JJKHW RFK VlNHUKHW · 1 1 +dqgolqjvsodq i|u wu\jjkhw rfk vlnhukhw %hvoxwdg dy nrppxqixooplnwljh 'ldulhqxpphu .6 'rnxphqwdqvydulj qlpqg .rppxqvw\uhovhq

$Page 1: JJKHW RFK VlNHUKHW · 1 1 +dqgolqjvsodq i|u wu\jjkhw rfk vlnhukhw %hvoxwdg dy nrppxqixooplnwljh 'ldulhqxpphu .6 'rnxphqwdqvydulj qlpqg .rppxqvw\uhovhq$
Handlingsplan för trygghet och säkerhet

2019-2022

Beslutad av kommunfullmäktige: 2019-12-17/§3

Diarienummer: KS/2019:41

Dokumentansvarig nämnd: Kommunstyrelsen

Dokumentansvarig tjänsteperson: Säkerhetssamordnare

Vision Policy Strategi Plan Riktlinje

Innehåll

1. Inledning .............................................................................................................................................................. 4 1.1 Övergripande mål ...................................................................................................................................... 4 1.2 Bakgrund..................................................................................................................................................... 4 1.3 Organisation och ansvar för trygghets- och säkerhetsfrågor............................................................... 6 1.4 Den enskildes ansvar ................................................................................................................................. 7 1.5 Uppföljning ................................................................................................................................................. 7 1.6 Arbetsprocess ............................................................................................................................................. 8

2. Krisberedskap ..................................................................................................................................................... 9 2.1 Riskbild ....................................................................................................................................................... 9 2.2 Mål och åtgärder ........................................................................................................................................ 9 2.3 Redovisning av kommunens uppdrag ................................................................................................. 12

2.3.1 Risk- och sårbarhetsanalys ................................................................................................................. 12 2.3.2 Geografiskt områdesansvar ............................................................................................................... 12 2.3.3 Utbildning och övning ........................................................................................................................ 12 2.3.4 Rapportering ........................................................................................................................................ 12 2.3.5 Kommunens krisorganisation ........................................................................................................... 13

3. Civilt försvar ..................................................................................................................................................... 16 3.1 Riskbild ..................................................................................................................................................... 16 3.2 Mål och åtgärder ...................................................................................................................................... 17 3.3 Ansvar ....................................................................................................................................................... 19

4. Säkerhet och olycksförebyggande .................................................................................................................. 20 4.1 Riskbild ..................................................................................................................................................... 20 4.2 Mål och åtgärder ...................................................................................................................................... 20 4.3 Ansvar ....................................................................................................................................................... 23

5. Brottsförebyggande och trygghetsskapande ................................................................................................ 24 5.1 Riskbild ..................................................................................................................................................... 24 5.2 Mål och åtgärder ...................................................................................................................................... 24 5.3 Ansvar ....................................................................................................................................................... 27

Bilaga 1 - Övriga dokument med koppling till kommunens trygghets- och säkerhetsarbete ........................ 28 Bilaga 2 - Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för "En vattensäker kommun" ............................... 29 Bilaga 3 – Definition av rubriker i mål och åtgärdstabeller ................................................................................. 30

3

Sammanfattning Förebyggande åtgärder och tidiga insatser är en viktig del av kommunens trygghets- och säkerhetsarbete. Handlingsplanen för trygghet och säkerhet ska bidra som stöd till arbetet för att kommuninvånarna ska känna trygghet och ha förtroende för kommunens förmåga att genomföra förebyggande åtgärder samt hantera olyckor och allvarliga händelser.

Handlingsplanen samlar utifrån lagstadgade krav och kommunens egna krav, arbetet inom trygghet och säkerhet i ett gemensamt styrdokument. Till denna övergripande handlingsplan finns tillhörande delprogram Räddningstjänst. En risk- och sårbarhetsanalys som tydliggör kommunens riskbild och förutsättningar inom området trygghet och säkerhet är framtagen som underlag för planen.

Arbetet med trygghet och säkerhet samordnas av Kommunstyrelsen. Handlingsplanens inriktning ska ligga till grund för nämndernas arbete inom området trygghet och säkerhet.

I handlingsplanen fastställs hur kommunen ska arbeta förebyggande, planerande samt kunna hantera allt från vardagsolyckor till allvarliga samhällsstörningar och höjd beredskap. Vidare visar planen också hur kommunen ska arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande ur såväl ett situationellt som socialt perspektiv.

4

1. Inledning Mjölby kommuns vision Världsvan och Hemkär visar vägen till en kommun där det är enkelt att leva ett gott liv. För att kunna leva upp till visionen prioriteras arbetet med att invånarna ska känna sig allt mer trygga och säkra.

Begreppen trygg och säker används i många sammanhang och kan tolkas på många sätt. För Mjölby kommun innebär begreppet en kommun med invånare som inte upplever oro varken i det offentliga rummet eller i hemmiljön, samtidigt som det finns en tillit till andra människor, myndigheter och institutioner.

En säker kommun innebär en robust miljö och robusta verksamheter, med få oönskade händelser och skador och där konsekvenserna av eventuellt oundvikliga händelser blir så begränsade som möjligt.

Denna tolkning av trygghet och säkerhet finns också formulerat i kommunens trygghets- och säkerhetspolicy som fungerar som ett paraply över kommunens hela trygghets- och säkerhetsarbete.

1.1 Övergripande mål Vision 2025 har delats upp i fem strategiska områden där ett av dessa handlar om att skapa utvecklande mötesplatser i kommunen. Inom ramen för verksamhetsområdet har sedan ett antal kommunmål tagits fram där ett är formulerat som följande:

Medborgarna ska känna sig trygga och säkra Inriktningen för målet är att: • invånare och besökare ska ha kännedom om hur de själva kan agera för att öka sin trygghet och

säkerhet

• kommunen ska ha en god förmåga att förebygga, hantera och lära inom området trygghet och säkerhet.

• föreningar, myndigheter, näringsliv, organisationer, enskilda och kommunen ska samverka för ett tryggt och säkert samhälle.

Handlingsplanen ska bidra till att alla känner trygghet och har förtroende för kommunens förmåga att genomföra skade-, olycks- och brottsförebyggande åtgärder och förmåga att hantera olyckor och allvarliga händelser.

Förebyggande åtgärder och tidiga insatser ska vara ett utmärkande drag för kommunens trygghets- och säkerhetsarbete. Det ska bidra till ett gott samhälle att leva och verka i. Ett hälsosamt, tryggt och säkert samhälle för alla medborgare ska ha hög prioritet.

1.2 Bakgrund Kommunens trygghets- och säkerhetsarbete styrs främst av två lagar, lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH).

Enligt LSO ska var och en, privatpersoner såväl som företag och organisationer, själva ta huvudansvaret för att skydda sig mot olyckor. Kommunens uppdrag är att främja säkerheten för dem som bor och vistas i kommunen, vilket innebär att åtgärder ska vidtas så att olyckor och skador till följd av dessa olyckor

5

förebyggs. Genom tillsyn, råd och information ska kommunen hjälpa de som bor, vistas och bedriver verksamhet i kommunen att leva upp till lagens krav.

