Förnamn Efternamn

Instruktionsvideo kring förflyttning och

hjälpmedel

Samarbetsprojekt med Algol Trehab

Alice Vidjeskog, Amanda Snellman

Examensarbete

Fysioterapi

2016

EXAMENSARBETE

Arcada

Utbildningsprogram: Fysioterapi

Identifikationsnummer: 20023, 20328

Författare: Alice Vidjeskog, Amanda Snellman

Arbetets namn: Instruktionsvideo gällande förflyttning och hjälpmedel

Handledare (Arcada): Topi Taskinen, Marko Vappo

Uppdragsgivare: Yrkeshögskolan Arcada

Abstrakt:

Detta examensarbete är ett beställningsarbete från Yrkeshögskolan Arcada och är ett sam-

arbetsprojekt med företaget Algol Trehab. Examensarbetet är ett praktiskt inriktat ut-

vecklingsarbete där instruktionsvideor över patientförflyttning utvecklats. Syftet med ex-

amensarbetet är att skapa instruktionsvideor för att främja hälsa och minska på belast-

ningsskador hos personalen som jobbar inom hälsa och välfärd. Frågorna som ställdes i

arbetet var: 1. Vad bör beaktas vid patientförflyttning? 2. Hur kan instruktionsvideorna

främja hälsan för personalen inom hälsa och välfärd, och 3. Hur bygger man upp en in-

struktionsvideo? Under arbetets gång användes Carlström & Carlström-Hagmans meto-

der för utvecklingsarbete samt utvärdering. I resultaten från arbetets första frågeställ-

ningen lyfts det fram vikten av att bedöma eventuella risker innan patientförflyttningen

utförs, anpassa arbetshöjden, anpassa patientens resurser samt använda eventuella hjälp-

medel. Under patientförflyttningen skall man tänka på att variera arbetsställningen, för-

flytta patienten genom glidning eller rullning och instruera patienten i förflyttningstill-

fället. I den andra frågeställningens resultat framkommer att instruktionsvideo är ett bra

verktyg för att lära ut en praktisk handling. För att förebygga och minska på belastnings-

skador behöver vårdarna tillräckligt med kunskap om tekniken vid utförandet av patient-

förflyttning. Videoklipp aktiverar flera delar av hjärnan vilket stöder inlärningsprocessen.

Instruktionsvideor som inlärningsmetod har visat sig ha positiva effekter i övning av kli-

niska färdigheter. Den tredje frågeställningen besvaras genom att klargöra huvudsyfte av

instruktionsvideon samt ta reda på vad som skall ingå i instruktionsvideon och till vilken

målgrupp instruktionsvideon riktar sig. Instruktionsvideorna skall ha en tydlig struktur,

videorna skall innehålla en introduktion, huvuddel samt avslutning. Slutprodukten i ar-

betet resulterade i två instruktionsvideor. Videorna innehåller patientförflyttning från

säng till rullstol med hjälp av Liko Handyglidlakan och Liko Viking patientlyft samt

montering av Hepros Gripostång och dess användning vid uppstigning ur sängen. In-

struktionsvideorna finns tillgängliga som studiematerial för studeranden vid Yrkeshögs-

kolan Arcada samt för förtaget Algol Trehab.

Nyckelord: Patientförflyttning, ergonomi, hjälpmedel, skapa instrukt-

ionsvideo, Algol Trehab, främja hälsa

Sidantal: 48

Språk: Svenska

Datum för godkännande:

DEGREE THESIS

Arcada

Degree Programme: Physiotherapy

Identification number: 20023, 20328

Author: Alice Vidjeskog, Amanda Snellman

Title: Instuctional video about patient transfer and aids.

Supervisor (Arcada): Topi Taskinen, Marko Vappo

Commissioned by: Yrkeshögskolan Arcada

Abstract:

This Thesis is commissioned by Arcada University. The project is done in cooperation

with Algol Trehab. It is a practically oriented degree thesis where instructional videos for

patient transfer have been developed. The aim with this thesis is to describe how to make

instructional videos for promoting health and also for reducing overuse injuries for per-

sonnel working at health and welfare. The research questions asked in the thesis are: 1.

What should be considered in patient transfer? 2. How can instructional videos promote

health for employees working in health and welfare? 3. How to make an instructional

video? The method used in the development work was Carlström and Carlström-Hag-

mans process description investigation and development methods. The results from the

first research question highlight the importance of assessing risk factors before patient

transfer is carried out, adjusting the height of the operating level, adjusting patients’ re-

sources and using possible aids. During patient transfer remember to vary working posi-

tion, transfer patient by glide or rolling, and instruct the patient in moment of patient

transfer. The results from the second research question show that an instruction video is a

good tool to learn a practical skill. To prevent and to reduce overuse injuries, healthcare

personnel need enough knowledge about patient transfer techniques. Videos activate sev-

eral parts of the brain which supports the learning process. Instructional videos as learn-

ing method have positive effects on learning of clinical skills. The third research question

is answered by clarifying the aim of instructional videos, what should be included in the

video and for what target group it is directed. Instructional videos should have a clear

structure, they should contain an introduction part, a main part, and a conclusion. The fi-

nal product in this development work resulted in two instructional videos. The videos

contain patient transfer from bed to wheelchair with help of Liko Handy sheet and Liko

Viking patient lift. The second Video instructs how to assemble the Hepro Gripo pole and

how to use it to get up from a bed. Instructional videos are available as study materials

for students at Arcada University and for Algol Trehab.

Keywords: Patient transfer, ergonomy, aids, make instuctional video,

Algol Trehab, promoting health

Number of pages: 48

Language: Swedish

Date of acceptance:

OPINNÄYTE

Arcada

Koulutusohjelma: Fysioterapeutti

Tunnistenumero: 20023 &

Tekijä: Alice Vidjeskog, Amanda Snellman

Työn nimi: Opetusvideo potilassiirrosta ja apuvälineistä

Työn ohjaaja (Arcada): Topi Taskinen, Marko Vappo

Toimeksiantaja: Yrkeshögskolan Arcada

Tiivistelmä:

Tämä opinnäytetyö on Yrkeshögskolan Arcada:n tilaustyö ja on yhteistyöprojekti Algol

Trehabin kanssa. Opinnäytetyö on käytännön suuntainen kehitystyö missä tuotetaan ope-

tusvideoita potilassiirrosta. Tutkimuksen tarkoitus on kuvailla miten tuotetaan opetusvi-

deoita, jotka edistävät terveyttä ja vähentävät rasitusvammoja henkilökunalle jotka työs-

kentelevät terveyden ja hyvinvoinnin alalla. Esityt kysymykset olivat: 1. Mitä pitää huo-

mioida potilassiirrossa? 2. Miten opetusvideot voivat edistää henkilökunnan terveyttä,

jotka työskentelevät terveyden ja hyvinvoinnin alalla? 3. Miten opetusvideo tehdään?

Metodiikkana käytettiin Carlström & Carlström-Hagman metoder för utvecklingsarbete

samt utvärdering. Ensimmäisen esitetyn kysymyksen tulos oli, että on tärkeätä arvioida

mahdolliset riskit ennen kuin potilassiirto tehdään, työtason korkeuden sopeuttaminen,

hyödyntää potilaan resurssit sekä käyttää mahdolliset apuvälineet. Potilassiirrossa on tär-

keätä muistaa vaihdella työasentoa, siirtää potilasta rullaamalla ja liu’uttamalla, ja ohjata

potilasta potilassiirrossa. Toisen kysymyksen tuloksessa tuli esille, että opetusvideo on

hyvä työkalu käytännön toiminnan opetuksessa. Jotta rasitusvammoja voidaan edistä ja

vähentää tarvitsevat hoitajat riittävästi tuntemusta tekniikkasta miten potilassiirto suorite-

taan. Videoleike aktivoi monta eri osaa aivoista, joka tukee oppimisprosessia. Opetusvi-

deoiden hyödyntäminen kliinisten taitojen harjoittelussa on osoittautunut sisältävän posi-

tiivisia vaikutuksia opetuksessa. Kolmas kysymys vastataan selventämällä opetusvideoi-

den päätarkoitus, selvittämällä opetusvideoiden sisältö sekä opetusvideoiden kohderyhmä.

Opetusvideossa pitää olla selvä rakenne ja siihen pitää kuulua johdanto, pääosa sekä lop-

puosa. Työssä lopputuotteen tuloksena oli kaksi opetusvideota. Opetusvideot sisältävät

potilassiirron sängystä pyörätuoliin Liko Handysheet:in sekä Liko Viking lyft:in avulla

sekä Hepro Gripotangon asennus ja sen käyttö sängystä ylös noustessa. Opetusvideot ovat

saatavissa opetusmateriaalina Arcada:ssa sekä Algol Trehab:ille.

Avainsanat: Potilassiirto, ergonomia, apuvälineet, opetusvideo, Algolg

Trehab, edistää terveyttä

Sivumäärä: 48

Kieli: Ruotsi

Hyväksymispäivämäärä:

INNEHÅLL

1 Inledning ............................................................................................................... 7

2 Syfte och problemformulering ............................................................................ 7

3 Presentation av beställaren ................................................................................ 8

4 Fokusering och arbetslivsrelevans .................................................................... 8

5 Teoretisk bakgrund ............................................................................................. 9

5.1 Patientförflyttning ........................................................................................................... 9

5.1.1 Handledningsmodeller för patientförflyttning ....................................................... 11

5.1.2 Ergonomi och god arbetsmiljö ............................................................................. 12

5.1.3 Belastningsskador ............................................................................................... 13

5.1.4 Vårdarens hälsa och kroppskännedom ............................................................... 14

5.1.5 Förflyttningshjälpmedel........................................................................................ 15

5.2 Lagar och föreskrifter................................................................................................... 20

5.3 Pedagogik .................................................................................................................... 21

5.3.1 Didaktik ................................................................................................................ 21

5.3.2 Nätbaserad inlärning ........................................................................................... 22

5.4 Instruktionsvideo .......................................................................................................... 23

5.4.1 Instruktionsvideo som inlärningsmetod ............................................................... 23

5.4.2 Förberedelser inför filmning av instruktionsvideo ................................................ 24

5.4.3 Skapandet av instruktionsvideor ......................................................................... 25

6 Metodik och arbetsprocess ............................................................................... 26

6.1 Fas 1: Utvecklingsområde ........................................................................................... 27

6.2 Fas 2: Planering .......................................................................................................... 27

6.3 Fas 3: Fältarbete ......................................................................................................... 29

6.4 Fas 4: Utvärdering ....................................................................................................... 30

6.4.1 Utvärdering av arbetsprocessen ......................................................................... 30

6.4.2 Utvärdering av slutprodukten .............................................................................. 31

6.5 Fas 5: Konsekvenser för verksamheten ...................................................................... 32

7 Etiska överväganden ......................................................................................... 33

7.1 Pålitlighet och trovärdighet .......................................................................................... 33

8 Resultat .............................................................................................................. 35

8.1 Vad bör beaktas vid patientförflyttning ........................................................................ 35

8.2 Instruktionsvideo för att främjan hälsa hos personalen som jobbar inom hälsa och

välfärd 37

8.3 Hur man bygger upp en instruktionsvideo ................................................................... 38

9 Diskussion ......................................................................................................... 39

9.1 Metoddiskussion .......................................................................................................... 39

9.2 Resultatdiskussion....................................................................................................... 40

9.3 Diskussion om slutprodukten ...................................................................................... 41

9.4 Idéer till fortsatt forskning ............................................................................................ 43

10 Slutsatser ........................................................................................................ 43

Källor ......................................................................................................................... 44

Bilagor / Appendices ................................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.

7

1 INLEDNING

Detta examensarbete är ett beställningsarbete från Yrkeshögskolan Arcada och är ett sam-

arbetsprojekt med företaget Algol Trehab. Examensarbetet är ett praktiskt inriktat ut-

vecklingsarbete där instruktionsvideor över patientförflyttning utvecklats. Instruktionsvi-

deorna kommer vara i användning som studiematerial för Yrkeshögskolan Arcada samt

för företaget Algol Trehab. I examensarbetet ingår det grundinformation om ergonomi

och patientförflyttning, där även lagar och föreskrifter ingår. Vidare i arbetet behandlas

pedagogiken och skapandet av instruktionsvideo. I slutet av examensarbetet beskrivs re-

sultatet samt diskussion och reflektion över slutsatserna.

Examensarbetet grundar sig på ett tidigare utvecklat examensarbete. I det tidigare exa-

mensarbetet gjordes en skriftlig patientförflyttningsguide med hjälp av bilder som var i

användning för både lärare och elever. (Alenius & Ranta-Aho 2012)

Detta ämne valdes eftersom skador uppstår lätt på grund av otillräcklig kunskap vid pati-

entförflyttningar. Problem i stöd- och rörelseorgan drabbar ofta personalen som jobbar

inom hälsa och välfärd. Med rätt förflyttningsteknik och användning av hjälpmedel kan

dessa skador förebyggas och patientens säkerhet tryggas. (Kävlemark 2018) Att framhäva

ergonomin i patientförflyttning är viktigt eftersom i dokumentet Työ ja terveys suomessa

från år 2012 kom det fram skillnaden mellan yrkesutövare i hälsovårdsbranschen. Hem-

sjukvårdarna, närvårdarna och hjälpledare i sjukhus inom kommuner i social- och hälso-

vårdsbranschen insjuknar mest, detta är p.g.a. fysiskt tungt arbete. (Kauppinen et.al.

