IT-frågor vid bildandet av Region Norrland rapport 15 it-frågor.pdf · systemförvaltningsmodellen PM3, men tillämpningen skiljer sig något. Kvalitetssystem Samtliga landsting

IT-frågor vid bildandet av Region Norrland �

rapport 2009:15

Kartläggning

IT-frågor vid bildandet av Region Norrland

norrstyrelsen

� IT-frågor vid bildandet av Region Norrland

produKtion: västerbottens läns landstings informationsfunKtion (es) umeå 2009

Förord

Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens och större delen av Västernorrlands län till en regionkommun med arbetsnamnet Region Norrland. Det är en ideell fören-ing som bildats av de tre landstingen samt kommunförbunden i Norrbottens och Västernorrlands län och Region Västerbotten. Vid sidan av styrelsen och dess arbetsutskott är 140 förtroendevalda och ett stort antal tjänstemän från landsting, kommuner, kommunförbund/regionförbund, statliga myndigheter, näringsliv och andra organisationer engagerade i de många arbetsgrupper som förebereder regionbildningen. Med Region Norrland vill vi skapa förutsätt-ningar för ett starkare och mer livskraftigt Norrland – en regionkommun som kan tillhandahålla hälso- och sjukvård och skapa utvecklingsförutsättningar på ett effektivare och uthålligare sätt än de tre landstingen var för sig kan göra. För att informera om sitt arbete och skapa intresse och engagemang i regi-onfrågan kommer Norrstyrelsen att publicera stora delar av sitt arbete i en rap-portserie. Det gäller inte minst de kartläggningar av olika verksamhetsområden som en rad arbetsgrupper har gjort. Denna rapport redovisar IT-området i de tre landstingen och diskuterar de möjligheter och utmaningar regionbild-ningen erbjuder inom detta område. Huvudsekreterare för den grupp som utarbetat rapporten har varit Kristina Jonsson, IT-strateg på Norrbottens läns landsting.

Jan-Åke Björklund Projektledare för Norrstyrelsen

Norrstyrelsen

Hemsida: www.norrstyrelsen.se

Vid frågor om rapporten, kontakta:

Kristina Jonsson (070-327 82 28)

[email protected]

IT-frågor vid bildandet av Region Norrland �

Innehåll

Sammanfattning 4

Uppdrag och tillvägagångssätt 4

Landstingens IT-organisationer 5

Sammanfattning .............................................................................................. 5Norrbotten ..................................................................................................... 6Västerbotten ................................................................................................... 8Västernorrland ...............................................................................................��

Utbud och innehåll �4

Sammanfattning ..............................................................................................�4Norrbotten.....................................................................................................�5Västerbotten .................................................................................................�7Västernorrland ...............................................................................................�9

Ekonomi ��

Nyckeltal och kvalitetsmått ...............................................................................��Norrbotten ....................................................................................................��Västerbotten .................................................................................................��Västernorrland ...............................................................................................��

Personal �4

Nationell IT-strategi �5

Slutsatser �7

4 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland

Sammanfattning I denna rapport redovisas en kartläggning av IT-verksamheterna från lands-tingen i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland.

Landstingen har olika organisation, styrning och ekonomiska styrprinciper. I Norr- och Västerbotten är IT-verksamheten i huvudsak anslagsfinansierad, medan Västernorrland till största del tillämpar interndebitering. Samtliga landsting har en fungerande basinfrastruktur, men i många fall med olika tekniska plattformar och systemstöd. Norr- och Västerbotten ligger i täten i Sverige i täckningsgrad vad gäller införda systemstöd. Västernorrland har en något sämre utgångspunkt, bland annat på grund av att det vårdadministrativa systemet inte är implementerat i hela landstinget.

Den nationella IT-strategin fastställdes år 2006 av Socialstyrelsen, Social-departementet, Sveriges kommuner och landsting, Carelink och Apoteket. Syftet var att skapa ett nationellt ramverk för infrastruktur, kommunikation och terminologi, för att kunna kommunicera mellan vårdgivare och patienter på ett standardiserat och säkert sätt. Alla landsting gör i dag stora satsningar i projekt kopplade till genomförandet av den nationella IT-strategin. För att få en regional effekt av IT-strategin är det viktigt att landstingen har en samsyn i dessa frågor och går i takt i de olika införandena.

En viktig utgångspunkt är att samverkan över organisationsgränserna inte kräver att alla har samma system. Att konsolidera IT-plattformar, utrustningar och systemstöd är en långsiktig process. De olika systemen är anpassade till unika verksamheter, dess organisation och arbetssätt. I många fall är de även kopplade till stora investeringar. Kommunikationen mellan landstingen löses genom nationella eller egenutvecklade integrationslösningar och distansöver-bryggande teknik.

Ett viktigt område för kommunikation inom och mellan landstingen, är distansöverbryggande teknik med hjälp av video och telemedicinlösningar. Genom den snabba teknikutvecklingen skapas hela tiden nya möjligheter och tillämpningsområden, inte minst inom vården. Satsningar görs i samtliga landsting och området kommer att expandera kraftigt de kommande åren. Då området är relativt nytt finns många samverkansmöjligheter.

En långsiktig strategi och gemensam regional organisation och styrning krävs för att IT-verksamheten ska kunna fungera i ett regionalt perspektiv. För framtida kommunikation över organisationsgränserna krävs att landstingen samverkar i enlighet med den nationella IT-strategin och att man bygger vidare på de redan upprättade nätverken.

Uppdrag och tillvägagångssättArbetsgrupp representanter Landsting Kristina Jonsson, IT-strateg huvudsekreterare för IT-kartläggningen Norrbottens läns landstingGunilla Nordin, IT-samordnare Västerbottens läns landsting Andreas Fahlgren, systemförvaltare Landstinget i Västernorrland Referensgrupp Mikael Norlander, divisionschef Länsteknik Norrbottens läns landsting Margot Ignberg, tf IT-chef Västerbottens läns landsting Stefan Alexandersson, IT-chef Landstinget i Västernorrland

Kartläggningen har genomförts av representanter från IT-verksamheten (se sid 3) i de tre landstingen. Som utgångspunkt för kartläggningen ligger en gemensamt framtagen uppdragsbeskrivning. I arbetet med kartläggningen har

IT-frågor vid bildandet av Region Norrland 5

arbetsgruppen träffats fysiskt vid tre tillfällen, ett möte för uppstart och en ge-mensam två dagars workshop som genomförts tillsammans med referensgrup-pen (IT-cheferna). Dessutom har videokonferens nyttjats för avstämning. Inom respektive landsting har det i olika omfattning anlitats ytterligare medarbetare som producerat material till kartläggningen.

Landstingens IT-organisationer

Sammanfattning IT-organisationerna ser olika ut inom länen. I Norrbotten ligger IT-verksamhe-ten som en egen division, Länsteknik, direkt underställd landstingsdirektören. Här ingår även Medicinsk teknik och Telefoni. I Västerbotten är Informatiken-heten underställd verksamhetsområdeschefen för Diagnostik/medicinsk service. Västernorrland har en uppdelning med IT-styrning från ledningsstaben och en renodlad IT-driftsorganisation underställd Landstingsservice. Där finns även IT-personal inom laboratorieverksamheten och i tandvården som inte är under-ställda IT-ledningen i ledningsstaben.

Styrdokument Inom landstingen finns det styrdokument på olika nivåer för IT-verksam-heterna. Det finns ingen regional strategi och ingen samverkan då det gäller styrprinciper för IT. En viktig faktor inför en framtida regionbildning är fram-tagandet av ett gemensamt politiskt förankrat strategidokument för IT-verk-samheten i regionen.

Beredande och beslutande organ i IT-frågor Inom landstingen finns ett antal beredande och beslutande grupperingar när det gäller hantering av IT-frågor. Dessa har skapats utifrån organisationsstruk-tur och verksamhetsbehov och ser olika ut i landstingen. En gemensam erfa-renhet är vikten av beredande grupperingar och aktiv medverkan från berörda verksamheter, särskilt när det gäller införande/utveckling av övergripande sys-temstöd och vid större investeringar.

FörvaltningsorganisationI landstingen finns hundratals system och applikationer som ska förvaltas och vidareutvecklas. För att organisera detta arbete och få delaktighet från verk-samheterna har samtliga landsting infört systemförvaltning. De utgår alla från systemförvaltningsmodellen PM3, men tillämpningen skiljer sig något.

KvalitetssystemSamtliga landsting har hämtat grundläggande styrprinciper från ITIL:s IT-pro-cesser. Verksamheterna har arbetat igenom modellen i olika utsträckning och certifiering och utbildning av medarbetare har skett i varierande grad. Samtliga landsting arbetar enligt SS-ISO/IEC 17799, som är en Svensk- och internatio-nell standard för säkerhetsarbete.

En viktig utmaning är att få ihop ITIL med förvaltningsarbetet i samtliga landsting.

Entreprenader/andra driftsformerHuvuddelen av IT-verksamheterna drivs inom landstingen med egen personal. Vissa mindre delar av verksamheterna är utlagda på externa leverantörer.


Norrbotten Länsteknik är en av nio länsövergripande divisioner som är direkt underställda landstingsdirektören. Huvuduppdraget är att säkerställa drift av landstingets tekniska infrastruktur samt förvalta och vidareutveckla funktionella och pa-tientsäkra IT/MT-system och utrustningar. Länsteknik har även ett strategiskt uppdrag och arbetar kontinuerligt med landstingets övriga verksamheter med förbättring och utveckling.

2009-05-12

REGIONKARTLÄGGNING IT

5

Förvaltningsorganisation

I landstingen finns hundratals system och applikationer som ska förvaltas och vidareutvecklas. För att organisera detta arbete och få delaktighet från verksamheterna har samtliga landsting infört systemförvaltning. De utgår alla från systemförvaltningsmodellen PM3, men tillämpningen skiljer sig något.

Kvalitetssystem

Samtliga landsting har hämtat grundläggande styrprinciper från ITIL´s IT-processer. Verksamheterna har arbetat igenom modellen i olika utsträckning och certifiering och utbildning av medarbetare har skett i varierande grad. Samtliga landsting arbetar enligt SS-ISO/IEC 17799, som är en Svensk- och internationell standard för säkerhetsarbete.

En viktig utmaning är att få ihop ITIL med förvaltningsarbetet i samtliga landsting.

Entreprenader/andra driftsformer

Huvuddelen av IT-verksamheterna drivs inom landstingen med egen perso-nal. Vissa mindre delar av verksamheterna är utlagda på externa leverantö-rer.

Norrbotten Länsteknik är en av nio länsövergripande divisioner som är direkt under-ställda landstingsdirektören. Huvuduppdraget är att säkerställa drift av lands-tingets tekniska infrastruktur samt förvalta och vidareutveckla funktionellaoch patientsäkra IT/MT-system och utrustningar. Länsteknik har även ett strategiskt uppdrag och arbetar kontinuerligt med landstingets övriga verk-samheter med förbättring och utveckling.

