egenvårdsstrategier.
I och med att patienter fick en ökande medvetenhet om sambandet mellan kroppen
och smärtan under utövandet av yoga kunde patienterna lättare arbeta aktivt med den
långvariga smärtan, vilket i sin tur kunde leda till ett minskat behov av smärtlindring
(Keosaian et al., 2015). Då den långvariga smärtan inte alltid kan lindras av
farmakologisk behandling (SBU, 2006), finns det komplementära terapier att ta till.
Det har visats i Bjerså et als studie (2012) att KAM har ökat i Europa och Amerika de
två senaste decennierna. Det kan betyda att de komplementära terapierna som tagits
upp visar att det finns andra strategier än tabletter att ta till för att lindra långvarig
smärta. Detta betyder inte att alla läkemedlen ska sättas ut, men om flera av dessa
terapier kan utövas av utbildad hälso- och sjukvårdspersonal, kan detta leda till en
reducering av smärtstillande farmaka och de biverkningar de kan medföra.
Flera patienter upplevde även att de fick förändringar i humöret av komplementära
terapier. Detta gjorde att de kände sig gladare och upplevde att de kunde hantera sin
ilska bättre (Cramer et al., 2013; Holmberg et al., 2014; Keosaian et al., 2015;
Stomski et al., 2013). Långvarig smärta gör att patienter ofta kan uppleva ilska och
frustration då de känner att alla inte tar deras smärta på allvar, vilket kan leda till ett
lidande (Bernhofer & Sorell, 2015; Hayar, Salimene & Imamura, 2014). Omvårdnad
av patienter med långvarig smärta är viktigt på grund av att den långvariga smärtan
kan orsakar ett stort lidande för patienten (Blomberg et al., 2008) Ett lidande har
egentligen ingen innebörd menar Kate Eriksson (1992), men kan patienter finna en
betydelse med lidandet kan en försoning ske. I en studie av Bant och Ardebil (2015)
visade det sig att patienterna upplevde en självkännedom med hjälp av
komplementära terapier, vilket gjorde att de kunde acceptera den långvariga smärtan
på ett bättre sätt. Detta bekräftar även Price, McBride, Hyerle och Kivlahans (2007)
studie. För sjuksköterskan är vetskapen om att komplementära terapier kan förbättra
patienternas humör en viktig kunskap, då det kan leda till minskat lidande för
patienten. Detta menar även Katie Eriksson (1992), då hennes yttersta mål med
omvårdnaden är att lindra lidande.
Konklusion
Patienter med långvarig smärta som använder komplementära terapier upplever en
lindring i sin långvariga smärta. Denna lindring resulterar i att patienterna får en ökad
rörlighet och flexibilitet i kroppen vilket gör att de får en bättre fysisk hälsa. Det
framgår även att patienter inte upplever någon lindring i sin långvariga smärta.
Behovet av att söka strategier för att hantera sin långvariga smärta ökar hos
16
patienterna samt förståelse för kopplingen mellan smärtan och kroppen, vilket kan
leda till att patienter lättare kan jobba med sin långvariga smärta. Det upplevs även
känslomässiga förbättringar av de komplementära terapierna då de känner sig gladare
och att de kan hantera sitt humör bättre. Denna kunskap är av betydelse för att minska
patienters lidande.
Implikation
Evidensen är undermålig och kunskapen låg när det gäller komplementära terapier vid
långvarig smärta. Vårdpersonalens kunskap kring de komplementära terapierna inom
hälso- och sjukvården behöver ökas för att kunna tillfredsställa patienternas behov av
en säker och trygg information. Det behövs mer forskning om patienternas
upplevelser om komplementära terapier vid långvarig smärta samt studier som
undersöker effekter av respektive komplementär terapi. Detta för att kunna
säkerhetsställa bästa möjliga vård.
Referenser
Balaji, P., Varne, S., & Ali, S. (2012). Physiological effects of yogic practices and
transcendental meditation in health and diseas. Journal Medical Sicience, 4(10),
442-448. doi:10.4103/1947-2714.101980
Banth, S., & Ardebil, M. (2015). Effectiveness of midfulness meditation on pain and
quality of life of patients with chronic low back pain. International Journal of
Yoga, 8(2), 128-133. doi:10.4103/0973-6131.158476
Bao, Y., Kong, X., Yang, L., Liu, R., Shi, Z., Li, W., … Hou, W. (2012).