Enligt LEH är kommunen skyldig att kunna upprätthålla en fungerande verksamhet även i samband med en extraordinär händelse eller höjd beredskap. Det svenska krishanteringssystemet är uppbyggt kring de tre principerna; likhet, närhet och ansvar. Ansvaret i en krissituation ligger hos den som i vardagen har ansvaret, organisationen ska i stort överensstämma med den ordinarie och krisen ska hanteras så nära händelsen som möjligt. Det innebär att kommunen har samma ansvar för sin verksamhet vid en extraordinär händelse som i vardagen. Genom att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser, planering, geografiskt områdesansvar, utbildning och övning, rapportering och höjd beredskap ska kommunen klara av att leva upp till lagens krav.

Handlingsplan med delplan utgör:

Handlingsplan för skydd mot olyckor (LSO 2003:778) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap (LEH 2006:544)

Till denna övergripande handlingsplan finns tillhörande delprogram:

Räddningstjänst

Utöver lagens krav ställer kommunen egna krav på sin verksamhet när det gäller såväl brottsförebyggande- som säkerhetsarbete. Intentionen med denna handlingsplan är att samla alla dessa delar av arbetet inom trygghet och säkerhet i ett gemensamt styrdokument. Handlingsplanen utgörs därför av fyra delområden som kommunen valt att fokusera kring inom trygghets- och säkerhetsfrågor. De fyra delområdena är krisberedskap, civilt försvar, säkerhets- och olycksförebyggande- och brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

En risk- och sårbarhetsanalys är framtagen som underlag till handlingsplanen. I Risk- och sårbarhetsanalysen beskrivs den specifika riskbilden för kommunen och vilka sårbarheter och utvecklingsområden kommunen har att arbeta med under de kommande fyra åren. Resultatet av risk- och sårbarhetsanalysen är vad som ligger till grund för de mål och åtgärder som tagits fram i denna handlingsplan.

I arbetet med mål och åtgärder inom områdena krisberedskap och civilt försvar har hänsyn även tagits till Samverkan Östergötlands1 inriktning och plan för Utveckling av krisberedskap och civilt försvar för perioden 2019-2022 i Östergötland.2

Bild 1. Schematisk bild över kommunens styrdokument inom trygghet och säkerhet

1 Se kapitel 2.3.5 Kommunens krisorganisation 2 KS/2019:94

Risk- och sårbarhetsanalys

Handlingsplan för trygghet och säkerhet

Delplan räddningstjänst

6

1.3 Organisation och ansvar för trygghets- och säkerhetsfrågor Handlingsplanen fastslås av kommunfullmäktige under det första året på varje ny mandatperiod. Det är sedan kommunstyrelsen som har det övergripande ansvaret för kommunens arbete med trygghet och säkerhet. Övriga nämnder har eget ansvar inom respektive nämnds område.

För att särskilt lägga fokus på trygghets- och säkerhetsfrågor har Kommunstyrelsen ett särskilt trygghets- och säkerhetsutskott som ansvarar för att bereda trygghets- och säkerhetsfrågor åt Kommunstyrelsen. Utskottet sammanträder fyra gånger om året.

På tjänstemannanivå har kommunens ledningsgrupp i uppdrag att identifiera och samordna strategiskt viktiga frågeställningar och prioriteringar för en tryggare och säkrare kommun. Som ett stöd i arbetet finns ett strategiskt nätverk för trygghet och säkerhet med uppdraget att bereda frågor och identifiera utvecklingsområden åt ledningsgruppen. Vid behov kan det strategiska nätverket skapa tillfälliga projektgrupper för att hantera aktuella frågor. Det finns också lokala arbetsgrupper (LAG) med fokus på respektive tätort i kommunen som utifrån ett trygghets- och brottsförebyggande perspektiv rapporterar samverkansbehov till det strategiska nätverket.

Bild 2. Mjölby kommuns organisation för trygghets- och säkerhetsarbetet

Kommunstyrelsen är ansvarig för handlingsplanens aktualitet, för att revideringar genomförs samt för att den antas av kommunfullmäktige i början av varje mandatperiod. Som resursstöd till nämnder och förvaltningar finns trygghets- och säkerhetsenheten. För de mål och åtgärder som finns under respektive område anges förkortning för ansvarig nämnd inom parentes.

De nämnder som finns omnämnda i handlingsplanen är följande:

Kommunstyrelsen (Ks) Utbildningsnämnden (Un) Omsorgs- och socialnämnden (Osn) Byggnads- och räddningsnämnden (BoR) Kultur- och fritidsnämnden (KoF)

7

Miljönämnden (Mn) Tekniska nämnden (Tn)

Länsstyrelsen har ett ansvar i att ge kommunerna stöd i arbetet med LSO respektive LEH. De ansvarar också för tillsyn och uppföljning av kommunernas arbete utifrån lagarna.

1.4 Den enskildes ansvar Om du som enskild person upptäcker eller får kännedom om en brand eller en annan olycka ska du, om du har möjlighet, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller vid överhängande fara för en brand eller annan olycka. Utöver detta grundläggande samhällsansvar så beskrivs ditt eget ansvar mer detaljerat i respektive kapitel.

1.5 Uppföljning Uppföljning av handlingsplanen ska ske inom ramen för kommunens mål- och budgetprocess. Mål- och budgetprocessen är indelad i fyra övergripande delar; planeringsprocess, politiska prioriteringar på kommunfullmäktignivå, politiska prioriteringar på nämndnivå och verksamhetsplanering och budget på enhetsnivå. Inom ramen för detta ska kommunmålen brytas ned till åtaganden där respektive nämnd bidrar till utvecklingen genom aktiviteter i sina verksamheter.

Bild 3. Mjölby kommuns mål- och budgetprocess

8

Handlingsplanens inriktning ska ligga till grund för nämndernas arbete med åtaganden inom området trygghet och säkerhet. Åtagandena bryts ner till verksamhetsplaner och aktiviteter på förvaltnings- och enhetsnivå med koppling till de mål och åtgärder som finns utpekade i handlingsplanen.

I slutet av året följs kommunens handlingsplan för trygghet och säkerhet upp tillsammans med föregående års åtaganden, vilket blir underlag för nästkommande års planeringsprocess med nya åtaganden och verksamhetsplaner.

1.6 Arbetsprocess Handlingsplanen har arbetats fram av en arbetsgrupp som bestått av representanter från kommunens samtliga förvaltningar.

Arbetet har genomförts genom två workshops vilka i tur och ordning behandlat momenten övergripande inriktning för trygghets- och säkerhetsområdet, mål för respektive delområde samt åtgärder för att nå de utpekade målen.

Delplanen har tagits fram av räddningstjänsten.

Avslutningsvis har en workshop genomförts med fokus på helheten, där såväl handlingsplanen som delplanen processats utifrån helhetsperspektivet.

9

2. Krisberedskap Det svenska krishanteringssystemet är uppbyggt kring de tre principerna; likhet, närhet och ansvar. Ansvaret i en krissituation ligger hos den som i vardagen har ansvaret, organisationen i stort ska överensstämma med den ordinarie och krisen ska hanteras så nära händelsen som möjligt. Det innebär att kommunen har samma ansvar för sin verksamhet vid en extraordinär händelse som i vardagen.

Kommunens arbete med krisberedskap syftar till att minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer. Genom denna handlingsplan fastställs hur kommunen ska arbeta förebyggande, planerande och hanterande med kriser och allvarliga störningar som påverkar kommunens grundläggande funktioner och verksamheter.

Arbetet med krisberedskap inom kommunen är tvådelat. Varje nämnd ansvarar för och driver sitt eget krisberedskapsarbete. En kommunövergripande samordningsfunktion fungerar som stöd och svarar för det kommungemensamma krisledningsarbetet såväl i planeringsprocessen som under pågående kris.

