Kalkylarbete för byggnadsprojekt med Vico Office823774/FULLTEXT01.pdf · This thesis demonstrates the advantages of 5D BIM, but at the same time it requires an initiative of the

AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik

Kalkylarbete för byggnadsprojekt med Vico Office

För- och nackdelar med 5D BIM

Khazan Dilan och Susanna Elewi

juni 2015

Examensarbete, Grundnivå (högskoleexamen), 15 hp Byggnadsteknik

Byggnadsingenjörsprogrammet med inriktning arkitektur och miljö Examensarbete för byggnadsingenjörsprogrammet

Handledare: Åsa Karlsson Examinator: Jan Akander

Sammanfattning Building Information Model/Modeling/Management (BIM) är ett verktyg som ger

möjlighet till effektivare arbetsmetoder. Med BIM sparas tid och pengar samtidigt som

möjligheterna till visualisering finns. Denna arbetsmetod grundar sig på en 3D-modell,

sedan kopplas en fjärde- och femte dimension till. 5D-modellering innebär ett

kalkylprogram som skapar kostnadskalkyler utifrån 3D-modellen. Detta ger möjligheter

till att utföra kalkyler under tidiga skeden i projekten.

I dagsläget utförs kalkyler manuellt och bidrar inte till den utveckling som

byggbranschen kräver. För att undersöka fördelarna med 5D BIM bör en jämförelse

göras med den traditionella kalkyleringsmetoden. Syftet med detta arbete är att studera

för- och nackdelar för respektive mängdavtagningsmetod genom en litteraturstudie och

genom en fallstudie med genomförandet av en 5D BIM kalkyl.

De forskningsfrågor som undersöks i detta examensarbete lyder på följande sätt:

• Hur tillförlitlig är mängdavtagning med hjälp av Vico Office till skillnad från

traditionell mängdavtagning?

• Vad krävs av en BIM-modell för att utföra en mängdavtagning i Vico Office?

För att skapa kalkyler manuellt utförs mängdförteckningar med recept för varje

byggnadsdel och sedan används prislistor från receptdatabaser. Med 5D BIM kopplas

ett kalkylprogram till BIM-modellen som alstrar prislistor och kalkyler för varje

byggnadsdel. För komponenter skapas kalkylposter som innehåller rätt mängd

information, och kopplas därefter till den rätta byggnadsdelen. Vico Office är ett

program som ger möjligheter till att importera 3D-modeller från CAD-verktyg för att

sedan utföra tidsplaner och kalkyler.

Vico Office ger många fördelar till skillnad från det manuella kalkylarbetet i bland

annat tid och kostnad. Den är lätt att hantera och bidrar till utvecklingen med BIM.

Dessutom bidrar den till en ökad kommunikation mellan aktörerna som gör det enklare

att hantera förseningar. Samtidigt kräver programmet ny kunskap. Det manuella

kalkylarbetet ger osäkra kalkyler och risken för mätfel finns. För att utföra en komplett

mängdavtagning i Vico Office krävs konstruktions- och arkitektmodell. Det är också

viktigt att litterera i modellen innan den importeras till Vico Office.

Vico Office ger mera BIM, och det är enklare att utföra en mängdavtagning eftersom

alla verktyg finns på en och samma plats. Det går inte att fastställa att Vico Office är

tillförlitlig eftersom arkitektsmodellen saknades i denna studie.

Detta arbete påvisar fördelarna med 5D BIM, men samtidigt krävs det ett initiativ av

företagen att implementera systemet. Denna övergång från manuellt kalkylarbete till 5D

BIM kan vara komplicerad eftersom den kräver tid och kunskap.

Nyckelord: 5D BIM, Vico Office, Kalkyl, Mängdavtagning

Abstract Building Information Model/Modeling/Management (BIM) is a tool that allows for

efficient working methods. BIM saves time and money while providing the potential for

visualization. This method of working is based on a 3D-model, and then a fourth and

fifth dimension are connected. 5D modeling means that a spreadsheet creates cost

estimates based on the 3D model. This provides opportunities to carry out calculations

in the early stages of the projects.

Calculations are currently performed manually and do not contribute to the development

that the construction industry requires. To examine the efficiency of 5D BIM, a

comparison should be made with the traditional calculation method. The purpose of this

study is to propose a more reliable quantity takeoff and to study the advantages and

disadvantages of each method.

The research questions to be studied in this thesis read as follows:

• How reliable is quantity takeoff with the help of Vico Office in contrast to

traditional quantity takeoff?

• What is required of a BIM model to perform a quantity takeoff in Vico Office?

To create calculations manually, bills of quantities are performed with recipes for each

building component and then price lists from recipe databases are used. With the 5D

BIM, a spreadsheet is connected to the BIM model that generates price lists and

calculations for each building component. Spreadsheet entries are created for the

component that contain the right amount of information, that is then connected to the

correct building component. Vico Office is a program that provides opportunities to

import 3D models from CAD tools to then carry out timetables and calculations.

Vico Office offers many advantages in contrast to the manual spreadsheet work in,

among other things, time and cost. It is easy to handle and contributes to the

development of BIM. It also contributes to increased communication between

participants that makes it easier to handle delays. At the same time, the program needs

new knowledge. The manual spreadsheet work gives uncertain calculations and the risk

of measurement errors exist.

To perform a complete quantity takeoff in Vico Office an architectural model and a

construction model is required. It is also important to name the components in the

model before it is imported to Vico Office. Vico Office gives more BIM, and it is easier

to perform a quantity takeoff because all the tools are in one place. It is not possible to

determine that it is actually more efficient with Vico Office because the building model

was lacking in this study.

This thesis demonstrates the advantages of 5D BIM, but at the same time it requires an

initiative of the companies to implement the system. This transition from manual

spreadsheet work to 5D BIM can be complicated because it requires time and

knowledge.

Keywords: 5D BIM, Vico Office, Cost, Quantity Takeoff

Förord Examensarbetet på 15 högskolepoäng för byggnadsingenjörsprogrammet med inriktning

arkitektur och miljö, vid Högskolan i Gävle, har utförts under 10 veckor. Arbetet som

jämför traditionellt kalkylarbete med kalkylarbete i ett BIM-baserat program, är utfört i

ett samarbete mellan Högskolan i Gävle och WSP Group.