Complementary and alternative medicine for cancer pain: an overview of
systematic reviews. Hinawi Publishing Corpuration. Evidenced-based
Complemantry and Alternative Medicine, 2014, 1-9. doi:10.1155/2014/170396
Bastos, J., Pires, E., Silva, M., Buiatti de Araújo, F., & Silva, J. (2013). Effect of
acupuncture at tender points for the management of fibromyalgia syndrome: a
case series. J Acupunct Meridian Stud, 6(3), 163-168. doi:
10.1016/j.jams.2013.02.001
Bernhofer, E., & Sorell, J. (2015). Nurses managing patients’ pain may experience
moral distress. Clinical Nursing Research, 24(4), 401–414.
doi:10.1177/1054773814533124
Bjerså, K., Stener Victorin, E., & Fagevik Olsén, M. (2012). Knowledge about
complementary, alternative and integrative medicine (CAM) among registered
health care providers in Swedish surgical care: a national survey among
university hospitals. BMC Complementary and Alternative Medicine 2012,
12(42), 1-10. doi:10.1186/1472-6882-12-42
Blomberg, A-M., Hylander, I., & Törnkvist, L. (2007). District nurses´ involvement
in pain care: a theoretical model. Journal of Clinical Nursing, 17, 2022-2031.
doi:10.1111/j.1365-2702.2007.02222.x
Boström, B. (2003). Acute postoperative and cancer-related pain management:
patients experiences and perceptions in relation to health-related quality of life
and the multidimensionality of pain (Doctoral thesis, Lund: Department of
Anaesthesiology and Intensive care Faculty of Medicine). Lund University:
Lund, Tillgänglig:
http://bibweb.hh.se/sv/katalog/detalied_record.lasso?id=70642
Braun, L., & Cohen, M. (2011). Use of complementary medicines by cardiac surgery
patients; undisclosed and undetected. May 2011, 20(5), 305-311.
doi:10.1016/j.hlc.2011.01.013
Brolison, PG., Price, JH., Ditmyer, M., & Reis. (2001). Nurses´ perceptions of
complementary and alternative medical therapies. J Community Health, 26(3),
175-89. URL:
http://link.springer.com.ezproxy.bib.hh.se/article/10.1023%2FA%3A10103690
12151
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad – Studiematerial för
undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete
mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Rapport nr 2.
Malmö: Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola.
http://dspace.mah.se:8080/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf
Chang, H-Y., & Chang, H-L. (2012). A review of nurses´knowledge, atttitudes, and
ability to communicate the risks and benefits of complementary and alternative
medicine. Journal of Clinical Nursing, 24, 1466-1478. doi:10.1111/jocn..12790
Cooke, M., Mitchell, M., Tiralongo, E & Murfield, J. (2011). Complementary and
alternative medicine and critical care nurses: A survey of knowledge and
practices in Australia. Australian critical care: official journal of the
confederation of Australia critical care nurses. 25(4), 213-223. doi:
10.1016/j.aucc.2011.12.055
*Cramer, H., Lauche, R., Haller, H., Langhorst, J., Dobos, G., & Berger, B. (2013).
‘‘I’m more in balance’’: a qualitative study of yoga for patients with chronic
neck pain. The journal of Complementary and Alternative Medicine, 19(6), 536-
542. doi:10.1089/acm.2011.0885
*Eaves, E., Sherman, K., Ritenbaugh, C., Hsu, C., Nichter, M., Turner, J., & Cherkin,
D. (2015). A qulatitaive study of changes in expectations over time among
patients with chronic low back pain seeking four CAM therapies. BMC
Complementary and Alternative Medicine, 15(12), 2-10. doi:10.
1186/s12906015-0531-9
Eklöf, M. (2004). Mångfald och gränser på den medicinska marknaden: Begrepp och
arenor på hälso- och sjukvårdens område. I B. Eklöf (Red.), Perspektiv på
komplementär medicin: Medicinsk pluralism i mångvetenskaplig belysning
(s.13-31). Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, Katie. (1992). The alleviation of suffering- the idea of caring. Scandinaivan
Journal of Caring Science, 6(2), 119-123. doi:10.1111/j.1471-
6712.1992.tb00134x
Ernst, E., Cohen, M., & Stone, J. (2004). Ethical problemns arising in evidence based
complementary and alternative medicine. Journal Medical Ethics 2004 (30),
156-159. doi:10.1136/jme.2003.007021
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3.uppl.).
