Automation # 6:201716

Produktionskunskap

Sammanfattatxx  Sverige kommer att behöva många nya själar som brinner för teknik. Framtiden består inte en-bart av internet, mobilap-par och virtuell reality.xx  Museer och Science Centra runt om i landet vi-sar olika tekniska och na-turvetenskapliga experi-ment i det verkliga livet.xx  Exempelvis Teknikens Hus i Luleå och Tekniska Museet i Stockholm lär ut hur fysiken kan omsättas i produktionsteknik.

Kampen om blivande ingenjörer börjar på dagisUtnyttja sommarlovet och visa dina barn hur olika saker tillverkas

Det brukar regna även under soliga som-marlov och då kan man passa på att vara inne. På rätt plats kan det bli hur

roligt som helst. Om det dessutom betyder att du och dina barn kommer att ha roligt kring teknik och produktionskunskap på ett nyttigt sätt, ja då är mycket vunnet. Det är nämligen så att Sverige kommer att behöva många nya sjä-lar som brinner för teknik och framtiden be-står inte enbart av internet, spännande mobil-appar och virtuell reality. Även i framtiden kommer det att finnas den ”fysiska verklighe-ten” för vilken det kommer att tillverkas verk-liga saker och Sverige vill fortsätta att vara en producerande, industrination. Så det gäller att locka unga människor till teknik och kampen om framtidens ingenjörer utkämpas redan på

dagis och i grundskolan. Intresse för teknik måste väckas tidigt.

Besök ett arbetslivsmuseumVad kan man då göra under regniga sommar-lovsdagar? Ett tips kan vara ett besök på ett mu-seum, till exempel ett arbetslivsmuseum, ett tek-niskt museum eller ett arbetslivsminne. Det finns hur många som helst i vårt avlånga land. Arbets-livsmuseernas Samarbetsråd (Arbetsam) ger ut en katalog över arbetslivsmuseerna. I den senaste upplagan som man kan ladda ner från deras hemsida antingen som en pdf eller som en app till mobilen, finns 450 olika museer presenterade.

Arbetslivsmuseerna berättar om vårt indu-strisamhälle och hela 1900-talets historia. Allt för att kunna förklara hur Sverige har gått från att

Hugo var på besök i Teknikens Hus tillsammans med familjen. Han prövade på alla manskiner som fanns där. Bland annat styrde han en lastkran i modellen av Luleå hamn och körde ett produktionsskift i stålverket. För det fick han ett diplom med texten: Du är stål-verksarbetare 82 891. Du är med beröm godkänd för ditt arbete i Teknikens Hus stålverk.

FOTO

N: D

AGM

AR

 ZIT

KOVA

Automation # 6:2017 17

vara ett jordbruksland till en industrination. Ar-betslivsmuseerna nöjer sig inte med att visa fö-remål i olika skåp och montrar utan oftast finns det många maskiner och föremål som visas i drift. På museerna finns kunnig personal som

kan förklara och visa upp hur saker fungerar. Museerna erbjuder en upplevelse för alla sinnen och ett utflyktsmål som snurrar, piper och frä-ser, något som barn brukar älska, understryks det i museiguiden.

Museerna sorteras geografiskt efter landskap och presenteras med en karta och en kort be-skrivning över vad man kan se där.

Hitta något som ligger näraEtt annat bra sätt att hitta en spännande utflykt är katalogen "Industrihistoriska miljöer i Sveri-ge". Det är en lista framtagen av Svenska indu-striminnesföreningens (sim) och även den lis-tan kan man hitta på deras hemsida. Listan om-fattar cirka 427 platser och visar i huvudsak

byggnadsminnen med industrihistorisk an-knytning. Man kan filtrera fram intressanta ob-jekt genom att ange specifikt vad man vill se: en viss bransch, något i närområdet, ett visst kate-gori. Urvalet omfattar industriella produktions-miljöer, men även en lång rad byggnader och miljöer som är nära kopplade till industriell verksamhet och industrisamhällets historia. I Sverige har vi ett antal objekt som är klassade som ”världsarv” och finns med på Unescos världsarvslista.

