JO0810 Bekampning sniglar.qxd:Layout 1 09-01-19 17.22 Sida

Bekämpning av sniglar i lantbruk och yrkesmässig

trädgårdsodling

Jordbruksinformation 10 – 2008

JO0810_Bekampning_sniglar.qxd:Layout 1 09-01-19 17.22 Sida 1

2

Varför behövs snigelbekämpning?Bekämpning av sniglar har blivit alltmer aktuell under senare år av flera anledningar:• De allt varmare vintrarna och blötare somrarna/höstarna gynnar sniglarna.• Den ”importerade” spanska skogssnigeln, i media mest känd som mördarsnigeln, har

under de senaste åren ökat kraftigt och ses i många fall som ett hot mot hobbyodlingar ochhemträdgårdar. Den har även börjat göra angrepp i yrkesmässig odling, t.ex. i vallar.

• Både konsumenter och handel har ökat kvalitetskraven, vilket medför en minskad tolerans för snigelskador och förekomst av sniglar/snigelavföring i färskvaror.

• Ökad användning av gröngödslings-/mellangrödor såsom raps, oljerättika och vitsenap iväxtföljden kan gynna sniglarna.

(GN

M)

Källor: Om sniglar. Ted von Proschwitz (www.gnm.se).

Slug damage and control of slugs in horticultural crops. EU 2001. Speiser, B., Glen, D., Piggott, S., Ester, A., Davies, K., Castillejo, J. och Coupland, J (www.slugcontrol.rothamsted.ac.uk/SlugsBrochure.pdf).

Sniglar och snäckor. 1992. Carl Åkerberg. Faktablad om växtskydd 81T, SLU.

Sniglar. 1993. Peeter Päts. Faktablad om växtskydd 36J, SLU.

Spanska skogssnigeln. 2006. Eva Wirén. Faktablad om ekologisk odling nr 29. Riksförbundet Svensk Trädgård (www.tradgard.org).

Bekämpningsrekommendationer svampar och insekter 2008. Jordbruksverkets Växtskyddscentraler (www.sjv.se/vsc).


Biologi och miljökrav

3

FortplantningSniglar är hermafroditer, dvs. varje individär tvåkönad. Sniglarna brukar fortplanta siggenom parning, men flertalet arter kan ocksåföröka sig genom självbefruktning. Det kanalltså räcka med att en enda snigel eller ettenda ägg kommer till en ny plats för att enny population ska uppstå.

ÄggÄggen är vita eller halvgenomskinliga,runda, några mm i diameter. De läggs påskyddade och fuktiga ställen, t.ex. under föremål som ligger på marken, i kompost-och avfallshögar eller i gropar som snigelngräver. Snigeläggen läggs i grupper.

Känsliga för uttorkning och frost

I alla utvecklingsstadier – ägg, ungar, vuxna– är sniglarna känsliga för uttorkning. Degynnas av fuktigt väder. Mikroklimatet, dvs.förhållandena inom ett mycket litet område,t.ex. precis vid markytan, är speciellt viktigt.Under ett täcke av halm kan mikroklimatetvara idealiskt för sniglar även om det ovan-för täcket är skarpt solsken och stark vind.

Jordart och strukturJordarten och strukturen är andra faktorersom påverkar sniglarnas livsbetingelser. Bäst tycks sniglarna trivas i mullrika, något fuktiga jordar där de har lätt för att gräva. I kompakta leror trivs de vanligtvis inte eftersom jorden är för hård att gräva i menom lerjorden är kokig kan de lätt finna hålrum att krypa ner och söka skydd menockså lätt komma åt frön och groddar. En sandjord är ingen bra miljö för sniglarnaeftersom jorden lätt blir för lös och rasar.

Spanska skogssniglar i parning.

Åkersnigel i kokig jord.

Ägg av spansk skogssnigel.(G

NM

)(P

W)

(EM

)


Åkersnigel(Deroceras reticulatum) och

Ängssnigel (D.agreste)

Utseende: Åkersnigeln är vanligtvis 2–6 cmlång, skiffergrå med en underliggande, finmen markerat mörkare rutnätsmönstring.Den har också en väl markerad ryggköl.Krypsulan ljusbrun och slemmet färglöst.Ängssnigeln är något mindre och ljusare,med mindre markerad köl. Krypsulan gulvitoch slemmet mjölkaktigt. Övervintring: Oftast som ägg men undermilda vintrar även som ungstadier. Det äroklart om vuxna individer kan övervintra.

