Jobbhälsobarometern · Sveriges Företagshälsor 2016-12-02 ... Vid jämförelser av data från Jobbhälsobarometern mellan olika år måste man dock ha denna metodförändring som

2016:2

Delrapport 2016:2 Sveriges Företagshälsor

2016-12-02

Jobbhälsobarometern

”En miljon svenskar upplever ett psykiskt obehag av att gå

till jobbet några gånger i månaden eller oftare, 700 tusen har

upplevt trakasserier och mobbning på arbetet det senaste

året och 400 tusen kommer inte att kunna jobba kvar i sitt

nuvarande arbete om två år.”

Jobbhälsobarometern, Delrapport 2016:2, Sveriges Företagshälsor 2016-12-02

2

Innehåll

Innehåll ......................................................................................................................................................... 2

Om Jobbhälsobarometern ............................................................................................................................ 3

Något om redovisningen i denna rapport .................................................................................................... 4

Om Sveriges Företagshälsor ......................................................................................................................... 5

Sammanfattning ........................................................................................................................................... 6

Jurister, ekonomer, vetenskapsmän och forskare är friskast i landet .......................................................... 7

Mer vanligt med psykiskt obehag i offentlig förvaltning .............................................................................. 8

Fysiskt smärtsamt på restaurangen .............................................................................................................. 9

Transportsektorn inte bra för hälsan .......................................................................................................... 10

Den egna hälsan ett hinder inom hotell, restaurang och handel ............................................................... 11

Mer trakasserier och mobbning inom offentlig förvaltning och transport ................................................ 12

Ont om tid i skolan ..................................................................................................................................... 13

Mest meningsfullt inom vård, skola och omsorg ........................................................................................ 14

Ingen oro att bli uppsagd inom skola, vård och omsorg ............................................................................ 15

På bygget är man inte orolig för att inte göra ett bra jobb ........................................................................ 16

Chauffören ser ingen utveckling i jobbet .................................................................................................... 17

Outnyttjad kompetens inom transport ...................................................................................................... 18

Närmsta chefen ingen höjdare inom transport .......................................................................................... 19

Lågt förtroende för högsta hönsen inom vården ....................................................................................... 20

På banken har man en rimlig lön ................................................................................................................ 21

Servitrisen rekommenderar inte egna restaurangen – som arbetsgivare .................................................. 22


3

Om Jobbhälsobarometern

Jobbhälsobarometern, som sedan 2007 genomförs årligen, bygger på ett representativt urval

av svenskar i åldern 20 – 65 år som arbetar minst halvtid. Den kompletterar på ett statistiskt

sätt den bild vi inom företagshälsovården ser av hur arbetsmiljö, hälsa och medarbetartrivsel

utvecklas bland anställda och på arbetsplatser. Samtliga uppgifter i Jobbhälsobarometern

bygger på de anställdas egen uppfattning och skattning.

Syftet med Jobbhälsobarometern är att visa på trender när det gäller hälsa och synen på

arbetet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher med mera, samt att visa på samband

mellan hälsa, sjukdagar och arbete.

Jobbhälsobarometern har för åren 2007 – 2013 byggt på telefonintervjuer. Det har varit till

fördel för svarsfrekvensen men succesivt till ökande nackdel för representativitet. En

förutsättning för att genomföra en telefonundersökning är att det finns ett telefonnummer

kopplat till en individ. Allt fler väljer att enbart ha mobilabonnemang. I de fall det är

kontantabonnemang eller att arbetsgivaren ”äger” mobilabonnemanget så saknas oftast en

koppling mellan individ och telefonnummer.

Slutsatsen är alltså att vi genom enbart telefonintervjuer ”missar” de som har arbetsgivare som

betalar abonnemanget och/eller har kontantabonnemang och som inte har ett eget privat

abonnemang - fast eller mobilt.

Jobbhälsobarometern är landets största nationella årliga undersökning

Detta är huvudskälet till att vi från 2014 har valt att också inhämta data via postala och

elektroniska utskick. I samband med det har vi även kraftigt utökat antalet respondenter från

ca 4 500 till ca 10 000 personer. Detta gör Jobbhälsobarometern till landets största nationella

representativa årliga undersökning om arbetsmiljö, hälsa, ohälsa, arbetsförhållanden med

mera (Den officiella AKU/AMU-undersökningen genomförs vartannat år.)

