Intelligenta material under utvecklingweb.abo.fi/meddelanden/pdf/Meddelanden_2006_08.pdf · Gästföreläsning vid TF om Vassula Rydén Åbostudenterna sjöng in våren Åbo Akademis

från Åbo Akademi Nr 8 5.5.2006

Intelligenta material under utvecklingSpetsenheten FunMat forskar i funktionella ämnen och hybridmedier

2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

EN FRÅGA FÅR SVAR

Budgeten för 2007Moderna profeter - fi nns de?Gästföreläsning vid TF om Vassula Rydén

Åbostudenterna sjöng in våren Åbo Akademis Studentkår (ÅAS) fi rade även i år våren på traditionellt vis

med mösspåläggning på valborgsmässoafton. Sommarsäsongen inleddes med fantåg till Vårdberget, där Brahe Djäknar sjöng och studentkårens styrel-seordförande Anniina Pirttimaa talade till nuvarande och äldre studentgene-rationer. Evenemanget på Vårdberget direktsändes i Radio Vega och på FST.I sitt tal till studenterna diskuterade styrelseordförande Anniina Pirttimaa studenternas förutsättningar för att klara sig, må bra och leva lyckliga liv. Förutom de verktyg universitetet kan erbjuda krävs det även att vissa grund-förutsättningar, exempelvis hälsovård och boende, är tryggade. Pirttimaa tog särskilt fasta på det faktum att studiepenningen för högskolestudenter inte har höjts sedan år 1992, så att den idag är 29,2 % lägre än vad den varit ifall den hade följt förtjänstnivåindexet.– Studentrörelsens krav på en höjning av studiepenningen med 15 % är alltså mer än rimligt för att studenternas grundförutsättningar till studier skall säk-ras, sade Pirttimaa.För Åbostudenternas del fortsatte kvällen med vappmid-dag på Kåren och konsert med Trr trr trr, och valborgsfi randet avrundades som vanligt med picknick på Vårdberget den 1 maj.

I förra veckan hölls bud-getförhandlingar för 2007 mellan ÅA och undervisnings-ministeriet.

Gick det som ni hade tänkt er, rektor Jorma Mattinen och planeringschef Bengt San-dell?

– Det var inga större besvikelser, på det stora hela upplevde jag att attityden gentemot Åbo Aka-demi var positiv, säger Mattinen.

– Eftersom vi har uppställt nya mål för examina, så var det intressant att se vad de gav för resultat. Målet för magis-terexamina höjdes marginellt, medan målsättningen för dok-torsexamina som tidigare varit 63 steg till 70. I fi nansiella sam-manhang betyder det mycket. Tack vare goda resultat, så kan man säga att ÅA är en vinnare jämfört med universiteten i medeltal.

– Vid budgetförhandlingarna erhålls bas- och resultatfi nansie-ring. Resultatanslagen ökar från och med nästa budget och efter-som ÅA har varit framgångsrik på fl era områden, så ökar också fi nansieringen. Det betyder en reell ökning för 2007 års budget till 46,5 miljoner mot 45 miljoner 2006, berättar Sandell

Förutom anslagen för exa-mina, får ÅA resultatanslag för spetsenheter, vetenskapliga publikationer, internationali-sering, regional verksamhet, öppen universitetsverksamhet och personalpolitik. I praktiken betyder det att det är inom dessa områden man kan uppvisa goda resultat.

ÅA lyckades också utverka ökade basanslag för samhälls-relevant verksamhet (närmast MediaCity) och projektanslag för resurscentret för naturve-tenskapliga ämnen, för ett na-tionellt resurscenter för hållbar utveckling och för utvecklandet av toppforskning. -JH

Finns det profeter i dagens mo-derna värld eller är det endast något som tillhör världsbilden i Gamla Tes-tamentet i vår Bibel? Inom kristendo-men tvistar de lärda. En del står för uppfattningen att Jesus var den sista profeten, medan andra har den upp-fattningen att Gud ännu idag talar till människorna genom ett ombud, det vill säga en profet.

Teologi doktor Niels Christian Hvidt har forskat kring problemen med kristna profetior. Hvidt har stu-derat teologi vid Köpenhamns uni-versitet och doktorerat vid Gregoriana universitetet i Rom 2001. För tillfället är han verksam som post doktorand vid University of Notre Dame i USA, där han deltar i ett projekt kring tro och helbrägdagörelse. Hvidt föreläste den 24 april vid Teologiska fakulteten vid Åbo Akademi om hur kristendo-men uppfattar profeter av idag med tonvikt på den moderna profeten Vassula Rydén.

Vassula Rydén är något så ovanligt som en modern kvinna som anser att Gud talar till henne direkt. Rydén har

tidigare bott i Rom, där Hvidt hade möjlighet att träffa henne ett fl ertal gånger, både som privatperson och som föreläsare. Idag är Rydén bosatt i Washington, USA. Sin forskning om Rydén bygger Hvidt både på empiris-ka studier och teologiska argument. Vassula Rydén var innan hon blev en Guds budbärare en helt vanlig kvin-na som levde ett priviligerat liv som diplomathustru tillsammans med sin svenska man. 1985, när familjen var bosatt i Bangladesh, hade Rydén sin första gudomliga upplevelse hemma vid köksbordet. Medan hon skrev en inköpslista, kände hon en elektrisk stöt i handen, samtidigt som hon kän-de en närvaro i rummen. Omedveten om vad hon skrev, skrev Rydén ner meningen: Jag är din skyddsängel. Jag är Daniel.

– Rydén har berättat att det kom som en fullständig chock för henne. Innan budskapen började komma hade hon överhuvudtaget inga spiri-tuella eller religiösa intressen, utan hon var mest intresserad av att spela tennis och att måla, berättar Hvidt.

3MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

INNEHÅLL NR 8/2006

Moderna profeter - fi nns de?Gästföreläsning om Vassula Rydén....................

Teknologi ger intelligentare papper Spetsenhet förenar TkF och industrin...................

MfÅA noterarNytt Skärgård och Agnes Lundell.......................

Fungerar ÅA:s instutitionslösa fakultet?Ännu inga större problem med systemet...........

Magistersutbildningen populärI år över sexhundra ansökningar.......................

Mera tid för kemiska analysmetoderAri Ivaska ny chef för forskningsinstitutet......

Veckans skribent: J. Peter SlotteOm interna hyror och utrymmesfrågor...........

NUROPE i kulturringenProjekt utforskar konstens betydelse..............

PersonalspaltenMens sana in corpore sano - slitet men sant!...

BaksidanÅA:s prylshop................................................

Disputationer............................................... Annonser och kungörelser........................

1214162024

2478

10

18 22

Ett par veckor efter det budskapet började Rydén oftare motta medde-landen och hon såg också visioner. Ofta var det skyddsängeln Daniel som talade till henne, men lika ofta Gud, Jesus eller den Heliga Anden. När Rydén mottar budskapen skri-ver hon ner det som förmedlas till henne ord för ord.

– Det rör sig inte helt om så kall-lad automatisk skrift, där mottagaren upplever att handen styrs och att hon inte kan kontrollera budskapet. Ry-dén kan sluta skriva när hon är trött och hon är hela tiden medveten om

vad hon skriver, berättar Hvidt.Det som budskapen har gemen-

samt med den automatiska skriften, är att handstilen inte liknar Rydéns egen stil när hon skriver ner dem. Hon mottar och förmedlar budska-pen på engelska. Texterna som hon skriver är poetiska, till viss del på-minner de om psalmerna från Gam-la Testamentet.

Rydén har i dagsläge gett ut tret-ton volymer med sina nedtecknade budskap. Hon är översatt till fyrtio språk och har många anhängare världen över. Speciellt i tredje värl-den har Vassula Rydéns budskap nått framgång och när hon talade på Filippinerna kom 400.000 män-niskor för att lyssna till henne. Vas-sula Rydén har även många katolska anhängare, trots att hon själv från början är grekisk-ortodox. Detta är något som fått det katolska samfun-det att reagera mot henne, vilket hon själv upplever som mycket ledsamt. Profetissan har besökt Sverige några gånger och predikat främst i frikyrk-liga sammanhang.

– Rydéns främsta budskap, som återkommer i de fl esta profetior, är att kyrkan måste enas.De fl esta män-niskor tror att profetens uppgift är att förutsäga framtida händelser, men Rydéns uppgift är snarast att peka på saker som är fel i världen och på mo-raliska frågor, säger Hvidt.

Några förutsägelser angående

stora världshändelser har Rydén dock prickat in. Hon lär ha förutsett Berlinmurens fall några månader innan det hände och även attacken mot World Trade Center i USA den elfte september 2001.

– Det märkliga med den händel-sen var att hon skrev ner budskapet exakt tio år innan det hände, det vill säga den tionde september 1991. I en poetisk profetia talar hon om de två tornens fall som kommer att bidra till kaos på jorden.

Inom kristendomen är åsikterna om moderna profeter som sagt de-lade och det fi nns många som är skeptiska till Vassula Rydén och hennes budskap. Den största rädslan som troende har inför levande profe-ter är att de kan vara falska profeter med en egen agenda, anser Hvidt.

Hur kommer det sig då att Gud talar till just denna vanliga kvinna och vad är det han vill säga till män-niskorna i modern tid? Enligt Hvidt tror Rydén själv att hon blev vald just eftersom hon är så vanlig och för att hon var så omedveten om de teolo-giska doktrinerna, det vill säga att hon på ett naturligt och icke-tolkande sätt kan förmedla budskapen. Varför Gud väljer att tala just nu, tror Rydén är för att han upplever att hans ska-pelse är i fara. Rationalismens ande håller på att ta över i samhället och den används som ett vapen mot Gud.

JESSICA HÖGLUND

Teologie doktor Niels Christian Hvidt föreläste vid TF om prob-lem kring kristna profetior med Vassula Rydén som exempel.


Pappersindustrin har länge varit en av de starka näringsgrenarna inom fi nländsk in-dustri. De senaste åren har dock den tradi-tionella produktionen fl yttat till länder som på ett billigare sätt kan producera pappers- och kartongmaterialmaterial. Till och med den fi nska industrin har gjort stora sats-ningar i växande områden som Kina och Sydamerika. Hur ska man då göra för att

behålla den nuvarande verksamhetsnivån i Finland och undvika att näringen fl yttar utomlands?

Lösningen på problemet ligger delvis i att producera mera avancerade produkter och ta ett teknologisprång som lämnar de övriga länderna bakom. Det är en av de centrala frågorna som Åbo Akademis Spetsforskningscentrum för funktionella

Teknologisprång för en starkare pappersindustri Spetsenhet förenar kompetens inom TkF och industri


material (FunMat) forskar i. Forskningen går under namnet ”Printable Electro-, Mag-netic-, Optical-, Chemical-, and Bio functio-nalities – Center of Excellence for functio-nal materials” och är ett samarbete mellan enheterna för pappersförädling, fysikalisk kemi, teknisk polymerkemi och fysik. Vad det i stort sett handlar om är att framställa intelligenta material som är mera hållbara och även mer funktionella.