Verksamhetsområden

Länsteknik är indelat i fyra verksamhetsområden - Infrastruktur, Verksam-hetssystem, Medicinsk teknik och Teknikakuten (support). Inom varje verk-samhetsområde ansvarar en verksamhetschef för drift, förvaltning, löpande underhåll och utveckling av verksamheten. I Länstekniks stab ingår en ad-ministrativ chef och två IT-strateger.

Verksamhetsområden Länsteknik är indelat i fyra verksamhetsområden – Infrastruktur, Verksamhets-system, Medicinsk teknik och Teknikakuten (support). Inom varje verksam-hetsområde ansvarar en verksamhetschef för drift, förvaltning, löpande under-håll och utveckling av verksamheten. I Länstekniks stab ingår en administrativ chef och två IT-strateger.

Länsteknik har ett kompetenscentrum som fungerar som en intern re-sursförmedling. Verksamhetscheferna avropar kompetens och resurser från Kompetenscentrum som säkerställer resurser och kompetens till de olika upp-dragen. Verksamhetschefen styr innehållet i uppdragen, medan kompetensche-ferna har arbetsmiljöansvar och håller medarbetarsamtal och lönesamtal.

2009-05-12


6

Länsteknik har ett kompetenscentrum som fungerar som en intern resursför-medling. Verksamhetscheferna avropar kompetens och resurser från Kompe-tenscentrum som säkerställer resurser och kompetens till de olika uppdragen. Verksamhetschefen styr innehållet i uppdragen, medan kompetenscheferna har arbetsmiljöansvar och håller medarbetarsamtal och lönesamtal.

Beredande och beslutande organ i IT frågor

• Division Länstekniks ledningsgrupp

Ledningsgruppen på Länsteknik ansvarar för drift, förvaltning och utveck-ling av landstingets infrastruktur och system. Verksamheten är anslagsfinan-sierad och aktiviteter prioriteras och beslutas inom ekonomisk ram. Led-ningsgruppen består av divisionschef, verksamhetschefer, kompetenschefer, administrativ chef, IT-strateger.

• Förvaltningsstyrning

Förvaltningstyrning av IT/MT-aktiviteter sker på årsbasis tillsammans med berörda verksamheter. Inom ramen för det planerade förvaltningsarbetet har objekts- och systemansvariga mandat att omprioritera planerade aktiviteter inom ekonomisk ram. Krävs insatser utöver detta, så lyfts frågorna till lands-tingsdirektörens ledningsgrupp.

• Beredningsgrupp IT

Sammansatt grupp på divisionsledningsnivå, främst inom vård och IT, som bereder större IT-ärenden ärenden som ska vidare för beslut till landstingets ledningsgrupp. Kopplat till gruppen finns en referensgrupp med förankring både i berörd verksamhet och IT. (Gruppen är under bildande)

• Investeringsgrupp

Gruppering med representanter från divisionsledningarna med uppdrag att hantera investeringsförfrågningar. Divisionerna lämnar in sina äskanden tillinvesteringsgruppen som bedömer och prioriterar ärenden. Ett investerings-förslag lämnas sedan till landstingsdirektörens ledningsgrupp. Slutgiltigt be-slut tas av landstingsstyrelsen.


Beredande och beslutande organ i IT-frågor

• Division Länstekniks ledningsgrupp Ledningsgruppen på Länsteknik ansvarar för drift, förvaltning och utveckling av landstingets infrastruktur och system. Verksamheten är anslagsfinansierad och aktiviteter prioriteras och beslutas inom ekonomisk ram. Ledningsgruppen består av divisionschef, verksamhetschefer, kompetenschefer, administrativ chef, IT-strateger.

• FörvaltningsstyrningFörvaltningstyrning av IT/MT-aktiviteter sker på årsbasis tillsammans med berörda verksamheter. Inom ramen för det planerade förvaltningsarbetet har objekts- och systemansvariga mandat att omprioritera planerade aktiviteter inom ekonomisk ram. Krävs insatser utöver detta, så lyfts frågorna till lands-tingsdirektörens ledningsgrupp.

• Beredningsgrupp ITSammansatt grupp på divisionsledningsnivå, främst inom vård och IT, som bereder större IT-ärenden ärenden som ska vidare för beslut till landstingets ledningsgrupp. Kopplat till gruppen finns en referensgrupp med förankring både i berörd verksamhet och IT. (Gruppen är under bildande)

• Investeringsgrupp Gruppering med representanter från divisionsledningarna med uppdrag att hantera investeringsförfrågningar. Divisionerna lämnar in sina äskanden till investeringsgruppen som bedömer och prioriterar ärenden. Ett investeringsför-slag lämnas sedan till landstingsdirektörens ledningsgrupp. Slutgiltigt beslut tas av landstingsstyrelsen.

• Landstingets ledningsgruppLandstingets ledningsgrupp är beslutande i IT-utvecklingsfrågor som kräver särskilda ekonomiska insatser och/eller har betydande påverkan på landstingets verksamheter. Ledningsgruppen består av landstingsdirektören, divisionschefer och funktionschefer inom landstingsdirektörens stab.

• Styrgrupp E-hälsaStyrgrupp för koordinering av e-hälsaarbete med kopplingar mot EU, univer-sitet, centrumbildning och regionalt näringsliv. Gruppen har beslutsmandat vad gäller prioriteringar och införande av nya projekt inom området. Gruppen består av divisionschefer och funktionschefer.

• Styrning av VAS (vårdadministrativt system) tillsammans med landstingen i Jämtland och Halland. VAS-råd – högsta beslutande instans som fattar beslut om gemensamma ut-vecklingsaktiviteter.

Utvecklingsgrupp – beredande och verkställande instans för samverkan om produkten VAS. På VAS-rådets mandat prioriteras insatser, tilldelas resurser och formuleras uppdrag till Produktförvaltningsgruppen.

Produktförvaltningsgrupp – genomför löpande förvaltning och utveckling av produkten VAS, samt verkställer beställningar från Utvecklingsgruppen.

FörvaltningsorganisationLandstinget i Norrbotten har sedan 2005 arbetat med förvaltningsmodellen och samtliga IT-system är implementerade enligt modellen PM3. De olika för-valtningsobjekten är samordnade i huvudområden, s k familjer och varje familj har en gemensam styrgrupp.


• Vårdadministration: Ambulans, Operationsplanering, Obstetrik, Avvikelse-hantering, Tandvård, Lab, Bild och funktion samt Vårdadministration.

• Teknisk infrastruktur: Klient/server, Kommunikation, Nätverk, Telefoni, Videokonferens.

• Administrativt stöd: Personal, Datalager, Ekonomi, Webb, Produkt och tjänsteförsörjning.Inom MIDS-området (medicintekniska informationsdatasystem) pågår infö-

rande av förvaltning för IT-relaterade MT-system inom Logopedi, Hörselvård, Njurmedicin, Lungmedicin, Hjärtsjukvård och Ögon.

Entreprenader/andra driftsformerI Norrbotten ligger drift och förvaltning av Personalsystemet PABAS, drift av mailserver samt viss del av serverdriften (UNIX) på externa leverantörer.

VästerbottenVerksamhetsområdeschefen (VOC) har det övergripande ansvaret för verksam-hetsområdet Diagnostik/medicinsk service, där basenheterna Informatikenhe-ten, Laboratoriemedicin, Läkemedelscentrum, Medicinsk teknik, Radiofysik, Radiologi och Teleenheten ingår.

Enheten har bland annat huvudansvaret för landstingets efterlevnad av In-formatikpolicyn och samordning av Informatikverksamheten. Informatikenhe-ten ska stödja landstingets kärnverksamheter inom teknologiområdet Informa-tik och har en service-, utförar- och strategisk funktion inom landstinget. En-heten har en nyckelroll genom sitt ansvar för den IT- och applikationstekniska infrastrukturen. Enheten bedriver verksamhet i hela länet.

Informatikenhetens verksamhet är anslagsfinansierad, vilket ställer stora krav på prioriteringar inom landstinget. Enheten har en aktiv och drivande roll i arbetet med att, på faktabaserad grund och i dialog med kärnverksamhet och ledning föreslå prioriteringar, förändra/optimera tekniska lösningar, föra ut kunskap, skärpa prioriteringsgrunder samt införa nya och utmönstra gamla tekniker. Här ingår även aktiviteter för att fånga/följa upp behov hos samar-betspartners/avnämare.

2009-05-12


8

VästerbottenVerksamhetsområdeschefen (VOC) har det övergripande ansvaret för verk-

samhetsområdet Diagnostik/medicinsk service, där basenheterna Informatik-

enheten, Laboratoriemedicin, Läkemedelscentrum, Medicinsk teknik, Radio-

fysik, Radiologi och Teleenheten ingår.

Enheten har bland annat huvudansvaret för landstingets efterlevnad av In-

formatikpolicyn och samordning av Informatikverksamheten. Informatiken-

heten ska stödja landstingets kärnverksamheter inom teknologiområdet In-

formatik och har en service-, utförar- och strategisk funktion inom landsting-

et. Enheten har en nyckelroll genom sitt ansvar för den IT- och applikations-

tekniska infrastrukturen. Enheten bedriver verksamhet i hela länet.

Informatikenhetens verksamhet är anslagsfinansierad, vilket ställer stora

krav på prioriteringar inom landstinget. Enheten har en aktiv och drivande

roll i arbetet med att, på faktabaserad grund och i dialog med kärnverksam-

het och ledning föreslå prioriteringar, förändra/optimera tekniska lösningar,

föra ut kunskap, skärpa prioriteringsgrunder samt införa nya och utmönstra

gamla tekniker. Här ingår även aktiviteter för att fånga/följa upp behov hos

samarbetspartners/ avnämare.

Verksamhetsområden

Informatikenheten ingår i verksamhetsområdet Diagnostik/medicinsk service

och leds av en verksamhetschef med övergripande ansvar för enhetens verk-

samhet. Fyra avdelningschefer är underställda verksamhetschefen med in-

riktning mot system, teknik, infrastruktur, IT-säkerhet, kvalité, utredningar,

avvikelsehantering, avtal och produktförsörjning. Till verksamhetschefen

knyts en ledningsgrupp bestående av verksamhetschefen och avdelningsche-

ferna för handläggning av löpande frågor inom informatik. Till lednings-

gruppen adjungeras controller och personalspecialist.

Landstingsdirektör

Specialiserad sjukhusvård

Närsjukvård

Diagnostik/medicinsk service

Tandvård

Handikappverksamhet

Allmän service

Stab

Verksamhetsområden Informatikenheten ingår i verksamhetsområdet Diagnostik/medicinsk service och leds av en verksamhetschef med övergripande ansvar för enhetens verksam-het. Fyra avdelningschefer är underställda verksamhetschefen med inriktning mot system, teknik, infrastruktur, IT-säkerhet, kvalité, utredningar, avvikelse-


hantering, avtal och produktförsörjning. Till verksamhetschefen knyts en led-ningsgrupp bestående av verksamhetschefen och avdelningscheferna för hand-läggning av löpande frågor inom informatik. Till ledningsgruppen adjungeras controller och personalspecialist.

2009-05-12


9


• Informatikstyrgruppen

Gruppen arbetar på uppdrag av landstingsdirektören och ska på strategisk

nivå leda och styra informatikens utveckling i landstinget mot uppsatta mål.

