K 3.5 Besiktning av signalsäkerhetsanläggningar, föreskrift

BANSTANDARD I GÖTEBORG KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida

K 3.SIGNAL 1 1 (23) Avsnitt Datum Senaste ändring

K 3.5 Besiktning av signalsäkerhetsanläggningar,

föreskrift

2015-07-03

Upprättad av Fastställd av

Håkan Karlén Lennart Persson

Trafikkontoret - Box 2403, S-403 16 GÖTEBORG - Besöksadress: Köpmansgatan 20

Telefax 031-711 46 81 - Telefon vx 031-3680000

Föreskrift för

SÄKERHETS- OCH UNDERHÅLLS-BESIKTNINGAV

TRAFIKKONTORETS FASTA

BANANLÄGGNINGAR

SIGNALSÄKERHETSANLÄGGNINGAR

2015-07-03

Avsnitt

KONSTRUKTION, Signal

Utgåva Sida

K 3.5 Besiktning Signalsäkerhetsanläggning, 1 2 (23)


Telefax 031-7114681 Telefon vx 031-3680000

INNEHÅLL Sida

1. Inledning .............................................................................................................................. 3 1.1 Allmänt .................................................................................................................................... 3 1.2 Definitioner och begrepp ......................................................................................................... 3

2. Generellt .............................................................................................................................. 3 2.1 Definitioner.............................................................................................................................. 3 2.2 Besiktningstyper ...................................................................................................................... 3 2.3 Besiktningarnas omfattning ..................................................................................................... 4 2.4 Periodicitet ............................................................................................................................... 4 2.5 Krav på besiktningsansvarig .................................................................................................... 4 2.6 Ansvar ..................................................................................................................................... 6 2.7 Genomförande ......................................................................................................................... 7 2.8 Behandling av dokumentation ............................................................................................... 12

3. periodisk Underhållsbesiktning ......................................................................................... 12 3.1 Syfte ....................................................................................................................................... 12 3.2 Omfattning ............................................................................................................................. 12 3.3 Periodicitet ............................................................................................................................. 13 3.4 Krav på besiktningsansvarig .................................................................................................. 13 3.5 Aktuella anläggningar ........................................................................................................... 13 3.6 Genomförande ....................................................................................................................... 13 3.7 Besiktningsåtgärder ............................................................................................................... 14

4. Säkerhetsbesiktning ........................................................................................................... 19 4.1 Syfte ....................................................................................................................................... 19 4.2 Omfattning ............................................................................................................................. 19 4.3 Periodicitet ............................................................................................................................. 19 4.4 Krav på besiktningsansvarig .................................................................................................. 19 4.5 Aktuella anläggningar ........................................................................................................... 19 4.6 Genomförande ....................................................................................................................... 20 4.7 Besiktningsåtgärder ............................................................................................................... 20

5. Ibruktagandebesiktning ..................................................................................................... 21 5.1 Syfte ....................................................................................................................................... 21 5.2 Omfattning ............................................................................................................................. 21 5.3 Krav på besiktningsansvarig .................................................................................................. 21 5.4 Aktuella anläggningar ........................................................................................................... 21 5.5 Genomförande ....................................................................................................................... 22

6. Slutbesiktning .................................................................................................................... 22 6.1 Omfattning ............................................................................................................................. 22

7. Kontrollbesiktning ............................................................................................................. 22 7.1 Omfattning ............................................................................................................................. 22 7.2 Krav på besiktningsansvarig .................................................................................................. 22

8. Tillfällig besiktning ........................................................................................................... 23 8.1 Omfattning ............................................................................................................................. 23

Avsnitt


Utgåva Sida




1. INLEDNING

1.1 Allmänt

För att innehålla kraven på trafiksäkerhet, teknisk funktion, reskomfort och miljö, teknisk

säkerhet samt arbetsmiljö skall besiktningar genomföras på Trafikkontorets fasta

bananläggningar.

Besiktningarna syftar till

• att kontrollera att prestationsförmågan vidmakthålls på idrifttagna anläggningar,

• att kontrollera att föreskrivna villkor innehålls på de anläggningar som idrifttages,

• att genom planerat underhåll förebygga fel på dessa anläggningar.

1.2 Definitioner och begrepp

TRI Trafiksäkerhetsinstruktion

2. GENERELLT

2.1 Definitioner

Med besiktning avses att:

• kontrollera att en anläggnings prestationsförmåga upprätthålls inom fastställda krav, dvs.

att kontrollera det aktuella tillståndet samt att bedöma kommande tillståndsutveckling och

risker för fel. Genom kontroll skall fel vid om- och tillbyggnad undvikas.

• rapportera fel, anmärkningar och befarade försämringar samt deras allvarlighetsgrad.

2.2 Besiktningstyper

Dessa föreskrifter omfattar följande besiktningstyper:

• Underhållsbesiktning, vilket genomförs av Sisä-kontrollant, görs för att vidmakthålla

driftsäkerhet och teknisk funktion samt krav på reskomfort, miljö, arbetsmiljö och teknisk

säkerhet.

