Inspirationsföreläsning, en introduktion till begreppen självkänsla och självförtroende

Inspirationsföreläsning, en introduktion till begreppen självkänsla och självförtroende

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvatlningen BIBAS

Presentation

Christer Gulbrandsen, leg.psykoterapeut, leg.familjeterapeut

Elio Bussoli, leg.psykolog

Vi är båda anställda i barn och utbildningsförvaltningen psykologgruppen, Tyresö kommun och samarbetar med ledning, elev, personal och föräldrar i förskola-skola kring olika dilemman personalen hamnar i och de svårigheter barn har.

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog , BoU förvaltningen BIBAS

En introduktion till begreppen självkänsla - självförtroende

• Hjärtligt välkommen till detta inspirationsföreläsning om självkänsla och dess betydelse för föräldrar och barn.

• Tanken med denna kväll är att skapa möjlighet för att ni var och en skall få möjlighet att ta upp mer frågor och problemställningar och få input från oss och från gruppen. Vi har därför inte planlagt något färdigt upplägg, men har en ROADMAP. Det viktigaste innehållet kommer från er i form av de tankar som ni har, det ni gärna vill veta mer om och inte minst helt konkreta frågor och problemställningar från den dagliga samvaron i mellanmänskliga relationer.


• Det är bara en generation sedan som barnets ”själv” blev betraktat som något vilket föräldrarna skulle sörja för att hålla nere.

• Man ansåg också att spädbarn var osociala, egocentriska och styrda av primitiva drifter och industrisamhället behövde ha människor som gick att styras utifrån och som var lydiga inför auktoriteter. Priset blev att låg självkänsla på många sätt var och är en folksjukdom som har fört med sig en mängd av neurotiskt lidande, missbruk, våld och förtryck.

• Idag vet vi, att en sund självkänsla inte bara är en viktig förutsättning för den enskilda människans välbefinnande och hennes förmåga till att ingå i harmoniska relationer till andra människor. En sund självkänsla är också det bästa psykosociala ”immunförsvaret” i förhållande till exempelvis flyttning, byte av skola, skilsmässa, destruktivt grupptryck från jämnåriga, beroende odyl. Därutöver är en sund självkänsla den bästa grunden för inlärning antingen den sker genom lek eller undervisning.


• Barns självkänsla utvecklas egentligen helt av sig självt. Alla människor är födda med ett ”självkänsla-frö”, som börjar att gro, så snart barnet blir fött och som aldrig upphör att växa eller utveckla nya skott och nya blommor. Föräldrarnas uppgift är att ge barnet äkta input och vara försiktiga så att de inte kränker barnets personliga integritet. Vi kan inte ”ge” andra människor självkänsla, men vi kan bidra till deras utveckling – och det är aldrig för sent!

• Under denna inspirations föreläsning kommer vi tillsammans dryfta dessa begrepp. Men det allra viktigaste att komma ihåg är att i en familjs liv så är alla medlemmarnas självkänsla viktig. Om föräldrarna är öppna och säkra i sitt samspel med barnen så vill de uppleva att barnen också i mycket hög grad bidrar till utvecklingen av de vuxnas självkänsla. Uppfostran och samliv är alltid en ömsesidig process och vår självkänsla är i mycket hög grad beroende på vad vi får möjlighet till att ge varandra.

• Barn har precis samma behov av att uppleva att de tillför värde i föräldrarnas liv liksom föräldrarna är ivriga efter att få bidra till barnens.



KommunikationRelation

Miljö

Utvecklings- psykologi

Inre bild affekt + och -

Psykologisk bas Biologisk bas

Själv Känsla

Motpart Yttre stärkare motpart


Citat från John Donne, Devotions upon emergent occasions and seuerall steps in my sicknes - Meditation XVII, 1624

“Human beings do not thrive when isolated from others”


Självkänsla och självförtroende

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog, BoU förvaltningen BIBAS

Självförtroende

• SJÄLVFÖRTROENDE:

• Det jag kan

• Det jag är duktig på

• Det jag kan prestera

• Ju bättre jag är på något desto bättre självförtroende har jag – inom det området

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog, BoU förvatningen BIBAS

Självkänsla

MIN SJÄLVKÄNSLA HANDLAR

INTE OM

VAD JAG KAN

UTAN OM

VEM JAG ÄR OCH HUR JAG

SER PÅ ATT VARA SÅDAN

Christer Gulbrandsen Leg.psykoterapeut, Elio Bussoli Leg.psykolog, BoU förvaltningen BIBAS

