Kommunikationsbeteenden i sin kontext

Alex Pimenta leg.psykolog/organisationskonsultPsykologpartnersalexpimenta@live.comtel: 0709321370

www.psykologpartners.se

SYFTE

Få tillgång till några psykologiska förklaringsmodeller (utifrån KBT) v.g. kommunikationsbeteenden inom kontexter.

1. Att förstå kommunikationsbeteenden i sin kontext via Beteendeanalysen: ABC

2. Att agera på kortsiktiga konsekvenser: Kontroll- och undvikandemodellen

3. Brott i kommunikation via polarisering i beteenden: Polarisering (IBCT)

4. Att påverka kommunikationsbeteenden genom att förstärka nyckelbeteenden: OBM

Vi går igenom ett exempelfall som inspiration inför kommande filminspelning..

ABC-modellen, kommunikationsbeteenden i sin kontext

A B C

Aktiverare (före) Beteende Konsekvens (efter)

ABC (beteendeanalys) är en ögonblicksbild av (kommunikations)beteenden och denomgivning/kontext i vilket det förekommer

ABC ger förståelse för varför vissa beteendenFörekommer, eller varför de inte gör det.

AktiverareA:Varje beteende har en eller flera aktiverare som framkallar beteendet. En aktiverare kan beskrivas som ett slags grundläggande förutsättningar för att beteendet ska bli till, det som föregår beteendet.

Exempel på vanliga aktiverare i organisationer:Visioner, mål, policydokument, riktlinjer, instruktioner, att tala om för människor vad de ska göra, strukturella faktorer, samtalsforum/möten, planering, informella och formella roller.

Aktiverare används flitigt i organisationer men påverkar bara 20 % av beteendet

Konsekvenser

C: Alla beteenden följs av konsekvenser som avgör om beteendet återkommer eller inte. Konsekvenser är de responser som följer på beteendet.

Konsekvenser påverkar 80 % av beteendet

4 typer av konsekvenser och deras effekt på kommunikationsbeteende

BeteendeKommunikations-beteende

Få något du inte vill ha

Förlora något du har och vill ha

Få något du vill ha

Undvika något du inte vill ha

Positiv förstärkning (ex. berättar en rolig historia och får positiv uppmärksamhet). Beteendet ”berätta rolig historia” blir pos.förstärkt.

Negativ förstärkning (ex. ”är tyst under möte” och slipper konfrontation/obekväm diskussion). Beteendet ”vara tyst” blir neg. förstärkt.

Bestraffning”Ställa en fråga” och få en utskällningsom respons.

Utsläckning ”Berätta om något som är känsligt Med någon som brukar lyssna” och få tystnad som respons.

+

-

7

Vad styr våra kommunikationsbeteenden?

Grundprincip 1

Det som ger positivt resultat - görs oftare!

Belöningar styr: bli sedd, bli hörd, få uppskattning, få stöd, få lugn och ro..

8

Vad styr våra kommunikationsbeteenden?

Grundprincip 2

Det som ger lättnad - görs oftare!”Inte säga sin mening på ett möte” = slipper

kritik/slipper hantera ev. meningsskiljaktigheter = slipper kortsiktigt obehag

Kortsiktiga-/långsiktiga konsekvenser

Beteenden styrs starkare av kortsiktiga konsekvenser än av långsiktiga.

Ex. Jag röker för att det är gott i stunden (beteendet är förstärkt av kortsiktiga konsekvensen välbehag), detta trots att jag vill sluta eftersom jag vet att det är skadligt för hälsan (men beteendet ”att röka” är inte direkt bestraffat av en i stunden märkbar ”dålig hälsa”).

Ex. Jag slänger ur mig ett personangrepp i stunden för att det känns skönt just då, trots att jag långsiktigt vill ha mindre konflikter på jobbet och mer lugn och ro.

Vårt beteende/kommunikationsbeteende styrs i grunden av fundamentala överlevnadsimpulser

Att kommunicera utifrån kortsiktiga konsekvenser/undvika fara

eller obehag grundar sig i en adekvat reaktion som genom evolutionen varit nödvändig för människans överlevnad.

Reaktionen hjälper oss att anpassa oss till situationer. Den gör att vi snabbt kan mobilisera kraft för att hantera faror (exv. en tiger på savannen, eller att väja undan för en sladdande bil i trafiken, springa ifrån en våldtäktsman).