2012)

2 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING

Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur man skapar instruktionsvideo som

främjar hälsa och minskar på belastningsskador för personalen som jobbar inom hälsa

och välfärd.

Frågeställningarna i arbetet är:

8

1. Vad bör beaktas vid patientförflyttning?

2. Hur kan instruktionsvideorna främja hälsan för personalen inom hälsa och väl-

färd?

3. Hur bygger man upp en instruktionsvideo?

3 PRESENTATION AV BESTÄLLAREN

Algol Trehab är ett familjeföretag som grundades år 1894 av Albert Goldbeck-Löwe i

Helsingfors. Företaget importerade kemikalier och andra industriprodukter. Idag har Al-

gol Trehab blivit ett internationellt företag inom handel samt hälso- och sjukvård. (Malm-

berg 2019 a)

Algol Trehabs huvudkontor befinner sig i Esbo och importerar, säljer och marknadsför

hjälpmedel i hela Finland. Algol Trehab betjänar både för den offentliga sektorn och pri-

vatsektorn men även för privata personer. Företaget erbjuder ett brett utbud av hjälpmedel

till sina kunder och hjälper kunderna på ett professionellt sätt att hitta lämpliga hjälpme-

del. Företaget erbjuder tjänster såsom anpassning av hjälpmedel, planering och montering

av taklyft samt skolningar inom patientförflyttningar, ergonomi, lägesvård och förebyg-

gande av liggsår. De sköter även underhållningen av hjälpmedlen inom kommunala sek-

torn. Företagets nätbutik erbjuder hjälpmedel till sina kunder. Algol Trehabs mål är att

underlätta människor att bygga upp en smidigare vardag. (Malmberg 2019 a)

4 FOKUSERING OCH ARBETSLIVSRELEVANS

Instruktionsvideorna kommer kunna användas som studiematerial och med hjälp av det

kommer studenterna ha lätt tillgång till videorna för att utföra förflyttningsteknik på ett

ergonomiskt sätt. Studenterna kan redan från studietiden få en bra grund i förflyttnings-

teknik och hjälpmedel som de kan ta med sig i arbetslivet och lära andra arbetsgrupper

och kollegor. På många arbetsplatser är det fysioterapeuten som lär ut ergonomi och för-

flyttningsteknik och även ordnar skolningar så därför är det viktigt att studeranden redan

i skolan lär sig grunderna. En av dessa skolningar är t.ex. en kurs om ergonomi i patient-

förflyttning, där man får ett kort som bevis att man deltagit och blivit godkänd i kursen.

(Työterveyslaitos 2016)

9

Företaget Algol Trehab är projektets samarbetspartner, och instruktionsvideorna kommer

eventuellt även synas på deras hemsidor som är tillgänglig för deras kunder.

5 TEORETISK BAKGRUND

I den teoretiska bakgrunden beskrivs innebörden av patientförflyttning och pedagogik.

Som teoretisk referensram fungerar främst Larssons (2013) vuxendidaktik, 14 tankelinjer

i forskning om vuxnas lärande och Leino & Leino (1993) som behandlar pedagogikens

grunder. Den andra delen av referensramen behandlar patientförflyttning där vi använt

litteratur av främst Tamminen-Peters & Wickström (2014).

5.1 Patientförflyttning

Patientlyft och undervisning inom det har funnits länge inom vårdbranschen. I boken Pa-

tientförflyttning nämns det om nollyftspolitiken som innebär att man skulle undvika ma-

nuella lyft. Endast i hotfulla situationer eller undantagsfall kunde manuella lyft tillåtas.

Men senare ändrades anvisningar och manuella lyft fick användas. Dock fick man inte

utföra lyften så att man lyfter patientens hela vikt eller största delen av den utan bara en

del av den. I Norden har man uttryckt sig annorlunda i saken och nämner därför att lyft

skall undvikas. Istället för att lyfta patienten skall man hellre förflytta patienten genom

glidning eller rullning och använda lyftar för de patienter som inte klarar av att stå på sina

egna ben. Istället för att passivt lyfta patienten som man gjorde i den gamla lyfttekniken,

skall man med hjälp av förflyttningsteknik aktivera patienten och dra nytta av patientens

naturliga rörelsemönster. Vårdarna skall röra sig samtidigt som patienten rör sig och stå i

gångställning som skonar vårdpersonalens egen hälsa. (Tamminen-Peter & Wickström

2014 s. 58)

Utförandet av patientförflyttning kräver kunskap att känna igen sina egna styrkor och

svagheter men även bedöma klientens funktionsförmåga. Genom att bedöma patientens

funktionsförmåga kan man planera vilket eller vilka hjälpmedel underlättar patientför-

flyttningen. Patienten skall känna sig trygg i förflyttningen och det kriteriet uppfylls ge-

nom att utnyttja patientens resurser genom att aktivera och handleda patienten i förflytt-

ningen. Detta i sin tur bidrar till att patienten möjligtvis behöver mindre fysisk hjälp och

patienten upplever förflyttningen trygg och behaglig. Patientförflyttningen skall vara en

10

del av rehabiliteringsprocessen och därför utnyttjas. (Tamminen-Peter et al. 2007 s. 25 &

28)

I rörelseminnet lagras rörelsemönster som är medfödda och oftast sker omedvetet. Till

exempel vändning och uppresning från sittande till stående sker naturligt. Dessa grund-

rörelser är viktiga som grund för att sedan bygga vidare med mera krävande motoriska

rörelser. Som vårdare är det viktigt att känna till vilket naturligt rörelsemönster patienten

har för att kunna handleda patienten på bästa vis. Naturliga rörelsemönstren är individu-

ella. Det är lättast att handleda ett mönster som redan finns hos individen istället för att

lära ut ett mönster som är helt främmande för kroppen. (Tamminen-Peter & Wickström

2014 s.73)

I handboken patientförflyttning Tamminen-Peter et al. (2007 s.33) tar de upp olika sätt

man kan aktivera patientens resurser: patienten skall förstå och känna igen vad som görs

vid patientförflyttningen och patientens muskelstyrka skall aktiveras optimalt. För att

kunna bedöma patientens funktionsförmåga nämns det i handboken (2007) att man måste

ta reda på patientens rörlighetsbegränsningar. Det kan man göra med hjälp av t.ex. ett

funktionsförmågetest. Det är även viktigt att ta i beaktande patientens egna önskemål t.ex.

fråga hur patienten själv skulle utföra förflyttningen om patienten kunde göra det själv-

ständigt. För att säkerställa vilka resurser finns hos klienten kan man i början av situat-

ionen be patienten själv utföra en del av förflyttningen (Kävlemark 2018).

Förflyttningarna är beroende av klientens egna mål, och varje förflyttningssituation indi-

viduella. Claycomb (2015 s.14 & 16) skriver i en artikel om riktlinjer för fysioterapeuter

och personalen om säker patientförflyttning för personer med nedsatt funktionsförmåga.

I artikeln tas det fram att genom att instruera patienten i förflyttningstillfället maximerar

det möjligheten för patienten att delta i förflyttningssituationen där samarbetet mellan

patienten och personalen förbättras. I artikeln nämns det även att instruktionsvideor och

praktisk träning bidrar det till att bygga upp grundläggande färdigheter i patientförflytt-

ning hos personalen.

11

5.1.1 Handledningsmodeller för patientförflyttning

Tamminen-Peter et al. (2007 s. 38–39) tar i handboken Patientförflyttning fram tre olika

handledningssätt: visuell handledning, verbal handledning och manuell handledning. Vi-

suell handledning innebär att handledaren går igenom alla rörelsefaser och demonstrerar

rörelserna i lugn naturlig takt. Patienten upprepar rörelserna själv eller tillsammans med

handledaren. Vid verbal handledning är handledarens kommunikation och sättet att ut-

rycka sig avgörande. Handledaren skall utrycka sig med tydliga och förståeliga meningar

och under förflyttningen med korta och enkla uppmaningar. Handledaren kan innan för-

flyttningen påbörjas berätta kort om hur förflyttningen skall gå till och vägleda patienten

till startpositionen. Efter förflyttningen är det viktigt att handledaren ger konstruktiv och

motiverande kritik. Manuell handledning går ut på att handledaren hjälper patienten ma-

nuellt att utföra förflyttningen men tanken är att patienten skall utföra förflyttningen själv-

ständigt i mån av möjlighet. Det är viktigt att handledaren uppmärksammar patientens

utförande, i vissa rörelser eller positioner kan patienten behöva mera hjälp.

I boken Patientförflyttning framkommer Durewalls-metoder: Tio principer som tillämpas

enligt lyftsituation, miljö, patient och hjälpare:

1. Istället för att lyfta patienten dras, skjuts och glids hen längs ett underlag alltid när det är

möjligt. 2. Tekniska hjälpmedel rekommenderas för det egentliga lyftet. 3. Glidning underlättas genom att minska friktionen mellan personen som förflyttas och

underlaget med hjälp av hjälparens händer, dynor, glidmattor och ett annat halt material. 4. Pesonen som hjälps förflyttas bara lite åt gången 5. Vid hjälpsituationen försöker man undvika vridna och framåtböjda ställningar. 6. Hjälparen arbetar i gångställning med rak rygg och raka armar så nära som möjligt till

personen som hjälps. 7. Hjälpen ges med lugna och harmoniska rörelser och normala rörelsemönster. 8. Den kraft som behövs för förflyttning skapas genom att flytta vikten och hjälparen rör

sig med patienten medan hjälpen ges. Vid hjälpandet utnyttjas hävstångseffekten och

rörelseenergin. 9. Patienten berörs med stora, mjuka och glidande handgrepp. På så sätt undviks överdriven

kraftanvändning. Hjälpmedlen greppas också lätt. Kroppen är det huvudsakliga hjälpom-

rådet, inte armar eller benen. Huvudet, armhålorna, innerlåren eller genitalaområdet

borde inte beröras alls. 10. Vid hjälpsituationer försöker man uppnå växelverkan med patienten med hjälp av tydliga

kommandon och genom att hela tiden arbeta med avsikt vänt mot patienten.

(Tamminen-Peter & Wickström (2014 s. 61)

12

5.1.2 Ergonomi och god arbetsmiljö

I en kvalitativ intervjustudie som gjorts på ortopedkliniker runt om i Stockholm framkom

det att vårdpersonalen upplever patientförflyttningar fysiskt tunga. Personalbrist, trånga

utrymmen, brist på hjälpmedel och kontinuerlig skolning inom förflyttningsteknik gör

patientförflyttningarna utmanande. Otillräckligt stöd från ledningen och möjlighet till att

diskutera patientförflyttningarna gjorde arbetet tungt för vårdpersonalen. (Åkerman-Till-

legård et al. 2009)

Trånga utrymmen gör att det blir svårt att arbeta ergonomiskt. Det är arbetsgivarens plikt

att undersöka eventuella risker med arbetsmiljön och vidta åtgärder vid bristfälliga mil-

jöer. Som arbetstagare bör man meddela arbetsgivaren om man upptäcker riskzoner i ar-

betsmiljön. Innan du utför patientförflyttning bedöm eventuella risker i omgivningen,

vidta åtgärder vid behov. Anpassa arbetshöjden om möjligt. (Kälvemark 2018)

Vårdarbete medför ofta skiftesarbete och oregelbundna arbetstider. Återhämtningen efter

ett belastande arbetsskift är viktigt, därför behövs en god nattsömn för att man ska orka

med arbetet. I boken Patientförflyttning (Tamminen-Peter & Wickström 2014 s. 29) fram-

kommer principer för ergonomisk planering av arbetsskift och där betonas regelbunden-

heten: mellan skiften bör det vara minst 11 timmar ledighet och minst 48 timmars arbets-

perioder. Enhetliga perioder av ledighet ingår också i planeringen.

För att förebygga belastningsskador vid patientförflyttning är det viktigt med riskhante-

ring, riskbedömning och en plan hur patientförflyttningen skall ske på ett säkert sätt. Me-

toderna som används bör vara säkra, och vårdarna behöver tillräckligt kunskap om tekni-

ken vid patientförflyttning. Bra organisering, arbetstider, personalresurser och miljö på

arbetsplatsen främjar säkerheten vid patientförflyttning. Ändamålsenliga hjälpmedel som

används rätt minskar risk för belastningsskador. För att trygga säkerheten behöver hjälp-

medlen underhållas. Bekväma arbetskläder som tillåter rörelser är viktigt. (Tamminen-

Peter & Wickström 2014 s.22)

Patientens delaktighet och användningen av hjälpmedlen underlättar arbetet och minskar

risk för belastningsskada hos vårdaren (Fagerström 2013). Det är viktigt som vårdare att

13

analysera och planera omgivningens, klientens samt sina egna resurser innan förflytt-

ningen sker för att det skall bli så skonsamt och tryggt som möjligt för både vårdaren och

klienten. Efter att man inventerat vilka resurser som finns är det lättare att välja vilken

förflyttning som lämpar sig just i den ifrågavarande förflyttningssituationen. Bedöm om-

givningen och eventuella risker och ta till åtgärder vid behov. Samarbeta med klienten

och eventuella kolleger vid förflyttningssituationen. Kontrollera att utrymmet är tillräck-

ligt för både dig själv och patienten. Använd hjälpmedel som lämpar sig just i denna

situation och försäkra dig om att du behärskar hjälpmedlets användning. (Kävlemark

2018)

5.1.3 Belastningsskador

Studier visar på att personer som jobbar inom hälso- och sjukvården löper risk att drabbas

av belastningsskador på grund av påfrestande arbetssituation. Rygg-, nack-, och axel-

besvär är vanliga hos vårdpersonal. (Yao et al. 2018 & Soroush et al. 2018) Över femtio

procent av sjukskötare upplever ryggsmärta p.g.a belastande arbete. (Boughattas et al.

