Joel Nahlin 16825-12 mordbrand.pdf

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTTEnhet 1

DOM B 16825-122013-09-30meddelad i

Mål nr

PARTER (Antal tilltalade: 1)

Åklagare

Målsägande

Tilltalad

Åklagarmyndigheten

Byggtech i Stockholm AB

JOEL Johannes Nils Robert Nahlin, 870502-4811

Söderorts åklagarkammare i Stockholm

126 30 HÄGERSTEN

Frihetsberövande: Häktad

Tidigare utdömd skyddstillsyn undanröjs.(2011-11-23, SVEA HOVRÄTT AVD 4, B3871/11 )

Fängelse 4 årPåföljden avser även brottsligheten i avgörandet 2011-11-23.

1.

2.

Påföljd m.m.

Andra lagrum som åberopas34 kap 1 § 1 st 3 p brottsbalken34 kap 6 § 5 st brottsbalken

1. 2.

Huddinge

Vice chefsåklagare Johan Frigell

Offentlig försvarare:Advokat Lars Thorolfson

Box 2067196 02 Kungsängen

13 kap 1 § 1 st brottsbalkenBegångna brott Lagrum Mordbrand

Vretensborgsvägen 30 A

F.n. Häktet Huddinge

Upplands-Bro Advokatbyrå

Företrädd av åklagaren

DOMSLUT

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

141 84 HuddingeBjörnkullavägen 5 A 08-711 05 80 måndag - fredag

08:30-16:00

www.sodertornstingsratt.domstol.se

[email protected]: 08-561 660 00

1


DOM B 16825-122013-09-30

Skadestånd

Förverkande och beslag

Häktning m.m.

Sekretess

Brottsofferfond

ErsättningLars Thorolfson tillerkänns ersättning av allmänna medel, efter rättelse på grund av felräkning, med 85 688 kr. Av beloppet avser 17 138 kr mervärdesskatt.Kostnaden för försvaret ska stanna på staten.

1.

2.

Joel Nahlin ska utge skadestånd till Byggtech i Stockholm AB med 22 200 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 20 juli 2013 till dess betalning sker.

I beslag tagen tändare förklaras förverkad. Beslaget ska bestå (Polismyndigheten i Stockholms län, Farsta närpolisområde; beslagsliggare 2013-0201-BG18424 p 1).

Joel Nahlin ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom.

Sekretessen enligt 35 kap 13 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska bestå i målet när det gäller uppgifterna i - läkarintyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning, med undantag för s. 1 - rättspsykiatrisk undersökning, med undantag för s. 1

Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond.

2

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT

Enhet 1

DOM

2013-09-30

B 16825-12

YRKANDEN M.M.

Åklagaren har yrkat att Joel Nahlin ska dömas för mordbrand och har även fram-

ställt yrkande om förverkande och om skadestånd enligt bilaga 1.

Joel Nahlin har vitsordat att han har anlagt branden men har bestritt ansvar för brott.

på den grunden att han, till följd av psykisk störning i kombination med berusning,

haft en förvrängd verklighetsuppfattning. En inre röst har sagt till honom att an-

lägga branden och han har trott att det var rätt och riktigt att göra det. Han har vi-

dare bestritt ansvar på den grunden att han inte haft den insikten att branden innebar

förstörelse av annans egendom och inte heller till att det innebar fara för mer om-

fattande förstörelse av annans egendom eller fara för andra människors liv eller

hälsa. Vidare har Joel Nahlin invänt att gärningen ska rubriceras som grov skadegö-

relse eller mindre allvarlig mordbrand.

Joel Nahlin har medgett åklagarens yrkande om förverkande.

Joel Nahlin har, oavsett utgången i ansvarsfrågan, medgett att betala det yrkade

skadeståndet.

FRIHETSBERÖVANDEN

Joel Nahlin har för brott som prövats i denna dom varit frihetsberövad såsom an-

hållen eller häktad från den 20 juli 2013, se bifogat avräkningsunderlag.

UTREDNINGEN

Åklagaren har som muntlig bevisning åberopat vittnesförhör med Maria Mattsson

och Niklas Torénius, som båda har träffat Joel Nahlin på brandplatsen och pratat

med honom, polisassistenten Alvaro Torres som kommit till brandplatsen och där

på plats hört Joel Nahlin, Åke Westman som är yttre befäl vid Storstockholms

brandförsvar men som inte var med under insatsen samt Kaj Silverberg som har

beräknat kostnader som uppkommit på grund av branden och beräknat kostnader

3


Enhet 1

DOM

2013-09-30

B 16825-12

om branden hade spridit sig. Som skriftlig bevisning har åklagaren åberopat proto-

koll över brandorsaksundersökning, sakkunnigutlåtande från Storstockholms brand-

försvar, del av insatsrapport från Storstockholms brandförsvar, karta med ifyllda

uppgifter avseende aktuellt område på Åmmebergsgatan, analysprotokoll avseende

Joel Nahlins mobiltelefon, utredningsuppgifter angående platser där vissa av de

fotografier som funnits i Joel Nahlins mobiltelefon är tagna, två av Kaj Silverberg

upprättade kostnadsberäkningar samt kostnadskalkyl från Ikano Bostad för det fall

branden skulle kommit att omfatta och förstöra hela det närliggande flerbostadshu-

set på Åmmebergsgatan. Åklagaren har vidare åberopat syn på två fotografier av

branden. Åklagaren har också spelat upp vittnet Maria Mattssons inledande samtal

med SOS och polisen.

Joel Nahlin har hörts över åtalet.

De som hörts under huvudförhandlingen har berättat i huvudsak följande.