Gruppen ska bevaka och ta ställning till nationella och internationella ut-

vecklingslinjer i ett strategiskt och professionellt perspektiv. Den ska bedö-

ma och prioritera verksamhetsbehov och verksamhetsnytta samt ta ställning

till ekonomiska konsekvenser. De ska bedöma möjligheter, effekter och kon-

sekvenser av systemsamverkan och gemensamma lösningar. Gruppen är

sammansatt så att kunskap finns inom områdena patientsäkerhet och sekre-

tess, verksamhet och användare, ledning, organisation och ekonomi, infor-

matikens system och teknik. Gruppen bereder och lämnar förslag för beslut

till landstingsdirektören i strategiska frågor. Initiera beslut i löpande frågor

som ryms inom den handlingsplan som upprättats. Informatikgruppen består

av Verksamhetsföreträdare, ekonomidirektör, bitr. landstingsdirektör, chefs-

läkare, verksamhetsområdeschef (VOC) och verksamhetschefen för Informa-

tikenheten.

• Produktråd, Informatikenheten

Produktrådet verkar på Informatikstyrgruppens uppdrag och ska säkerställa

en kostnadseffektiv och enhetlig IT-miljö som innebär god hushållning och

funktion. Den ansvarar för standardisering av arbetsplats och sortimentskata-

log, både hård- och mjukvarumässigt. Gruppen medverkar vid hantering av

upphandlingsfrågor, kravspecifikationer och avtalsfrågor. Produktrådet bere-

der och lämnar förslag till beslut till verkställande instans. Produktrådet be-

står av personal från Informatikenheten med kompetens inom områden li-

censer, infrastruktur, hårdvara och teknik och för att säkra landstingsnyttan

adjungeras vid behov personer från kärnverksamheten.

• BIT- gruppen (Beredningsgrupp Informatik)

BIT- gruppen är beredande organ till informatikstyrgruppen vid införskaf-

fande av nya system och integrationer. Syftet är att bereda ärenden med ut-

gångspunkt från både ett verksamhetsperspektiv och den nationella IT-

strategin. Gruppen fungerar som en samverkande funktion mellan Informa-

tikstyrgruppen , systemförvaltarna och systemägarna och har företrädesvis

Informatikenheten

(verksamhetschef)

Avdelning 1(avdelningschef)




VårdsystemSystemförvaltningSupport linje 2Vårdinfo.struktur

Klienter & kringutrustning

Support Incident linje 2

Tekniska driftuppdrag

Produktförsörjning

Administrativa system

IT-konsultverksamhet

IT-säkerhet

Upphandling & AvtalUppdrag/utredningar

Central infrastruktur

Systemdrift

Systemutveckling


• Informatikstyrgruppen Gruppen arbetar på uppdrag av landstingsdirektören och ska på strategisk nivå leda och styra informatikens utveckling i landstinget mot uppsatta mål. Grup-pen ska bevaka och ta ställning till nationella och internationella utvecklingslin-jer i ett strategiskt och professionellt perspektiv. Den ska bedöma och prioritera verksamhetsbehov och verksamhetsnytta samt ta ställning till ekonomiska kon-sekvenser. De ska bedöma möjligheter, effekter och konsekvenser av systemsa-mverkan och gemensamma lösningar. Gruppen är sammansatt så att kunskap finns inom områdena patientsäkerhet och sekretess, verksamhet och användare, ledning, organisation och ekonomi, informatikens system och teknik. Grup-pen bereder och lämnar förslag för beslut till landstingsdirektören i strategiska frågor. Initiera beslut i löpande frågor som ryms inom den handlingsplan som upprättats. Informatikgruppen består av Verksamhetsföreträdare, ekonomidi-rektör, bitr. landstingsdirektör, chefsläkare, verksamhetsområdeschef (VOC) och verksamhetschefen för Informatikenheten.

• Produktråd, Informatikenheten Produktrådet verkar på Informatikstyrgruppens uppdrag och ska säkerställa en kostnadseffektiv och enhetlig IT-miljö som innebär god hushållning och funktion. Den ansvarar för standardisering av arbetsplats och sortimentskata-log, både hård- och mjukvarumässigt. Gruppen medverkar vid hantering av upphandlingsfrågor, kravspecifikationer och avtalsfrågor. Produktrådet bereder och lämnar förslag till beslut till verkställande instans. Produktrådet består av personal från Informatikenheten med kompetens inom områden licenser, infra-struktur, hårdvara och teknik och för att säkra landstingsnyttan adjungeras vid behov personer från kärnverksamheten.

• BIT- gruppen (Beredningsgrupp Informatik)BIT- gruppen är beredande organ till informatikstyrgruppen vid införskaffande av nya system och integrationer. Syftet är att bereda ärenden med utgångspunkt från både ett verksamhetsperspektiv och den nationella IT-strategin. Gruppen fungerar som en samverkande funktion mellan Informatikstyrgruppen , system-förvaltarna och systemägarna och har företrädesvis stark vårdrepresentation. Gruppen består av ordförande (landstingets centrala vårdsystemägare som han-

�0 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland

terar förvaltning och utveckling), verksamhetschefer för labcentrum, kvinnoklini-ken, onkologiskt centrum, IT- ingenjör och avdelningschef för vårdsystem.

• InvesteringsrådInvesteringsrådet arbetar på uppdrag av landstingsdirektören. Gruppen priorite-rar och samordnar planering och verkställighet av medicinteknisk utrustning och IT-utrustning. Det sammanställer också underlag för tjänstemannaledningens förslag till styrelsen om budget för investeringar.

• Styrgrupp för övergripande termer och begrepp Styrgruppen har det övergripande ansvaret för att termer och begrepp samordnas inom Västerbottens läns landstings IT-system. Styrgruppens ställningstaganden/förslag av principiell karaktär beslutas av landstingsledningen.

• SystemägarforumGruppens är ett informationsforum för systemägarna i informatikfrågor. Den fungerar även som kravställare i frågor som berör utveckling och prioriteringar. Systemägarna, som ofta också är verksamhetschefer, kan framföra viktig informa-tion angående konsekvenser på respektive verksamhetssystem som Informatiken-heten har att beakta i förvaltningsarbetet. Tillika har Informatikenheten möjlig-het att få ut information till respektive verksamhet. Centrala vårdsystemägaren är sammankallande. Deltagare är systemägare för de 15 största verksamhetskritiska system, centrala vårdsystemägaren, verksamhetsområdeschefen och verksamhets-chefen för Informatikenheten.

• SystemförvaltarforumSyfte med systemförvaltarforum är att Systemansvariga/systemförvaltare för de 15 verksamhetskritiska systemen ska få information om frågor som finns allmänt inom Informatikområdet, vad som pågår och vad som kan påverka respektive system och som därmed medför nya förvaltningsaktiviter för respektive system. Den centrala vårdsystemägaren är sammankallande. Deltagare i forumet är syste-mansvariga/systemförvaltare, centrala vårdsystemägaren och avdelningschefen för vårdinformationssystem

• MIDS-Råd (medicintekniska informationsdatasystem)Verksamheterna Medicinsk teknik (MT) och Informatikenheten (IE) har ansvars-områden som gränsar till och i vissa fall även överlappar varandra. Varje MIDS ska beskrivas i en förvaltningsbeskrivning där roller bemannas samt behörighets-punkter mellan MT och Informatikenheten beskrivs och förklaras. MIDS-rådet ska underlätta samarbetet. Rådet består av 2 personer en från MT och en från Informatikenheten, som sedan kan adjungera eller konsultera lämpliga specialis-ter vid behov. Rådet består av 2 personer en MT ingenjör och en IT-ingenjör som kan adjungera eller konsultera lämpliga specialister vid behov. (Rådet är ej helt implementerat)

• Äsknings- och prioriteringsgruppen Gruppen hanterar löpande inköp under ett basbelopp utifrån fastställd produkt-katalog. Produkter som äskas men inte finns med i produktkatalogen överförs till Produktrådet för beslut. Gruppen godkänner och köper in varor under ett basbelopp. Gruppen består av deltagare från Informatikenheten, sjukhusingenjör, sekreterare, inköpare och IT-samordnare.

• ParaplygrupperParaplygruppen har till syfte att samordna läkemedelshantering för att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar. Gruppen har uppdrag från landstingsdirektö-rens ledningsgrupp. Besluts- och beställarkollektivet består av Chefsläkare, Vård-systemägare och Systemägargruppen. Paraplygrupper finns i Lycksele, Skellefteå

IT-frågor vid bildandet av Region Norrland ��

och Umeå (5 st). Varje paraplygrupp har dessutom lokala grupperingar som effektuerar arbetet med att standardisera rutiner och uppmärksamma faktorer som påverkas och behöver standardiseras. Gruppens mål är en säker och riktig läkemedelslista och förbättrad läkemedelshantering i vårdens övergångar. In-formatikenheten deltar aktivt i grupperna med utveckling, rutiner och sakkun-skap vad gäller applikationer som hanterar läkemedel.

• FörvaltningsorganisationDen systemförvaltningsmodell som tillämpas är SSTM (Svensk System- och Tjänsteförvaltningsmodell) vilken är anpassad efter ISO/IEC 2000 och ITIL version 3.0 och motsvarar systemförvaltningsmodellen PM3. Styrning av för-valtningsaktiviteter, sker tillsammans med berörda verksamheter. Inom ramen för förvaltningsarbetet har objekts- och systemansvariga mandat att ompriori-tera planerade aktiviteter inom ekonomisk ram. Om det krävs insatser utöver beslutad ram, så tas frågorna vidare till Informatikstyrgruppen för prioritering.

Informatikenheten grupperar systemen utifrån begreppen: • administrativa system• vårdsystem, labsystem• ekonomisystem• PA-system • Ärendehanterings-/arbetsordersystem. Applikationsportföljerna beskrivs som ”familjer” av system som har ett av-

görande samband mellan varandra.

Entreprenader/andra driftsformerInformatikenheten använder driftsformen entreprenad inom 1:a linjens sup-port/Helpdesk. Entreprenören TietoEnator hanterar alla inkomna ärenden. Verksamheten omfattar dygnet runt service alla dagar. Landstinget gör upp-följning av ärendehanteringen kontinuerligt (ca 10 träffar per år) tillsammans med Tieto Enator I entreprenaden ingår även tjänsten att byta ut ca 2 000 Pc:n årligen inom landstinget. Entreprenören planerar och installerar dessa Pc-by-ten enligt ett fastställt rullande schema.

VästernorrlandIT-verksamheten vid landstinget i Västernorrland är organiserat dels under ledningsstaben samt i en renodlad driftsorganisation under Landstingsservice.

2009-05-12


12

VästernorrlandIT-verksamheten vid landstinget i Västernorrland är organiserat dels under ledningsstaben samt i en renodlad driftsorganisation under Landstingsservi-ce.