– När vi funderade på vad vi som olika in-stitutioner har gemensamt, så blev det just papper. Vi ägnar oss alla på något sätt åt att funktionalisera papper och fi berbaserade material, så det blev väldig naturligt att det blev tryckbara, intelligenta material som spetsenheten ägnar sig åt, berättar Ronald Österbacka, professor i fysik.

FunMat centrumet leds av Jarl B. Rosenholm, professor i fysikalisk kemi. I ledningsgruppen ingår dessutom Carl- Erik Wilén, professor i teknisk polymerke-mi och Martti Toivakka, professor i pap-persförädling. Tapio Mäkelä, tidigare vid Statens Tekniska forskningsanstalt (VTT), har anställts som verksamhetsledare för att koordinera forskningen. Utöver dem ingår det sex doktorander i projektet, men fl er ansluts allt efter som projektet utveck-las. Relevant forskarutbildning ges också vid Graduate School of Materials Research (GSMR), som leds av Rosenholm och till vil-ken de fl esta laboratorierna tillhör. Man har även externt samarbete med både Turku Science Park och näringslivets represen-tanter för pappers- och grafi ska industrin.

Heltäckande kompetens– Vi försöker ta detta teknologisprång ge-nom att kombinera den forskning som på-går vid de olika laboratorierna. Det som är speciellt för vår grupp, i förhållande till andra i Finland, är att vi börjar med att själva framställa materialen. Det som krävs är kompositmaterial, man måste ha fl era olika funktionella materialtyper som sedan samman fogas. Denna typ av forskning be-drivs vid Laboratoriet för fysikalisk kemi, berättar Rosenholm.

Vid laboratoriet för fysik har man ut-vecklat transistorer som kan tillverkas ur lösning och tryckas på papper eller plast. Transistorena har redan tagits upp i in-dustriell utveckling och är patenterade av Avantone, ett företag som specialiserat sig på tryckbar elektronik och optik. Labora-toriet för teknisk polymerkemi har i sin tur en mycket bred och avancerad utveckling av polymera material, med många funktio-naliteter inbyggda i sig som lämpar sig för

tryckningsändamål. Tapio Mäkelä har vid Statens Tekniska forskningsanstalts enhet för mikroelektronik under ett antal år byggt tryckningsmaskiner. Integrerat har centret en ledande kompetens i Finland eftersom de täcker hela kedjan, från att göra materi-alet till att utveckla den färdiga produkten.

– Att vi blev spetsenhet är av största vikt eftersom sådana tryckningsmaskiner som vi behöver inte fi nns att köpa, utan vi måste inom enheten konstruera och planera dem själva. Som spetsenhet kan vi trovärdigt söka och få forsknings- och kostnadsfi -nansiering samt erbjuda industrin att inom samprojekt utnyttja forskningsresultaten och patenten i sin produktion, berättar Rosenholm.

Som representanter för näringslivet del-tar industrirådet Heikki Huhtanen från den grafi ska industrin och bergsrådet Tor Bergman, tidigare chef inom pappers-industrin, från kompetenscentret vid Turku Science Park i utvecklingen av verk-samheten. Genom forskningen eftersträvas konkreta resultat som kan tillämpas inom industrin. De viktigaste lokala samarbets-partnerna är Ciba, Hansaprint och av dem ägda Future Printing Center.

– Det viktigaste här är att man för första gången försöker skapa en kompetitiv insti-tution, där akademisk spetsforskning och dess målsättningar kan sammanbindas med industrins intressen och målsättningar . Vi efterstävar inte bara akademiska resultat, vi försöker även skapa nya arbetsplatser inom industrin med hjälp av spetsforsk-ningen, berättar Bergman.

Praktiska tillämpningarRent konkret kan spetsenhetens forsk-ning tillämpas på många områden som rör elektronik, förpackningsmaterial och pappersförädling. Även transportmaterial och läkemedelsbranschen kan dra nytta av forskningen. – Till exempel kan vår forskning utöka sä-kerheten i transporter. Om produkten har skadats så registrerar förpackningen detta och man sparar på transportkostnaderna. Inom läkemedelssektorn kan resultaten tillämpas på tillverkningen av anordningar med sensorer. Enkla exempel är gravidi-tets- och sjukdomstester, som i läkemedel-sammanhang kab vara rätt så dyra. Om vi då lyckas framställa billiga anordningar så hjälper och stöder vi läkemedelssidan, berättar Rosenholm.

– Det andra forskningsområdet är hy-bridmedier som utvecklas inom den grafi ska industrin, till exempel intelligent


papper. Om du till exempel i framtiden läser en funktionell tidning i sängen, så ut-nyttjar en sensor på pappret belysningen och för att vända tidningssida trycker du bara på en serie sensorfl äckar för att fram-häva varje ny sidas kontraster. Fördelen med att arbeta med massproducerade hy-bridmedier är att allt blir billigare, det blir mångsidigare och framför allt blir hela den kedja som vi representerar miljövänlig, vi kan bygga det så att allt kan återanvändas. Miljöaspekterna måste byggas in från bör-jan, eftersom alla inom industrin har som konsekvent linje att materialen ska vara hållbara, fortsätter Rosenholm.

– I Tokyo fi nns det redan rasterkoder som används så att när man slår på telefo-nen får man med dess omprogrammerade kamera till exempel kartan över området där man befi nner sig. Riktar man kameran på en annan rasterkod får man fram vad som händer och så vidare. Den som är först i Finland med detta är VTT som på sina vi-sitkort har tryckt dylika rasterkoder med vilka man får information om deras verk-samhet.

– En annan stor grupp som kan dra nytta av forskningen är förpackningsindustrin i till exempel livsmedelsförpackningar. Man kan införa intelligens i mjölkburkar eller andra livsmedelsförpackningar som berät-tar hurudan historia produkten har, ifall det fi nns bakterieaktivitet, ifall du kan an-vända den och så vidare. Det är inte enbart elektronik, utan det är samverkan med till exempel informations- och boiteknologin som skapar en produkt som har intelligens och funktionalitet, berättar Bergman.

– Datorer är ju normalt baserade på kisel-transistorer. Vi kommer aldrig att göra en plastdator, men ska vi kunna trycka intel-ligens i form av aktiv elektronik på för-packningar och på papper, så kan vi inte ta kiselchippet och sätta dit det, utan då måste vi på något sätt få nya strukturer, nya aktiva komponenter som är processbara ur lösningsfas. Genom att skapa en trans-istor som är byggstenen i elektronik eller enkla minneskretsar, så du kan ha alltihop på papper, på kartong eller på plast, säger Öster backa.

– UPM har redan demonstrerat en så kallad paper-like display, en böjlig pap-perslik etikett som redan fi nns på Malms Citymarket i Helsingfors. Personalen kan

ändra priserna på etiketterna i fruktdisken genom att knacka in det nya priset i sitt da-tasystem och då uppdateras priserna auto-matiskt på etiketterna, i stället för att de går dit och för hand skriver in det. Det är ba-serat på en paper-like display och detta är någonting som kan utvecklas vidare, kon-staterar Österbacka.

Gemensamma målAlla berörda ämnesområden vid ÅA har redan länge ägnat sig åt forskning som rör detta område. Tack vare den nya spetsen-heten kan man nu förena sin forskning och jobba för gemensamma mål.

– Den tvärvetenskapliga aspekten och den här spetsenheten utökar samarbetet mellan laboratorierna och jag tycker att det är en stor styrka för vårt laboratorium att vi kommer in på nya ämnesområden. Vi kan bidra med vårt polymerkunnande och vi igen får bidrag från andra kompetens-områden. Den andra viktiga aspekten är samarbetet med industrin. Vårt labora-torium har genom tiderna jobbat mycket med både inhemsk och utländsk industri, men det här stärker vår position, berättar Wilén.

– För att stöda forskningen inom för-packningsteknik har vi genom Tor Berg-man och kompetenscentrumprogrammet lyckats övertyga Ciba att donera en profes-sur i tryckningsteknik till ÅA som kommer att placeras vid Martti Toivakkas laborato-rium för pappersförädling. Den mera tradi-tionella tryckningstekniken som utvecklas av donationsprofessorn, ska sammanföras med den mera avancerade tryckningstek-nik som representeras av Tapio Mäkelä. Det här bildar en bred kompetens inom olika tryckningstekniker, så med stöd av att Toivakka dessutom hämtar in forskar-utbildningen inom pappers- och förpack-ningsteknologin, kommer den fokuserade forskningen att kunna tillämpas inom ett brett område, säger Rosenholm.

– Det fi nns mycket resurser inom ÅA, men resurserna är inte värdefulla om man inte kan rikta dem mot ett gemensamt mål. Ett konsortium som detta gör det möjligt. Det krävs också att man inte breddar det för mycket, man måste välja en smal sektor och sen kommer laboratoriernas resurser med när det behövs, sammanfattar Bergman.

JESSICA HÖGLUND


Armas Tolsa från Larsmo, som är en av de sista stora säljägarna, har varit med om en hel del i sitt liv. Bland annat har han fl ytit till Sverige på ett isfl ak och överlevt i fl era dygn genom att äta en sjö-fågel som satte sig på hans isfl ak. Tolsa har också jagat säl genom att bita den i örat. Hans historia berättas i senaste numret (1/2006) av tidskriften Skärgård.

Högsårabor får ofta höra att det ”är precis som på Saltkråkan” på deras lilla holme. Mytbildningen är stark kring byn och många vill hålla förändringarna i byn vid ett minimum. Men är den idealise-rande skärgårdsidyllen som fanti-seras fram av storstadsmänniskor bara positiv för skärgårdsborna? Clara Henriksdotter diskuterar i sin artikel ”’Precis som på Salt-kråkan – Skärgårdsromantik från Högsåras horisont” baksidan av skärgårdslivet och hur mycket by-

borna är beroende av talko-arbete och gemenskap. Men i hennes artikel fi nns även skärgårdsidyllen inbakad, på gott och ont.

De övriga artiklarna i det nyaste numret behandlar även skärgårdens betydel-se som natur- och kultur-miljö, skärgårdens roll vid en kommunsammanslag-ning och framtidens skär-gårdsbo och många andra aktuella ämnen.

Tidskriften Skärgård ges ut av Skärgårdsinstitutet vid ÅA och presenterar aktuell skärgårdsforskning samt diskuterar frågor som rör skärgården och de svenska kustbygderna. Skärgård kan beställas via webben www.abo.fi /skargarden, el-ler genom att ringa Bodil Mattas, tfn (02) 215 4506.

Den siste store säljägaren

Nya numret av Skärgård är ute nu och er-bjuder massor av intressant läsning för den skärgårdstillvände.

I maj är det hundra år sedan den första kvinnliga juristen ut-examinerades i Finland. Jubila-ren som innehar denna eminenta position är Agnes Lundell och hon utexaminerades från Helsingfors Universitet 1906. Som nyutexa-minerad kvinna och därtill jurist var tillvaron inte lätt för Lundell. Hennes dekanus sade till henne när hon graduerades: ”Som jurist kan Ni aldrig bli lycklig och käns-lan av lycka är ändå väldigt viktig för kvinnor”.