2018 & Shieh et al. 2016). I en annan studie utförd bland 687 kvinnliga sjukskötare i

Jemen visade resultaten att tre av tio sjukskötare var sjukskrivna inom ett år på grund av

ryggsmärta. Psykosociala faktorer påverkar negativt på sjukskötarnas hälsa såsom ore-

gelbundna arbetstider, arbetsmängden, stress, utbrändhet och trötthet. Att inte trivas med

yrket löper större risk för att drabbas av belastningsskada. (Ghilan et al. 2013)

Personalbrist leder till att arbetet blir både fysiskt och psykiskt mer krävande för vårdarna.

När arbetsskiftet blir mera hektiskt utförs inte förflyttningarna med rätt teknik och hjälp-

medelsanvändningen undviks för att spara på tiden. Ökning av symtom i stöd- och rörel-

seorganen, ökad sjukfrånvaro och ökning av antal olyckor på arbetsplatsen är negativa

effekter som personalnedskärning inom vårdyrket för med sig. (Tamminen-Peter &

Wickström 2014 s.28)

Arbete som vårdare är både fysiskt och psykiskt belastande. En alltför stor belastning är

skadligt för hälsan. De som jobbar inom vården utför patientförflyttningar och kan ibland

hamna i oväntade situationer, t.ex. ifall patienten plötsligt håller på att falla, tvingas vår-

darna att använda alla sina krafter för att undvika att patienten skadas. Detta kan bidra till

14

bestående belastningsskador i vävnader hos vårdarna. Vävnadsskador i rörelseorganen

kan också uppstå av en lindrig överbelastning som pågår länge. (Tamminen-Peter &

Wickström 2014 s.11)

Risk för ryggbesvär uppstår vid arbete som utförs i dålig position. Arbete som utförs i

statisk belastning samt i vridna och framåtböjda ställningar som upprepas ökar risken för

ryggsmärta. Vårdarna utsätts för dessa dåliga arbetsställningar eftersom patientrummens

inredning ofta inte är ergonomiskt anpassbara. (Tamminen-Peter & Wickström 2014 s.

14–15)

5.1.4 Vårdarens hälsa och kroppskännedom

Det är viktigt att vårdaren har en god kondition och kontroll över kroppsrörelserna ef-

tersom vårdarbetet klassas som medel tungt yrke. Vårdarbetet är mindre belastande om

muskelkonditionen, allmänkonditionen, och kondition i hjärta och lungorna är god. Med

hjälp av fysiskträning kan man förebygga och minska på belastningsskadorna i stöd- och

rörelseorganen. Fysisk aktivitet har också positiva effekter på sömnkvaliteten och vaken-

hetstillståndet. (Tamminen-Peter & Wickström 2014 s.53)

I en forskning av UKK institutet gjordes det en 3 års förebyggande undersökning att

minska på ryggproblem hos vårdpersonalen. I undersökningen deltog över 200 vårdarbe-

tare från Tammerforsstads sjukhus och hälsovårdstationer. Deltagarna hade ett fysiskt

tungt jobb och de hade haft tidvis eller upprepande smärtor i nedre ryggen. Deltagarna

delades in i 4 olika grupper där en grupp fungerade som kontrollgrupp och de tre andra

grupper som undersökningsgrupper. Undersökningsgrupperna utförde endera muskelträ-

ning två gånger i veckan, eller deltog i ett 10 gångers besök för att få råd angående rygg-

besvären eller så en kombination av dessa två. Vid 6 månader och 12 månader efter att

undersökningen börjat undersöktes deltagarnas smärtnivå av nedre delen av ryggen samt

hur det stör i arbetet och rädslan för ryggbesvär vid arbetet och på fritiden. De sjukfrån-

varodagar som arbetarna hade varit borta från jobbet och dess kostnader räknades ihop.

Undersökningen visade sig att ryggbesvärens smärtnivå hade märkbart minskat endast i

kombinationsgruppen. Men rädsla för att uppleva smärta i arbetet hade minskat både i

kombination- och muskelträningsgruppen och rädsla av smärta vid fysisk aktivitet hade

15

minskat endast för muskelträningsgruppen. Enbart råd för ryggbesvär hade ingen påver-

kan. Den totalkostnaden som hörde till ryggbesvären hade under 12 månader minskat

märkbart i kombinationsgruppen jämför med kontrollgruppen. (Suni 2018)

Vid patientförflyttning är det viktigt att du själv har koll på din kroppskännedom för att

utföra en trygg och säker patientförflyttning. En bra kroppskännedom vid patientförflytt-

ning resulterar i att den som utför patientförflyttningen kan observera och handleda pati-

enten och dess rörelser. (Tamminen-Peter et al. 2007 s. 28)

Använd dig av dina egna resurser och beakta begränsningar som finns vid patientförflytt-

ning. Använd grepp som ger stimulering och stöd till patienten. Variera arbetsställning

och arbeta alltid nära kroppen. Stå i gångstående d.v.s. ett stabilt stående var fötterna är

isär med ena foten framför den andra. Använd benmusklerna och kroppstyngden genom

att utföra tyngdöverföring i förflyttningens riktning. Ryggen bör hållas i upprätthållning.

Undvik framåtböjda och vridna ställningar. Variera arbetsställningar och ta pauser så att

kroppen får återhämtning. (Kävlemark 2018)

5.1.5 Förflyttningshjälpmedel

I Japan har det gjorts en studie var studerande skulle utföra tre patient förflyttningar varav

en med glidbräde, en med vårdbälte och en förflyttning utan hjälpmedel. Under förflytt-

ningarna användes infraröda kameror som skapade 3D bilder och fyra plattor som mätte

kraften i förflyttningen. Femton stycken markörer fästades på studerandes kropp för att

se vilka leder som användes och belastades mest. Att flytta patient från liggande till stå-

ende resulterade som mest belastande. De roterande rörelserna belastade mest i ländryg-

gen. Förflyttning var man är nära patienten minskade på ländryggens belastning. Förflytt-

ning var glidbräde användes belastade ländryggen minst och förflyttning utan hjälpmedel

var mest belastande. (Katsuhira 2010)

Patientens rörelseförmåga bestämmer behovet av hjälpmedel. Förflyttningshjälpmedel

såsom personlyftar och vårdbälten stöder patienten vid förflyttningen och underlättar

samtidigt arbetet för vårdaren. Glidbräde, glidlakan och glidmatta minskar friktionen och

underlättar förflyttningen. (Tamminen & Wickström 2014 s.39)

16

De hjälpmedlen vi använder i instruktionsvideorna är Gripro, Handysheet glidlakan och

lyften Viking M. Vi tog kontakt med Algol Trehabs kundservicechef Gunnar Malmberg

via mejl och frågade honom om mera information angående produkterna vi instruerar i

videorna. Malmberg (2019 b) svarade såhär:

Dessa hjälpmedel har ingen undersökt fakta i sina användningsmanualer. Jag pratade med Valviras

representant Tuomo Aarnikka om ett sådant fall och han svarade såhär: “Användaren har rätt att

själv använda produkten hur den vill”.

Detta betyder att vi inte helt kan bestämma hur produkterna används hos brukaren när den väl är

köpt från oss. Dessa är inte livshotande produkter som man behöver läkarremiss för. Det utgör ett

problem för oss för vi bör lära ut användningen åt lokala skolare som sedan ska föra kunskapen

vidare till klienter. Vi är ofta med hos klienten p.g.a. olika saker som inverkar på anskaffningspro-

cessen men brukarna kan köpa och använda grejerna som de vill, vilket betyder att inte använd-

ningen alltid sedan är såsom vi vill.

Vi har därför tagit informationen angående produkterna från bruksanvisningarna.

Gripo som även kallas Hepro (se fig. 1) är ett lätt anpassat hjälpmedel som erbjuder stöd

för att stiga upp och röra sig i hemmet. Gripo är avsedd för personer som behöver stöd

och hjälp i att utföra vardagliga rörelser. Gripo skall användas inomhus i privata hem eller

på institutioner. Gripostången kan fyllas ut med extrautrustning. (Hepro 2017 s. 2)

17

Figur 1. Gipro är ett hjälpmedel som är avsedd för personer som behöver stöd och hjälp

i att utföra vardagliga rörelser (Hepro 2017 s.2).

I en av instruktionsvideorna utför vi en förflyttning från liggande i säng till sittande po-

sition med benen ner i marken och sedan från sittande position till ståendes. Vi använder

oss då av triangelhandtag (se fig. 2) och sidostöd med hängande handtag (se fig. 3) som

extrautrustning. (Hepro 2017 s. 3-4)

Figur 2. Triangelhandtag (Hepro 2017 s.3).

18

Figur 3. Sidostöd med hängande handtag (Hepro 2017 s.4).

Handy sheet eller handy glidlakanet är till för att underlätta förflyttningar. Det finns två

varianter glidlakan, Handy Glidlakan Lång och Handy Glidlakan Kort (se fig.4). Vi an-

vände oss av det långa glidlakanet i instruktionsvideorna. Det långa glidlakanet underlät-

tar applicering av lyftselar för patienter som lider av mycket smärta, kontrakturer eller

väger mycket. Glidlakanet är gjord av ett material som minskar friktionen mellan brukare

och underlag, vilket också hjälper vårdpersonalen genom att det minskar på arbetsbelast-

ningen. Det korta glidlakanet används för att underlätta appliceringen av lyftselar i stol

eller rullstol. Dessa glidlakan kan även användas i andra förflyttningssituationer. (Liko

2008)

19

Figur 4. Handy Glidlakan Lång och Handy Glidlakan Kort. Handy glidlakanen är till för

att underlätta förflyttningar. (Liko 2008).

VikingM mobillyft (se fig. 5) är ett hjälpmedel som är till för förflyttningar av vuxna och

barn. VikingM kan användas i flera olika lyftsituationer t.ex. lyft till och från rullstol,

säng, toalett och golv. I instruktionsvideorna gjorde vi en förflyttning från säng till rull-

stol. VikingM lyften går att justera med hjälp av kontrollbox och handkontrollen. (Liko

2016)

20

Figur 5. VikingM mobillyft är ett hjälpmedel som är till för personförflyttningar som kan

användas i olika förflyttningssituationer t.ex. från säng till rullstol (Liko 2016).

5.2 Lagar och föreskrifter

Det finns olika lagar och föreskrifter om patientförflyttning och ergonomi. Dessa lagar är

några vi har plockat ut som är valda med tanke på innehållet av vårt examensarbete. Se

exempel i Finlex (5 kap. 24 §, 25 §, 42 §):

5 kap. 24 § Ergonomi, arbetsställningar och arbetsrörelser

Konstruktionerna på de platser där arbetet utförs och de arbetsredskap som används skall väl-

jas, dimensioneras och placeras på ett ergonomiskt ändamålsenligt sätt med beaktande av ar-

betets art och arbetstagarens förutsättningar. De skall i mån av möjlighet kunna ställas in och

ordnas så samt ha sådana användningsegenskaper att arbetet kan utföras utan att det orsakar

skadlig eller farlig belastning för arbetstagarens hälsa. Dessutom skall det ses till att

1) arbetstagaren har tillräckligt med utrymme att utföra arbetet och möjlighet att byta arbets-

ställning,

2) arbetet vid behov underlättas med hjälpmedel,

3) lyft och förflyttningar som måste utföras manuellt och som är skadliga för hälsan görs så

säkra som möjligt, om de inte kan undvikas eller underlättas med hjälpmedel, och att

4) sådana olägenheter som medför upprepad påfrestning för arbetstagaren undviks eller, om

det inte är möjligt, är så små som möjligt.

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om säkerhetskraven på

arbetsförhållandena på arbetsplatsen samt på de maskiner, andra arbetsredskap, hjälpmedel och

andra anordningar som används i arbetet samt om säkert utförande av manuella lyft.

5 kap. 25 § Undvikande och minskande av belastning i arbetet

Om det konstateras att en arbetstagare i sitt arbete belastas på ett sätt som äventyrar hälsan,

skall arbetsgivaren efter att ha fått information om saken med till buds stående medel vidta

åtgärder för att reda ut belastningsfaktorerna och för att undvika eller minska risken.