Stockholm: Natur & Kultur.
Frass, M., Strassl, R., Friehs, H., Mûller, M., Kundi, M., & Kaye, A. (2012). Use and
acceptance of complementary and alternative medicine among the general
population and medical personnel: a systematic review. The Ochsner Journal,
12,(1), 45-56. URL: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3307506/
Friberg, F. (2012). Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Goldberg, D., & McGee, S. (2011). Pain as a global public health priority. BMC
Public Health, 11(770). doi:10.1186/1471-2458-11-770
Hansson, K., Fridlund, B., Brunt, D., Hansson, B., & Rask, M. (2011). The meaning
of the experiences of persons with chronic pain in their encounters with the
health service. Scand J caring, 2011(25), 444-450. doi:10.1111/j.1471-
6712.2010.00847.x
Hayar, M., Salimene, A., Karsch, U., & Imamura, M. (2014). Aging and chronic pain:
A study of women with fibromyalgia. Acta Fisiatr, 21(3), 107-112. doi:
10.5935/0104-7795.20140022
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod- från ide till examination inom omvårdnad (s. 471-480). Lund:
Studentlitteratur.
Henricson, M., & Billhult, A. (2014) Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s.130-
137). Lund: Stundetlitteratur.
Hessig, R., Arcand, L., & Frost M. (2004). The effects of an educational intervention
on oncology nurses’ attitude, perceived knowledge, and self-reported
application of complementary therapies. Oncology Nursing, 31(1), 71-78.
doi:10.1188/04.ONF.71-78
Hoffman, SG., Asnaani, A., Vonk, IJ., Sawvyer, AT., & Fang, A. (2012). The
efficacy of cognitive behavioral therapy: a review of meta-analyses. Cognit
Ther Res, 36(5), 427-440. doi:10.1007/s10608-012-9476-1
*Holmberg, C., Rappenecker, J., Karner, J., & Witt, C. (2014). The perspective of
older women with chronic neck pain on perceived theraphy on aging: A
qualitative interview study. Clinical Interventions in Aging, 9, 403-410. doi:
2147/CIA.S549
Holmberg, C., Farahan, Z., & Witt, C. (2016). How do patients with chronic neck
pain experience the effects of qigong and exercise therapy? A qualitative
interview study. Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine,
2016, 1-8. doi: 101155/2016/8010891
Hökkä, A., Kaakinen M., & Pölkki, T. (2014) A systematic review: non-
pharmacological interventions in treating pain in patients with advanced cancer.
Journal of Advanced Nursing, 70(9), 1954-1969. doi:10.1111/jan.12424
International Council of Nurses. (2012). The ICN Code of Ethics for Nurses. Hämtad
2016-03-03, från
http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_english.pdf
Jakes, D., & Kirk, R. (2015). How and why patients use acupuncture: an intrepretive
phenomenological study. Journal Prim Health Care, 7(2), 124-129
Jakes, D., Kirk, R., & Muir, L. (2014). A qualitative systemativ review of
patients´experiences of acupuncture. The Journal of Alternative and
Complementary Medicine, 20(9), 663-671. doi:10.1089/acm.2013.0446
Jain, S., & Millis, P. (2010). Biofield therapies: helpful or full of hype? A best
evidence synthesis. Int J Behav Med, 17(1), 1–16. doi:10.1007/s12529-009-
9062-4
*Keosaian, J., Lemaster, C., Dresner, D., Godersky, M., S, K., & Saper, R. (2016).
“We’re all in this together”: A qualitative study of predominantly low income
minority participants in a yoga trial for chronic low back. Complementary
therapies in medicine, 24, 34-39. URL:
http://ux4tp7xg6h.search.serialssolutions.com/?rft.title=Complementary+therapies+in
+medicine&SS_issnh=0965-2299&issn=0965-2299&url_ver=Z39.88-
2004&l=UX4TP7XG6H&SS_LibHash=UX4TP7XG6H&SS_ReferentFormat=Journa
lFormat&rft.genre=article&rft.issn=0965-
2299&rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&rft.atitle=%E2
%80%9CWe%E2%80%99re+all+in+this+together%E2%80%9D%3A+A+qualitative
+study+of+predominantly+low+income+minority+participants+in+a+yoga+trial+for
+chronic+low+back.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.69-92). Lund:
Studentlitteratur.
