Upload
others
View
0
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Nyanserade rum En omges t a l t n i n g av S t o r t o r g e t i Ka r l s k r o na
Projektarbete i kursen Att gestalta offentliga rum Magdalena Lundberg Fysisk planering vt 2009
2
Nyanserade rum i offentlig miljö En omgestaltning av Stortorget i Karlskrona
3
4
Abstrakt Samtalet om det offentliga rummet diskuteras idag inom ett brett
spektrum av olika ämnesområden. Beroende på ämnesområdet
definieras det offentliga rummet olika. Dels finns beskrivningar om det
offentliga rummet som en politisk eller social sfär och dels finns den
fysiska rumsligheten. Boverket beskriver betydelsen av de offentliga
rummen som en motkraft till ekonomisk, social och etnisk segregation
där alla ska ha rätt att ta plats. Idag påverkas det offentliga rummet
av olika maktförhållanden och begränsningar. Samtidigt tyder mer på
att vi rör oss mindre i det offentliga rummet och spenderar mer tid i
det privata hemmet. Förslaget till en omgestaltning av Stortorget i
Karlskrona, med utgångspunkt i den teoretiska behandlingen av
offentliga rum, har haft ambitionen att belysa en komplexitet gällande
offentliga rum i Sverige och samtidigt försöka väcka en diskussion
kring hur morgondagens offentliga rum kan se ut. Genom att skapa
nya mobila aktivitetslokaler som allmänheten kan låna syftar förslaget
till att erbjuda enskilda och grupper rum för aktivitet på Stortorget
under dygnets alla timmar. Beroende på efterfrågan förändras de
flexibla aktivitetsvolymerna. Lokalerna innehåller olika fysiska
egenskaper för olika aktivitetsändamål. Moduler med olika storlek och
varierat uttryck skapar en provisorisk karaktär på torget. Detta är en
medveten strategi som syftar till att engagera allmänheten och
därmed lämna aktivitetslokalernas framtid i deras händer.
5
Förord Jag vill tacka min handledare Katinka och mina nära kandidatvänner
för inspiration, stöd och tålamod under den långa processen. Jag vill
främst tacka min syster tillika eviga inspirationskälla som peppat,
kritiserat och lärt mig att alltid tro på det jag gör och aldrig ta
något för givet. Många timmars intensiva samtal om offentlighet i
staden har förts, oss emellan. Detta arbete rymmer en bråkdel av
dessa reflektioner men är också anledningen till att ett stort antal
texter och projekt har skapats vid sidan om.
6
Innehåll
1. Introduktion
1.1 Inledning s. 7
1.2 Uppgiftsbeskrivning s. 7
1.3 Problem och möjligheter s. 7
1.4 Syfte och avgränsning s. 8
1.5 Metod och frågeställningar s. 8
2. Teoretisk utgångspunkt
2.1 Offentligt- privat s. 10
2.2 Offentliga rum i staden s. 11
2.3 Begränsningar i de fysiska offentliga rummen s. 11
2.4 Betydelsen av offentliga rum i staden s. 12
2.5 Olika aktiviteter i de semiorganiserade fälten s. 13
2.6 Slutsatser av det teoretiska arbetet s. 13
3. Stortorget
3.1 Stortorget s. 16
3.2 Rörelse s. 17
3.3 Aktivitet s. 18
3.4 Diskussion s. 20
4. Koncept
4.1 Idé om rum s. 22
4.2 Idé om utformning s. 23
4.3 Idé om aktivitet s. 24
5. Avslutande reflektioner s. 26
6. Källförteckning s. 27
7
Introduktion
1.1 Inledning Vad händer med de offentliga rummen idag? För att göra de
offentliga rummen mer attraktiva och trygga används idag olika
tillvägagångssätt. Vissa offentliga rum utsmyckas med konstverk, andra
med övervakningskameror och vissa glasas helt in. Samtidigt som de
traditionella offentliga rummens utformning (torg, parker etc.)
diskuteras växer nya typer av offentliga rum fram på platser som är
allt annat än fysiskt definierade på samma sätt som de traditionella.
Vad kan de traditionella rummen lära av detta? Startskottet för detta
projektarbete blev Kristiaan Borrets ord om att det urbana offentliga
rummet är i behov av ett paradigmskifte (2005).
1.2 Uppgiftsbeskrivning Projektarbete i Fysisk planering innefattar 15 hp och tas under tredje
året på kandidatprogrammet för Fysisk planering. Kandidatarbetets
ämne ska hållas inom ramen för kursen ” Att gestalta offentliga
rum”, vars uppgift har varit att presentera en omgestaltning av
Stortorget i Karlskrona. Detta projektarbete innehåller dels en praktisk
del som presenterar en omgestaltning men bygger huvudsakligen på
en teoretisk grund som behandlat ämnet, offentliga rum.