5 kap. 42 § Personlyft med lyftanordningar

21

Lyft och förflyttningar av arbetstagare med hjälp av lyftanordningar (personlyft) skall ordnas

så att de inte medför några olägenheter eller risker för säkerheten eller hälsan hos dem som

skall lyftas, dem som deltar i lyftet eller andra arbetstagare.

Genom förordning av statsrådet kan närmare bestämmelser utfärdas om personlyft.

5.3 Pedagogik

Pedagogikens syfte är att hjälpa individen att anpassa sig till samfundet. En individs form

av påverkan i en bestämd riktning kan definieras som pedagogik. Denna påverkan och

samhällets övergripliga mål behöver stämma överens med varandra. I takt med samhällets

utveckling har pedagogikens betydelse blivit mer central. Detta syns i den allmänna yr-

kesutbildningen som blivit bredare och mer mångsidig, och i kulturutbudet som breddats.

(Leino & Leino 1993 s.7)

För varje enskilt inlärningsmoment har undervisningen ett pedagogisk uppsatt mål. Inlär-

ningen är resultatet av pedagogisk påverkan. Användningen av undervisningsmaterial

stöder pedagogiska påverkan. Inlärning och pedagogik fungerar inte alltid som synony-

mer. Inlärningen kan ske utan pedagogisk påverkan, men all påverkan förutsätter inlär-

ning. Inlärningen är endast en del av den pedagogiska processen enligt den pedagogiska

vetenskapliga processen. Psykologisk forskningen om den mänskliga inlärningsproces-

sen kan användas inom pedagogiken. (Leino & Leino 1993 s.18)

5.3.1 Didaktik

Enligt Leino & Leino (1993 s.62) definieras didaktiken på följande sätt: “Didaktiken är

det delområde av pedagogiken som undersöker undervisningens mål, metoder, innehåll

och utvärdering samt relationerna mellan dessa.” Det är viktigt att granska inlärningspro-

cessen och beakta dess enskilda komponenter inom didaktiken.

Enligt Larsson (2013 s.101) beskrivs vägen från novis till expert. Kunnandet utvecklas

på något vis i varje sammanhang. En vuxen individs skicklighet inom politiken, försälj-

ning eller undervisning kan ha fått sin början redan från munhugget i dagis och skolåldern

som sedan utvecklats till skicklighet i att argumentera.

22

Danske forskaren Bente Elkjaers syn på lärande utgår från tre metaforerna. Det första är

tillägnande. Kunskapstillägnande med det menas att man annekterar kunskap som om det

var ting. Det måste finnas en färdig form för att kunskap skall samlas. Deltagande är den

andra metafor och handlar om att lära kommer från bestämda situationer var man handlar

ihop med varandra. Man lär sig helheter genom att sammanflätas med varandra. Den

tredje metafor är undersökning en nyckelterm i pragmatiska filosofins syn på kunskap.

Utan att tänka efter följer människor i allmänhet ett vanemönster så länge det fungerar

väl. När denna vana inte längre fungerar tillämpas undersökningen. Förstås som möjliga

lösningar på funderingar eller reflektioner. Undersökning som lärande kan användas av

enskild individ och verksamhet. (Larsson 2013 s. 117–118)

5.3.2 Nätbaserad inlärning

Lärandet är individuellt, vissa lär sig bäst genom att lyssna, andra genom att läsa eller

titta. Dagens välutvecklade teknologi gör undervisningen mera flexibel. Nätbaserad

undervisning gör lärandet mera individuellt anpassat eftersom materialet finns tillgängligt

och man kan inom givna tidsramar studera i egen takt och var som helst. En väl planerad

inlärningsmiljö och valet av media har stor inverkar på motivationen vid lärandet och

resultatet. Beroende på vilken nätbaserad inlärningsmiljö, vilket material och vilka me-

dier man väljer påverkas inlärningen. Inlärningsmiljön och motivationen vid nätbaserad

undervisning kan främjas om man redan vid skapandet av nätbaserad undervisning beak-

tar inlärningsmiljöns uppbyggnad och att den blir tydlig och enkel för användarna.

(Löfström et al. 2010 s.26)

Nätbaserad undervisning har ökat markant under de senaste åren. För att nätbaserad in-

lärning skall bli effektiv som möjligt krävs god digital kompetens av både lärare och stu-

derande. (Lindblom et al. 2011)

Krumsvik (2011) framhåller vikten av att lärarna följer med den digitala utvecklingen

samt kan hantera komplexiteten som finns i samband med pedagogisk digital kompetens

på ett relevant sätt. Lärarna behöver tid för att utveckla digital kompetens för att kunna

undervisa i ett nätbaserat samhälle.

23

5.4 Instruktionsvideo

Instruktionsvideo är ett bra verktyg för att lära ut en praktisk handling. Syftet med en

instruktionsvideo är att lära ut något man gör på ett korrekt sätt. Innehållet i en instrukt-

ionsvideo är praktiska handlingar där man utför det man vill lära ut. Man kan ytterligare

verbalt instruera eller tillägga bilder och text för att tydligare få fram videons syfte. Det

är skäl att tänka på hur instruktionsvideor används i praktiken om det kommer att ha bra

effekt på inlärningen. Instruktionsvideorna bör vara lättillgängliga, användaren borde ha

tillgång till videon i situationen då den behövs. På grund av tidsbrist är det inte möjligt

att se instruktionsvideon i alla situationer, därför är det viktigt att man också sett videon

i förväg innan situationen uppstår. (Digernes & Rødevand 2015 s. 3)

5.4.1 Instruktionsvideo som inlärningsmetod

En studie av Preston et al. (2012) resulterar i att fysioterapeutstudenter som hade tillgång

till filmmaterial för att lära sig praktiskt utförande fick bättre kliniskt resultat vid exam-

inationen jämfört med de som endast fick traditionell undervisning.

I en annan studie gjort i Korea har man undersökt effekten av användningen av online

videor som inlärning av kliniska färdigheter inom tredje och fjärde årets medicinsk stu-

derande. Denna studie resulterar i positiva effekten av videor som inlärningsmetod av

kliniska färdigheter. Det framkom också i artikeln, för att främja interaktionen bör åt-

komst till videor vara lätt tillgängliga. Användning av mobil enhet rekommenderas för att

effektivera användningen av dessa resurser. Resultaten visar även att det finns behov av

ytterligare forskning i området. (Jang & Kim 2014)

Sole et al. (2013) har gjort en studie på användningen av dvd videor hos andra årets fysi-

oterapistuderande för att lära muskulära kliniska färdigheter, samt hur lärarna och ele-

verna uppfatttar användningen och effekten av videorna som inlärningsmetod. Studien

resulterar i att instruktionsvideo fungerar bra som tillägg till undervisningen. Samt att

videorna upplevs som gynnsamt hjälpmedel av studerande. I studien framkommer dock

att lärarna inte upplevde ökad kliniska resultat hos elever trots användningen av instrukt-

ionsvideor.

24

I en uppsats skriven av Lindgren (2016 s.4–5) beskrivs det hur det i en artikel tar upp

hurdan påverkan videoklipp har på elever. Han beskriver att videoklipp kan aktivera flera

delar i hjärnan eftersom ljud och bild samverkar i att skapa uppmärksamhet, intresse och

koncentration hos eleverna. När lärare använder sig av videoklipp som inlärningsmetod,

bidrar det till att eleverna får flera sätt att lära sig saker på, vilket bidrar till god inlärning.

I uppsatsen: ”Instruktionsvideo som undervisningsform: En analys av dess pedagogiska

betydelse i gymnasieämnet Medieproduktion” skriven av Lindgren (2012) är syftet att

analysera instruktionsvideon som undervisningsform i ämnet medieproduktion. Vidare

var meningen med studien även att undersöka ifall det skedde en inlärning utanför skolan

via interaktiva läromedel, och ifall det togs i beaktande av skolans lärare. Frågeställning-

arna i arbetet var ifall interaktiva läromedel kan fungera som ersättare till dagens under-

visning och i så fall på vilket sätt? Annan fråga var ifall lärarens roll i klassrummet på-

verkades vid användning av instruktionsvideo? I studien gjordes fyra fokussamtal, med

11 stycken elever och en lärarintervju. Resultatet visade sig att studien hade ett tydligt

samband mellan användning av interaktiva läromedel och effektiv inlärning. Sambandet

var situationsbundet och undervisningsformen kan medföra didaktiska svårigheter. Några

exempel var ifall humor skulle användas i undervisningsformen eller inte samt om hur en

instruktionsvideo tekniskt borde framställas. Slutligen kom det fram om behov av fortsatt

forskning.

5.4.2 Förberedelser inför filmning av instruktionsvideo

Före filmningen påbörjas är det viktigt att vara väl förberedd med planering och film-

ningen. Börja med att göra upp en skiss av instruktionsfilmens handling, skissen skall

innehålla: tema och mål, praktisk utförande, verbalinstruktion och medverkare. (Digernes

& Rødevand 2015 s. 11)

En bra instruktionsvideo är designad så att den lämpar sig för målgruppen som kollar

videon. Ifall att budskapet i videon produceras på allt för hög nivå blir videon bara för-

virrande och det blir svårt för tittaren att få någon uppfattning om videon samt att inta

videons budskap. (Owens & Millersons 2012 s. 207)

25

Vid skissningen bör du klargöra vilka saker som ingår i videon. Vad som är instruktions-

videons huvudsyfte, vad vill du förmedla till den som ser videon. Till vem videon är rik-

tad. Hur kommer videon att visas när den är klar, kommer den att finnas tillgänglig online

så att man t.ex. enkelt kan se den när som helst via mobil telefon eller visas den endast

för större grupper. (Owens & Millerson 2012 s. 9)

När du skissar är det även viktigt att tänka på filmens längd. Längden på instruktionsvi-

deor rekommenderas vara mellan 2 till 7 minuter. Beakta målgruppen och syftet med

instruktionsvideorna redan vid skissningen. Uppgör en tydlig struktur över instruktions-

videorna, detta med hjälp av en introduktion, huvuddel och avslutning. (Digernes &

Rødevand 2015 s. 13)

Annat som är viktigt att förbereda vid skapandet av instruktionsvideo är utrustningen.

Ifall kvaliteten i videon skall vara bra bör det filmas med en videokamera eller systemka-

mera. Filmningen fungerar också med mobiltelefon eller surfplatta men eventuellt då i

sämre kvalitet. (Digernes & Rødevand 2015 s. 15)

5.4.3 Skapandet av instruktionsvideor

När skissningen är klar är det dags att planera filmningen. Före filmningen påbörjas är

det viktigt att se till ifall det finns tillräckligt med minne på minneskortet så det inte tar

slut mitt i filmandet. Medverkarna i instruktionsvideon skall klä sig i neutral färg och inte

bära smycken eller nagellack som kan distrahera tittarna. (Digernes & Rødevand 2015 s.

20)

Platsen där filmningen skall utföras skall väljas noggrant. Tänk på att rummet skall vara

tillräckligt ljust och att inspelningen skall utföras i dagsljus eftersom dagsljuset ger en

naturlig bild. Vid filmningen om dagsljuset och konstljuset samtidigt belyser scenen kan

det uppstå färgfel i videon då bör ett av ljusen korrigeras så att de får samma färgtempe-

ratur. Bakgrunden i instruktionsvideorna skall vara neutral och i ordning, inga onödiga

saker skall vara i bakgrunder för att kunna distrahera tittarna. Tänk även på att eliminera

26

bakgrundsljud som kan vara störande i instruktionsvideorna. (Jacobsen 2010 s. 88 & Di-

gernes & Rødevand 2015 s. 21)

Vid själva filmandet av instruktionsvideorna är det bra att tänka på kamerans riktning,

filma gärna med kameran och ljuset i samma i riktning och tänk på i vilken vinkel kame-

ran skall vara vid inspelningen. Använd gärna stativ för att hålla kameran stabil under

filmningen. (Digernes & Rødevand 2015 s. 23)

Det är viktigt att ha tillräckligt med bilder från handlingen, både av helheten och närbilder

av samma handling. En viktig detalj vid filmandet av instruktionsvideo är att kameran bör

startas i god tid innan handlingen utförs och inte stoppas innan handlingen är helt slutförd.

(Jacobsen 2010 s. 34)

Vid videoredigering sätts bilder samt eventuell text och ljud ihop till sammanhängande

berättelse. Ersätt gärna en zoom med ett klipp från totalbild till närbild och tvärtom. Bra

klipputrustning ger möjlighet till ersättningsklipp med bilder som inte passar i längden.

Välj vilket videoredigeringsprogram som skall användas. Några exempel på gratis och

lätta redigeringsprogram är Movie Maker för PC och iMovie. (Jacobsen 2010 s. 56)

6 METODIK OCH ARBETSPROCESS

Examensarbetet är ett praktiskt inriktat utvecklingsarbete där boken “Metodik för ut-

vecklingsarbete och utvärdering” skriven av Carlström & Carlström Hagman, använts

som grund för arbetet. I boken framkommer råd om att beskriva metoden i arbetet så

tydligt att någon annan kan använda den, samt att diskutera eventuella svagheter i metod-

valet. (Carlström & Carlström-Hagman 2012 s. 421)

Ett utvecklingsarbete betyder att utveckla något t.ex. en ny produkt. Examensarbetet

handlar om utveckling av specifik produkt. Modellen för arbetsprocessen i arbetet delas

upp i fem olika faser. Faserna består av utvecklingsområde, planering, fältarbete, utvär-

dering och konsekvenser för verksamheten. (Carlström & Carlström-Hagman 2012 s.

