Innehåll - Kommunal · 2019-05-20 · Till exempel har arbetsplatsombud och skyddsombud, ryggraden i Kommunal, gått från att varannan upplever medlemsnytta till att sju av tio

1

Verksamhetsberättelse, hållbarhetsrapport

& årsredovisning 2018

Innehåll

VerksamhetsberättelseDet här är Kommunal

Ordförande Tobias Baudin

Fackliga framgångar

Medlemmar

Förhandlingar

Branscher

Organisation

Välfärd

Internationellt arbete

Förbundsorganisation

Hållbarhetsrapport

Årsredovisning

3

4

7

10

16

22

28

34

38

42

48

58

• Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommu-nal, är ett fackförbund som grundades 1910. För-bundet ingår i LO.

• Kommunal är välfärdens största fackförbund och organiserar drygt en halv miljon medlemmar inom kommun, regioner, privata företag, församlingar, kooperativ och lantbruk.

• Medlemmarna i Kommunal är verksamma inom över 230 olika yrken fördelade inom följan-de huvudbranscher: Funktions-hinder, Förskola och skola, Grön sektor, Hushållsnä-ra tjänster, Hälso- och sjukvård, Kök och restaurang, Rädd-ningstjänst, Tek-nik – fastighet och underhåll, Teknik – park och an-läggningar, Tra-fik, Trossamfund, Äldreomsorg.

• Över 25 200 medlem-mar har förtroendeupp-drag som arbetsplatsom-bud och skyddsombud.

• Kommunal har 13 lokalavdelningar fördela-de över landet. Avdelningarna består i sin tur av 240 sektioner och 111 klubbar. Det regionala och lokala arbetet stöds av förbundskontoret.

VisionViktiga jobb värda att älska – dygnets alla timmar.Medlemmarna i Kommunal vet att de gör ett viktigt jobb. De vet att den svenska välfärden stannar om de inte är där. Vi arbetar för att medlemmarna ska kunna fortsätta älska sina jobb men slippa dåliga arbetsvillkor.

Våra kärnvärdenNärvarande, proffsiga och handlingskraftiga.• Närvarande Kommunal ska vara en närvarande

organisation. Vi finns alltid där. På arbetsplatsen, i medlemmarnas vardag, i debatten och i maktens korridorer.

• Proffsiga Kommunal levererar effektivt och hjälp-samt. Vi har kunniga och kompetenta fackliga

företrädare som förstår medlemmarnas vardag eftersom de själva är en del av

den. I andra frågor som rör med-lemskapet är vi alltid tillgängli-

ga och serviceinriktade oav-sett kanal.

• HandlingskraftigaKommunal är en organi-sation som går från ord till handling. Vi tar ini-tiativ för medlemmarnas

bästa, varje dag.

Mål

Under 2018 stod följande prioriterade mål i fokus för att långsiktigt nå vår vision:• Vi är fler medlemmar än föregående årsskifte.

• Medlemmarna upplever att Kommunal förbättrar löner och arbetsvillkor samt är ett bra stöd i jobbet och i yrkesutvecklingen.

• Kommunal är en proffsig, handlingskraftig och närvarande fackförening som ger bra service.

• Kommunal uppfattas som en organisation med ett stort förtroende.

Det här är Kommunal

3

För två år sedan inleddes Kommunals förändringsresa – och det arbetet fortsatte intensivt under 2018. Utgångspunkten är de tre utmaningar som vi tillsammans identifierat: upplevelsen av medlemsnytta, allmänhetens förtroende och medlems-rekrytering/organisationsgrad. Under vår förändringsresa har flera förändringar och förbättringar genomförts i vår organisation. Och gett resultat. För två av tre av de utpekade utmaningarna, upplevd medlemsnytta och allmänhetens förtroende, har trenden brutits. Till exempel har arbetsplatsombud och skyddsombud, ryggraden i Kommunal, gått från att varannan upplever medlemsnytta till att sju av tio gör det. Det ska vi vara stolta över.

Men på det tredje området, medlemsutveckling och organisationsgrad, har det inte hänt. Det är också den långsiktigt viktigaste frågan för Kommunal, och för varje en-skild medlem. Eftersom det avgör vår styrka vid förhandlingsborden. Därför gjorde vi under 2018 insatser för medlemsvärvning och höjd organisationsgrad till Kommu-nals allra högsta prioritet.

Med modet att testa nya vägar bygger vi ett starkare och modernare Kommunal

INLEDNING

Kommunals ordförande Tobias Baudin

FÖRBUNDSORGANISATION

5

INLEDNING

En ny värvningsorganisationPå våren fattade vi beslut om en ny värvningsorgani-sation, Värvningsinitiativet, med uppdrag att under-lätta för organisationen att, genom stöd och direktiv, prioritera medlemsvärvning. Värvningsinitiativet fungerar som kompetens- och expertstöd och ser till att hela Kommunals organisation har tillgång till un-derlag och kartläggningar kring var såväl behov som möjligheter är som störst. I Kommunal ska vi våga pröva nya vägar och kom-munikationssätt för att nå målet om fler medlemmar och höjd organisationsgrad.

Avtalsrörelsen 2018I maj 2018 tecknades två nya avtal med Vårdföreta-garna. Det gällde vård- och behandlingsverksam-het samt äldreomsorg. Förhandlingarna genom-fördes i samförstånd och Kommunal träffade ett avtal som följer märket på arbetsmarknaden och som innehåller en låglönesatsning och den återstå-ende delen av undersköterskesatsningen. Viktigt för framtiden är också att dessa avtal nu harmonise-rar med SKL-avtalet gällande när avtalen löper ut. Kommunals arbete för att heltidsarbete ska bli norm också i välfärdens kvinnodominerade verksam-heter fortsätter. Tillsammans med SKL har fokus varit genomförande av de samverkansavtal som tagits fram och att sprida kunskaper kring att en heltidsorgani-sation kräver en översyn av organisation, bemanning och arbetsmiljö.

Valrörelse 2018Kommunal har en facklig-politisk samverkan med Socialdemokraterna. Utgångspunkten är att den facklig-politiska samverkan ska gynna medlemmar-na i Kommunal. Och det var utgångspunkten för vårt engagemang i de allmänna valen den 9 september. Valrörelsen visade att Kommunal är en kraft att räk-na med. Vår valkampanj fokuserade på tre konkreta och medlemsnära frågor: ökade resurser till välfär-den, avskaffa anställningsformen allmän visstid och avdragsrätt för fackavgiften. Organisationen genom-förde en massiv samtalskampanj och sammanlagt samtalade vi med 277 209 medlemmar i telefon och på arbetsplatserna. Hela Kommunal ska vara stolta över att vi i det komplicerade politiska läget nådde målet om att hälften av medlemmarna skulle rösta på Socialdemokraterna.

Förändringsresan fortsätterÅret som gått har gett såväl framgångar som nya ut-maningar för Kommunal. 2018 visar både att myck-et har gjorts – och att vår förändringsresa behöver fortsätta. Med fortsatt högt tryck på förändringar och mod att testa nya vägar kan vi tillsammans bygga ett ännu starkare och mer modernt Kommunal.

Tillsammans tar vi facket in i framtiden.

Tobias Baudin, ordförande i Kommunal

Välfärdär

trygghet

7

I oktober blev det tårtkalas för personalen på äldre-boendet Östergården i Varberg för att fira att nattper-sonalen gått från fyra till fem undersköterskor. Per-sonalen tillsammans med arbetsplatsombudet Sussie Avdic hade äntligen vunnit kampen för en lösning på den ohållbara arbetssituationen där fyra undersköter-skor hade hand om 80 boende.