Föda: Allätare. Åkersnigeln är den vanli-gaste snigeln på åkern. Mest skador i köks-växter och höstsådda jordbruksgrödor.Aktivitet: Efter kläckning dröjer det ca tvåmånader innan åkersnigeln blir könsmogen.Ägg från parning är vanligast men den kanäven befrukta sig själv. Lägger 300–500klotrunda, halvgenomskinligt vita, ca 2 mmstora ägg. Kan lägga ägg även vid låga temperaturer sent på hösten. Åkersnigeln harflera överlappande generationer.

Arter och artbestämning

4

Sniglar är ofta svåra att artbestämma. Varia-tionen i storlek och färg inom arterna ärmycket stor, och det krävs ofta dissektion försäker identifiering. Den som är osäker och

gärna vill veta vilken art det rör sig om kankontakta zoolog Ted von Proschwitz, Natur-historiska Museet, Box 7283, 402 35 Göte-borg, tfn: 031-775 24 41.

Kölsniglar och skogssniglarBland sniglarna förekommer två viktiga grup-per vilka är ganska lätta att särskilja: Skogs-sniglar (familjen Arionidae) saknar köl ibakkroppens mittparti och har andningshåletpå höger sida i mantelns främre hälft. Hit hört.ex. spansk skogssnigel (mördarsnigel).

Äkta kölsniglar (familjen Limacidae) ochåkersnigel m.fl. (familjen Agriolimacidae)har en mer eller mindre tydlig köl i bakkrop-

pens mittparti och har andningshålet påhöger sida i mantelns bakre hälft.

SvansKöl

Krypsula Andningshål

MantelHuvud

Ögon

Könsöppning Tentakler

Åkersnigel.

Schematisk bild över en åkersnigel. Andningshåletsitter på mantelns bakre hälft. Hos en skogssnigelsitter andningshålet på mantelns främre hälft.

Pantersnigel (Limax maximus).

(GN

M)

(GN

M)

Förväxlingsmöjlighet: Åkersniglarna kan möjligtvis förväxlasmed pantersnigeln (Limax maximus) vil-ken dock blir betydligt större (10–20 cm).Denna art förorsakar normalt inte någraskador. Under fuktiga somrar förekommerpantersniglarna ibland talrikt, och då kan

de ge sig på odlade växter, men det är säl-lan man behöver bekämpa dem.


5

Spansk skogssnigel – mördarsnigel (Arion lusitanicus)

Utseende: Vuxen individ 7–15 cm lång,gråbrun till brunröd (kan variera från nästansvart till orangegul), de unga ljusare, oftamed två längsgående band på kropp ochmantel. Ofta mycket slemmig. Andningshålpå främre del av ryggsköld (manteln). Ingenryggköl.

Övervintring: Ettårig livscykel. Övervintrarej som ägg. Vuxna djur som fortplantat sigunder året dör vanligtvis i oktober. Ungdjurav olika ålder övervintrar i jordkammare ca1–2 dm nere i marken. Djup tjäle medförökad dödlighet under vintern.

Föda: Alla typer av grödor och prydnads-växter samt multnande och ruttnande växt-material. Även kannibalism.

Aktivitet: Den spanska skogssnigeln kom-mer igång när dygnsmedeltemperaturenöverstiger 4°C och blir könsmogen efternågon vecka. Från lagt ägg till kläckt snigeltar det ca fyra veckor och sedan fem till sexveckor till könsmognad. Ägg från parning ärvanligast men den kan även befrukta sigsjälv. Producerar upp till 400 ägg under sinlivstid.

Fullvuxen och ägg av spansk skogssnigel.

Röd skogssnigel (Arion rufus).

Svart skogssnigel (Arion ater).

(GN

M)

(GN

M)

(GN

M)

Förväxlingsmöjlighet: Endast experter kan skilja spansk skogssni-gel från röd eller svart skogssnigel. Ungdjurkan även förväxlas med andra, mindre Arion-arter. Vid massförekomst kan man dock miss-tänka att det är spansk skogssnigel som äraktuell. Den har en otrolig fortplantningsför-måga och väldig aptit. På flera platser i Sve-rige har det dessvärre konstaterats korsningarmellan den spanska och den svarta skogssni-geln. Utseendet är mycket likt den spanskaoch den är lika glupsk. Det är för tidigt att av-göra om korsningen innebär ökade överlev-nadsmöjligheter för avkomman och störrerisk för skador på växterna.