Man får ändå konstatera att Lundell lyckades i sitt värv för när hon dog trettio år efter sin gra-duering, testamenterade hon en miljon dåtida mark åt Åbo Aka-demi för upprätthållandet av en professur i rättsvetenskap. Denna professur fi nns fortfarande i aka-

demin idag. Enligt Lundells testa-mente ska innehavaren av denna professur speciellt se efter kvin-nors och barns rättigheter och minst en gång om året hålla en föreläsning i ämnet ”Kvinnornas och barnens rättsliga ställning i Finland”.

Lundell föddes i Åbo 1878 och efter att ha gått i Svenska Frun-timmersskolan i Åbo fi ck hon specialtillstånd att avlägga uni-versitetsexamen vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Hel-singfors våren 1899.

Under Agnes Lundells uppväxt hann ställningen för kvinnorna i Finland förbättras avsevärt. Från att ha fötts i en tid då kvinnan endast var ett bihang till man-nen och varken hade myndighet eller anseende ändrade sig läget

i Lundells liv till att hon tog sin juristexamen i en våg som några år senare kulminerade i att alla kvinnor fi ck allmän studierätt vid universitet. Senare startade hon även en egen juristfi rma.

Lundells juristfi rma köptes vid hennes bortgång upp av Åke Roschier-Holmberg och fi nns ännu idag i Helsingfors. –RS

Hundra år för Agnes Lundell

Meddelanden från Åbo AkademiUtgivning våren 2006

Nr Utkommer Deadline

9 19.5 (12.5)

10 6.6 (30.5)

MFÅA NOTERAR


Hur har slopandet av institu-tionerna och införandet av bland annat ämnesrådslag lyckats i praktiken? Eftersom Pedagogiskafakulteten (PF) och Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten (SVF) i Vasa är bra exempel på en stor och liten fakultet med olika behov och utbildningskrav, ställ-de MfÅA frågan till PF:s dekanus Christina Nygren-Landgärds

och SVF:s dekanus Kaj Björk-qvist.

Alla institutioner vid fakul-teterna slopades vid årsskiftet, eftersom den gamla institutions-indelningen i många fall inte an-sågs fungera. Med det nya sys-temet hoppas styrelsen och ÅA-ledningen uppnå mindre byrå-krati och ökad effektivitet. På styrelsemötet där beslutet togs,

var det tal om att några institutio-ner vid vissa fakulteter borde ha fått bli kvar, men för att göra aka-demin mera enhetlig och bland annat med hänvisning till ett enhetligt rättskydd för alla stu-derande, beslöt styrelsen slopa samtliga institutioner vid ÅA.

På fakulteterna har det därför under våren i stället för insti-tutionsrådsmöten hållits en rad

Fungerar Åbo Akademis institutionslösa fakultet?Ännu inga större problem med den nya ordningen inom ÅA

Kaj Björkqvist och Christina Ny-gren-Landgärds tycker att det är för tidigt att säga ifall slopandet av institutionerna var lyckat.


rådslag inom de olika ämnena där studerande och personal diskute-rar bland annat undervisnings-planer, utvärdering med mera. Flera ämnen har ännu inte hållit sitt första rådslag medan andra redan har eller inom maj hållit två.

– På ett av våra ämnesråd-slag deltog tretton studerande och hela personalen. Det blev en mycket givande och informativ diskussion om bland annat under-visningsplanen, sommarstudier, om tenter kontra uppsatser och essäer och om MinPlan. Men på ett annat dök bara en enda stu-derande upp och alla ämnen har ännu inte haft sitt första rådslag, konstaterar Kaj Björkqvist.

– Det verkar som rådslagen inom de mindre ämnena, så här i inledningen åtminstone, intres-serar mer än de stora ämnena. Hälften av våra drygt 1200 in-skrivna studerande hör till sam-ma ämnesrådslag, men till det första mötet kom bara fyra stu-derande, säger Christina Nygren Landgärds.

Rådslagen viktiga om man villBåda dekanerna understryker att rådslagen visst kan påverka både beslut, planering och åsikter om de tas på allvar av personal och studerande. Trots ämnesråds-lagen inte har formell besluts-rätt, är de mycket viktiga forum för ett öppet demokratiskt åsikts- och informationsutbyte. Speciellt bland de mindre ämnena tycks alltså intresset och ansvaret för det gemensamma bästa vara rätt stort.

– Det handlar långt om vilken betydelse vi själva vill ge råds-lagen och vilka attityder vi har till dem och beslutsgången inom fakulteten överlag, säger Kaj Björkqvist.

– På PF har vi infört så kal-lade arbetsgrupper, operativa organ över ämnesgränserna som förbereder det som tas upp på rådslagen. Det här eftersom vi på PF har en rad olika ämnen som är gemensam för olika utbild-

ningar. Därför har vi också ett halvt dussin ämneshelheter med skilda ansvarspersoner. Så på PF torde rådslagen och ämneshel-heterna snarare ökat demokratin än minskat den, säger Christina Nygren-Landgärds.

Det här syns tydligast på före detta institutionen för lärar-utbildning som nu är uppdelad i fyra ämneshelheter. Så åtmins-tone för PF har slopandet av in-stitutionerna inneburit rätt stora förändringar. Man kan lätt tycka att det här med ämneshelheter och skilda arbetsgrupper och företrädare för olika ämneshel-heter lång liknar det gamla in-stitutionssystemet från tiden före 1991 då många små institutioner slogs samman på ÅA.

– Visst fi nns det i praktiken många likheter, men nu är det hela mindre formaliserat än tidigare och det fi nns idag bättre möjligheter till interaktion och samarbete över både ämnes- och utbildningsgränser. Något som utan på bekostnad av öppenhet och demokratiska påverknings-möjligheter, kan leda till förbätt-rad effektivitet, påpekar PF:s dekanus Nygren-Landgärds.

Ämnesföreträdarnas ansvar ökarBåde hon och SVF:s dekanus Kaj Björkqvist tycker det ännu är för tidigt att utvärdera hur slopan-det av institutionerna har lyckats. Men båda har även fått positiv feedback av både studerande och anställda som tycker att ämnes-rådslagen fungerar bra om alla tar ansvar för att de ska göra det. Även studentkåren har varit aktiv och uppmanat studerande att aktivt delta i rådslagen. Far-hågorna för att fakultetskans-lierna och tjänstemännen har fått för mycket makt och möjlighet att styra och ställa över till exempel anslagsfördelningen och enskilda ärenden, tycker de båda deka-nerna åtminstone inte ännu har besannats.

– På PF har vi tvärtom nu delat upp budgeten enligt ämnes-

helheter och därför vilar budget-ansvaret nu i första hand på just dem som berörs. Det betyder för-stås också mer arbete och ökade krav på ämnesföreträdarna och de som leder ämneshelheterna. Tyvärr får bara ämnesföreträ-dare med mer än 16 anställda ett särskilt tillägg för det arbetet och ansvaret trots att de har samma uppgifter som större ämnens företrädare.

– Ofta kan ju de mindre ämne-na företrädare dessutom ha mer ansvar på sin nacke än de större ämnenas, eftersom det inom ett litet ämne inte fi nns någon att dela alla de många administrativa och praktiska uppgifterna med. Samtidigt är det ännu oklart vem som ansvarar för infrastrukturen såsom utrymmen och utrustning, påpekar Kaj Björkqvist.

Björkqvist anser inte att han fått en massa nya uppgifter som dekanus i och med slopandet av institutionerna. Hittills har båda dekanerna hunnit med det mer-arbete reformen förde med sig för deras del. Det som däremot lite retar dem båda, är att fakulteter-na blev lovade ett visst tilläggs-anslag för att administrativt klara av övergången, men det anslaget sänktes sedan ordentligt.

IdentitetsproblemDet som kanske mest har väckt förundran och frågor bland personalen på PF och SVF är identitetsfrågan. Vad ska till exempel en lektor i fi nska språkets didaktik säga sig höra till för enhet vid ÅA då hon eller han är på en kongress i utlandet? Hur identifi erar utomstående enskilda forskare och forskningsprojekt på ÅA då det formellt bara fi nns en enda stor fakultet? På det har dekanerna inget konkret förslag men konstaterar:

– I internationella samman-hang torde det dock fortfarande gå bra att köra med ”Department of” för att utländska forskare och institutioner lättare ska förstå och veta vem man är och vad man riktigt sysslar med.

ARI NYKVIST


Både den inhemska och den ut-ländska ansökningen till magis-terutbildning gick i år över för-väntan. Den nya strukturen som kom i och med Bologna-processen har gjort att antalet ansökningar sköt i höjden på den inhemska sidan och för de utländska ansök-ningarna har intresset ökat sta-digt de senaste åren.

Gurli-Maria Gardberg, ko-ordinator på den internationella enheten, är den som ansvarar för de utländska ansökningarna be-rättar varför.

– Vår IT-utbildning har skapat stort intresse utomlands – speci-ellt Electronic and Mobile Com-merce, men man kan också se en viss synergieffekt av att IT-utbild-ningarna samlats vid Tekniska Fakulteten, berättar hon.

För sex år sedan fi ck man in omkring hundra utländska an-sökningar, men till i år har siffran stigit till hela sexhundra stycken, av vilka två tredjedelar söker i

magistersantagningen. Gardberg tror att det fi nns tillräckligt med utbud för att utländska studeran-de ska söka till utbildningarna.

– I år har vi förnyat webbinfor-mationen för magisterantagning-en och det har säkerligen bidragit till det ökade intresset. Dessutom har vi gjort det möjligt för utländ-ska studerande att söka in via nätet. Den elektroniska ansökan testades i årets antagning och vi-sade sig fungera bra. Vi tror att vi helt kan övergå till en elektronisk ansökan i framtiden.

Det är en nätbaserad ansökan som handleder studenter som Gardberg syftar på. Ansökan går inte att fylla i ifall den sökande inte har rätt kvalifi cering för ut-bildningen. Detta rensar enligt Gardberg bort en hel del obehö-riga ansökningar.

– En del av de ansökningar som kommer hit är riktigt värdelösa. Ofta är det språket som blir ett problem.

För att få studierätt vid Åbo Aka-demi måste man som utlänning ha ett godkänt språkprov i eng-elska. De som får dispens från språkprovet är sådana som växt upp i engelska länder som Eng-land, USA, de engelska delarna av Kanada eller Australien, men resten ska ha ett klart intyg på att de är språkdugliga. Trots att eng-elska är det primära utbildnings-språket i vissa afrikanska länder gäller inte dispensen dem.

– Det är så svårt att veta vem som har en god engelska i just de länderna. Därför har vi helt en-kelt gjort såhär som ett säkerhets-nät. För någon som har utbildats på engelska är det ju heller inget problem att klara språk provet, säger Gardberg.

Ett annat problem som man stöter på med utländska ansök-ningar är att förfalskningar inte är någon ovanlighet. Visserligen kollar man upp så många intyg som möjligt, men till exempel i

Magistersutbildning populärI år sammanlagt över sexhundra ansökningar till utbildningen

Ansökningarna till Magistersut-bildningen har i år varit fl er än väntat. Många som är utexam-inerade från yrkeshögskolor har valt att studera vidare.


länder som Indien tar man betalt för verifi ering av betyg.

– Det har aldrig hänt hos oss att någon har åkt fast efter intag-ningsskedet, men varje år gallrar vi bort en hel del misstänksamma ansökningar.

Ifall någon lyckas slinka genom systemet och blir fast så innebär det ändå alltid att denna blir från-tagen sin studierätt.