Joel Nahlin

Han bor på Porlabacken tillsammans med Anna. Den aktuella kvällen fick han be-

sök av en vän som ville festa. Han drack en eller två öl och ett par drinkar hemma

hos honom. De åkte sedan över till en vän i Bandhagen som heter Mikael. Han tog

med sig en liter vodka till Mikael som han delade på med kompisen. Han drack

även ett glas vin. De festade där en stund och åkte sedan vidare till en vän i Hag-

sätra på Kilsmogatan. När han lämnade Kilsmogatan var tanken att han skulle hem.

Han hade inte varit där tidigare och visste därför inte hur han skulle ta sig hem. Han

minns inte heller hur han kom till Kilsmogatan för han var full då. Han har minnen

från när han gick ut från lägenheten på Kilsmogatan men sedan minns han ingenting

fram till att han kom till miljöstugan. Då vaknade han upp med en svårförklarad

känsla av att inte vara sig själv. Han hade en tro på att han hade ett hemligt uppdrag,

som i en agentfilm. Han hade en inre känsla av att han skulle gå upp för backen mot

barackerna. Han tror att han fotograferade miljöstationen på grund av att de har

4


Enhet 1

DOM

2013-09-30

B 16825-12

problem med återvinning där han bor och att de borde ta upp den frågan med hyres-

värden. Han gick sedan från miljöstugan till barackerna där han lyfte på staketet så

det blev en glipa som han trängde sig igenom. Han gick upp på baracken via trap-

pan och satte sig på taket. Han tryckte in löv i kanten mellan husen och tände eld på

det med en tändare. Han lade på löven i omgångar. Sedan lade han på en sladd.

Anledningen till att han lade på sladden var för att den alstrar mer energi vilket gör

att det brinner bättre. Han vet inte om sladden började brinna eftersom det var så

varmt då så han var tvungen att gå ner. Han hade inte någon tanke på att han skulle

ringa till brandkåren eller varna. Han vet inte exakt när han fick tanken att elda men

när han var uppe på taket hade han känslan av att han hade ett uppdrag att elda upp

baracken och att det var rätt. Han var som i en bubbla och hade inte någon tanke på

något runt omkring eller att det kunde sprida sig. När han hade kommit ner från

taket och stod innanför staketet mötte han vittnet Maria. Han minns inte riktigt vad

de sa till varandra då. Han gick sedan ut från staketet och runt huset. Han pratade

med henne igen och hon frågade om han hade ringt. Han svarade då att han hade

ringt även om han inte hade det eftersom han trodde att det var bäst att säga så. Han

förstod och tänkte inte på att folk kunde skadas av röken förrän han träffade Maria.

Hon verkade ganska arg och han sa till henne att hon inte borde stå i röken för det är

farligt. Han tänkte inte på sig själv utan det viktiga var att hon skulle ställa sig i sä-

kerhet. Ungefär då släppte den konstiga känslan. Han förstod vad han hade gjort

och att det inte var rätt. Han gjorde inte några försök att släcka elden för det gick

väldigt fort och när han väl kom till insikt med vad han hade gjort hade han inte

kunnat släcka den. När Maria hade gått in kände han att han ville ringa till 112. Då

kom det en man med en hund som han gick fram till. Han frågade mannen om han

hade ringt till 112 och han svarade att han inte hade gjort det. Eftersom Joel Nahlin

inte hade uppfattat om Maria hade ringt till 112 så kände han att han skulle göra det.

Han tog fram telefonen och ringde till 112 och pratade med dem en stund. Han be-

skrev fel adress men gav sedan luren till mannen så att han kunde förklara var de

befann sig. Han hade troligtvis ringt till 112 även om mannen med hunden inte hade

varit där. Han vet inte varför han stannade under tiden när brandkåren var där och

5


Enhet 1

DOM

2013-09-30

B 16825-12

släkte men han tror att han ville se vad som hände. När polisen kom gick han däri-

från. Han kände att han nog inte borde stå kvar där eftersom att han visste vad han

hade gjort. Det tog inte så lång stund innan de ropade på honom att han skulle

komma tillbaka och då gjorde han det. Han känner till riskerna med att eld kan

sprida sig och att det bildas rök som kan vara farlig. Han har först efter händelsen

fått kunskap om värmestrålning. Vid det aktuella tillfället visste han att han tände

eld och trodde han att det var rätt. Han hade i bakhuvet att han inte trodde att det

kunde sprida sig till husen, men tankarna kom inte fram eftersom han var i tillstån-

det av en fyllepsykos. Han hade inte någon tanke på att det kunde ha funnits männi-

skor i barackerna eftersom att det inte fanns någon riktig grind. Han hade i bakhu-

vudet att det var ett ställe där folk inte bor. Möjligtvis hade han redan innan, när han

gick genom skogen, uppfattat att det inte fanns någon grind på andra sidan. Han såg

att barackerna var gjorda av trä och han antog att det skulle börja brinna när han

samlade ihop löven. Däremot låg bostadshusen långt bort och var gjorda av sten.

Han skulle inte kunna tänka sig att det skulle kunna börja brinna i stenhus. Om han

hade velat tända eld på dem så hade han gjort det istället för barackerna. Han har en

personlighetsstörning och när han har druckit mycket har det tidigare hänt att han

har blivit en annan person och tänker annorlunda. Den aktuella kvällen mådde han

bra och han hade inte någon anledning att tro att slå till den här kvällen. Han har vid

andra tillfällen hört inre röster men just den här kvällen har han inte något minne av

att han hörde några röster. Han skulle aldrig ha gjort såhär om han var nykter.