Stopp för otillgänglig stämpelklockaEn stressig arbetssituation var också fallet på frisko-lan i Stockholmsområdet där ledningen installerat en stämpelklocka tre trappor upp i stället för i anslutning till personalingången. Medlemmarna kontaktade sitt regionala fackliga ombud Arash Zaravi som konstate-rade att det var ett brott mot medbestämmandelagen, och fick arbetsgivaren att ändra sig och installera fler stämpelklockor.

Milersättning tillbakaI Ulricehamn fick lokalvårdarna Ingela, Katarina och Annette efter månaders slit och förhandlingar rätt mot arbetsgivaren som tagit bort milersättningen för dem när de körde egna bilar i tjänsten. Ingela, Katarina och Annette drev frågan med coachning från Kommunal, och vann till slut mot arbetsgivaren som fick betala ut ersättning för körningar ett och ett halvt år tillbaka. Dessa framgångar, och många fler, har firats under 2018. De är ett kvitto på att det fackliga arbetet på arbetsplatserna fungerar och kan göra stor skillnad i medlemmarnas vardag.

Exempel på facklig framgång

Stressmoment som förhandlas bort, arbetsgivare som tänker om och arbetsplatser där fler går med i Kommunal – allt startar med ett snack bland kollegorna om vad som behöver förändras. Under 2018 kunde vi rapportera om många fackliga framgångar

som medlemmar, arbetsplatsombud och skyddsombud tagit hem.


Verksamhets-berättelse

9

Den röda tråden

MedlemmarVi är fler medlemmar än vid föregående årsskifte. Här beskriver vi arbetet med detta prioriterade mål.

Förhandlingar och branscherMedlemmarna upplever att Kommunal förbättrar lö-ner och arbetsvillkor samt är ett bra stöd i jobbet och i yrkesutvecklingen. Vi delar upp beskrivningen av vad vi arbetat med för att uppnå detta mål i två olika delar; förhandling-ar respektive branscher.

OrganisationKommunal är en proffsig, handlingskraftig och när-varande fackförening som ger bra service. Kommunal uppfattas som en organisation med ett stort förtroende. Beskrivningen av arbetet med dessa båda mål har vi lagt in under det gemensamma kapitelnamnet Or-ganisation.

VälfärdEn viktig del av Kommunals arbete, oavsett priorite-rade mål, är att försöka påverka politiken som dikte-rar medlemmarnas vardag. Detta arbete beskriver vi under kapitlet Välfärd.

Internationellt arbeteEtt annat alltid viktigt område är Kommunals in-ternationella fackliga arbete. Fackliga rättigheter, trygga anställningar och bra lön är lika viktigt för alla arbetstagare oavsett land. Här beskriver vi detta arbete.

FörbundsorganisationSlutligen förklarar vi, i kapitlet Förbundsorganisa-tion, Kommunals demokratiska organisation, listar förbundsstyrelsen och förbundsledningen samt be-skriver de olika enheterna på förbundskontoret.

Vision Mål

→ → =

Aktiviteter Resultat

I den här verksamhetsberättelsen sammanfattar vi det gångna årets verksamhet genom att beskriva hur vi har arbetat med respektive prioriterat mål.

MEDLEMMAR

Viktigt att värva och behålla medlemmar

Under 2018 värvade Kommunal 47 000 nya med-lemmar. Det är en imponerande siffra, och det ligger massor av hårt arbete bakom den. Men ställd mot förra årets rekordsiffror (52 000) och mot det fort-farande avsevärda utflödet ser den lite mindre impo-nerande ut. Utmaningarna är flera. De som är med i Kommunal ska känna att medlemskapet har ett stort värde för dem och se till att fortsätta vara medlem-mar. Vi behöver dessutom öka i en större utsträck-ning än tidigare för att kunna vara en stark aktör i en växande välfärdssektor, med andra ord att hålla en hög organisationsgrad.

Vårt arbete med att värva medlemmar har från och med maj 2018 fått allra högsta prioritet vilket har gett avtryck i alla delar av organisationen. Under året har vi skapat en organisation som ger ett star-kare stöd för värvningsarbete, satsat på att berätta om medlemskapets värde, uppmuntrat värvning med attraktiva premier och tagit kontakt med dem som varit i begrepp att lämna Kommunal.

Medlemsvärvning – vår allra högsta prioritetI maj månad fattade förbundsstyrelsen beslut om att medlemsvärvning och höjd organisationsgrad skul-le vara Kommunals allra högsta prioritet. Alla verk-samheter och alla aktiviteter skulle ställas mot den prioriteringen, det vill säga att skapa möjlighet och resurser till medlemsvärvning och därmed höja or-ganisationsgraden. Detta för att Kommunal ska vara en mer närvarande, handlingskraftig och proffsig fackförening.

Ny värvningsorganisationUnder våren infördes den nya värvningsorganisa-tionen, Värvningsinitiativet, på förbundskontoret.Uppdraget är att underlätta för organisationen att prioritera medlemsvärvning. Värvningsinitiativet erbjuder kompetens- och expertstöd och ser till att hela Kommunals organisation har tillgång till un-derlag och kartläggningar kring var såväl behov som möjligheter är som störst. Organisationen har bildats av nyckelpersoner från flera enheter.

Mål: �Vi�är�fler�medlemmar�än�vid�föregående�årsskifte.

En�av�höstens�värvningskampanjer�fokuserade�på�Kommunals�expertkunskap.

Den�andra�värvningskampanjen�under�hösten�lyfte�fördelarna�med�medlemsförsäkringarna.

11

– Det har gett mig så mycket att vara förtroende-vald. Jag har skaffat mig kunskaper och känner mig säker när jag kliver fram och talar inför folk. Mina kollegor vet att de kan komma och prata med mig om de behöver.

Under 2018 har värvning varit i fokus för Kommu-nal, och Meriam tycker att hon fått bra stöd i värv-ningsarbetet från alla nivåer. Vad är hennes egen metod för att värva?

Meriam Ben Mabrouk arbetar som barnskötare i södra Stockholm. Hon är också arbetsplatsombud, skyddsombud och huvudskyddsombud.

– Jag försöker lyssna och vara den bästa hjälpen. Stäl-la upp och prata med chefen när det behövs. Att värva är en sak, men det är lika viktigt att få människor att vilja stanna kvar.

Barnskötarnas yrkesroll har också varit i fokus un-der året, och Meriam uppskattar Kommunals mobi-lisering kring barnskötarna i förskolans läroplan:– Om det blir tydligt vad en barnskötares arbetsupp-gifter är, kommer vi att kunna må bra på jobbet.

Att värva är viktigt, men också att medlemmarna vill stanna

MEDLEMMAR

Under året infördes värvartisdagar för att på ett mer strukturerat och samordnat sätt implementera värv-ningen som en ordinarie verksamhet. Uppmaningen var att alla ombudsmän och förtroendevalda ska vara ute på arbetsplatsbesök. För att skapa en vi-känsla och ge tips inför tisdagarna skickade förbundskonto-ret ett mejlutskick med värvningspepp till alla för-troendevalda inför arbetsplatsbesöken.