Skador orsakade av sniglarSniglar skadar grödorna genom att döda fröneller groddplantor (dålig uppkomst), förstörastjälken eller tillväxtpunkten eller genom att reducera bladytan. Detta kan försena utvecklingen och/eller minska skörden. Ivissa grödor minskas värdet av skördenp.g.a. ätskador, slemspår, avföring eller attdet finns sniglar kvar i skördeprodukten.

Dess utom kan ätskadorna bli inkörsportarför svamp- och bakterieangrepp.

Det är inte alltid lätt att skilja mellan sni-gelskador och insektsgnag. Om man kan seklara silveraktiga slemspår tyder detta på attdet är snigeln som är boven i dramat.

Höstoljeväxter (Åkersnigel)

De allvarligaste snigelskadorna uppträder ihöstoljeväxter. Grödan är känsligast för an-grepp från uppkomst fram till dess att denhar ett par örtblad. Ökade höstsådda arealer

och för sniglarna gynnsamt väder har inne-burit att snigelangreppen ökat något i Syd-sverige under senare år. Speciellt utsatta ärhöstoljeväxter efter gröngödslingsgrödor.

6

Åkersnigel och slemspår i höstraps. Bekämpning av åkersnigel i höstraps. Obehandlat till vänster.

(GA)

(EM

)

Stråsäd (Åkersnigel)

Angreppen är vanligast i höstsäd. Störstskada gör sniglarna om de angriper groendeutsäde vilket leder till dålig uppkomst. An-grepp på bladen är sällan allvarliga. I vårsädhar angreppen hittills varit utan betydelse.

Skada av åkersnigel på blad i råg.

Åkersnigel på äldre höstveteplanta. Störst skadagörs dock på groende kärnor vilket ger dålig uppkomst.

(PW

)

(KAH

)

Åkersnigeln kan göra skada både på frön och på plantornas ovanjordiska delar. I deområden där den spanska skogssnigeln förekommer kan den göra stor skada i odlingar av trädgårdsväxter speciellt om fälten gränsar till permanent vegetationsåsom gräs- och buskmarker.


7

Den spanska skogssnigeln gör inte någonstörre skada på vallen men vid skörd kan dess-värre delar av sniglarna komma in i ensilage-balarna där farliga bakterier kan uppförökas.Bakterierna kan sedan påverka djuren som äterdet färdiga fodret. Under den våta sommaren2007 rapporterades fall där sniglar i fodret –eller försämrad foderkvalitet som konsekvensdärav – kopplades till diarréer hos kalvarnaoch minskad dräktighet hos korna.

De flesta kålväxter är mycket mottagliga försnigelangrepp. Brysselkål, grön- och vitkålfår ofta smågnag vilket är ett allvarligt kvalitetsfel som gör produkten osäljbar.Många nyplanterade kålväxter angrips lätt avsniglar som snabbt kan äta upp alla blad. I rädisan kan sniglarna gnaga hål i de under-jordiska delarna.

Grön sparris (Åkersnigel och spansk skogssnigel)

Jordgubbar (Åkersnigel och spansk skogssnigel)

De flesta sallatssorter angrips lätt av sniglar underhela sin utveckling. Än viktigare än själva gnag-skadan är att grödan blir osäljbar om man kan hittasniglar i sallatshuvudena eller bland spenatbladen.

Sparrisskotten an-grips framföralltunder markytan menkan även angripassenare i uppkomst-skedet. Även omsniglarna orsakar yt-terst små gnagska-dor blir hela skottetdeformerat och där-för nästan omöjligtatt sälja. Utomlandsär den här typen avskador mycket van-liga. Gnagskador

på jordgubbe.Deformering av sparrisskott.

Spansk skogssnigel i sallat.

Snigelskador på rädisa. Snigelskador på brysselkål.

(AE)

(AE)

Ensilagebal.

(BJ)

(SJV

)(IÅ

)G

M)

Kålväxter (Åkersnigel, även spansk skogssnigel)

Vallar (Spansk skogssnigel)

Bladgrönsaker (Åkersnigel och spansk skogssnigel)

Sniglarna gnager håli mogna jordgubbarvilket inte bara görjordgubbarna olämp-liga för försäljningutan även främjar an-grepp av mögel-svampar som längrefram angriper friskajordgubbar.