Vid jämförelser av data från Jobbhälsobarometern mellan olika år måste man dock ha denna

metodförändring som vi infört 2014 i minnet. Man kan inte bortse från att svaren kan påverkas

av om datainsamlingen sker genom telefonintervju eller framför en dataskärm eller

smartphone.

Något om redovisningsprinciper

Jobbhälsobarometern består av ett 70-tal olika frågor om arbetsförhållanden, hälsa,

sjukfrånvaro, motivation, etc samt därutöver ett antal andra variabler. Några frågor besvaras

med ja eller nej, några med flera olika svarsalternativ medan flertalet av frågorna är

formulerade som påståenden där respondenten ombeds ange hur nöjd man är eller hur

mycket man instämmer i påståendet på en tiogradig skala.

När vi i olika diagram redovisar de sistnämnda frågorna (10-skalsfrågorna) använder vi ibland

medelvärde men oftast redovisar vi andelen som ger ett tydligare uttryck för att man

instämmer alternativt inte instämmer eller är nöjd alternativt inte nöjd. Värdena 8-10 på en

tiogradig skala där 10 = ”Instämmer helt” och 1=”instämmer inte alls” kategoriserar vi som

”Instämmer” medan värden 1-4 kategoriseras som ”Instämmer inte”. Motsvarande sker vad

gäller nöjd/icke nöjd, bra/icke bra etc.


4

Något om redovisningen i denna rapport

För 2016 har totalt 9 835 respondenter besvarat frågorna i Jobbhälsobarometern av ett totalt

representativt urval på ca 18 000 personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i

åldersgruppen 20 – 65 år samt med en årsinkomst över 100 000 kr (minst halvtid). Ungefär

hälften har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, resterande hälft genom

telefonintervjuer.

Genom att Jobbhälsobarometern nu omfattar närmare 10 000 personer kan vi också göra fler

nedbrytningar på exempelvis ålder, kön, sektorer, näringsgrenar, vissa yrken, regioner,

inkomst, utbildning, sjukdagar etc.

I denna rapport redovisar vi olika frågeställningar uppdelade på näringsgrenar. Vissa

näringsgrenar är större, andra mindre. De största näringsgrenarna, Utbildning samt Vård och

omsorg omfattar mellan 1300 och 1600 respondenter vardera. Vi särredovisar näringsgrenar,

vilka omfattar minst ca 200 respondenter. Det blir 16 näringsgrenar. Övriga näringsgrenar

liksom de som inte angivit någon näringsgren ingår dock i ”Hela arbetsmarknaden”. Den

statistiska signifikansnivån varierar därmed mellan näringsgrenarna och bör ligga på mellan 2,5

- 8 procentenheter (på en 95-% signifikansnivå). Det hindrar dock inte att även mindre

skillnader kan vara väl så intressanta. De tre minsta näringsgrenarna som vi redovisar; Hotell

och restaurang, Massmedia och marknadsföring samt Energi, värme och VA mm omfattar ca

200 respondenter vardera. Här blir det statistiska underlag litet och vi har i diagrammen tagit

bort det exakta värdet i respektive stapel för att markera denna statistiska osäkerhet. Nedan

följer en förteckning över vilka näringsgrenar som redovisas i undersökningen.

Annan tillverkning

Annan tjänste- och serviceverksamhet

Bygg- och anläggningsverksamhet

Energi, värme, VA-verksamhet, avfall och sanering samt liknande

Fordon/Teknik

Handel (inkl partihandel) och bilverkstäder

Hotell, restaurang, catering, storhushåll

Informationsteknologi, Telekom, datakonsulter och liknande

Kultur, nöje, sport och fritid, turism

Offentlig förvaltning, försvar, socialtjänst

Transport (person, post och gods) magasinering

Utbildning

Verksamhet inom finans, (bank och försäkring)

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, FoU

Verksamhet inom massmedia, marknadsföring, reklam, information

Vård o Omsorg

Totalt/ HELA ARBETSMARKNADEN

Sveriges Företagshälsor samarbetar med SKI, Svenskt Kvalitetsindex och LMH Partner när det

gäller datainsamling till och bearbetning av Jobbhälsobarometern.


5

Om Sveriges Företagshälsor

Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Vi verkar för att

säkerställa en god kvalitet hos landets företagshälsor. Tillsammans med våra medlemmar

strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer.