Verksamhetsområden

• Ledningsstaben

Ledningsstab IT styr utveckling, förvaltning och drift av IT. Uppdraget är att ge IT-investeringar inom LVN tydligt påvisad verksamhetsnytta och att systematiskt arbeta med att prioritera IT-utveckling. Lednings-staben äger och förvaltar den gemensamma infrastrukturen. De verk-samhetsområden som ingår i ledningsstaben är Infrastruktur, IT proces-ser och generellt IT-stöd, Övriga vårdsystem, System Cross (vårdadmi-nistrativt system), Drift och Projekt.

Ledningsstaben IT

Infrastruktur

IT-processer och generellt IT-stöd

Övriga vårdsystem

SysteamCross

Drift

Ledningsstaben

Projekt

Landstingsdirektör

Primärvård

Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand

Sollefteå sjukhus

Örnsköldsviks sjukhus

Hörselvård

Laboratoriemedicin

Regional utveckling

Folktandvård

Länshälsan Västernorrland

Landstingsservice Västernorrland

Ledningsstaben

FörvaltningStrategier för fv och projSystemförvaltningArkitekturKöp av driftstjänster

Förvaltning av processerSystemförvaltning

Systemförvaltning

FörprojektInförandeSystemförvaltning

Samordning IT Driftoch support

Projektledning

�� IT-frågor vid bildandet av Region Norrland

Verksamhetsområden

• Ledningsstaben Ledningsstab IT styr utveckling, förvaltning och drift av IT. Uppdraget är att ge IT-investeringar inom LVN tydligt påvisad verksamhetsnytta och att systematiskt arbeta med att prioritera IT-utveckling. Ledningsstaben äger och förvaltar den gemensamma infrastrukturen. De verksamhetsområden som ingår i lednings-staben är Infrastruktur, IT-processer och generellt IT-stöd, Övriga vårdsystem, SysteamCross (vårdadministrativt system), Drift och Projekt.

2009-05-12


12

VästernorrlandIT-verksamheten vid landstinget i Västernorrland är organiserat dels under ledningsstaben samt i en renodlad driftsorganisation under Landstingsservi-ce.

Verksamhetsområden

• Ledningsstaben

Ledningsstab IT styr utveckling, förvaltning och drift av IT. Uppdraget är att ge IT-investeringar inom LVN tydligt påvisad verksamhetsnytta och att systematiskt arbeta med att prioritera IT-utveckling. Lednings-staben äger och förvaltar den gemensamma infrastrukturen. De verk-samhetsområden som ingår i ledningsstaben är Infrastruktur, IT proces-ser och generellt IT-stöd, Övriga vårdsystem, System Cross (vårdadmi-nistrativt system), Drift och Projekt.

Ledningsstaben IT

Infrastruktur

IT-processer och generellt IT-stöd

Övriga vårdsystem

SysteamCross

Drift

Ledningsstaben

Projekt

Landstingsdirektör

Primärvård

Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand

Sollefteå sjukhus

Örnsköldsviks sjukhus

Hörselvård

Laboratoriemedicin

Regional utveckling

Folktandvård

Länshälsan Västernorrland


Ledningsstaben

FörvaltningStrategier för fv och projSystemförvaltningArkitekturKöp av driftstjänster

Förvaltning av processerSystemförvaltning

Systemförvaltning

FörprojektInförandeSystemförvaltning

Samordning IT Driftoch support

Projektledning

• IT-drift och -support IT drift och support ingår i landstingsservice och har ansvar för service, support, drift och kommunikation av IT-verksamheten. Det är en central punkt för att rapportera IT-problem och få teknisk support. IT-drift och support tar emot be-ställningar på IT-produkter, systemuppgraderingar och applikationssupport. De utför drift och support av verksamhetssystem på uppdrag av Systemägare, samt teknisk förvaltning och drift av infrastruktur på uppdrag av Ledningsstaben IT. Inom enheten SLM ligger ansvaret för kund och avtalsfrågor och inom enheten Kvalitet och process (håller på att bemannas) finns ansvaret för processer och in-ternt ITIL-arbete. Laboratoriemedicin har en egen IT-organisation (3 personer) och bedriver sin egen driftmiljö.

2009-05-12


13

• IT driftoch support

IT drift och support ingår i landstingsservice och har ansvar för service, sup-port, drift och kommunikation av IT-verksamheten. Det är en central punkt för att rapportera IT-problem och få teknisk support. IT drift och support tar emot beställningar på IT-produkter, systemuppgraderingar och applikations-support. De utför drift och support av verksamhetssystem på uppdrag av Sy-stemägare, samt teknisk förvaltning och drift av infrastruktur på uppdrag av Ledningsstaben IT. Inom enheten SLM ligger ansvaret för kund och avtals-frågor och inom enheten Kvalitet och process (håller på att bemannas) finns ansvaret för processer och internt ITIL-arbete. Laboratoriemedicin har en egen IT-organisation (3 personer) och bedriver sin egen driftmiljö.


• SmIT – Samordningsgrupp för IT-frågor

I SmIT samlas på regelbunden basis representanter från Ledningsstaben IT, IT Drift och support , MTA, Telefoni, IT-samordnare från verksamheten samt andra verksamhetsföreträdare för att:- Samordna IT-ärenden som inte ligger inom ramen för de ordinarie IT-processerna, projekt, systemförvaltning och drift. - Bereda och handlägga IT-ärenden. - Ta fram beslutsunderlag till förstudier, konsolidering, införande och even-tuell avveckling av IT-system.

Gruppen har mandat att fatta beslut i IT-ärenden om konsensus finns. Därdet finns tveksamhet eller om IT-frågan är strategisk, större eller länsöver-gripande lyfts frågan vidare för beslut till IT-chef. Ett par gånger per år ut-ökas SmIT gruppen med IT-chef och ytterligare utvalda personer, och funge-rar då som en samrådsgrupp för IT-chefen i strategiska vägval för IT-satsningar samt inför tecknande och utvärdering av driftoch supportavtal.

IT Drift och Support

Drift

Support

SLM

Kvalitet och process

Verksamhetsområde teknik


ServerdriftNätverk

ServiceDeskNärstöd

KundansvarAvtalUppföljning

Kvalitet och processstyrning



• SmIT – Samordningsgrupp för IT-frågorI SmIT samlas på regelbunden basis representanter från Ledningsstaben IT, IT Drift och support , MTA, Telefoni, IT-samordnare från verksamheten samt andra verksamhetsföreträdare för att:- Samordna IT-ärenden som inte ligger inom ramen för de ordinarie IT-pro-

cesserna, projekt, systemförvaltning och drift. - Bereda och handlägga IT-ärenden. - Ta fram beslutsunderlag till förstudier, konsolidering, införande och even-

tuell avveckling av IT-system.Gruppen har mandat att fatta beslut i IT-ärenden om konsensus finns. Där

det finns tveksamhet eller om IT-frågan är strategisk, större eller länsövergri-pande lyfts frågan vidare för beslut till IT-chef. Ett par gånger per år utökas SmIT gruppen med IT-chef och ytterligare utvalda personer, och fungerar då som en samrådsgrupp för IT-chefen i strategiska vägval för IT-satsningar samt inför tecknande och utvärdering av driftoch supportavtal.

• BIT – Beslutsgrupp för prioritering och beredning av IT-investeringsärendenBIT-gruppen hanterar och prioriterar IT-ärenden på ett särskilt prioriteringsse-minarium som hålls en gång per år. Deltagare är representanter från SmIT och ytterligare verksamhetsrepresentanter. Den gjorda prioriteringen leder fram till ett underlag för IT-planen som fastställs av Landstingsledningen.

• SystemförvaltarforumI systemförvaltarforumet träffas systemförvaltare för de verksamhetskritiska systemen. Här delges information om pågående aktiviteter inom systemför-valtarområdet och vad som kan påverka respektive system. Detta kan medföra nya förvaltningsaktiveter.

Förvaltningsorganisation Den systemförvaltningsmodell som tillämpas är SSTM (Svensk System- och Tjänsteförvaltningsmodell) vilken är anpassad efter ISO/IEC 20000 och ITIL version 3.0 motsvarar systemförvaltningsmodell PM3.

Styrning av förvaltningsobjekten sker tillsammans med berörda verksam-heter. Inom ramen för förvaltningsarbetet har objekts- och systemansvariga mandat att omprioritera planerade aktiviteter inom ekonomisk ram. Om det krävs insatser utöver beslutad ram, så tas frågorna vidare till respektive objekts styrgrupp för prioritering.

Landstinget har i sin centrala förvaltningsorganisation grupperat sina för-valtningsobjekt enligt nedan:• SysteamCross: SysteamCross• Övriga vårdsystem: Alfa, Lisa, Beakta, Obstetrix, Orbit, CyberMate,

Digital diktering, Prator, eArkiv, RiPa• Infrastruktur: Nätverk, kommunikation• Generellt IT-stöd: Folke, Rune, E-post, Webb, Platina, Bild, Multimedia,

Kontorsprogram (Office m m)

Entreprenader/andra driftsformerEndast ett fåtal system ligger helt på extern drift t ex Ris/Pacs, Raindance. Landstinget driver dock ingen egen applikationsutveckling utan detta görs enbart av externa leverantörer. För närvarande tar LVN hem all serverdrift från externa leverantörer och inom kort kommer all drift ligga inom IT Drift och Support.


Utbud och innehåll

Sammanfattning

InfrastrukturEn tillfredställande basinfrastruktur finns i samtliga landsting även om tekniska plattformar och systemstöd varierar något. Alla landsting står inför stora sats-ningar inom det infrastrukturella området när det gäller trådlös teknik, lagrings- och säkerhetslösningar, dubblering av drift och reservkapacitet mm. Införandet av IP-telefoni är i slutfasen i Norrbotten och I Västerbotten pågår utbytet.

VerksamhetssystemI Västernorrland pågår införandet av systemstöd för vårdadministration. Man beräknar att huvuddelen av den specialiserade vården ska ha infört digital jour-nal innan 2009 års utgång. Västerbotten och Västernorrland har SysteamCross och bedriver systemutveckling, med gemensam finansiering, tillsammans med landstingen i Sörmland, Örebro och Blekinge. Norrbotten äger VAS och sam-verkar när det gäller systemutveckling, med landstingen i Halland och Jämtland. Ett stort utvecklingsprojekt pågår med förnyelse av VAS arkitektur och använ-dargränssnitt.