Detta kallas ibland för kamp- och flyktmekanismen, vi gör oss beredda att kämpa i eller fly ifrån farofyllda situationer.

Den grundläggande mekanismen (kamp/flykt) har alltså genom evolutionen och via tillägnandet av ett mer sofistikerat språk kommit att aktualiseras även i situationer som inte är direkt livshotande. Funktionen är densamma: Att VARNA för fara.

(RFT (funktionell kontextualism)): förmåga att relatera stimuli inom språkliga relationer/begrepp… fördjupa Hayes, Bart Holmes)

Det kan vara olika saker i den kontext som vi befinner oss i som (via vår inlärningshistoria och språket) triggar reaktionen.

Syftet med reaktionen har blivit att varna för psykiskt obehag, exv. upplevelse av att inte räcka till, förnedring, skam- och skuldkänslor, upplevelse av att vara bortgjord eller att inte bli sedd/bekräftad, utsättas för stress m.m...

Vi undviker då inte en DIREKT LIVSFARA längre, utan en FÖRESTÄLLD FARA som vi (med hjälp av språket) genom våra erfarenheter konstruerat inom en social verklighet.

Vi kan ha samma upplevelse i kroppen inför ett föredrag (om detta triggar varningsalarm för oss), som ifall vi hade en tiger som stök omkring i korridoren här ute..

Från LIVSFARA till FÖRESTÄLLD FARA

Kontroll och- undvikandemodellen (KBT)

Vi agerar/kommunicerar ofta utifrån uppfattning om kortsiktiga konsekvenser för att minimera obehag i stunden (naturlig överlevnadsmekanism, men det ibland kan ställa till det på lång sikt…)

TRIGGER(exv. Mötessituation, rast i fikarum, någon frågar något) leder till→

→TANKE (”Chefen kommer inte lyssna”/ eller ”Lisa är en idiot nu igen!)

→KÄNSLA/FYSISK UPPLEVELSE (obehag i stunden)↓-------------------------------------------------------------------------------------------------------

→KOMMUNIKATIONSBETEENDE (UNDVIKER/ KONTROLLERAR UPPLEVELSEN I STUNDEN: Blir tyst inför chef/slänger ur sig personangrepp till Lisa)

→BLIR AV MED OBEHAG KORTSIKTIGT/ FÅR POSITIV KÄNSLA KORTSIKTIGT = (FÖRSTÄRKT KOMMUNIKATIONSBETEENDE, obehag försvinner kortsiktigt..)

→BIBEHÅLLEN PROBLEMATIK (Fortsatt bristande kommunikation med chef vilket försvårar arbetet / upptrappad konflikt med Lisa som nu gått alltmer från sak- till personkonflikt, meningsskiljaktigheter ej lösta..)

Reaktionen i kroppen är på ett grundläggande plan densamma som vid direkt livsfara, och den kan visa sig som allt från lite lätt oro inför en föreläsning till en regelrätt panikångestattack eller tungt missbruk.

(Olika typer av ångestproblematik, t.ex. social fobi, tvångssyndrom, sprutfobi, missbruk och annan psykisk ohälsa grundar sig enligt kbt på detta fundamentala reaktionsmönster).

Men alltså också vårt fullt friska sätt att agera/kommunicera i vår vardag präglas av denna strävan att kortsiktigt minimera obehag på olika sätt.

Känslan/varningssignalen (ofta märkbar i kroppen) påverkar vårt beteende att vilja fly undan eller kontrollera situationen, på så sätt undkommer vi det obehag som väcks/triggats i STUNDEN.

Det går mycket FORT och vi märker ofta inte att vi undvikit eller kontrollerat/attackerat förrän efteråt….

Fly/fäkta: Bränsle för såväl psykiatriska diagnoser som enkel vardaglig kommunikation

14

Beteendeanalys (ABC)

A B C

tar inte upp incident som uppdagats vid senaste överlämningen mellan skift

rädsla att blossa upp tidigare konflikt, om jag säger vad jag tycker

slipper obehag av att lyfta känsligt ämne, slipper mothugg eller att bli ignorerad..

krock mellan arbetssätt kvarstår, obehag inför överlämning och möten kvarstår, ingen konstruktiv dialog blir till som kan främja, lärande och utveckling av arbetssätt

Mötesforummed Instruktion av chef att alla ska säga sin åsikt kring nytt arbetssätt

Riktlinjer för incidentrapportering

Konflikt i arbetssätt mellan arbetslag

EXEMPEL FRÅN ER YRKESVARDAG/ARBETSSITUATION, KÄNNER NI IGEN DETTA….?