2.1 Riskbild Genom kommunens risk- och sårbarhetsanalys har ett antal riskområden, där olika identifierade risker och sårbarheter som skulle kunna leda till allvarliga händelser och kriser, identifierats. De identifierade riskerna och sårbarheterna ryms inom områdena större olyckor, störningar i infrastruktur och försörjningssystem, sjukdomar och smittor, natur- och väderrelaterade händelser, sociala risker och social oro samt hot mot demokrati, rättssäkerhet och grundläggande fri- och rättigheter.

Eftersom allvarliga händelser och kriser är att betrakta som sällanhändelser, är det svårt att värdera dem i förhållande till varandra, det vill säga vilken typ av händelse som är mest trolig att inträffa i kommunen. Genom risk- och sårbarhetsanalysen har riskerna dock värderats utifrån sannolikhet och konsekvens, där ett antal risker anses ha hög sannolikhet samtidigt som konsekvenserna bedöms kunna bli mycket allvarliga. Exempel på sådana risker är störningar i elförsörjningen och störningar i elektroniska kommunikationer.

Svårigheten i att bestämma den faktiska sannolikheten för de olika riskerna och deras konsekvenser gör att kommunen, trots risk- och sårbarhetsanalyser, måste förbereda sig på att kunna hantera en mängd olika händelser av olika allvarlighetsgrad.

2.2 Mål och åtgärder

Det här gör du

Du som enskild bör ta ett eget ansvar för att ha en viss grundberedskap för att hantera tillfälliga bortfall av ström, telefoni, värme och vatten. Du förväntas klara dig utan stöd från kommunen i minst 72 timmar. Det är viktigt att följa myndigheternas anvisningar och övrig information vid en kris. Du hittar flera råd på kommunens webbplats och på Myndighetens för samhällsskydd och beredskaps (MSB) webbplats www.dinsakerhet.se.

10

Det här gör vi i kommunen3

3 Definition av rubriker i tabellen finns i bilaga

Projekledning/samordning i

timmar

Deltagande i timmar

Kostnad

Mål 1 Öka medborgarnas kunskap och förmåga vid krisAntalet genomförda informationsinsatser

12

Åtgärd 1.1

Genomföra informationsaktiviteter lokalt i kommunenKrisberedskapsveckan, Huljedagen, Öppet hus hos Räddningstjänsten

3 Årligen Ks 110 46530

Åtgärd 1.2

Information kring nödvattenplan och eget ansvar vid bortfall av vattenförsörjning för såväl enskilda som för samhällsviktig verksamhet

Utskick till alla abonnenter 100% 2020 Tn Ks

Mål 2Minska eller undanröja risker och sårbarheter i kommunens verksamheter

Genomförda åtgärder 5

Åtgärd 2.1

Göra en förstudie om behovet av reservkraft och föreslå lämpliga åtgärder

Redovisad förstudie för Ks 1 2020 Ks Osn, Tn 60 40 42300 X

Åtgärd 2.2

Införa kontinuitetsplanering som metod i samhällsviktiga verksamheter

Antalet samhällsviktiga verksamheter som genomfört en planeringsprocess för kontinuitetshantering

5 2022 Ks Osn, Tn, Un, BoR, Ks 330 600 393390

Åtgärd 2.3

Göra en förstudie av behovet av drivmedel i samhällsviktiga verksamheter och föreslå lämpliga åtgärder

Redovisad förstudie för Ks 1 2021 Ks Osn, Tn, Un, BoR, Ks 60 50 46530 X

Åtgärd 2.4

Göra en förstudie över kommunens arbete med klimatanpassning och föreslå lämpliga åtgärder

Redovisad förstudie för Ks 1 2020 Ks Samtliga nämnder 60 70 54990 X

Åtgärd 2.5

Utreda, identifiera och besluta om åtgärdsbehov avseende reservvattentäkt

Redovisad utredning för Tn 1 2021 Tn X

Troligt investerings-

behov

Uppskattad resursåtgång

Mål och åtgärder Indikator MålvärdeGenomfört

årAnsvarig nämnd

Berörda nämnder

11

Projekledning/samordning i

timmar

Deltagande i timmar

Kostnad

Mål 3Öka kommunens förmåga att hantera kriser och allvarliga samhällsstörningar

Måluppfyllelse vid kommunövergripande spelövning 2021

80%

Åtgärd 3.1

Ta fram evakueringsplan för kommunens tätorter Färdigställd plan 1 2022 KsOsn, Tn, Un, BoR, KoF, Ks

120 120 101520

Åtgärd 3.2

Genomföra utbildningar och övningar enligt övnings- och utbildningsplan

Genomförda utbildningar och övningar enligt plan

100% 2022 Ks Samtliga nämnder 70

ej räknat på deltagande resurs eller verksamheternas egna övningar

29610

Åtgärd 3.3

Göra en förstudie över möjligheten till trygghetspunkter i kommunen och föreslå lämpliga åtgärder

Beslut i Ks om ambitionsnivå 1 2021 Ks Tn 60 20 33840 X

Åtgärd 3.4

Ta fram och uppdatera krisplaner för samtliga förvaltningar Aktuella krisplaner 8 ÅrligenSamtliga nämnder

Åtgärd 3.5

Se över kommunens nödvattenplanUppdaterad nödvattenplan finns upprättad

1 2022 Tn

Åtgärd 3.6

Ta fram och implementera ny organsiation för kommunens kriskommunikation

Genomförd övning med ny organisation

1 2020 Ks Tn, Un, Osn, Ks 40 80 50760

Åtgärd 3.7

Genomföra möten med Krishanteringsrådet Genomförda krishanteringsråd 4 Årligen Ks BoR 40 16920

Åtgärd 3.8

Se över kommunens stabsstruktur för att följa enhetlig modell i hela länet

Genomförd utbildning i ny stabsstruktur 1 2020 Ks Samtliga nämnder 20 200 93060

Totalt 970 1180 909450

Berörda nämnder

Uppskattad resursåtgångTroligt

investerings-behov


årAnsvarig nämnd

12

2.3 Redovisning av kommunens uppdrag Kommunen får varje år en statlig ersättning som baseras på uppgifterna enligt LEH. Ersättningen regleras genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting (SKL)4 som i sin tur ställer ett antal krav på kommunen. Nedan redovisas hur kommunen arbetar för att leva upp till målen i kommunöverenskommelsen.

2.3.1 Risk- och sårbarhetsanalys Kommunen är skyldig att analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten.

Enligt sitt verksamhetsansvar ska varje nämnd ta fram en risk- och sårbarhetsanalys. Verksamheternas resultat ska värderas och sammanställas i en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Analyserna ska sedan ligga till grund för det förebyggande arbete och de planer som behövs för att kunna säkerställa verksamheterna under extraordinära händelser.

Risk- och sårbarhetsanalysen ska uppdateras och rapporteras till Länsstyrelsen en gång per år. Kommunstyrelsen ansvarar för sammanställning och rapportering av risk- och sårbarhetsanalysen. Arbetet samordnas med kommunens riskanalyser för skadeförebyggande och brottsförebyggande arbete.