Av de som har ansökt i år så kommer drygt femtio att bli an-tagna.

– De bästa sökandena blir an-tagna, men eftersom de även har sökt till och kanske blir antagna av andra universitet, innebär det att alla ändå inte kommer hit.

YH-utexaminerade söker– När det handlar om inhemska sökande handlar det främst om att söka till magisternivån och inte magisterprogrammen, säger ledande studiekoordinator Har-riet Kurtén när de inhemska an-sökningarna kommer på tal.

Hon ansvarar för dessa och de har också varit fl er än normalt i år. Vad det beror på är enligt Kur-tén ganska klart.

– Det är Bologna-processen som har gjort att vi har så pass många sökande som vi nu har.

I år är första året då samtliga ämnen tar emot ansökningar på magisternivå, och det har direkt gett utslag.

De som har ansökt är främst personer med yrkeshögskoleut-bildning.

– Ekonomisk-statsvetenskapli-ga fakulteten (ESF) och Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten (SVF) har fått fl est ansökningar, men egentligen har alla fakul-teter utom Matematisk-naturve-tenskapliga fakulteten (MNF) fått ansökningar, säger Kurtén.

Att MNF blivit utan sökande beror enligt henne på att det inte egentligen fi nns någon lämplig yrkeshögskoleutbildning som ger grundläggande utbildning i na-turvetenskapliga ämnen.

SVF:s popularitet förklarar Kurtén med att de också erbju-

der magisterprogram på svenska.– Masskommunikation, häl-

sovetenskap och samhällsveten-skaperna har alla varit populära bland de sökande.

Första gången för alltDet som är viktigt att man nu har koncentrerat ansökningarna till magisterutbildning till ett datum och infört en gemensam deadline. Tidigare har det i stor utsträck-ning varit frågan om fakultetsby-tare och ansökningarna har kom-mit in när som helst under året.

– I och med att vi har satt ett datum för ansökningarna kan vi behandla alla ansökningar lika. Det har lett till att det har inkom-mit förvånansvärt många an-sökningar trots att det är första gången som systemet är i bruk för hela ÅA.

Det som nu kan vara proble-

matiskt är sådana som söker in till m a g i s t e r -nivån och som redan har en magister-examen. De har tagit sin tidigare magisterexamen inom det gamla systemet, då det var ovanligt att någon tog ut en kandidatexamen. För dem fi nns inga utstakade regler och det som står i univer-sitetslagen lämnar utrymme för tolkningar. Det betyder att fakul-teterna själva måste bestämma hur de går till väga.

Kurtén talar om årets sökande som en försöksårgång.

– Vi har ännu inte så mycket erfarenhet av hur vi ska hand-skas med antagning till magister-nivån, men vi lär oss efterhand. Det faktum att de som söker in

till magisterutbildning enligt det nya examenssystemet har fått sin behörighetsgivande examen - kandidat eller motsvarande - i det gamla systemet komplicerar.

Några andra som råkar ut för försöksstämpeln är årets sökande till grundutbildningen. I och med det nya realprovet har många ämnen tvingats se över sina an-tagningskrav.

– Det största problemet på det-här området är att det fi nns sö-kande med både nya ämnesreal-prov, gamla realprov och de som har båda. Eftersom vi måste göra våra antagningskrav så lika för alla som möjligt har vi en hel del tankearbete bakom oss.

Olika ämnen har nått olika lös-ningar angående detta. Vissa ger poäng för det gamla realprovet, medan vissa endast har fokuserat på de nya. De fl esta har ändå valt att ge någon poäng för det gamla

ifall ett sådant prov har gjorts.– Tar man till exempel de

som tog studenten hösten 2005 hade de aldrig någon chans att skriva det nya provet, s a m t i d i g t som det är första gången de kan söka in nu i vår. Därför måste vi ha det så-här, säger Kurtén.

Först nästa år kan man helt börja räkna med den effekt som det nya realprovet ger, eftersom folk då har haft möjlighet att skri-va fl er än de två prov som de som nu ansöker har skrivit. Då har vi inte heller längre så kallade ”nya studenter” med realprov av den gamla modellen.

– Man måste beakta att de po-äng man får för realproven endast utgör en liten del av den totala po-ängsumman vid antagning och i de fl esta fall är det knappast så att vilket realprov man har skrivit avgör om man blir antagen eller inte, säger Harriet Kurtén.

ROBIN SJÖSTRAND


Från och med den 1.8 2006 fl yt-tar Ari Ivaska arbetsrum från en sida av Biskopsgatan till en annan, närmare bestämt från Axelia till Humanisticum. Ivaska, professor i analytisk kemi, har utnämnts till ny forskningschef för stiftelsens forskningsinstitut för de kom-mande tre åren. Den geografi ska fl ytten är inte lång och Ivaska kommer inte helt att överge sitt gamla arbetsrum.

– Till största delen kommer jag väl att sitta på Humanisticum, men eftersom den experimentella verksamheten utgör en stor del av min forskning och den kommer att fortsätta på laboratoriet för analy-tisk kemi, så kommer jag att dela min tid mellan de två platserna.

Ivaska är sedan tidigare medlem i styrelsen för forsknings institutet som representant för den tekniska vetenskapen och han är nöjd över sin nya tjänst som forskningschef.

– Jag ser mycket positivt på min kommande arbetssituation, efter som det ger mig möjlighet att slutföra projekt som jag inte har haft möjlighet att ägna mig åt som professor, säger Ivaska. Jag har tre gånger under min professors-karriär tagit sabbatsår för att ägna mig åt forskning, men ett år är för kort för att åstadkomma något verkligen nytt.

– Som chef för forskningsinsti-tutet innehar jag i princip en forskar professorstjänst och byrå-kratin är mindre än vid en ordinär professorstjänst.

Ivaska har varit professor i analytisk kemi vid Åbo Akademi sedan 1987. Mycket av hans egen forskning rör grundläggande frå-gor inom analytisk kemi.

– Den uppfattning människor vanligtvis har av analytisk kemi är att man gör kemiska analyser,

men innan man kommer så långt måste man ha metoderna och in-strumenten utvecklade. Vår forsk-ningsstrategi bygger på grund-läggande vetenskapliga arbete. Vi sysslar närmast med utvecklande av elektrokemiskt aktiva material som man kan använda i utveck-landet av sensorer för praktiskt analytiskt arbete. Vi gör mycket grundforskning, vi studerar ma-terial och deras egenskaper för att försöka få fram material som har viss intelligens, det vill säga som känner av olika substanser och kan ge vissa specifi ka signaler.

Prisbelönt forskningIvaskas forskningsområde har många beröringspunkter med den för ÅA interna spetsenheten Fun-Mats forskning, som även forskar i intelligenta material, men han är inte en del av den. Detta beror på att Ivaska och hans forsknings-grupp sedan år 2000 tillhör den av Finlands Akademi utnämnda nationella spetsforskningsenhe-ten – Processkemiska forsknings-centret (PCC). Förutom Ivaskas forskningsgrupp ingår forsknings-grupper ledda av Mikko Hupa, Bjarne Holmblom och Tapio Salmi. Forskningscentret ägnar sig åt molekylär processteknologi och ett av de största gemensamma projekten är att försöka utvinna kemikalier och bränsleämnen ur material av biologiskt ursprung. Varje grupp bidrar med sin exper-tis och för Ivaska och hans grupps del betyder det att stå för analytik och utveckling av analysmetoder som används i industriella proces-ser.

Det forskningsområdet som för tillfället sysselsätter Ivaska är ut-vecklandet av elektrokemiskt ak-tiva material. Forskning har också

uppmärksammats internationellt och blivit prisbelönt.

– Vi har just börjat använda elektriskt ledande polymerer och andra elektrokemiskt aktiva mate-rial i kemiska sensorer för kemisk analytik. Detta är ett relativt nytt forskningsområde. De som upp-täckte elektriskt ledande polyme-rer fi ck Nobelpriset i kemi år 2000. Tack vare vår forskning har me-toderna utvecklats och vår grupp har fått stor uppskattning inter n-ationellt. Vi fi ck Finska kemi indus-trins innovationspris 2001 för hur vi använder elektriskt ledande po-lymerer i kemiska sensorer.

Användningen av elektriskt ledande polymerer kan tillämpas på olika områden och genom oli-ka samarbetsprojekt har Ivaskas grupp bland annat utvecklat ma-teria för kemiska sensorer och för solceller.

– I utvecklandet av solceller är vi med i ett projekt som leds av Tammerfors tekniska universitet för att producera energi. Vår del-aktighet är utveckling av ett ma-terial som man kan använda i kombination med material för att aktivera solljus.

Ivaska har också samarbetemed andra ämnen inom ÅA, främst med fysik. Ett givande samarbete har varit utvecklandet av transistorer och dioder genom att använda elektriskt ledande polymerer i deras konstruktioner.

Forskning i nya materialTjänsten som forskningschef er-bjuder Ivaska mer tid för forsk-ning och den tiden kommer han att använda för att forska i mate-rial.– Det fi nns många material som in-tresserar mig som jag nu kommer när jag har mera tid att koncentre-

Mera tid för utvecklandeav kemiska analysmetoderAri Ivaska tillträder 1.8.2006 som ny chef för Forskningsinstitutet


ra mig på och forska i. Jag kommer att ha en forskningsassis-tent som av lönas av forskningsinstitutet och det fi nns fl era forskare här vid in-stitutionens labora-torium som är knut-na till mina projekt.

Ett av de av ma-terial som han kom-mer att forska i är fullerener, en typ av kol som används i exempelvis sol-celler. Genom att kombinera fullere-ner med elektriskt ledande polymerer önskar man få fram nya egenskaper till materialet. Ett annat material som Ivas-ka forskar i är kol- nanotuber, som har andra egenskaper än fullerener Båda materialen forskas i för sam-ma användningsområde, det vill säga för utvecklande av solceller och kemiska sensorer. Utöver det kommer Ivaska att fortsätta med utvecklandet av nya metoder och instrument för analys av kemiska substanser, speciellt för on-line analytik i miljö tillämpningar och industriella processer.

– Analytik idag är mycket krä-vande och det är viktigt att vår forskning har praktisk relevans. Ett område där forskningen kan tillämpas är i miljöfrågor. Dagens miljökrav efterfrågar metoder att hitta giftiga ämnen och genom att utveckla material till kemiska sensorer, så har vår forskning nytta för miljön. Genom att ut-veckla sensorer som känner vissa bestämda substanser kan man genom dem bestämma halter på giftiga substanser, till exempel i avfallsvatten från den kemiska in-dustrin.

Internationellt nätverkIvaska har genom åren byggt upp ett stort internationellt nätverk och har utvecklat samarbete med många instanser utomlands. Han har tillbringat många perioder

utomlands. Genast när han blev doktor 1978 fl yttade han med fa-miljen till England som post doc forskare för ett år. I Brasilien var Ivaska åren 1980-81 som ledare för ett utvecklingsprojekt för Unesco. Har sedan dess goda kontakter till Brasilien och har allt som allt varit där tio gånger.

– Där fanns ett universitet i Camoinas som Unesco ville ut-veckla och min uppgift var att ini-tiera forskning och undervisning i elektroanalytisk kemi. Universi-tet är idag ett av Brasiliens bästa.