Låst läge: ”Polarisering” (IBCT)

A B CSITUATION/TRIGGER REAKTION/BETEENDE KONSEKVENS

A B C SITUATION/TRIGGER REAKTION/BETEENDE KONSEKVENS

Forts. ”Polarisering”

Hur person 1 agerar/kommunicerar blir en trigger för person 2:s beteende. På så sätt kan olika beteenden trigga varandra. Då känslor/upplevelser också är inblandade kan kontroll-/undvikande strategier sätta in. Då riskerar kommunikationen via polariserade beteenden att trappa upp en konflikt, och motverka samförstånd och utveckling i organisationen. Samförstånd kan vara ett ”långsiktigt mål”, men om parterna agerar på ”kortsiktiga konsekvenser” för att undvika obehag i stunden blir läget ofta låst. Vanligt att man ser denna typ av kommunikation bland dysfunktionella par, i konfliktfyllda arbetsgrupper mellan grupper och individer, polarisering mellan olika nivåer i en organisation (exv. mellan personal och ledning).

Ex. Ju mer hon vill prata om känslor, desto mer drar han sig undan, ju mer han drar sig undan, desto mer vill hon prata om känslor…ond cirkel..

Ex. Ju mer chefen håller sig undan medarbetarna, desto mer vill medarbetarna ha svar på sina frågor, ju mer de frågar, desto mer drar chefen sig undan…

EXEMPEL FRÅN ER YRKESVARDAG/ARBETSSITUATION, KÄNNER NI IGEN DETTA….?

Organizational Behavior Management (OBM)

När vi vill påverka kommunikationsbeteenden i positiv riktning mot organisationens mål/önskade kommunikationsbeteenden. Metod:• Definiera övergripande mål för organisationen

• Operationalisera ner ett konkret och (mätbart) mål för kommunikationen. exv. hälsa på varandra på morgonen, eller ta upp och diskutera aktuella incidenter vid möte. ( relaterat till övergripande resultatmål eller arbetsmiljömål)

• Pinpointa nyckelbeteende? (säga hej/ögonkontakt, tänka till (inre beteende)en stund innan mötet vad jag ska ta upp, skriva ned?, faktiskt räcka upp handen och tala om…)

• Bestäm mätmetod, hur registrera och följa upp? (medarbetaren registrerar själv + rapporterar regelbundet till chef, hur blev det denna arbetsdag/vecka, månad?..)

• Beteendeanalys-ABC, vilka grundläggande förutsättningar, A:n, och vilka responser, C:n, behöver etableras för att stärka nyckelbeteendet/minska oönskat beteende.

• Implementera via målbeteenden (att ge förstärkande responser/målbeteenden som följd av nyckelbeteeendet när det väl görs), d.v.s. förstärka beteendet via lämpliga responser på detta.

• Uppföljning, ev. justering (Har vi närmat oss målet?)

Frågor kring modellerna?

ABC, Kontroll/undvikande, Polarisering, OBM

PAUS

Läs exempelsituationen och gör uppgift i smågrupper (välj situation 1-

5 eller egen situation..)

Presentera gruppvis hur ni reflekterat utifrån ABC, Kontroll-/undvikande, Polarisering, OBM?

23

Kommunikations-beteende

Kort- ochlångsiktigförstärkning

Grundläggande faktorer somleder fram till kommunikations-beteendet (struktur, grundförutsättningar)

A B C

Beteendeanalys av ett kommunikationsbeteende från er yrkesvardag..

Fyll i eget exempel i smågrupperna…

1. Ett kommunikationsbeteende som visar sig i situationen2. A: Vilka aktiverare ser ni?3. C: Vilka konsekvenser (på kort + lång sikt) ser ni?

4. Finns tecken på polarisering?5. Vilka nyckelbeteenden skulle gynna utveckling av kommunikationen?

Vilka A:n och C:n behövs som målbeteende för att nyckelbeteendet ska bli förstärkt?

Färdigheter för att förbättra kommunikation i organisationer via

responser /konsekvenser (Feedbackträning, Samtalsmetodik,

MI: BÖRS, Konflikthantering) Se checklista…

Frivillig litteraturfördjupning? Se checklista…

Mina kontaktuppgifter om ni har frågor…?

Alex Pimenta leg.psykolog/organisationskonsultPsykologpartnersalexpimenta@live.comtel: 0709321370