2.3.2 Geografiskt områdesansvar Det geografiska områdesansvaret innebär att kommunen inom sitt geografiska område ska verka för att:

olika aktörer inom kommunens geografiska område samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet

de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas och att informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas

För att kunna fullgöra sitt geografiska områdesansvar använder sig kommunen bland annat av ett lokalt krishanteringsråd. Krishanteringsrådet är ett samverkansforum för företag och organisationer med samhällsviktiga funktioner för Mjölby kommun som geografiskt område. Rådets funktion och sammansättning finns beslutat i Riktlinje för Mjölby kommuns krishanteringsråd5. Rådet leds av kommunstyrelsens ordförande och ska sammanträda minst en gång per år. Samverkan vid rådets möten sker också med Boxholms kommun. Krishanteringsrådet används även som lokalt samverkansorgan i samband med allvarliga samhällsstörningar.

Kommunen är utifrån sitt geografiska områdesansvar skyldig att säkerställa att Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls. Byggnads- och räddningsnämnden ansvarar för utförandet av underhåll samt de kvartalsvisa testerna av systemet. Kommunstyrelsen ansvarar för finansieringen av underhållet.

2.3.3 Utbildning och övning Kommunen är skyldig att förse både förtroendevalda och tjänstemän med den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter i samband med en extraordinär händelse. Kommunen har en särskild plan för övning och utbildning under mandatperioden.

2.3.4 Rapportering Kommunen är skyldig att lämna en samlad information till Länsstyrelsen om läget i kommunen i fråga om risker och sårbarhet och om de lokala krisaktörernas förberedelser för hanteringen av en extraordinär händelse. Ansvaret för rapporteringen ligger på kommunstyrelsen.

4 Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 2019-2022, SKL 18/03101 och MSB 2018-09779 5 Riktlinje för Mjölby kommuns krishanteringsråd, KS/2017:249

13

I samband med en extraordinär händelse ska kommunen kunna ge Länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen och om de lokala krisaktörernas vidtagna och planerade åtgärder med anledning av händelsen. Krisledningsnämnden ansvarar för den rapporteringen.

2.3.5 Kommunens krisorganisation Kommunens krisledningsorganisation bygger på de tre grundprinciperna likhet, närhet och ansvar. Ansvarig nämnd, förvaltningschef, avdelningschef/enhetschef som under normala förhållanden ansvarar för sin verksamhet har kvar sitt ansvar även under kris. Den ordinarie organisationen kan vid en extraordinär händelse behöva förstärkas med en särskild krisledningsorganisation. Förstärkning kan ske med hela eller delar av någon av funktionerna eller samtliga, beroende på behov och typ av händelse.

Krisledningsorganisationen i Mjölby kommun består av krisledningsnämnd, krisledningsstab, krisledning på förvaltningsnivå och krisstöd. Krisledningsstaben har två stödfunktioner i form av en kriskommunikationsgrupp och IT-stöd. Vid behov av extra resurser har krisledningsorganisationen också tillgång till en frivillig resursgrupp (FRG).

Bild 4. Mjölby kommuns krisledningsorganisation

Krisledningsorganisationen larmas via Tjänsteman i Beredskap (TiB). Inkallning av krisledningsorganisationen sker efter beslut av kommunstyrelsens ordförande, vice ordförande eller kommundirektör. Staben kan utgöra ett stöd för den ordinarie verksamheten utan att krisledningsnämnden träder i funktion.

Kommunstyrelsens ordinarie ledamöter är tillika kommunens krisledningsnämnd med ansvar för kommunens normativa beslut under en extraordinär händelse. Ordföranden i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion och beslutar i sådana fall att så ska ske. När krisledningsnämnden är aktiv kan den överta hela eller delar av verksamhetsområden

14

från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till händelsens art och omfattning.

Till sin hjälp för att omvandla de normativa besluten till operativ verksamhet, har nämnden en tjänstemannabaserad krisledningsstab. Krisledningsstaben och dess stödfunktioner begränsas inte till att endast vara användbar vid extraordinära händelser. Stabsarbete kan också användas vid andra allvarliga händelser som kräver samordning av flera verksamheter, men inte nödvändigtvis föranleder att krisledningsnämnden aktiveras.

Mjölby kommun har en särskild organisation för krisstöd, krisstödsgruppen. Målet är att ta hand om och stödja drabbade människor och dess anhöriga för att underlätta deras hantering av och återhämtning efter en allvarlig händelse. Gruppen ska kunna agera självständigt under kommunal räddningsledare eller under krisledningsstaben.

Krisstödsgruppen larmas genom TiB. De som har mandat att aktivera krisstödsgruppen är räddningsledare, räddningschef, krisstödssamordnare, kommundirektör och krisledningsnämnden.

Frivilliga resursgruppen (FRG) är ett samarbete mellan en kommun och frivilliga för att på ett smidigt sätt ge kommunen tillgång till extra personalresurser vid extraordinära händelser och andra kriser. Mjölby kommun samverkar kring FRG-frågor med Vadstena, Ödeshög och Boxholms kommuner. FRG består av personer som är utbildade och har avtal med kommunen om insatser vid olika allvarliga händelser. FRG aktiveras av kommundirektören eller krisledningsnämnden.

Regionalt samverkar kommunen genom Samverkan Östergötland.6 Samverkan Östergötland är en strategi som skapar förutsättningar för olika aktörer inom länet att samverka före, under och efter en allvarlig samhällsstörning. Kommundirektören ansvarar för att kommunen deltar i de inriktnings- och samordningsmöten som initieras av Samverkan Östergötland samt aktiverar Samverkan Östergötland utifrån kommunens egna behov. Samverkanslarm till kommunen går genom TiB.

Lokalt samverkar kommunen genom det kommunala krishanteringsrådet.7 Kommundirektören ansvarar för att initiera ett samverkansmöte med krishanteringsrådet vid en allvarlig samhällsstörning, antingen utifrån kommunens egna samverkansbehov eller på initiativ från någon av rådets medlemmar.

Alla samhällsstörningar som aktiverat någon del av kommunens krisorganisation ska utvärderas. Kommunstyrelsen ansvarar för att händelser som aktiverat kommunens övergripande krisorganisation utvärderas. Respektive nämnd ansvarar för att en samhällsstörning som endast påverkar en enskild förvaltning utvärderas.

Följande dokument ska finnas och vara uppdaterade för att reglera krisledningsorganisationens arbete:

Krisledningsnämnden Reglemente för kommunstyrelsen som också reglerar krisledningsnämndens uppdrag8

Pärm för krisledningsnämnden

Larmlista Krisledningsstaben med stödfunktioner

Direktiv för kommundirektören som också reglerar ansvaret för krisberedskap

Handbok - Ansvarsfördelning

Handbok - Operativa skedet

Handbok - IT-stöd

6 Samverkan Östergötland - Strategi för samverkan i Östergötlands län före, under och efter samhällsstörningar 7 Riktlinje för Mjölby kommuns krishanteringsråd, KS/2017:249 8 Reglemente för Kommunstyrelsen, KS/2017:370

15

Kriskommunikationsplan

Riktlinje för krishanteringsrådet9

Larmlista

Uppdragsbeskrivning för Tjänsteman i beredskap (TiB)10 Krisledning på förvaltningsnivå

Nämndernas krisplaner

Larmlistor Krisstödsgrupp

Riktlinje för krisstödsgruppen11

Handbok för krisstödsgruppen

Larmlista

9 Riktlinje för Mjölby kommuns krishanteringsråd, KS/2017:249 10 Uppdragsbeskrivning Tjänsteman i Beredskap i Mjölby kommun, KS/2016:338 11 Riktlinje för kommunens Posom-grupp, KS/2016:311

16

3. Civilt försvar Enligt regeringens försvarspolitiska inriktning 2016-2020 ska planeringen för civilt försvar återupptas. Det civila försvaret syftar till att samhället ska fungera vid höjd beredskap och krig i Sverige. Civilt försvar bedrivs inom ramen för verksamheten i statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer. Det civila och militära försvaret bildar tillsammans totalförsvaret.