Ivaska har i fl era omgångar varit i USA, första gången 1982-83 som post doktorand och som professor två år vid University of Washington i Seattle. Ivaska är där utnämnd till affi liate profes-sor, det vill säga att han har pro-fessorskompetens vid universite-tet. Även i Australien åtnjuter han den benämningen vid Australian Centre for Electromaterial Sci-ence som är en nationell spets-forskningsenhet vid University of Wollong.

Ivaska fyller 60 år den åttonde maj och kan blicka tillbaka på en lång karriär inom analytisk kemi. När Ivaska tänker tillbaka på den långa yrkesbanan, så känner han

sig mest nöjd med att ha utvecklat metoder och instrument för ana-lyser, samt att han fått möjlighet att arbeta över hela världen. Att besöka olika länder har alltid utö-vat en lockelse på Ivaska, vilket inte är så konstigt med tanke på att det första yrkesvalet var sjö-man.

– Man börjar fundera vid den-na ålder om man gjort rätt val. Min pappa var kapten, men han tyckte inte att sjöman var ett bra yrkesval för sonen. Fast kaptens-yrket har ju ändrats sen min fars tid. Förr var kaptenen borta i månader från familjen, men nu-mera kan man ju fl yga hem från vilken del av världen som helst medan båten står i hamn.

JESSICA HÖGLUND

Ari Ivaska kommer i samband med bemärkelsedagen att hyllas med en festskrift. Festskriften kommer att överräckas under högtidliga former onsdagen den tionde maj kl. 17.00 i auditorium Ringbom, Axelia.Vänligen anmäl din närvaro till sekr. Anne-Leena Gröning tel. 215 4989 eller per e-mail: [email protected] , senast den 8.5.2006.

Ari Ivaska ser framemot sin nya tjänst som forknings-chef, men kommer inte helt att överge sitt arbetsrum på analytisk kemi i Axelia.- Här fi nns alla laboratorier som är en förutsättning för min forskning, förklarar Ivaska.


Interna hyror och utrymmesfrågor

ÅBO AKADEMI HAR NU levt med konkreta in terna hyror i två år, även om mekanismen med interna hyror infördes redan 1 januari 2003. Det första året var mest en övning i hur mekanismen skulle inköras i systemet, men i december 2004 kom den första konkreta hyresräkningen till resultat-enheterna. För MNF:s del utgjorde räkningen över 1,5 miljoner euro varav 174 000 € skulle täckas med skatten på den externfi nansierade verksamheten, en så kallad självfi nansieringsandel.

Principen med att införa interna hyror som ett instrument att styra enheternas användning av utrymmen är bra och de potentiella fördelarna torde klart överväga nackdelarna med systemet. Det är viktigt att vi alla blir medvetna om att våra utrymmen faktiskt kostar konkreta pengar att upp-rätthålla. Det var också en förhoppning från början att införandet av interna hyror skulle leda till en effektivare användning och mera ändamålsenlig fördelning av utrymmen. En ökad byråkrati sågs snabbt som en konkret risk vid införandet av interna hyror, likaså det att enheterna inte hade fria hän-der att välja utrymmen, eftersom man startade från status quo-läget 2003. Detta ledde till att man fryste en situation där vissa ämnen förfogar över tämligen nya och ändamålsenliga utrymmen, medan andra av olika historiska skäl är förlagda till äldre och kanske inte alltid så ändamålsenliga utrymmen.

HUR HAR UTFALLET NU BLIVIT efter två år med konkreta interna hyror? Resultatenheterna - det vill säga fakulteter och fristående institutio-ner - föreläggs en hyresräkning i slutet av varje år. Eftersom denna räkning innehåller en varierande kom ponent - det vill säga självfi nansieringsandelen - har det visat sig svårt åtminstone för fakulteterna att förutse storleken av självfi nansieringsandelen. För MNF:s, TkF:s och ESF:s del var överraskningen ganska stor då hyresutfallet år 2005 ledde till ett un-

derskott på näs-tan 60 000 € per fakultet. Den kal-kylerade själv-finansieringan-delen för dessa tre fakulteter var 170 000 € större än de verkliga hyresintäkterna från skatten på de externfi nan-sierade projek-ten. Denna sum-ma är för stor för att vara en oför-utsägbar variabel i fakulteternas budget.

NU ÄR FORMLERNA FÖR BERÄKNINGEN av självfi nansieringsandelen till viss del ganska kryptiska . Genom att läsa föredragningen till sty-relsens beslut från den 21 april 2005 kan man dock bilda sig en allmän uppfattning om principerna i fråga. Det budgetanslag som tilldelas fakulteterna för interna hyror fördelas mellan fakulteterna enligt en modell där man beaktar examina avlagda under de tre senaste åren, och där olika ämnen har olika viktade utrymmesnormer som varierar mellan 8 för bland annat HF upp till 25 för TkF. Examina är också viktade (doktorsexamina 2, magistersexami-na 1 och till exempel farmaceutexamina 0,5). Från hyres anslaget som tilldelas fristående institutioner och fakulteter avdras en självfi nansierings andel som är relaterad till storleken på inkomsterna från den externfi nansierade verksamheten. Om jag har förstått saken rätt, har storleken på den extern-fi nansierade verksamheten beräknats på basen av situationen 2001 och 2002.

Eftersom tre produktiva fakulteter överbeskatta-

J. Peter Slotte är professor i biokemi och prodekanus vid MNF.

VECKANS SKRIBENT


des med 170 000 € kan inte beräkningsmodellen för självfi nansieringsandelen vara optimerad och fullt ändamålsenlig. Rektor har tillsatt en arbetsgrupp som under ledning av dekanus Jan-Åke Törnroos skall se över beräkningsmodellerna för interna hy-ror. Man får hoppas att den kommande justerade hyresberäkningsmodellen blir mera transparent, förutsägbar och rättvis.

RESULTATANSVARET beträffande hyror ligger på fakultetsnivå och inte hos enskilda ämnen. Det-ta trots att fakulteternas fördelningsprinciper för anslagsfördelning till olika ämnen baserar sig på resultat i form av examina och studieveckor som respektive ämnen presterar. Det att ämnen inte direkt är resultatansvariga i full skala får genast följden att varken examination eller till exempel hyresbelastning för olika ämnen i en fakultet kan bli jämlik. Det fi nns ämnen som av olika orsaker har en större studerandetillströmning och en större volym av externfi nansierade forskningsprojekt som genererar både examina och hyresbidrag till fakul-teten. Sen fi nns det ämnen som avviker antingen i examination eller i volym av externfi nansierade projekt, eller båda. Ändå kan ämnen med olika produktivitet ha lika stora och jämförbara utrym-men till sitt förfogande. Upprätthållandet av en sådan situation är ohållbar på längre sikt.

Det är säkert på sin plats att bibehålla fakulte-ternas resultatansvar eftersom det möjliggör en buffring av olikheter i produktivitet mellan olika ämnen. Denna buffring är viktig för att utjämna pe-riodvisa kast i volymen av till exempel externfi nan-siering eller examination. Men på längre sikt måste fakulteterna nog se till att strukturella obalanser utjämnas så att produktiva enheter med stor per-sonal har adekvata utrymmen som möjliggör förut-sättningar för en stabil utveckling som gagnar alla.

Fakulteterna införtjänar ju till stor del sina resurser , som även de svagare ämnen drar nytta av, just på basen av de produktiva ämnens resultat.

OM MAN ÖNSKAR OMFÖRDELA utrymmen, vilka mekanismer fi nns det då att ta till? Om en en-het eller ett ämne tycker att de har för stora utrym-men kan de antagligen ganska lätt bli av med dessa. Men om ett produktivt ämne vill utöka sina utrym-men ytterligare kan det bli svårt. Med undantag av några enskilda fall fi nns det knappast tomma utrymmen i de fastigheter som ÅA:s ämnen och inrättningar besitter. Detta betyder att om ett fi nan-siellt starkt och produktivt ämne skall kunna utöka sitt tillgängliga utrymme måste det sannolikt ske på något annat fysiskt närliggande ämnes bekostnad (förutsatt att det senare ämnets utrymmen inte är effektivt utnyttjade). Detta är kanske inte alltid möjligt.

För att man objektivt skall kunna bedöma hur effektivt olika ämnen utnyttjar sina utrymmen, bör man ha tillgång till allmänt acceptabla mäta-re som ger rättvis och balanserad information om detta. Information av typ utrymme per årsverken (det vill säga antal kvadratmeter tillgängliga per anställd), eventuellt kompletterad med en funktion som beaktar antalet studeranden som i genomsnitt arbetar i de ifrågavarande utrymmena kan ganska lätt sammanställas. Om man därtill inräknar hur ämnen i fråga införtjänar sina självfi nansierings-andelar kan man för likartade ämnen i likar-tade utrymmen göra ganska rättvisa jämförelser. Med dessa uppgifter på hand har nog fakultets -ledningen en skyldighet att inleda diskussioner med olika ämnen för att öka på effektiviteten i utrym-mesanvändningen och för att korrigera eventuellt förekommande obalanser i utrymmesfördelningen.

J. PETER SLOTTE

”Det att ämnen inte direkt är resultatansvariga i full skala får genast följden att varken examina-tion eller till exempel hyresbelastning för olika ämnen i en fakultet kan bli jämlik.”


NUROPE i kulturringenKunskapsnomader utforskar konstens betydelse för ett Europa i förändring

Nomadic University for Art, Philosophy and Enterprise in Europe (NUROPE) star-tar i september - en ny verksamhet som ÅA ansvarar för men som bygger på ett sam-arbete med en mångfald partners runt om i Europa.

Det är inte universitet i bokstavlig me-ning, utan en multifunktionell kunskaps-plattform som är tänkt att förena utbildning för doktorander och magisterstuderanden med kompetensutveckling för författare, konstnärer och andra inom kultursektorn och samtidigt fungera som en annorlunda ledarskapsutbildning för chefer och policy-ansvariga inom såväl den offentliga sektorn som näringslivet.

– Vi har mött ett enastående intresse för projektet inte minst bland folk verksamma inom kulturlivet i Åbo med omnejd, säger Mona Nylund vid Fortbildningscentralen som koordinerar projektet.

Tanken är att starta en fi losofi skt inspi-rerad refl exion om konstens och kulturens betydelse för såväl ekonomisk tillväxt och levande demokrati som livskvalitet och kunskapsutveckling med utgångspunkt från den konkreta situationen i Åbo - och sedan vidare på en rad platser runt om i Europa.

– I stället för att låta Bryssel stå ensam

som symbol för Europa, vill vi bidra till en förståelse av Europa som en lokal plats i och med alla sina länkar till det globala sam-manhanget, säger Bengt Kristensson Uggla som är Amos Anderson-professor och leder arbetet med NUROPE.

Viktiga frågor– Hur ser villkor och möjligheter ut ur ett glokalt perspektiv för att vi i Åbo skall kun-na realisera den gamla europeiska dröm-men om att kunna gifta samman kulturell blomstring och ekonomisk tillväxt, som präglar den återkommande längtan efter en Renässans i Europa? – Hur kan vi lära oss vad det innebär ”att företa sig något” och hur företag fungerar i spänningen mellan ekonomi och kultur? – Vad kan konstkritiken bidra med för att förnya det kritiska tänkande som är nöd-vändigt för att hålla såväl demokratier och marknader som organisationer och gemen-skaper levande?