SJÄLV-FÖRTROENDE

•det jag kan•det jag är duktig på•det jag kan prestera

-ju bättre jag är på någotdesto bättre självförtroendehar jag; inom just det området-

SJÄLV-KÄNSLA

•vem jag är•mitt värde•vad jag tycker om attvara just en sådan somjag är

-en slags inre pelare, centrum eller kärna-


Ledarskap och självkänsla

http://www.youtube.com/watch?v=IwDHui8tvV4

Link till fimen Ledarskap - självkänsla


http://www.youtube.com/watch?v=IwDHui8tvV4

Salutogent tänkande Det viktigaste begreppet i den salutogenetiska modellen är känsla av sammanhang. Antonovskys definition av detta är: "Känslan av sammanhang är en global hållning som

uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit att

(Begriplighet) de stimuli som härrör från ens inre och yttre

värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga,

(Hanterbarhet) de resurser som krävs för att man ska kunna

möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och

(Meningsfullhet) dessa krav är utmaningar, värda

investering och engagemang."


23-04-22 15

Familj och omgivning

1. Hjälpa andra när dom behöver det ("required helpfulness ")

2. Tillitsfulla och intima relationer

3. Betydelsefull annan person

4. Klart definierade gränser och subsystem.

5. Klara regler i hemmet

6. Positiv föräldra-barn relation

7. Delade värderingar


23-04-22 16

SJÄLVSTYRNING

EJ DEPRIMERAD

OPTIMISM

GLOBAL SJÄLVKÄNSLA

NÄRHET I FAMILJEN

LIVSKVALITET

ÄKTENSKAPLIG

TILLFREDSTÄLLELSE

SAMARBETSVILLIGHET

KÄNSLA AV

SAMMANHANG

Faktorer som samtliga förklarar varians i KASAM

%


Relationell referensram kring begreppet självkänsla

• Anknytning

• Affekter och vårt känsloliv

• Viktiga ingredienser i tidig kommunikation och i skapandet av det vi kallar personlighet och självkänsla


Anknytning

• Relationsband som skapas mellan barn och vuxen och som pågår med särskild intensitet under barnets tre första år

• Forskning utvecklad av J. Bowlby och M. Ainsworth på 50-talet och framåt

• Genetisk förprogrammering hos barnet att söka knyta an till vuxen

• Kräver anpassning och inlevelse från båda parter för att utvecklas optimalt


1940-tal

• Barns reaktioner på separation från mamman blev nu för första gången föremål för vetenskapliga undersökningar.

• René Spitz (1940) studerade barn på ett hittebarnshem. Fick alla fysiska behov tillgodosedda men fick inte uppleva något känslomässigt samspel. Samtliga blev deprimerade, uppgivna, tillbakadragna och sjukliga.

• Slutet av andra levnadsåret hade en tredjedel av barnen dött.

• När de som överlevde nått fyra års ålder kunde endast ett fåtal sitta, stå, gå eller prata.

• Men: om vårdnadsgivaren återvände inom tre månader efter barnets födelse vändes den negativa utvecklingen.


Bowlbys anknytningsteori

• Fann att barn som separerats från fld i samband med sjukhusvistelser betedde sig – trots att de befann sig i objektivt trygga omständigheter, som om situationen var hotande

• Förkastade tidigare teorier om att det känslomässiga bandet som barn knyter till mamman uppstod till följd av att mamman matade barnet – dvs maten primär och relationen sekundär

• Relationen till anknytningspersonen är det primära, matningen spelar endast marginell roll.

• Barnet föds med ett relationellt motivationssystem, anknytningssystemet, som ofrånkomligen driver barnet att knyta ett starkt känslomässigt band till en primär vårdnadsgivare och sedan upprätthålla fysisk närhet till denna person.