Maria Mattsson

Hon hade varit ute med en väninna och kom hem med en taxi på morgonen. Hon

hade inte druckit någon alkohol då hon är nykterist. När hon öppnade taxidörren

och skulle gå ut sa chauffören att det luktade bränt och att det brann borta på går-

den. När hon kom in på gården såg hon att barackerna stod i lågor. Det fanns galler-

grindar runt backarna och innan för dessa stod en man, ca 1,5 – 2 meter nedanför

lågorna, och stirrade upp på lågorna. Det verkade som att han beundrade elden och

han gjorde inte något försök att släcka den. Hon ropade och frågade honom om han

6


Enhet 1

DOM

2013-09-30

B 16825-12

hade ringt till brandkåren varvid han sa att han hade gjort det. Brandröken var

fruktansvärt kraftig och därför ställde hon sig lite längre bort. Hon ringde till 112. I

samband med detta gick han ut utanför grindarna och mot henne. När han var ca 1 –

1,5 meter ifrån henne började han tjata om att han ville att hon skulle följa med ho-

nom upp på andra sidan om barackerna som brann. Hon sa till honom att hon inte

ville det eftersom att det var kraftig brandrök där. Hon tolkade det inte som att han

ville få bort henne från brandröken. Hon frågade 112 om det var någon som hade

ringt innan och då svarade de att hon var den första som hade ringt in. När hon sa

till honom att han inte alls hade ringt så såg hon att han nästan började få panik. Då

personalen på 112 tyckte att hon borde avlägsna sig bort från honom så gick hon in

på baksidan vid källarvägen och höll samtidigt koll på honom. Hon såg att han först

stod nere vid ena hörnet uppe på gården utanför barackerna. Det kom ut en granne

med en hund som började prata med honom. Först då såg hon att han tog upp sin

mobil. Han gick sedan runt barackerna på andra sidan och sedan stod han snett på

baksidan. Då kom brandbilen. Han backade upp mot gungorna och när polisen kom

fick han fart ner mot buskarna på andra sidan gården och då sprang poliserna ikapp

honom. Han hade sotiga kläder och han var ganska klar när han pratade.

Niklas Torénius

Han bor i huset på sidan med jämna nummer. Han var uppe kl. 5 och gick ut och

rökte på balkongen. En stund senare gick han ut på balkongen igen och kände då att

det luktade bränt. Han gick in och efter en stund ut på balkongen igen. Han såg att

det kom rök och hörde hur det började spraka och förstod då att det var i närheten.

Han såg en taxi som kom upp på vändplan och att en man och en kvinna pratade vid

vändplan. Han tog med sig hunden och gick ner och tittade. Han gick mellan tvätt-

stugan och miljöstugan och sneddade upp för slänten över lekplatsen upp mot ba-

rackerna. Då såg han Joel Nahlin komma gående mot honom. Niklas Torénius frå-

gade honom om någon hade ringt till brandkåren varvid han svarade att han inte

visste om kvinnan hade ringt. De började tillsammans gå mot branden och han fick

Joel Nahlin att ringa till brandkåren på sin telefon, som Joel Nahlin hade i handen.

7


Enhet 1

DOM

2013-09-30

B 16825-12

Joel Nahlin kunde inte riktigt förklara för brandkåren var de befann sig så därför

lämnade han över telefonen till honom. Precis när han pratade med larmcentralen så

kom brandbilarna. Samtidigt kom en polis gående mot dem. När polisen pratade

med Niklas Torénius smet Joel Nahlin iväg. En annan polis kom springande efter

och de tog honom ca 50 - 75 meter längre bort. Han såg inte om Joel Nahlin sprang

eller gick men han såg att poliserna sprang för att hinna ikapp honom. Han uppfat-

tade Joel Nahlin som lugn, tyst och osäker. Det syntes även på hans gång att han var

påverkad av alkohol men han verkade inte jättefull. Han kommer inte ihåg att Joel

Nahlin sa något om branden mer att han höll med när Niklas Torénius sa att ”man

ser att branden är anlagd”.

Alvaro Torres

De hade fått information om att de skulle åka till en brand samt att det fanns ett

kvinnligt vittne som hade sett en person innanför staketet som fanns runt barackerna

och att hon hade pratat med personen. När de kom till platsen såg han att det kom

rök några meter längre fram och att brandbilar var på plats. Han fick kontakt med

det kvinnliga vittnet som uppgav att hon hade sett och pratat med en person som

hon tyckte betedde sig märkligt. Hon hade frågat honom om han hade ringt 112

varvid han hade svarat ja. I samband med att Alvaro Torres talade med det kvinn-

liga vittnet såg han att Joel Nahlin stod längre bort och tittade på barackerna som

det kom rök ifrån. Efter en stund började Joel Nahlin gå iväg till motsatt sida, till en

innergård, där det brann. Han gick sedan vidare och svängde av till vänster. Alvaro

Torres skyndade efter och ropade på honom. Joel Nahlin gjorde inte något motstånd

och han försökte inte heller springa iväg. Han kände att Joel Nahlin luktade alkohol

och han uppgav själv att han hade varit på en fest i Hagsätra samt att han bodde på

Porlabacken men han kunde inte svara på varför han befann sig där. Alvaro Torres

frågade om han visste något om branden men han gav inte något konkret svar. När

Alvaro Torres hade tagit Joel Nahlins uppgifter kontaktade han LKC och fick reda

på att han förekom i polisregistret avseende bland annat en mordbrand och då Joel

Nahlin inte kunde ge någon rimlig förklaring till vad han gjorde på platsen så greps

8


Enhet 1

DOM

2013-09-30

B 16825-12

han. Alvaro Torres upplevde Joel Nahlin som lugn men berusad. Alvaro Torres ta-

lade även med en man med en hund som fanns på platsen.