Besök ett science centerEtt annat populärt besöksmål är något av Sveri-ges 19 olika science centers. Dessa finns också i hela landet, från Malmö i söder till Luleå i norr. Även dessa har en paraplyorganisation, Svenska Science Centers, ssc. Där kan man hitta matnyt-tig information om de olika centrumen. Rent ge-nerellt kan man säga att Science centers är platser som samlar människor, barn som vuxna, kring naturvetenskap och teknik. Vissa av centrumen har allmänna fysikaliska fenomen, matte och na-turvetenskap som ingångsvinklar till kunskapen medan andra tar sig an fysiken via de praktiska tillämpningarna, genom en ren produktionskun-skap.

Ett populärt center är till exempel Universe-um som finns i Göteborg. I Stockholmsområdet

Årets industriminne 2009: Porjus kraftverk, i Jokkmokks kommun, Norrbottens län, är ett av Sveriges mest betydelsefulla kraftverks-byggen från 1910-1915. Inredningen i gamla ställverket är in takt.

Barn älskar att pröva på saker, dra i spakar och köra maskiner. De lär sig

snabbt. Det ska vara rejäla grejer. Utrustning som har klarat sig hos oss klarar nästan vad som helst.”

Automation # 6:201718

Produktionskunskap

är det Tom Titts Experiment som är populärt och i Borås finns Navet.

”Navet är en plats fylld av experiment, upple-velser och utmaningar för upptäcktsresande i alla åldrar som är nyfikna och vill prova på hur saker och ting fungerar. Här upptäcker man hur teknik, naturvetenskap och matte hänger ihop” skriver Navet i en presentation. Navet är Sjuhärads tek-niska och naturvetenskapliga centrum med upp-gift att främja intresse för teknik, naturvetenskap och matematik för lärare, barn, ungdomar och allmänhet. Navet kom 2016 på en delad första plats bland Sveriges alla science centers i Skolver-kets årliga kvalitetsmätning. Varje år ansöker nämligen alla Sveriges science centers om ett stat-ligt verksamhetsstöd. Skolverket gör en kvalitets-mätning inför fördelningen av anslagen. 2016 fick Navet, tillsammans med Teknikens Hus i Luleå, 35 av 40 möjliga poäng, bäst i Sverige.

En topprankad verksamhet– Vi har varit topprankade de senaste åtta åren, nu senast delade vi första platsen med Navet i Borås, säger en mycket stolt verksamhetschef för Teknikens Hus i Luleå, Kristina Jonsson.

Luleås science center ägs av en stiftelse där det

lokala näringslivet med lkab, ssab och Vatten-fall, tillsammans med Luleå tekniska univeristet, Luleå kommun och Norrbottens alla kommuner genom Svenska Kommunförbundets länsavdel-ning, utgör huvudägare. Alla har de möjlighet att påverka verksamheten. Sedan 1997 anslår även staten pengar (dessa fördelas av Skolverket).

Luleås Teknikens Hus tillhör en av de äldsta science centers i Sverige. Det startade redan 1988. Varje år kommer cirka 205 000 besökare och man har räknat ut att de har varit 3 900 000 sedan starten.

Nästan fyra miljoner besökare– Snart välkomnar vi den fyrmiljonte besökaren här, säger Kristina Jonsson.

Verksamheten är starkt inriktad mot process-kunskap som visas i form av en mängd olika ut-ställningar.

Tillsammans med lkab har man byggt upp en stor utställning om gruvbrytning och geologi. Här kan man lära sig om prospektering, man kan vaska guld, slipa sin egen sten, sväva över en vul-kankrater, borra i ett berg, ta en tur i en gruva och göra malmpellets.

Barnen får lära sig hur pellets transporteras

Teknikens Hus verksamhetschef, Kristina Jonsson, i den stora verksamhetshallen. Bredvid henne står en pappersmaskin som gör ett riktigt papper. Bakom henne syns lkabs lok till malmtågen där man ”kör på riktigt” modelljärnvägens vagnar och i bakgrunden, till höger, lyser ingången i stålverkets ”brinnande” masugn.

Facebook representerar en ny basnäring i Norr-land, serverhallsindustri. De har fått en egen ut-ställning som visar hur inlägg på Facebook blir 1-or och 0-or och lagras i servrar.