103)

27

6.1 Fas 1: Utvecklingsområde

Den första fasen i metodbeskrivningen innefattar examensarbetets utvecklingsområde. I

utvecklingsområdet beskrivs val av området där syftet med utvecklingsarbetet ingår. Vi-

dare skall problemanalysen och problemformuleringen i examensarbetet klargöras där

frågeställningar/mål skall ingå. (Carlsröm & Calström Hagman 2012 s. 104)

Examensarbetet är ett samarbete med Yrkeshögskolan Arcada och företaget Algol Trehab

där slutprodukten är instruktionsvideor inom patientförflyttningsteknik. Syftet med in-

struktionsvideorna är att främja hälsan och minska på belastningsskador för personalen

som jobbar inom hälsa och välfärd. Instruktionsvideorna kommer vara i användning för

Algol Trehab och deras kunder men även för studerande i Yrkeshögskolan Arcada. Frå-

geställningarna i detta examensarbete är: 1. Vad bör beaktas vid patientförflyttning? 2.

Hur kan instruktionsvideorna främja hälsa för personal inom hälsa och välfärd? 3. Hur

bygger man upp en instruktionsvideo?

Personalen inom vården har både ett fysiskt och psykiskt belastande arbete. Risk för rygg-

besvär kan uppstå vid arbete som utförs i dålig position (Tamminen-Peter et al. 2007 s.

11, 14-15). Därför skulle det vara viktigt att studeranden redan från studietiden får en bra

grund i att utföra patientförflyttning på ett ergonomiskt sätt, även att Algol Trehab skulle

ha instruktionsvideor gällande förflyttningsteknik på sin hemsida som skulle vara till-

gängliga för sjukhus som använder företagets hjälpmedel.

6.2 Fas 2: Planering

Den andra fasen är planeringen av examensarbetet. I denna fas planeras den nya verk-

samheten. Det väljs vilka utvärderingsstrategier och insamlingsmetoder som kommer att

användas. Det klargörs undersökningsgrupper och vilka metoder som svarar för bearbet-

ningen. En arbets- och tidsplan görs upp. (Carlström & Carlström Hagman 2012 s. 104)

Carlström & Carlström Hagman (2012 s.112) checklista har använts som stöd vid plane-

ringen av arbetet. När planeringen av examensarbetet påbörjades klargjordes först att

28

verksamheten vi vill utveckla är instruktionsvideor över patientförflyttning. Examensar-

betet påbörjades sista veckan i oktober 2018. Efter en veckas planerande presenterades

idéfasen.

Ett hinder som kunde bromsa upp arbetet var att få kontakt med personer som arbetet

berör. Vi behövde hjälp med filmandet och även fast vi under hösten hade meddelat exa-

minatorn för mediestudenterna vid Yrkeshögskolan Arcada bestämde vi att ta tag i saken

först efter julen. Vi hörde därmed av oss igen i januari 2019 och det blev stressigt och

knappt om tid att få tag i mediestudenter som kunde hjälpa oss. Men som tur var fick vi

till slut hjälp av två stycken mediestudenter. Detta kunde vi skött bättre genom att vara

ute i god tid.

Vi hade ett uppehåll med arbetet hela december på grund av praktik, eftersom vi befann

oss på olika orter. Vi hade planerat att återuppta skrivandet i januari 2019. Planen var

att skriva effektivt och långa dagar eftersom vi båda befinner oss i Helsingfors under

januari månad. Vi hade även planerat att instruktionsvideorna skulle vara färdigt filmade

i januari 2019. Planerna lyckades bra och redan andra veckan i januari presenterade vi

planfasen. Vi hade planerat att efter vi hade presenterat planfasen och blivit godkända,

kunde vi påbörja skapandet av instruktionsvideorna. Före planfasen presenterades hade

vi hunnit hålla möte med Algol Trehab och kommit överens om tidpunkten när vi skulle

filma. Filmningen gjordes 18.1.2019 och fortsattes 21.1.2019. Vi kunde därmed som pla-

nerat fortsätta skriva klart på examensarbetet och presentera i april 2019.

För att få arbetsfördelningen jämn planeras att skriva tillsammans så långt som möjligt.

Ifall skrivandet sker på olika håll så skall Exceltabell var timmar och vad som utförts

under de timmarna fyllas i så att fördelningen över examensarbete kommer att hållas jämn

och samtidigt syns det i efterhand vad arbetet tidsmässigt har krävt av båda skribenterna.

Under januari månaden skrevs arbetet tillsammans i Helsingfors men efter det har vi job-

bat på olika håll. Därför har Exceltabellen varit i användning och det har hjälpt att hålla

koll på fördelningen i arbetet.

29

6.3 Fas 3: Fältarbete

I den tredje fasen, fältarbete förverkligas det vi planerat i den föregående nämnda fasen.

Informationssökningen ingår i fältarbetsfasen och eventuella möten hålls. Fasen kan in-

nehålla slutdatum för delmoment i arbetet och man kan se ifall man håller arbetets tid-

punkt. (Carlström & Carlström Hagman 2012 s. 113-114)

Vi gjorde informationssökning i databaserna PubMed, SPORTDiscus, Google Scholar,

EBSCOhost. Vi har använde även oss av relevanta böcker från biblioteken i Helsingfors

och Bergen. Gällande användningen av specifika hjälpmedel i videon fick vi information

från Algol Trehabs personal om hjälpmedlen och dess rätta användning.

Vi höll möte med Algol Trehab i början av januari 2019 där det bestämdes vilka förflytt-

ningar som skall filmas, datum när filmningen utförs, var vi skall filma och vem som skall

filma. Vi kom tillsammans överens om att vi försöker kontakta mediestudenter för att få

hjälp med filmningen. Ett annat alternativ var att Algol Trehabs mediegrupp filmar. Vi

hade ett möte tillsammans med Mediestudenternas examinator och kom överens om att

vi skulle informera mediestudenter om projektet genom att gästa deras lektion. Två av

mediestudenterna meddelar intresse till oss och vi håller planeringsmöte inför filmningen.

Fredag 18.01.2019 utförs filmningen av videorna i Algol Trehabs utrymmen. Introdukt-

ionen till videorna filmas måndag 21.01.2019 i Yrkeshögskolan Arcadas utrymme. Vide-

orna redigeras av mediestudenterna. Vi hamnar spela om en mening vid introduktionen

eftersom vi nämner Heprostången när det heter Gripostången.

Tillsammans med mediestudenterna lägger vi till text som ytterligare instruktion till in-

struktionsvideorna. Mediestudenterna redigerar instruktionsvideorna klart. Instruktions-

videorna blev klara och godkända och publiceras på Yrkeshögskolan Arcadas Youtube

profil.

Vi presenterar examensarbete 15–17.4.2019.

30

6.4 Fas 4: Utvärdering

I denna fas utvärderas det man har skapat. Resultaten och slutsatser analyseras. Fasen

innehåller utvärdering av arbetets sammanfattning, bearbetning och redovisning samt ut-

värdering och en kritisk granskning av diskussionsdelen och slutsatser i arbetet. (Carl-

ström & Carlström Hagman 2006 s. 114-115)

För att göra verksamheten tydlig fungerar utvärderingen som ett hjälpmedel. Riktlinjer

för utvecklingsarbetet utgörs av utvärderingen, också andra omständigheter inverkar på

framtida verksamheten. (Carlström, Carlström-Hagman 2012 s 68)

6.4.1 Utvärdering av arbetsprocessen

I ett tidigare examensarbete vid Yrkeshögskolan Arcada gjordes år 2012 en handbok över

patientförflyttningar. Meningen var redan då att skapa instruktionsvideor över patientför-

flyttningar men p.g.a. tidsbrist blev det inte av. Detta examensarbete är därför ett fortsatt

projekt från Yrkeshögskolan Arcada som görs i samarbete med Algol trehab. Trots det

har vi haft rätt så fria händer från Arcadas sida över vilka förflyttningar vi skall filma och

hur vi skall skapa instruktionsvideorna.

Vi hade ett möte med företaget Algol Trehab där vi kom överens om vilka patientförflytt-

ningar vi skulle filma, när vi skulle filma, var vi skulle filma och vem som skulle filma

instruktionsvideorna. Vi funderade på olika alternativ över hur vi skulle skapa videorna

och ifall det fanns möjlighet att vi själva skulle göra instruktionsvideorna. Rätt så snabbt

kom vi fram till att det skulle bli för mycket jobb för oss att filma och redigera instrukt-

ionsvideorna. Dessutom hade vi inte den utrustningen eller kunskapen som behövs för att

göra videor av bra kvalité. Vi beslöt oss därför att fråga hjälp av mediestudenterna vid

Yrkeshögskolan Arcada och det var två stycken som var intresserade.

Innan vi filmade instruktionsvideorna hade vi kommit en bra bit på vägen med examens-

arbetet. Vi hade gått igenom allmänt om ergonomi vi patientförflyttning och om pedago-

giken i skapandet av instruktionsvideorna. Så vi hade en bra grund i skapandet av in-

struktionsvideorna och hur vi skulle tänka på vår egen ergonomi vid utförandet av pati-

entförflyttningarna. Instruktionsvideorna är därmed byggd på vetenskapliga källor och

31

professionell hjälp av personalen från Algol Trehab som är skolade i användning av hjälp-

medel och patientförflyttning.

Vi filmade videorna vid Algol Trehabs utrymmen. Två från personalen vid Algol Trehab

hjälpte oss att utföra patientförflyttningarna rätt och använda hjälpmedlen på ett korrekt

sätt. Under en arbetsdag fick vi filmat de patientförflyttningar vi hade planerat. Presen-

tationen av oss själva filmade vi separat en annan dag p.g.a. tidsbrist.

Mediestudenterna klippte senare ihop videorna och skickade iväg dem till Algol Trehab

för att säkerställa att de var nöjda med instruktionsvideorna. Algol Trehab var annars

nöjda med hur videorna blev utsett från ett problem. I presentationen av instruktionsvide-

orna nämnde vi inte tillverkarna av Handyglidlakanet och Viking personlyft som är Liko.

Därför gjorde vi en ny inspelning där vi nämner tillvärkarna Liko.

Vi hade planerat att tillägga text eller ljud som vidare instruktion i instruktionsvideorna

men eftersom Algol Trehab inte ville ha ytterligare instruktion av röst eller text förblev

instruktionsvideorna utan ljud och text.

6.4.2 Utvärdering av slutprodukten

Eftersom vi inte hade några krav från Arcadas sida över vilka patientförflyttningar som

skulle filmas så kom vi tillsammans överens med Algol Trehab över vilka patientförflytt-

ningar som skulle skapas i form av instruktionsvideor. Som slutprodukt skapades två

stycken instruktionsvideor. I den första videon visar vi hur man förflyttar en patient från

säng till rullstol med hjälp av Liko Handyglidlakan och Liko Viking patientlyft. Instrukt-

ionsvideon börjar med att vi visar hur man skall vika Handylakanet för att använda den

optimalt i förflyttningssituationen. Sedan visar vi steg för steg hur man för Handylakanet

under patienten som är liggande i sängen. När vi sedan fått Handyglidlakanet under pati-

enten, instruerar vi hur vi smidigt får Viking patientlyft västen under patienten. Efter det

sätter vi fast västen i lyften och hissar upp patienten och styr den till rullstolen. När vi

sänker ner patienten i rullstolen instruerar vi i vilken position rullstolen skall vara i och

styr sedan patienten ner sittande i rullstolen. I den sista delen visar vi hur man lätt tar bort

lyftvästen från rullstolen när patienten sitter på den.

32

I den andra videon visar vi hur man monterar upp Gripo stången och hur man använder

stången vid uppstigning ur sängen. Instruktionsvideon börjar med att visa i närbild hur

man monterar upp Gripostången steg för steg. Efter att stången är färdig monterad och

triangelhandtagen är upp, visar vi hur man hjälp av Gripostången stiger upp ur sängen

från liggandes till sittandes och sedan stiger upp och går iväg med rullatorn som är bred-

vid sängen.

Videon gällande uppstigning från liggande till stående med hjälp av Gripostången är kring

2 minuter lång. Videon med patientförflyttningen från säng till rullstol innehåller flera

moment och är kring 4 minuter lång. Videorna hittas på Arcadas youtube och finns till-

gängliga för Algol Trehabs kunder. Enligt Algol Trehabs önskan innehåller instruktions-

videorna varken text eller ljud. Detta för att de tycker att det väsentliga i videorna kommer

tydligt fram i bild och önskar att instruera med egen röst när de presenterar instruktions-

videorna åt sina kunder. Vi kontaktar Joachim Ring, lektor i fysioterapi vid Yrkeshögs-

kolan Arcada gällande tillägning av text eller ljud till instruktionsvideorna som kommer

i användning till Arcadas studenter. Vi kontaktar honom via mejl och sänder instruktions-

videorna som framställts till Algol Trehab. Ring (2019) svara såhär: “Det ser riktigt bra

ut. Om beställaren är nöjd, då är säkert även vi nöjda.” Därför bestämde vi oss för att inte

tillägga vidare instruktioner med text eller ljud i instruktionsvideorna.