Ett stort tack riktas till handledaren på WSP, Alexander Öbrink, och handledaren på

Högskolan i Gävle, Åsa Karlsson. Tack för all hjälp och stöd under arbetets gång.

Vi vill också rikta tacksamhet mot Johan Carlsson, avdelningschef, som gav oss

möjligheten att utföra examensarbetet hos WSP.

Ett speciellt tack till dessa personer för deras engagemang och för att de har

tillhandahållit oss med material.

Emanuel Martinell

Maria Älfblom

Patrik Mälarholm

Gävle, juni 2015

Khazan Dilan & Susanna Elewi

Förkortningar 2D Tvådimensionell, vilket betyder att ett objekt eller en

matematisk figur har två dimensioner, som har en höjd och

bredd

3D Tredimensionell, vilket betyder att ett objekt eller en

matematisk figur har tre dimensioner, som har en höjd, bredd

och ett djup

4D 3D-CAD integrerad med tidplan

5D 3D-CAD integrerad med kostnadskalkyler och tidplan

5D BIM Fem-dimensionell Computer Aided Design

A-ritningar Arkitektens ritningar, inkluderar sammanställnings-,

uppställnings-, och detaljritningar för en byggnad.

K-ritningar Konstruktionsritningar, inkluderar måttsatta stomritningar,

stomkompletteringsritningar och armeringsritningar.

CAD Computer Aided Design

IFC Industry Foundation Classes, ett standardiserat filformat som

kan läsas av de flesta program.

Innehållsförteckning 1 Inledning ................................................................................................................ 1

1.1 Bakgrund ..................................................................................................................... 1 1.2 Problemformulering .................................................................................................... 2 1.3 Syfte och mål ............................................................................................................... 3 1.4 Forskningsfrågor .......................................................................................................... 3

2 Teori ....................................................................................................................... 4 2.1 Varför BIM? ................................................................................................................. 4 2.2 Arbetsgång för det traditionella kalkylarbetet ............................................................. 5

2.2.1 Anbudskalkyl och produktionskalkyl ........................................................................... 5 2.3 Arbetsgång för kalkylarbetet med BIM ........................................................................ 6

2.3.1 Koppling mellan 3D-‐modell och kalkyl ........................................................................ 7 2.4 Vico Office ................................................................................................................... 8

2.4.1 Moduler i Vico Office ................................................................................................... 9

3 Metod .................................................................................................................. 16 3.1 Forskningsmetod ....................................................................................................... 16 3.2 Kalkyleringsmetod ..................................................................................................... 16 3.3 Metod för jämförelse ................................................................................................. 16 3.4 Datainsamling ............................................................................................................ 16

3.4.1 Litteraturstudie .......................................................................................................... 16 3.5 Resultatets trovärdighet ............................................................................................ 17

4 Genomförande ..................................................................................................... 19

5 Resultat ................................................................................................................ 21 5.1 För-‐ och nackdelar med respektive kalkyleringsmetod ............................................... 21 5.2 Kalkylresultat ............................................................................................................. 22

6 Diskussion ............................................................................................................ 24 6.1 Fördelarna med Vico Office ........................................................................................ 24 6.2 Felkällor på kalkylerna ............................................................................................... 25 6.3 Fortsatta studier ........................................................................................................ 25

7 Slutsats ................................................................................................................. 27

8 Referenslista ......................................................................................................... 28

Bilagor ..................................................................................................................... 31 Bilaga A – Tillvägagångsätt för input av modell ................................................................ 31

1

1 Inledning Detta kapitel redogör för bakgrunden till arbetet med problemformulering, syfte och mål och

forskningsfrågor.

1.1 Bakgrund Building Information Model/Modeling/Management (BIM) har växt hastigt inom

byggindustrin och fortsätter att växa. BIM är ett verktyg som ger förutsättningar för

effektivare projekt (Smith, 2014). Fördelarna med BIM är sparandet av både tid och pengar,

det är också enklare att se en 3D-modell istället för att visualisera en 2D-modell (Fazli, Fathi

& Enferati, 2014). BIM utgår från en 3D-modell som kompletteras med en fjärde dimension

(4D) som är tiden och en femte dimension (5D) som är ekonomin (www.tyrens.se/). 5D-

modellering innebär att ekonomin kopplas till en BIM-modell, t.ex. ett kalkylprogram som

alstrar kostnadskalkyler och priser för byggnadsdelarna. Denna koppling bidrar till en bättre

kontroll av byggkostnaderna under ett tidigt skede. (Man, 2007).

Migilinskas, Popov, Juocevicius och Ustinovichius (2013) poängterar att implementering av

BIM-tekniken har bidragit till, bland annat, ett förbättrat samarbete mellan aktörerna och

mindre kollisioner under arbetsprocessen. Detta har hindrat upprepade arbeten och

korrigeringar. Det är tydligt att utvecklingen av BIM har bidragit till ett effektivare byggande

som har gynnat företag. De underlag som krävs för att genomföra BIM-projekt har funnits ett

tag, problemet har dock legat i att byggbranschen har varit sena med att ta upp denna nya

teknik och göra den användbar (Smith, 2014). Enligt Eadie, Browne, Odeyinka, McKeown

och McNiff (2013) kräver BIM investering i både pengar och utbildning.

I dagsläget sker kalkylarbetet oftast manuellt trots att tekniken har integrerats inom området.

Enligt Nordstrand (2008) är kalkylarbetet tidskrävande. Mängdberäkningen och kalkylen

brukar oftast skickas vidare till konsulter som i de flesta fallen överskattar kostnaderna vilket

ökar avfallet i produktionen. Mängdavtagningen räknas oftast manuellt. Kalkylatorn utför sina

beräkningar på basis utifrån 2D-ritningar vilket bidrar till en långdragen process. Risken för

mätfel kommer alltid att vara aktuell och är ingenting som går att undvika. Eftersom kalkylen

är ett viktigt underlag för beställaren vad gäller beslut, finns behovet att genomföra den

noggrant i ett tidigt skede.