Målet för det civila försvaret är att:

Värna civilbefolkningen Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna Bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld

Återuppbyggnaden av det civila försvaret innebär ett långsiktigt och omfattande arbete. För att tydliggöra vilka uppgifter som bör prioriteras inom det kommunala ansvaret har staten, på ett likartat sätt som inom krisberedskapen, slutit ett avtal med SKL.12

Prioriterade uppgifter för kommunen under perioden är:

Kompetenshöjning gällande totalförsvar Säkerhetsskydd Krigsorganisation och krigsplacering

Nuvarande avtal sträcker sig endast fram till 2020, då ett nytt avtal kommer att förhandlas fram. Det innebär att uppgifter inom det civila försvaret kan tillkomma efter 2020 utöver vad som finns angivet i denna handlingsplan.

3.1 Riskbild Säkerhetsbilden i Europa de senaste åren har försämrats jämfört med hur det såg ut under 90-talet och i början av 2000-talet. Framför allt har den ryska ledningen agerat med militära medel för att uppnå olika politiska mål. Detta har bland annat visat sig i de konfrontationer som kom att utspela sig i Georgien 2008, i Ukraina 2014, och i Syrien 2015 vilket bland annat har resulterat i en ökad konfrontation mellan Ryssland, Nato och EU.13 I och med den ökade osäkerheten för en militär konflikt i vårt direkta närområde har riskbilden mot Sverige ökat. Sveriges territorium innehar ett strategiskt viktigt läge, sett utifrån ett geografiskt perspektiv, för att kunna utöva kontroll över både luftrum så väl som truppförflyttningar via land och hav.

I Försvarsberedningens rapport från 2017 framgår det, med beaktning av hur det säkerhetspolitiska klimatet i vårt direkta närområde har utvecklat sig de senaste åren, att ett väpnat angrepp mot Sverige inte längre kan uteslutas. I samma rapport framgår det även att en större konflikt i närområdet kan inledas med ett angrepp på Sverige, i syfte att förhindra att Sverige ska bistå en annan part i konflikten. Sverige behöver således inte utgöra huvudmålet för en angripare.14

Även om bedömningen kring riskbilden för militära hot har skärpts på senare år så är det bara ett av flera delområden som Sverige ställs inför. I Försvarsberedningens rapport lyfts flertal ytterligare risker fram. Klimatförändringar har blivit ett reellt hot där fler konflikter kan förväntas uppstå i konkurrens om naturresurser. Likaså förväntas svaga stadsbildningar och inrikespolitiska konflikter fortsätta att leda till konflikter, främst utanför Europas gränser. Detta kan dock leda till ökad polarisering i samhället med

12 Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar 2018-2020, SKL 18/01807 och MSB 2018-05681 13 Militärstrategisk doktrin, Försvarsmakten, MSD 16 14 Motståndskraft – Inriktning av totalförsvaret och utformning av det civila försvaret 2021-2025, Försvarsdepartementet, Ds 2017:66

17

flyktingströmmar och terrorism. Terrorism och våldsbejakande extremism utgör hot i stora delar av världen, varav Sverige inte är något undantag.

Utvecklingen med digitaliseringen kommer att fortsätta, vilket medför en ökad sannolikhet för att Sverige blir utsatt för olika antagonistiska cyberattacker. Enligt Försvarets radioanstalt (FRA) är Sverige redan föremål för ett stort antal cyberattacker. Framför allt pekas Kina, Ryssland och Iran ut som särskilt aktiva aktörer av flertal myndigheter, så som Säkerhetspolisen (SÄPO), Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) och FRA.15 I samband med arbetet inför en ny Säkerhetsskyddslag framkom även bedömningen att ett IT-angrepp utgör ett av de allvarligaste hoten i och med det ökade IT-beroendet som finns inom samhället, där en storskalig IT-incident skulle resultera i allvarliga konsekvenser för samhällskritisk verksamhet.16

3.2 Mål och åtgärder Det här gör du

Precis som vid fredstida kriser bör du som enskild ta ett eget ansvar för att ha en viss grundberedskap för att hantera bortfall av ström, telefoni, värme och vatten. Du förväntas klara dig utan stöd från kommunen i minst 72 timmar. Det är viktigt att följa myndigheternas råd och hålla sig uppdaterad om vad som händer. Om du är krigsplacerad ska du omedelbart inställa dig för tjänstgöring. Du hittar mer information och flera råd på MSB:s webbplats www.dinsakerhet.se eller i broschyren ”Om krisen eller kriget kommer…” som skickats ut till alla svenska hushåll.

15 Årsrapport 2016, Försvarets radioanstalt 16 Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskyddslag, Regeringen, prop. 217/18:89

18



Projekledning/samordnin

g i timmar

Deltagande i timmar

Kostnad

Mål 1Öka kunskapen i kommunens organisation om kommunens roll i totalförsvaret

Genomförda åtgärder 2

Åtgärd 1.1Identifiering av nyckelfunktioner i kommunen inom ramen för totalförsvarsuppdraget

Identifierade nyckelfunktioner

100% 2019 Ks Samtliga nämnder 40 16920

Åtgärd 1.2 Utbildning av nyckelfunktioner i kommunen Andelen utbildade 90% 2019 Ks Samtliga nämnder 16 6768

Mål 2Öka kommunens förmåga att hantera sina uppgifter inom totalförsvaret

Måluppfyllelse Totalförsvarsövning 2020

80%

Åtgärd 2.1 Påbörja planering för krigsorganisation Krigsorgansiation för ledningsstruktur finns upprättad

1 2020 Ks Samtliga nämnder 160 80 101520

Åtgärd 2.2 Krigsplacera nyckelfunktioner inom krigsorganisationenAndelen krigsplacerade nyckelfunktioner

100% 2020 Ks Samtliga nämnder 24 10152

Åtgärd 2.3.

Kommunen deltar i Totalförsvarsövning 2020 Genomförandet av övning Deltagande 2020 Ks Samtliga nämnder 320 135360

Mål 3 Stärka kommunens säkerhetsskyddsarbete Genomförda åtgärder 3

Åtgärd 3.1 Se över kommunens säkerhetsskyddsorganisationSäkerhetsskydds-organisation är beslutad

1 2019 Ks Ks 40 16920

Åtgärd 3.2 Implementera signalskyddssystem

Utbildad och övad signalskyddsorganisation finns på plats samt praktiska förutsättningar för att dela hemlig information

1 2019 Ks Ks 80 33840 X

Åtgärd 3.3Genomföra säkerhetsskyddsanalys och ta fram säkerhetsskyddsplan

Aktuell säkerhetsskyddsanalys och -plan finns beslutad

1 2020 Ks Ks, Tn, BoR 160 80 101520 X

Totalt 840 160 423000


investeringsbehov


årAnsvarig nämnd

Berörda nämnder

19

3.3 Ansvar Kommunens ansvar för civilt försvar bygger vidare på ansvaret för krishantering enligt LEH. Genom att skapa en organisation och förutsättningar för att hantera extraordinära händelser i fredstid uppnås den grundläggande förmågan till civilt försvar.