6.5 Fas 5: Konsekvenser för verksamheten

Den femte och sista fasen handlar om konsekvenser för verksamheten. Vilka kunskaper

gav detta arbete och hur är det bäst att fortsätta. I arbetsplanen framkommer erfarenheter

av utvecklingsarbetet och framtida planer. (Carlström & Carlström Hagman 2012 s. 115)

Konsekvenser av examensarbetet bidrar till att nya kunskaper och lösningar integreras i

arbets- och studiemiljön för personal och studeranden inom hälsa och välfärd. Kommer

dessa videor att användas kan vi på lång sikt främja hälsa och minska på belastning för

personalen inom hälsa och välfärd, samtidigt trygga patienternas säkerhet. Detta exa-

mensarbete kan ha öppnat dörrar för liknande samarbetsprojekt mellan Yrkeshögskolan

Arcada och Algol Trehab i framtiden. Men även samarbetet mellan fysioterapistuderande

och mediestuderande.

33

7 ETISKA ÖVERVÄGANDEN

Vid examensarbetet har vi följt Arcadas mall för god vetenskaplig praxis vid studier vid

Yrkeshögskolan Arcada. Källorna är kritiskt granskade så att instruktionsvideorna visas

på ett pedagogiskt sätt och informationen vi ger är riktig. Vi iakttar ärlighet och noggrann-

het i vårt arbete, även andra forskares och medstudenters arbeten så att vi presenterar

resultatet på ett korrekt sätt. (Arcada)

Vi har följt etiska principerna om personlig integritet och dataskydd. Personerna som del-

tar i utvecklingsarbetet är frivilliga deltagare. De har fått tillräckligt med information an-

gående projektet. Personerna som är syns i instruktionsvideorna är vi två som skriver

detta examensarbete och en frivillig person från Algol Trehab som fungerar som patient.

(Forskningsetiska delegationen 2009 s. 5)

Innan forskningen inleds skall ett avtal göras inom forskningsprojektet tillsammans med

samarbetspartners (Forskningsetiska delegationen 2012 s.18). Eftersom vi samarbetar till-

sammans med företaget Algol Trehab har yrkeshögskolan Arcada och Algol Trehab tidi-

gare gjort ett kontrakt tillsammans. Detta betyder att redan innan vi påbörjar vårt arbete,

är det överenskommet att instruktionsvideorna skall vara tillgängliga för Algol Trehabs

och deras kunder samt som studiematerial till yrkeshögskolan Arcada. Vi två studenter

som gör detta examensarbete besökte Algol Trehab och kom muntligt överens om när,

var och vem filmar. Där kom vi även överens om finansieringen av projektet. Vi fick

hjälp av Yrkeshögskolan Arcadas studenter i Medieprogrammet, där det var två stycken

fjärdeårsstuderande som hjälpte oss med filmandet och redigeringen av filmerna.

Eftersom vi gör examensarbetet tillsammans har vi även fördelat arbetet jämnt. (Forsk-

ningsetiska delegationen 2012 s.18)

7.1 Pålitlighet och trovärdighet

Att producera tillförlitliga resultat och slutsatser oberoende av tradition hör till forskarens

eller utvecklingsarbetarens ansvar. Resultaten finns tillgängliga för granskning av

forskarkolleger och övriga intresserade. Resultaten och uppläggningen av undersök-

ningen resulterar i kritisk bedömning av slutsatser. Genom tydlig beskrivning av problem,

34

metod och resultat möjliggör forskaren eller utvecklingsarbetaren denna granskning.

Forskaren bör sätta värde vid och argumentera slutsatsernas fördelar och nackdelar. Hän-

visning till teorier och forskning som är relevant till hänvisad till eget data framkommer

i påståenden och slutsatser. Forskningsarbetets alla genomförda faser kan noggrant grans-

kas av andra. Arbetet bör vara etiskt försvarbart. Ställningstagande i arbetet kan motiveras

och argumenteras sakligt. (Carlström & Carlström-Hagman 2012 s. 133–136)

Falska uppgifter eller resultat får inte framkomma i arbetet. Plagiering får inte före-

komma. Endast använda källor framkommer i källförteckningen. I arbetet bör skribenten

beakta etiken inom egna yrkesområde. Avvikelser från riktlinjer som t.ex. stöld, plagie-

ring, fabricering, förfalskning och annat ansvarslöst beteende kan vara straffbart. (Forsk-

ningsetiska delegationen 2012)

I detta arbete har vi använd oss av evidensbaserad information angående förflyttningstek-

nik. Vi har använt oss av relevanta forskningar som sammanstämmer med egna resultat.

Resultaten och slutsatserna i examensarbetet är pålitliga. Arbetets problem, metod och

resultat är noggrant beskrivna, vilket möjliggör samt underlättar för granskarna. Genom

hela examensarbetes process har vi följt Arcadas mall för god vetenskaplig praxis vid

studier vid Yrkeshögskolan Arcada. Patientförflyttningstekniken instrueras på ett peda-

gogiskt sätt.

Vid bedömning av kvaliteten vid kvantitativa undersökningar utgör validiteten och relia-

biliteten en central grund. Med validitet menas hur bra en forskare mäter det som är avsett

att mäta. Reliabilitet handlar om hur bra mätningen/undersökningen är på att mäta det

som skall mätas. Fås exakt samma värde vid upprepade mätningar har metoden hög reli-

abilitet. (Specialpedagogiska institutionen, 2016)

Vi har använt oss av databaser och källor som är trovärdiga för att uppnå en hög validitet

och reliabilitet.

35

8 RESULTAT

I denna del besvaras arbetets frågeställningar vilka lyder; “Vad bör beaktas vid patient-

förflyttning? “, “Hur kan instruktionsvideorna främja hälsan för personalen inom hälsa

och välfärd? “och “Hur bygger man upp en instruktionsvideo?”. Resultaten i arbetet ut-

gör grunden för instruktionsvideorna.

8.1 Vad bör beaktas vid patientförflyttning

Innan man utför en patientförflyttning skall man bedöma eventuella risker i omgivningen

och vidta åtgärder vid behov. Det är viktigt som vårdare att analysera och planera omgiv-

ningens, klientens samt sina egna resurser innan förflyttningen sker för att det skall bli så

skonsamt och tryggt som möjligt för både vårdaren och klienten. Om det är möjligt skall

man vid patientförflyttningen anpassa arbetshöjden och använda eventuella hjälpmedel

(Kälvemark 2018, Fagerström 2013 & Åkerman-Tillegård et al. 2009).

Patientens rörelseförmåga bestämmer behovet av hjälpmedel. (Tamminen & Wickström

2014 s. 39) Bra organisering, arbetstider, personalresurser och miljö på arbetsplatsen

främjar säkerheten vid patientförflyttning. Ändamålsenliga hjälpmedel som används rätt

minskar risk för belastningsskador. För att trygga säkerheten behöver hjälpmedlen under-

hållas. Bekväma arbetskläder med god rörlighetsförmåga är viktiga. (Tamminen-Peter &

Wickström 2014 s.22 & Fagerström 2013)

Förflytta patienten genom glidning eller rullning och använd patientlyftar för de patienter

som inte klarar av att stå på sina egna ben. Aktivera patienten och dra nytta av patientens

naturliga rörelsemönster. Vårdarna skall röra sig samtidigt som patienten rör sig. (Tam-

minen-Peter & Wickström 2014 s. 58) Använd dig av dina egna resurser och beakta be-

gränsningar som finns vid patientförflyttning. Använd grepp som ger stimulering och stöd

till patienten. Variera arbetsställning och arbeta alltid nära kroppen. Stå i gångstående

d.v.s. ett stabilt stående var fötterna är isär med ena foten framför den andra. Använd

benmusklerna och kroppstyngden genom att utföra tyngdöverföring i förflyttningens rikt-

ning. Ryggen bör hållas i upprätthållning. Undvik framåtböjda och vridna ställningar.

Variera arbetsställningar och ta pauser så att kroppen får återhämtning. (Kävlemark 2018)

36

Roterande rörelser belastar ländryggen. Förflyttning var man är nära patienten, och an-

vändning av glidbräde för att minska friktionen underlättar på ländryggens belastning.

(Katsuhira 2010)

Vårdaren bör ha en bra kroppskännedom (Tamminen-Peter et al. 2007 s. 28). Instruera

patienten i förflyttningstillfället (Claycomb 2015 s.14). Man kan handleda patienten t.ex.

genom tre sätt: visuell handledning, verbal handledning samt manuell handledning. Vi-

suell handledning innebär att handledaren går igenom alla rörelsefaser och demonstrerar

rörelserna. Vid verbal handledning innebär det att handledaren skall uttrycka sig med

tydliga och förståeliga meningar och under förflyttningen med korta och enkla uppma-

ningar. Manuell handledning går ut på att handledaren hjälper patienten att manuellt ut-

föra förflyttningen men tanken är att patienten skall utföra förflyttningen självständigt i

mån av möjlighet (Tamminen-Peter et al. 2007 s. 38–39). En bra modell man kan följa

för att utföra en patientförflyttning är Durewalls-metoder: Tio principer som tillämpas

enligt lyftsituation, miljö, patient och hjälpare:

1. Istället för att lyfta patienten dras, skjuts och glids hen längs ett underlag alltid när det är

möjligt.

2. Tekniska hjälpmedel rekommenderas för det egentliga lyftet.

3. Glidning underlättas genom att minska friktionen mellan personen som förflyttas och

underlaget med hjälp av hjälparens händer, dynor, glidmattor och ett annat halt material.

4. Pesonen som hjälps förflyttas bara lite åt gången

5. Vid hjälpsituationen försöker man undvika vridna och framåtböjda ställningar.

6. Hjälparen arbetar i gångställning med rak rygg och raka armar så nära som möjligt till

personen som hjälps.

7. Hjälpen ges med lugna och harmoniska rörelser och normala rörelsemönster.

8. Den kraft som behövs för förflyttning skapas genom att flytta vikten och hjälparen rör

sig med patienten medan hjälpen ges. Vid hjälpandet utnyttjas hävstångseffekten och

rörelseenergin.

9. Patienten berörs med stora, mjuka och glidande handgrepp. På så sätt undviks överdriven

kraftanvändning. Hjälpmedlen greppas också lätt. Kroppen är det huvudsakliga hjälpom-

rådet, inte armar eller benen. Huvudet, armhålorna, innerlåren eller genitalaområdet

borde inte beröras alls.

10. Vid hjälpsituationer försöker man uppnå växelverkan med patienten med hjälp av tydliga

kommandon och genom att hela tiden arbeta med avsikt vänt mot patienten.

(Tamminen-Peter & Wickström 2014 s. 61).

37

8.2 Instruktionsvideo för att främjan hälsan hos personalen som

jobbar inom hälsa och välfärd

Personal som jobbar inom hälso- och sjukvården löper risk att drabbas av belastningsska-

dor på grund av påfrestande arbetssituation. Rygg-, nack-, och axelbesvär är vanliga hos

vårdpersonal. (Yao et al. 2018 & Soroush et al. 2018) Över femtio procent av sjukskötare

upplever ryggsmärta p.g.a belastande arbete. (Boughattas et al. 2018 & Shieh et al. 2016).

Brist på kontinuerlig skolning inom förflyttningsteknik gör patientförflyttningarna utma-

nande och belastande för personal som jobbar inom hälsa och välfärd. (Åkerman-Tille-

gård et al. 2009) För att förebygga och minska på belastningsskador behöver vårdarna

tillräckligt kunskap om tekniken vid patientförflyttning. (Tamminen & Wickström 2014

s.22 & Kävlemark 2018)

Instruktionsvideo är ett bra verktyg för att lära ut en praktisk handling. Syftet med en

instruktionsvideo är att lära ut något man gör på ett korrekt sätt. (Digernes & Rødevand

2015 s. 3) Interaktiva läromedel påverkar inlärningen positivt. (Lindgren 2012) Vide-

oklipp kan aktivera flera delar i hjärnan eftersom ljud och bild samverkar i att skapa upp-

märksamhet, intresse och koncentration hos eleverna. När lärare använder sig av vide-

oklipp som inlärningsmetod, bidrar det till att eleverna får flera sätt att lära sig saker på,

vilket bidrar till god inlärning. (Lindgren 2016 s.4–5) För att främja användningen av

instruktionsvideorna bör videorna vara lätt tillgängliga. Användning av mobil enhet re-

kommenderas för att effektivera användningen av dessa resurser. (Digernes & Rødevand

2015 s. 3, Jang & Kim, 2014)

I studier har det påvisats att videor som inlärningsmetod av kliniska färdigheter har haft

positiva effekter. (Jang & Kim 2014, Sole et al. 2013 & Preston et al. 2012) Dock krävs

ytterliga forskning inom detta område. (Lindgren 2012 & Jang & Kim 2014)

Användningen av undervisningsmaterial stöder pedagogiska påverkan. (Leino & Leino

1993 s.18) För varje enskilt inlärningsmoment har undervisningen ett pedagogisk uppsatt

mål. Inlärningen är resultatet av pedagogisk påverkan. (Leino & Leino 1993 s.18) Peda-

gogik kan definieras som en individs form av påverkan i en bestämd riktning. (Leino &

Leino 1993 s.7) Enligt Bente Elkjaers utgår lärandet från metaforerna tillägnande, delta-

gande och undersökning. Vid kunskapstillägnande måste det finnas en färdig form för att

kunskap skall samlas. (Larsson 2013 s. 117–118)

38

8.3 Hur man bygger upp en instruktionsvideo

Instruktionsvideo är ett bra verktyg för att lära ut en praktisk handling. Syftet med en

instruktionsvideo är att lära ut något man gör på ett korrekt sätt och innehållet i videon är

praktiska handlingar där man utför det man vill lära ut. Man kan ytterligare verbalt in-

struera eller tillägga bilder och text för att tydligare få fram videons syfte. (Digernes &

Rødevand 2015 s. 3)

Klargör vid skissningen vad som är videons huvudsyfte, vad som skall ingå i videon och

till vilken målgrupp den riktar sig. Vad vill du förmedla till den som ser videon. Hur

kommer videon att visas när den är klar, kommer den att finnas tillgänglig online så att

man till exempel enkelt kan se den när som helst via mobil telefon eller visas den endast

för större grupper. (Owens & Millerson 2012 s. 9) Videon bör vara lämpligt utformad för

målgruppen. Ifall videon produceras på allt för hög nivå blir videon bara förvirrande och

det blir svårt för tittaren att få någon uppfattning om videon samt att inta videons budskap.