Kramlich, D. (2014). Introduction to complementary, alternative, and traditional
therapies. Critical Care Nurse, 34(6), 50-57. doi.10.4037/ccn2014807
Lee, C., Crawford, C., & Schoomaker, E. (2014). Movement therapies for the self-
management of chronic pain symtoms. Pain Medicine, 15, 40-53.
doi:10.7748/paed2009.0721.6.14c7146
Lindqvist, R., Snyder, M., & Tracy, M. (2013). Complementary and alternative
therapies in nursing. [Elektronisk resurs] (upplaga 6) Hämtad från
http://ux4tp7xg6h.search.serialssolutions.com/?ctx_ver=Z39.88-
2004&ctx_enc=info%3Aofi%2Fenc%3AUTF-
8&rfr_id=info:sid/summon.serialssolutions.com&rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:
mtx:book&rft.genre=bookitem&rft.title=Complementary+%26+Alternative+Th
erapies+in+Nursing&rft.atitle=Dedication&rft.date=2013-01-
01&rft.isbn=9780826196125&rft.externalDocID=15455003¶mdict=sv-SE
Lindberg, A., Ebbeskog, B., Karlen, P., & Oxelmark, L. (2013). BMC Complementary
and Alternative Medicine, 2013(13), doi:10.1186/1472-6882-13-349
Lindberg, J., & Engström, A. (2011). Critical care nurses experiences a good
relationship with the patient ia a prerequisite for successful pain relief
management. Pain Management Nursing, 12,163-172.
doi:10.1016/j.pmn.2010.03.009
Liu, J. (2013). Exploring nursing assistans´roles in the process of pain management
for cognitively impaired nursing home residents: a qualitative study. Journal of
Advanced Nursing, 70(5), 1065-1077. doi:10.1111/jan.12259
McCreary, S., & Alderson, K. (2013). The perceived effects of practising meditation
on women´s sexual and relational lives. Sexual and Relationship therapy, 28(1-
2), 105-119. doi:10.1080/14681994.2013.770830
McDowell, J. & Burman, E. M. (2004). Complementary and Alternative Medicine: A
Qualitative Study of Beliefs of A small sample of Rocky Mountain Area
Nurses. Medsurg nursing: Official Journal of the Academy of Medical-Surgical
Nurses, 13(6).383 URL:
Millis, S., Torrance, N., & Smith, B. (2016). Identification and management of
chronic pain in primary care: a review. Current Psychiatry Reports, 18(2), 1-22.
doi:10.1007/s11920-015-0659-9
*Morone, N., Lynch, C., Greco, C., Tindle, H., & Weiner, D. (2008).”I felt like a new
person. The effects of mindfullness meditation on older adults with chronic
pain: Qualitative narrative analysis of diary entries. J Pain, 9(9), 841-848.
doi:10.1016/j.jpain.2008.04.003
Münstedt, K., Thienel, J., Hrogovic, I., Hackethal, A., Kalder, M., & Misselwitz, B.
(2010). Use of acupunture and other CAM methods in obstetrics: an analysis of
deliveries from hesse, Germany. The Journal of Alternative and Complementary
Medicine, 17(5), 421-426. doi: 10.1089/acm.2010.0145
Pennman, S., Cohen, M., Stevens, P., & Jackson, S. (2012). Yoga in Australia: results
of an national survey. International Journal of Yoga, 5(2), 92-101.
doi:104103/0973-6131.98217
Price, C., McBride, B., Hyerle, L., & Kivlahan, D.R. (2007). Mindful awareness in
body-oriented therapy for female veterans with post-traumatic stress disorder
taking perscription analgesics for chronic pain: A feasibility study. Alternative
Therapies in Health and Medicine, 13(6), 32–40. URL:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3037268/
Sawynok, J., & Lynch, M. (2014). Qualitative analysis of a controlled trial of qigong
for fibromyalgi: advancing understanding of an emerging health practice. The
journal of alternative and complementary medicine, 20(8), 606-617.
doi:10.1089/acm.2013.0348
SBU. (2006). Metoder för behandling av långvarig smärta. Stockholm: Statens
beredning för medicinsk utvärdering.