I händelse av höjd beredskap så ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som ska bedrivas, och av lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap framgår det att kommunen ansvarar för att vidta särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att kommunen ska kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret. Vidare framgår det att kommunens ordinarie organisation ska övergå i en krigsorganisation i händelse av högsta beredskap. Grundprincipen är att det ansvar kommuner har för verksamhet i fredstid gäller även under extraordinära förhållanden som vid krigsfara eller krig.

I händelse av höjd beredskap aktiveras ett antal olika så kallade fullmaktslagar som reglerar olika aspekter inom totalförsvaret som blir tillämpningsbara för kommuner. Bland dessa kan nämnas lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara, m.m., ransoneringslagen (1978:268), förfogandelagen (1978:262) och arbetsrättslig beredskapslagen (1987:981).

20

4. Säkerhet och olycksförebyggande Inom området säkerhet och olycksförebyggande ryms kommunens skade- och olycksförebyggande arbete. Genom LSO (2003:778) anges bland annat att kommunen ska verka för att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljö. Den säger också att skyddet ska anpassas efter de lokala förhållandena.

4.1 Riskbild Utifrån kommunens risk- och sårbarhetsanalys kan det konstateras att fallolyckor är den olyckstyp som sammanlagt leder till flest dödsfall och sjukhusvårdade i Mjölby kommun. Utvecklingen under de senaste tre åren visar på en positiv utveckling på området och kommunen ligger på en något lägre nivå än riket i stort och jämförbara kommuner. Sett till endast dödsfall är suicid den vanligaste dödsorsaken.

Den vanligaste olycksplatsen för såväl dödsolyckor som olyckor som kräver sjukhusvård är bostaden eller dess närhet. Mer än hälften av de som omkommer i olyckor i Mjölby kommun är över 65 år. Dock står gruppen 65 år och äldre endast för 20 procent av befolkningen i kommunen. Fallolyckor drabbar oftare kvinnor än män.

Män är överrepresenterade när det gäller fullbordade suicid. Sett till det totala antalet suicidförsök och fullbordade suicid är mängden kvinnor dock större än mängden män. Nationellt har det under de senaste åren kunnat konstateras en ökning av suicid, eller försök till suicid i de lägre åldersgrupperna. Ökningen är störst för unga kvinnor, men antalet ökar även för unga män.

Räddningstjänstens insatsstatistik visar att den vanligaste händelsen som kräver räddningsinsats i kommunen, bortsett från ej brandrelaterad utryckning på automatlarm, är trafikolycka följt av brand utomhus. Trafikolyckor är också, tillsammans med suicid och fallolyckor, en av de olyckstyper som leder till flest dödsfall i kommunen. Mjölby kommun har under de senaste tio åren haft ett relativt stort antal trafikolyckor per år sett i förhållande till antalet invånare. Denna problematik kan troligtvis till stor del förklaras av att kommunen korsas av ett antal stora genomfartsleder så som E4:an och riksväg 50. Vägarna och järnvägen kan troligen också ses som orsak till den olyckskategori som kräver näst flest insatser av räddningstjänsten per år, bränder utomhus. En vanlig anledning till brand utomhus i kommunen är brand i fordon.

Mjölby kommun är också en kommun med växande befolkning. En förväntad befolkningsökning på cirka 30% de närmaste tio åren innebär både nya bostadsområden och nya serviceverksamheter så som skolor och omsorgsboenden. Trygghets- och säkerhetsperspektivet behöver där finnas med i de olika planprocesserna.


Du som enskild medborgare har det främsta ansvaret för att skydda ditt liv och din egendom och att inte förorsaka olyckor. Det innebär att du är skyldig att genomföra rimliga åtgärder för att uppfylla ditt ansvar. Det är därför mycket viktigt att också du som till exempel medarbetare, elev eller förälder i kommunal verksamhet är medveten om risker och har en god förmåga att göra en första insats. Du som enskild ska också följa lagar och regler och till exempel visa hänsyn till andra i trafiken. Många olyckor beror på att föraren överskattar sin egen förmåga eller är oförberedd på att andra trafikanter kan göra fel.

21



Projekledning/samordning

Deltagande Kostnad

Mål 1 Öka medborgarnas kunskap om hur skador och olyckor undviks Genomförda åtgärder 4

Åtgärd 1.1

Genomföra informationsaktiviteter lokalt i kommunenHuljedagen, Öppet hus hos Räddningstjänsten, Seniordag

3 Årligen BoR, Osn 25 10575

Åtgärd 1.2

Skapa kunskap hos barn om hur bränder kan förebyggas och hanteras

Andel utbildade klasser i brand i åk fsk, 4 och 7

100% Årligen BoR Un 130 54990

Åtgärd 1.3

Skapa kunskap i trafiksäkerhet hos barn Andel utbildade klasser i åk 4 i trafiksäkerhet 100% Årligen BoR Un, Tn 40 80 50760

Åtgärd 1.4

Informationsinsatser gällande isvettAndel klasser i år 9 som erhåller en praktisk utbildning i vattensäkerhet och islivräddning

100% Årligen BoR Un 80 33840

Mål 2Olyckorna i kommunen ska minska, både i allvarlighet och andel

Totalt antal räddningsinsatser per 1000 inv. Totalt antal sjukhusvårdade till följd av olyckor per 100 000 inv.

11,5 8,5

Åtgärd 2.1

Kommunen ska vara en vattensäker kommunUppfyllda kriterier satta av svenska livräddningssällskapet

100% Årligen Ks Un, KoF, BoR, Tn 5 80 35955

Åtgärd 2.2

Åtgärder utifrån trafiksäkerhetsprogramGenomförda åtgärder i trafiksäkerhetsprogrammet

100% 2022 Tn 1445 611235 X

Åtgärd 2.3

Olycksförebyggande arbete enligt lagen om skydd mot olyckor

Genomförda åtgärder uifrån delplan Räddningstjänst

100% 2022 BoR 1400 592200

Åtgärd 2.4

Likriktning av det systematiska brandskyddsarbetet inom kommunen

Mallar och underlag ska finnas tillgängligt på MINTIntroduktionstillfällen i systematiskt brandskyddsarbete för nya chefer

1

1/år2020 BoR 60 25380

Åtgärd 2.5

Göra förstudie av hur kommunen arbetar mot fallolyckor hos äldre och föreslå lämpliga åtgärder

Redovisad förstudie för Ks 1 2020 Ks Tn, Osn, BoR 60 30 38070

Åtgärd 2.6

Göra förstudie av hur kommunen arbetar mot suicid och föreslå lämpliga åtgärder

Redovisad förstudie för Ks 1 2021 Osn Un, BoR, KoF 60 30 38070

Berörda nämnder


investeringsbehovMål och åtgärder Indikator Målvärde Genomfört år Ansvarig nämnd

22


Deltagande Kostnad

Mål 3Kommunen ska ha en god förmåga att hantera olyckor och skador

Samhällets kostnader för olyckor totalt per invånare i kr

6800

Åtgärd 3.1

Kommunens personal ska utbildas i HLR och brand vart fjärde år

Andelen utbildade 70% 2022 Samtliga nämnder

Åtgärd 3.2

Se över hot- och våldsrutiner och eventuella utbildningsbehov i verksamheterna

Interkontrollmoment - upprättade hot- och våldsrutiner

100% 2021 KsSamtliga nämnder

60 25380

Åtgärd 3.3

Räddningstjänsten ska ha behovsanpassad förmåga till räddningsinsatser

Genomförda åtgärder uifrån delplan Räddningstjänst

100% 2022 BoR

Åtgärd 3.4

Utredning av hur skyddet mot olyckor för boende och verksamheter i Mantorp ser ut utifrån den expansion som sker av orten