Övergripande systemstöd NLL VLL LVN Ekonomi och Redovisning Raindance

Basware/IP Agresso Raindance

Personalsystem PABAS Personec PABAS

Inköp (stöd för inköpare) Avantra Upphandling

Avantra Upphandling

Avantra Upphandling

Förvaltningssystem fastigheter PIM DEDU Landlord

E-handel Nej Nej FtB Economa Vårdadministration VAS SysteamCross SysteamCross

Alfa

Vårdplaneringssystem mot kommuner Meddix Under upphandling

PRATOR

Läkemedel VAS SysteamCross SysteamCross

E-recept VAS SysteamCross Systeam Cross

Digitalt röntgen + informationssystem VASRIS/PACS RIS/PACS RIS/PACS

Operationsplanering VAS ORBIT ORBIT

MVC/Förlossningsjournal Partus OBSTETRIX OBSTETRIX

IVA-journal VAS PICIS Pas-IVA

Tandvård VAS T4 T4

Call back system Call Me Call Me TeleQ

Befolkningssystem Egenutvecklat Master Befolkning Egenutvecklat

E-postsystem MS Exchange 2008

Lotus Notes, Domino

Exchange

Ärende och diarie Diabas Platina Platina

E-tjänster för medborgare, receptförnyelse, bokning/avbokning av tid

Ja Ja Ja

För övergripande systemöversikt, se bilaga

MIDS – medicintekniska informationsdatasystemI gränslandet mellan det medicintekniska området och IT finns stora utmaning-ar för landstingen. Medicintekniska produkter använder i allt större utsträck-ning IT för kommunikation via nätverk mellan serversystem, databaser och andra lagringsmedia. De områden som främst berörs är patientövervaknings-system, produkter i laboratorieverksamhet, bildgivande produkter, produkter inom elektromedicin och produkter inom telemedicin och hemsjukvård. Nya riktlinjer från Socialstyrelsen och EU ställer ytterligare krav på IT- och MT-

IT-frågor vid bildandet av Region Norrland �5

verksamheterna att förtydliga ansvar, roller och rutiner när det gäller hanteringen av utrustningen i gränslandet mellan IT och MT. Norrbotten har inrättat sär-skilda MIDS-tjänster och i Västerbotten finns ett särskilt MIDS-råd för hante-ring av dessa frågor. Ett samarbete finns upprättat mellan Norr- och Västerbotten och styrdokument finns framtaget. I Västernorrland finns ett praktiskt samarbete mellan IT Drift och support och MTA-enheten där man arbetar efter en gemen-sam verksamhets- och utvecklingsplan. MTA inom Västernorrland håller på att slutföra certifiering enligt ISO 9001.

Video/TelemedicinVideotekniken är införd och används flitigt i landstingen. Området Telemedicin är på frammarsch och inom vården finns många tillämpningsområden. För Väs-terbotten som ansvarar för den specialiserade regionvården är målet att kunna nyttja detta arbetssätt även inom regionen. Det finns också ett uttalat behov av att kunna kommunicera med nationella specialistcentra runt om i Sverige.

En mer mogen teknik med streaming, inspelningsmöjligheter och desktop-lösningar för videokonferens (Pc till Pc), ger också nya möjligheter med föreläs-ningar, behandlingar, operationer, specialistkonsultationer och patientmöten på distans.

Support Supportverksamhet bedrivs i egen regi i Norrbotten (dygnet runt) och i Väster-norrland (för närvarande kontorstid men inom kort dygnet runt). Västerbotten har lagt ut 1:a linjens support (dygnet runt) på entreprenad, men har 2:a linjens support inom landstinget.

NorrbottenLandstingets IT-miljö är till stora delar centraliserad till Sunderby sjukhus och Landstingshuset i Luleå.

Infrastruktur Den Windowsbaserade serverplattformen består av ca 220 fysiska HP servrar och ca 30 virtuella servrar. Ytterligare 40 Unix/Linux servrar driftas av extern part. Det vårdadministrativa systemet är ett progressbaserat Unixsystem som körs på ett tre noders HP Unixcluster för maximal redundans och kapacitet. Arbete pågår med övergång till en virtualliserad VM-Ware miljö. Stora delar av serverparken är kopplade mot redundanta HP Eva diskskåp på totalt 70 Tb för centraliserad lag-ring och backup. Ett arbete är initierat för att skapa ett digitalt e-arkiv.

Operativsystem på serversidan är HP-UX, Linux, Windows Server 2003. På klientsidan används för närvarande Windows XP Professional respektive Office 2003.

Databasmotorer är huvudsakligen Progress och SQLServer. NLL kör sitt PACS på SUN-plattform som inom kort ska bytas mot Linux. Leverantör till detta system är GE. Integrationsmotorn har varit Amtrix men är till stora delar utbytt mot Microsofts Biztalk.

Klient Landstinget har ca 6 500 klienter och 2 500 skrivare. Arbetsplatserna består av PC:s från Dell och HP. Utrustningen byts rullande inom fyra års intervall. An-vändarkatalog inom landstinget är Microsofts Active Directory.

Skrivarhanteringen ska effektiviseras och en pilot körs för att ta fram ett kon-cept med multifunktionsskrivare.


Kommunikation och nätverk Landstingets nätverk består av Ciscokomponenter. Bandbredden mellan sjuk-husen ligger i dagsläget på 500 Mbps och de lokala nätverken på sjukhusen ligger på 100 Mbps och serverbackbonet på 1Gbps.

Under 2009 startas en pilot med trådlöst nätverk på tre vårdavdelningar vid Sunderby sjukhus. Efter utvärdering av Bedside- och trådlös IP-telefoni planeras implementering vid samtliga sjukhus.

På kommunikationssidan används TCP/IP. Övervakning av nät/servrar/applikationer görs med HP Net Node Manager samt Cisco works.

TelefoniLänsteknik ansvarar för telefoniinfrastruktur och fast telefoni i hela landsting-et. Växelfunktionen med personal är organiserad under Division service.

Som telefonväxel används Cisco Call Manager version 4.2 (CCM) (samt den gamla telefonimiljön Meridian.) Hänvisningssystemet är Netwice version 6.5. För Talad hänvisning och röstbrevlåda används VIP 2000 version 7.3. Call center CC-Bridge version 7.3 och Call back systemet Call Me. I april 2009 beräknas fast IP-telefoni vara införd i hela landstinget. Arbete pågår med att centralisera växelfunktionen på de platser som kör IP-telefoni.

Video/telemedicin NLL har sedan 2004 nyttjat videokonferens för att överbrygga långa avstånd, minska resandet och effektivisera arbetet. Tekniken används inom samtliga verksamheter och användandet ökar. Sjukhusen, landstingshuset samt 9 vård-centraler i länet är idag utrustade med videokonferensutrustning. Infrastruk-turen är under uppbyggnad med ytterligare flerpartsbryggor som möjliggör uppkoppling mellan flera orter/deltagare, en streamingserver för lagring och sändning av föreläsningar, instruktionsfilmer, videokonferensmöten etc, samt en applikation för att kunna delta i videokonferenser via webbkamera från en Pc. Bedömningen är att nyttjandet av videokonferens via Pc kommer att öka kraftigt. Polycom används som plattform och under 2008 var driftstiden om-kring 5 500 timmar.

Några exempel på tillämpningar inom Telemedicin• Streaming av barnhjärtljud till Umeå • Tidig hemgång för neonatal barn mha video • Sjukgymnastik på distans • Psykiatri – vårdplanering, patientmöten, konsultation• Logopedi på distans• Radiologikonsultation på distans Videoutrustning, se bilaga

Supportverksamhet Länstekniks IT-support, Teknikakuten, är tillgänglig alla dagar, dygnet runt. Teknikakuten är placerad vid Sunderby sjukhus i samma lokaler som övrig IT/MT-verksamhet. Antalet ärenden/år är ca 40 000.

• 1:a linjens support Teknikakuten är 1:a linjens support för alla användare i landstinget. Ären-

den rings in via ett gemensamt telefonnummer eller anmäls via en webb-tjänst. Ärendemottagningen tar emot inkommande samtal och handlägger snabba ärenden, under tre minuter. Ärenden med längre handläggningstid går vidare till annan personal inom Teknikakuten för vidare utredning.


• 2:a linjens support Ärenden som inte löses i 1:a linjens support går vidare till rätt kompe-

tens inom IT-driftsorganisationen på Länsteknik.

• 3:e linjen support Ärenden av mer komplicerad art som inte kan lösas inom organisatio-

nen, skickas vidare till leverantör eller annan extern konsult.

• Systemstöd Systemstöd i ärendehanteringen är verktyget Medusa, som används både

för att registrera ärenden och inventarier samt för att rapportera tid.

Västerbotten Landstingets IT-miljö är centraliserad till Umeå Universitetssjukhus med två fysiska datorhallar, dessutom finns en serverhall i Skellefteå för att säkra data.

Infrastruktur Majoriteten av servrar och klientdatorer baseras på Intels processorarkitek-tur. Virtuella servrar används i allt högre utsträckning. I VMware ingår idag ca 160 servrar, varav drygt 100 är produktionsservrar och övriga används för test och utbildning. Citrix används på ca 30 servrar och används bland an-nat till fjärruppkoppling via SSL-VPN.

Operativsystem för servrarna är Microsoft (MS) Windows 2000 och 2003. Ett mindre antal servrar har Hewlett-Packard (HP)-UX som opera-tivsystem. Klientdatorerna har MS Windows XP Professional som operativ-system. PACS körs på Windows 2003. Landstinget har två centrala disklag-ringssystem, ca 400 servrar, där IBM är produktleverantör. Windows- och Unixkluster används i de mest verksamhetskritiska systemen.

MS Internet Information Server (IIS) används som webbserver internt och externt. Tivoli Storage Manager (TSM) används som backupsystem. Antivirus och antispyware styrs centralt med programvara från McAfee. Windows säkerhetsuppdateringar styrs centralt med Windows Server Upda-te Services (WSUS). De största databashanterarna som används är MS SQL Server, DB2 och Oracle. Biztalk används som integrationsmotor.

Klient Landstinget har 9000 klienter och 3000 skrivare. Arbetsplatserna består av Lenovo och utrustningen byts ut rullande vart 4:e år. Utbytet omfattar 2 200 Pc:s per år. MS Active Directory används för användarkonton och datorkonton för autentisering och auktorisering av åtkomst till resurser. Klienterna hanteras med systemet upKeeper som bl a möjliggör distribution av operativsystem och applikationer, inventering, fjärrstyrning m m.

Nätverk och kommunikation Datanätverket är standardiserat på Cisco. AC-net knyter ihop länsdelarna. Nätverket avgränsas utåt med brandväggarna mot Internet och Sjunet. Datakommunikationen bygger på TCP/IP och routingteknik. VRF-teknik används för att segmentera nätverket, främst när det gäller medicinsk tek-niska system. Grundkapaciteten är 100 Mbps. 1 Gbps används huvudsakli-gen i serverhallarna. Hantering, övervakning och loggning görs med verktyg från Cisco. Trådlöst datanätverk finns med tre kontrollanter och 230 access-


punkter, vilket byggs ut successivt. Samarbetet med Umeå universitet gör att nätverket även upplåts till studenter och anställda där.

TelefoniTeleenheten ansvarar för telefoniinfrastrukturen, den fasta telefonin och IP telefonin i hela landstinget. Växelfunktionen med personal är organiserad un-der Diagnostik/medicinsk service. Som telefonväxel används Meridian OP81, CS1000E,C, S. Hänvisningssystemet är Netwise version 6.0. En planerad uppdatering sker under våren 2009. För talad hänvisning används Netwise voice och som röstbrevlåda används Meridian mail och Call Pilot, som Call back system Call Me.

För införande av IP telefoni används Nortels plattform för att i önskad takt migrera över till IP telefoni. Samtliga hälsocentraler och sjukstugor ut-anför tätorten har IP telefoni sedan år 2007 (ca 1 200 st). Landstinget har 9 400 anknytningar varav IP telefonin svarar för 3 000.