Automation # 6:2017 19

FOTO

N: D

AGM

AR

 ZIT

KOVA

med tåg till hamnen. En hel ”malmbana” i liten skala finns här. Barnen sitter i ett lokförarhytt och kör modelljärnvägens vagnar runt anläggningen och det känns som om det är verkliga tåg.

Av den järnmalm som hämtas upp i gruvorna blir det stål. I Teknikens Hus finns ett eget stål-verk där man kan följa processen och bli diplo-merad stålverksarbetare.

Anknyter till basnäringar i regionenDe flesta industriella verksamheter som visas har anknytning till regionens basnäringar. Skogsnä-ringen är ett annat exempel på en stor industri här.

Man kan bekanta sig med den teknik som an-vänds i den moderna skogsnäringen. Det finns ett labyrintspel om skogen, man kan köra en riktig skördesimulator (samma som används vid utbild-ningar av förare) och man kan lära sig mer om av-verkning och stockscanning. Dessutom får man köra en fullskalig skotare och flytta stockar utanför

huset. Här hänger det dock en skylt om att man bara får köra fem minuter i taget vid köbildning.

–Ja, här brukar det vara trängsel, förklarar Kristina Jonsson köskylten. Alla som vill måste ju få pröva på. Barn älskar att pröva på saker och det gäller de flesta maskiner. Så vill man köra en gång till, får man åter ställa sig i kön.

I sågverket lär man sig sköta processen från stock till planka, i pappersmaskinen ser man hur pappersmassa bildas och hur den sedan formas till ett papper som man faktiskt kan ta med hem.

Det finns saker att göra överallt. Man ser hur vattenkraften lagras i vattenmagasin som resurs för elproduktion. Man kan själv prova på att med ratten göra el i en generator så att lampan bredvid den tänds. Man ser hur vind kan bli till el och hur solpaneler som sitter på husfasaden kan ställas in enligt solens gång för att det alltid görs el.

–Vi har många olika utställningar och bygger ut hela tiden, säger Kristina Jonsson. Inte bara de etablerade utan även den nya näringarna ska få

John Clausén, teknisk chef på Teknikens Hus, ansvarar för hela utställningen.

–Saker måster fungera hela tiden. An-nars tycker barnen inte att det är roligt. Och är det något som inte fungerar, då är det vi som har tänkt fel och måste tänka om. Man kan aldrig skylla ifrån sig och säga att det är barnen som använder grejerna fel.

I sågverket lär sig barnen att sköta processen från stock till planka hela vägen. Man förklarar också varför stockarna skannas i en stor skanner (lilla bilden t v).

Automation # 6:201720

Produktionskunskap

plats. Serverindustrin är nu den senaste. Face-book är med här och samarbetar kring en utställ-ning som öppnade i november 2014. Där passar vi på och förklarar varför just Luleå är så bra när det gäller att bygga serverhallar. Vi berättar helt enkelt hur ett datacenter fungerar. Verksamheten i Teknikens Hus i Luleå är mycket bred och vän-der sig till flera olika kategorier besökare. Man kan delta i olika utbildningar, se utställningar, både permanenta och tillfälliga och barn kan delta i sommarläger, för att nämna exempel.

– Barnen älskar att komma hit för att göra sa-ker, säger Kristina Jonsson. De lär sig snabbt att använda maskinerna. Att dra i spakar, flytta på grejer, tuta och köra. De är outtröttliga och har hur mycket fantasi och hur mycket energi som helst. Vi bygger hela utställningen själva i en egen verkstad här. Om maskinerna klarar den be-handling som de får här, då klarar de sedan allt!

Utvecklar verksamheterFör alla arrangörer, både för dem som jobbar med ett Science centrum och för dem i olika mu-seer så gäller det att utvecklas med tiden. Att både visa de traditionella utställningsexponaten och hitta nya sätt att fånga upp dagens unga publik. Meningarna är delade. Vissa tror att den virtuella verkligheten, den som finns på internet och i

olika tekniska hjälpemedel så småningom kom-mer att ta överhanden. Att den kommer att vara så rolig och intressant att den slår ut den riktiga verkligheten som inte kommer att ha en chans att matcha den. Hur det kommer att bli får framti-den utvisa men att museer måste hitta nya vägar till sin publik är uppenbart.