• Säkerhetsbesiktning, vilket genomförs av Sisä-kontrollant, görs för att förhindra olyckor.

• Ibruktagandebesiktning, vilket genomförs av Besiktningsman, görs innan en ny, ändrad

eller avställd anläggning får tas i drift.

• Slutbesiktning, vilket genomförs av Besiktningsman, görs för att säkerställa att

anmärkningar och påpekanden vid ibruktagande-besiktning är åtgärdade.

• Kontrollbesiktning, vilket normalt genomförs av Sisä-kontrollant, görs efter

materielutbyte eller reparation.

• Tillfällig besiktning, vilket genomförs av Sisä-kontrollant eller Besiktningsman, görs då

omständigheterna så påkallar.

Avsnitt


Utgåva Sida




2.3 Besiktningarnas omfattning

De kontroller och åtgärder som skall utföras på anläggningar vid olika typer av besiktning

är angivna nedan under respektive besiktningstyp.

Generellt gäller att följande skall kontrolleras vid varje besiktningstyp:

• att alla delar av anläggningen är fullt säkra och underhållna enligt gällande

elsäkerhetsföreskrifter.

• att notera och anmäla arbeten som igångsatts av utomstående och som kan beröra

anläggningens konstruktion.

• att om dylika arbeten otvetydigt kan bedömas kunna hota anläggningens bestånd beordra

tillfälligt arbetsstopp och snarast anmäla förhållandet.

• att anläggningen är utan synliga fel och brister som kan innebära fara för trafiken.

• att gällande gränsvärden för anläggningen ej överskrids.

• att skyddsjordning av staket, räcken, stolpar och vänthallar är tillfyllest.

• att främmande föremål inte finns inom signalreglerade sträckor och växelområden.

Bevakning för besiktningspersonal skall anordnas enligt Trafiksäkerhetsinstruktion för

arbete i spår med bevakningsinstruktion (TRI AS).

2.4 Periodicitet

Behovet av antal besiktningstillfällen per år och anläggning är bl.a. beroende av yttre

betingelser i form av trafikeringshastigheter, trafikfrekvens, klimatförhållanden och

geotekniska förutsättningar, men även anläggningens tekniska uppbyggnad, dess inbyggda

funktionssäkerhet, samt dess ålder och kvalitet.

Underhållsbesiktningar och säkerhetsbesiktningar skall normalt genomföras med regelbundna

intervall. Aktuella sådana är angivna i avtalet med funktionsentreprenören enligt uppgift i

detta dokument.

Idrifttagandebesiktning, slutbesiktning, kontrollbesiktning och tillfällig besiktning

genomförs när Trafikkontoret så förordar.

2.5 Krav på besiktningsansvarig

2.5.1 Legitimering

Besiktningsansvarig godkänns och legitimeras av Trafikkontoret i enlighet med vad som

anges om besiktningsansvarig i dessa föreskrifter.

Avsnitt


Utgåva Sida




2.5.2 Ansvarsområde

Besiktning utförs av SISÄKONTROLLANT vid:

Besiktning utförs av BESIKTNINGSMAN vid

• Periodiska underhållsarbeten.

• Utbyte/reparation av anlägg-

ningsdel utan schemaändring.

• Utbyte/reparation av mekanisk

anläggningsdel.

• Reparation av komponenter på

verkstad.

• Utbyte av sammansatta appa-

rater.

• Utbyte/reparation av anlägg-

ningsdel som innebär ingrepp

i kopplingen.

• Utbyte/reparation av större

anläggningsdel.

• Underhållsbesiktning

• Säkerhetsbesiktning.

• Nyanläggning.

• Ändrad anläggning.

• Provisorier.

• Utbyte/reparation som medför

schemaändring.

• Tillverkning av komponenter

på verkstad.

• Anläggning med ny teknik

eller av speciell typ (föregås

alltid av godkännande från TK

SÄC).

• Olyckor som kan hänföras till

brister i anläggning eller

anläggningsdel.

Kräver signatur på checklista Kräver besiktningsrapport

2.5.3 Avsteg

Avsteg från vad som angivits i ovanstående tabell tillåts. Kontroll får utföras av samma

person som har utfört arbete om arbetet enbart bestått i utbyte av delar som ej påverkar

säkerheten. Personen ifråga skall dock vara SISÄ-utbildad.

Avsteg beviljas skriftligt av Trafikkontoret, och beviljan skall bifogas aktuellt protokoll.

Avsnitt


Utgåva Sida




2.5.4 Behörighetskrav

2.5.4.1 Besiktningsman

Besiktningsman skall:

• ha god kännedom om signalsäkerhetsanläggningar.

• ha god kännedom om denna föreskrift.

• vara godkänd och legitimerad av Trafikkontoret.

• ha gott omdöme.

• ha tillräcklig erfarenhet.

• ha signalteknisk grundutbildning och besiktningsutbildning.

• väl känna till konstruktionsprinciper.