Teleenheten nyttjar Informatikenhetens tjänst för Nätverk och övervak-ning. De har även en egen supportorganisation.

Video/telemedicin VLL har sedan 1995 nyttjat telemedicin- och videokonferenslösningar för att effektivisera vården och kunna erbjuda invånarna en likvärdig vård oberoende av var i länet de befinner sig. Sjukhusen och samtliga c:a 35 hälsocentraler i länet är idag utrustade med videokonferensutrustning. Under 2008 skedde 8 175 uppkopplingar och det totala nyttjandet var 8 426 timmar. 2009–2010 ligger det uppskattade anskaffningsbehovet av videokonferenssystem på c:a 20–30 enheter. Bedömningen är att nyttjandet av videokonferens via Pc kommer att öka kraftigt. Under 2008 gjordes en inventering av kliniska telemedicintillämpningar och sammanlagt identifierades närmare 30 tillämp-ningar som är i drift eller är på väg att driftsättas.

Några exempel på Telemedicintillämpningar i landstinget • diagnostik inom dermatologi• diagnostik av fosterljud och barnhjärtan• ronder inom patologi• hematologi och strålbehandling • behandling av patienter med tal- och röststörningarUtöver de 100 videokonferenssystemen i länet finns också en väl utbyggd

infrastruktur för distansmöten. Infrastrukturen består av flerpartsbryggor som möjliggör uppkoppling mellan flera orter/deltagare, en streamingserver för lagring och sändning av föreläsningar, instruktionsfilmer, videokonferensmö-ten etc, samt en applikation för att kunna delta i videokonferenser via webb-kamera från sin Pc. Infrastrukturen har liksom merparten av videokonferens-systemen stöd för både H.323 och SIP.

Videoutrustning, se bilaga

SupportverksamhetInformatikenhetens Support/Helpdesk är tillgänglig alla dagar, dygnet runt. Antalet ärenden år 2008 var 60 528 st. 1:a linjens Support/Helpdesk är fy-siskt placerad utanför landstingets lokaler.

• 1:a linjens support 1:a linjens support ligger på entreprenad hos extern leverantör. Detta av-

ser dygnet runt support och leverantören hanterar alla inkomna ärenden


som 1:a linjens support. Supporten löser ärenden som inte tar mer tid än ca 10 minuter och som berör enklare ärenden. Övriga ärenden klassificeras och styrs till rätt kompetensgrupp i linje 2. Samtliga ärenden ägs av 1: a linjens support fram till dess att de stängs. Detta innebär att eventuella för-frågningar angående ett påbörjat ärende besvaras av 1:a linjens support.

• 2:a linjens support 2:a linjens support består av egen supportpersonal. De hämtar sina

ärenden från ärendesystemet Fasit, där kunden via WebFasit kan följa ärendestatus. 2:a linjens support utför åtgärd, förändrar ärendestatus och stänger ärendet då åtgärd är utförd eller flyttar ärendet till rätt person för fortsatt utredning.

• 3:e linjens support I de fall ärenden inte kan lösas inom informatikenheten, överförs ärendet

till leverantör eller extern konsult.

• Systemstöd Systemstöd i ärendehanteringen är Fasit som är egentillverkad. Kunden

kan rapportera in ärenden via, telefon, fax, e-mail och i Webfasit. Samt-liga ärenden som inkommer via telefon, fax och e-mail registreras i Fasit. Systemstödet innehåller även tidsrapportering. Inventarier och garantier hanteras i verksamhetssystemet Maximo.

VästernorrlandVästernorrland har i huvudsak konsoliderat alla servrar till en datahall i Sundsvall sjukhus. Ett projekt pågår under första halvåret 2009 med målsätt-ning att flytta huvuddelen av servrarna från extern leverantör till egen data-hall.

Infrastruktur Servrar och klientdatorer baseras på Intels processorarkitektur. Virtuella ser-vrar används i allt högre utsträckning. I VMware finns idag ca 60 servrar, för såväl produktion som test och utbildning. Citrix används för i huvudsak tandvårdens system, T4. För fjärruppkoppling via extranät använder vi pro-dukten Portwise, även här förekommer Citrix för att publicera IT-system via extranätet.

Servrarna använder Microsoft (MS) Windows 2000 och 2003 som opera-tivsystem, totalt ca 170. Windowskluster används för de mer verksamhetskri-tiska systemen. Ett mindre antal servrar använder olika varianter av Unix och Linux. Klientdatorerna är standardiserade enligt Microsofts BDD-koncept med MS Windows XP Professional SP2 som operativsystem.

Landstinget har två centrala disklagringssystem och ca 250 servrar. Pro-duktleverantör för servrar och Pc-arbetsplatser har tom 2008 varit Fujitsu-Sie-mens, men är from 2009 HP. Två EMC diskskåp kommer att ersättas av två HP XP20000 under första kvartalet 2009. För koppling till servrar används dubblerat SAN baserat på Brocade FC switchar.

De databashanterare som används mest frekvent är UDB (DB/2), Micro-soft SQL Server och Oracle. Tivoli Storage Manager (TSM) används som backupsystem. Antivirus på klienter och servrar från Symantec med en central administration. För kontroll av inkommande och utgående e-post används programvara från F-secure.


Klient Västernorrland har ca 6 000 IT-arbetsplatser och 2 000 skrivare. Ca 5 500 av IT-arbetsplatserna är standardiserade enligt landstingets koncept ”Basarbets-plats” (BA). Resten av arbetsplatserna är tunna klienter och Pc där applikatio-nerna har särskilda krav som inte kan uppfyllas med BA. Beräknad livslängd är fyra år för stationära Pc:s och bildskärmar och tre år för bärbara Pc:s och skrivare.

Microsoft Active Directory används för användarkonton och datorkonton för autentisering och auktorisering av åtkomst till resurser. Integration finns mot PA-systemet. Funktion finns för att med automatik skapa nya konton i AD, e-postadresser, hemkataloger mm. Microsoft SMS användes för att dist-ribuera programvara till Pc-arbetsplatserna, inventering m m.

Nästan samtliga skrivare är levererade av Lexmark. Målsättning är att erbjuda verksamheten ett koncept för utskriftshantering via MFP (multifunk-tionsskrivare) istället för traditionella IT-skrivare och kopiatorer.

Nätverk och kommunikation Datanätverket kallas LVN-nät och grunden i nätet med adresstrukturer, seg-mentering mm hanteras internt. Dessa är baserade på produkter från Nortel. Landstinget köper en tjänst (Stomnät) från extern leverantör. Stomnät är ett redundant ringnät som sammanbinder orterna Sundsvall, Härnösand, Sollef-teå och Örnsköldsvik. För närvarande är bandbredden 1 Gbps. Tjänsten Ac-cessnät köps från extern leverantör och är närmare 100 förbindelser till övriga adresser, i huvudsak fiber med en bandbredd om minst 10 Mbps. Anslutning till Internet och Sjunet köps från Sjukvårdsrådgivningen (TDC).

Landstinget bygger successivt ut WLAN inom i första hand de tre sjuk-husen. I Sollefteå är det nästan klart, medan Sundsvall blir klart under 2009 och Örnsköldsvik därefter. WLAN beräknas användas för både datatrafik och telefoni.

TelefoniTeleenheten inom Serviceförvaltningen ansvarar för telefoni och tillhörande infrastruktur med IT-chefen och Ledningsstaben IT som intern beställare. Landstinget har i huvudsak en lösning med telefoni baserad på traditionell telefoniteknik med drygt 30 telefoniväxlar, de flesta från Nortel. Vid sjuk-husen i Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik finns Nortel CS 1000M och i Härnösand kommer en Nortel CS 1000E att installeras under första kvartalet 2009. Landstinget kommer under 2009 att påbörja en genomgripande för-ändring av telefoni, där en övergång ska ske från traditionell telefoni till IP-telefoni, en konsolidering till färre växlar samt påbörjad användning av mobil anknytning. I samband med detta görs en översyn av stödsystem för telefoni, Hänvisningsdator från Visionsutveckling, Management system Teleopti samt Tele-Q för call back.

Video/telemedicin Landstinget har totalt 28 system i drift, i första hand Tandbergsystem. Kvar-varande ISDN-system från Sony och Polycom kommer inom kort att bytas ut mot nya Tandbergutrustningar. Samtliga system kommunicerar över IP.

Exempel på telemedicinsk teknik inom landstinget:• Röntgen har bildutbyte med Umeå, Uppsala, Göteborg och Östersund för

konsultation. Sollefteå skickar även bilder till Barcelona för granskning.


Sundsvall har etablerade gemensamma röntgenronder genom videoteknik med Umeå.

• Strålningsenheten Sundsvalls sjukhus och Umeå har gemensamma konfe-renser via video och bildgranskning.

• Ambulanserna skickar EKG till respektive sjukhus i länet. EKG finns till-gängligt via Pc och webbläsare.

• Det finns en gemensam IT-baserad lösning för landstinget och länets kommuner för vårdplanering, när en patient skrivs ut från sjukhus till kommunens ansvar.

• Njurmedicin skickar sina njurbiopsier till patologen på Karolinska och de har haft telemedicinska konferenser med varandra mha vår utrustning.

Videoutrustning, se bilaga

SupportSupportenheten tar emot ca 60 000 ärenden per år. I dagsläget är supporten tillgänglig kontorstid. Målet är dock tillgänglighet dygnet runt under 2009.

• 1:a linjens support Service Desk är vägen in för att ta emot och registrera händelser från kun-

dens användare/beställare eller övervakade objekt. I processen registreras händelsen och klassificeras som ett ärende i någon av ärendetyperna; inci-dent, beställning, förändring eller klagomål.

• 2:a linjens support 2:a linjens support handhas av olika tekniska grupperingar inom IT Drift

och Support samt inom systemadministrationen för respektive system.

• 3:e linjens support 3:e linjens support utförs av leverantör eller extern konsult.

• Systemstöd Ärenden tas emot via telefon, ärendesystemet EasIT via en webbaserad

självservice samt via e-mail. Samtliga ärenden som inkommer registreras i EasIT för behandling av 1:a, 2:a och 3:e linjens support.

Ekonomi I Norrbotten och Västerbotten är IT-verksamheten till största delen anslags-finansierade, medan Västernorrland tillämpar interndebitering för IT-utrust-ning och programvaror. Landstingen tillämpar olika regler och rutiner för hantering av investeringar och IT-utrustning. En viktig fråga för framtiden är framtagande av gemensam styrmodell när det gäller processerna för investe-ringar, reinvesteringar, avtal- och licenshantering och regelverk för IT-utrust-ning.

Den ekonomiska sammanställningen visar på olikheter mellan landstingen när det gäller kostnader för kommunikation, utrustning, tjänster och IT-personal. Detta kan i vissa fall härledas till den verksamhet som bedrivs med sjukhusens olika uppdrag, länens storlek, andelen köpta tjänster kontra egen personal. Det är dock svårt att jämföra kostnader rakt av och sätten att redo-visa skiljer sig åt. Kostnaden för IT-verksamheterna som del av landstingens omslutning är dock förhållandevis lika.