SBU. (2010a). Rehabilitering vid långvarig smärta. Stockholm: Statens beredning för
medicinsk utvärdering.
SBU. (2010b). Utvärdering av effekten av mindfulness-baserade terapier vid stress,
depression och ångest. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering
Sewitch, MJ., Cepoiu, M., Rigillo, N., & Sproule, D. (2008). A litterature review of
health and care professionals attitudes toward complemantary and alternative
medicine. Complementary Health Practice Review, 13(3) 139-154. doi:
10.1177/1533210108325549
SFS (1998:204). Personuppgiftslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS (2003:460). Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
SFS (2010:659). Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Slayter, S., Willams, A., Michael, R. (2015). Seeking empowerment to comfort
patients in severe pain: A grounded theory study of the nurse´s perspective.
International Journal of Nursing Studies, 25, 229-239.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2014.06.010 0020-7489
Singh, P., & Chaturvedi, A. (2015). Complementary and Alternative medicine in
cancer pain management: A systematic review. Indian Journal of Palliative
Care, 21(1), 105-115. doi:10.4103/0973-1075.150202
Somani, S., Ali, F., Ali, T., & Lalani, N. (2014). Complementary and alternative
medicine in oncology nursing. British Journal of Nursing, 23(1) doi:
10.12968/bjon.2014.23.1.40
Steeds, E. (2013). Anatomy and physiology of pain. Basics Sicence, 31(2), 49-53.
doi:10.1016/j.mpsur.2012.11.005
*Stomski, N., Mackintosh, S., & Stanley, M. (2014). The experience of acupuncture
care from the perspective from people with chronic low back pain: a grounded
theory study. Acuouncture medicine, 2014, 1-7. doi:10.1136/acupmed-2013-
010477
*Sutherland, E., Ritenbaugh, C., Kiley, S., Vukovic, N., & Elder, C. (2009). An
HMO- prospective pilot study of energy medicine for chronic headaches: whole
person outcomes point to the need for new instrumentation. The journal of
alternative and complementary medicine, 15(8), 819-826.
doi:10.1089/acm.2008.0592
Tan, G., Craine, M., Bair, M., Garcia, M., Giordano, J., & Jensen, M., … Tsao, J.
(2007). Efficacy of selected complementary and alternative medicine
interventions for chronic pain. Journal of Rehabilitation Reasearch &
Travelbee, J. (1971). The interpersonal aspects of nursing. Philadelphia. F. A. Davis.
Tul, Y., Unruh, A., & Dick, B. (2011). Yoga for chronic pain management: a
qualitative exploartion. Scandinaivan Journal of Caring Science, 25, 435-443.
doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00842.x
Venke Gran, S., Festvåg, L., & Landmark, B. (2009). Alone with my pain- it can´t be
explained, it has to be experienced´. A Norwegian in-depth interview study of
pain in nursing home residents. International Journal of Older People Nursing,
5(1), 25-33. doi:10.1111/j.1748-3743.2009.00195.x
Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av
litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod- från idé till examination inom omvårdnad, (s. 471-480). Lund:
Studentlitteratur.
Ward, L., Stebbings, S., Cherkin, D., & Baxter, D. (2013). Yoga for functional ability,
pain and psychosocial outcomes in musculoskeletal conditions: a systematic
review and meta-analysis. Musculoskelet Care, 11(4), 203-217. doi:10.
1002/MSC.1042
*Wardell, D., Rintala, H., Duan, Z., & Tan, G. (2006). A pilot study of healing touch
and progressive relaxation for chronic neuropatich pain in persons with spinal
cord injury. Journal of Holistic Nursing, 24(4). doi:10.1177/0898010106289840
Werner, M. (2010). Smärta och smärtbehandling. I L. Werner & Leden (Red.),
Introduktion och kort historik (s.13-26). Stockholm: Liber.
Werner, M. (2010). Smärta och smärtbehandling. I L. Werner & Leden (Red.),
Smärtfysiologi (s.29-67). Stockholm: Liber.