Medarbetare ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv.

Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av närmare

4000 samverkande specialister inom arbetsmiljö & hälsa, frisk- och sjukvård samt

rehabilitering.

Kontakt för mer information

Peter Munck af Rosenschöld, vd Sveriges Företagshälsor

Telefon direkt: 08 - 762 67 47 E-post: [email protected]

www.foretagshalsor.se

mailto:[email protected]

http://www.foretagshalsor.se/


6

Sammanfattning

I denna undersökning har vi valt att titta på skillnader i upplevelsen av hälsa,

arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö mellan olika näringsgrenar. Undersökningen visar att det

är stora skillnader mellan olika näringsgrenar på svensk arbetsmarknad både i upplevelsen av

den egna hälsan men också i viktiga arbetsmiljöfaktorer som vi vet påverkar hälsan.

Undersökningen visar att 19 procent av de som är anställda inom vård och omsorg anger att de

varit frånvarande 15 dagar eller mer på grund av sjukdom. Samtidigt som det här också finns

den lägsta andelen svarande som anger att de antingen inte varit frånvarande alls, eller att de

har en frånvaro på en till tre dagar den senaste 12 månadersperioden. Den sektor där högst

andel anger att de inte var frånvarande alls på grund av sjukdom eller bara en till tre dagar de

senaste 12 månaderna återfinns inom juridik, ekonomi och vetenskap där 71 procent inte har

någon nämnvärd frånvaro på grund av sjukdom.

De olika näringsgrenarna skiljer sig åt inte bara avseende sjukskrivningsmönster, de skiljer sig

också åt avseende hur man ser på viktiga faktorer i arbetsmiljön som vi vet påverkar frånvaron.

Som exempel kan nämnas att:

Störst andel svarande som anger att de har upplevt ett psykiskt obehag av att gå till jobbet

orsakat av arbetet återfinns inom;

Offentlig förvaltning, försvar och socialtjänst

Utbildning

Vård och omsorg.

Det är också inom dessa kategorier, tillsammans med anställda inom transport och

magasinering där flest instämmer i påståendet om du eller någon kollega har blivit utsatt för

trakasserier eller mobbning på arbetet under det senaste året!

Lägst andel svarande som anger att de har upplevt ett psykiskt obehag av att gå till jobbet

orsakat av arbetet återfinns inom;

Verksamhet inom finans, (bank och försäkring)

Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik och FOU

Energi, värme, VA-verksamhet, avfall och sanering

Inom dessa kategorier är det minst andel som instämmer i påståendet om du eller någon

kollega har blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på arbetet under det senaste året!

Undersökningen visar också att de mest meningsfulla arbetena finns inom vård och omsorg och

inom utbildning, samtidigt som förtroendet för den högsta ledningen är lägst inom vård, skola,

omsorg. Högst förtroende för högsta ledningen och för den närmsta chefens förmåga att leda

finns inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik och FOU.


7

Jurister, ekonomer, vetenskapsmän och forskare är friskast i landet

Svar på frågan: Hur många frånvarodagar uppskattar du att du har

haft på grund av sjukdom det senaste 12 månaderna?

FIGUR 1. DIAGRAMMET VISAR HUR MÅNGA FRÅNVARODAGAR DEN TILLFRÅGADE HAR HAFT PÅ GRUND AV EGEN

SJUKDOM DEN SENASTE 12-MÅNADERSPERIODEN UPPDELAT PÅ BRANSCHTILLHÖRIGHET.

Av diagrammet framgår att 19 procent av anställda inom vård och omsorg anger att de varit

frånvarande 15 dagar eller mer på grund av sjukdom. Detta ska jämföras med anställda inom

fordon/teknik där endast 9 procent anger att de att de varit frånvarande 15 dagar eller mer på grund

av sjukdom. Högst andel medellång frånvaro mellan 4-14 dagar anger anställda inom fordon/teknik

och energi, värme, VA-verksamhet. Lägst andel anges av anställda inom juridik, ekonomi, vetenskap

och FOU samt inom offentlig förvaltning, försvar och socialtjänst där 20 procent anger att de var

frånvarande. Den sektor där högst andel anger att de inte var frånvarande alls på grund av sjukdom

eller bara en till tre dagar den senaste 12 månadersperioden återfinns inom juridik, ekonomi,

vetenskap, och den sektor där lägsta andelen angav det samma återfinns inom vård och omsorg.