Det är några av de frågeställningar som NUROPE vill bearbeta vid en räcka oaser med start i Åbo (11-14 september 2006). Den nomadiska expeditionen drar sedan vidare för att arrangera nästa oas i italienska Biella

Bengt Kristens-son Uggla, Mona Nylund och Nina Kivinen är alla med och planerar projektet NUROPE


(9-12 februari 2007) för att sedan avslutas med en session i juni/juli inom ramen för den stora konstutställningen Documenta i Kassel (Tyskland). Föreläsningar, work-shops, paneldebatter och konstupplevelser kommer att blandas i en refl exionsprocess som för några fungerar som utveckling och bildning, men som för den som så önskar också kan fungera som en akademisk kurs. Nina Kivinen, som är assistent i företagets organisation och ledning, arbetar med att utveckla denna möjlighet.

– Vi skulle vilja ha en grupp doktorander och magisterstuderanden som vill använda sig av det nomadiska universitetet, komplet-terat med litteraturstudier och examinato-riska moment som också kan fungera som dokumentation av eller input i oaserna, som en del av en vidare utbildning. Innehållet borde intressera de fl esta äm-nen i alla fall inom humaniora och samhällsvetenskap.

Tre år är planeradeDet andra årets expedition kommer att ta avstamp i en oas i Istrien i samråd med teaterhögskolan i Zagreb. Där-efter ger sig NUROPE ut på en resa som syftar till att tänja begreppen och sätta sig själva på spel genom att aktualisera samma frågor i en planerad oas i Istanbul, där den främsta samarbetspartnern är Platform Garanti Contemporary Art Centre. Expeditionen utmynnar i en mobil oas som inleds med en dag i Åbo, fortsätter på Sverige båtarna för att stanna upp i Stockholm under två dagar – och därefter dra vidare till Tallinn för två avslutande dagar. Samtal pågår om att genomföra denna experimentella oas tillsammans med Kungliga Filharmoniska Orkestern i Stockholm.

Även en tredje expedition fi nns plane-rad, med en sista oas i Åbo. Och därmed avslutas en treårig cykel:

– Vi ser nog gärna att någon annan då kunde ta över stafettpinnen, säger Mona Nylund, men tillägger genast: Men kanske tycker vi att det är så trevligt så att vi inte vill sluta…

Genom ekonomiskt stöd från bland an-nat Svenska Kulturfonden och Egentliga Finlands förbund – och med stora förhopp-ningar om att få ytterligare ekonomiskt stöd från olika aktörer – kan arrangemanget genomföras utan några skyhöga deltagar-avgifter.

För den intresserade kommer en hemsida att publiceras inom ett par veckor där man under adressen www.nurope.com kan fi n-na hur man kan ta kontakt och anmäla sig. Men NUROPE kommer också att låta höra av sig genom publikationer av olika slag och genom att en del arrangemang kommer att vara offentliga.

– Som en del av programmet kommer vi

bland annat att inbjuda allmänheten till ”Amos Anderson Lectures on Philosophy, Culture and Management” där bland annat Daniel Birnbaum, rektor och professor vid Konstakademin i Frankfurt och ett stort namn i den internationella konst världen, kommer att föreläsa, men dit vi även in-bjudit Andrew Cameron, designchef för Electrolux Asia och Irina Krohn, ny vd för Finlands Filmstiftelse. Detta arrangemang kommer att gå av stapeln den 12 september med start vid 15-tiden.

NUROPE är ett initiativ som Åbo Akade-mi tar tillsammans med European Cultural Parliament, som förlägger sin årliga session till Åbo i anslutning till den första oasen.

MONA NYLUND, BENGT KRISTENSSON UGGLA OCH NINA KIVINEN


Disputationen äger rum kl. 10.15 i aud. Salin, Axelia. Opponent är prof. Eva Österberg, Lunds universitet, Sverige och som kustos fungerar prof. Nils Erik Villstrand. Så här sammanfattar Carina Nynäs själv sin avhandling:”I avhandlingen analyseras bilden av det svenska helgonet i biografi erna av Lydia Wahlström, Knut B. West-man, Emilia Fogelklou, Toni Schmid, Sven Stolpe, Hjalmar Sundén, Birgit Klockars, Hans Furuhagen och Birger Bergh. Dessutom ingår kom-parativa studier av dels de hagiogra-fi ska levnadsteckningarna och dels manliga Birgittaframställningar i mindre biografi er samt feministiska och feministteologiska diskursiva tolkningar.

Birgittabildens konjunkturkäns-lighet över tid och kontext är av primärintresse i avhandlingen. Tur-bulensen på 1900-talets biografi ska tolkningsmarknad har varit kraftig. Avhandlingen rör vid en skenbart enkel fråga: Hur kommer det sig att en och samma människa kan beskrivas på så disparata och delvis oförenliga sätt när biograferna i stort sett har använt samma källmaterial? Skall de olika biografi erna enbart ses som tidsbundna bilder som knappt ens provisoriskt uttrycker en biogra-fi sk-historisk sannolikhet? Analysen

förgrenar sig därför dels i ett renod-lat idéhistoriskt intresse för Birgit-tabildens framväxt och variation över tid och kontext och dels i frågor som berör biografins kunskapsteoretiska ställning samt personhistoriens form och funktion inom historievetenska-pen. För att belysa biografins/bio-grafens karaktär som exponent för tillkomsttid och miljö undersöks de olika levnadstecknarnas pro-fession, konfession, kön, politiska och teologiska åsikter, värderingar, vetenskapsideal, sociala perspektiv samt texternas underliggande män-nisko- och historiesyn. För att komma de teoretiska och metodiska frågorna närmare analyseras biografierna mot den internationella tyska, franska och anglosaxiska biografiteoretiska debatten under 1900-talet. Avsikten är ändå inte att skriva biografins teori och metod för historievetenskapen utan snarare att identifiera var den biografiska ”genrens” gränser går, var fällorna och riskerna i forsknings- och tolkningsprocessen ligger.

Biografin är historiens lackmus-papper där politiska preferenser, människo- och historiesyn, konfes-sionell övertygelse, samtidsdebatter, könspositioner och vetenskapsideo-logier låter sig avläsas. Avhandlingen visar att biografin blir levande just genom mötet mellan olika tids- och kulturkontexter. Detta möte är för-blindande – och illuminerande. De biografier som inte samtalar över tid och sammanhang – trots ris-ker för missförstånd – tenderar att förvandlas till stelnade schabloner. Biografin är en elastisk och eklektisk kunskapsform, som styrs av samti-dens konventioner. Rent teoretiskt hör biografin inte hemma endast inom historievetenskapen. Däremot behöver den seriösa biografin denna vetenskaps metodiska verktyg.

I analysen framkommer biogra-fins bruksfunktion med tydlighet. Avhandlingens slutsats är att sub-jektivitetsproblematiken inte utgör ett hållbart argument mot biografisk forskning som ett vetenskapligt seri-öst projekt. I motsats till många bio-grafiforskare, som betraktar biografin som fiktion, visar de analyserade Bir-gittabiografierna på genrens starka förankring i referentialiteten. Nar-rationens och inlevelsens metodiska betydelse i biografin leder inte till en egen mytisk eller fiktionell genre om biografins förankras i sin kommuni-cerande bruksfunktion.”

FL Carina Nynäs disputerar lördagen den 13 maj på avhandlingen ”Jag ser klart? Synen på den heliga Birgitta i 1900-talets svenska biografi er”.

NORDISK HISTORIA ENGELSK A

FL Katja Brandt disputerar i engelska lördagen den 13 maj på avhandlin-gen ”Christina Rossetti´s “Goblin Market”: Milton Revised or Revived?

Disputationen äger rum kl. 13 i aud. Armfelt, Arken. Opponent är prof. Linda Peterson, Yale, USA. Som kustos fungerar prof. Roger Sell. Så här sammanfattar Katja Brandt själv sin avhandling: ”Den engelska poeten Christina Ros-setti (1830-94) räknas till en av sin tids främsta diktare. I min doktors-avhandling studerar jag sambandet mellan hennes mest omtalade dikt ”Goblin Market” och John Miltons monumentala epos Paradise Lost och Paradise Regained. Förutom tematiska likheter (frestelse, synda-fall och frälsning) har jag funnit ett fyrtiotal hittills outforskade textuella paralleller. Dessa s.k. allusioner utgör ett konkret och förbisett element i forsk-ningen kring Rossetti och bör i mitt tycke tas i beaktande för att nå en ökad förståelse och uppskattning för hennes författargärning. Vad har Christina Rossettis många allusioner då för funktion? Ville Ros-setti ”revise”, dvs ifrågasätta Milton för att få sin kvinnliga diktarröst hörd i en förtryckande manlig tradi-tion, eller ville hon snarare ”revive” honom, dvs återuppliva de kristna värderingar som var gemensamma för dem bägge? De feministiska studier som länge dominerat Ros-

DISPUTATION


setti-forskningen har betonat det förstnämnda alternativet. En detal-jerad analys av Rossettis allusioner i sin historiska och litterära kontext visar emellertid att detta inte är hela sanningen. Könsproblematiken må vara en viktig fråga för många lit-teraturforskare av idag, men för Ros-setti själv var religionen en långt mer angelägen fråga. I egenskap av bibeltroende pro-testant omfattade hon i själva verket i hög grad Miltons värderingar. I en tid då bl.a. Darwins evolutionsteori satte bibelns auktoritet på prov, låg det inte i hennes intresse att försvaga skapelseberättelsens trovärdighet ytterligare genom att parodiera Mil-tons litterära tolkning av densamma.

Likt sin föregångare ansåg Chris-tina Rossetti också att författaren har ett moraliskt ansvar, och strävade till att skriva poesi med djup andlig innebörd, enkelt uttryckt ”Art for God”. Mot denna bakgrund kan “Go-blin Market” ses som en protest inte mot Milton utan snarare mot den gryende ”Art for Art’s Sake”-rörelsen, som ju var inspirerad av Christinas egen konstnärsbror Dante Gabriel Rossetti, vars känsla för sin roll som förmedlare av ett religiöst budskap var minst sagt vacklande.

Christina Rossettis många al-lusioner till Milton kan därför ses som ett medvetet försök att hålla den religiösa diktningen levande i en allt mer sekulariserad tradition. Genom att ta fasta på gränsöverskridande element i Miltons verk lyckades hon på ett konstruktivt och nyskapande sätt anpassa traditionen till sina egna syften.

Som teoretisk bakgrund till diskussionen har jag utvecklat tan-kegångar bl.a. utgående från Roger Sells teori om s.k. ”co-adaptation” (2000). I denna teori framstår tradi-tion och allusion som positiva ele-ment som ofta används avsiktligt av författaren.”