• ha erfarenhet från säkerhetsarbete.

• ha kännedom om konstruktion samt funktions- och säkerhetskrav för aktuell anläggning.

• ha kunskap om tillämpbara lagar och författningar, lagen om säkerhet vid tunnelbana och

spårväg, vägtrafikförordningen, vägmärkeskungörelsen, elsäkerhetsföreskrifter.

2.5.4.2 Sisä-kontrollant

SISÄ-kontrollant skall:

• ha god kännedom om signalsäkerhetsanläggningar.

• vara godkänd vid fortbildning i TRI.

• vara godkänd och legitimerad av Trafikkontoret.

• ha gott omdöme.

• ha tillräcklig erfarenhet.

• ha av Trafikverket anordnad signalteknisk grundutbildning och

specialutbildning för SISÄ-kontrollant.

• ha erfarenhet från säkerhetsarbete.

• arbeta som montör, lagbas eller motsvarande inom drift- och

underhållsansvarig enhet.

• ha kunskap om tillämpbara lagar och författningar, lagen om säkerhet vid

tunnelbana och spårväg, vägtrafikförordningen, vägmärkeskungörelsen,

elsäkerhetsföreskrifter.

2.6 Ansvar

2.6.1 Besiktningsansvar

Att signalanläggning fungerar enligt anläggningsdokumentationen, säkerhetsordningen

samt trafikutövarens önskemål ansvarar Besiktningsansvarig.

Med anläggningsdokumentation förstås här godkända ritningar.

Avsnitt


Utgåva Sida




Besiktningsansvarig ansvarar dessutom för att besiktning skett på ett korrekt sätt.

Deltar flera besiktningsansvariga utses en huvudbesiktningsansvarig, som då har det

samlade ansvaret för besiktningen.

Vid besiktning på verkstad av komponenter som tillverkas eller repareras på denna

verkstad skall protokoll från denna besiktning bifogas protokollet från den besiktning som

görs på plats.

2.6.2 Primärt konstruktionsansvar

För en signalanläggnings konstruktion ansvarar granskaren av anlägg-

ningsdokumentationen. Granskaren får inte vara samma person som avses enligt 2.6.3.

2.6.3 Sekundärt konstruktionsansvar

För att en signalanläggning konstrueras såväl enligt gällande standard och Trafikkontorets

anvisningar som med godkända komponenter som ger tekniskt och ekonomiskt bästa

lösning, ansvarar konstruktören. Denne ansvarar även för att de regler som finns givna i

olika föreskrifter följs.

2.6.4 Besiktningshandlingar och dokumentation

Besiktningsansvarig svarar för att besiktningshandlingar upprättas.

Följande dokumentation skall finnas efter besiktning:

• Besiktningsrapport.

• Fullständig uppsättning godkända ritningar, med ev ändringar eller kompletteringar

inritade (skall finnas även i anläggningen).

• Protokoll över justering av spårledningar (shuntvärden).

• Eventuella av Trafikkontoret beviljade avsteg.

• Protokoll över siktavstånd vid huvudsignaler. (se vidare i K3.7.4. avsnitt 4)

• Besiktningshandlingar från Ibruktagandebesiktning skall arkiveras minst 5 år hos

Trafikkontoret och från Säkerhets- och Underhållsbesiktningar minst 2 år hos

Trafikkontorets funktionsentreprenör GS Banteknik.

Trafikkontorets funktionsentreprenör skall kontrollera att godkänd och kompletterad

dokumentation finns på anläggningen senast en månad efter det att anläggningen tagits

i drift.

2.7 Genomförande

2.7.1 Plan för besiktningsverksamheten

Det åligger Trafikkontoret att upprätta en årsplan och anläggningsförteckning över aktuella

anläggningar som skall säkerhets- och underhållsbesiktigas.

2.7.2 Besiktningshandlingar

Det åligger besiktningsansvarig att upprätta besiktningshandlingar.

De besiktningshandlingar som skall finnas efter besiktning är definierade under respektive

besiktningstyp under respektive anläggningstyp.

Avsnitt


Utgåva Sida




2.7.3 Samordning

Säkerhets- och underhållsbesiktning bör när så är möjligt samordnas till ett och samma

tillfälle.

Besiktningsarbetet skall så långt möjligt samordnas mellan de olika teknikområdena. Det

bör eftersträvas att samtliga aktuella anläggningar efter en viss bansträcka eller område

besiktigas vid ett och samma tillfälle.