Redovising av utredning till Byggnads- och räddningsnämnden

1 2020 BoR 60 25380 X

Mål 4Säkerställa kommunens förmåga att hantera information på ett säkert sätt

Andel utbildade i informationssäkerhet 70%

Åtgärd 4.1

Utbildningsinsatser mot kommunanställda i informationssäkerhet Genomförda nanolearningskurser 1 Årligen KsSamtliga nämnder

348 147204

Åtgärd 4.2

Ta fram riktlinje och organisation för informationssäkerhetsarbetet

Beslut i Ks 1 2020 Ks Ks 320 135360

Åtgärd 4.3

Identifiera och klassificera verksamhetskritiska system Antal system som klassats 2022 KsSamtliga nämnder

50 21150

Totalt 4143 220 1845549

Berörda nämnder


investeringsbehovMål och åtgärder Indikator Målvärde Genomfört år Ansvarig nämnd

23

4.3 Ansvar Kommunen har enligt LSO ansvar för att bedriv såväl ett förebyggande arbete mot skador och olyckor som att ha en förmåga att genomföra räddningsinsatser. I Mjölby kommun har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för det skade- och olycksförebyggande arbetet i kommunen. Alla kommunens verksamheter har ett eget ansvar för att arbeta säkerhetshöjande och olycksförebyggande inom ramen för sin egen verksamhet, samt för att delta i det gemensamma säkerhetshöjande och olycksförebyggande arbete som drivs av kommunstyrelsen.

Ansvaret för förmåga till räddningsinsatser, tillsyn av brandskyddsarbete samt sotning ligger på Byggnads- och räddningsnämnden och regleras primärt genom Handlingsplanens delplan Räddningstjänst.

Mjölby kommun är som arbetsgivare ansvariga för arbetsmiljöarbetet och att kommunens medarbetare därigenom har en trygg och säker arbetsmiljö. Det är kommunens politiker som är den yttersta representanten för kommunen som arbetsgivaren och som har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. Det är kommunfullmäktige och kommunstyrelsen som fattar beslut om policys och riktlinjer för arbetsmiljöarbetet. Genom fördelning från nämnden ansvarar förvaltningschefen för att genomföra, fördela samt följa upp arbetsmiljöuppgifter inom förvaltningens verksamheter. Arbetet regleras genom kommunens riktlinjer för arbetsmiljö.19

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens informationssäkerhet. Ansvaret för informationssäkerhetsarbetet följer linje-, och det delegerade verksamhetsansvaret. Alla som hanterar informationstillgångar ansvarar för att upprätthålla informationssäkerheten. Samtliga IT-system ska ha en dokumenterad systemägare och systemförvaltare. Systemägare ansvarar för att klassa sin information och ta fram systemsäkerhetsplaner för de system som identifierats som kritiska för verksamheten. Arbetet regleras genom kommunens informationssäkerhetspolicy.20

19 Riktlinjer för arbetsmiljö, KS/2017:280 20 Informationssäkerhetspolicy för Mjölby kommun, KS/2014:40

24

5. Brottsförebyggande och trygghetsskapande

Det trygghetsskapande arbetet med ett brottsförebyggande perspektiv måste ske på lång sikt, på olika nivåer och ingå som en naturlig del i planeringsarbetet inom olika samhällsfunktioner. Brottsförebyggande arbete kan ske på olika sätt, till exempel social brottsprevention och situationell brottsprevention. Den sociala brottspreventionen riktar in sig på människans benägenhet att begå brott, medan den situationella brottspreventionen snarare handlar om att minska förekomsten av situationer som frestar en person att begå brott. Båda förhållningssätten behöver finnas i det kommunala brottsförebyggande arbetet.

5.1 Riskbild I kommunens risk- och sårbarhetsanalys konstateras att det i Mjölby kommun anmäldes nästan 2400 brott under 2018. Det är en minskning med nästan 30 procent under de senaste tio åren. Generellt ligger Mjölby kommun också på ett lägre antal brott per invånare än riket i stort. Merparten av brottstyperna minskar eller visar på jämna nivåer över tid.

Den största brottstypen i kommunen är stöld-, rån och häleribrott. Vanligaste brottet inom kategorin är cykelstöld. Trots en sammanlagd minskning under de senaste tio åren är inbrott en av de brottstyper som skapar störst otrygghet i samhället.

Brottstyper som inte visar någon minskning över tid och som också bidrar till en ökad otrygghet i samhället är hot och våld.

En viktig aspekt för det brottsförebyggande arbetet är upplevelsen av trygghet i kommunen. Otrygga kommuninvånare riskerar att påverka hur de rör sig i stadsmiljön, vilket i förlängningen både öppnar för fler brottstillfällen samt skapar ännu större otrygghet. 2017 års medborgarundersökning i Mjölby kommun visade på ett betygsindex för trygghet som var lägre än vid de två senaste undersökningarna. Kommunen hade 2017 dessutom ett lägre index än riket i stort. I jämförelse med andra kommuner i samma storlek hade Mjölby kommun ett bättre resultat. Just trygghet pekas i undersökningen ut som ett prioriterat område för kommunen att arbeta med.


Du som enskild har ett ansvar för att vi ska kunna leva i ett tryggt och säkert samhälle. Du kan förebygga och minska brott genom att exempelvis lämna tips, upplysning och anmäla brott till polisen, hjälpa den som är i livsfara och vittna i rättegång.

Genom att kontakta kommunen och felanmäla när du upptäcker klotter, skadegörelse, trasig belysning eller övervuxna häckar och buskar är du med och påverkar sådant som annars kan skapa en känsla av otrygghet.

25




Deltagande Kostnad

Mål 1 Tryggheten i kommunen ska ökaIndex för trygghet i Medborgarundersökningen

60

Åtgärd 1.1

Trygghetsvandringar Antal trygghetsvandringar 1/år Årligen Ks Tn, Osn, Ks 30 30 25380 X

Åtgärd 1.2

Stötta grannsamverkanAndel informationsmöten för grannsamverkan som kommunen deltar i

100% Årligen Ks 20 8460

Åtgärd 1.3

Inkludera trygghetsperspektivet i stadsplaneringsprocessen

Avsnitt/punkter som syftar till ökad trygghet ska finnas med i detalj- och översiktsplaner.

100% 2021 BoR Ks 40 20 25380 X

Åtgärd 1.4

Kommunen ska delta i det regionala projektet Placemaking in the Nordics

Genom projektet tagit fram en verktygslåda för tryggare miljöer som ska redovisas till Brn och Ks

1 2020 BoR Ks 150 63450 X

Åtgärd 1.5

Klottersanering ska ske så snabbt som möjligt – inom 24 h Årligen Tn

Åtgärd 1.6

Ta fram handlingsplan och medborgarlöfte utifrån samverkansöverenskommelsen med Polismyndigheten.

Beslutat medborgarlöfte av Ks 1/år Årligen Ks Tn, Un, Osn, KoF 30 80 46530

Åtgärd 1.7

Göra förstudie kring konceptet trygghetsvärdar och se över möjligheterna till användning i Mjölby kommun

Redovisad förstudie för Ks 1 2020 KoF Un, Ks 60 20 33840 X

Åtgärd 1.8

Utöka samverkan med fastighetsägare och verksamhetsutövare kring tryggheten i Gallerian med omnejd

Frågan beaktas regelbundet i företagarföreningen Växtkraft

1 2020 Ks 20 8460 X


investeringsbehovMål och åtgärder Indikator Målvärde Genomfört år Ansvarig nämnd Berörda nämnder

26


Deltagande Kostnad

Mål 2Brottsligheten i kommunen ska minska både i andel och allvarlighet

Totalt antal anmälda brott per 100 000 inv. Anmälda brott mot liv och hälsa per 100 000 inv.