Samtal räddar kvar medlemmar, och frigör resurser till lokalt fackligt arbeteFör att förbättra de interna rutinerna och frigöra resurser infördes en central ringfunktion på med-lemscentret i Malmö med uppdrag att kontakta de medlemmar som riskerar att få sina medlemskap avslutade på grund av ofullständiga uppgifter i med-lemsregistret eller har hamnat efter med att betala avgiften. Detta sköttes tidigare av sektionerna. Ring-funktionen korrigerade mer än 3000 uppgifter som påverkar att medlem kommer efter med betalning. Antalet medlemmar som inte betalar sin medlemsav-gift fortsatte tyvärr att öka under 2018. Ringfunktio-nen säkerställde att dessa medlemmar fick ett sam-tal, och därmed kunde vi ”rädda” cirka 65 procent av de personer som riskerat att uteslutas, motsvarande ca 1 560 medlemmar per månad. Medlemmar som kontaktat Kommunal för att begära utträde får nu

De nya medlemmarna arbetar inom:

också ett samtal, vilket gör att Kommunal håller koll på eventuella källor till missnöje och kan klara ut missförstånd. Målsättningen är att fler väljer att fort-sätta sitt medlemskap.

I kommuner och inom privat sektor värvar Kommunal fler medlemmar än vad som läm-nar. Det motsatta förhållandet råder inom landstinget och kyrkan.

n 56% arbetar inom kommunen

n 32% arbetar inom privat sektor

13

KampanjerFör att stärka värvningsarbetet genomförde vi kam-panjer som syftat till att öka kännedomen om med-lemskapets värde och på olika sätt få fler att vilja bli medlemmar. Vi testade olika varianter av kampanjer och kunde se att de bidrog till ett ökat fokus och en-gagemang i värvningsarbetet.

En ny utbildning för arbetsplatsombud började användas i januari 2018. I utbildningen finns ett tydligare fokus på värvning och organisering på arbetsplatsen. Resultaten har blivit goda under ut-bildningstiden då ombuden blir motiverade att värva för att nå gruppens uppsatta mål.

7 2002018 lyckades inte Kommunal fortsätta återhämtningen utan förlorade ca 7 200 medlemmar jämfört med 2017.

47 000 Under året har ca 47 000 nya medlemmar värvats.

54 500 De ökade nivåerna av utträden till följd av förtroendekrisen 2016 har ännu inte åter-gått till normala nivåer. 54 500 medlemmar lämnade Kommunal under 2018.

4 700 Bästa värvningsmånaden: oktober med 4 700 inträden.

I oktober genomfördes en värvningsvecka i hela Kommunal riktad mot trafiken.

Fair trade-aktiviteterna bidrog till att maj blev bästa värvningsmånad första halvåret.

Sommarens�värvningskampanj�lyfte�frågor�kring�sommarvikariat.

Den�24�oktober�firade�Kommunal�Skyddsombudens�dag�med�en�film�där�skyddsombud�berättade�om�sitt�uppdrag.

VikarIat i SomMar?

Fördelningen av 504 121 kvinnliga och manliga medlemmar

Avdelningarnas medlemsantaldecember 2018

Siffror om de medlemmar som värvats under 2018:

78 % kvinnor22 % män

Flest medlemmar värvas inom yrkes-grupperna undersköterska inom äldre-omsorgen (13 % av de nya medlemmarna), barnskötare (12 %) och vårdbiträde inom äldreomsorgen (10 %).

Privata arbetsgivare med flest nya medlemmar: Attendo Sverige och Nobina.

De arbetsgivare där vi värvat flest medlem-mar: Göteborgs kommun, Stockholms kommun och Malmö kommun.

70 % av de nya medlemmarna i Kommunal är kvinnor, 30 % är män.

45 % av de nya medlemmarna 2018 är under 30 år.

75 % av de nya medlemmarna i Kommunal fyller i sin inträdesansökan på webben.

56 % av de nya medlemmarna arbetar i kommunen, 32 % inom privat sektor.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1.�Bergslagen�336052.�Mellersta�Norrland�252973.�Mitt�343414.�Norrbotten�190165.�Skåne�657526.�Stockholms�län 783147.�Sydost�356838.�Sydväst�314319.�Vänerväst�3927510.�Väst�4581211.�Västerbotten�1885212.�Västra�Svealand�3337013.�Öst�43373

15

MEDLEMMAR

Cup Kommunal Kommunal arrangerar sedan 26 år tillbaka Cup Kom-munal, en distriktsfotbollsturnering för flickor 16 år. Syftet med Kommunals engagemang i turneringen är att lyfta flickors förutsättningar att utöva sin idrott. Detta är en del i förbundets jämställdhetsarbete. I år uppmärksammade förbundet cupen genom att producera en film med förra förbundskaptenen Pia Sundhage och att skriva en debattartikel inför fina-len. Både filmen och debattartikeln gjorde att för-bundet fick igång ett mycket spännande samtal med fotbollförbundet om syftet med Kommunals engage-mang i Cup Kommunal, men även om fotbollförbun-dets jämställdhetsarbete. Kvällen före finalen fick finallagen besök av lands-lagschef Lilie Persson och Pia Sundhage, ett mycket uppskattat initiativ.

TjejmilenFör 26:e gången i ordningen var Kommunal på plats för att serva alla kvinnliga medlemmar som förberett sig för att springa Tjejmilen. Tillsammans med några samarbetspartners fanns Kommunal tillgängligt för att bistå deltagarna med att ta hand om deras väskor under loppet och svara på frågor. Gåvan som delades ut, kompressionsstrumpor i Kommunals röda färg, blev mycket uppskattad då många såg dem som per-fekta strumpor att ha på jobbet.

Europride Stockholm och GöteborgI Stockholm bemannade Kommunals förändrings-ledare det LO-gemensamma tältet i Pride Park. På Pride House i Stockholm anordnade Kommunal ett välbesökt seminarium. Kommunals ordförande Tobias Baudin, IF Metalls ordförande Marie Nilsson och LOs förste viceordförande Therese Guovelin samtalade om HBTQ - en facklig fråga? I Göteborg hade avdelning Kommunal Väst ett egettält i Pridepark, med många besök av medlemmar och blivande medlemmar.

Östergötland�vann�finalen�i�Cup�Kommunal�2018�mot�Ångermanland.

Pia�Sundhage.

Resultat:•��Målet�att�vara�fler�medlemmar�än�vid�föregående�års-skifte�lyckades�vi�inte�nå�detta�år.�Även�om�vi�har�skapat�förutsättningar� i� organisationen� för� värvning,� frigjort�resurser�för�detta�runt�om�i�landet�och�spridit�kunska-per�och�tips�har�vi�inte�nått�ända�fram.�Utträdena�är�en�del�av�förklaringen.�

•��Förutom�att�vi�satsat�och�frigjort�resurser�för�värvning�har�vi�under�året�arbetat�med�att�utveckla�medlemska-pet�och�servicen.�Tillsammans�med�resurserna�som�sat-sats�på�att�hejda�utflödet�av�medlemmar�kommer�det�att�ge�resultat�framöver�–�men�alla�stora�förändringar�kräver�tid.

Utmaning: �Välfärdssektorn� växer,� och� därmed� behöver� vi� också�värva�många�nya�medlemmar�för�att�kunna�behålla�or-ganisationsgraden�–�eller�helst�höja�den.�

Årliga engagemang

ArbetsmiljöEn stor del av sektionerna utbildade under året sina skyddsombud i den nya arbetsmiljöstrategin och de verktyg som de kan använda sig av i sitt arbetsmiljö-arbete. Samtliga ombudsmän och regionala skydds-ombud ska även ha fått samma utbildning. Kommu-nal tillsammans med Suntarbetsliv ligger bakom projektet Lokalt Stöd till kommuner och regioner som ska syfta till att förebygga arbetsrelaterad ohälsa samt främja snabbare återgång i arbete vid sjukfrån-varo. Samarbetet med Prevent fortsatte under 2018, vilket bland annat resulterade i olika utbildningsma-terial och checklistor om arbetsmiljöfrågor.