2.7.4 Utbyte eller reparation av anläggningsdel utan ritningsändring

2.7.4.1 Utbyte av enklare apparater/komponenter (utan risk för felkoppling,

bedömning genomförs från fall till fall)

Utbyte kräver:

apparatkontroll

trådkontroll

ström/spänningsmätning

tidmätning

funktionskontroll

Med enkla apparater och komponenter avses bl.a

likriktare

batterier

transformatorer

omformare

drosslar

resistorer

kondensatorer

dioder

insticksreläer

drivmotorer

signallampor

linser

lysdiodinsatser

Besiktningsansvar:

Kontrollbesiktning skall utföras av sisä-kontrollant. Sisä-kontrollanten får vara samma

person som den som utfört arbetet

Avsnitt


Utgåva Sida




2.7.4.2 Utbyte av sammansatta apparater där den inre kopplingen kontrollerats

av leverantören

Utbyte kräver:

apparatkontroll

ström/spänningskontroll

funktionskontroll (i fallet spårledning komplett injustering)

Med sammansatta apparater avses bl.a:

fasspårledningar

programmerbara logiska system (PLS)

programminnen

kretskort

Besiktningsansvar:

Kontrollbesiktning skall utföras av sisä-kontrollant. Sisä-kontrollanten får vara samma

person som den som utfört arbetet.

2.7.4.3 Utbyte eller reparation av mekaniska anläggningsdelar som påverkar

säkerheten.

Utbyte kräver:

okulärbesiktning

apparatkontroll

funktionskontroll av berörd anläggningsdel

Obs! Vissa mekaniska detaljer, som kräver särskild inpassning eller fastdragning

med föreskrivna vridmoment, får endast bytas på verkstad

Med mekaniska anläggningsdelar avses bl.a:

drag- och kontrollstång

växeltunglås

kontrollås

växellåda

Besiktningsansvar:

Kontrollbesiktning ska utföras av signaltekniker. Signalteknikern får vara samma person

som den som utfört arbetet.

2.7.4.4 Utbyte eller reparation av anläggningsdelar med ingrepp i kopplingen

som innebär risk för förväxling

Utbyte kräver:

apparatkontroll

kabelkontroll

Avsnitt


Utgåva Sida




trådkontroll

beroendekontroll


funktionskontroll av berörd anläggningsdel

Med sådana anläggningsdelar avses bl.a:

signaler

växeldriv (byte till samma typ)

lokalställare

växeltunglås

signalkabel och telekabel

apparatlådor

reläer (ej av instickstyp)

kontaktorer (ej instickstyp)

blinkapparater

magnetpartier

jordfelsdon

Besiktningsansvar:

Kontrollbesiktning skall utföras av sisä-kontrollant. Sisä-kontrollanten får inte vara samma

person som den som utfört arbetet

2.7.4.5 Utbyte eller reparation av större anläggningsdel som innebär ny

tråddragning

Utbyte kräver:

apparatkontroll

trådkontroll

beroendekontroll

förbindningskontroll


kabelkontroll

funktionskontroll av berörda anläggningsdelar

Med större anläggningsdel avses bl.a:

signalskåp, kur och kiosk

Besiktningsansvar:

Avsnitt


Utgåva Sida




Kontrollbesiktning skall utföras av sisä-kontrollant eller särskild besiktningsman enligt

Trafikkontorets bedömning. Sisä-kontrollanten eller besiktningsmannen får inte vara

samma person som den som utfört arbetet.

Obs! Om provisorier måste anordnas, skall dessa projekteras, granskas och

besiktigas som vid ny anläggning. Provisorier skall utföras med kopplingstråd av

annan färg än den permaneneta kopplingstråden (dock ej grön/gul)

2.7.5 Utbyte eller reparation av anläggningsdel med samtidig ritningsändring Utbyte av material som ersatts med annan utrustning eller då kopplingen av andra skäl

ändrats kräver besiktning efter samma föreskrift som vid nyanläggning.

Med sådant materiel avses bl.a:

växeldriv

skåp, kur eller kiosk

reläer

kontaktorer

blinkapparater

Besiktningsansvar:

Kontrollbesiktningen skall göras på samma sätt som vid ibruktagande-besiktning av ny

eller ändrad anläggning och utföras av särskilt utsedd besiktningsman. Denne får inte vara

samma person som den som utfört arbetet.

2.7.5 Rapportering

Besiktningsansvarig är skyldig att efter varje besiktning inlämna skriftlig rapport till

Trafikkontoret på sätt som Trafikkontoret föreskriver. Vid säkerhetsbesiktning skall detta

ske senast 10 (tio) arbetsdagar efter slutförd besiktning.

Rapporten skall till sin struktur punkt för punkt följa de anvisningar som ligger till grund

för aktuell besiktning. Rapportens utseende får dock fastställas av utförande instans.

Rapporten får förekomma i följande former:

• Blanketter (papper).

• Fil på USB minne. Trafikkontoret avgör vilken typ av fil som skall användas samt vilket

verktyg som i förekommande fall skall användas för skapande av filen. Till filerna ska

höra ett följebrev.

Av rapporten skall framgå vilka anmärkningar som noterats under besiktningen

och anmärkningarnas allvarlighetsgrad. Ansvar för rapporten tas genom

besiktningsansvarigs underskrift.

I de fall besiktningsansvarig noterar anmärkning som omedelbart måste åtgärdas,

skall denne omedelbart hos Trafikkontorets säkerhetscontroller begära att få ta

anläggningen ur drift. Förfarandet vid sådan begäran regleras i TRI.