För att hänga med i den digitaliserade eran börjar allt fler museer att överföra delar av sina utställningar till den virtuella världen. Tekniska Museet är ett av dem. Nyligen genomförde de ett projekt där man med hjälp av studenter scannade in sina utställningsföremål.

– Vi vill göra dem tillgängliga för vem som helst. Man ska kunna ladda ner, dela fritt, skriva ut i en 3d-skrivare och använda säger Anna-Ka-rin Nilsson Stål, kurator vid Tekniska museet.

Ett forskningsprojektModellerna har nu scannats in som en del av ett digitaliserings- och forskningsprojektet som Tek-niska museet driver tillsammans med Umeå uni-versitet. Studenter från området 3d-teknik vid

FOTO

N: D

AGM

AR

 ZIT

KOVA

Modellerna har nu skannats in som en del av ett digitaliserings- och forskningsprojektet som Tekniska museet driver tillsammans med Umeå universitet. Studenter från området 3d-teknik vid Xenter i Botkyrka, Fredrik Olsson och Kevin Karlsson genomförde arbetet.

Digitaliseringen ökar tillgängligheten till museets samlingar.”

Automation # 6:2017 21

Xenter i Botkyrka, Fredrik Olsson och Kevin Karlsson genomförde arbetet. 3d-scanning var en del av Tekniska museets publika verksamhet i utställningen om Christopher Polhem.

– Digitaliseringen ökar tillgängligheten till museets samlingar så att alla som är intresserade får tillgång till dem helt oberoende av var man bor. Alla som vill kan se och använda modeller-na. Vi vill utvinna ny kunskap ur Polhems be-römda mekaniska alfabet och använda den återi-gen i pedagogiskt syfte. Precis så som det var tänkt från början. Vi vill helt enkelt att Polhems modeller inspirerar en ny generation av innova-törer, säger Anna-Karin Nilsson Stål.

Christopher Polhem föddes för drygt 350 år sedan (1661-1751) och var en stor visionär med storslagna planer för att göra Sverige till ett mo-dernt industrisamhälle. Han brann för pedagogik och var övertygad om att teori och praktik måste förenas. Hans modeller var helt och hållet gjorda för pedagogiska ändamål. Hans konstruktioner påminner mycket om dagens tänkande med standardiserad legotillverknig med tydliga, av-gränsade produktionsavsnitt i massupplagor.

Polhems mekaniska alfabet bestod initialt av 31 modeller i trä som illustrerade fysikens och mekanikens grundprinciper. Samlingen skapa-des under åren före 1700 som ett hjälpmedel i

undervisningen vid det så kallade Laboratorium mechanicum som Polhem startat – först i Stock-holm 1697, sedan i Falun och slutligen i Stjärn-sund. Efter Polhems död kom samlingen att ingå i Kungliga modellkammaren, samt i kths före-gångare, Teknologiska institutet.

Under årens lopp utvidgades och byggdes det mekaniska alfabetet ut. 1925 deponerades det av kth till det nystartade Tekniska Museet. Idag ut-görs samlingen i sin helhet av 424 modeller från olika tidsperioder.

Fyller en ny funktionNär alfabetet förpassades till ett museum fick det en annan pedagogisk funktion – det skulle inte längre bara illustrera fysikens lagar utan även his-toriska förhållanden.

– En av tankarna bakom projektet med 3d- inscanning är att undersöka om de pedagogiska uppgifterna kan återskapas. Den digitala utveck-lingen ger nya möjligheter att förstå äldre tiders tekniska pedagogik. Man undersöker även ”ma-terialitetens” betydelse i den digitala världen. Ambitionen är att 3d-scanna hela Polhems me-kaniska alfabet och göra det möjligt att skriva ut modellerna. Så kan rörelseomvandlingar stude-ras och återuppbyggas av den nya generationen.

Dagmar Zitkova

Anna-Karin Nilsson Stål visar att man kan skriva ut en bokstav ur Polhems me-kaniska alfabet i en vanlig, enkel 3d-skrivare.

– Det funkar bra i plast, men det hade säkert varit mycket bättre att kunna skriva ut den i trä, då hade den också fungerat mycket smidigare.

Digitali-sering

av Polhems alfabet har flera 0lika syf-ten. Bland annat undersöker man ”materialitetens” betydelse i den digitala världen.”