�� IT-frågor vid bildandet av Region Norrland

Nyckeltal och kvalitetsmått Sammanställning från SLIT (Sveriges landstings IT-chefer)

IT-kostnader (tkr)

NLL Utfall år

2007

VLL Utfall år

2007

LVN Utfall 2007

Externa intäkter (IT) 1 421 0 0 Kommunikation (IT och telefoni) 26 615 15 000 22 355

Datakommunikation 10 942 6 100 10 879 Telefoni och telekommunikation 15 672 8 900 11 476 Utrustning 33 263 72 327 27 136

Hyra av datautrustning 12 4 162 16 465 Direktavskriven utrustning 1 781 34 028 2 348

Datamaterial, förbrukning/färgpatroner mm 904 16 147 1 880 Reparation och underhåll av datautrustning, inkl serviceavtal 1 470 3 646 2 792 Avskrivningar på datorer och kommunikationsutrustning 29 097 14 344 3 651 Programvaror 19 558 14 301 14 354 Programvaruinköp, licensavgifter, programhyror, underhållsavgifter

19 558 14 164 14 354

Avskrivningar på programvaror 0 137 0 Tjänster 43 421 55 307 80 582

Konsultarvoden 18 266 8 250 22 677 Extern datordrift 2 849 12 200 43 780

Övriga service- och underhållsavtal 22 306 34 857 14 125 IT-Personal - kostnad 45 996 40 476 23 220

Summa IT-kostnader 167 432 197 411 167 647

Landstingets/regionens nettokostnad 5 665 000 5 672 449 5 463 246

Landstingets omslutning 6 370 000 7 629 214 6 304 176

Antal anställda den 31/12 8 424 10 414 7 800

Antal PC 31/12* 6 586 8 535 6 050

Antal anställda per pc 1,28 1,22 1,29

IT kostnad som del av nettokostnad 2,96 3,32% 2,66%

Snittkostnad per PC (exkl telefoni)

23 043 23 130 27 710

(inkl telefoni)

25 422

Norrbotten

FinansieringsformerIT- och MT-verksamheten är till allra största delen anslagsfinansierad. Viss intern-debitering förekommer för utrustning och tjänster, liksom abonnemang i några fall.

IT-utrustning Länsteknik ansvarar för inköp och äger alla IT-utrustningar. Ett standardsortiment tillhandahålls och belastar Länstekniks investeringsbudget. Utrustningar utöver standard bekostas av respektive divisions ram för investeringar. Installation av nya produkter i form av hård- och mjukvara verifieras av Länsteknik. Detta gäller även uppdateringar och nya versioner samt webbapplikationer. Standardsortiment av kringutrustning t ex tangentbord, möss, toner, batterier m m köps via Division service. Denna typ av förbrukningsmaterial belastar respektive verksamhet.

Investeringar Det finns en central investeringsbudget för IT-utrustningar. Huvuddelen avser reinvestering av klienter, servrar, kommunikationsutrustning, lagrings- och backup-lösningar. En del av medlen är avsedda för nyinvesteringar. Av medlen för nyinves-teringar avsätts en ”pott” för varje division som ska användas till nyinvesteringar av standardutrustningar. Utrustning utöver standard belastar divisionernas egna investeringsramar.


Avtal och licenshantering Externa service- och underhållsavtal gällande IT- och medicinteknisk utrust-ning tecknas av Länsteknik. Länsteknik ansvarar för all licenshantering. Till-lämpningsanvisningar ska finnas med information om vilka licenser som beta-las av Länsteknik respektive berörd verksamhet.

Västerbotten

FinansieringsformerIT-verksamheten följer en anslagsfinansierad modell för ekonomistyrning. Informatikkostnaderna är uppdelade i två anslag (basenheter), och ligger orga-nisatoriskt under verksamhetsområdet Diagnostik/medicinsk service. Basenhe-ternas anslag finansierar informatikkostnader för hela länet och dessa är upp-delade efter interna (egen personal) och externa kostnader i form av licenser, avtal, utrustning samt övriga externa kostnader.

Anslagen finansierar ca 60 % av den totala IT-kostnaden. Det som inte belastar dessa anslagsbudgetar är landstingets avskrivningskostnader, telekom-munikationskostnader, förbrukningsmaterial, enstaka programlicenser under ett basbelopp samt mindre kringutrustning som inte ingår i en standardarbets-plats. Även totalkostnader, gemensamma landstingskostnader och andra servi-ceverksamheter redovisas på andra anslag.

IT-utrustning Informatikenheten äger all IT-utrustning inom landstinget samt nätverk, IT-utrustning och telefoni vid den privata hälsocentralen i Umeå.

Investeringar Fullmäktige fastställer omfattningen av investeringarna genom att besluta hur stora kostnader för avskrivning som är tillåtna. Styrelsen beslutar sedan om investeringar. Med ledning av fullmäktiges beslut fastställer man vilka medel till investeringar som får användas för IT-utrustning. Kostnaderna för avskriv-ningar belastar ett centralt anslag.

Avtal och licenshanteringExterna service- och underhållsavtal gällande IT-utrustning tecknas av Infor-matikenheten som också ansvarar för all licenshantering. Tillämpningsanvis-ningar ska finnas med vid information om licenser som betalas av Informati-kenheten respektive berörd verksamhet. Licensansvarig är en av de fyra avdel-ningscheferna vid Informatikenheten.

Västernorrland

FinansieringsformerVerksamheten vid Ledningsstaben IT finansieras genom anslag. Kostnaderna för drift och förvaltning av verksamhetssystem samt infrastruktur (ej nätverk) betalas av verksamheten direkt, genom internfakturering från IT Drift och Support eller från enheten för vårdsystem inom ledningsstaben.

Uppdelningen görs enligt förvaltningsmodellen, där systemägarna i verk-samheten har ansvar för investeringar i sina egna system. Hårdvara hyr system-ägaren från IT-drift och betalar funktionshyra. Systemägarnas verksamhet står för förvaltnings- och driftkostnader och fördelar sedan ut kostnaden till använ-darna.


Projekt och uppbyggnad av ny verksamhet finansieras genom beslut av lands-tingsstyrelsen inom ramen för en rullande 3-årig IT-plan.

IT-utrustning IT drift och support äger all IT-utrustning. Utbyte av Pc:s ingår i hyreskontrakt. Vid ev utökad standard så justeras hyran.- Funktionshyra Pc, är en fast måndsavgift för Pc-arbetsplats, oavsett ålder och

funktion. Olika nivåer tillämpas för stationär och bärbar Pc- Funktionshyra Infrastruktur, är en fast månadsavgift för varje Pc-arbetsplats,

oavsett om det är en stationär eller bärbar. Denna kostnad avser drift och un-derhåll av centrala funktioner, fil/printers och servers.

- Funktionshyra Skrivare (kringutrustning), är en fast månadsavgift för skrivare.

Avtal och licenshantering IT-ledningsstaben äger avtalen för den centraliserade organisationens system, undantaget är Officeprogrammen.

Personal Kompetensområden med beman-ning har sammanställts enligt Arbetsidentifikation (AID) för kommuner och landsting. AID är ett system för gruppering av arbets-uppgifter.

Kompetensområden med bemanning

AID (Arbetsidentifikation)

AID kod Kategori/ Benämning Antal personer NLL

Antal personer VLL

Antal personer LVN

101010 Ledning, adm, Divisionschef 1 101011 Ledning, ekonomi, adm.chef 1

101014 Ledning, IT, Kompetenschef IT/MT 2

101014 Ledning, IT Verksamhetschef 4 1 101014 Avdelningschef IT 4 8 151010 Handläggare, projektledare 3 1 151010 Handläggare, processutvecklare 2 151010 Koordinator 2 151011 Handläggare, projektsamordnare 1

151014 Handläggare IT, IT-strateg 2 151014 Systemförvaltare 5 12 151014 Handläggare IT, utredare IT/MT 9 4 16 151014 Handledare IT 17 32 152010 Chefssekreterare 2 151014 IT - Samordnare 2 3 151015 Inköpare 1 208010 Sjukhusfysiker, 2 502010 Systemutvecklare, integrationsansvarig 1

502010 Systemutvecklare, IT-säkerhetsansvarig 1 1 1 502010 Systemutvecklare, systemansvarig 7 502010 Systemutvecklare, systemtekniker 7 502010 Systemutvecklare 3 9 502010 Systemutvecklare, verksamhetsutvecklare 11

502016 Ingenjör, MT Ingenjör 22 502016 Sjukhusingenjör 1 502011 Systemutvecklare, Teleansvarig 1

503010 Tekniker IT, Drift, Tele 1 503010 Tekniker- IT, IT tekniker 6 24 15 503010 Tekniker IT, MIDS-Ingenjör 8 503010 Tekniker IT, nätverk 3 2 2 503010 Tekniker IT, supporttekniker 12 509090 Teknikarbete, sjukhusfotograf 1 509090 Teknikarbete, fotoassistent 1 503090 Tekniker 1 5 TOTALT 83

76 95

29 inom MT och telefoni

Tjänsteutrymme motsvarande heltidstjänst 98,60% 74,70% 85,70%


2009-05-12


28

Bemanning per ort

Nationell IT-strategi Den nationella IT-strategin fastställdes år 2006 av Socialstyrelsen, Socialde-

partementet, Sveriges kommuner och landsting, Carelink och Apoteket. Syf-

tet var att skapa ett nationellt ramverk för infrastruktur, kommunikation och

terminologi, för att kunna kommunicera mellan vårdgivare och patienter på

ett standardiserat och säkert sätt.

De huvudsakliga insatsområdena i den nationella IT-strategin är:

- Harmonisera lagar och regelverk med en ökad IT-användning

- Skapa en gemensam informationsstruktur

- Skapa en gemensam teknisk infrastruktur

- Skapa förutsättningar för samverkande och verksamhetsstödjande IT-

system

- Möjliggöra åtkomst till information över organisationsgränser

- Göra information och tjänster lättillgängliga för medborgarna

Inom dessa huvudområden pågår nu ett antal projekt för att förverkliga den

nationella strategin.

Sundsvall41 personer

Härnösand32 personer

Örnsköldsvik17 personer

Sollefteå6 personer

Sunderbyn94 personer

Kalix6 personer

Piteå5 personer

Kiruna2 personer

Gällivare5 personer

Skellefteå15 personer

Umeå54 personer

Lycksele7 personer

Bemanning per ort

Nationell IT-strategi Den nationella IT-strategin fastställdes år 2006 av Socialstyrelsen, Socialde-partementet, Sveriges kommuner och landsting, Carelink och Apoteket. Syftet var att skapa ett nationellt ramverk för infrastruktur, kommunikation och ter-minologi, för att kunna kommunicera mellan vårdgivare och patienter på ett standardiserat och säkert sätt.

De huvudsakliga insatsområdena i den nationella IT-strategin är: • Harmonisera lagar och regelverk med en ökad IT-användning • Skapa en gemensam informationsstruktur • Skapa en gemensam teknisk infrastruktur • Skapa förutsättningar för samverkande och verksamhetsstödjande IT-system• Möjliggöra åtkomst till information över organisationsgränser • Göra information och tjänster lättillgängliga för medborgarna

Inom dessa huvudområden pågår nu ett antal projekt för att förverkliga den nationella strategin.