Wieland, S., Manheimer, E., & Berman, B. (2011). Development and classification of
an operational definition of complementary and alternative medicine for the
Cochrane Collaboration. Altern Ther Health Med, 17(2), 50–59. URL:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3196853/pdf/nihms329166.pdf
*= Resultatartiklar
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
Sökord Medline PubMed
Complementary
therapies
Complementar
y therapies
(Fritext)
Complementar
y therapies
(Fritext)
Chronic pain Chronic pain
(Fritext)
Chonic pain
(Fritext)
Qualitative research
Qualitative
research
(Fritext)
Qualitaive
research
(Fritext)
BILAGA B
Tabell 2: Sökhistorik
*= Dubblett av sparad resultatartikel från tidigare sökning.
Datum Databas Sökord/Limits/
Boolska operatorer
Antal
träffar
Lästa
abstrakt
Granskade
artiklar
Resultat
artiklar
16/6
Manuell
sökning
Keosaian, J., Lemaster, C.,
Dresner, D., Godersky, M., S, K.,
& Saper, R. (2016). “We’re all in
this together”: a qualitative study
of predominantly low income
minority participants in a yoga trial
for chronic low back.
Complementary Therapies in
Medicine, 24, 34-39. 1 1 1 1
13/6 Medline
Complemantary therapies, chronic
pain AND qualitative research.
Topic- Add MeSH
Limitations: 2006-2016.
50 25 12 6
13/6 PubMed
Complementary therapies, chronic
pain AND qualitative research
Limits: 2006-2016. 64 10 9 1(6*)
Totalt: 115 36 22 8
BILAGA C
Tabell 3: Artikelöversikt
Artikel 1
Referens Cramer, H., Lauche, R., Haller, H., Langhorst, J., Dobos, G., & Berger, B. (2013). ‘‘I’m More in
Balance’’: A Qualitative Study of Yoga for Patients with Chronic Neck Pain. The Journal of
Complementary and Alternative Medicine, 19(6), 536-542. doi: 10.1089/acm.2011.0885
Land
Databas
Tyskland
PubMed
Syfte Syfte var att undersöka hur yoga inverkade på psykosociala aspekter och kroppsuppfattningen hos
patienter med långvarig nacksmärta.
Metod:
Design
Kvalitativ metod
Urval Arton patienter med långvarig ospecifik nacksmärta rekryterades från en större randomiserad
kontrollerad studie av yoga för personer med långvariga nacksmärtor. Studiens inklusionskriterier
var att deltagarna bedömdes av en läkare för att se om deras nacksmärtor var av muskulöst
ursprung och inte på grund av något annat.
Datainsamling Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer som varade i 30 minuter.
Dataanalys Induktiv analys
Bortfall Ej angivet.
Slutsats Konklusionen visade att yoga kunde ses som en flerdimensionell intervention och att detta hörde
ihop med minskade smärtnivåer, ökad smärtacceptans och en känsla av ökad kontroll.
Vetenskaplig
Kvalitet
Grad II (75%)
BILAGA C
Artikel 2
Referens Eaves, E., Sherman, K., Ritenbaugh, C., Hsu, C., Nichter, M., Turner, J., & Cherkin, D. (2015). A
qulatitaive study of changes in expectations over time among patients with chronic low back pain
seeking four CAM therapies. BMC Complementary and Alternative Medicine, 15(12), 2-10.
doi:10.1186/s12906015-0531-9
Land
Databas
USA
PubMed
Syfte Syftet var att utforska hur individernas förväntningar och förhoppningar förändrades över tiden i
samband med KAM- behandling av långvarig ländryggssmärta.
Metod:
Design
Kvalitativ metod
Urval Vuxna personer mellan 20 och 70 år som haft långvarig ländryggssmärta i minst tre månader.
Kravet var att patienterna skulle smärtskatt 3-10 poäng på en smärtskala.
Datainsamling Telefonintervjuer tre gånger under en period på tre månader. Alla intervjuer spelades in och
transkriberades.
Dataanalys Tematisk analys
Bortfall Ej angivet.
Slutsats Deltagare som fick använda KAM meddelade att de upplevde en ökad medvetenhet, ett större
intresse att sköta sin egenvård, känslan av kontroll ökade samt att deltagarna fick en ökad
motivation att hantera svårigheter.
Vetenskaplig
kvalitet
Grad I (81,3%)
BILAGA C
Artikel 3
Referens Holmberg, C., Rappenecker, J., Karner, J., & Witt, C. (2014). The perspective of older women
with chronic neck pain on perceived theraphy on aging: a qualitative interview study. Clinical
Interventions in Aging, 9, 403-410. doi:2147/CIA.S549
Land
Databas
Tyskland
PubMed
Syfte Syftet var att jämföra effekten av qigong, motionsbehandling och ingen behandling på kvinnor
med långvarig smärta i nacken.