Användning av Mesurol och Ferramol• Använd snigelpellets bara när grödan är i ett känsligt stadium samtidigt som väder-

betingelserna gynnar sniglarna.• Pellets bör spridas ut jämnt över jordytan. • När sniglarna förflyttar sig från trädor, ängar eller lähäckar till grödan, kan en kant-

behandling vara tillräcklig.• Pellets förlorar effekt om de angrips av mögel eller om de täcks med jord vid ett häf-

tigt regn. Om det är nödvändigt sprid ut en gång till när de gamla kornen är upplöstaeller har brutits sönder.

• Undvik inblandning av snigelpellets i skördat material.• Det har inte observerats någon resistens hos sniglarna mot de aktiva substanserna

och det anses inte heller troligt att det ska inträffa.• Observera att snigelpellets endast får användas i de grödor som de är registrerade för

(se etikett på dunk/paket).

Bekämpning av sniglar

8

Många odlingsåtgärder minskar snigelföre-komsten, men tillämpningen av dessa åtgär-der är begränsad eftersom de kan varamycket arbetsintensiva och/eller påverkagrödan och miljön. Generellt sett kan sägasatt grov struktur på såbädden och ständigt

frodig vegetation gynnar sniglarna och där-för bör undvikas i möjligaste mån. Kemiskbekämpning är ett alternativ men även här äreffekten inte alltid fullständig – ibland måstebehandlingen upprepas.

• Jordbearbetning kan reducera snigelpopu-lationen avsevärt. Görs jordbearbetningenvid låga temperaturer exponeras både snig-lar och snigelägg för frost. Maskinval, timing och intensitet måste anpassas tilljordtypen. Målet är att åstadkomma en finsåbädd som försvårar sniglarnas förflyttningmellan deras skydd och grödan.

• Sådd eller plantering av känsliga grödorminst 3–5 m från trädor, ängar eller

lähäckar minskar risken för inkrypandestora sniglar.

• I trädgårdsgrödor kan optimal gödsling,plantor i god kondition och förändring avsådd- eller planteringsdag minska tiden somplantan befinner sig i den känsliga fasen.Man kan också senarelägga kulturen till entorr period då sniglarnas aktivitet är låg.

• Sortval? – Nej! Det finns i stort sett inga od-lade sorter som är toleranta mot sniglar.

Kemisk bekämpning sker mestadels genomatt sprida ut granulat (pellets) på ytor somangrips av sniglar. Dessa pellets är lockbe-ten som innehåller dels ett för snigeln attra-herande ämne, dels en ätbar del som äruppblandad med en aktiv substans som utgörsjälva snigelgiftet. Exempel på aktiva sub-stanser är metiokarb och järn(III)-fosfat. Spanska skogssniglar attraherade av pellets.

(BCS)

Kemisk bekämpning

Odlingsåtgärder


9

Mesurol Snigelgift

(metiokarb=merkaptodimetur)

Mesurol Snigelgift får endast användas i yr-kesmässig odling, av personer med behörig-het för växtskyddsmedel klass 2L. Medletfår användas i stråsäd och oljeväxter senastvid 4–5-bladsstadiet samt i odlingar av köks-växter före plantering eller uppkomst. I jord-gubbsodling får preparatet användas föreblomning eller efter skörd. Medlet får ävenanvändas i odlingar av icke-ätliga plantsko-leväxter. I ekologisk odling är användning avmetiokarb förbjuden.

Metiokarb, som är den verksamma substan-sen, verkar på nervsystemet, inte bara hossniglar utan även hos daggmaskar, möss ochsniglarnas naturliga fiender, t.ex. jordlöpare.Hundar och andra husdjur måste hållasunder uppsikt så att de inte kommer åt pre-paratet.

Mesurol Snigelgift bör helst strös ut på eftermiddagen eller kvällen. 20–30 pellets/m2

motsvarar 3–5 kg/ha.