30%

34%

49%

26%

36%

36%

31%

34%

39%

35%

33%

37%

33%

35%

29%

31%

30%

31%

36%

22%

39%

31%

24%

37%

30%

24%

30%

31%

31%

29%

28%

28%

27%

26%

30%

21%

20%

26%

22%

30%

21%

24%

24%

23%

24%

20%

24%

23%

27%

24%

25%

9%

9%

10%

10%

10%

10%

11%

12%

12%

12%

12%

13%

13%

14%

16%

18%

19%

FORDON/TEKNIK

VERKSAMHET INOM MASSMEDIA, …

VERKSAMHET INOM JURIDIK, EKONOMI, …

VERKSAMHET INOM FINANS, (BANK OCH …

INFORMATIONSTEKNOLOGI, TELEKOM, …

ENERGI , VÄRME, VA-VERKSAMHET, AVFALL OCH …

BYGG- OCH ANLÄGGNINGSVERKSAMHET

ANNAN TILLVERKNING

KULTUR, NÖJE, SPORT OCH FRITID, TURISM

HANDEL (INKL PARTIHANDL) OCH BILVERKSTÄDER

HOTELL, RESTAURANG, CATERING, STORHUSHÅLL

OFFENTLIG FÖRVALTNING, FÖRSVAR, …

HELA ARBETSMARKNADEN

TRANSPORT (PERSON, POST OCH GODS) …

UTBILDNING

ANNAN TJÄNSTE- OCH SERVICEVERKSAMHET

VÅRD O OMSORG

0 dagar (Helårsfrisk) 1-3 dagar 4-14 dagar 15 eller fler sjukdagar


8

Mer vanligt med psykiskt obehag i offentlig förvaltning

Svar på frågan;

Har du på grund av ditt arbete känt psykiskt obehag att gå till jobbet?

FIGUR 2. AV DIAGRAMMET FRAMGÅR DEN ANDEL, SOM PÅ GRUND AV ARBETET, KÄNT PSYKISKT OBEHAG ATT

GÅ TILL JOBBET NÅGRA GÅNGER I MÅNADEN ELLER OFTARE UPPDELAT PÅ BRANSCHTILLHÖRIGHET.

Diagrammet visar att endast 14 procent av de anställda inom finans, bank och försäkring känt

psykiskt obehag av att gå till jobbet några gånger i månaden eller oftare. Motsvarande andel

bland anställda inom offentlig förvaltning, försvar och socialtjänst är hela 24 procent.

14%

21%

24%

0% 10% 20% 30%

Verksamhet inom finans, (bank och…

Energi , värme, VA-verksamhet, avfall och…

Verksamhet inom juridik, ekonomi,…

Verksamhet inom massmedia,…

Informationsteknologi, Telekom,…

Annan tillverkning

Fordon/Teknik


Transport (person, post och gods)…

Hela arbetsmarknaden

Handel (inkl partihandl) och bilverkstäder




Vård o Omsorg

Utbildning

Offentlig förvaltning, försvar,…


9

Fysiskt smärtsamt på restaurangen

Svar på frågan;

Har du på grund av ditt arbete känt fysisk smärta såsom ont i nacke, leder,

rygg etc?

FIGUR 3. DIAGRAMMET VISAR ANDEL INOM RESPEKTIVE BRANSCH SOM GRUND AV ARBETET FLERA GÅNGER VARJE

VECKA KÄNT FYSISK SMÄRTA I FORM AV ONT I NACKE, LEDER, RYGG ETC.

De arbeten där lägst andel upplevt fysisk smärta flera gånger varje vecka på grund av arbetet

finns inom branscherna IT-Telecom och Juridik, ekonomi samt vetenskap. Inom dessa sektorer

har 10 procent av de svarande upplevt smärta på grund av arbetet. Detta ska jämföras med

hotell, restaurang, catering och storhushåll där 30 procent har upplevt fysisk smärta flera

gånger varje vecka på grund av arbetet. I vård och omsorgsbranschen har 25 procent upplevt

detsamma.

10%

20%

30%

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%






Fordon/Teknik



Annan tillverkning




Utbildning



Vård o Omsorg



10

Transportsektorn inte bra för hälsan

Instämmer i påståendet;

Ditt nuvarande arbete kommer att påverka din hälsa negativt under de

närmaste två åren!