FÖRHANDLINGAR

Mål: �Kommunal�förbättrar�löner�och�arbetsvillkor�samt�är�ett�bra�stöd�i�jobbet�och�i�yrkesutvecklingen.

Ett starkt år för arbetsmiljö och trygghet

Avtalsåret 2018 var ett mellanår när det gäller cen-trala förhandlingar. Kommunal tecknade endast två nya centrala avtal. Mot slutet av året tog vi hem den slutliga segern i vår långsiktiga kamp för rätt till ar-betskläder. Dessutom fortsatte vårt partsgemensam-ma arbete för heltidsarbete som norm.

Vård, behandling och äldreomsorgUnder 2018 kom Kommunal överens med Vårdfö-retagarna om nya kollektivavtal för vård- och be-handlingsverksamhet och för äldreomsorg. Förhand-lingarna genomfördes i samförstånd och nya avtal träffades i maj 2018. Avtalen löper på två år. Kom-munal fick löneökningar som följer märket på arbets-marknaden och som innehåller en låglönesatsning, men också den återstående undersköterskesatsning som vi tidigare träffat överenskommelser om på an-dra avtalsområden.

Förebyggande av sexuella trakasserierKommunal tog under året tillsammans med Svenskt Näringsliv, TCO och Prevent fram webbverktyget Fö-rebygg sexuella trakasserier. Verktyget, som består av en checklista och en enkät, ska hjälpa chefer och skyddsombud att undersöka risker för och förhin-dra sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Verktyget är ett bra sätt att komma igång att arbeta med att få bort sexuella trakasserier och sexistisk jargong på alla Kommunals medlemmars arbetsplatser.

17

Hon tycker att det är viktigt att Kommunal påverkar i riktning mot heltidsarbete:– Jag tror att de flesta vill jobba heltid. Visst kan det vara svårt att få ihop scheman med tanke på alla top-par och dalar i arbetsbelastningen, men det går att hitta lösningar. Höj blicken, se tiden i stort. Varför inte schemalägga förbättringsarbete när det är lite lugnare?

Josefin Larsson arbetar som undersköterska på akutvårdsavdelningen på Nyköpings lasarett där hon har samordningsansvar för utskrivningsprocesserna. Sedan ett år tillbaka är alla där anställda på heltid.

Hon och hennes kollegor arbetar roterande skift. Grundschemat är dag-kväll-natt, alltid i den ord-ningen. Systemet godkänner inte dag direkt på kväll till exempel. Josefin minns hur det var tidigare:–Förut var det slitsamt. Samma person som lade patienten skulle vara med när den skulle upp näs-ta morgon. Man hann inte varva ned, utan hade en känsla av press: ’Vad väntar i morgon?’ Nu har jag fått mer tid med familjen. Tidigare kunde det gå ett dygn innan jag träffade dem igen.

Varför inte schemalägga förbättringsarbete under de lugna timmarna?

FÖRHANDLINGAR

Försäkringar och pensionerUnder året har vi förhandlat fram bra tjänstepen-sions- och omställningsavtal för våra medlemmar och ett nytt omställningsavtal för våra medlemmar anställda på företag som är anslutna till KFO.

Kunskap om försäkringarna i pris-vinnande kampanjTillsammans med AFA försäkringar, Akademiker-Alliansen och Offentliganaställdas förhandlingsråd vann Kommunal Publishingpriset 2018 för kampan-jen Intressant vetande kring våra avtalsförsäkringar. En högre andel anställda inom offentlig sektor känner till de kollektivavtalade försäkringarna nu än tidigare. 26 % känner till dem väl nu jämfört med 15 % år 2013.

Ingen sänkt tjänstepensionBland medlemmarna i Kommunal har det funnits personer som av olika orsaker ligger kvar i gamla tjänstepensionsavtal. För dem har vi förhandlat fram ett nytt avtal som innebär att de inte i framtiden kom-mer att kunna få en sänkning av sin tjänstepension.

Arbetsgrupper med Sveriges Kommuner och LandstingI avtalsförhandlingarna 2016 kom parterna överens om att under avtalsperioden genomföra två arbets-grupper – ökningen av heltidsanställningar, heltids-arbetande och förekomsten av tidsbegränsat anställ-da och analysera och belysa löneutvecklingen. Båda grupperna har startat upp sitt arbete under 2018.

EkobrottsfrågorUnder året har förbundet deltagit i stora bransch- gruppen på Skatteverket samt gruppen för ekobrott på LO. Ett antal arbeten har pågått kopplat till dessa grupper. Såsom remissvar till f-skatteutredningen och en LO gemensam rapport kring den problematik som förbundet upplever kopplat till falskt egenföretagande.

19

Heltidsarbete som normKvinnor i Kommunals yrken arbetar i hög utsträck-ning deltid, vilket gör att de får en lägre livsinkomst, en sämre pension och blir mindre ekonomiskt själv-ständiga. Rätten att jobba heltid är också något som en majoritet av medlemmarna vill ha. Därför engagerar sig Kommunal i heltidsfrågan partsgemensamt med Sveriges Kommuner och Landsting. ”Under 2018 låg fokus på att stötta det lokala arbetet. Under våren var temat arbetsorganisationen och bemanning. Temat på höstens konferenser var arbetstidsförläggning och arbetsmiljö. Totalt genomfördes tio konferenser runt om i landet där arbetsgivare och Kommunal träffades och i workshopform arbetade med verktyg för att ge-nomföra heltidsarbete i praktiken. Internt i Kommunal är det avdelningsansvariga för heltidsarbete som har uppdraget att stötta sektioner-nas företrädare som bedriver det lokala arbetet. Hel-tidsarbete som norm är en del i arbetsplatsombuds-utbildningen. Under 2018 kommunicerade vi med medlemmarna kring heltidsfrågan med ett antal fil-mer och andra inlägg på sociala medier och skapade en sida på Kommunal.se med samlad information om frågan och stöd för arbetsplatsträffar.

KarensavdragI december 2018 blev det klart att sjuklönelagen skul-le ändras från och med januari 2019. I stället för ka-rensdagen införs ett generellt karensavdrag på 20% av en genomsnittlig veckoersättning av sjuklön, och som inte beror på när sjukdagen inträffar. Det inne-bär att ersättningen blir mer rättvis för de medlem-mar som arbetar deltid eller natt och ofta har långa arbetspass. Det krävde ändringar i förbundets cen-trala kollektivavtal som rör skrivningar om karens och sjuklön.

Avtal saknasEn ny hanteringsordning togs fram för att underlät-ta det lokala arbetet med kollektivavtalstecknande. Fokus under året var de företag där de tio priorite-rade yrkesgrupperna arbetar. Totalt under året sak-nade 4 775 medlemmar anställda på 2 187 företag kollektivavtal. Under året tecknades 100 hängavtal med företag som

inte avsåg att gå med som medlem i någon arbetsgi-varorganisation. 681 företag gick med som medlem-mar i någon arbetsgivarorganisation. Trenden håller i sig, flera företag väljer att gå med som medlemmar i en arbetsgivarorganisation, i stället för att teckna hängavtal med förbundet.

Antal medlemmar i Kommunal som arbetar på företag som saknar kollektivavtal.

Rätten att jobba heltid är något som en majoritet av medlemmarna vill ha.