Metod:
Design
Kvalitativ metod
Urval Selektionen för intervjustudien grundade sig på resultatet från den första studien av Qigong and
Exercise Theraphy for Elderly Patients with Chronic Neck Pain (QIBANE).
Datainsamling En kvalitativ intervju med 20 deltagare där öppna frågor ställdes och intervjun varade i 40
minuter. Alla intervjuer genomfördes i deltagarnas hem.
Dataanalys Intervjuerna var inspelade, översattes från tal till skrift ordagrant för att sedan användas av det
kvalitativa dataprogrammet ATLAS.ti för att underlätta organisering, kodning och
analysering av forskningen.
Bortfall Ej angivet.
Slutsats Studiens slutsats blev att deltagarna upplevde en ökad medvetenhet om kroppen av de olika
komplementära behandlingarna. De fann ett lugn och en avkoppling samt att erfarenheterna av
terapierna gav en gynnsam inställning till deras känslor.
Vetenskaplig
Kvalitet
Grad II (75 %)
BILAGA C
Artikel 4
Referens Kesoian, J., Lemaster, C., Dresner, D., Godersky, M., S, K., & Saper, R. (2016). “We’re all in this
together”: A qualitative study of predominantly low income minority participants in a yoga trial
for chronic low back. Complementary Therapies in Medicine, 24, 34-39.
Land
Databas
USA
Manuell sökning i tidskriften Complementary Therapies in Medicine
Syfte Syftet var att undersöka upplevelser av yoga mot långvarig ländryggsmärta hos vuxna personer
som har en liten inkomst.
Metod:
Design
Kvalitativ metod
Urval Rekrytering gjordes genom Boston Medical Center, där ett sjukhus och fem anslutna vårdcentraler
var med. Inklusionskriterier var patientpopulationer som bestod av främst låginkomsttagare.
Datainsamling Intervjuer gjordes en till tre månader efter yoga-behandlingarna var avslutade.
Dataanalys Induktiv och deduktiv analys
Bortfall Ej angivet.
Slutsats Studiens slutsats visade att yoga var fördelaktigt som komplementär terapi vid långvarig
ländryggsmärta. Yogan visade sig även vara flerdimensionell det vill säga att yogan behandlade
patienters psykiska, fysiska och andliga hälsa.
Vetenskaplig
Kvalitet
Grad I (87,5%)
BILAGA C
Artikel 5
Referens Morone, N., Lynch, C-S., Greco. C., Tindle, H., & Weiner, D. (2008). ” I felt like a new person”.
The effects of mindfullness meditation on older adults with chronic pain: qualitative narrative
analysis of diary entries, J Pain, 9(9), 841-848. doi:10.1016/j.jpain.2008.04.003.
Land
Databas
USA
PubMed
Syfte Syftet var att identifiera effekterna av mindfulness-meditation hos äldre vuxna med långvarig
ländryggsmärta.
Metod:
Design
Kvalitativ metod
Urval Urvalet bestod av 27 vuxna människor. Inklusionskriterier var 65 år eller äldre, samt skälig
svårighetsgrad på ländryggssmärta som varat i minst tre månader.
Datainsamling Gruppträff en gång i veckan som varade 90 minuter. Gruppträffarna var under åtta veckor, och
varje träff ljudinspelades. Hemläxa gavs till deltagarna att de skulle meditera sex dagar i veckan i
45 minuter, och efter varje meditationstillfälle skrev de dagboksanteckningar.
Dataanalys Innehållsanalys användes till att identifiera ord, begrepp och fraser som upprepades. ATLAS. ti
5.0 användes för att underlätta kodningsprocessen.
Bortfall Ej angivet.
Slutsats Slutsatsen var att mindfulness-meditation hade god verkan på den långvariga smärtan och
dessutom upplevdes en bättre sömn och ökad uppmärksamhet.