Åke Westman

Han bedömer att det förelåg spridningsrisk med anledning av den brännbara mängd

som bodarna utgjorde. Det hade orsakat en stålningsvärme så att det hade blivit en

spridning till den intilliggande bostadsfastigheten, den länga som ligger närmast och

som har ojämna nummer. Om det hade spritt sig till den del av bostadsfastigheten

som låg närmast, nr 13, så hade fönster spruckit p.g.a. strålningsvärmen. Det hade

blivit en spridning in i lägenheterna. Vid en fullt utvecklad brand hade det spridit

sig via fasaden upp till nästa fönster och till slut till takkonstruktionen och då hade

det blivit en spridning i hela huskroppen. Han var inte där vid släckningsarbetet

utan gjorde sina iakttagelser dagen efter. Han grundar sin bedömning på sina iaktta-

gelser samt samtal med räddningsledaren som var på plats. Han har även tagit del

av all dokumentation. Han har inte gjort några tester. När räddningstjänsten kom dit

hade det blivit en spridning neråt i bodarna. Om man inte hade åtgärdat det hade det

spridit sig till de andra bodarna då de var gjorda av trä och det fanns inte något

brandavskiljande mellan dem. Det blev en rökspridning i samtliga bodar. Röken är

väldigt farlig och man påverkas av röken i ett tidigare stadium än man påverkas av

lågorna. Rök är farligare än eld främst inne i hus men det kan även vara farligt ut-

omhus då det innehåller många gifter. Det hade krävt en stund till innan risken med

spridning till bostadshuset hade uppstått. Det fanns inte någon risk för spridning till

bostadsfastigheten med jämna nummer.

Kaj Silverberg

Avseende kostnadsberäkningen som uppgår till 706 000 kr så gjorde han den en

vecka efter branden, innan skadan blev reglerad. Försäkringsbolaget kräver en bud-

get av byggföretag innan man sätter igång med att reglera skadan. Han har själv

uppskattat kostnaderna och beräkningen är baserad på följande. Två förstörda bodar

som kasserades. Kostnaden för dessa uppgår till 180 000 kr per bod. En bod blev

9


Enhet 1

DOM

2013-09-30

B 16825-12

brandskadad och den har reparerats. Lösöre, skydds- och arbetskläder för tolv per-

soner i dessa bodar. Brandsanering av de bodar som behölls. Sanering av kläder och

utrustning. Reparation utvändigt av trappor och altaner till bodkomplexet. Uppstäd-

ning utvändigt, sophantering, lastbilstransport, borttransport av tre bodar och ersätt-

ning med nya och krankostnader. Omrangering 24 timmar, d.v.s. personalen som

användes. Förstörd el och VVS, vilka satt utanpå bodarna och blev förstörda. Även

kostnader för arbetsledning.

Avseende kostnadsberäkningen för den tänkta situationen att brandskadorna hade

kommit att omfatta alla bodarna har han själv uppskattat kostnaderna. Beräkningen

är baserad på följande. Nio stycken helt förstörda bodar, förstört lösöre för 48 per-

soner, uppstädning, sophantering, förstörd el och VVS. Förstörda träd då de har ett

vite gentemot Stockholm Stad på 100 000 kr per träd, förstörd gräsmatta och lek-

plats. Den totala kostnaden slutar på 2,5 miljoner. De äger inte bodarna utan hyr

dem. De hyrs i nyskick då det inte finns begagnade bodar att hyra. Det uppgivna

priset är den kostnad de har haft för att ersätta bodarna.

DOMSKÄL

Skuld

För att Joel Nahlin ska kunna dömas för mordbrand krävs att han uppsåtligen har

anlagt branden i byggbodarna. För ansvar fordras att hans uppsåt i denna del om-

fattar, inte bara att byggbodarna skulle fatta eld, utan även att den skulle börja

brinna okontrollerat. Därutöver krävs för ansvar att Joel Nahlin har haft uppsåt till

att den anlagda branden inneburit fara för liv och hälsa eller för omfattande förstö-

relse av annans egendom. För att denna fara ska vara täckt av uppsåt krävs att gär-

ningsmannen känner till såväl sakförhållanden som allmänna erfarenhetssatser av

vilka man kan dra slutsatsen att fara föreligger. Denna slutsats behöver emellertid

gärningsmannen inte själv dra för att han ska anses uppsåtligen framkalla faran.

Hans uppsåt behöver alltså inte täcka graden av fara. Men om han anser all risk

praktiskt taget utesluten, t.ex. därför att han har vidtagit försiktighetsmått, framkal-

10


Enhet 1

DOM

2013-09-30

B 16825-12

lar han inte uppsåtligen fara, om sådan ändå skulle uppstå (se Strahl, Allmän straff-

rätt vad angår brotten, 1976, s. 144 f. samt Berggren m. fl.; Brottsbalken, Zeteo,

kommentaren till 13 kap. under rubriken Fareuppsåt).

Joel Nahlin har anlagt brand

En av förutsättningarna för att någon ska fällas till ansvar för mordbrand är alltså att

det har utbrutit brand. Så anses vara fallet om eld har kommit lös, dvs. brinner med

låga och inte är under kontroll. Det är genom den utredning som lagts fram utrett att

det utbrutit en brand i den mening som avses i bestämmelsen.

Joel Nahlin har erkänt att det är han som har anlagt branden. Joel Nahlin har berättat

att han har samlat löv och att han stående på taket till en av byggbodarna tryckt in

löv mellan dem och tänt på samt att han lagt på mer löv allt eftersom. Han har också

berättat att han även lade dit en sladd och att anledningen till det var att den alstrar

mer energi. Vad Joel Nahlin berättat om var han antänt barackerna vinner stöd i

utredningen. Sammantaget är utredningen sådan att det är ställt utom rimligt tvivel

att det är Joel Nahlin som har anlagt branden.