Det åligger Trafikkontoret att vidtaga lämpliga åtgärder med anledning av

besiktningsrapporten. Det åligger också Trafikkontoret att kontrollera att

åtgärderna med anledning av besiktningsrapporten utförs inom beslutad tid.

Trafikkontoret skall förvara besiktningsrapporten på ett betryggande sätt under

minst fem år efter besiktningens genomförande.

Avsnitt


Utgåva Sida




2.8 Behandling av dokumentation

2.8.1 Anläggningsdokumentation

Trafikkontoret skall tillse att godkänd och kompletterad dokumentation finns på

anläggningen senast inom 3 månad efter det att anläggningen besiktigats och godkänts.

2.8.2 Arkivering

Besiktningsrapporter och anläggningsdokumentation skall behandlas och arkiveras som

kvalitetsdokument enligt förskrifterna i Trafikkontorets kvalitetssystem.

3. PERIODISK UNDERHÅLLSBESIKTNING

3.1 Syfte

För att tillgodose kraven på hög teknisk säkerhet, dvs. att vidmakthålla anläggningarnas

tekniska kvalitet och undvika fel på dessa, skall periodiska underhållsbesiktningar göras.

Syftet med underhållsbesiktningarna är att de skall utgöra ett underlag för kort- och långsiktig

planering av erforderliga förebyggande underhållsingrepp i anläggningarna för att undvika fel

som kan leda till:

• tillbud eller olyckor i spårvagnstrafiken

• trafikstörningar

• arbetsskador

• sämre resekomfort

• miljöskador

• samt att säkerställa att anläggningskapitalet behåller sitt rätta ekonomiska värde.

3.2 Omfattning

Dessa föreskrifter innehåller de åtgärder som skall utföras vid en underhållsbesiktning.

Vid underhållsbesiktning kontrolleras att alla väsentliga komponenter finns på plats och fyller

sin funktion och vidmakthåller den i föreskrifterna angivna tekniska prestationsförmågan.

Underhållsbesiktning skall, förutom en direkt bedömning av aktuellt tillstånd, även

innehålla en bedömning av utvecklingen och risken för fel fram till nästa bedömning.

Anläggningar med normal konstruktions- och underhållsstandard skall

underhållsbesiktigas enligt de föreskrifter som anges under respektive anläggningsdel.

I den mån Trafikkontoret bedömer det nödvändigt, t.ex. för anläggningar med lägre än

normal konstruktions- och/eller underhållsstandard, kan åtgärder utöver de föreskrivna

genomföras.

Då tillfälliga förändringar eller förhållanden kan påverka en anläggnings tekniska säkerhet,

åligger det Trafikkontoret att införa tillfällig underhållsbesiktning i lämplig omfattning.

Avsnitt


Utgåva Sida




3.3 Periodicitet

Generellt gäller att minimikravet är att varje anläggningsdel ingående i

säkerhetsanläggningen skall besiktigas minst två gånger per år.

Mellan två på varandra följande besiktningar med denna periodicitet får förlöpa minimalt

fem månader respektive maximalt sju månader.

Utöver ovanstående gäller att följande anläggningsdelar skall kontrolleras fyra gånger per år:

• Spårledningar, fall/dragshunt. Uppmätning av samtliga värden en gång/år

• Mekaniska delar i växelaggregat

Mellan två på varandra följande besiktningar med denna periodicitet får förlöpa minimalt

två månader respektive maximalt fyra månader.

Antalet besiktningstillfällen kan utökas i den mån Trafikkontoret bedömer detta

nödvändigt.


För att få utföra en underhållsbesiktning måste besiktningsansvarig utöver generella krav (se

avsnitt 2.5.4) även ha följande kompetens:

• God kännedom om aktuella anläggningar.

• I förekommande fall nödvändig behörighet för besiktning av

starkströmsutrustningar.

3.5 Aktuella anläggningar

Förteckning över de anläggningar som skall underhållsbesiktigas återfinns i

Trafikkontorets anläggningsregister.

Då förändringar eller speciella förhållanden innebär att även andra anläggningar kan

påverka den tekniska säkerheten skall besiktning av dessa vidtagas genom Trafikkontorets

försorg.

3.6 Genomförande

3.6.1 Allmänt

Besiktning skall utföras med stor noggrannhet, och skall normalt verkställas vid dagsljus.

3.6.2 Besiktningshjälpmedel

Vid besiktning krävs ett urval av mät- och provningsutrustning. Urvalet styrs av den typ av

besiktning som skall utföras. Den utrustning som krävs är angiven i anvisningarna för

aktuell besiktning.

Besiktningsansvarig skall normalt själv tillhandahålla den utrustning som krävs för

ändamålet. Viss utrustning kan under speciella omständigheter tillhandahållas av

Trafikkontoret. Förutsättningar för detta är angivna i de anvisningar som styr respektive

besiktning.

3.6.3 Rapportering

Vid besiktning upprättas besiktningsrapport enligt anvisningar i dessa föreskrifters

generella del.