Vetenskaplig
Kvalitet
Grad II (75%)
BILAGA C
Artikel 6
Referens Stomski, N., Mackintosh, S., & Stanley, M. (2014). The experience of acupuncture care from the
perspective from people with chronic low back pain: a grounded theory study. Acuouncture
Medicine, 2014, 1-7. doi:10.1136/acupmed-2013-010477
Land
Databas
Australien
PubMed
Syfte Syfte var att utforska patienter med långvarig ländryggssmärta upplevelse av akupunktur.
Metod:
Design
Kvalitativ metod
Grounded theory
Urval Rekrytering gjordes genom akupunktörer som var verksamma i en stat fick brev om att be dem att
sätta upp lappar om rekrytering i deras kliniker. Annonser om studien sattes även in i
lokaltidningar och på anslagstavlor.
Datainsamling Elva personer som fått akupunktur för långvarig ländryggsmärta djupintervjuades med öppna
frågor.
Dataanalys Tematisk analys
Bortfall Ej angivet.
Slutsats Patienterna som fick akupunktur för långvarig ländryggsmärta meddelade att akupunkturen
framkallade en känsla av välbefinnande och lugn. Dessa känslor kunde förbättras genom en
avstressande fysisk miljö. En annan aspekt som kom upp i samband med akupunkturen var att
patienter med långvarig ländryggsmärta sa att de som fått akupunktur upplevde att akupunkturen
gav dem en möjlighet att återta kontrollen och erfara välbefinnande.
Vetenskaplig
Kvalitet
Grad I (80%)
BILAGA C
Artikel 7
Referens Sutherland, E., Ritenbaugh, C., Kiley, S., Vukovic, N., & Elder, C. (2009). An HMO- prospective
pilot study of energy medicine for chronic headaches: whole person outcomes point to the need
for new instrumentation. The Journal Of Alternative And Complementary Medicine, 15(8), 819-
826. doi:10.1089/acm.2008.0592
Land
Databas
USA
PubMed
Syfte Syftet var att utvärdera om healing kunde föras in på en smärtklinik som en tillgänglig
behandlingsform för långvarig smärta.
Metod:
Design
Kvalitativ metod
Urval Tretton personer med långvarig huvudvärk som var medlemmar i smärtkliniken Kaiser Permanent
Northwest Pain Clinic (KPNW).
Datainsamling Rekrytering till studien gjordes genom flygblad eller mail.
Dataanalys Intervjuerna transkriberades ord för ord, därefter lästes transkriptet för att sedan identifieras och
kodas.
Bortfall 47%
Slutsats Studiens slutsats visade att healing kunde vara en komplementär terapi av betydelse vid
smärthantering för långvarig smärta.
Vetenskaplig
Kvalitet
Grad I (94%)
BILAGA C
Artikel 8
Referens Wardell, D., Rintala, D., & Tan, G. (2008). Study descriptions of healing touch with veterans
experiencing chronic neuropathic pain from spinal cord injury. Explore, 4(3), 187-195. doi:
10.1016/j.explore.2008.02.003
Land
Databas
Storbritannien
PubMed
Syfte Syfte var att med hjälp av fallstudier beskriva två olika erfarenheter av att ta emot healing för
behandling av långvarig neuropatisk smärta och dess följdsjukdomar.
Metod:
Design
Kvalitativ metod.
Kvalitativ beskrivande metod
Urval Två fall valdes av totalt sju. Fallen representerade patienters och utövares upplevelser.
Upplevelserna rapporterades som antingen tvetydiga eller välgörande.
Datainsamling Varje deltagare genomförde sex healing sessioner hemma, eller var de ville vara. Healing
sessionerna gjordes med ungefär en veckas mellanrum. Deltagarna intervjuades med hjälp av
strukturerade frågor och intervjuerna spelades även in.
Dataanalys Dataanalysen utfördes av en utomstående. All data granskades från Healing touch kartläggning
samt att slutsatser sammanfattades.
Bortfall Ej angivet.
Slutsats Studiens konklusion var att både deltagare och leverantörers uppfattningar varierade i
effektiviteten av healing-sessionerna mot långvarig smärta. Healingen kunde visa en förbättring
över tid i den långvariga smärtan, och det visade sig även att patienter som inte kunde avgöra om
healing var fördelaktigt upplevde en förbättring i sin långvariga smärta.
Vetenskaplig
Kvalitet
Grad II (75%)
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3Postadress: Box 823, 301 18 HalmstadTelefon: 035-16 71 00E-mail: [email protected]
Sofie Jakobsson
Anna Johansson