2

Det är viktigt för beställaren att veta vilka alternativ som finns för att kunna jämföra resultatet

från kostnadskalkylerna. Detta stöd kan en noggrann utförd kalkyl ge. BIM kan påskynda

processen och minska felkällorna, vilket resulterar i en mer detaljerad kalkyl. (Ottosson,

2009). Med hjälp av Vico Office finns möjligheter till att utföra mängdavtagning och

kalkylering på 3D-modeller. Det är ett integrerat system uppdelat i olika moduler som gör det

möjligt att importera filer från exempelvis Revit Architecture. (www.vicosoftware.se).

WSP är ett företag som har ett intresse för de nya möjligheterna som BIM erbjuder. Det är

viktigt för WSP att integrera ett nytt arbetssätt och använda sig av kompletta BIM-processer.

(WSP, 2012). Verksamhetsvecklingen kommer då bidra till en mer lönsam och felfri process.

Med processer menas de sammanlänkande aktiviteter som ger värde till någon/något (Larsson

& Ljungberg, 2012), se Bild 1. Det är viktigt för WSP att vid överlämning av projekt till nästa

konsult minska riskerna för tidsfördröjning och missförstånd.

Bild 1. Förklaring av process.

Källa: www.vgregion.se

1.2 Problemformulering Byggbranschen behöver effektivare arbetsmetoder, och BIM kan bidra till den effektivisering

som krävs. Dagens kalkylarbete leder till att BIM-processer inte kan fullföljas hela vägen på

grund av att mängdavtagningen utförs manuellt. För att studera fördelarna med 5D BIM i

förhållande till den traditionella kalkyleringsmetoden bör en jämförelse utföras.

3

1.3 Syfte och mål Syftet med detta examensarbete är att studera för- och nackdelar för respektive

mängdavtagningsmetod genom en litteraturstudie. Målet är att påvisa om 5D BIM's fördelar

överensstämmer med det som framgår ur litteraturstudien genom att använda ett sådant

kalkylprogram.

1.4 Forskningsfrågor

• Hur tillförlitlig är mängdavtagning med hjälp av Vico Office till skillnad från

traditionell mängdavtagning?

• Vad krävs av en BIM-modell för att utföra en mängdavtagning i Vico Office?

4

2 Teori Detta kapitel redogör för BIM, kalkylarbetet traditionellt och med hjälp av 5D BIM.

2.1 Varför BIM? BIM är en snabbväxande arbetsmetod inom byggbranschen (Chien, Wu & Huang, 2014). Med

hjälp av BIM är det möjligt att identifiera och kontrollera felkällor som uppstår i projekten

(Ding, Zhou & Akinci, 2014). Företagen får därför bättre kontroll på projektets alla delar.

BIM ökar möjligheten till samordning i projekt och samarbetet förenklas, vilket bidrar till att

modellerna blir lättillgängliga för många. Istället för att utföra ritningar i 2D kan byggnader

visuellt modelleras utifrån digitaliserande komponenter. Exempel på dessa komponenter kan

vara fönster, tak och dörrar. Eftersom all information är lagrad i modellen som exempelvis

längder och volymer, är ändringarna enkla att utföra och uppdateras automatiskt, vilket är

både produktivt och tidsbesparande, se Bild 2. (Bengtsson & Jauernig, 2008).

Bild 2. Fördelning över effektiviteten med BIM jämfört med 2D CAD.

Källa: http://www.graphisoft.com/archicad/open_bim/about_bim/.

5

Det är viktigt att få en uppfattning om projektets totala kostnadsbelopp, och om utfallet är

inom budgeten. En kontroll av kostnaderna i ett tidigt skede ger möjligheten att finna

besparingar från många håll, bland annat i material och verktyg. Syftet med att utföra kalkyler

under ett tidigt skede kan vara att klargöra om beställaren har råd, att utföra längre tidsplaner

och att underlag för anbud kan tas fram. (Hanson, Olander & Persson, 2009).

2.2 Arbetsgång för det traditionella kalkylarbetet För att skapa kalkyler krävs anbudshandlingar som innehåller ritningar och beskrivningar.

Handlingarna är i de flesta fall i digitalform men kan också levereras i pappersformat. Ur

anbudshandlingarna skapas mängdförteckningar där recept finns för varje byggnadsdel.

Recepten kan anpassas beroende på projekt eller så kan nya recept skapas och sparas till

framtida projekt. Kalkylatorn använder sig av prislistor där priserna för mängderna finns

enligt avtal och från receptdatabaser. (Hansson m.fl., 2011).

2.2.1 Anbudskalkyl och produktionskalkyl

Kalkylatorn kan göra två olika kalkyler, anbudskalkyl och produktionskalkyl.

Anbudskalkylen görs tidigt i byggskedet och därför är det viktigt att i ett tidigt skede veta vad

det kostar att uppföra en sådan byggnad. Detta innebär att kalkylatorn bör ha goda

erfarenheter. Anbudskalkylen är en primär grund för produktionskostnaderna där mängderna

baseras på uppmätning från skisser. Förutom de direkta kostnaderna måste också indirekta

kostnader beräknas som exempelvis underhåll av byggnaden. Summan resulterar i ett

anbudspris vilket innebär kostnaden för att genomföra projektet. Anbudskalkylen brukar ligga

till grund för produktionskalkylen men det krävs ändå arbete som exempelvis omsortering av

kalkylposterna. Denna kalkyl ger oftast en felmarginal på ±10-15 %. (Hanson m.fl., 2009).

När det är dags för byggstart kan en produktionskalkyl uppföras. Från att anbudskalkylen har

gjorts fram tills det är dags att uppföra produktionskalkylen kan det ha uppstått förändringar i

arbetsmetoderna men också de resurser som funnits. De ändringarna kan påverka summan

vilket innebär att de måste rättas till, för att det ska stämma överens med verkligheten.

Görs inte detta kan inte en jämförelse göras mellan de verkliga kostnaderna och vad

slutsumman blev från kalkylen. Felmarginalen på produktionskalkylen minskar till ± 5-8 %.

(Hanson m.fl., 2009).

6

Det negativa med denna metod är att kalkylatorerna tyder anbudshandlingarna på olika sätt.