Avsnitt


Utgåva Sida




3.7 Besiktningsåtgärder

Detta avsnitt innehåller en förteckning över de anläggningsdelar som skall tillses samt en

övergripande beskrivning av vilka kontroller som skall göras.

Förteckningen omfattar de mest komplexa anläggningarna och anläggningsdelarna. Vissa

anläggningar saknar någon eller några av nedanstående anläggningsdelar, varför nedan

förtecknade kontroller i dessa fall av naturliga skäl utgår.

Förteckningen omfattar kontroller som skall genomföras vid såväl underhållsbesiktning

som säkerhetsbesiktning.

Kontroller som skall genomföras enbart vid underhållsbesiktning är märkta med (u).

De kontroller som saknar märkning skall alltid genomföras.

3.7.1 Kanalisation (u)

Vid kontroll tillses:

• Kablar besiktas vid ombyggnad och när Trafikkontoret så begär.

3.7.2 Isolersträckor


• Förbindningar.

• Skarvjärn.

• Bultar och muttrar.

3.7.3 Isolerskarvar


• Allmäntillstånd.

3.7.4 Spårledningar


• Spårledningslådor.

• Anslutning av spårledning till räl.

• Impedanslådor.

• Anslutning av återledare till räl.

3.7.5 Spårväxlar inom signalsäkrat område

o Isolerskarvar

Kontroll genomförs i enlighet med avsnitt 3.7.3 ovan.

o Tunganordning

Kontroll av tungspetsars allmäntillstånd görs i samband med kontroll av växeldriv.

o Växeldriv

Kontroll genomförs i enlighet med tillverkarens anvisningar.

Avsnitt


Utgåva Sida




o Lokalställare/kopplingsskåp



• Funktion.

3.7.6 Anmälningsutrustningar

o Lådor



• Funktion.

o Slingor



• Funktion.

o Spårledningar


3.7.7 Skarvförband


• Bultar och muttrar.

• Anslutningsledningar för spårledningar.

3.7.8 Spårspärr

Föreskrifter utarbetas vid införandet av aktuellt objekt.

3.7.9 Stoppbockar


3.7.10 Ljussignaler


• Placering.

• Siktkrav.

• Signalbild.

Se ”Anvisningar för underhållsbesiktning av

signalsäkerhetsanläggningar”

3.7.11 Tunnelbelysning



• Belysning.

• Signalbild.

3.7.12 Tavlor, skyltar och märken


Avsnitt


Utgåva Sida




• Placering.

• Siktkrav.

• Infästning (u).


3.7.13 Plankorsningar med vägskydd

o Manöverorgan för igångsättning


• Varningssignalering.

• Manöverlåda.

o Rälskontakt


o Ljudsignaler


o Ljussignaler


o Blinkapparater



• Matningsspänning (u).

• Funktion.

o Fördröjningstider

Vid kontroll mäts att alla fördröjningstider ligger inom sina respektive toleranser.

3.7.14 Plankorsningar med trafikantskydd


3.7.15 Signalutrustning i skåp

o Skåp



o Likriktare och transformatorer

Kontroll utförs i enlighet med avsnitt 3.7.16 nedan.

o Kontaktorer

Kontroll utförs i enlighet med avsnitt 3.7.16 nedan.

Avsnitt


Utgåva Sida




o Reläer



• Spänningar.

• Funktion.

o Spårledningsutrustning



• Spänningar (u).

• Funktion.

3.7.16 Kraftförsörjning i teknikutrymme

o Kraftcentral (u)


• Gruppcentral.

• Säkringar.

• Reservdelar.

• Spänningar

o Likriktare och transformatorer



• Anslutningar (u).

• Hölje (u).

• Ventilationsöppningar (u).


o Batterier


• Allmäntillstånd enligt Trafikkontorets anvisningar.

• Allmäntillstånd enligt tillverkarens anvisningar.



• Batterivakt (u).

o Växelriktare




• Hölje (u).

• Ventilationsöppningar (u).


Avsnitt


Utgåva Sida




o UPS


• Allmäntillstånd enligt tillverkarens anvisningar.



o Kontaktorer



• Funktion.

o Jordfelsreläer


3.7.17 Reläställverk i teknikutrymme

o Allmäntillstånd

Vid kontroll tillses stativ.

o Matningsspänningar i relästativ (u)

Vid kontroll mäts att alla spänningar håller rätt kvalitet.

o Säkerhetsreläer och tillsatser



• Märkning.

• Tillsatser.

• Anslutning till sockel (u).

• Sockel (u).

o Blinkapparater



• Elektroniska apparater.

o Spårplan




o Funktion


• Automatdrift.

• Fjärrmanöver från TLX.

• Nödutlösningens fördröjningstid.

• Lokalfrigivning.

Avsnitt


Utgåva Sida




4. SÄKERHETSBESIKTNING

4.1 Syfte

För att tillgodose kraven på hög trafiksäkerhet skall säkerhetsbesiktningar genomföras.