Joel Nahlin har uppsåtligen anlagt branden

För att Joel Nahlin ska dömas för brottet krävs att han handlat med någon form av

uppsåt. Joel Nahlin har gjort gällande att han på grund av sin psykiska störning och

kraftig berusning har haft en förvrängd verklighetsuppfattning. Han har beskrivit

det som att han handlat i ”alkoholpsykos” och blivit tillsagd av en inre röst att an-

lägga brand i byggbodarna.

Även vid gärningar som har begåtts av personer med en psykisk störning och själv-

förvållat rus ska en vanlig uppsåtsprövning ske. Principen har ansetts vara att uppsåt

inte föreligger om en person utan den psykiska störningen eller som inte är påver-

kad av rus men med samma föreställning om sakförhållandena inte skulle anses

handla uppsåtligt. En grundläggande förutsättning för att uppsåt över huvudtaget

11


Enhet 1

DOM

2013-09-30

B 16825-12

ska kunna föreligga är emellertid att gärningsmannen ska ha varit i tillräcklig grad

medveten om vad han har gjort.

Joel Nahlin har uppgett att han vid det aktuella tillfället styrdes av en inre röst som

gav honom i uppdrag att tända eld på byggbodarna. Han har också beskrivit att han

kort innan brandanläggningen kom att befinna sig i en ”bubbla” och att han befann

sig i den situationen fram till dess vittnet Maria Mattsson skrek åt honom, dvs. efter

det att han hade anlagt branden.

Av den rättspsykiatriska utredningen framgår att Joel Nahlin har en personlighets-

störning och ett alkoholberoende. Det är utrett att Joel Nahlin vid det aktuella till-

fället påverkad av alkohol. Av den rättspsykiatriska utredningen framgår att Joel

Nahlin vid gärningstillfället inte led av en allvarlig psykisk störning. Det finns inte i

den utredningen något som ger stöd för eller i någon grad talar för att han vid

gärningstillfället har lidit av en förvrängd verklighetsuppfattning eller att han

befunnit sig i något psykosliknande tillstånd. Enligt tingsrättens mening finns det

emellertid omständigheter som talar mot att han befunnit sig i ett sådant tillstånd att

han saknade verklighetsförankring eller att han på något sätt inte har haft förmåga

att kontrollera sitt handlande. Av Joel Nahlins egna uppgifter om sitt tillvägagångs-

sätt framgår att han har agerat målmedvetet och han har kunnat lämna förklaringar

till varför han vidtagit vissa åtgärder, t.ex. varför han lade dit en elkabel. Det fram-

går vidare av hans egna uppgifter att han även gjorde kontroll av och överväganden

om huruvida det kunde finnas människor i byggbodarna och att han även hade

tankar om risken för spridning till flerfamiljshuset. Vad Joel Nahlin berättat om sitt

agerande och sina överväganden talar enligt tingsrättens mening för att han varit

medveten om vad han gjorde. Det går inte heller att bortse från att Joel Nahlin

lämnat motsägelsefulla uppgifter, t.ex. har han uppgett att han tidigare har hört

röster men inte just under den aktuella kvällen och att han inte vet när han har fått

uppdraget att tända elden. Enligt tingsrättens mening framstår Joel Nahlins

uppgifter om att han hade en förvrängd verklighetsuppfattning när han anlade

12


Enhet 1

DOM

2013-09-30

B 16825-12

branden och att han agerat på uppdrag av en inre röst som en uppenbar

efterhandskonstruktion och den lämnas som sådan utan avseende.

Det är genom den utredningen ställt utom rimligt tvivel att Joel Nahlin uppsåtligen

har anlagt branden. De byggbodar Joel Nahlin antände var byggda i trä. Joel Nahlin

har, när han antände byggbodarna, agerat medvetet för att det skulle börja brinna

ordentligt i byggbodarna. Det är genom vittnesförhöret med Maria Matsson utrett

att Joel Nahlin till henne felaktigt uppgett att han hade ringt till brandkåren, trots att

han inte hade gjort det. Denna omständighet talar för att hans avsikt var att fördröja

räddningsinsatsen och således för att han har haft uppsåt till att branden skulle ut-

veckla sig och att det skulle brinna okontrollerat. Det är således klarlagt att Joel

Nahlin haft direkt uppsåt att anlägga brand i den mening som förutsätts för ansvar

för mordbrand.

Branden har inneburit förstörelse och fara för omfattande förstörelse och för andra

människors liv eller hälsa

För ansvar för mordbrand krävs utöver uppsåt att anlägga brand även uppsåt till att

den anlagda branden inneburit fara för liv och hälsa eller för omfattande förstörelse

av annans egendom.

Det är genom bevisningen i målet klarlagt att det var nio byggbodar på platsen,

varav fem stod på marken och fyra av dem placerade ovanpå dessa fem, samt att

dessa byggbaracker var placerade på en gård med flerfamiljshus på två sidor av

byggbodarna. Av utredningen framgår också att det endast var nio meter mellan

byggbodarna och det flerfamiljshus som har udda nummer på trappuppgångarna.

Det är genom sakkunnigutlåtandet och förhöret med det yttre befälet Åke Westman

klarlagt att om branden inte hade släckts hade det funnits en risk för brand- och

rökspridning inte endast beträffande byggbodarna utan även en risk för sådan sprid-

ning till det flerbostadshus som låg närmast byggbodarna. Det är genom förhöret

med Åke Westman också utrett att det hade funnits en risk för att det skulle uppstå

13


Enhet 1

DOM

2013-09-30

B 16825-12

en farlig miljö för människor att vistas i. Genom Kaj Silverberg vittnesmål, och som

det saknas anledning att sätta ifråga, är utrett att branden innebar förstörelse av

annans egendom och att den orsakade skador för omkring 700 000 kr. Det är också

genom vittnesförhöret med Kaj Silverberg utrett att om branden hade spridit sig till

samtliga byggbodar och till närliggande träd m.m., skulle ha skadorna ha uppgått

till omkring 2 500 000 kr. Det står alldeles klart att om branden eller röken hade

spridit sig till flerfamiljshuset hade skadorna varit betydligt större än så.