Ferramol Snigel Effekt, Snigel Fritt

(järn(III)fosfat)

Flera järnföreningar fungerar som snigelgift.Järn(III)-fosfat tillhör de minst giftiga förhusdjur, vilt och människa.• Ferramol Snigel Effekt och Snigel Fritt

består huvudsakligen av vetemjöl ochsocker som attraherande ämnen och järn-fosfat som aktiv substans. Järnfosfatet gårin i kalciummetabolismen vilket stör ät-lusten och slemproduktionen. Efter intagav järnfosfatet slutar snigeln direkt att ätaoch dör så småningom. Intaget leder intetill någon överproduktion av slem.

• Medlet kan tåla upprepad måttlig neder-börd och återta sin ursprungliga form ochstorlek efter upptorkning.

• Ekologisk odling: Järnfosfat är tillåtet enligt KRAV i Sverige.

• Vanligtvis behövs en något högre dos änför övriga snigelmedel. 40–100 pellets/m2

motsvarar 10–25 kg/ha.

Kalk

Bekämpning med släckt kalk (hydratkalk,Ca(OH)2) är en möjlig metod för att be-kämpa sniglar men används numera i mindreomfattning. I första hand beror detta på attbehandlingen måste upprepas inom enmycket kort tidsrymd vilket kan vara svårtatt genomföra praktiskt. Dessutom kan upp-repad körning orsaka strukturskador på destyvare jordarna eftersom behandlingen oftagörs under fuktiga förhållanden (kalkning isig befrämjar strukturuppbyggnaden).

Kalkningen sätts in efter mörkrets inbrottoch helst vid fuktig väderlek. Kalken orsa-kar en abnorm slemavsöndring som torkar utsniglarna. De kan dock mobilisera nytt slemoch överleva – behandlingen måste därförupprepas efter en halvtimme för bästa effekt.

Dos enligt gamla försök: 2x200 kg/ha.

Släckt kalk, Ca(OH)2, fungerar bäst menäven kalkstensmjöl, CaCO3, har uppvisat ef-fekt mot åkersnigeln i de gamla försök somrefererats. Det är dock oklart hur bra effektenär mot den spanska skogssnigeln, som är enbetydligt större snigel. Förmodligen krävshögre dos.

Kalkspridning.

(NK

)


SlåttervallDet är tillåtet att använda Ferramol Snigel-gift i vall men erfarenheter saknas. Svårig-heten är att hitta rätt tidpunkt för behand-lingen. Spridningen bör förmodligen utförasinnan tillväxten börjat eller så snart sommöjligt efter skörd, detta av två orsaker: Delsför att pelletsen ska kunna placeras på mar-ken och inte i grödan, dels för att kunna be-kämpa sniglarna så tidigt som möjligt i deras

utveckling. På detta sätt kan eventuellt in-blandning i skörden begränsas – både avsniglar och pellets. Som motåtgärd föreslåsäven att slå vallen med hög stubbhöjd och attinte låta grönmassan ligga i strängar underlång tid. Vid extremt hårt snigeltryck är detdock inte säkert att dessa åtgärder är till-räckliga.

Bekämpningsrekommendationer Höstoljeväxter och höstsäd

10

Bedömning av bekämpningsbehov• Förekomsten av sniglar kan mätas genom

att lägga ut några skivor (ca 25 cm dia-meter) i fältet vid fuktig väderlek. Strö utca en tesked Mesurol under skivan. Räknaantalet sniglar på morgonen dagen efter.

• Enligt engelska undersökningar kan 1åkersnigel/skiva och dygn vara ett rikt -märke i oljeväxter och 4 åkersniglar/skivaoch dygn i höstsäd. Viktigare än någotexakt tröskelvärde är att börja kontrollerafälten redan före sådd vid misstanke omriklig snigelförekomst.

Preparat: • Mesurol Snigelgift 3–5 kg/ha eller Ferra-

mol Snigel Effekt 10–25 kg/ha (den höga

dosen vid starka angrepp). Skulle angreppav den spanska skogssnigeln förekommaanvänds samma dos.

• Upprepad bekämpning kan vara nödvän-dig vid regnig väderlek och starka an-grepp.

Enkel skiva för bedömning av snigelförekomst.Strö ca en matsked Mesurol Snigelgift under skivan. Räkna antalet sniglar morgonen efter.

Observera att Mesurol Snigelgift endast får användas av personer med behörighetför användning av växtskyddsmedel klass 2L (yrkesmässig användning).