1.3 Problem och möjligheter Stadsrummen ses ofta som den fysiska definitionen av begreppet
offentligt rum, ett rum som är öppet för allmänheten och nyttjas
gemensamt. Samtidigt finns definitionen av offentlighet och det
offentliga rummet som en politisk och social sfär. Glappet mellan
dessa begrepp innebär att målformuleringen för det fysiska offentliga
rummet inte är självklar. Boverket har formulerat att de offentliga
rummen ska verka för ekonomisk, social, och etnisk integration i
staden. Hur ska ett offentligt rum i praktiken utformas för att uppnå
dessa mål? Räcker det att bara skapa attraktiva rum som stimulerar
till spontana möten som den mer konkreta visionen brukar lyda? Kan
eller bör det ställas mer krav på det offentliga rummet än så? I så
fall måste man tala om hur det offentliga livet och den sociala
interaktionen verkar idag och där kommer definitionen av det
offentliga rummet som en social och politisk sfär åter in. Vad händer
när en stor del av det offentliga livet och i synnerhet samtalet äger
rum på platser, som på ett eller annat sätt är kopplat till det
kommersiella? Diskussionen om det offentliga rummet är allt annat än
8
tydlig. Därför måste kunskap samlas in för att kunna förstå och
formulera en strategi för Stortorgets framtid. Högre krav måste kunna
ställas på stadens mest centrala rum än att det ska vara attraktivt
och främja spontana möten. Det offentliga stadsrummet besitter trots
allt en hel del ansvar för samhällets utveckling.
1.4 Syfte och avgränsning Syftet med projektarbetet har varit att presentera ett förslag på en
omgestaltning av Stortorget i Karlskrona, baserat på inledande studier
om betydelsen av och problematiken kring dagens offentliga rum samt
på en analys av platsen.
Arbetet har delats in i en teoretisk och en praktisk del. I den
teoretiska delen har en avgränsning gjorts genom att främst diskutera
det offentliga rummet i staden och dess relation till andra
föreställningar om det offentliga rummet. I den praktiska förslagsdelen
har fokus lagts på att presentera och beskriva idén som ett svar på
det teoretiska underlaget tillsammans med en analys av Stortorgets
roll idag.
1.5 Metod och frågeställningar Projektarbetets första del innefattar en undersökning av det offentliga
rummet och dess dimensioner. Litteratur och föreläsningar inom
ämnesområden som arkitektur, sociologi och filosofi har använts.
Materialet är aktuellt och belyser det offentliga rummet från olika håll,
vilket gör att litteraturen inte ifrågasätter varandra utan kompletterar.
Följande frågor formulerades vid projektstarten för det teoretiska
förarbetet.
‐ Hur definieras ett offentligt rum och vilka kriterier måste rummet uppfylla för att kallas offentligt?
‐ Vad ska vi ha våra offentliga rum till? ‐ Hur ser dagens situation ut för de offentliga rummen? ‐ Hur rör vi oss i de offentliga rummen och varför gör vi
det/ det inte?
Del 1 avslutas med konklusioner om den presenterade teoretiska
bilden av det offentliga rummet och vilka resonemang som tas med
in i arbetets praktiska del. Arbetets praktiska del inleds med en
studie av Stortorget. En rörelse- och aktivitetsstudie presenteras som
bygger på observationer på platsen. Följande frågor ställdes i studien:
‐ Varför vistas man här? ‐ Hur vistas man här? ‐ När vistas man här?
Inför arbetet med förslaget till omgestaltning av Stortorget har
resultatet av studien mött de teoretiska slutsatserna och frågor kring
Stortorgets framtid utformades:
‐ Vad ska Stortorget sträva efter att vara för offentligt rum och hur ska det gestaltas för att uppnå målet?
‐ Ska det framtida Stortorget hålla sig till sin nuvarande fysiska rumslighet?
Avslutningsvis förs en diskussion om projektet som återknyter till hela
processen.
9
2. Teoretisk utgångspunkt
För att kunna ge förslag på en omgestaltning av Stortorget behövs
en grundläggande kunskap om det offentliga rummets definition,
problematik och betydelse. Då debatten kring våra offentliga rum går
varm finns därför ett behov av att förstå och se det offentliga
rummet utifrån många aspekter. Ett offentligt rum i staden är mer än
bara en rumslighet som är tydligt definierad och bör behandlas
därefter. Den teoretiska delen ger därmed en grundläggande
introduktion till de offentliga rummens dimensioner.
10
Modeller: Offentlighet: Problem: Exempel:
2.1 Offentligt - privat I många debatter om det offentliga rummet påpekas det att vi idag
har svårt att hantera hur vi ska förhålla oss till det offentliga och
privata rummet, både som politisk och social sfär och som fysisk
rumslighet. Gränserna har luckrats upp. Varje människa har sig egen
bild av vad de anser vara offentligt och privat. Debatten om det
offentliga och privata i staden tycks således ha fastnat på ett
diskussionsstadium där dessa begrepp definieras olika. Därför är det
viktigt att vara medveten om att försök till distinktioner av det
offentliga och privata har gjorts genom ett antal modeller genom
åren. Synen på det offentliga rummet har under historiens gång
förändrats och måste därför ses som ett relativt begrepp (Wiklund,
1991). Borret (2005) presenterar fyra modeller som visar olika sätt
att se på begreppen, den liberalekonomiska modellen (där huvudsakligen offentlig sektor utgör definierar det offentliga),
medborgarmodellen (där sfären för det politiska samtalet mellan medborgare definierar offentlighet) och den sociala modellen (typen av sociala relationer där spontana möten räknas som offentlighet).