(Owens & Millersons 2012 s. 207 & Digernes & Rødevand 2015 s. 13). Beakta inlär-

ningsmiljöns uppbyggnad och material redan vid skapandet av instruktionsvideon så att

den blir tydlig och enkel för användarna samt främjar motivationen vid lärandet och re-

sultat. (Löfström et al. 2010 s.26)

Vid planeringen av instruktionsvideon görs en skiss av handling, skissen skall inne-

hålla: tema och mål, praktisk utförande, verbalinstruktion och medverkare (Digernes &

Rødevand 2015 s. 11). Uppgör en tydlig struktur över instruktionsvideorna, detta med

hjälp av en introduktion, huvuddel och avslutning (Digernes & Rødevand 2015 s. 13).

Vid skissningen är det viktigt att tänka på videons längd. Rekommenderad längd på in-

struktionsvideo är 2-7 minuter (Digernes & Rødevand 2015 s. 13). Medverkarna i in-

struktionsvideon skall klä sig i neutral färg och inte bära smycken eller nagellack som

distraherar tittarna (Digernes & Rødevand 2015 s.20).

Förbered dig med god utrustning, se till att kameran är i gott skick och att det finns ut-

rymme på minneskortet. Platsen där filmningen skall utföras skall väljas noggrant. Tänk

på att rummet skall vara tillräckligt ljust och att inspelningen skall utföras i dagsljus ef-

tersom dagsljuset ger en naturlig bild. Filma gärna med kameran och ljuset i samma

riktning och stativ för att hålla kameran stabil under filmningen. (Jacobsen 2010 s. 88 &

39

Digernes & Rødevand 2015 s. 15, 21 & 23) Det är viktigt att ha tillräckligt med bilder

från handlingen, både av helheten och närbilder av samma handling för att sedan få en

god helhet vid videoredigeringen. En viktig detalj vid filmandet av instruktionsvideo är

att kameran bör startas i god tid innan handlingen utförs och inte stoppas innan handlingen

är helt slutförd. (Jacobsen 2010 s. 34 & s. 56)

Vid videoredigering sätts bilder samt eventuell text och ljud ihop till sammanhängande

berättelse. Ersätt gärna en zoom med ett klipp från totalbild till närbild och tvärtom. Bra

klipputrustning ger möjlighet till ersättningsklipp med bilder som inte passar i längden.

Välj vilket videoredigeringsprogram som skall användas. Några exempel på gratis och

lätta redigeringsprogram är Movie Maker för PC och iMovie. (Jacobsen 2010 s. 56)

9 DISKUSSION

I denna del diskuteras val av metod, resultat och eventuella idéer till fortsatt forskning. I

kapitlet framkommer vad kunde ha gjorts annorlunda i arbetet och hur arbetet kunde för-

bättras. (Carlstöm & Carlström Hagman 2012)

9.1 Metoddiskussion

Under idéveckan i oktober blev det klart att examensarbete går ut på att utveckla en pro-

dukt. Redan i det skede kunde sökningen påbörjas efter metoder som är avsedda för ut-

vecklingsarbete. Ganska snabbt hittades boken Metodik för utvecklingsarbete och utvär-

dering (2012) skriven av Carlström & Carlström Hagman som var avsedd för att beskriva

processen i utvecklingsarbetet. I arbetsprocessen följdes de fem olika faserna vilka var

utvecklingsområde, planering, fältarbete, utvärdering samt konsekvenser för verksam-

heten. De olika faserna har gett förståelse för hur processen skall beskrivas från arbetets

början till slut. Tillika kunde det även planeras och sedan följas med ifall examensarbetet

framskridit som planerat.

I kapitel sju behandlas etiken i examensarbetet. De källor som använts är pålitliga och

källhänvisningarna är gjorda på ett korrekt sätt enligt Yrkeshögskolan Arcadas skrivguide

40

2018. Eftersom detta examensarbete var ett samarbete med företaget Algol Trehab beak-

tandes företagets önskemål och överenskommet kontrakt gjordes före arbetsprocessen på-

börjades.

9.2 Resultatdiskussion

Syftet med arbetet var att beskriva hur man skapar instruktionsvideo som främjar hälsan

och minskar på belastningsskador för personalen som jobbar inom hälsa och välfärd. Ar-

betets syfte har uppfyllts och två instruktionsvideor har skapats, vilka baserar sig på ar-

betets resultat. I arbetet framkommer relevant information som besvarar på arbetets frå-

geställningar vilka löd; “Vad bör beaktas vid patientförflyttning?”, “Hur kan instruktions-

videorna främja hälsan för personalen inom hälsa och välfärd?”, “Hur bygger man upp

en instruktionsvideo?”. I resultatkapitlet besvaras samtliga frågeställningar.

Första frågeställningen i arbetet “Vad bör beaktas vid patientförflyttning?” är en rätt så

bred fråga. Frågeställningen besvarades genom rekommenderade metoder och informat-

ion över vad man skall tänka på från början till slut vid en patientförflyttning. (Tamminen-

Peter & Wickström 2014 s. 61) Vi kunde möjligtvis ha omformulerat frågeställningen för

att avgränsa den mera. Det kunde exempelvis varit “Hur utför man en patientförflyttning

utan att belasta kroppen för mycket?” Samtidigt så var frågeställningen vi hade relevant

och vi skulle ändå i slutändan behövt besvara på vad man bör beakta vid en patientför-

flyttning.

Arbetets andra frågeställning “Hur kan instruktionsvideorna främja hälsan för personalen

inom hälsa och välfärd?” besvaras först genom att påvisa att det råder brist på kunskap

vid patientförflyttning vilket gör arbetet belastande. Detta är en hälsorisk hos personal

inom hälsa och välfärd. (Åkerman-Tillegård et al. 2009, Tamminen & Wickström 2014

s.22 & Kävlemark 2018) Med hjälp av Jang & Kim (2014), Sole et al. (2013) & Preston

et al. (2012) bevisas att videor som inlärningsmetod av kliniska färdigheter har positiva

effekter. Instruktionsvideor som inlärningsform besvarar Lindgren (2016 s.4–5) med att

videoklipp kan aktivera flera delar i hjärnan, vilket bidrar till effektiv inlärning. Detta

styrks av Lindgren (2012) som kommer fram till i sin forskning att interaktiva läromedel

41

påverkar inlärningen positivt. Trots att denna fråga besvarats i arbetet behövs det ytterli-

gare forskning om användning av video som undervisningsform. (Lindgren 2012 & Jang

& Kim 2014) Det kom det fram att varje inlärningsmoment i undervisningen har man ett

pedagogiskt uppsatt mål. Inlärningen är resultatet av pedagogisk påverkan. (Leino & Le-

ino 1993 s.18) Det var utmanande att hitta information över denna frågeställning. Fråge-

ställningen är en ganska stor fråga var man nästan kunde utveckla ett till examensarbete

om. Eftersom det inte fanns tillräckligt med forskning inom detta område kunde vi ha

gjort intervjuer över denna fråga. T.ex. genom att dela med instruktionsvideorna vi skapat

till institutionen inom vård vid Arcada och därmed göra en enkät över ifall studenterna

anser instruktionsvideorna har främjat deras hälsa. Men eftersom tiden inte räckte till blev

detta ogjort. Eftersom instruktionsvideorna kommer användas som studiematerial på Yr-

keshögskolan Arcada valde vi att ta upp om pedagogiken. Tyvärr var de väldigt svårt att

hitta forskningar om hur man skapar pedagogiskt inlärningsmaterial i form av instrukt-

ionsvideo. Vi tog därför upp mera information allmänt om pedagogik och didaktik samt

nätbaserad inlärning.

Arbetets tredje frågeställning “Hur bygger man upp en instruktionsvideo?” kom det fram

bl.a. att instruktionsvideon skall innehålla den praktiska handlingen man vill lära ut och

det är viktigt att handlingen utförs korrekt. Man kan tillägga text, bilder eller verbala in-

struktioner i videon ifall man vill tydliggöra videons syfte. (Digernes & Rødevand 2015

s. 3) Denna frågeställning var relevant med tanke på slutprodukten som vi skapar. Som

tidigare nämnt fick vi hjälp av mediestudenterna med filmandet och redigeringen av in-

struktionsvideorna. Vi anser ändå att med hjälp av denna infromation vi samlat angående

denna frågeställning så hjälpte det oss att prestera bättre när vi filmade in instruktionsvi-

deorna. Vi visste hur vi ville att slutresultatet skulle se ut och hur vi skulle förbereda oss

inför filmningen.

9.3 Diskussion om slutprodukten

Slutprodukten som har tillverkats är instruktionsvideor över patientförflyttning med hjälp

av Liko Handyglidlakan, Gripo och Liko Viking patientlyft. Eftersom examensarbetet var

ett samarbete med Algol Trehab kommer instruktionsvideorna vara tillgängliga för Algol

42

Trehab och deras kunder samt användas som studiematerial för Yrkeshögskolan Arcadas

studenter. Instruktionsvideorna är uppdelade i två olika videor.

Inspelningen av instruktionsvideorna hölls vid Algol Trehabs utrymmen var det fanns

tillgång till de hjälpmedlen som användes. Under inspelningsdagen var två stycken per-

soner från Algol Trehab med under hela dagen. Under tiden som mediestudenterna för-

beredde inför filmningen instruerade personalen från Algol Trehab vilka patientförflytt-

ningar skulle utföras och hur man skulle använda hjälpmedlen som behövdes i instrukt-

ionsvideorna. De två personerna från Algol Trehab är skolade i användning av dessa

hjälpmedel och utbildar andra personer i patientförflyttningar i användning av dessa

hjälpmedel. Med deras hjälp kunde vi säkerställa att patientförflyttningarna utförs på ett

korrekt sätt samt att även hjälpmedlen används på ett rätt sätt.

Två stycken instruktionsvideor tillverkades. I instruktionsvideorna tillämpas den inform-

ation som besvarat på arbetets frågeställningar. De två första frågeställningarna i exa-

mensarbetet var ”Vad bör beaktas vid patientförflyttning?” och ”Hur kan instruktionsvi-

deorna främja hälsan för personalen inom hälsa och välfärd?” Under rubriken Teoretisk

bakgrund har det tagits upp allmän information om patientförflyttning där nämndes om

tre olika handledningssätt: visuell handledning, verbal handledning och manuell handled-

ning. Durewalls-metoder: Tio principer som tillämpas enligt lyftsituation, miljö, pati-

ent och hjälpare användes som modell. Under rubriken resultat sammanfattas resultaten

av frågeställningarna. Under rubriken teoretisk bakgrund framkom även ergonomi och

god arbetsmiljö. Det klargjordes även vilka lagar och föreskrifter finns angående patient-

förflyttning och ergonomi. Frågeställningen ”Hur bygger man upp en instruktionsvideo?”

var till en början utmanande men tillslut hittades användbara källor. Två stycken fjärdeårs

mediestuderande från Yrkeshögskolan Arcada gav professionell hjälp vid den praktiska

delen av att skapa instruktionsvideorna samt hjälpte till vid hela filmningsprocessen. Allt

från planerande av hur allt skall filmas till att de filmat och sedan klippt ihop och redigerat

instruktionsvideorna. Under inspelningen av instruktionsvideorna var svaren till fråge-

ställningarna till förfogande som hjälp till att förverkliga evidensbaserade och pedago-

giskt inriktade instruktionsvideor.