Det finns ingen mall att gå efter för att kontrollera mängdavtagningen och det finns inget sätt

att ta reda på vilka kostnader som inte har sin grund i mängdavtagningen. Trots detta blir

kalkylerna korrekta eftersom kalkylatorerna har erfarenheter och gör sitt arbete detaljerat. Det

positiva är att de kan ta hjälp från tidigare projekt. (Dharsana, 2011). En förenklad modell för

hur det traditionella kalkylarbetet utformas visas i Bild 3. Den färdigställda kalkylen kan

därefter ge upphov till skapandet av tidsplaner, när material ska köpas in och projektmöten

där avstämningar sker.

Bild 3. Arbetsåtgång för det traditionella kalkylarbetet.

Källa: www.vicosoftware.se.

2.3 Arbetsgång för kalkylarbetet med BIM Den femte dimensionen av BIM är när kostnadsstyrningen kopplas till en 3D-modell

(Bengtsson & Jauernig, 2008). Idealet är att kalkyler ska skapas automatiskt utifrån databaser

fyllda med relevant och korrekt information (Volk, Stengel & Schultmann, 2013). Idag

utnyttjas 5D BIM inom produktionsplanering av aktörer som exempelvis

byggnadsentreprenörer. Dessa aktörer gör stora besparingar på kostnader genom att lägga

fokus på analyser och vara tids- och kostnadseffektiva (www.vicosoftware.se).

I dagsläget görs detaljerade kalkyler i de senare skedena i projekten när valen är fastställda.

Om 5D integreras med BIM i ett tidigare skede, skulle beställarna kunna ha mer inverkan på

alla val som förekommer. (Bengtsson & Jauernig, 2008).

Fördelen med användning av BIM är att flera aktörer kan arbeta med modellen genom en

gemensam databas. Informationen från modellen kan då enklare förflyttas mellan olika

program.

7

Det innebär att alla aktörer som arbetar med projektet alltid har den senaste versionen. Det är

därmed samma information som alla använder, t.ex. kostnader för vissa material. (Ashcraft,

2006).

2.3.1 Koppling mellan 3D-‐modell och kalkyl

Precis som tidigare nämnts kopplas ekonomin till BIM-modellen. Denna koppling kan vara

kalkylprogram som alstrar olika sorters kalkyler och prislistor för respektive byggnadsdel. Ur

varje komponent som finns i modellen kan kalkylposter skapas. Den kalkylposten innehåller

rätt information vad gäller mängden kopplad till den specifika byggnadsdelen. På så vis kan

en kalkyl ständigt uppdateras utifrån 3D-modellen vilket gör att totalsumman kan tas fram.

Kalkylatorn ska ordna BIM-modellen som en kostnadshierarki, t.ex. genom att gruppera alla

komponenter av samma klass. De här komponenterna ska i sin tur grupperas till recept som

sedan transfereras till ett kalkylsystem. I kalkylsystemet ska de därefter kategoriseras och

tilldelas en receptkod. Varje byggnadsdel delas upp och ordnas i en hierarkisk modell som ska

visa lägen i byggnaden, se Bild 4. (Man, 2007).

Bild 4. Exempel på hur en pelare mängdas med 5D BIM.


8

2.4 Vico Office Vico är en förkortning av Virtual Construction, virtuellt byggande. Det är ett integrerat

program med 2D, 3D, 4D och 5D BIM i ett och samma gränssnitt. Systemet ger möjligheter

till att bättre kunna visualisera, analysera och optimera byggprojekt. Vico Office är en

plattform som har skapats för att förändra byggprojekt genom att förbättra kommunikationen

bland de berörda aktörerna. Det är ett system som är anpassat till alla som samarbetar i ett

byggprojekt, allt från byggentreprenörer, beställare, projektledare till projektörer. Denna

plattform sammanbinder alla de olika verktyg som tidigare använts, i ett enda program, se

Bild 5. (www.vicosoftware.se).

Bild 5. Arbetsgången i Vico Office.


Det är Vico Software som ligger bakom utvecklingen av Vico Office som är en modulbaserad

plattformsneutral lösning, som rationaliserar byggprojekt. 3D-modeller importeras i systemet

från olika CAD- verktyg (ArchiCad, Tekla, Revit) och kompletteras sedan med tid (4D) och

kostnader (5D). Det går också att hämta in filer från IFC, som är ett standardiserat filformat

som kan läsas av de flesta programvaror. Förutom 3D-modellen som alltid finns tillgänglig

för analys kan även ytterligare information som inte finns i modellen tillföras som till

exempel manuella mängder. Dessutom underlättar systemet det fria arbetet av

kollisionskontroller, platsindelning och dokumenthantering (Vico Office 5D, u.å.).

9

2.4.1 Moduler i Vico Office

De moduler som ingår i Vico Office visas i Bild 6.

Bild 6. Moduler i Vico Office.

10

Vico Office Client (projekthantering) är kärnpunkten i hela programmet och ger användaren

möjligheten att arbeta med de övriga modulerna, se Bild 7. Här går det att importera in

modeller från bland annat ArchiCAD och Revit Architecture.

Bild 7. Vico Office Client.


Constructability Manager (kollisioner) gör det möjligt att utföra kollisionskontroller som

minskar produktionsfelen, se Bild 8. Det går att välja ut de elementen för kontroller genom att

filtrera. Därefter kan rapporter skapas och sparas i flera format, t.ex. i PDF eller Excel.

11

Bild 8. Vico Constructability Manager.


Document Controller (dokumentanalyser) gör det möjligt att importera ritningar till Vico

Office och jämföra de med varandra i både 2D och 3D, se Bild 9.

Bild 9. Vico Document Controller.


12

LBS Manager (valfri platsindelning) gör det möjligt att skapa platsindelningar för att få t.ex.

mängder per plats, se Bild 10. I verktyget skapas även en platsindelad kalkyl automatiskt.

Bild 10. Vico LBS Manager.


Take-off Manager (mängdavtagning i 3D) gör det möjligt att beräkna mängder från 3D-

modeller som underlättar för bland annat tidsplaner och inköp, se Bild 11. Det går att mängda

på olika sätt t.ex. 2D mängdavtagning från PDF-filer eller automatiska mängder från 3D-

modellen.

13

Bild 11. Vico Takeoff Manager.