Anknytningens betydelse och syfte

• Har som ändamål att trigga igång vårdhavarens omvårdande funktioner

• Öka chansen till överlevnad

• Skapa en nära och skyddande relation som ger en grund för lärande

• Att lägga grunden för inre ”arbetsmodeller” eller ”mentala representationer” för samspel hos barnet som ger möjlighet att förutsäga verkligheten

• Innehåller villkorslös kärlek men bygger även i hög grad på stabilitet och förutsägbarhet


Anknytningsmönster• Går att mäta med hjälp av ”främmandesituationen” där man höjer barnets

stressnivå för att aktivera anknytningssystemet

1. Trygg anknytning (ca 60%), söker kontakt, vill bli upplyft

2. Otrygg anknytning (ca 30%), vänder bort blicken , kan hålla inne med känslor, uppleva motstridiga känslor

3. Otrygg – ambivalent anknytning (ca 10%), förvirring, motstridiga känslor

4. Desorienterad anknytning (ca 10%), Barn med denna anknytning möter föräldrabeteenden som barnet inte är evolutionärt förberett för att kunna anpassa sig till. Bl a beroende av förälders svaga samspelsförmåga, missbruk mm. Kan ge koppling till psykisk ohälsa

• Hur vi lär oss att relatera till vår närmaste omgivning från födseln har en tendens att bli det mönster vi följer resten av livet. Om vi inte gör någonting åt det.


Går anknytningsmönster att påverka?

• Vuxna med ängsligt/undvikande anknytningsmönster som beskrev sig själva som oberoende och inte önskade närhet, utsattes för positivt bemötande. De reagerade med höjd självkänsla och med positiva känslor på detta, (Carvallo & Gabriel, 2008).

• Vuxna med ängsligt/undvikande mönster exponerades för socialt samspel där motparten agerade nyfiket och positivt. Resultat – försökspersonerna och motparten upplevde att de fick positiva ”feelings of connection and belonging” samt , (MacDonald & Borssok, 2010).

• Slutsats: Upplevd självkänsla och känsla av tillhörighet är sensitiva

för positivt socialt samspel och bemötande.


Något att tänka på………

• J. Gottmans forskning om relationen 5:1, avser balansen mellan positiva och negativa interaktioner i parförhållanden

• I samspelssituationer har negativa situationer ”mer tyngd” än positiva.

• Parrelationer där de positiva interaktionerna var 5 ggr fler än de negativa, har ett signifikant samband med att relationen lever vidare

• Då kvoten är 1:1 så är sannolikheten stor för separation!

• Hur vi hanterar denna balans kan sägas predicera hur våra nära relationer utvecklas.


Barn är människor

Barnets tankar, känslor och förståelse av sig själv, är en likvärdig del av gemenskapen och behandlas med samma allvar som de vuxnas.

men

Barn har inte samma livserfarenhet som de vuxna


SUBJEKT – SUBJEKT EN LIKVÄRDIG RELATION

3 parter i en relation

DEN VUXNA

RELASJONEN

BARNET




Vad är affekter?

• De är medfödda grundläggande känsloreaktioner

• De är medfödda och universella, kan ha kulturella yttringar (öst-väst)

• 9 grundaffekter, fördelade på tre huvudtyper:

a) Positiva är välbehag-glädje och intresse-iver.

b) Neutrala är förvåning/överraskning (som gör att man hoppar till).

c) Negativa är vrede/raseri, avsky, avsmak, rädsla, ledsnad/förtvivlan, skam.


Affekters funktion och syfte

• De har ett överlevnadsvärde

• De är informativa och motiverande

• De är kommunikativa och ”smittar” – jmf småbarn, konserter, vi härmar ansiktsuttryck omedvetet

• Uttrycks oftast i ansiktet, men även med kroppsspråk och vokalt

• När en affekt aktiveras utlöses kroppsliga reaktioner och varje affekt är kopplade till typiska ansiktsuttryck, kroppshållningar, etc


• Affekter kan upplevas med olika intensitet, ex lätt irritation - raseri

• Affekter har både en fysiologisk och psykologisk komponent

• De påverkar andra förmågor som att minnas, tänka, lära, mm

• Över tid så utvecklas vårt känslobatteri och blir mer nyanserat, bla beroende på psykologisk mognad och de erfarenheter vi gör

• Vi bygger upp ett känslomässigt erfarenhetsbibliotek av ”ett själv och om andra”


Scripts

• Över tid och beroende på typ av bemötande barn får av en motpart i den yttre världen – utvecklas en form av förväntansmönster (scripts) som påverkar hur barn tolkar, känner och handlar i olika situationer.


Documents

Inspirationsföreläsning, en introduktion till begreppen självkänsla och självförtroende