Dessa tre utgår alla från att definiera offentlighetsbegreppet.
Den feministiska modellen gör tvärtom och börjar med att definiera det som är privat (familje- och hemsfären) och påvisar därmed
genusskillnader. Samtliga modeller visar upp ett antal brister och kan
därför inte användas som helhetsmodeller när distinktionen mellan
offentligt- privat ska definieras för socialt liv. Däremot är de väldigt
viktiga att presentera för att kunna förstå och vara mer tydlig i
samtalet om det offentliga rummet. Som modellerna vittnar om är
diskussionen kring offentligt- privat en komplex fråga, då
distinktionerna dels flätas samman men samtidigt separeras. Saknaden
av gemensamma studier, där inte bara det offentliga rummet som
politisk och social sfär, utan också som fysisk rumslighet avhandlas
tillsammans saknas menar Gabrielsson (2006). Dessutom avhandlas
dessa kategorier inom olika ämnesområden, var för sig.
För att få en mer konkret bild av hur dessa olika modeller berör det
offentliga rummet, dels som sfär och dels som fysiskt ting beskrivs
dessa ovan i en skissartad tabell. Borret (2005) har gett exempel
på hur den sociala modellen har använts för att kritisera den
modernistiska stadsplaneringen och resterande har fyllts i på egen
hand.
LIBERALEKONOMISKA MODELLEN
MEDBORGAR MODELLEN
SOCIALA MODELLEN
FEMINISTISKA MODELLEN
OFFENTLIG SEKTOR
DÅLIGT UTFORMADE RUM STIMULERAR EJ MÄNSKLIGA RELATIONER
SFÄREN FÖR POLITISKA SAMTAL
SPONTANA MÖTEN, ANONYMITET
ALLT FÖRUTOM FAMILJE-/HEMSFÄR
PRIVATISERING AV STADENS RUM
OFFENTLIGA SAMTALET HAR FÖRSVUNNIT / BYTT ARENA
GENUSSKILLNADER I HUR RUM UPPFATTAS OCH HUR MAN SJÄLV UPPFATTAS
INGLASNING AV KOMMERSIELLT STRÅK
INTERNET SOM NYTT RUM FÖR POLITISK SAMTAL
MODERNISTISKA STADSPLANERINGENS ODEFINIERADE RUM
SEXUALISERING AV RUMMET
De olika modellerna
11
2.2 Offentliga rum i staden Som tidigare påpekats saknar det offentliga rummet en samlad
vedertagen definition. Detta arbete har inte intentionerna att försöka
formulera en sådan, utan försöker belysa de olika sätten att se på
det offentliga rummets dimensioner. Samtidigt ligger stadsrummet i
fokus, då en omgestaltning av Stortorget ska göras. Men Stortorget
är mer än bara ett fysiskt definierat rum.
Det abstrakta rumsbegreppet som används finns inte representerat i
lagstiftningen där istället platsbegreppet används när man talar om
stadsrummet. Med offentlig plats menas allmän väg, gata, torg, park
eller hamnområde som är upplåtna och tillgängliga för allmänheten
(Nationalencyklopedin, 2009). Platsbegreppet verkar därmed täcka
det offentliga stadsrummet i den fysiska bemärkelsen även om den
specifika fysiska strukturen bortses från. Och kanske är det just
platsbegreppet som lättare kan användas när man talar om att nya
offentliga rum växer fram vid sidan av de tydligt definierade. Om
man ser det offentliga rummet utifrån den sociala aspekten där social
interaktion skapas, som t.ex. på en busshållsplats, är det fysiska
offentliga rumsbegreppet aningen förvirrande. Bättre termer för vad
som specifikt menas skulle underlätta samtalet genom att man då
undviker missförstånd.
Till de traditionella offentliga rummen i staden brukar torg och parker
räknas. Dessa är offentliga rum som har fått en tydlig definition
genom dess fysiska utformning och som fungerar olika bra som rum
för samtal. Men det är som sagt inte bara det offentliga rummet
som definierats fysiskt som finns. Det finns rum som skapas genom
sociala rörelsemönster och social interaktion och som i sin tur skapar
rumsliga föreställningar. Sedan påverkar och samverkar dessa fysiska
och sociala föreställningar med varandra. Franzen (2003) talar om
mellanrummen i staden, som de nya offentliga rummen som skapas.