Vico Cost Planner (kalkyl i 3D) är ett förenklat kalkylverktyg i Vico Office och består av

funktioner som krävs för att skapa en komplett kalkyl, se Bild 12. Med Vico Cost Planner är

det möjligt att utforma kalkyler, producera nya recept eller dra in, hämta information från

referensprojekt, utföra komplexa beräkningar med mängderna och använda sig av påslag.

14

Bild 12. Vico Cost Planner.


Schedule Planner (tidsplanering) är ett verktyg som gör det möjligt att utföra tidsplaner, se

Bild 13. Den går även att använda utan 3D-modeller om detta föredras istället.

Bild 13. Vico Schedule Planner.


15

Production Controller (uppföljning) gör det möjligt att följa upp projekt, utföra inköpsplaner,

rapportera mängder per plats och resurser per plats, se Bild 14.

Bild 14. Vico Production Controller.


16

3 Metod Detta kapitel redogör för studiens metod där forskningsmetod, kalkyleringsmetod,

jämförelsemetod, datainsamling och resultatets trovärdighet kommer att behandlas.

3.1 Forskningsmetod Denna typ av undersökning tillhör en jämförande studie som även kallas för komparativ

metod. Metoden går ut på att studera och analysera skillnader och likheter av t.ex. olika fall,

kategorier eller facktermer. (Dysthe, Hertzberg & Hoel, 2011).

3.2 Kalkyleringsmetod För att utföra en mängdavtagning på ett 5D BIM program användes Vico Office. Valet av

programvara grundar sig på förslag från en kontaktperson på PEAB Bygg. Dessutom var Vico

Office på svenska och erbjöd gratis licens till studenter. För att använda programmet ansöktes

det om licens. För att få kunskap om användning av Vico Office köptes kursmaterial från

hemsidan. Kursmaterialen består av inspelningar som redogör för hur mängdavtagning och

kalkylering utformas i programmet. För att utföra en fullständig mängdavtagning behövdes

input av både arkitektmodell och konstruktionsmodell till Vico Office.

3.3 Metod för jämförelse För att jämföra två olika kalkyleringsmetoder utgicks det från hur enkelt programmet var att

lära sig, eftersom en implementering avVico Office då skulle vara relativ enkel. Det utgicks

också från om kalkylen skulle stämma med den traditionella. Det innebar att samma

detaljeringsgrad som för den traditionella beräkningen även kunde uppnås med den nya

tekniken. Den traditionella kalkylen har utförts av underkonsulter till PEAB Bygg. Dessutom

utreddes för- och nackdelar med respektive arbetsmetod baserad på teorin för att fastställa

vilken som var tillförlitligast. Arbetet utgick från en modell av ett flerbostadshus med

betongstomme.

3.4 Datainsamling

3.4.1 Litteraturstudie

Litteraturstudier har varit ett underlag för denna jämförande studie. Informationssökningen

gjordes via högskolans databaser. Vid sökning efter rapporter och vetenskapliga artiklar

användes Diva portal och Science Direct.

17

De sökorden som användes var ”BIM”, ”BIM and calculating”, ”BIM and project”, ”BIM and

project and calculating”, ”BIM kalkyl”, ”BIM kalkylering” och ”BIM ekonomi”. För

sökresultaten av de olika sökorden se Tabell 1. I Science Direct filtrerades sökresultaten efter

”topics” och årsintervallen 2012-2015. Därefter granskades ”abstract” på de rubriker som

ansågs vara passande. Sökresultaten på Diva portal gav sammanlagt nio stycken rapporter

som granskades genom att sammanfattningarna studerades. Sedan valdes de rapporter som var

relevanta för studien.

Tabell 1. Sökresultat för sökorden.

Sökord Sökresultat på Science Direct Sökresultat på Diva portal BIM 14 301 130 BIM and calculating 1 030 BIM and projekt 3 053 BIM and project and calculating 412 BIM kalkyl 1 BIM kalkylering 1 BIM ekonomi 7

Litteraturstudien som har använts under hela rapporten kommer från böcker, hemsidor,

rapporter och artiklar. Dessutom har kontakt varit aktuell med Vico Office och WSP. Vid

behov av hjälp med programmet och dess moduler har kontakt tagits med Vico Office

support. WSP har bidragit med information om BIM och hur det kan gynna företaget.

3.5 Resultatets trovärdighet Biggam (2008) menar på att reliabilitet beskriver hur trovärdig en metod är; att den kunskap

som framtagits är tillförlitlig. Validitet innebär att värdet på det som ska mätas är relevant till

den insamlade informationen. Litteraturstudierna som gjorts är valida eftersom dessa utgår

från granskade artiklar. Reliabiliteten stärks genom att all informationen refereras, vilket gör

resultatet trovärdigare.

Studien är baserad på ett verktyg som hanterar 5D BIM. Resultatet kan inte påvisa att andra

5D-program har samma styrka, utan resultatet är relevant för den använda programvaran för

det aktuella projektet. Detta arbete blir då inte allmängiltigt eftersom generaliteteten minskar.

18

För att studera huruvida 5D BIM förhåller sig till branschens kalkyleringsmetoder är en

jämförande studie ett bra sätt att utgå från. Denna studie kommer att vara behövlig för att dra

allmängiltiga slutsatser om kalkyler med 5D BIM.

19

4 Genomförande Detta kapitel redogör för studiens tillvägagångsätt med Vico Office och jämförelsen mellan

5D-programmet och den traditionella kalkylen.

Studien inleddes med att samla in information om 5D BIM, samt utföra en litteraturstudie om

traditionellt kalkylarbete och kalkylarbete med BIM. En konstruktionsmodell från ett

färdigställt projekt erhölls från WSP. Projektet var ett flerbostadshus med betongstomme. Det

fanns inte tillgång till en arkitektmodell för det valda projektet, eftersom arkitekten hade

utfört sina ritningar i 2D-format. K-modellen var ritad i Revit och matades in i programmet

Vico Office. Denna input resulterade i en mängdavtagning, se Bilaga A för ett utförligare

tillvägagångssätt. Resultatet av mängdavtagningen från Vico Office jämfördes med den

traditionellt utförda kalkylen för projektet, som erhölls från PEAB. Det var underkonsulter till

PEAB som hade utfört den traditionella kalkylen. Underkonsulterna utgick från samma

underlag som denna studie har, det vill säga konstruktionsmodellen men även

arkitektritningarna i deras fall. Ingen hänsyn har tagits till spill av material under arbetets

gång, vilket betyder att de överskattningar som har gjorts på den traditionella kalkylen har inte

tagits i beaktande. Skillnaden i resultat på kalkylerna ledde fram till en felmarginal.