(TE)

Snigelbekämpningsmedlet Nemaslug inne-håller vilande larvstadier av Phasmarhabdi-tis hermaphrodita, som tillhör rundmaskarna(Nematoda). Medlet får användas för be-kämpning av sniglar i Sverige fr.o.m. mars2008. Masken tränger in i snigelns mantel-region och det infekterade djuret dör inom4–18 dagar. I större skala blir behandlings-kostnaden mycket hög.

Phasmarhabditis har visat sig effektiv påsniglar i släktet Deroceras, dit bl.a. åker-snigeln räknas, och även andra små snigel-arter samt vissa snäckor. Effekten på spanskskogssnigel är beroende av sniglarnas stor-lek – bäst effekt uppnås på sniglar mindre än1 cm medan ingen effekt kan förväntas påvuxna sniglar.

Biologisk bekämpning (Nemaslug)


11

Snigelbekämpning i integrerad produktion av trädgårdsväxter (IP)

• Förebygg snigelskador med odlingsåtgär-der om möjligt.

• Om kemisk bekämpning är nödvändig –använd godkända medel enligt nedan.

• Begränsa snigelskadorna till ekonomisktacceptabla nivåer men försök inte att full-ständigt utrota dem från fälten.

Metoder• Odlingsåtgärder har effekt men deras be-

tydelse är ändå begränsad i IP-odling.• Ferramol Snigel Effekt och Snigel Fritt får

användas i flertalet kulturer. Kontrolleraalltid etiketten för korrekt användning.

• Mesurol (metiokarb, klass 2L) får endastanvändas i yrkesmässig odling i:– köksväxter före plantering eller upp-

komst

– odlingar av jordgubbar före blomningeller efter skörd

– odlingar av icke ätliga plantskoleväxter. Kontrollera alltid etiketten för korrekt an-vändning. Medlet bör läggas ut så att hus-djur inte kan komma åt det.

• Nemaslug kan användas. Upprepad be-handling är ofta nödvändig.

• Förebyggande åtgärder är mycket viktigai ekologisk odling men kan endast delvislösa problemen.

• Ferramol Snigel Effekt och Snigel Fritt ärtillåtet enligt KRAV och EU:s regler förekologisk odling.

• Mesurol är inte tillåtet. • Nemaslug – tillåtet enligt EU:s regler

för ekologisk odling. KRAV-odlare börkontakta kontrollorganisation innan an-vändning.

Snigelangrepp på lökblast.

Bekämpning av sniglar i ekologisk odling

(JA)

Den spanska skogssnigeln i hemträdgårdar, hobbyodlingar och offentlig miljö

Den spanska skogssnigeln kan, när den före-kommer i stora mängder, vara förödande förväxterna i hemträdgårdar och hobbyodlingar.Bekämpning med hjälp av handplockning,fällor, beten, barriärer (t.ex. snigelstängsel)och myskankor kan användas där detta ärekonomiskt lönsamt.

Här hittar du mer information: GöteborgsNaturhistoriska Museum, www.gnm.se Riksförbundet Svensk Trädgård, www.tradgard.org Bioforsk Norge, http://snegler.bioforsk.no

Det finns för närvarande ingen effektivmetod för att reglera populationen av denspanska skogssnigeln när den förekommer ioffentliga miljöer som parker, lekplatser, fotbollsplaner, blomsterängar och dylikt.

Spansk skogssnigel i urban miljö.(NA)


Text:Torbjörn Ewaldz, Ted von Proschwitz och Bodil Jönsson.

Foto omslag:Bayer CropScience, Eva Mellqvist och Kajsa Göransson.Fotografer: (GNM) = Göteborgs Naturhistoriska Museeum (EM) = Eva Mellqvist(TM) = Tomas Lagerström (PW) = Peder Waern(GA) = Gunnel Andersson (KAH) = Karl Arne Hedene(GM) = Göran Molin (AE) = Albert Ester(BJ) = Bodil Jönsson (SJV) = Jordbruksverket(BCS) = Bayer CropScience (TE) = Torbjörn Ewaldz(NK) = Nordkalk (JA) = Johnny Alfredsson(NA) = Nordisk Alkali (IÅ) = Ingrid Åkesson

Jordbruksverket551 82 JönköpingTfn 036-15 50 00 (vx)E-post: [email protected]: www.sjv.se

JO08:10ISSN 1102-8025


Documents

JO0810 Bekampning sniglar.qxd:Layout 1 09-01-19 17.22 Sida