4 775 av medlemmarna

2018

5 354 av medlemmarna

2017

FÖRHANDLINGAR

Arbetsrätt och försäkringsrättFörsäkringsärendenAvdelningarna ansökte under 2018 om rättshjälp i 527 försäkringsärenden. Av dessa avslogs 284 och 243 beviljades. Av de ärenden som avgjordes slutligt i sak efter av-

görande i förvaltningsdomstol m m, vann enhetens förbundsjurist 10 och förlorade 14. De vunna ärende-na beräknades generera sammanlagt 840 631 kronor till medlemmarna.

Statistik tvister

Varken vår egen eller LO-TCO Rättsskydds statistik är exakt.

År

Försäkringsärenden- avslutadeTvister- avslutadeRättshjälp- avslutadeSkiljenämnd- avslutadeSkadestånd avd- avslutadeÖvriga- avslutade

2011

537628177199

757717184142

2012

446530199195

68105

13134848

2013

290416170139

7156

43

53502729

2014

278

267

81

4

61

24

2015

301358281278

7463

88

51572529

2016

301358281278

7463

88

51572529

2017

428241375306

7535

66

606010

6

2018

527478169293

3650

88

6457

66

De vunna försäkringsärendena beräknades generera sammanlagt 840 631 kronor till medlemmarna.

LO-TCO�Rättsskydd�AB�avslutade�under�2018�109�försäkringsärenden.�LO-TCO�Rättsskydd�var�ombud�för�våra�medlemmar�i�alla�dessa�ärenden.�Av�de�ärenden�som�avgjordes�under�2018�vann�LO-TCO�Rättsskydd�34�och�förlorade�61.

A-rätt�54�ärenden�totalt,�1�förlorat�och�20�vunna.F-rätt�114�ärenden�totalt,�61�förlorade�och�34�vunna.

Enhet

ArbetsrättFörsäkringsrättTOTALT

Inkomna

35201236

Under handläggning

46282328

Avslutade

54109163

Utverkad ersättning

4 078 tkr 5 849 tkr 9 927 tkr

21

I 64 tvister har arbets-givarna gemensamt betalat in 1 028 500 kronor i skadestånd till förbundet.

RättshjälpsärendenDet är fortfarande många ärenden hos förbundet som rör medlemmar som antingen arbetar hos arbetsgi-vare utan kollektivavtal eller som är felorganiserade. Löneindrivning och konkursärenden fortsätter att vara de ärenden som är vanligast inom dessa områ-den. Förbundet fortsätter att utbilda lokalkollegor i löneindrivning och konkurs för att minska förbun-dets kostnader i sådana ärenden.

SkadeståndI 64 tvister har arbetsgivarna gemensamt betalat in 1 028 500 kronor i skadestånd till förbundet.

Resultat:Förhandlingar•��Nya�kollektivavtal�för�vård�och�behandlingsverksamhet�samt�omsorgsverksamhet�och�äldreomsorg.

•��Kunskapen� om� försäkringarna� i� kollektivavtalet� har�ökat� kraftigt� hos� medlemmarna� efter� gemensamma�insatser.

• �Antalet�medlemmar�på�företag�som�saknar�kollektiv-avtal�har�minskat.

Utmaning: �Det�partsgemensamma�arbetet�med�att�införa�heltids-arbete�som�norm�behöver�ständigt�underhållas�för�att�målet�ska�kunna�nås.

Mål: �Medlemmarna�upplever�att�Kommunal�förbättrar�löner�och�arbetsvillkor�samt�är�ett�bra�stöd�i�jobbet�och�i�yr-kesutvecklingen.�

Kommunal organiserar medlemmar inom mer än 230 yrkesgrupper, fördelade på 12 olika branscher. Utan dessa, välfärdens proffs, stannar den svenska välfär-den. Vi arbetar för att medlemmarna ska ha schysta arbetsvillkor, en bra arbetsmiljö och kunna känna stolthet över sina viktiga jobb.

Förskola/skola och fritidshem Under året hade förbundet fokus på bemanning, visstidsproblematik, yrkesutveckling, gymnasie- och vuxenutbildning, validering samt arbetsmiljö. I na-tionella programrådet arbetade man framförallt med höjd yrkesstatus för barnskötare och revidering av förskolans läroplan.

Förskolans läroplanSkolverket fick i uppdrag av regeringen att revidera förskolans läroplan. När det första förslaget till ny läroplan kom i slutet av 2017 nämndes inte barnskö-tarna överhuvudtaget. Kommunal startade då ett upprop, där medlemmarna i förskolan gick ihop och krävde att Skolverket skulle ändrade sig. Samtidigt satte Kommunals ledning press på ansvarig minister i regeringen. Ansvarig minister lovade en förbättring. När reger-ingen sedan 2018 presenterade förskolans nya läro-plan fanns barnskötarna med, ett formellt erkännan-de av barnskötarna som en viktig del i arbetslaget.

Räddningstjänst Under våren kom Kommunal och Seko överens om att de heltidsbrandkårer som Seko hade skulle övertas av Kommunal. Beslutet innebar att Kommunal fick två nya arbetsgivare, Falck, Securitas och räddnings-tjänst på tre nya ställen, Kärnkraftverken Ringhals och Forsmark samt Arlanda flygplats. Övergången skedde den 1 oktober och gick bra, mycket tack vare att de förtroendevalda som fanns fick varsin plats i referensgruppen direkt på våren. Referensgruppen var behjälplig vid två remiss-svar, En effektivare kommunal räddningstjänst och Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder 2018, där de även träffade regeringens utsedda vid tre tillfällen. Referensgruppen besökte i samband med sina träffar åtta brandstationer i tre avdelningar i syfte att sprida vad Kommunal gör för räddningstjänsten samt för att värva medlemmar.

Satsningar för tydligare yrkesroller

När regeringen 2018 presenterade förskolans nya läroplan fanns barnskötarna med

BRANSCHER

23

– Det är fantastiskt hur vi lyckades egentligen. Vi job-bade väldigt långa pass, i snitt 18 timmar men vid ett tillfälle blev det hela 27 timmar! Jag är själv förvånad hur vi som grupp fungerade så pass bra med tanke på hur lite sömn det blev. Tung slangdragning, kolsvart, ute på en myr, med rök och tårar i ansiktet, knott och mygg. Vi bara gick på. Så fort man kom tillbaka till vandrarhemmet där vi bodde la man sig bara ner och somnade omedelbart. Trots allt slit var det en häftig upplevelse. Dessutom ställde lokalbefolkningen och hjälporganisationerna verkligen upp för oss med alla förnödenheter.

Kenneth Karlsson, styrkeledare från Södertörns Brandförsvarsförbund var skadeplatschef under sju dygn i Trängslet i Älvdalen:

Efterspelet till sommarens bränder pågick över årsskiftet: –Den stora snackisen runt om i Sverige har varit er-sättningen för den här extrema sommaren. Kommu-nerna verkar tolka avtalet olika. Vi gick på vanligt avtal, men det hade kanske varit bättre att betrakta det här som ’extraordinära omständigheter’ så att även deltidsbrandmän och brandvärnspersonal får samma ersättning som heltidspersonal. Vi gjorde ju samma arbete.

Deltidsbrandmännen borde få samma ersättning som vi

BRANSCHER

KökUnder 2018 återupptog Kommunal och BAR (bran-schens arbetsmiljöråd) diskussioner kring det ar-betsmiljöavtal förbundet och arbetsgivarorganisatio-nen Visita tecknat. Inom branschen pågår på flera platser i landet oli-ka former av valideringsinsatser som har fallit bra ut, många medlemmar har validerat sina kunskaper. Det finns ett behov av att fortsätta den utvecklingen, för att på sikt nå fram till en validering med nationell standard. Det pågår diskussioner i olika grupper för att nå dit.