Fördelarna med Vico Office värderades efteråt, utifrån hur enkelt det var att lära sig

programmet och hur detaljerad mängdavtagningen blev. Under genomförandet av

mängdavtagningen, studerades för- och nackdelarna med Vico Office utifrån teorin. (Bild 15).

20

Bild 15. Arbetsgången i studien.

21

5 Resultat Detta kapitel redogör för fördelar och nackdelar med respektive metod, samt kalkylresultat av

Vico Office och den traditionella kalkylen.

5.1 För- och nackdelar med respektive kalkyleringsmetod För att undersöka hur tillförlitlig Vico Office är krävs det att för- och nackdelar ställs emot

varandra för respektive metod. Denna jämförelse baseras på teorin bakom de båda

arbetssätten som tidigare har beskrivits. Vico Office ger många fler fördelar i förhållande till

det traditionella kalkylarbetet. Samtidigt har programmet sina nackdelar eftersom den kräver

en ny kunskap. Det traditionella kalkylarbetet har många nackdelar på grund av osäkerheten

kring kalkylerna, och att risken för mätfel är höga. Det positiva med denna metod är att

kalkylatorerna kan använda sig av tidigare använda projekt, men då krävs det att de är erfarna.

Se Tabell 2.

22

Tabell 2. Kriterier av för- och nackdelar med de båda metoderna.

Kriterier av för- och nackdelar:

Vico Office Traditionellt kalkylarbete

Lätthanterligt Ja, med utbildning Nej, kräver erfarenhet Referensprojekt kan användas

Ja Ja

Bidrar till utveckling Ja, bidrar till BIM-användandet

Nej, ett gammalt arbetssätt

Sätter krav på 3D-modeller

Ja, 3D-modellen ligger till grund för kalkylerna

Nej, endast 2D-ritningar krävs

Kalkyler kan utföras tidigt

Ja Ja, men osäkra kalkyler

Detaljerade kalkyler Ja, under tidiga skeden också

Ja, under senare skeden

Mindre produktionsfel Ja, korrekta mängder och säkrare kalkyler

Nej, mer material går åt eftersom mängdavtagning inte är helt korrekt

Mindre kommunikationsproblem

Ja, alla har tillgång till modellen och uppdaterad information

Nej, informationen kring projekten är inte samlade

Svårt för nybörjare Ja Ja Utbildning är kostsamt Ja, skickas på utbildning Ja, kräver inlärningstid Nytt tankesätt Ja, eftersom det är ett nytt

arbetssätt Nej

Detaljrika modeller krävs Ja, kalkylerna kräver det Nej, inga modeller används

Risk för mätfel Nej, mängderna skapas från modellen

Ja, osäkra mätningsverktyg

Erfarenhet krävs sedan tidigare

Nej Ja, eftersom det är manuellt arbete

Dubbelarbete Nej, alla förändringar uppdateras i modellen

Ja, ritningarna kan behöva göras om

Risk för missförstånd Nej, all information finns i modellen

Ja, projektens aktörer arbetar enskilt

Kalkylerna utformas olika beroende på vem som räknar

Nej, kalkylerna baseras på modellens komponenter

Ja, kalkylatorer mäter olika beroende på mätverktyg

5.2 Kalkylresultat Resultatet i Vico Office gav en slutsumma på 10 126 397 kr (Tabell 3), denna summa är

baserad på de byggnadsdelar som ingick i konstruktionsmodellen. Den traditionella kalkylen

gav en kostnad på 10 345 184 kr (Tabell 4).

23

Skillnaden mellan kalkylerna ligger på ca 200 000 kr vilket ger en felmarginal på 2 %, som

ligger inom toleransangivelsen enligt Hanson m.fl., (2009).

Tabell 3. Resultat av K-modell i Vico Office.

Beskrivningar Mängd Enhet Enhetspris (kr/mängd)

Resultat (kr)

Stomväggar 183,99 m2 1 853,99 341 116 Trapphusvägg 506,56 m2 54 27 354 Alla bjälklag 5 107,3 m2 1 647,15 8 412 489 Hissbotten 66,01 m2 307,16 20 276 Pålsula BTG 14 st. 1 090,76 15 271 Pålsula 1 1 st. 2 181,32 2 181 Pålsula 2 2 st. 3 926,74 7 855 Pålar cirkulär 12 m - Balkong 54 st. 10 920 589 680 Tak 46 m2 - Fotplåt 1 007,67 m2 251,71 253 641 Råspont 1 529,13 m2 58,08 88 812 Fundament BTG

244,01 m 136,4 33 283

Balk-trä 188 m 70,64 13 280 VKR 480 m 669 321 120 SUMMA: 10 126 397

Tabell 4. Resultat av K-modell med traditionell metod.

Beskrivningar Resultat(kr) Stomväggar 341 134 Trapphusvägg 27 300 Alla bjälklag 8 412 428 Hissbotten 20 273 Pålsula BTG 15 271 Pålsula 1 2 182 Pålsula 2 7 853 Pålar cirkulär stål 321 120 Balkong 589 980 Tak 0 Fotplåt 151 150 Råspont 88 812 Fundament BTG 33 282 Balk trä 13 279 VKR 321 120

SUMMA: 10 345 184

24

6 Diskussion Detta kapitel redogör för diskussionen kring resultatet.

6.1 Fördelarna med Vico Office Integrerade 5D-system som ger fördelar i både tid och kostnad bör vara en viktig del av

företagens arbetsmetoder. Det kan finnas flera orsaker till att implementeringen av 5D BIM

går långsamt framåt. Det krävs bland annat en ny arbetsmetod som tar tid att bygga upp, på

grund av att personalen ska skickas på utbildning och arbetssättet skiljer sig från tidigare sätt.

Att 5D BIM inte slår igenom kraftigare skulle kunna vara en generationsfråga på grund av att

den äldre personalen inte vill digitalisera sina kunskaper och riskera att bli arbetslösa.