FIGUR 4. DIAGRAMMET VISAR ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM BEDÖMER ATT NUVARANDE ARBETE KOMMER ATT

PÅVERKA HÄLSAN NEGATIVT UNDER DEN NÄRMASTE 2-ÅRSPERSIODEN.

De yrken som har lägst andel som tror att deras hälsa kommer att påverkas negativt under det

två närmsta åren på grund av arbetet återfinns inom verksamhetsgrenarna -massmedia och

marknadsföring; -energi, värme, VA-verksamhet, avfall och sanering samt inom juridik,

ekonomi och vetenskap där 6 procent anger detta. Dessa följs tätt av IT, Telecom där 7 procent

tror att deras arbete kommer att påverka hälsan negativt de närmsta två åren. Inom transport

och lager tror 19 procent att deras hälsa kommer att påverkas negativt av arbetet de närmsta

åren. För hotell, restaurang, catering och storhushåll samt för utbildning är det 17 procent som

anger samma sak. Snittet på hela arbetsmarknaden är 13 procent.

6%

13%

19%

0% 5% 10% 15% 20% 25%








Annan tillverkning



Fordon/Teknik



Vård o Omsorg

Utbildning




11

Den egna hälsan ett hinder inom hotell, restaurang och handel


Din hälsa kommer att vara ett hinder för dig att arbeta kvar i ditt nuvarande

arbete om två år!

FIGUR 5. DIAGRAMMET VISAR ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM TROR ATT HÄLSAN KOMMER ATT VARA ETT HINDER FÖR

ATT ARBETA KVAR I DET NUVARANDE ARBETET OM TVÅ ÅR.

Inom hotell och restaurang samt inom handel och bilverkstäder tror 11 procent att hälsan

kommer att vara ett hinder för dem att kunna arbeta kvar i sitt nuvarande arbete om två år.

Inom transport och magasinering samt inom vård och omsorg menar 10 procent samma sak.

Bäst framtidsprognos på detta område anger anställda inom energi, värme, VA, avfall och

sanering där bara 3 procent anger att hälsan kommer att vara ett hinder för att arbeta kvar i

sitt arbete om två år. På hela arbetsmarknaden tror 8 procent att hälsan kommer att vara ett

hinder för att kunna arbeta kvar i sitt nuvarande arbete om två år.

3%

8%

11%

0% 2% 4% 6% 8% 10% 12%






Annan tillverkning



Utbildning




Fordon/Teknik

Vård o Omsorg





12

Mer trakasserier och mobbning inom offentlig förvaltning och transport


Du eller någon kollega har blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på

arbetet under det senaste året!

FIGUR 6. DIAGRAMMET BESKRIVER ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM SJÄLV ELLER HAR HAFT NÅGON KOLLEGA SOM HAR

BLIVIT UTSATT FÖR TRAKASSERIER, MOBBNING PÅ ARBETET UNDER DET SENASTE ÅRET.

De verksamhetsgrenar där flest instämmer i påståendet att du eller någon kollega har blivit

utsatt för trakasserier eller mobbning på arbetet under det senaste året finns inom offentlig

förvaltning, försvar och socialförvaltning, samt inom transport och magasinering, där 19

procent anger att de antingen själva eller någon kollega har blivit utsatt. Inom finans och

försäkrings verksamhet, inom energi, värme, VA-verksamhet avfall och sanering samt inom

juridik, ekonomi och vetenskap är det 9 procent som anger att de antingen själva eller någon

kollega har blivit utsatt för trakasserier på arbetet under det senaste året.

9%

14%

19%

0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20%




Annan tillverkning






Fordon/Teknik




Vård o Omsorg

Utbildning




13

Ont om tid i skolan


Du känner att du hinner med dina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid!

FIGUR 7. DIAGRAMMET REDOVISAR ANDEL SOM UPPGER ATT DE HINNER MED SINA ARBETSUPPGIFTER INOM ORDINARIE

ARBETSTID UPPDELAT PÅ BRANSCHTILLHÖRIGHET.

Inom de flesta verksamhetsområden anger mellan 34 till 37 procent av de svarande att de

hinner med sina arbetsuppgifter på ordinarie arbetstid. Den sektor som skiljer sig från övriga är

verksamhetsområdet utbildning där endast 25 procent anger att de hinner med sina

arbetsuppgifter på ordinarie arbetstid.