TrafikKommunal genomförde medlemsvärvningsinsats-er på ett antal utvalda bussföretag runt om i landet. Kommunals arbetsmiljöstrategi kommunicerades ut och två konferenser med inriktning mot hot och våld

Många medlemmar inom kök har validerat sina kunskaper.

i kollektivtrafiken genomfördes. Vi bildade också en referensgrupp med bussförare i syfte att belysa och kommentera de viktigaste yrkes- och branschfrågor som är kopplade till nuläget och framtiden.

Gröna sektorn Arbetsplatsbesöken under året gav Kommunal en in-syn i att arbetsmiljöfrågor och löneutvecklingen är en stor utmaning för oss för att få nöjda medlemmar. Förbundet stärkte lokalombudsmännen som i sin tur ska föra kunskapen vidare till löneförhandlare och förtroendevalda på arbetsplatser kring arbetet med det lokala lönearbetet samt i medlemsvärvande syfte. Inom lantbruket finns några av Sveriges farligas-te arbetsplatser. Lantbrukets arbetsmiljökommitté hade under året två workshops med branschfören-ingarna inom lantbruket för att tillsammans med dem få till stånd en hållbar strategi för att allvarliga olyckor och dödsfall ska minimeras inom lantbrukets alla branscher. Detta arbete kommer att startas till-sammans med Prevent våren 2019.

Yrkesbevis Trädgårdsnäringens Centrala Yrkes Kommitté (TCYK) slog rekord 2018 vad gäller antal utfärda-de bevis, 957 stycken mot 531 stycken 2017. Under 2018 har TCYK startat ett samarbete med Nordiskt Valideringsforum (NVF). Detta samarbete ska myn-na ut i att NVF ska sköta valideringen inom träd-gårdsbranschen, tillsammans med branschen och arbetsmarknadens parter. (Nordiskt Valideringsfo-rum samarbetar sedan 2013 med Almega och Ser-vicebranschens Yrkesnämnd (SRY), där Kommunal ingår, för att validera kunskap och kompetens inom städservice, hemservice och sanering).

Teknik, fastighet och underhållArbetsgrupper inom sotarna arbetade under 2018 med att ta fram förslag till arbetsmiljöavtal samt se över hur parterna i övrigt ska samarbeta för en bättre arbetsmiljö. Gruppen arbetade med att ta fram ett förslag på nytt arbetstidsavtal samt ett nytt löneavtal. Dessut-om arbetade gruppen med att ta fram förslag till ett nytt yrkesutbildningsavtal samt ett förslag för yrkes- och kompetensutveckling.

Teknik, park och anläggningUnder 2018 har Kommunal påbörjat förhandlingar om nytt kollektivavtal med Sveriges Byggindustrier.

Hushållsnära tjänsterUnder 2018 gjorde Kommunal en fokusgruppsunder-sökning med medlemmar inom hushållsnära tjäns-ter för att kunna lära känna gruppen och dess behov bättre. Undersökningen visade att gruppen har po-sitiva associationer till och känslor inför Kommunal och framförallt uppskattar den trygghet medlemska-pet innebär. Undersökningen visade också att bris-tande kunskaper i svenska leder till en utsatthet hos många, och att det finns en önskan om ett ännu mer närvarande och synligt Kommunal.

25

BRANSCHER

TrossamfundKommunal höll en yrkesträff för krematorieanställda som bland annat kommer att utmynna i att förbundet formar en checklista för skyddsronder på krematorier. För att förtroendevalda och medlemmar ska kunna känna sig säkra i att förhandla om lön satsade Kom-munal under året på att stärka lokalombudsmännen som i sin tur ska föra kunskapen vidare till löneför-handlare och förtroendevalda på arbetsplatserna.

FunktionshinderUnder året var de personliga assistenterna en yrkes-grupp som vi satsade extra på att försöka nå ut till. Idén var att bjuda på lite kunskap i frågor som är re-levanta för personliga assistenter, i form av tre före-läsningar som livesändes på nätet. Den första före-läsningen, Älskade assistent, hölls den 14 februari på alla hjärtans dag. Den marknadsfördes i en kampanj på Facebook där yrkesgruppen hyllades. Den blev en stor framgång och belönades med Sveriges Annon-sörers pris 75-wattaren. Föreläsning nummer två hade ett #metoo –tema och avslutningsvis ”Klart och tydligt” som handlade om personliga assistenters ar-betsmiljö. Kommunal anordnade också tillsammans med de andra nordiska förbunden en KNS konferens i Helsingfors där assistenter från hela Norden delade erfarenheter av sitt arbete. Från Kommunal deltog 13 personer varav åtta arbetade som personliga assistenter.

Hälso- och sjukvårdInförande av en yrkeslegitimation för undersköter-skor har varit den övergripande prioriterade frågan för både bransch hälso- och sjukvård och äldreom-sorg. Den statliga utredning om reglering av yrket un-dersköterska har fortsatt under året. Slutbetänkande kommer våren 2019, där medlemmar i Kommunal varit med som referensgrupp. I september var Kom-munal utställare på Patientsäkerhetskonferensen med fokus på yrkeslegitimation för undersköterska. Gensvaret var överlag positivt hos deltagarna. Kom-munal har också fått lämna yttrande på Skolverkets nya förslag på en sammanhållen vård och omsorgs-utbildning.

Införandet av en yrkeslegitimation för undersköterskor har varit den övergripande prioriterade frågan

Kampanjknappen�för�undersköterskelegitimation�blev�mycket�efterfrågad,�avdelningarna�skickade�ut�130�000�stycken.�

Älskade�assistent�skapade�stort�engagemang.�72%�av�de�som�såg�inlägget�engagerade�sig�genom�att�kommentera,�klicka�eller�gilla.

Skala 1:1

Skala 1:1

ÄldreomsorgMedlemmarnas rätt till arbetskläder som tillhanda-hålls av arbetsgivaren har under många år varit ett prioriterat område. Den 19 november började en All-män föreskrift (AFS) om Smittrisker (2018:4) som Arbetsmiljöverket tagit fram gälla. Där framgår att regleringen är nationell och omfattar alla arbetsgiva-re som är verksamma inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg som därmed fått skyldighet att till-handahålla och sköta tvätt av arbetskläder. Kommu-nal hade också i juni nått en överenskommelse med arbetsgivarna om vilka plagg som ska ingå. Därmed har vi äntligen nått vårt mål för arbetskläder. I januari höll Kommunal tillsammans med Ar-betsteraputförbundet (FSA) ett gemensamt semina-rium om Välfärdsteknik på MvT mässan. I oktober lyfte Kommunal undersköterskelegitimationsfrågan på Äldreomsorgsdagarna. Majoriteten av besökar-na var positiva. Kommunal fortsatte sitt arbete om

vikten av tid och kompetens i matsituationen inom äldreomsorgen. I det långsiktiga projektet om nutri-tion och bemanning, Tid för mat, filmades i slutet av året en föreläsningsserie med professor Yngve Gus-tavsson från Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering på Umeå universitet. Vård- och omsorgscollege som numera är orga-nisatör för yrkestävlingar arrangerade Yrkes SM i Uppsala i Vård och omsorg. Kommunal bidrog med personella resurser på plats. En tvådagarskonferens avhölls av Vård- och omsorgscollege för att fira 10-års jubileum. Kommunal var på plats både som deltagare som medverkande i programmet.