För att göra det enklare kan man säga att det finns (fysiska) rum
för offentligt liv (torg, parker etc.) och (fysiska) rum med offentligt liv (busshållsplatser, stråk, gatukök). Benämningen offentligt liv avses
möjlighet till social interaktion. Samma princip kan gälla lokaler. Det
finns lokaler som är rum avsedda för offentligt liv, dels offentligt ägda och kommersiellt ägda lokaler (även om de kommersiellas
ändamål bottnar i ett vinstsyfte). Exempel på offentligt ägda lokaler
är fritidsgårdar respektive caféer som är kommersiellt ägda. Samtidigt
finns offentliga och privata lokaler som är rum med offentligt liv, som teater respektive resecentrum som vardera exempel.
2.3 Begränsningar i/av det fysiska offentliga rummet Idag finns definitioner av rum som dels privata och offentliga men
även halv-offentliga och halv-privata rum. Vart gränserna går för
privat, halv-privat, offentligt och halv-offentligt kan självklart tolkas
olika (se t.ex. tidigare nämnda modeller s.9). Formas (2003)
definierar det offentliga rummet som alla platser som är tillgängliga
för en bred allmänhet. Olsson (1998) definierar dessa rum utifrån
en liknande syn där graden av accessbarhet bestämmer om rummet
t.ex. är offentligt eller halvoffentligt. När man talar om olika offentliga
rum i staden ger
12
Olsson exempel på biografen som ett halvoffentligt rum och
bostadsgården som ett halvprivat rum. Dessa tolkningar av rummets
status kan dels bero på själva utformningen. Det finns mer uttalade
exempel och exempel som är svårare att upptäcka, åtminstone för
den som anser sig ha tillträde till detta rum. Rummets status kan
påverkas av skrivna och oskrivna regler (Lindskog 2006). Dels
finns skrivna regler som att du måste betala för att ta del av
rummet (t.ex. biografen) eller så finns oskrivna regler för hur du
ska uppfatta rummet (t.ex. exklusiva gallerior).
Sociologen Rolf Lindskog (2006) identifierar fyra typer av hot mot
det fysiska offentliga rummet; kommersialisering, privat expropriering,
asfaltering och formell ordning. Med kommersialisering menas att rum som domineras av kommersiellt inriktade verksamheter leder till en
exkludering av olika grupper i samhället. Privat expropriering skapas genom att grupper t.ex. exkluderas (som nämnts ovan) och därmed
skapas ensidiga kulturella områden som leder till att den sociala
interaktionen mellan olika grupper reduceras. Med asfaltering menas väginfrastrukturens utbredning som bryter upp de offentliga rummen
och därmed missgynnar det sociala livet i staden. Det sista hotet är
formell ordning som innebär att en allt för reglerad stad kan resultera i att möten mellan olika grupper av människor försvagas och
samtidigt kan en för svag reglering leda till att starka (ex.
ekonomiska) krafter tar över, vilket i sin tur återigen leder till
exkludering. Dessa fyra hot har alla ett paradoxalt förhållande då de
samtidigt kan skapa möjligheter.
Den franske filosofen Henri Lefebvre beskriver produktionen av det
(sociala) rummet och maktkampen som pågår mellan representations of place (det föreställda rummet), representational spaces (det varselblivna rummet) och spatial practice (det levda rummet) (Bergman, 2008). För att ytterligare förenkla kan man kort säga att
det handlar om det materiella, symboliska och sociala rummet (inte
enligt Lefebvres definition av det sociala rummet). Genom ett spel
mellan dessa producerar samhället det sociala rummet, som är ett
resultat av maktförhållanden. Maktkampen, dominansen över ett socialt rum kan förändras om rummet approprieras av t.ex. medborgaren. Det handlar då att ta tillbaka rummet genom att använda sig av det
på sitt sätt, inte låta vare sig fysiska strukturer eller föreställningar
om hur rummet ska upplevas stå i vägen. Lefebvres tankemodell är
som alla andra modeller inte vattentät, men med den här modellen
kan förståelsen för det (sociala) rummet och hur dess olika aktörer
påverkar.
2.4 Betydelsen av offentliga rum Stadsmiljörådet har formulerat betydelsen av våra offentliga rum som
en motkraft till ekonomisk, social och etnisk segregation där alla ska
ha rätt att ta plats. För att de offentliga rummen verkligen ska verka
för att utveckla demokratin krävs en social interaktion mellan olika
grupper menar Lindskog (2003). Det handlar då om utbytet mellan
olika sociala och kulturella grupper och inte bara om möten mellan
dem. Detta förutsätter alltså att en exkludering av specifika grupper
inte sker.
13
2.5 Olika aktiviteter i de semiorganiserade fälten De offentliga rummen är beroende av människans aktivitet och
rörelse. Det är därför viktigt att förstå hur människan rör sig i olika
fysiska och sociala rum. I boken Det sociala landskapet (2008) beskriver Ahrne, Franzen och Roman tre olika typer av relationer
eller interaktionssfärer i vardagen som består av organisationer (t.ex. hemmet och arbetsplatsen), nätverk (t.ex. vänner och grannar) och semiorganiserade fält (t.ex. varuhus, biografer och trafiken). Människor rör sig mellan dessa tre sfärer som innefattar olika villkor
för interaktion med andra människor. I de semiorganiserade fälten
sker det enda samarbetet genom normer, som att t.ex. stå på höger
sida i rulltrappan, ställa sig i kö etc. De offentliga rummen utgör
med andra ord arenan för de semiorganiserade fälten, där människor
kan vara anonyma och där det finns en vardaglig frihet. Ahrne,
Franzen och Roman skriver att vi i slutet av 90- talet tillbringar allt
mer tid i hemmet med familjen, på det semiorganiserade fältets
bekostnad.