Samtidigt påpekas att utbildning inom området går att genomföra inom en rimlig tid eftersom

författarna av denna rapport har gjort detta på egen hand inom examensarbetets tidsram.

Vico Office påvisade att den har de egenskaper som krävs för ett 5D BIM system. Men det

finns uppenbarligen förbättringar som programmet kan genomgå. Ett exempel på förbättring

är att modellen ska kunna uppdateras automatiskt när en ändring görs i den, utan att behöva

importera modellen återigen till Vico Office.

Eftersom företag inte implementerar 5D BIM är det svårt att utveckla Vico Office som ett

system. Om företag skulle implementera Vico Office i sina projekt, skulle det vara enklare att

finna förbättringar till programmet och projekten skulle kunna flyta på smidigare.

Programmet ställer krav på projektören att modellera detaljrikt för att det ska fungera korrekt i

5D-systemet. Detta för med sig att arbetet för arkitekterna och projektörerna ökar eftersom de

måste införa arbetsmetoden och den nya tekniken. Det vill säga att dessa aktörer ska installera

programvaran, utbilda personal och samtidigt behärska 5D BIM. När de har utökat sina

kunskapsområden och kompetenser kan en aktör kan ta på sig flera arbetsuppgifter, vilket

leder till ett produktivare arbete.

För att producera och bidra med bättre arbete är det viktigt att ligga i framkant och presentera

tekniken för beställare. För beställarna bidrar Vico Office till att kalkyler kan utföras under ett

tidigt skede, för att veta huruvida det ryms inom budgeten eller inte. Detta medför att de kan

se fördelarna med det, samtidigt som de kan bidra med förbättringar av systemet från deras

synpunkt.

25

Med Vico Office är det möjligt att minska missförstånd eftersom all information kring

modellen med dess mängder, kalkyler och recept finns på en och samma plats. Detta bidrar till

att aktörerna kan samarbeta bättre och skapa högkvalitativa handlingar.

Ett smidigare sätt att arbeta 5D BIM kan vara om alla aktörer som är inblandade samarbetar

från början. De kan under projektets startmöte bestämma i vilken filformat leveransen ska ske

i, vilket ökar samarbetet eftersom aktörerna arbetar mot samma mål. Eftersom Vico Office

kan hantera IFC-modeller kan projektören välja den programvara som tillämpar sig bäst för

projektet och leverera den i IFC-format till den som ska mängda.

På grund av att vi endast hade tillgång till K-modellen kunde inte vissa moduler i Vico Office

användas, till exempel platsindelningen. Utöver detta är litteran viktig eftersom den ligger till

grund för mängdavtagningen. Om den saknas tar mängdavtagningen längre tid att utföra

eftersom byggnadsdelarna måste littereras och därefter mängdas. När en modell ritas i

exempelvis Revit Architecture indelas och namnges objekt med en typ av parameter, t.ex.

”family” och ”type”. När modellen importeras till Vico Office görs val av de parametrar som

systemet ska utgå ifrån, för att dessa komponenter ska synas i modellen. Detta bör beaktas då

modellen publiceras i Vico Office för att de rätta elementen ska aktiveras.

6.2 Felkällor på kalkylerna Slutsummorna från kalkylerna skiljde sig med ett par procent vilket kan bero på mätfel från

den traditionella kalkylen. Med tanke på att mängdavtagningen har gjorts manuellt kan

mängderna komma ut annorlunda, till skillnad från Vico Office som hämtar sina mängder

automatiskt från modellen. Det är också möjligt att vissa komponenter som inte var

tillgängliga i kalkylen fanns med i modellen, detta kan ha påverkat resultatet.

6.3 Fortsatta studier Förslag till fortsatta studier kring detta område kan bland annat vara att utgå från en A-modell

och sedan utföra en jämförelse mellan 5D kalkylering och traditionell kalkylering. Detta gör

det möjligt att fastställa om det faktiskt är enklare baserat på en komplett modell.

26

Det kan också vara bra att undersöka fördelarna med Vico Office på flera byggnadsprojekt.

Detta ger ett mer trovärdigt resultat av programmets fördelar. Där även uppföljning av

kostnader jämförs efter byggnadernas färdigställande.

För att undersöka mer noggrant varför 5D BIM-tekniken inte används kan det vara bra att ta

reda på risker som beställare, projektörer och arkitekter finner i detta system, och om det finns

någon stor grundorsak till att det inte implementeras.

27

7 Slutsats De åtgärder som krävs av modellen för att den smidigt ska flöda genom Vico Office’s system

är att litterera i modellen innan input till Vico Office. Det krävs både en konstruktions- och

arkitekt-modell för att använda programmet fullt ut. Dessutom är det viktigt med rätt val av

parametrar beroende på vilket program modellen importeras från.

De utmaningar som kan lösas med Vico Office är de tidskrävande processerna och

dubbelarbetena. Dessutom ökar kommunikationen mellan aktörerna vilket gör det enklare att

hantera eventuella förseningar. Samtidigt är det bra att återanvända recepten som har använts i

tidigare projekt, återanvändningen ökar och arbetet kan ske smidigare. Vico Office bidrar

också till en ökad användning av 3D-modeller vilket är viktigt för BIM-flödet.

På grund av att vi inte hade tillgång till en A-modell kan inte vi fastställa alla fördelar med

Vico Office. Men utifrån arbetet kan vi konstatera att Vico ger möjligheten till att använda

BIM och är lätthanterligt med hjälp av kursmaterial och Vico Office’s support. Samtidigt

visar detta ett av problemen med att använda BIM fullt ut. Alla inblandade och alla moment

måste finnas med för att projektet ska vara genomförbart med BIM.

28

8 Referenslista Bengtsson, M & Jauernig, F. (2008). Effektivare kalkylarbete med BIM: En utvärdering av

iLink som kalkylverktyg. Examensarbete, Lunds tekniska högskola, Väg- och vattenbyggnad.

Från

http://www.lth.se/fileadmin/byggnadsekonomi/education/Bengtsson_Jauernig_mbfj081021.p

df

Biggam, J. (2008). Succeeding with your Master’s Dissertation: A step-by-step handbook.

Glasgow: Bell and bain Ltd.