7500

600

Åtgärd 2.1

Framtagande och genomförande av kommungemensam handlingsplan mot hedersrelaterat våld

Andel genomförda åtgärder i handlingsplanen

100% 2020 Ks Osn, Un, KoF 430 120 232650

Åtgärd 2.2

Göra förstudie av hur kommunen arbetar mot stöld- och tillgreppsbrott och föreslå lämpliga åtgärder

Redovisad förstudie för Ks 1 2021 Ks Osn, Un, KoF, Tn 60 40 42300

Åtgärd 2.3

Göra förstudie av hur kommunen arbetar mot våld i nära relationer och föreslå lämpliga åtgärder

Redovisad förstudie för Ks 1 2020 Osn Un, KoF 60 20 33840

Åtgärd 2.4

Göra förstudie om behov av att minska risken för korruption och förskingring och föreslå lämpliga åtgärder, t.ex. en visselblåsarfunktion

Redovisad förstudie för Ks 1 2021 Ks 60 25380 X

Mål 3Minska risken för att den enskilde individen utvecklar ett kriminellt beteende

Antalet misstänkta gärningsmän 18 år eller yngre

55

Åtgärd 3.1

Arbeta utifrån handlingsplan mot våldsbejakande extremism


100% 2019 Ks Osn, Un, KoF 200 120 135360

Åtgärd 3.2

Framtagande och genomförande av handlingsplan mot ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak)


100% 2022 Ks KoF, Un, Osn, Mn 430 181890

Totalt 1550 490 862920

Berörda nämnderUppskattad resursåtgång

Troligt investeringsbehov

Mål och åtgärder Indikator Målvärde Genomfört år Ansvarig nämnd

27

5.3 Ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det brottsförebyggande arbetet i kommunen. Arbetet samordnas genom kommunens strategiska nätverk för trygghet och säkerhet.

Kopplat till det strategiska nätverket finns lokala arbetsgrupper (LAG) med särskilt fokus på kommunens respektive tätorter. I grupperna ingår representanter från personalen ute i verksamheterna som inventerar och analyserar de problem som finns på lokal nivå. LAG-grupperna är inte begränsade till att endast innehålla kommunala representanter utan är öppna för andra lokala organisationer och verksamheter med engagemang i det brottsförebyggande arbetet. LAG genomför beslutade åtgärder och agerar i akuta situationer.

Alla kommunens verksamheter har eget ansvar för att arbeta brotts- och drogförebyggande inom ramen för sin egen verksamhet. Särskilt fokus och ansvar inom vissa frågor regleras genom särskilda handlingsplaner, så som t.ex. våldsbejakande extremism22 och arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak.23

Polismyndigheten är en viktig aktör inom det brottsförebyggande arbetet. Kommunstyrelsen ansvarar för att driva kommunens prioriterade frågor i samverkan. Samverkan mellan polis och kommun regleras i en överenskommelse mellan polismyndigheten och kommunen. Överenskommelsen innebär att kommun och polis tillsammans arbetar utifrån en handlingsplan och ett medborgarlöfte som båda fokuserar på kommunens problembild och kommuninvånarnas trygghetsupplevelse.

22 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism, KS/2016:168 23 Handlingsplan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT), KS/2018:258

28

Bilaga 1 - Övriga dokument med koppling till kommunens trygghets- och säkerhetsarbete Trygghets- och Säkerhetspolicy Policy för intern och extern kameraövervakning Informationssäkerhetspolicy Handlingsplan mot alkohol narkotika dopning och tobak (ANDT) Avtal om samverkan mellan polis och kommun (med tillhörande handlingsplan och

medborgarlöfte) Övnings- och utbildningsplan för krisberedskap och civilt försvar 2019-2022 Vägledning vid krisstöd Vägledning för att ta fram rutin för att hantera hot och våld Trafiksäkerhetsprogram – mål och åtgärdsplan 2020 Kvinnofridsplan Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Riktlinjer för Mjölby kommuns krishanteringsråd Handböcker för Mjölby kommuns krisledningsorganisation Verksamheternas egna krisplaner

29

Bilaga 2 - Svenska Livräddningssällskapets sex kriterier för "En vattensäker kommun" Punkt 1

Kommunen ska i sitt handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) tydligt ange vem som har ansvar för vattensäkerhetsfrågor. Detta gäller både skötsel av material och anläggningar, information samt tillsyn enligt LSO 5 kap 1§. Man ska bedriva ett kontinuerligt dokumenterat uppföljningsarbete med inventering och hantering av risker.

Punkt 2

Skolan ska tydligt kunna dokumentera att man uppfyller skolans mål i form av att man:

Senast under sjätte skolåret kan simma enligt definitionen i läroplanen för grundskolan Senast under nionde skolåret kan hantera nödsituationer vid vattnet. Häri innefattas också

första hjälpen och HLR.

Punkt 3

Kommunen ska ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här skall särskilt beaktas personer med särskilda behov.

Punkt 4

All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen ska ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen ska aktivt arbeta för att personal även på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens.

Punkt 5

Kommunen ska aktivt på hemsidor, i simhallar och på andra sätt dels informera allmänt om vatten- och issäkerhet och vikten av kunskap om detta dels säsongsanpassat informera om de särskilda risker som kan finnas i kommunen.

Punkt 6

I kommunen ska finnas minst en säkerhetsdepå för utlåning eller uthyrning av vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar till allmänheten.

30

Bilaga 3 – Definition av rubriker i mål och åtgärdstabeller Indikator Hur avses målet/åtgärden följas upp för att kunna verifiera att den

uppnåtts/genomförts

Målvärde Det resultat som förväntas uppnås kopplat till indikatorn

Genomfört år Åtgärden ska vara genomförd och kunna redovisas senast detta år

Ansvarig nämnd den nämnd som ansvarar för att åtgärden genomförs samt redovisning av resultat.

Berörd nämnd De nämnder som aktivt förväntas delta i arbetet med åtgärden. En nämnd som inte räknas som berörd här kan med andra ord ändå bli berörda av utfallet av åtgärden, t.ex. utbildningsinsatser.

Uppskattad resursåtgång Den tid som åtgärden förväntas kräva av ansvarig nämnd och berörda nämnder sammanlagt under hela den period som handlingsplanen avser. Observera att ytterligare resurser kan gå åt till utfallet av åtgärden, så som t.ex. utbildningsinsatser. Kostnaden för resursåtgången är beräknad enligt schablon per timme.

Troligt investeringsbehov Markering av de åtgärder som efter genomförd åtgärd kan komma att leda till behov av ekonomiska investeringar.

Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens Förvaltning Telefon: 0142-850 00 E-post: [email protected] Burensköldsvägen 11-13, 595 80 Mjölby

Documents

JJKHW RFK VlNHUKHW · 1 1 +dqgolqjvsodq i|u wu\jjkhw rfk vlnhukhw %hvoxwdg dy nrppxqixooplnwljh 'ldulhqxpphu .6 'rnxphqwdqvydulj qlpqg .rppxqvw\uhovhq