Gehl (2006) beskriver tre typer av aktiviteter som äger rum i det
offentliga rummet, nödvändiga, valfria och sociala aktiviteter. De nödvändiga aktiviteterna innefattar bl.a. alla aktiviteter du måste göra såsom att gå till skolan, jobbet och att handla etc. De valfria aktiviteterna varierar desto mer beroende på rummets fysiska och
sociala förutsättningar. Alltifrån väder till tidpunkt på dygnet och
otrygghet kan påverka dessa aktiviteter. Den sista kategorin är
beroende av de övriga två kategorierna. Gehl menar att de sociala aktiviteterna som att betrakta och samtala med andra människor beror
på om aktiviteten finns. Den kategori där de fysiska förutsättningarna
spelar roll kan därmed ses som den kategori man med en god
utformning kan öka, och därmed bidra till att de sociala aktiviteterna ökar.
De tre interaktionssfärerna
14
2.6 Slutsatser av det teoretiska arbetet Undersökningen av det offentliga rummets avgränsning vittnar om en
stor komplexitet i ämnet. Definitionsskiljaktigheter finns på många
plan. Hur ska ett offentligt rum se ut och fungera för att vara ett
offentligt rum? Ambitionen med denna teoretiska presentation var att
försöka ge en bild av olika tankesätt som skapar denna komplexitet.
Det är viktigt att poängtera att det offentliga rummet inte bara är
stadsrummen som är öppna för allmänheten. Det offentliga rummet
rymmer fler dimensioner än så och därför ställs högre krav i
diskussionen om hur vi ska utforma våra offentliga rum i staden.
De offentliga rummen i staden ska verka för ekonomisk, social och
etnisk integration enligt Boverket. Den formuleringen beskriver
potentialen som de offentliga rummen i staden faktiskt har. Hur
förvaltar man den potentialen? Att de är öppna för alla ger ingen
garanti och begränsningar i de offentliga rummen i staden har
tidigare belysts på s. 11. Hur skapar man ett offentligt rum som alla
olika människor faktiskt tar del av på ett eller annat sätt?
För att återgå till Ahrne, Franzén och Romans konstaterande om att
vi tillbringar mer tid i hemmet, så är frågan om hur de offentliga
rummen ska generera mer aktivitet och konkurrera med dagens
aktivitet som allt mer sker i/från hemmet. Rolf Lindskog menar att
det inte räcker med att människor betraktar varandra i det offentliga
rummet utan att en verbal kommunikation måste finnas för att ett
utbyte ska kunna ske. Detta konstaterande förstärker påståendet om
hur viktigt det är att alla tar del av de offentliga rummen.
De specifikt utformade stadsrummen som skapats för flera hundra år
sedan riskerar idag att ses mer som symboler för offentligt liv, ett
rum för offentligt liv. Accepterar man dessa rum som enbart representativa blir det enkelt att förvalta en sådan bild. Men ställer
man högre krav och har ambitionen att försöka få ut mer av än
bara som en representation för en historisk tid, krävs det att man
studerar vart det offentliga livet idag äger rum och försöka förstå
varför.
15
3. Stortorget För att förstå varför en viss rörelse och aktivitet pågår på Stortorget
och när den gör det/ gör det inte presenteras korta analyser på
rörelse samt aktivitet, som sätts i samband med omgivningen. Först
görs en kort presentation av Stortorget och dess roll i historien och i
staden.
16
3.1 Stortorget
Stortorget upptar en stor yta i proportion till Trossös sammanlagda storlek
(se bild 4). Med en yta på närmare 90 x 250 m breder torget ut sig
högt upp på det kuperade Trossö. Sedan 1998 finns Karlskrona med på
UNESCO:s världsarvslista, tack vare Trossös väl bevarade stadsplan från
slutet av 1600-talet (http://www.unesco.se). Fredrikskyrkan och Tyska
kyrkan (bild 3) är två monumentala byggnader som stod klara i mitten
av 1700- talet (http://www.karlskrona.se). Rådhuset som stod klar i
slutet av 1700-talet kan också räknas till skaran av monumentala
byggnadsverk. I axeln som går från norr till söder på Trossö och skär
genom Stortorget finns en staty av Karl den XI, grundare av Karlskrona.
På grund av Trossös kulturhistoriskt skyddade status har Stortorget behållt
sina proportioner. Som bilden nedan visar har delar av Stortorget under
ett antal år använts som parkeringsplats.