25%

34%

37%

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%

Utbildning



Annan tillverkning






Vård o Omsorg


Fordon/Teknik







14

Mest meningsfullt inom vård, skola och omsorg


Ditt arbete är meningsfullt!

FIGUR 8. DIAGRAMMET ANGER ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM ANSER ATT ARBETET ÄR MENINGSFULLT.

Inom verksamhetsområdet vård och omsorg anger 76 procent att arbetet är meningsfullt, och

inom verksamhetsområde utbildning är det 75 procent som anger detsamma. De

verksamhetsområden där minst andel av de svarande anger att de instämmer i påståendet; ditt

arbete är meningsfullt, återfinns inom transport och magasinering samt inom annan

tillverkning. Där anger bara 52 respektive 50 procent att de upplever arbetet som meningsfullt.

50%

64%

76%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%

Annan tillverkning


Fordon/Teknik






Energi , värme, VA-verksamhet, avfall…







Utbildning

Vård o Omsorg


15

Ingen oro att bli uppsagd inom skola, vård och omsorg

Instämmer i påstående;

Du känner ibland oro för att bli uppsagd, permitterad eller omplacerad mot din

vilja!

FIGUR 10. DIAGRAMMET ANGER ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM UPPGER ATT DE IBLAND KÄNNER ORO FÖR ATT BLI

UPPSAGD, PERMITTERAD ELLER OMPLACERAD MOT SIN VILJA.

Flest svarande som instämmer i påståendet att de ibland känner oro för att bli omplacerad,

uppsagd eller permitterad mot sin vilja finns inom IT, telecom och datakonsulter där 28

procent anger att de känner oro. Dessa följs av anställda inom finans och försäkring, samt inom

massmedia och marknadsföring där 26 respektive 25 procent anger att de ibland känner en oro

för att bli uppsagda, permitterade eller omplacerade mot sin vilja. De verksamheter där minst

andel känner en oro för att bli uppsagda, permitterade, eller omplacerade mot sin vilja finns

inom verksamhetsområdena utbildning och vård och omsorg, där 13 procent anger att de

känner en sådan oro.

13%

19%

28%

0% 10% 20% 30%

Utbildning

Vård o Omsorg



Annan tillverkning







Fordon/Teknik







16

På bygget är man inte orolig för att inte göra ett bra jobb


Du har känt oro för att inte göra ett tillräckligt bra jobb!

FIGUR 11. DIAGRAMMET VISAR ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM KÄNNER ORO FÖR ATT INTE GÖRA ETT TILLRÄCKLIGT

BRA JOBB.

Inom kultur, nöje, sport och fritid, turism anger 35 procent att de känt oro för att inte göra ett

tillräckligt bra jobb. Snittet på hela den svenska arbetsmarknaden är 30 procent. Inom bygg och

anläggningsverksamhet anger endast 25 procent att de känt oro för att inte göra ett bra jobb.

25%

30%

35%

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%


Energi , värme, VA-verksamhet, avfall…

Annan tillverkning



Utbildning


Fordon/Teknik




Vård o Omsorg







17

Chauffören ser ingen utveckling i jobbet


Du har goda möjligheter att utvecklas på arbetet!

FIGUR 13. DIAGRAMMET ANGER ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM SER GODA MÖJLIGHETER TILL ATT UTVECKLAS PÅ

ARBETET.

Anställda inom juridik, ekonomi, vetenskap, och FOU är de som upplever att de har bäst

möjligheter att utvecklas på jobbet. Här svarar hela 54 procent att de upplever att de har den

möjligheten. Den verksamhetsgren där minst antal respondenter anger att de har goda

möjligheter att utvecklas i arbetet finns inom transport, där endast 23 procent upplever detta.

Det är mer än dubbelt så vanligt att träffa på anställda som ser goda möjligheter att utvecklas

på jobbet inom juridik, ekonomi, vetenskap, FOU som inom näringsgrenen transport.

23%

37%

54%

0% 20% 40% 60%


Annan tillverkning


Fordon/Teknik


Vård o Omsorg



Utbildning










18

Outnyttjad kompetens inom transport


Du känner att din kompetens tas tillvara på din arbetsplats!