Syftet med säkerhetsbesiktningarna är att de skall utgöra en kontroll av att inga fel

förekommer som kan leda till tillbud eller olyckor i spårvägstrafiken, samt att

uppmärksamma och bedöma utvecklingen av försämringar hos anläggningarna som kan

leda till sådana fel.

4.2 Omfattning

Dessa föreskrifter innehåller de åtgärder som skall utföras på anläggningar vid en

säkerhetsbesiktning.

Vid säkerhetsbesiktning kontrolleras att alla väsentliga komponenter finns på plats och

fyller sin funktion samt att senast uppdaterade ritningar för anläggningen finns tillgängliga.

Säkerhetsbesiktning skall, förutom en direkt bedömning av aktuellt tillstånd, även

innehålla en bedömning av utvecklingen och risken för fel fram till nästa

säkerhetsbesiktning.

Anläggningar med normal konstruktions- och underhållsstandard skall säkerhetsbesiktigas

enligt föreskrifter som anges under respektive anläggningsdel.

Trafikkontoret kan förorda tätare besiktningar då så bedöms erforderligt.

Då tillfälliga förändringar eller förhållanden kan påverka en anläggnings funktionssäkerhet

och förorsaka trafikolycka, åligger det Trafikkontoret att införa tillfällig

säkerhetsbesiktning i lämplig omfattning.

4.3 Periodicitet

Generellt gäller att varje anläggning skall besiktigas minst två gånger per år.

Mellan två på varandra följande besiktningar får förlöpa minimalt fem månader respektive

maximalt sju månader.

Antalet besiktningstillfällen kan utökas i den mån Trafikkontoret bedömer detta

nödvändigt.

Generellt gäller att det åligger var och en att till sin närmaste chef påtala behovet av

säkerhetsbesiktningar och vidtaga lämpliga säkerhetsåtgärder, om man konstaterar eller

misstänker förhållanden som kan påverka trafiksäkerheten.


För att få utföra en säkerhetsbesiktning måste besiktningsansvarig utöver generella krav

angivna i dessa föreskrifter även ha följande kompetens:

• God kännedom om aktuella anläggningar.


Förteckning över de anläggningar som skall säkerhetsbesiktigas återfinns i Trafikkontorets

anläggningsregister.

Då förändringar eller speciella förhållanden innebär att även andra anläggningar kan

påverka den tekniska säkerheten skall besiktning av dessa vidtas genom Trafikkontorets

försorg.

Avsnitt


Utgåva Sida




4.6 Genomförande

4.6.1 Allmänt

Säkerhetsbesiktning får genomföras samtidigt som underhållsbesiktning av aktuell

anläggning genomförs.

Säkerhetsbesiktning kan dock genomföras fristående om krav på sådan påkallas av andra

omständigheter än tidutlöst besiktning.

Säkerhetsbesiktning skall genomföras om åtgärder inom ramen för annat ansvarsområde

vidtagits och som påverkar säkerheten.

Krav på genomförande av säkerhetsbesiktning är identiska med de som gäller för

genomförande av underhållsbesiktning.


Beträffande besiktningshjälpmedel är förutsättningarna desamma som angivits under

underhållsbesiktning.

4.6.3 Rapportering


generella del.

4.7 Besiktningsåtgärder

4.7.1 Dokumentation


• att dokumentationen är komplett. • att dokumentationen inte innehåller korrektioner såsom rödrättningar och liknande.

4.7.2 Protokoll från senast genomförda underhållsbesiktning

Innan besiktning av anläggningar inleds skall protokoll från senast genomförda

underhållsbesiktningar kontrolleras. Om protokoll indikerar brister i anläggningsdelar som

bedöms utgöra ett hot mot säkerheten, skall dessa delar ingå i aktuell säkerhetsbesiktning

även om de i normalfallet inte ingår i säkerhetsbesiktningar.

4.7.3 Anläggningsdelar

De anläggningsdelar som skall säkerhetsbesiktigas är desamma som angivits under

underhållsbesiktning (se avsnitt 3.7, Besiktningsåtgärder).

Om det vid genomgång av protokoll från senast genomförda underhållsbesiktningar enligt

avsnitt 4.7.2 ovan finns anläggningsdelar vars tillstånd utgör ett hot mot säkerheten skall

fullständig kontroll i enlighet med besiktningsåtgärder för underhållsbesiktning

genomföras.

Avsnitt


Utgåva Sida




5. IBRUKTAGANDEBESIKTNING

5.1 Syfte

Syftet med ibruktagandebesiktning är att säkerställa att utförandet av en ny anläggning

eller en väsentligt förändrad anläggning överensstämmer med gällande normer och

bygghandlingar, och att den därmed kan överföras till drift och underhåll.

5.2 Omfattning

5.2.1 Allmänt

Ibruktagandebesiktning innebär besiktning före idrifttagande av nya, ändrade eller

avställda anläggningar. Ibruktagandebesiktning ska genomföras av en ibruktagningsledare.