Sammantaget är således utrett att branden har inneburit förstörelse av annans

egendom och även att branden inneburit fara för liv och hälsa eller för omfattande

förstörelse av annans egendom.

Joel Nahlin har haft uppsåt till förstörelse och till fara för omfattande förstörelse

och för andra människors liv eller hälsa

Frågan är främst om Joel Nahlin handlat med s.k. likgiltighetsuppsåt såvitt avser

effekten av sitt handlande även om andra uppsåtsformer kan vara aktuella. För att

sådant uppsåt ska anses föreligga krävs dels att han vid gärningstillfället insåg eller

var medveten om att det förelåg en risk för att fara för annans liv eller hälsa samt

även fara för omfattande förstörelse av egendom, dels att han var likgiltig i förhål-

lande till dessa omständigheter.

Av Joel Nahlins egna uppgifter framgår att han var väl medveten om förhållandena

på platsen, att han gjort överväganden om risken för eldens spridning, om det fanns

människor i byggbodarna och att han var medveten om att röken är farlig för män-

niskor. Dessa förhållanden talar med styrka för att Joel Nahlin har haft insikt om att

hans handlande kunde få effekter innebärande förstörelse av annans egendom, fara

för mer omfattande förstörelse och även fara för andra människors liv eller hälsa.

Trots att Joel Nahlin varit medveten om vilka effekter hans handlande kunde få för

andra till person och egendom har han anlagt brand. Han har således förhållit sig

likgiltig till den fara som branden inneburit för personer och egendom. Joel Nahlin

har således haft uppsåt även i denna del.

14


Enhet 1

DOM

2013-09-30

B 16825-12

Brottet ska rubriceras som mordbrand

Sammanfattningsvis är utrett att Joel Nahlin uppsåtligen anlagt brand och haft

uppsåt till att den anlagda branden inneburit fara för liv och hälsa och för

omfattande förstörelse av annans egendom. Således föreligger förutsättning att

döma Joel Nahlin för mordbrand. Branden har medfört skador av icke obetydlig

omfattning och det har krävt insatser från räddningstjänsten för att släcka branden.

Av vittnesförhöret med Åke Westman och av sakkunnigutlåtandet framgår att om

ingen släckning hade skett så hade det funnits risk för brand- och rökspridning inom

de branddrabbade byggbodarna och till det närmast liggande flerbostadshuset. Det

framgår också av vittnesförhöret och utlåtandet att det skulle uppstå en farlig miljö

för människor att vistas i.

Utrymmet för att bedöma en mordbrand som mindre allvarligt i de fall det funnits

fara för annans liv eller hälsa är mycket begränsat och endast sällan kan anses ha ett

straffvärde som är lägre än minimistraffet för mordbrand, dvs. två års fängelse (se

prop. 1992/93:141 s 42f. och NJA 2008 s. 423). Eftersom den brand Joel Nahlin

anlagt har inneburit en fara för andra personers liv och hälsa kan mordbranden inte

anses som mindre allvarlig.

Påföljd

Joel Nahlin förekommer sedan tidigare i belastningsregistret och han har en på-

gående skyddstillsyn. Det nu aktuella brottet har således begåtts under prövotid.

I målet har inhämtats en rättspsykiatrisk utlåtande. I utlåtandet görs den bedöm-

ningen att Joel Nahlin inte begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk

störning och att han inte lider av en allvarlig psykisk störning. Därmed finns det inte

förutsättningar att överlämna Joel Nahlin till rättspsykiatrisk vård.

Straffvärdet för det brott Joel Nahlin döms för motsvarar fängelse fyra år. Med hän-

syn till det höga straffvärdet kan annan påföljd än fängelse inte komma ifråga. Den

15


Enhet 1

DOM

2013-09-30

B 16825-12

pågående skyddstillsynen ska undanröjas. Det finns inte anledning att vid straffmät-

ningen avvika från straffvärdet. Joel Nahlin ska därför dömas till fängelse i fyra år.

Skadestånd

Joel Nahlin har medgett att betala det skadestånd som Byggtech i Stockholm AB

begärt.

Förverkande

Yrkandet om förverkande av beslagtagen tändare är lagligen grundat och ska bifal-

las.

Övrigt

Skyldigheten att betala avgift till brottsofferfonden följer av att det ingår fängelse i

straffskalan för det brott som Joel Nahlin döms för.

Kostnaden för försvarare, som är skäligt, ska med hänsyn till det långa fängelse-

straff som dömts ut stanna på staten.

Häktning

Joel Nahlin ska kvarbli i häkte eftersom straffet för brottet är lägst två år och det är

inte är uppenbart att skäl för häktning saknas eftersom det finns risk att Joel Nahlin

gör sig skyldig till fortsatt brottslighet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 400)

Överklagande ställs till Svea hovrätt men ges in till tingsrätten senast den 21

oktober 2013. Prövningstillstånd behövs inte.

På tingsrättens vägnar

Ewa Lindbäck

16

ÅKLAGARBUNDET

Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel

1 Nahlin, Joel Johannes Nils Robert Joel Personnr Medborgare i Telefon Tolkbehov

19870502-4811 Adress

c/o Anna Lappeteläinen, Porlabacken 4, Lgh 1001, 124 70 BANDHAGEN

Offentlig försvarare/ombud

Advokat Lars Thorolfsson, Upplands-Bro Advokatbyrå, Box 2067, 196 02

KUNGSÄNGEN

Frihetsberövande m.m.

Anhållen den 20 juli 2013 kl 14:39. Häktad sedan den 22 juli 2013.