Stortorget med Fredrikskyrkan till vänster och Tyska kyrkan till höger
Torget i rosa, dagens centrumkärna med kommersiella och offentliga verksamheter i gult, vägnät i blått samt vägar för fotgängare i grönt
Rådhuset till vänster i bild
17
3.2 Rörelse
Byggnaderna som omgärdar Stortorget är dels offentligt ägda och
kommersiellt ägda lokaler, med få bostäder. Torget kommer därmed i
direkt kontakt med många målpunkter i staden som bibliotek,
vårdcentral, konserthus och restauranger. Torget omgärdas av
kommersiella stråk (Ronnebygatan och Borgmästaregatan) och drar
även nytta av dessa målpunkter. På tider då stora delar av de
kommersiella stråken inte har öppnat eller har stängt passerar många
torget när de rör sig till arbetet och matvaruaffärerna. Med andra ord
kan man beskriva Stortorget som en passage mellan olika målpunkter
i staden.
Då en stor del av torget används som parkeringsplats (se bild till
höger) skapas även här mycket rörelse, både i form av trafik och
rörelse till och från bilen.
Rörelse på och runtom Stortorget till fots
Bilden visar rörelse med bil på torget samt parkering
18
3.3 Aktivitet 10 arrangemang som ansökt om tillstånd anordnades under 2008 på
Stortorget. Klaipedaplatsen som ligger i direkt anslutning till torget och
kan ses som ett mindre torg hade i jämförelse 45 anordnade
arrangemang (Olof Engblom, 2009). Antagligen beror detta på att
Klaipedaplatsen ligger i anslutning till Ronnebygatan där majoriteten
rör sig dagtid. Torget som plats för olika arrangemang och
demonstrationer är alltså väldigt svag och visar på det kommersiella
stråkets starka ställning.
Torghandeln pågår mellan 06.30 till 18.00 på vardagar samt lördagar
klockan 06.00-15.00 och varierar till storlek från dag till dag. Varje
sommar anordnas den traditionsenliga Lövmarknaden som upptar stora
delar av Stortorgets yta. När vädret tillåter letar sig många ut på
torget och slår sig ner på ett fåtal bänkar som finns på norra delen
av torget, vid statyn, Fredrikskyrkan och Rådhuset.
När butikerna närmar sig stängning avtar den mest intensiva
aktiviteten. Efter kl 20 är enbart kommersiellt ägda lokaler närmast
torget öppna (med undantag för konserthuset) som t.ex.
restauranger och krogar. Aktiviteten i de offentliga rummen påverkas
starkt av dygnet och vädret. Kvällstid blir det offentliga rummet
(förutom varma sommarnätter) mindre aktivt. Kvar finns en aktivitet
som innefattar krogen och restaurangen.
Bilderna visar på aktivitet i byggnader runt Stortorget på olika tider av dygnet
Bilderna visar öppna lokaler i under två tider på dygnet
19
20
3.4 Diskussion om Stortorgets roll
Karlskrona och Trossös historia betyder mycket för staden. Att
förvalta Stortorgets fysiska uttryck har därför blivit en viktig del för
stadens identitet. Samtidigt visar staden att dagens torg är ett
svårhanterligt rum, genom att göra större delen av torget till
bilparkering. Själva gestaltningen av torgytan verkar därmed mindre
betydelsefull. Stortorget som torg på 2000-talet har av olika
anledningar fastnat i en roll som innebär att den representativa bilden
är den viktigaste bilden att förvalta, ett rum för offentligt liv. Rum för offentligt liv och rum med offentligt liv är inga ytterligheter utan går att förena. Stortorgets framtid handlar inte om att ta tillbaka en
förlorad aktivitet utan att skapa en högre frekvens av rörelse på
torget under fler timmar. Hur ska Stortorget vara vitalt och kunna
fungera som offentligt rum under alla dagar och tider av dygnet?
21
4. Koncept Dagens offentliga rum utomhus blir bristfälliga under många tider av
dygnet och året. Bibliotek, sporthall, fritidsgård och föreningslokal
lyckas då bättre. Däremot begränsas även dessa av öppettider och
ofta specifikt inriktade målgrupper. Med nya flexibla och mobila
lokaler på Stortorget skapas tillfälle för enskilda personer eller grupper
att träffas och interagera.
22
4.1 Idé om nya rum
Som analysen påvisade minskar rörelsen och aktiviteten vart eftersom
de kommersiella stråken stänger. Aktiviteter kring Stortorget kvällstid
utgörs till största delen av restauranger och krogar och själva torget
används uteslutande som passage då. Därmed utgör de kommersiella
lokalerna arena för social interaktion.
Genom att erbjuda rum för aktivitet i form av lokaler kan Stortorget
skapa en plattform för liv under alla timmar av dygnet och under
alla dagar på året. Lokalerna får därmed egenskaper som det
offentliga (ute)rummet saknar. Samtidigt ges en viss frihet i hur
lokalen används, något som offentliga byggnader inte kan erbjuda då
ett uttalat syfte oftast finns. Det brukar talas om att det offentliga
rummet ska kännas som stadens vardagsrum. Dessa aktivitetslokaler
konkretiserar den visionen.