Chien, K., Wu, Z., & Huang, S. (2014). Identifying and assessing critical risk factors for BIM

projects: Empirical study. Automation in Construction, (45), 1–15.

doi.org/10.1016/j.autcon.2014.04.012

Dharsana, A. (2011). Kostnadskalkyler i ett tidigt skede med BIM: Användning av integrerad

5D BIM i byggprocessens tidiga faser. Examensarbete, Luleå tekniska universitet,

Institutionen för samhällsbyggnad. Från http://pure.ltu.se/portal/files/36522252/LTU-EX-

2012-36507996.pdf

Ding, L., Zhou, Y., Akinci, B. (2014). Building Information Modeling (BIM) application

framework: The process of expanding from 3D to computable nD. Automation in

Construction, (46), 82-93. Doi: 10.1016/j.autcon.2014.04.009

Dysthe, O., Hertzberg, F., Hoel, T. (2011). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur AB.

Eadie, R., Browne, M.Odeyinka,H., McKeown, C., & McNiff, S. (2013). BIM

implementation throughout the UK construction project lifecycle: An analysis. Automation in

Construction, (36), 145–151. Doi: 10.1016/j.autcon.2013.09.001

Fazli, A., Fathi, S., Enferati, M. (2014). Appraising effectiveness of Building Information

Management (BIM) in project management. Procedia Technology, (16), 1116-1125. Doi:

10.1016/j.protcy.2014.10.126

29

Hanson, B., Olander S. & Persson M. (2009). Kalkylering vid bygg- och fastighetsutveckling.

AB Svensk Byggtjänst: Lund.

Jongeling, R. (2008). BIM istället för CAD i byggprojekt. Forskningsrapport, Lul eå̊ Tekniska

Universitet. Från http://epubl.luth.se/1402-1528/2008/04/LTU-FR-0804-SE.pdf

Larsson, E & Ljungberg A. (2012). Processbaserad verksamhetsutveckling: Varför-vad-hur.

Studentlitteratur AB: Lund.

Man, M. (2007). BIM och kalkyl: BIM and estimation. Examensarbete, Kungliga tekniska

högskolan, Byggteknik och design. Från http://www.bygganalys.se/Examensarbete_BIM.pdf

Migilinskas, D., Popov, V., Juocevicius, V., & Ustinovichius, L. (2013). The Benefits,

Obstacles and Problems of Practical BIM Implementation- care setting. Procedia

Engineering, (57), 767 – 774. Doi: 10.1016/j.proeng.2013.04.097

Nordstrand, U. (2008). Byggprocessen. Stockholm: Liber AB.

Ottosson, H. (2009). Vad, när, hur och av vem: praktisk projektledning inom bygg-,

anläggnings- och fastighetsbranschen. AB svensk byggtjänst: Värnamo.

Smith, P. (2014). BIM Implementation: Global Strategies. Procedia Engineering, (85), 482-

492. Doi: 10.1016/j.proeng.2014.10.575

Vico Office. (u.å.). Vico Office 5D [Broschyr]. Stockholm. Från

http://vicosoftware.se/sidor/Produkter.aspx

Volk, R., Stengel, J., Schultmann, F. (2013). Building Information Modeling (BIM) for

existing buildings: Literature review and future needs. Automation in Construction, (38), 109-

127. Doi: 10.1016/j.autcon.2013.10.023

Woksepp, S. (2007). Virtual Reality in construction, tools, methods and processes. Doctoral

Thesis, Lul eå̊ Tekniska Universitet. Från http://epubl.ltu.se/1402-1544/2007/49/LTU-DT-

0749-SE.pdf

30

WSP. (2012). Lilla boken om BIM: Så förändras en bransch. Stockholm: WSP Sverige AB.

31

Bilagor Bilaga A – Tillvägagångsätt för input av modell Från Revit Architecture publicerades modellen till Vico Office genom att exportera filen, se

Bild 1. Ett nytt projekt skapades i Vico Office, detta för att kunna importera modellen till

programmet. Där valdes också vilka parametrar man ville utgå ifrån, och i detta fall valdes

”type” och ”family” eftersom modellen hade ritats i Revit.

Bild 1. Modellen publiceras till Vico Office från Revit Architecture.

För att korrekta mängder och kalkyler ska skapas bör en konstruktionsmodell och en

arkitektmodell ligga till grund för detta. Denna studie fick endast utgå från en

konstruktionsmodell eftersom ingen arkitektmodell i 3D var tillgänglig för det aktuella

projektet.

32

I Vico Office aktiverades modellen för att den skulle visualiseras och börja mängdas, se Bild

2. Utifrån modellen som lagts in skapades en mängdlista automatiskt. Vissa byggnadsdelar

behövde kopplas till modellen medan andra redan var kopplade. Kopplingen som saknades

kan bero på att komponenterna inte har littererats i modellen innan input till Vico Office.

Detta för att alla komponenter skulle kunna mängdas och därefter alstra kalkyler.

Bild 2. Modellen aktiverades i Vico Office.

Alla komponenter till modellen listades upp bredvid modellen, se Bild 3. Komponenter med

varningstrianglar undersöktes och ordnades. I vissa fall kan varningstriangeln betyda att en

koppling saknas eller att mängdavtagningen bör ses över.

33

Bild 3. Elementen som ingår i modellen.

Vissa komponenter var kopplade till modellen medan andra inte var det, och då behövdes

dessa kopplas och littereras, se Bild 4.

Bild 4. Två stycken komponenter som inte är kopplade till modellen.

Genom att mäta eller ta ut areor/volymer/längder kunde mängdavtagningen utföras. För att

komma åt de minsta komponenterna för att utföra en mängdavtagning kunde de resterande

komponenterna filtreras bort. För att skapa nya mängder användes ”Ny mängdpost” för de

aktuella elementen, se Bild 5. För varje komponent skapades mängdposter och nya mängder

som sedan beräknades från modellen.

34

Bild 5. En ny mängdpost skapas.

Efter att ha utfört mängdavtagningen gjordes en aktivering av modellen så att en uppdatering

skulle ske, se Bild 6.

Bild 6. Modellen aktiverades för att mängdavtagningen skulle uppdateras.

Documents

Kalkylarbete för byggnadsprojekt med Vico Office823774/FULLTEXT01.pdf · This thesis demonstrates the advantages of 5D BIM, but at the same time it requires an initiative of the