Delgivningsuppgifter

F n Häktet Huddinge

Ansvarsyrkanden m.m.

MORDBRAND (0201-K215564-13)

Målsäganden

Bila Containerservice AB, 556471-4292, Kumla Gårdsväg 7, 145 63

NORSBORG; underrättad

Byggresurs i Stockholm AB, 556485-4031, Älgholmsvägen 3, 137 71

DALARÖ; underrättad

Byggtech i Stockholm AB, 556510-0889, Vretensborgsvägen 30 A, 126 30

HÄGERSTEN; för talan genom åklagaren

Trygg Hansa AB, 516401-7799; för i nuläget inte talan

Gärning

Joel Nahlin har anlagt en brand i byggbodar som varit placerade mellan

flerbostadshus på Åmmerbergsgatan i Hagsätra i Stockholm genom att i

utrymme mellan två bodar antända löv och annat brännbart material. Det hände

den 20 juli 2013. Branden innebar dels förstörelse av annans egendom, med

beräknad kostnad för ersättning av förstörd egendom samt sanering och

reparation på omkring 700 000 kronor, dels fara för mer omfattande förstörelse

av annans egendom, dels fara för andra människors liv eller hälsa.

Joel Nahlin begick gärningen med uppsåt.

TR mål: B 16825-12

Handl.: OVR

Södertörns tingsrätt

141 84 HUDDINGE

Ansökan om stämning SidaSöderorts åklagarkammare i Stockholm Handling 83

Ärende AM-109503-13Kammaråklagare Tomas Malmenby 2013-09-11 Handläggare 105-4

Ange dessa uppgifter vid kontakt med myndigheten

Postadress Gatuadress Telefon E-post

Box 1194 Björnkullavägen 7 010-562 50 00 [email protected] HUDDINGE

Telefax

010-562 57 99

1(4)


INKOM: 2013-09-11MÅLNR: B 16825-12AKTBIL: 22

Bilaga 1

Lagrum

13 kap 1 § 1 st brottsbalken

Särskilt yrkande

Förverkande enligt 36 kap 2 § brottsbalken av en i beslag tagen tändare (2013-

0201-BG18424 p 1).

Enskilda anspråk

Förpliktande för Joel Nahlin att utge skadestånd till målsäganden Byggtech i

Stockholm AB med 22 200 kronor jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 20

juli 2013 till dess betalning sker. Yrkat belopp avser ersättning för den självrisk

som målsäganden har på sin försäkring i Trygg Hansa.

Bevisning

Muntlig bevisning

Den tilltalades egna uppgifter (erkänner att han anlagt branden).

Vittnesförhör med Maria Mattsson angående hennes iakttagelser av branden

och tilltalad samt vad tilltalad på brottsplatsen sagt till henne och hur hon

uppfattat hans beteende, till styrkande av dels att tilltalad varit fascinerad av

branden, dels att tilltalad inte gjort något för att släcka branden, dels att tilltalad

på fråga från henne uppgett att han ringt brandkåren eller 112, dels att tilltalad

när polis kommit till platsen lämnat densamma, dels att det inte framkommit

något i tilltalads beteende/agerande talande för att tilltalad haft hallucinationer.

Vittnesförhör med Niklas Torénius angående hans kontakt med tilltalad på eller

i närheten av brottsplatsen innan polis anlänt och hur han då uppfattat tilltalad,

till styrkande av dels att tilltalad på fråga från honom uppgett att han inte ringt

112 eller brandkåren men att en kvinna gjort det, dels att tilltalad inte

kommenterat hans (vittnets) påstående om att branden var anlagd, dels att det

inte framkommit något i tilltalads beteende/agerande talande för att tilltalad

haft hallucinationer.

Vittnesförhör med polisassistent Alvaro Torres, Polismyndigheten i

Stockholms län, Söderortspolisen, Box 32025, 126 11 STOCKHOLM,

angående utpekandet av en man på brottsplatsen eller dess närhet och om hans

kontakt med tilltalad i närheten av brottsplatsen, till styrkande av dels att det

varit tilltalad som av vittne blivit utpekad och att tilltalad då börjat gå från

platsen, dels att tilltalad på fråga uppgett att han ringt 112 och i samband med

det visat upp samtalslogg på sin mobiltelefon, dels att tilltalad varit berusad,

lugn och inte ifrågasatt gripandet.



2(4)

Vittnesförhör med yttre befäl Åke Westman, Storstockholms brandförsvar.

Förhöret åberopas att hållas som en komplettering till åberopad skriftlig

bevisning i form av sakkunnigutlåtande från Storstockholms brandförsvar. Åke

Westman ska höras något närmare om spridningsrisken, till styrkande av att en

sådan förelegat både i förhållande till samtliga byggbodar och i förhållande till

det närmast liggande flerbostadshuset.

Vittnesförhör med Kaj Silverberg, anställd av målsäganden Byggtech i

Stockholm AB, angående beräknade kostnader orsakade av branden samt

beräknade kostnader om branden skulle ha totalförstört samtliga byggbodar

och omfattat närliggande träd, gräsmatta och lekplats, till styrkande av att

kostnaden för förstörd egendom jämte reparation och sanering är omkring

700 000 kronor samt att kostnaden, om branden skulle ha spridit sig och

omfattat samtliga byggbodar inklusive närliggande träd, lekplats och gräsmatta,

skulle uppgå till omkring 2 500 000 kronor.