Lokalerna balanserar på definitionen av vad som är privat och vad
som är offentligt och blir ett bidrag som är väldigt talande för vår
tid. En tid när den offentliga sfären letar sig in hemmets privata
sfär, både på gott och på ont. Vissa kanske upplever en sorts
trygghet i det offentliga rummet som man vanligtvis finner i det
privata hemmet. För andra kan denna offentliga lokal kännas som
dess privata rum där man kan andas ut från hemmets restriktioner.
För många finns kanske bara ett behov av att vistas i ett rum som
uppfattar andra offentliga aktiviteter och främjar interaktion mellan
människor. Oavsett hur det upplevs skapar aktivitetslokalerna ett nytt
rum för tolkning av det offentliga rummet.
Konceptuella skisser på nya rum
23
4.2 Idé om utformning
Då Stortorget är en del av många invånares rörelsemönster är
platsen ytterst lämplig för nya lokaler. Eftersom många endast
passerar är det viktigt att lokalerna tar plats och visar sig. Det
handlar om att väcka intresse och nyfikenhet kring aktiviteterna på
platsen. Därför placeras lokalerna centralt på torget. Då lokalerna är
mobila och efterfrågan och aktivitet styr krävs en flexibel
systemuppbyggnad. Lokalerna blir därför moduler som går att koppla
ihop och isär, strukturera om o.s.v. Hur mycket dessa moduler
kommer att breda ut sig på torget bestäms alltså inte på förhand.
Modulerna som är i olika storlek och har ett varierat uttryck skapar
en tillfällig typ av karaktär på torget. Detta är en medveten strategi
som dels syftar till att engagera allmänheten genom att skapa ett
intresse för att vilja vara med och påverka idéns fysiska omfattning.
Projektets fysiska omfattning och utfall ska ställas i relation och
spegla 2009 års invånare i staden.
Nuvarande parkeringsplatser flyttas till sidorna av torget för att
Stortorget ska fortsätta generera rörelse och aktivitet genom bilarna
samt att skapa ett tydligare fysiskt rum. Tanken är att modulerna ska
uppta den yta som dagens parkering har gjort anspråk på. På det
sättet behålls delar av Stortorgets historiska karaktär samtidigt som
nya volymer tillkommer. Dels kommer torgrummet att framträda mer
än det gör idag och dels kommer utrymme till ny aktivitet att
skapas. Genom denna omgestaltning har Stortorget som offentligt rum
lyckats framhäva dels dess fysiska egenskaper samtidigt som det
skapat utrymme för nya sociala kvaliteter. Kvaliteter som kan
konkurrera med de kommersiella lokalerna.
Tänkbara scenarion av lokalernas utbredning, beroende på årstid men främst engagemang och efterfrågan.
24
4.3 Idé om aktivitet
Lokalerna är tänkta att fungera för olika typer av aktiviteter beroende
på tid på dygnet. En modul kan under dagtid fungera som en filial
till biblioteket och erbjuda dagstidningar eller musik och ljudböcker där
hörlurar finns i anslutning. På kvällarna när lokalerna inte är
bemannade med bibliotekspersonal kan aktivitetstypen ändras genom
att modulen delas upp i två mindre sällskapsrum som kan lånas.
Tanken är att man ska kunna låna olika sorters aktivitetsprylar som
t.ex. tv, tv-spel, vanliga spel eller en musikanläggning. Beroende på
antalet boxar kan temarummen bli permanenta, annars får olika dagar
för olika aktiviteter erbjudas. Lokalerna kan även användas som
tillfälliga utställningslokaler för icke-kommersiella ändamål. Lokalerna
kan även fungera som en ny informationskälla för pågående ärenden
i kommunen. Huvudsyftet med aktivitetslokalerna är att i första hand
erbjuda ett kostnadsfritt rum för olika aktiviteter under dygnets alla
timmar, dels för den enskilde och dels för grupper.
Lokalerna ska vara tåliga för olika typer av aktiviteter och därför
skapas moduler med olika egenskaper. Dels finns moduler som kan
organiseras om invändigt och delas upp i mindre enheter, t.ex. från
en möteslokal dagstid och till mindre studierum kvällstid. En annan
modul kan öppnas upp när vädret tillåter, vilket betyder att
aktiviteterna kan flytta ut. Kafferep på torget med syjuntan eller en
urban picnic på taket av konstgräs kan vara exempel på aktiviteter.
Bilden visar en schematisk beskrivning för olika modulers egenskaper. Moduler som
kan delas upp invändigt, som kan öppnas upp och som kan användas i två våningar.