Deltagande och genomförande av nationella projekt

2009-05-12


29

Deltagande och genomförande av nationella projekt

HSA - Hälso- och Sjukvårdens adresskatalog

HSA är ett strukturerat sätt att katalogisera medarbetare för att säkra organi-

satorisk tillhörighet och behörighet i olika system. Intentionen är att uppnå

en väl integrerad systemlösning där lokal HSA-katalog synkroniseras med

utvalda käll- och målsystem, och att manuell registrering i katalogen kan

minimeras.

• HSA-projekt pågår i Norr- och Västerbotten. Implementering och

driftstart sker under 2009. Omfattning av attribut i katalogen kom-

mer successivt att expanderas under 2009.

• Västernorrland – Landstinget har en verksamhetskatalog, Oktav,

som bygger på nationell standard. Inom projektet Nationell Platt-

form Y ska katalogen utvecklas till version 2, som också ska fungera

enligt de nationella riktlinjerna. Levereras enligt tidplanen Q3 2009.

SITHS - Säker IT i Hälso- och Sjukvården

SITHS är en standardiserad lösning för att på ett säkert sätt identifiera an-

vändares identitet med hjälp av plastkort.

• Norrbotten - Pilotprojekt genomförs under 2009 för att ge underlag

till rekommendation om teknisk lösning, implementering och för-

valtning. Begränsad test med implementation av ett fåtal kort under

2009.

• Västerbotten - Pågående projekt som kommer att ge underlag till re-

kommendation om teknisk lösning, implementation och förvaltning.

Begränsad implementering och drift av SITHS-kort sker under 2009.

• Västernorrland – Inom projektet Nationell Plattform Y ska en lös-

ning implementeras. Det första producerade kortet levereras enligt

tidplanen första kvartalet 2010.

Norrbotten

Västerbotten

Västernorrland

Sju

net

Vid

eo

HSA

SH

ITS

SV

R.s

e

MV

K

NEF

1177

RGS W

ebb

BIF

NPÖ

VpW

UM

O.s

e

NO

D

Implementerat

Avtal/Införande

Initierat

Inget planerat

Norrbotten

Västerbotten

Västernorrland

Sju

net

Vid

eo

HSA

SH

ITS

SV

R.s

e

MV

K

NEF

1177

RGS W

ebb

BIF

NPÖ

VpW

UM

O.s

e

NO

D

Implementerat

Avtal/Införande

Initierat

Inget planerat


HSA – hälso- och sjukvårdens adresskatalogHSA är ett strukturerat sätt att katalogisera medarbetare för att säkra organisa-torisk tillhörighet och behörighet i olika system. Intentionen är att uppnå en väl integrerad systemlösning där lokal HSA-katalog synkroniseras med utvalda käll- och målsystem, och att manuell registrering i katalogen kan minimeras. • HSA-projekt pågår i Norr- och Västerbotten. Implementering och

driftstart sker under 2009. Omfattning av attribut i katalogen kommer suc-cessivt att expanderas under 2009.

• Västernorrland – Landstinget har en verksamhetskatalog, Oktav, som byg-ger på nationell standard. Inom projektet Nationell Plattform Y ska kata-logen utvecklas till version 2, som också ska fungera enligt de nationella riktlinjerna. Levereras enligt tidplanen Q3 2009.

SITHS – Säker IT i hälso- och sjukvårdenSITHS är en standardiserad lösning för att på ett säkert sätt identifiera använ-dares identitet med hjälp av plastkort. • Norrbotten – Pilotprojekt genomförs under 2009 för att ge underlag till

rekommendation om teknisk lösning, implementering och förvaltning. Begränsad test med implementation av ett fåtal kort under 2009.

• Västerbotten – Pågående projekt som kommer att ge underlag till rekom-mendation om teknisk lösning, implementation och förvaltning. Begränsad implementering och drift av SITHS-kort sker under 2009.

• Västernorrland – Inom projektet Nationell Plattform Y ska en lösning im-plementeras. Det första producerade kortet levereras enligt tidplanen första kvartalet 2010.

VpW – vården på webbenVpW ska på ett enkelt sätt tillgängliggöra vården för medborgarna via en ge-mensam webbportal. Medborgarna ska där kunna utföra tjänster och ta del av vård- och patientinformation.• Norrbotten – Förstudie påbörjas under våren 2009. Avvaktar det nationella

projektets riktlinjer. • Västerbotten – Projektarbete påbörjat. Avvaktar det nationella projektets

riktlinjer. Reviderad start sker under 2009.• Västernorrland – hanteras inom projektet Nationell Plattform. Levereras

enligt tidplanen, första kvartalet 2010.

BIF – bastjänster för informationsförsörjning BIF är en tjänst i den nationella strategin som ska säkerställa autentisering av användare, loggning, vårdrelation, samtycke m m. Tjänsten tas fram av extern leverantör. Baserat på de lokala HSA- och SITHS-projekten, följer landstingen utvecklingen inom BIF för att på sikt ansluta till tjänsten.

NPÖ – nationell patientöversikt NPÖ ska med hänsyn till rådande lagar och regelverk, presentera och utbyta information om patienter över organisationsgränserna. Landstingen bevakar det nationella pilotprojektets resultat och leverans, för att på sikt ansluta sig till tjänsten.


Slutsatser IT-verksamheten är i dag en kritisk del av landstingets kärnverksamhet och intimt sammanlänkad med vårdens processer. Några viktiga faktorer för att kunna bedriva en effektiv IT-verksamhet är styrning, konsolidering, både när det gäller anskaffning av IT-utrustning och system, men också vid införande av förvaltningsorganisation och beredande/beslutande grupperingar. Sam-verkan och erfarenhetsutbyte sker i dag inom regionen och det finns en stark vilja att samverka kring nya projekt och systeminföranden. Detta kan på sikt ge samordningsvinster i IT-verksamheterna, då man kan göra gemensamma upphandlingar och avtal och dela på förvaltnings- och utvecklingskostnader. Långsiktigt måste regionen ha en modern IT-organisation, bestyckad med rätt kompetens för framtidens behov. Några kompetensområden som blir särskilt viktiga de kommande åren är inom systemarkitektur och integration. Samver-kar kring nyckelkompetens gör landstingen redan i dag, genom en projekt-tjänst inom området Videokonferens/telemedicin i regionen.

I det korta perspektivet är det inte möjligt för landstingen att byta ut teknik eller system för att kunna kommunicera mellan varandra. Systemen är anpas-sade efter organisationsstruktur, arbetssätt och processer i berörda verksamhe-ter. Stora investeringar är gjorda i teknik och system och införandetakten är olika. Kommunikation mellan organisationerna bör istället lösas genom brygg-lösningar inom ramen för den nationella IT-strategin eller genom särskilda integrationslösningar. I det långsiktiga perspektivet ska man dock sträva efter en sammanhållen miljö, och samverka där det är möjligt vid införande av ny teknik och nya system. Här är den nationella IT-strategin styrande.

Ett starkt kommande område som också bidrar till att överbrygga avstånd och klara distanskommunikation, är videokonferens och telemedicin. Här finns möjlighet till många nya tillämpningar, främst när det gäller kommuni-kationslösningar inom vården. Detta är ett samverkansområde då det kommer mycket ny teknik och området är under stark utveckling

En framtida regionVid en fortsatt regionprocess är följande områden viktiga att kartlägga i ett tidigt skede: - Uppdrag för en övergripande regional styrning av IT-verksamheten- Nya flöden av patientinformation kopplat till behov av nya IT-stöd och

integrationslösningar- Behov av ledningsstöd för regional uppföljning kopplat till behov av IT-

stöd för att inhämta produktionsdata från landstingens källsystem. - Informationsbehov inom regionen kopplat mot befintliga intranät och

webbplatser.


Norrstyrelsens rapportserienorrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i norrbottens, västerbottens och större delen av västernorrlands län till en regionkommun med arbets-namnet region norrland. det är en ideell förening som bildats av de tre landstingen samt kommunförbunden i norrbottens och västernorrlands län och region västerbotten. vid sidan av styrelsen och dess arbetsutskott är 140 förtroendevalda och ett stort antal tjäns-temän från landsting, kommuner, kommunförbund/regionförbund, statliga myndigheter, näringsliv och andra organisationer engagerade i de många arbetsgrupper som förebere-der regionbildningen. med region norrland vill vi skapa förutsättningar för ett starkare och mer livskraftigt norrland – en regionkommun som kan tillhandahålla hälso- och sjukvård och skapa utvecklingsförutsättningar på ett effektivare och uthålligare sätt än de tre lands-tingen var för sig kan göra. för att informera om sitt arbete och skapa intresse och engagemang i regionfrågan kommer norrstyrelsen att publicera stora delar av sitt arbete i en rapportserie. följande rapporter kommer att ges ut under första halvåret 2009:

�009:� Statlig verksamhet i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län

�009:� Högre utbildning och forskning i Region Norrland EnkartläggningavNorrstyrelsensarbetsgruppförhögreutbildningochforskning

�009:� Infrastruktur i Region Norrland EnkartläggningavNorrstyrelsensarbetsgruppförinfrastruktur

�009:4 Internationellt samarbete i Region Norrland EnkartläggningavNorrstyrelsensarbetsgruppförinternationelltsamarbete

�009:5 Kultur i Region Norrland EnkartläggningavNorrstyrelsensarbetsgruppförkultur

�009:6 Miljö och energi i Region Norrland EnkartläggningavNorrstyrelsensarbetsgruppförmiljöochenergi

�009:7 Näringsliv och innovation i Region Norrland EnkartläggningavNorrstyrelsensarbetsgruppförnäringslivochinnovation

�009:8 Trafik i Region Norrland EnkartläggningavNorrstyrelsensarbetsgruppförtrafik

�009:9 Turism i Region Norrland EnkartläggningavNorrstyrelsensarbetsgruppförturism

�009:�0 Hälso- och sjukvård i Region Norrland Norrstyrelsenskartläggningavhälso-ochsjukvårdeniNorrbotten, VästerbottenochVästernorrland

�009:�� Ekonomifrågor vid bildandet av Region Norrland

�009:�� Landstingens organisation i Region Norrland

�009:�� Fastighetsförvaltning och lokalförsörjning vid bildandet av Region Norrland

�009:�4 Personalfrågor vid bildandet av Region Norrland

�009:�5 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland

�009:�6 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland

�009:�7 Regional utvecklingsplanering i Region Norrland

�009:�8 Utgångspunkter för formulering av vision och mål

Rapporterna kan hämtas på: www.norrstyrelsen.serapporterna kan också beställas ifrån: [email protected]

För vidare information:projektledare Jan-åke björklund ([email protected])Huvudsekreterare Jörgen olsson ([email protected])

Documents

IT-frågor vid bildandet av Region Norrland rapport 15 it-frågor.pdf · systemförvaltningsmodellen PM3, men tillämpningen skiljer sig något. Kvalitetssystem Samtliga landsting