Skriftlig bevisning/övrig bevisning

Som skriftlig bevisning åberopas dels protokoll över brandorsaksundersökning

(sid 140-148 i förundersökningsprotokollet), dels sakkunnigutlåtande från

Storstockholms brandförsvar (sid 127-132 i förundersökningsprotokollet), dels

del av insatsrapport från Storstockholms brandförsvar angående tidpunkten för

när larm kommit in (sid 133 i förundersökningsprotokollet), dels karta med

ifyllda uppgifter avseende aktuellt område på Åmmebergsgatan (sid 41i

förundersökningsprotokollet), dels analysprotokoll avseende från tilltalad i

beslag tagen mobiltelefon (sid 161-182 i förundersökningsprotokollet), dels

utredningsuppgifter angående platser där vissa av de fotografier som funnits i

tilltalads mobiltelefon är tagna (sid 187-201 i förundersökningsprotokollet),

dels två av Kaj Silverberg, anställd hos målsäganden Byggtech i Stockholm

AB, upprättade kostnadsberäkningar, dels för faktiska brandskador, dels för

brandskador om branden skulle kommit att omfatta samtliga bodar och helt

närliggande område (sid 186 och 230 i förundersökningsprotokollet), dels

kostnadskalkyl från Ikano Bostad för det fall branden skulle kommit att

omfatta och förstöra hela det närliggande flerbostadshuset på Åmmebergsgatan

(sid 231 i förundersökningsprotokollet).

Det åberopas även syn å på av branden tagna två fotografier, tagna av två olika

vittnen (sid 47 och 77 i förundersökningsprotokollet).

Vidare åberopas uppspelning av vittnet Maria Mattssons inledande samtal med

SOS och polisen (utskrifter av samtalen finns intagna på sid 213-217 och 204-

208 i förundersökningsprotokollet).



3(4)

Handläggning

Beräknad tidsåtgång för förhandlingen är en dag.

Yrkanden, inställningar, sakframställningar inklusive skriftlig och övrig

bevisning samt förhör med tilltalad kan beräknas till omkring 2 timmar, 09.00-

11.00, förhör med vittnet Maria Matsson kan beräknas till omkring 45 minuter,

11.15-12.00. Förhör med vittnena Niklas Torenius, Alvarao Torres, Åke

Westman och Kaj Silverberg kan beräknas till omkring ½ timme vardera,

13.15-15.15. Personalia och pläderingar från omkring kl 15.30.



4(4)

Aktbil. Sida 1 ( 1 )

SÖDERTÖRNS TINGSRATT Enhet 1

A VRAKNIN GSUNDERL AG 2013-09-30

Huddinge Mål nr B 16825-12

Underlaget avser

Person-Zsamordningsnummer/födelsetid 870502-4811

Datum för dom/beslut 2013-09-30

Efternamn Nahlin

Förnamn JOEL Johannes Nils Robert

Ovan angiven person har under en sammanhängande tid av minst 24 timmar varit frihetsberövad som anhållen, häktad eller på något annat sådant sätt som avses i 19 a § lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. eller 10 a § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård under nedan angivna tider.

Frihetsberövad Frihetsberövandet hävt/upphört/avbrutet

Datum Datum 2013-07-20

Särskild anteckning | | Kriminalvården har lämnat domstolen en underrättelse om att det finns uppgifter hos

kriminalvården som är av betydelse för avräkning (8 § förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid m.m.).

Särskild upplysning till kriminalvården m.fl. myndigheter X| Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avräkningsunderlag enligt 12 a §

strafföreläggandekungörelsen (1970:60) som innehåller uppgift om frihetsberövande som har betydelse för avräkning (3 § 4 förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.).

Underskrift

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Björnkullavägen 5 A 08-561 660 00 08-711 05 80 måndag - fredag

14184 Huddinge E-post: [email protected] 08:30-16:00 www.sodertornstingsratt.domstol.se


INKOM: 2013-09-30MÅLNR: B 16825-12AKTBIL: 36

Bilaga 2

mailto:[email protected]

http://www.sodertornstingsratt.domstol.se

Bilaga

www.domstol.se

DV

400 •

2008-1

1 •

Pro

du

cera

t av

Dom

sto

lsver

ket

ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL

Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift-ligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen.

Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista da-gen för överklagande finns angiven på sista si-dan i domen.

Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. an-

slutningsöverklagande) även om den vanliga

tiden för överklagande har gått ut. Överkla-gandet ska också i detta fall skickas eller läm-nas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i do-men angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller för-faller kan inte heller anslutningsöverklag-andet prövas.

Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som an-går honom eller henne. I fråga om sådant be-slut finns dock inte någon möjlighet till anslut-ningsöverklagande.

För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstill-stånd meddelas. Hovrätten lämnar prövnings-tillstånd om

1. det finns anledning att betvivla riktig-heten av det slut som tingsrätten har kommit till,

2. det inte utan att sådant tillstånd medde-las går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,

3. det är av vikt för ledning av rättstil-lämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller

4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstill-stånd krävs, klart och tydligt framgår av över-klagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas.

I vilka fall krävs prövningstillstånd?

Brottmålsdelen

Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade

1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller

2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan.

Enskilt anspråk (skadeståndstalan)

För att hovrätten ska pröva en skadeståndstal-an krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag:

Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall

Bilaga 3

www.domstol.se

1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, el-ler

2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten.

Beslut i övriga frågor

Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen.

Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om

1. den dom som överklagas med angiv-ande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen,

2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, per-sonnummer och telefonnummer, var-vid parterna benämns klagande respek-tive motpart,

3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd,

4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens dom-skäl enligt klagandens mening är orikti-ga,

5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt

6. om prövningstillstånd behövs, de om-ständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas.

Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsägan-den eller den tilltalade ska infinna sig person-ligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det an-ges.

Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klag-anden bifogat tillräckligt antal kopior, fram-ställs de kopior som behövs på klagandens be-kostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.

Om ni tidigare informerats om att förenklad del-givning kan komma att användas med er i må-let/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.

Documents

Joel Nahlin 16825-12 mordbrand.pdf