Besiktningen genomförs i den omfattning som anges nedan.

Ibruktagandebesiktning tillämpas dels av anläggningsinnehavaren, Trafikkontoret, dels av

mottagande drift- och underhållsansvarig enhet när den övertar ansvaret för en anläggning.

• Den besiktning Trafikkontoret utför skall säkerställa anläggningsinnehavarens generella

ansvar för anläggningen liksom att myndigheters krav uppfylls.

Besiktning genomförs i den omfattning och på det sätt som anges nedan i föreskrifterna för

respektive anläggningstyp.

• Den besiktning som drift- och underhållsansvarig enhet utför skall säkerställa att

mottagande enhets dokumentation, kunskaper, rutiner och organisation för att sköta

anläggningen är tillräcklig.

Besiktning genomförs i den omfattning och enligt de rutiner som Trafikkontoret godkänt.

Vid besiktning fastställes att anläggningen/anläggningsdelen uppfyller

signalsäkerhetskraven, att funktionen är riktig i övrigt samt att driftsäkerhetskraven är

uppfyllda.

Ett viktigt säkerhetsmässigt krav är att anläggningsdokumentation och anläggning

överensstämmer.

Leveransbesiktning av komponenter i signalsäkerhetsanläggningar skall göras med

utgångspunkt från de trafik- och driftsäkerhetskrav som ställs i varje enskilt fall.

Komponenter som skall vara ersättning skall vara säkerhetsklassade för användning i

säkerhetsanläggning, CE och S-märkta.


Besiktning utförs av en vid varje tillfälle utsedd person. Denne får som regel inte vara samma

person som konstruerat anläggningen eller gjort eller lett montaget.

Besiktning skall genomföras av Besiktningsman.


Ibruktagandebesiktning omfattar endast den anläggning som är ny, undergått stora

förändringar eller varit avställd.

Avsnitt


Utgåva Sida




5.5 Genomförande

5.5.1 Allmänt

Besiktning skall utföras med stor noggrannhet, och skall normalt verkställas vid dagsljus.


Vid besiktning krävs ett urval av mät- och provningsutrustning. Urvalet styrs av den typ av

besiktning som skall utföras. Den utrustning som krävs är angiven i anvisningarna för

aktuell besiktning.

Besiktningsansvarig skall normalt själv tillhandahålla den utrustning som krävs för

ändamålet. Viss utrustning kan under speciella omständigheter tillhandahållas av

Trafikkontoret. Förutsättningar får detta är angivna i de anvisningar som styr respektive

besiktning.

5.5.3 Rapportering


generella del.

5.5.4 Besiktningsåtgärder

Se ”anvisning för besiktning av Trafikkontorets fasta bananläggningar,

signalsäkerhetsanläggningar”.

6. SLUTBESIKTNING

6.1 Omfattning

Slutbesiktning tillämpas av Trafikkontoret och utgör en slutlig kontroll av att en viss

leverantör/entreprenör uppfyllt avtalade åtaganden för viss leverans eller arbete.

Slutbesiktning innebär alltså närmast en kontroll av:

• att eventuella anmärkningar i Ibruktagandebesiktningen är åtgärdade.

• att de kommersiella villkoren för utförandet är innehållna.

Förutom ovan angivna parter kan driftansvarig kallas till Slutbesiktning.

7. KONTROLLBESIKTNING

7.1 Omfattning

Kontrollbesiktning innebär besiktning efter materielutbyte eller reparation. Besiktningen

utförs i den omfattning och enligt de rutiner som Trafikkontoret godkänt.


Reparation eller utbyte av delar som påverkar säkerheten skall kontrolleras av SISÄ-

kontrollant. Den som utfört arbetet och den som kontrollerar får ej vara samma person.

Kontroll får utföras av samma person som har utfört reparation om arbetet enbart bestått i

utbyte av delar som ej påverkar säkerheten.

Om ändringen är så omfattande att besiktning skall genomföras av Besiktningsman, skall

besiktning genomföras som "Ibruktagandebesiktning".

Avsnitt


Utgåva Sida




8. TILLFÄLLIG BESIKTNING

8.1 Omfattning

Tillfällig besiktning är föranledd av tillfälliga förhållanden, t ex förändringar som kan

påverka trafiksäkerheten, den tekniska funktionen, reskomforten, miljön eller arbetsmiljön.

Beslut om tillfällig besiktning och dess omfattning fattas dels av ansvarig arbetsledare hos

drift- och underhållsansvarig enhet och/eller av säkerhetsansvarig hos Trafikkontoret.

Vid olyckshändelse, tillbud eller misstanke om säkerhetsfel skall undersökning ske för att

fastställa orsaken. En sådan undersökning kan kräva omfattande och okonventionella

åtgärder. Sådana undersökningar skall bl.a. utföras i enlighet med Utredning av olyckor

och tillbud till olyckor. Trafikkontoret 2013-12-31.

Documents

K 3.5 Besiktning av signalsäkerhetsanläggningar, föreskrift