43

9.4 Idéer till fortsatt forskning

Den hjälp som mediestudenter gav vid filmningen och redigeringen av instruktionsvide-

orna var professionell utmärkt, likaså den handledningen personalen från Algol Trehab

gav. Därför skulle det i praktiken varit möjligt att filma flera instruktionsvideor av olika

patientförflyttningar men p.g.a. begränsad tid blev endast två instruktionsvideor fram-

ställda. Förhoppningsvis fortsätter detta samarbetsprojekt i framtiden. Av egna erfaren-

heter som studerande framkommer alldeles för lite skolning angående patientförflyttning

i skolan och därför skulle dessa instruktionsvideor vara i stor nytta för Arcadas studenter.

Förhoppningsvis kunde man även i framtiden fortsätta att samarbeta med Arcadas medi-

estudenter i detta projekt.

Som ett annat exempel till forstatt forskning och som vi även tidigare nämnde i texten

kunde man utveckla ett examensarbete av frågeställningen Hur kan instruktionsvideorna

främja hälsan för personalen inom hälsa och välfärd? Detta genom att ge tillgång till

instruktionsvideorna över patientförflyttning till några personer som jobbar inom vården

eller studeranden i Arcada inom institutionen vård och sedan göra en enkätstudie eller

intervjustudie av resultatet.

10 SLUTSATSER

Detta examensarbete har varit ett lärorikt projekt. Skribenterna har först och främst ut-

vecklat kunskaper inom patientförflyttning, vilket gagnar framtida yrke som fysiotera-

peuter. Under arbetets gång har effektivt samarbete med andra yrkesgrupper användts.

Utöver detta examensarbete gjordes instruktionsvideor som breddstudier. Examensar-

betets resultat utgör grunden för dessa instruktionsvideor. Troligtvis kommer Arcadas

studenter att ha stor nytta av videorna i framtiden. Det var en ära att jobba tillsammans

med företaget Algol Trehab, förmodligen kommer även de att ha stor nytta av instrukt-

ionsvideorna. Förhoppningsvis har detta examensarbete inspirerat andra studenter att fort-

sätta skapa dessa instruktionsvideor i framtiden. Samarbetet mellan fysioterapeut- och

mediestudenter vid Arcada var mycket givande för båda parter, även Algol Trehab var

mycket nöjda över prestationerna.

44

KÄLLOR

Alenius, T. & Ranta-Aho, V., 2012, Patientförflyttningsguide - En guide för studerande

och lärare om patientförflyttningar och ergonomi. Tillgänglig:

https://www.theseus.fi/handle/10024/52848 Hämtad: 25.10.2018

Arcada, God vetenskaplig praxis i studier vid Arcada, Tillgänglig: https://start.ar-

cada.fi/sites/default/files/dokument/ovriga%20dokument/god_vetenskap-

lig_praxis_i_studier_vid_arcada.pdf Hämtad: 25.1.2019

Boughattas, W., Maalell, O.E., Maoual, M., Bougmiza, I., Kalboussi, H., Braheml, A.,

Chattil, S., Mahjoub1, F., Mrizakl, N., 2017 Low Back Pain among Nurses: Prev-

alence, and Occupational Risk Factors. Tillgänglig:

https://file.scirp.org/pdf/ODEM_2017022217351621.pdf Hämtad: 16.3.2019

Carlström, I. & Carlström Hagman, L.-P., 2012. Metodik för utvecklingsarbete och utvär-

dering. Uppl., 5:6., Studentlitteratur AB, Lund. S. 68, 103-104, 112-115,133-136,

421.

Claycom, M., 2015, Guidelines to safe patient transfers, Rehab management, s.14, 16.

Tillgänglig:http://web.a.ebscohost.com.ezproxy.acada.fi:2048/ehost/pdfviewer/

pdfviewer?vid=3&sid=2a75675e-a006-41b7-bd5d-1b347202faea%40sdc-v-sess-

mgr01 Hämtad: 25.10.2018

Digernes, M.S. & Rødevand G.M., 2015, Enkla och bra instruktionsfilmer, s. 3, 11, 13,

15, 20, 21, 23. Tillgänglig: https://www.folkbildning.net/globalassets/handbok-

enkla-och-bra-instruktionsfilmer/handbok-instruktionsfilmerorg.pdf

Hämtad: 07.01.2019

Fagerström, V., 2013, Asukkaan ergonomisen avustamisen kehittäminen hoitotyössä,

Turun yliopisto.Tillgänglig:https://www.utupub.fi/bitstream/handle/10024/88075/An-

nalesC360Fagerström.pdf?sequence=1&isAllowed=y Hämtad:23.02.2019

Finlex, Arbetarskyddslag, 23.8.2002/738, 5 kap.24 §, 25 § , 42 § Tillgänglig:

https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2002/20020738#V1 Hämtad: 10.1.2019

Forskningsetiska delegationen, 2009, Etiska principer för humanistisk, samhällsveten-

skaplig och beteendevetenskaplig forskning och förslag om ordnande av etikpröv-

ning s. 5. Tillgänglig: https://www.tenk.fi/sites/tenk.fi/files/etiskaprinciper.pdf

Hämtad: 25.1.2019

45

Forskningsetiska delegationen, 2012, God vetenskaplig praxis. Tillgänglig:

https://www.tenk.fi/sites/tenk.fi/files/HTK_ohje_2012.pdf Hämtad:14.3.2019 s.

18.

Ghilan, K., Al-Taiar, A., Al Yousfi, N., Al Zubaidi, R., Awadh, I., Al-Obeyed, Z., 2013.

Low back pain among female nurses in Yemen. Tillgänglig:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Low-back-pain-among-female-

nurses-in-yemen Hämtad: 9.2.1019

Hepro, Gripo nousutanko 2017 s. 2-4. Tillgänglig: https://algoltrehab.fi/wp-content/uplo-

ads/2017/06/Gripo-esite-2018web-1.pdf Hämtad: 19.2.2019

Jacobsen, F., 2010 Videologi, digitalamedier, 1 uppl. Amalie förlag s.34, 56, 88.

Jang, H. W. & Kim, K., 2014, Use of online clinical videos for clinical skills training for

medical students: Benefits and challenges. Tillgänglig:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3994418/ Hämtad: 24.02.2019

Katsuhira, J., 2010, Effects of General Principles of Person Transfer Techniques on Low

Back Joint Extension Moment. Industrial Health, 48(6) Tillgänglig:

https://www.jstage.jst.go.jp/article/indhealth/48/6/48_MS1126/_pdf/-char/en

Hämtad: 12.2.2019

Kauppinen, T., Mattila-Holappa, P., Perkiö-Mäkelä, M., Saalo, A., Toikkanen, J., Tuo-

mivaara, S., Uuksulainen, S., Viluksela, M., Virtanen, S., 2012, Työ ja terveys suo-

messa. Tillgälig: www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/134951/työ%20ja%20ter-

veys%20suomessa%202012.pdf Hämtad: 7.1.2019

Krumsik, R.J., 2011, Digital competence in Norwegian teacher education and schools

Tillgänglig: https://hogreutbildning.se/index.php/hu/article/view/874

Hämtad: 24.2.2019

Kävlemark, B., 2018, Vårdhandboken, Arbetsteknik och förflyttningskunskap.

Tillgänglig: https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/arbetsteknik-och-for-

flyttningskunskap/oversikt/ Hämtad: 25.10.2018

Larsson, S., 2013, Vuxendidaktik, fjorton tankelinjer i forskning om vuxnas lä-

rande.Uppl.1. Natur & Kultur Stockholm s.101, 117-118.

Leino, A-L., Leino, J., 1993, Grundbok i pedagogik, 1 uppl. Schildts Förlags Ab s.7, 18,

62

Liko, 2008, HandGlidlakan. Tillgänglig: http://www.liko.com/Documents/se/Handy/

HandySheet/Bruksanvisning%20Handy_Glidlakan.pdf Hämtad: 23.1.2019

Liko, 2016, VikingM mobillyft. Tillgänglig: http://www.liko.com/Documents/se/mo-

bile_lifts/viking/viking_M/Bruksanv%20nya%20Viking%20M.pdf Hämtad:

23.1.2019

46

Lindblom, J., Alklind, Taylor, A-S., Rambusch, J., Svenson, H., 2011, Pedagogisk digital

kompetens för nätbaserat lärande inom högskolan. Tillgänglig: http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1256234/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 23.02.2019

Lindgren, B., 2016 Varför YouTube? Fem gymnasieelevers instrumentövande med

YouTube som lärare. s. 4-5. Tillgänglig: http://www.diva-por-

tal.org/smash/get/diva2:926049/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 12.1.2019

Lindgren, T., 2012, Instruktionsvideo som undervisningsform- En analys av dess peda-

gogiska betydelse i gymnasieämnet Medieproduktion. Tillgänglig:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:489955/FULLTEXT01.pdf Hämtad:

25.10.2018

Löfström, E., Kanerva, K., Tuuttila, L., Lehtinen, A., Nevgi, A., 2010, Med högkvalitet

på nätet: Handbok i nätbaserad undervisning för universitetslärare s.26.

Tillgänglig:http://www.helsinki.fi/julkaisut/aineisto/hallinnon_julka-

isuja_72_2010.pdf Hämtad:11.1.2019

Malmberg, G., 2019 a, kundservicechef Algol Trehab, mejlkorrespondens om presentat-

ion av beställaren Algol Trehab, 10.3.2019

Malmberg, G., 2019 b, kundservicechef Algol Trehab, mejlkorrespondens kring hjälp-

medlen, 23.1.2019

Owens, J. & Millerson., G., 2012, Video production handbook, 5 uppl. Elsevier s. 9, 207.

Preston, E., Ada, L., Dean, C. M., Stanton, R., Waddington, G., & Canning, C., 2012, The

physiotherapy eSkills training online resource improves performance of practical

skills. Tillgänglig: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3534004/

Hämtad:23.2.2019

Ring, J., 2019, lektor i fysioterapi vid Yrkeshögskolan Arcada, mejlkorrespondens kring

instruktionsvideo, 11.3.2019

Shieh, S-H., Sung, F-C., Su, C-H., Tsai, Y., Hsieh, V. C-R., 2016, Increased low back

pain risk in nurses with high workload for patient care: A questionnaire survey

Tillgänglig: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27590376 Hämtad: 16.3.2019

Sole, G., Schneiders, A., Hébert-Losier, K., & Perry, M., 2013, Perceptions by physio-

therapy students and faculty staff of a multimedia learning resource for musculo-

skeletal practical skills teaching Tillgänglig: https://www.researchgate.net/pro-

file/Gisela_Sole/publication/235753909_Perceptions_of_physiotherapy_student

Hämtad:24.02.2019

47

Soroush, A., Shamsi, M., Izadi, N., Heydarpour, B., Samadzadeh, S., Shahmohammadi,

A., 2018, Musculoskeletal Disorders as Common Problems among Iranian Nurses:

A Systematic Review and Meta-analysis Study Tillgänglig:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29619151 Hämtad: 16.03.2019

Specialpedagogiska institutionen, 2016, Trovärdighet/ Validitet & Reliabilitet Tillgäng-

lig: https://www.specped.su.se/självständigt-arbete/uppsatsens-olika-delar/trovär-

dighet-validitet-reliabilitet Hämtad: 16.3.2019

Suni, J., 2018, Naishoitajien selkäkivun ehkäisytutkimus: pienellä panostuksella hyvään

tulokseen Tillgänglig:http://www.ukkinstituutti.fi/tiedotteet-2/2018-tiedot-

teet/naishoitajien-selkakivun-ehkaisytutkimus-pienella-panostuksella-hyvaan-tu-

lokseen Hämtad: 10.1.2019

Tamminen-Peter. L., Eloranta, M-B., Kivivirta, M-L., Mämmelä, E., Salokoski, I.,

Ylikangas, A., 2007, Potilaan siirtymisen ergonominen avustaminen s. 11, 14-15,

25, 28 33, 38, 39. Tillgänglig:http://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/han-

dle/10024/73 958/Julk 07_06ergonomia_web.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Hämtad: 09.1.2019

Tamminen-Peter, L., Wickström, G., 2014, Patientförflyttning: En skicklig vårdare akti-

verar och hjälper, Arbetshälsoinstitutet s. 11, 14-15, 22, 28-29, 39, 53, 61, 73.

Työterveyslaitos, 2016, Potilassiirtojen Ergonomiakortti Tillgänglig:

https://www.ttl.fi/koulutus/potilassiirtojen-ergonomiakortti/ Hämtad: 25.10.2018

Yao, Y., Zhao, S., Ani, Z., Wang, S., Li, H., Lu, L., You, S., 2018, The associations of

work style and physical exercise with the risk of work-related musculoskeletal

disorders in nurses. Tillgänglig: http://ijomeh.eu/The-associations-of-work-style-

and-physical-exercise-with-the-risk-of-work-related,90143,0,2.html Hämtad:

16.3.2019

Åkerman-Tillegård, H., Kjellberg, K., Lagerström, L., 2009, Vårdpersonals upplevelse

av arbete med patientförflyttningar – en intervjustudie från två ortopedkliniker i

Stock-holm. Tillgänglig:https://journals.sagepub.com/doi/pdf/

10.1177/010740830902900402 Hämtad: 10.1.2019

BILAGOR