Resultat:Branscher• �Inom�vård�och�omsorg�har�vi�ytterligare�satt�press�i�frå-gan�om�yrkeslegitimation�för�undersköterskor,�i�år�med�ett�starkt�engagemang�från�medlemmarna.�

• �Att�uppmärksamma�personliga�assistenter�via� sociala�medier�gav�ett�enormt�engagemang�från�yrkesgruppen�som�vi�sedan�kunde�erbjuda�värdefull�kunskap.

• �I�slutet�av�året�stod�det�klart�att�det�nu�är�arbetsgivarna�som�ansvarar� för�att�tillhandahålla�och�tvätta�arbets-kläder�inom�hälso-�och�sjukvård�samt�vård�och�omsorg.

Utmaning: �Både� fysiska� arbetsmiljöproblem� som� tunga� lyft� och�dålig�utrustning,�och�psykosociala�arbetsproblem�som�stress�är�fortfarande�vanliga�i�många�av�medlemmarnas�branscher.�

Mål: �Medlemmarna�upplever�att�Kommunal�förbättrar�löner�och�arbetsvillkor�samt�är�ett�bra�stöd�i�jobbet�och�i�yr-kesutvecklingen.�

27

ORGANISATION

Mål:�•��Kommunal�är�en�proffsig,�handlingskraftig�och�när-�varande�fackförening�som�ger�bra�service.�

•��Kommunal�uppfattas�som�en�organisation�med�stort�förtroende.

Nya sätt att kommunicera och öka

värdet på medlemskapet

Kommunals organisation uppdateras ständigt för att kunna erbjuda den bästa hjälpen till medlemmar och sprida kunskap om vad ett medlemskap är värt. Under 2018 har vi utvecklat nya digitala verktyg och tjänster och blivit bättre på att möta medlemmarnas frågor där de dyker upp. Vi ska stadigt höja förvänt-ningarna på nyttan Kommunal kan erbjuda.

ArbetsplatsombudKommunal strävar efter att öka det fackliga arbetet på medlemmarnas arbetsplatser. En förutsättning för att lyckas är att det finns förtroendevalda på arbetsplat-serna som kan driva medlemmarnas frågor. Därför sattes målet att antalet arbetsplatsombud och skydds-ombud skulle öka så att vi hade minst 50 000 ombud under kongressperioden. För att understödja avdel-ningarna och sektionerna tog förbundskontoret fram välkomstkedjor för nya arbetsplatsombud och stöd till det fackliga arbetet på arbetsplatsen. Vi genomförde också digitala minikampanjer där intresset var stort för att bli ombud. Målet om 50 000 ombud uppnåddes dessvärre ändå inte under kongressperioden.

Utveckling av KomMedUtvecklingen av Kommunals verksamhetssystem KomMed fortsatte under året och anpassades för att stödja organisationen och det fackliga arbetet enligt Kommunals övergripande mål. Ett antal utvecklingar genomfördes för att stödja värvningsarbetet. Registrering av löneuppdateringar

för våra medlemmars löner förenklades avsevärt un-der 2018. Dessutom lanserades yrkeskartläggnings-verktyget HeltRättLön som används av AO på arbets-platser. KomMed bidrog också med tekniskt stöd till valarbetet och kommande valarbeten för registrering och uppföljning vid arbetsplatsbesök.

Ungverksamhet Youtube-serieUnder hösten startade centrala ungkommittén upp en serie på Kommunals Youtubekanal – Vi är här nu! Syftet med kanalen är att ungverksamheten lyfts fram på relevanta kanaler för unga i sociala medier.

Andelen ungaAndelen unga medlemmar har under året minskat men samtidigt har andelen unga förtroendevalda ökat under året från 6,2 procent i december 2017 till 7,6 procent december 2018. En av anledningarna till ökningen kan vara det arbete avdelningarnas lokala ungkommittéer samt centrala ungkommittén gör.

MedlemsutbildningarUnder våren 2018 togs det fram en tvådagars stude-randemedlemsutbildning. Utbildningen riktar sig till Kommunals studerande medlemmar på gymnasie-programmen, Vård och omsorg, Barn och fritid samt Naturbruksprogrammet som går i årskurs 3. Kommunal lanserade sin första digitala medlem-sutbildning på förbundsmötet. Fyra moduler som handlar om kollektivavtalet, försäkringar, Kommu-nal och uppsägning. 3000 unika IP- adresser besökte utbildningarna under året. Antalet deltagare i den vanliga medlemsutbild-ningen ökade också under 2018.

29

– Jag gillar hemstädning bäst för att det känns roligt att få hjälpa kunderna att ta hand om sina hem med-an de kanske vill prioritera något annat i livet eller att tiden inte räcker till. Det kan också handla om äldre personer som kanske saknar orken eller förmågan att städa. Det känns bra att kunna underlätta någon an-nans vardag.

Mirela och hennes kollegor är erfarna inom städning och har andra anställningar bakom sig. De vet vad som behövs för att de ska må bra på jobbet:– Det som är viktigt för mig handlar om att jobbet ska flyta på, och det kräver att planeringen och sche-mat är bra. Samarbetet mellan kontoret och oss stä-dare är också viktigt. Vi har APT-möten där vi kan lägga fram åsikter och förslag.

Mirela Vejo jobbar på en städfirma i Västerås som gör alla typer av uppdrag i privata hem, flerfamiljshus och kontor. Det hon brinner lite extra för är hemstädning. Varje vecka har hon ett antal fasta kunder som hon ansvarar för:

Själv har hon upplevt mer pressade arbetsvillkor förut:– På tidigare jobb har jag inte alltid haft schemalagd lunch, och det gör såklart att hela dagen blir mer stressig när man inte vet om man hinner sätta sig ner och ha rast.

På arbetsplatsen finns inget arbetsplatsombud eller skyddsombud, men vetskapen om att Kommunal finns ett telefonsamtal bort gör att Mirela känner sig trygg.– Det har känts bra att kunna höra av sig och veta att det finns någon som har koll på avtalet till exempel.

Det känns tryggt med någon som har koll på avtalet

ORGANISATION

MedlemsserviceMedlemsservice i fokus var verksamhetens ledstjär-na även under 2018 för Kommunals medlemscenter i Sundsvall och Malmö. Detta gav ett fortsatt positivt resultat inom både telefontillgänglighet och ären-dehantering. Tillgängligheten på telefon ökade från 79% under 2017 till 84% under 2018.Under året be-svarades 450 000 samtal och samtliga ärenden som kom in hanterades. Under året implementerades projektet ”Central ringfunktion” och har under 2018 permanentas och ingår nu i centrens ordinarie verk-samhet. Central ringfunktion beskrivs närmare i ka-pitlet Medlemmar.

MC Värvargrupp får medlemmar att stanna kvar1 december startade MC Värvargrupp på centret i Malmö. Gruppen består av 8 medlemshandläggare som har i uppgift att besvara samtal från medlem-mar som begärt utträde. Syftet med detta är att grup-pen ska under samtalet få medlemmen att ångra sitt utträde och stanna kvar som medlem. Gruppen har också som uppgift att kartlägga utträdesorsak, ringa på intresseanmälningar och ringa upp de medlem-mar som skickat in ett skriftligt utträde. Gruppen består av centrets befintliga personal, nå-gon utökning av personalgruppen har inte skett. Det-ta har medfört interna omstruktureringar i handläg-gargrupperna.