VÅRDVETENSK AP

HVM Tina Nordman disputerar fredagen den 12 maj på avhandlin-gen ”Människan som patient i en vårdande kultur

Disputationen äger rum kl. 12 i Akademisalen, Kvarnen. Opponent är docent Lilian Janson, Umeå Universitet, Sverige. Som kustos fungerar prof. Katie Eriksson. Så här beskriver Tina Nordman själv sin avhandling:”Den här forskningen syftar till att ur ett vårdvetenskapligt perspektiv och genom en hermeneutisk ansats fördjupa förståelsen för patienten som den lidande människan i en vårdande kultur. Forskningsuppgiften är att em-piriskt och teoretiskt utveckla kun-skap om när människan blir patient och vidkänner lidande, om den vårdande kulturen som erbjuder pa-tienten rätten att bli och vara patient, samt om betydelsen av inbjudan. Forskningen förverkligas i en-lighet med den hermeneutiska forskningstraditionen. Forsknings-designen består av att, genom in-duktion, deduktion och abduktion, skapa fyra olika kunskapsplatåer, det teoretiska perspektivet (origina-let), formationen, framtoningen och den legala bilden, vilka tillsammans bildar den annorlunda förståelsen, kunskapstillskottet.

Avhandlingen omfattar fem hu-vudavsnitt, vilka är upptäckande av den historiska horisonten, upptäck-ande av den nya textens horisont, förståelsen av den eminenta texten, horisonternas sammansmältning och diskussion. Förståelsen av

den eminenta texten bygger på fem delstudier och metoderna är 1) frågeformulär med 57 sjuk- och grundskötare om deras uppfattatt-ningar om, vårdkulturen, vad som händer när människan blir patient och vårdarnas beskrivningar av patienten, 2) dagbok med 8 sjuk- och grundskötare om att inbjuda patien-ten i vården, 3) dagbok med 24 pa-tienter om att bli inbjuden i vården, 4) samtal med 11 patienter om vad det innebär att bli och vara patient, 5) metasyntes presenterar det som händer människan när hon blir och förändras till patient utifrån 16 vård-vetenskapliga forskningar. De empi-riska studierna är genomförda inom ett inremedicinskt- och neurologiskt vårdkontext. Förståelsen av den eminenta texten sammanfattas i två olika kunskapsplatåer, först i forma-tionen och därefter i framtoningen. För att erhålla framtoningens re-sultat utökades den hermeneutiska dialogen med ett fi losofi skt material från två fi losofer.

Resultatet, den legala bilden om människan som patient i en vår-dande kultur, uttrycker horisont-sammansmätningen. Den legala bilden består av en grundform och tre aspekter. Grundformen i den gästfria vårdande kulturen utgörs av claritas, hälsa och värdighet. Den skapar den potential, i vilken kultu-ren, kan bidra till att patienten som den lidande människan vidkänner lidande och hans lidande lindras, samt att han erhåller rätten att bli och vara patient. Den gemensamma aspekten – den gästfria vårdande kulturen bygger på att vårdande kulturens substans, caritas och claritas, ligger som grund för den vårdande kulturen, och därmed er-bjuder och inbjuder vårdaren män-niskan rätten att bli och vara patient. Den enskilda aspekten- den lidande och värdiga människan: består av att, den enskilda människans rikt-ning mot vidkännande och lindrat lidande, är en existentiell rörelse, där människan i frihet formar rö-relsen och gör val vid vägskälen. Ge-nom att människan i rörelsen mot att bli patient får bevara sin värdighet får hon mod att vidkänna lidande Den relationella aspekten – inbjudan och hälsa, bygger på hälsans substans.


PERSONALSIDAN

Ett arbetsdrygt läsår går mot sitt slut. Förändringstakten i arbetet har ökat, reformerna har varit många och besvärliga och många upplever att tiden för det egentliga arbetet inte räcker till. Allt eftersom året gått har frustrationsnivån stigit och bristningsgränsen närmar sig för allt flera. Att leva i för-ändringar innebär stora inslag av nödvändigt kaos men ingen orkar med alltför stor oordning i längden. Eftersom föränd-ringar inte kommer att kunna undvikas heller i framtiden är det synnerligen viktigt att skapa arbetsförhållanden som trots allt gör det möjligt att inte bara överleva utan att fortsättnings-vis få känna mening och tillfredsställelse i sitt arbete.

Arbetsklimatundersökningen som genomfördes i oktober 2005 visar att den stora majoriteten vid ÅA gillar sitt arbete och upplever att de har en relativt stor frihet att forma sitt arbete så att det känns meningsfullt och tillfredsställande. På den här punkten skiljer sig inte resultaten i arbetsklimatun-dersökningen från den tidigare genomförda 2003. Det som undersökningen visar är att stressnivån stigit sedan 2003 och detta speciellt bland olika lärar- och forskargrupper. Särskilt utsatta för stress är administrativa chefer med ansvar för ge-nomförande av förändringsprocesserna. ÅA:s statistik över sjukfrånvaro visar att långtidssjukskrivningar förorsakade av stressrelaterade problem har ökat.

Det säger sig självt att en för stor arbetsmängd och otill-fredsställande arbetsuppgifter förorsakar stress och tär på välbefinnandet såväl psykiskt som fysiskt. ÅA behöver en genomgripande strategi för hur välbefinnandet skall kunna upprätthållas och utvecklas bland olika personalgrupper och enheter. Nyckelord är kommunikation, organisation och resurser. Det handlar om att vara medveten om riskerna, att satsa på de viktiga frågorna och att vidta de riktiga åtgärderna. Men det handlar också om att vara medveten om att alla bär ett ansvar både för sig själv och för sin arbetsmiljö och att handla därefter. Också detta kräver förändringsberedskap och -förmåga.

Den fysiska konditionens betydelse för det psykiska väl-måendet är för de flesta av oss en självklarhet. Mår kroppen dåligt så är det svårt att orka med alla arbetsuppgifter, tröskeln för stress blir lägre och ohälsan avspeglar sig på sikt även i det sociala nätverket. Ett faktum är också att vi alla blir äldre. Arbetsgivaren erbjuder möjligheter till olika slag av tjänster som befrämjar orken, hälsan och konditionen men var och en bestämmer själv över sina motions- och levnadsvanor. För många är det lättare sagt än gjort att regelbundet motionera för att inte tala om att mitt i brådskan lägga sig till med nya hälso-samma vanor.

Sommaren är en ypperlig tidpunkt för att satsa på sig själv och sin kondition. Låter det som en kliché? Må så vara, men du förlorar inget på att ta dig den tid du behöver för att må bättre.

Då du väl bestämt dig för att göra slag i saken – skynda långsamt! En promenad om några kilometer till postlådan på sommarvistet är en god start. Förläng promenaden – plocka ängsblommor, smultron och vildhallon eller svamp på vägen. Ta stavarna med om det känns bra. Gå med i parkjumppan om du tillbringar sommaren i stan, utforska cykelvägarna eller

upptäck naturstigarna i Runsalas skogar. Konditions”remont” (kuntoremontti) är ett standardiserat

startpaket för dem som önskar komma igång med regelbun-det motionerande och ett sundare liv. Fackförbunden erbjuder stöd för konditionskurserna (kolla med ditt fack nu!) och man kan även delta i kurser som ordnas vid idrottsinstitut och lik-nande. Ta familjen med på konditionssemester!

Kom i gång i sommar, men gör motionen till en vana, fort-sätt vid terminsstarten i ÅA:s personalmotion, i Åbo stads, idrottsföreningarnas eller de privata gymmens utbud. Länkar till här nämnda förslag hittas på http://www.abo.fi/personal-information/MaBra/

Trettio minuter motion, t.ex. rask gång, om dagen upp-rätthåller din nuvarande kondition, men för att förbättra den krävs att du ökar mängden till 30-45 minuter 3-4 gånger i veckan så att du blir litet andfådd och svettas. Motionen ger en känsla av att övervinna sig själv, en endorfinkick och genom motion värjer man sig även mot stressymptom.

Alla skäl som hindrar oss från att regelbundet röra på oss är svepskäl, menade president Kekkonen. Det är en tanke att packa ner i semesterbagaget!

Skön semester!

ANNA-STINA NYBYamanuens

MARGITA VAINIOpersonalchef

Mens sana in corpore sano - slitet men sant!

PERSONALENS MOTIONSDAG DEN 17.05.Denna gång blir det i Ala-Lemu i St. Karins. Programmet blir cykeltur dit ut (ca. 11 km) och i Ala-Lemu finns det möjligheter till beachvolley, volleyboll, petanque, naturstig, allmän info om platsens historia, kulturhistorisk vandring, bastu och fotboll. Sista anmälningsdagen är den 09.05. och anmälningen skall göras på webben, där finns också mera information. Direkt dit kommer du på adressen http://www.abo.fi/fa/motion/alalemo/.

MOTIONSKAMPANJEN MARS-APRIL 2006 Kampan-jen är slut och hoppas ni hunnit motionera ordentligt. Korten skall senast den 10.05. skickas till Carl Myrberg (Åbo), Vasa- och Jakobstadsborna skickar korten till Petri Vuorinen i Vasa.

BILJETTER TILL TURKU-RASTIT ÅA-anställda kan beställa gratisbiljetter till kvällsorienteringarna Turku-Rastit i Åbo med omnejd från idrottskansliet.

FOTBOLL Allmänna träningar på Samppalinna tisdagar kl. 18.00.-19.30. samt torsdagar kl. 19.00.-20.30.

VOLLEYBOLL/UTOMHUS ÅA kommer att ha en eller två turer i veckan på någon av Idrottsparkens beachvolleyplaner i vår och i sommar. Staden har inte ännu gett besked om vilka tider ÅA får. Mera information inom kort.

RIDNING/GRUNDKURS En grundkurs är planerad att hållas två kvällar vecka 22. Närmare information inom kort.


INSÄNDARE

Jag är en doktorand vid teolo-giska fakulteten och jag är väldigt glad att Professor Tage Kurtén lyf-te katten på bordet (Meddelanden nr. 7). Jag började forska 2000 och det var meningen att jag skulle bli färdig 2004. Ännu är jag inte färdig och inte blir jag färdig detta år hel-ler. Dessvärre för TF, som behöver sina fyra teologie doktorer i år. Jag är en av de ”lyckligt lottade” som fått 3 månaders stipendium i år.

Varför blir jag inte färdig detta år? Det är inte brist på vilja eller motivation för jag vill bli av med den här mödan mycket mera än vad TF vill ha sina fyra doktorer. Orsaken varför jag inte blir färdig är helt enkelt en brist på pengar!

Mycket ovilligt men ”på eget begär” avbröt jag mina studier 5.2.2006 ”för att erhålla utkomst-skydd för arbetslösa”. Lagenligt får jag inte återuppta mina studier inom ett år: alltså jag kan inte dok-torera före februari 2007!

Professor Kurtén skrev att dok-torandstudierna tar fyra år. Un-der mina 5 år och 4 månader som doktorand har jag fått fi nansiering

för 3 år och 4 månader, i sju avsnitt som varade i tio, en, nio, två, fem, tio respektive tre månader.

”Precis som barnen i bilens baksäte på semesterresan behöver vi alla hela tiden veta vart vi är på väg just nu och när vi kommer dit”, säger Christoph Treier i samma Meddelanden (nr. 7). Med två el-ler tre månaders stipendium utan säker fortsättning är det omöjligt att veta.