25
26
5. Avslutande diskussion
Ambitionen med detta arbete var att finna svar på hur det offentliga
rummet ska behandlas idag genom att undersöka begreppet och hur det
kan ses på. Denna metodgång skulle även vara till hjälp när mål för
Stortorget skulle formuleras. För att återgå till frågeställningarna som
ställdes i början av arbetet så har ett försök gjorts till att besvara
dessa. Definitionen av det offentliga rummet har visat sig vara en
väldigt relativ och komplex fråga. Att definiera offentlighet på 2000-talet
är inte detsamma som att definiera 1800-talets offentlighet. Att studera
en historisk samhällstid är enklare än att sätta fingret på den egna
samtiden. Vi kan uppfatta fragment av vår tid genom observationer och
forskning, och vi kan diskutera dessa. Men faktum kvarstår, att ingen
lyckas presentera ett försök till att samla alla aspekter. En presentation
av olika distinktioner av vad som anses vara offentligt och privat har
gjorts i detta arbete utan att gå ner djupare i ämnet och försöka ta
ställning till vad som är offentligt i staden. Bristen på preciserade
begrepp inom ämnet gör det desto mer problematiskt när de ska
användas. Det har krävts en stor eftertänksamhet vid formuleringarna för
att undvika felsyftningar. Desto intressantare har det varit att försöka
förstå och förklara hur det offentliga fysiska rummet hänger ihop med
den offentliga politiska och sociala sfären.
Förslaget till omgestaltning av Stortorget har haft många intentioner och
många viktiga aspekter har diskuterats. Centrala frågor som har figurerat
handlar om torget som offentligt rum och hur vi ska se på dess framtid
samt hur viktiga de fysiska föreställningarna om torget är. Vi lever i en
tid när konsumtionssamhället har tagit över. Om de offentliga traditionella
rummen i staden ska hitta ett tillvägagångssätt för att inte låta de
kommersiella krafterna ta över helt krävs en radikal strategi. Det handlar
då om att konkurrera med dessa arenor för offentligt liv, och då
handlar det inte om att konkurrera ut. Det handlar om att erbjuda
medborgarna ett alternativ. Den offentliga sektorn måste därför våga
satsa på nya flexibla idéer och samtidigt tänka på nyttan ur ett
långsiktigt perspektiv. Den ekonomiska frågan är självklart en viktig fråga
att väga in och dessa lokaler kommer att kosta genom underhåll. Men
viktiga investeringar kostar alltid.
En annan viktig aspekt och förutsättning för att Stortorget ska attrahera
olika grupper från hela Karlskrona är att torget inte bara ger en lokal
attraktion. Man får inte glömma vilka möjligheter de offentliga rummen
har att påverka samhällssynen. Att Stortorget som ett centralt offentligt
rum i staden, befriat från en större kommersiell sfär, kan attrahera
enskilda och grupper av människor från olika delar av Karlskrona beror
på dess förutsättningar. I syfte att åstadkomma ett offentligt rum med
betoningen på ett rum för social interaktion mellan olika grupper från
olika delar av Karlskrona, har dessa lokaler utformats. Viktigt att
poängtera är dock att med dessa lokaler följer ingen garanti för att det
blir så. Det krävs mer arbete än så. Däremot är det en början.
27
6. Källor Tryckt litteratur: Ahrne Göran, Franzén Mats, Roman Christine (2008), Det sociala landskapet, Korpen, Göteborg Kristiaan Borret (2005), Bor vi i samma stad?, Pocky förlag, Stockholm Gabrielsson Catharina (2006), Att göra skillnad- Det offentliga rummet som medium för konst, arkitektur och politiska föreställningar, Axl Books, Stockholm Franzen Mats (2003) Urbanitetens omvandlingar, Diadalos förlag, Göteborg Gehl, Jan (2006), Life between buildings, Arkitektens Forlag- The Danish Architectural press, Köpenhamn, Lindskog, Rolf (2006), Staden, våldet och tryggheten, Daidalos förlag, Göteborg Olsson Sören (1998), Det offentliga stadslivets förändring, Centrum för byggnadskultur, Chalmers tekniska högskola, Göteborg Wiklund Tage (1991), Offentligheten och den civila staden , Tidskrift för Arkitekturforskning nr 4 Digitala rapporter: Boverket (2004), Hållbara städer och tätorter i Sverige, www.boverket.se http://www.boverket.se/Om-Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2004/Hallbara-stader-och-tatorter-i-Sverige/
Formas, (2008) ”Stadsmiljö och hållbar utveckling”- stadens offentliga rum, www.formas.se http://www.formas.se/upload/dokument/forskning/insatsomraden/stadsmiljo_hallbar_stadsutv/offentliga_rummet_2003svensk.pdf Digitala artiklar: Nationalencyklopedin, 2009 www.ne.se sök: offentlig plats Karlskrona kommun, 2009 http://www.karlskrona.se/sv/Upplev-Karlskrona/Se--Gora/Besoksmal/Staden/Rådhuset) sök: Stortorget Unesco, 2009 http://www.unesco.org sök: Karlskrona Intervjuer: Olof Engblom, handläggare, Polismyndigheten i Blekinge län, 15 maj 2009 Tel: 0455-362297 Föreläsningar: Kalle Bergman, Produktionen av rummet, september 2008 Bilder och kartor:
Flygfoto över Trossö, Blekinge Tekniska Högskola Autocad-karta, Blekinge Tekniska Högskola Fotografier av Magdalena Lundberg Illustrationer och fotomontage av Magdalena Lundberg
28