FIGUR 14. DIAGRAMMET VISAR ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM ANSER ATT DERAS KOMPETENS TAS TILLVARA PÅ

ARBETSPLATSEN

På hela den svenska arbetsmarknaden anger 38 procent att kompetensen tas till vara på

arbetsplatsen. Den verksamhetsgren där flest anger att kompetensen tas tillvara finns inom

juridik, ekonomi, vetenskap och FOU där 57procent upplever detta. Detta ska ställas mot

verksamhetsgrenen transport där endast 27 procent tycker att deras kompetens tas tillvara.

27%

38%

57%

0% 20% 40% 60%


Annan tillverkning



Fordon/Teknik

Vård o Omsorg



Utbildning










19

Närmsta chefen ingen höjdare inom transport


Din närmaste chefs ledaregenskaper är höga!

FIGUR 15. DIAGRAMMET ANGER ANDELEN I RESPEKTIVE BRANSCH SOM ANSER ATT DEN NÄRMASTE CHEFEN HAR HÖGA

LEDAREGENSKAPER.

Verksamheter inom juridik, ekonomi, vetenskap och FOU skattar sin närmsta chefs

ledaregenskaper högst. 57 procent av respondenterna instämmer i påståendet att din närmsta

chefs ledaregenskaper är höga. Inom verksamhetsområdet transport bedömer man sin

närmsta chefs ledaregenskaper lägst där endast 27 procent av respondenterna anger att den

närmsta chefens ledaregenskaper är höga.

32%

40%

51%

0% 20% 40% 60%


Annan tillverkning

Fordon/Teknik



Utbildning


Vård o Omsorg











20

Lågt förtroende för högsta hönsen inom vården


Högsta ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten är hög!

FIGUR 15. DIAGRAMMET VISAR ANDELEN I RESPEKTIVE BRANSCH SOM ANSER ATT HÖGSTA LEDNINGENS FÖRMÅGA ATT

LEDA OCH UTVECKLA VERKSAMHETEN ÄR HÖG.

Förtroendet för högsta ledningen är störst inom verksamheter som juridik, ekonomi, vetenskap

och FOU och lägst inom vård och omsorg. Inom juridik, ekonomi vetenskap och FOU instämmer

38 procent i påståendet: Högsta ledningens förmåga att leda och utveckla verksamheten är

hög. Inom Vård och omsorg är motsvarande siffra endast 20 procent.

20%

25%

38%

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%

Vård o Omsorg




Annan tillverkning

Utbildning




Fordon/Teknik









21

På banken har man en rimlig lön


Du känner att din lön står i rimlig proportion till din insats!

FIGUR 16. DIAGRAMMET ANGER ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM ANSER ATT LÖNEN STÅR I RIMLIG PROPORTION TILL

INSATSEN.

Inom vård och omsorg samt inom utbildning anger endast 15 procent att de känner att deras

lön står i rimlig proportion till deras insats. Inom verksamhetsområdena finans och försäkring

samt IT, Telecom och datakonsulter anger däremot 33, respektive 32 procent att lönen står i

rimlig proportion till insatsen.

15%

21%

33%

0% 10% 20% 30% 40%

Vård o Omsorg

Utbildning


Annan tillverkning








Fordon/Teknik







22

Servitrisen rekommenderar inte egna restaurangen – som arbetsgivare


Du rekommenderar andra att söka jobb i din organisation!

FIGUR 17. DIAGRAMMET ANGER ANDEL I RESPEKTIVE BRANSCH SOM REKOMMENDERAR ANDRA ATT SÖKA ARBETE

INOM SIN ORGANISATION.

Av diagrammet framgår att hela 56 procent av de anställda inom finans, bank och försäkring

rekommenderar andra att söka jobb i sin organisation. Lägst andel finns inom Hotell och

restaurang näringen där bara drygt 40 procent uppger att de rekommenderar andra att söka

jobb i sin organisation.

42%

49%

56%

0% 20% 40% 60%


Annan tillverkning




Utbildning


Vård o Omsorg





Fordon/Teknik






23


24

Jobbhälsobarometern Delrapport 2016:2

Sveriges Företagshälsor 2016-11-14

Documents

Jobbhälsobarometern · Sveriges Företagshälsor 2016-12-02 ... Vid jämförelser av data från Jobbhälsobarometern mellan olika år måste man dock ha denna metodförändring som