”Om man hela tiden skjuter det man borde göra för att nå sina mål tar man aldrig itu med att nå dem och det syns snabbt i missnöje och sänkt arbetsglädje”, säger Treier vidare.

Varje gång (sju gånger) jag har blivit arbetslös som doktorand har mina omständigheter granskats mycket noggrant. Jag får verkligen inte jobba på min avhandling för att få arbetslöshetsskydd.

”Studierna kan under denna tid inte återupptas och studiepresta-tioner kan inte registreras.”

Jag var åter på arbetskraftsby-rån i januari och försökte i en tim-me argumentera fram möjligheten

att jobba på min avhandling utan lön. Om jag blir en färdig teolo-gie doktor, kan jag söka ett riktigt jobb och sluta vara den här eviga arbetslösa förloraren (”loser” på engelska). Om jag deltar i konfe-renser skapar jag nätverk som ger mig jobb och jag får mera kom-petens som arbetssökande och så vidare. Mannen bakom disken medgav att de lagar som gäller de arbetslösa är inte riktade mot fors-kare. Lagarna för forskare borde vara helt annorlunda, för deras si-tuation är så annorlunda. Till sist föreslog han bara att jag skulle gå med i politiken för att ändra de här galna lagarna.

Jag har sju dagar kvar av mitt stipendium och åtta månaders ar-betslöshet med minimumstöd att se fram emot. Och ingen garanti för något stöd i framtiden. Behö-ver det sägas att motivationen är väldigt låg just nu?

en deppad doktorandMARGOT KOTTELIN-LONGLEY

teologie magister

En doktorands otillräckliga finansiering

EKONOMISKA SAMFUNDET I FINLAND RFutlyser en tävling gällande föredragsinitiativ.

Prissumman uppgår till 4000€

För att stimulera intresset för popularisering av högklassig ekonomisk analys utlyser Ekonomiska Samfundet i Finland en tävling. Avsikten är att tävlingen skall utmynna i ett nyskapande föredrag kring något aktuellt ekonomiskt problem.

Tävlingen är öppen för alla. Tävlingsbidragen skall utgöras av förslag till ett föredrag på ca. 40 min, avsett att hållas vid Samfundets månadsmöte i november 2006 i Helsingfors.

Tävlingsbidrag skall: - utnyttja ekonomisk forskning till att belysa ett aktuellt ekonomiskt problem - vara svenskspråkigt och av icke-teknisk karaktär så att innehållet kan förväntas vara begripligt för intresserade lekmän.

En skriftligt presentation av föredraget skall lämnas i samband med anmälan till tävlingen senast den 1 september 2006.För närmare information, se www.ekonomiskasamfundet.fi eller kontakta Samfundet sekreterare Nikolas Rokkanen vid: [email protected]

Läs Meddelanden också på webben:

www.abo.fi /meddelanden

På webbsidorna hittas även

MfÅA:s arkiv med tidigare

artiklar


Åbo Akademi är Finlands svenska universitet med ca 8000 studerande och 1300 anställda. Åbo Akademi har sju fakulteter och verksamhet på många orter i Svenskfi nland. www.abo.fi

Åbo Akademi lediganslår:

VID MATEMATISK-NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 1. ett akademilektorat i organisk kemi, lk. A24-27, från 1.8.2006. 2. ett akademilektorat i kemi, lk. A24-27, från 1.8.2006 med placering vid Labora toriet för oorganisk kemi/Tekniska fakulteten. Närmare information ger fakultetsdirektör Rachel Nygård-Taxell, tfn 02 215 4176, e-post [email protected]

VID EKONOMISK-STATSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN3. ett akademilektorat i företagets organisation och ledning, lk. A24-27, från 1.8.2006. 4. ett akademilektorat i sociologi, lk. A 24-27, från 1.8.2006. Närmare information ger fakultetsdirektör Annika Loman, tfn 02 215 4201, e-post [email protected]

VID TEKNISKA FAKULTETEN5. en professur i analytisk kemi, lk. A28, för tiden 1.8.2006-31.7.2009. 6. ett akademilektorat i organisk kemi, lk. A24-A27, från 1.8.2006 med placering vid organisk kemi/Matematisk-naturveten-skapliga fakulteten. 7. ett akademilektorat i kemisk reaktionsteknik, lk. A24-A27, från 1.8.2006. 8. ett akademilektorat i kemisk träförädlingsteknik, lk. A24-A27, från 1.8.2006. 9. en doktorassistenttjänst i industriell systemteknik, lk. A 24, för tiden 1.8.2006-31.7.2009. 10. en doktorassistenttjänst i informationssystem, lk. A24, för tiden 1.8.2006-31.7.2007. 11. en avdelningssekreterartjänst vid laboratoriet för oorganisk kemi, lk. A17, från 1.8.2006.Närmare information ger fakultetsdirektör Bo Lindberg, tfn 02 215 4416, e-post [email protected]

VID PEDAGOGISKA FAKULTETEN 12. en doktorandtjänst i vuxenpedagogik, lk. A20 för tiden 1.8.2006-31.7.2011. Närmare information ger fakultetsdirektör Mariann Sjöholm, tfn 06 324 7301, e-post [email protected]

SAMHÄLLS- OCH VÅRDVETENSKAPLIGA FAKULTETEN13. ett akademilektorat i vårdvetenskap, lk. A24-27 för tiden 1.8.2006-31.7.2009. Närmare information ger fakultetsdirektör Gun-Britt Lund, tfn 06 324 7122, e-post [email protected]

Tjänsterna är tillsvidare placerade i A-löneklasser. Åbo Akademi kommer att övergå till ett nytt lönesystem, som bygger på en bedömning av arbetets kravnivå och personliga prestationer.

FULLSTÄNDIG PLATSANNONSAnnonsen i sin helhet med behörighetsvillkor, arbetsbeskrivningar och närmare information kan läsas på nätet på adressen www.abo.fi /aa/tjanster/. Notera att Åbo Akademi på nämnda adress även utannonserar vikariat, skötsel av vakanta tjänster och sådana tidsbundna befattningar som underskrider 12 månader.

Till ansökan, som för professurens del riktas till kansler och för övriga tjänsters del till respektive enhet, fogas matrikelutdrag eller meritförteckning och andra handlingar som sökanden önskar åberopa för styrkande av sin kompetens. Sökande till doktorand-tjänsten skall även bifoga forskningsplan.

Ansökningarna skall, om inte annat uppges, vara Åbo Akademi tillhanda senast den 15 maj 2006 före tjänstetidens utgång kl. 16.15. Ansökningarna inlämnas till Åbo Akademis kansli, Domkyrkotorget 3, 20500 Åbo eller Åbo Akademis i Vasa kansli, Strandgatan 2, 65100 Vasa (postadress: PB 311, 65101 VASA) eller elektroniskt till [email protected] . Märk kuvertet/e-posten ”Tjänsteansökan”.

AvskedsföreläsningProfessor Karl-Gustav Sandelin går i pension fr.o.m. den 1 augusti 2006. Men an-ledning härav håller han en avskedsföreläsning tisdagen den 9 maj 2006 kl. 13.15 i Auditorium Theologicum, Biskopsgatan 16, över ämnet: En aspekt av det religiösa språket i Bibeln.

Alla är hjärtligt välkomna!

Intresserad av Skärgård?

Året om?

www.abo.fi /skargarden


Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tid-ningen utkommer under ter-minerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av aka-demins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommu-ner, bibliotek och gymnasier i Svenskfi nland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Aka-demiker r.f. och till vissa per-soner verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv.

REDAK TION

Peter Sandström, chefredaktör(tjänstledig)

Michael Karlsson, redaktör(tjänstledig)

Robin Sjöstrand, redaktör (vik.)tfn (02) 215 4693e-post: [email protected] Jessica Höglund, redaktör (vik.)tfn (02) 215 4715e-post: [email protected]

REDAK TÖR I VASA

Ari Nykvisttfn (06) 324 7452e-post: [email protected]

ADRESS

Åbo Akademi,Domkyrkotorget 3,20500 Åbo.Telefax: (02) 251 7553

E-POST

[email protected]

W W W

www.abo.fi /meddelanden

ANSVARIG UTGIVARE

InformationschefThurid Erikssontfn (02) 215 4124e-post: [email protected]

Tidningen trycks av Åbo Akademis tryckeri och upplagan är 4 800 ex.

ISSN 0359-8632 Åbo 2006

Harry Elvings legat 2006Två till fyra stipendier ur Harry Elvings legat 2006 förklaras lediga att söka av lärare och forskare vid Åbo Akademi som önskar förkovra sig utomlands. Till an-sökan fogas en kortfattad resplan av vilken framgår resemål och vilken verksamhet som avses. Kostnadskalkyl för utlandsvistelsen, samt rekommendation och inbjud-ningsbrev från värduniversitetet kan med fördel bifogas ansökan. Understöd för konferensdeltagande utges inte ur legatet.

Det sammanlagda stipendiebeloppet uppgår till ca 6.000 euro. Ansökan, som kan göras på Akademins blankett för ansökan om stipendium eller understöd bör vara Internationella enheten tillhanda senast 22 maj 2006.

Ärendet bereds av ledande koordinator för Internationella ärenden Harriet Klåvus, tel. (215) 4510, e-post: [email protected]

Blankett för ansökan fi nns på adressen: http://www.abo.fi /studera/stipendier/stipblan.pdf

Åbo Akademis huvudbibliotek kommer undantagsvis att vara stängt i sommar på grund av renovering av Låneexpeditionen. Biblioteket är stängt 23.6-6.8.

Alla enheters sommaröppettider hittas på bibliotekets hemsida inom

Låna i tid!

UTHYRES

En rymlig, fullt möblerad lägenhet (4 r + kök + bastu) i ett lugnt och natur-skönt radhusområde i Hallis uthyres för ett läsår i gången (september-juni) under minst tre år fr.o.m. september 2006. Kontakta Kaj Sandberg, His-toria: [email protected] eller 050-5337065.

VårkonsertFlorakören vid Åbo Akademi

Dirigent Ulf LångbackaPianist Folke Gräsbeck

Betellkyrkan 13.5 Kl. 17.00

Biljetter från Luckan och vid dörren10 / 5

KevätkonserttiÅbo Akademin Florakuoro

Johtaja Ulf LångbackaPianisti Folke Gräsbeck

Betelinkirkko 13.5 Klo 17.00

Liput Luckanista tai ovelta10 / 5

I glädje och sorgStöd Åbo Akademis verksamhet ge-nom att använda Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f.:s hyllningsadres-ser.

Akademiföreningen Åbo Akade-mikers hyllningsadresser kan köpas på akademins kassakontor i Åbo och i Vasa, på Stiftelsens för Åbo Akademi kansli, forskningsinstitutets kansli, barnträdgårdslärarutbildning-en i Jakobstad, vårdvetenskapliga institutionen, Sydkustens landskaps-förbund i Pargas, i Luckan och på duplettavdelningen till ett pris om 5 euro för en liten respektive 10 euro för en stor adress.

Stängt på huvudbiblioteket

Documents

Intelligenta material under utvecklingweb.abo.fi/meddelanden/pdf/Meddelanden_2006_08.pdf · Gästföreläsning vid TF om Vassula Rydén Åbostudenterna sjöng in våren Åbo Akademis