Kommunal Direkt vässade samtalen och startade samarbetenKommunal Direkt fortsatte under 2018 att utveckla verksamheten. Fokus låg på tre utvecklingsområden och dessa är kompetensutveckling, samarbete med andra enheter inom Kommunal samt intern kom-munikation och teknikstöd. Inom ramen för kom-petensutveckling påbörjade Kommunal Direkt ett samlyssningsprojekt, som innebär att samtal med medlemmar spelas in för att sedan utvärderas. Kommunal Direkt fortsatte under 2018 att utveck-la samarbetet med andra enheter och i första hand med kommunikationsenheten, bland annat i form av en så kallad livechatt där medlemmar kan skriva in sina frågor och två rådgivare besvarar frågorna live. Ett annat självklart uppdrag som genomsyrar verk-samheten är att aktivt värva medlemmar. Kommunal Direkt tar samtalet i de fall man kommer i kontakt med personer som vill ha hjälp och rådgivning men ännu inte tagit steget in i ett medlemskap. Under året skrev Kommunal Direkt in 723 stycken nya medlem-mar. Under 2018 kontaktade 98 338 personer Kom-munal Direkt.

Vad går medlemsavgiften till?

n 34% går till den centrala fackliga verksamheten

n 27% går till den lokala fackliga verksamheten

n 31% går till medlemsförsäkringar

n 6% går till LO

n 2% går till medlemstidningen Kommunalarbetaren

31

Medlemsservice i digitala kanalerSom fackförening ska vi alltid finnas till för medlem-marna både på arbetsplatsen och i vardagen. Utveck-lad närvaro på sociala medier är ett viktigt verktyg för detta.

Kommunal.se Kommunal.se ökade under året både när det gäller antalet användare och antalet besök.

FacebookKommunals officiella sida på Facebook har under 2018 ökat antalet följare till 63 769 från 58 000 året innan. Det är den största kanalen för kommunikation till medlemmar, förtroendevalda och presumtiva medlemmar. Kommunal Direkt, Medlemscenter och Kommunikationsenheten på förbundskontoret sam-arbetar kring svar på medlemsfrågor.

InstagramKommunals Instagramkonto mer än fördubblade sitt antal följare under 2018 från 5 126 till 10 400. Via kontot kan man få inblick i medlemmars tillvaro, bland annat via så kallade ”takeovers” där kontot lå-nas ut till en medlem under en begränsad tidsperiod och ger hen möjlighet att visa upp sin yrkesvardag.

KollkollenUnder våren 2018 lanserade Kommunal Kollkollen. För första gången delar Kommunal med sig av sitt av-talsregister. Kollkollen är en tjänst där alla intresse-rade på ett enkelt sätt kan få svar på vilka arbetsgiva-re inom Kommunals verksamhetsområde förbundet har tecknat kollektivavtal med. Från lanseringen i april till årets slut har tjänsten haft 26 460 besökare.

TrampolinDet digitala jobbsökarverktyget Trampolin har nu funnits tillgängligt för medlemmarna i drygt ett och ett halvt år. Den 31 december 2018 hade 17 258 medlemmar registrerat sig som användare i Tram-polin. Det innebär att antalet registrerade användare i genomsnitt ökade med 581 användare per månad under 2018.

Sociala medier 2018Mina sidorMina sidor är en del av Kommunals webbsida. Medlemmen loggar in och kan se sina uppgif-ter, hitta sin sektion, läsa sitt kollektivavtal med mera. Använd-ningen av Mina sidor har ökat under 2018.

64 566 följare på Facebook (+6 566)

9 893 följare på Instagram (+4 767)

Antalet besök har ökat med 8,92% till 3 851 436 (3 535 966 år 2017)

Antalet användare har ökat med 8,87% till 2 071 015 (1 902 240 år 2017)

Antalet sessioner 2017:22 000 per månad

Antal sessioner 2018:27 500 per månad

ORGANISATION

Nya forum – mer stöd och samverkan för organisationenArbetet med att erbjuda förvaltningsetablering till organisationen påbörjades under året. Målet är att skapa förutsättningar för stöd och samverkan men också att bygga en mer likvärdig förvaltning av verk-samhets- och IT-system inom organisationen. För att förstärka samarbetet och kommunikatio-nen mellan IT-enheten och organisationen har ett forum för IT-samordnare startats upp. Forumet är ett sätt att dela och förbättra kunskap, hantera upp-komna frågeställningar och i samverkan hitta nya, effektivare arbetssätt.

HR – utvecklingsarbete för ett starkare Kommunal

Vi fortsätter det långsiktiga utvecklingsarbetet för att bli ett starkare Kommunal. Mycket under 2018 hand-lade om att prioritera värvning av medlemmar, en fråga som påverkar hela organisationen.

HR-året Under 2018 tog vi fram nya mallar för utvecklings-samtal och lönekriterierna reviderades något för att få in ett värvningsfokus. Under året hade dessutom ledarskapsfrågorna en särskild vikt. Enheten har un-der ett antal år arbetat med att skapa en bra grund-struktur för personalfrågorna. Mycket är nu på plats.

Vi lever upp till de krav som ställs inom arbetsmil-jö- och mångfaldsområdet och vi har en struktur som knyter samman frågor som kompetensutveckling, lön och rekrytering.

Förbundets anställdaVid utgången av 2018 var antalet anställda 489, inklu-sive tidsbegränsat anställda. Det innebär en minsk-ning med 35 personer, jämfört med föregående år. Av det totala antalet anställda var 278 tjänste-män, varav 210 kvinnor och 68 män. Av dessa var 117 placerade på förbundskontoret, 52 placerade på medlemscentret i Sundsvall, 45 placerade på med-lemscentret i Malmö, 32 placerade på ekonomicen-tret i Sundbyberg, 20 placerade på Kommunal Direkt och 12 (1 är vakant) placerade på någon av Kommu-nals lokalavdelningar.

Arbetsmiljö och de anställdas hälsaArbetsmiljöfrågorna var fortsatt viktiga under 2018. På förbundskontoret fortsätter det förebyggande hälsoarbetet, både på individuell nivå och på grupp-nivå. Det genomförs ett regelbundet arbete med trä-ningsklasser, massage, underhåll av gym, gemensamt deltagande i motionslopp, viktväktargrupp med mera. Kommunal bedriver ett bra rehabiliteringsarbete för att underlätta för sjukskrivna medarbetare att komma tillbaka till arbetet. I de fall där sjukfrån- varon beror på arbetsrelaterade problem finns ett nära samarbete med chef och företagshälsovård, både vad det gäller fysisk och psykosocial problematik.

Fördelning förbundets anställda

n 57% tjänstemänn 43% ombudsmän

Andelen kvinnor-män totalt av förbundets anställda

n 76% tjänstemänn 24% ombudsmän

33

Resultat:•��Kommunal�har�utvecklat�sin�närvaro�i�fler�sammanhang�för�att�kunna�nå�medlemmar�och�presumtiva�medlem-mar�där�de�är,�och�för�att�kunna�ge�svar�och�hjälp�där�det�behövs.�Det�har�gett�positivt�resultat�i�form�av�bätt-re�tillgänglighet.

•��Antalet� följare� på� Kommunals� sociala� medier-konton�har� ökat� kraftigt,� och� vi� använder� i� hög� utsträckning�dessa�som�kanaler�för�att�hålla�dialog�och�besvara�frå-gor�från�medlemmar.�

•��Som�arbetsgivare�går�Kommunal�stadigt�framåt�i�med-arbetarundersökningen.

•��Kommunals�förtroende�hos�allmänheten�har�ökat,�+10�punkter�i�den�årliga�mätningen.

•�Andelen�unga�förtroendevalda�har�ökat.

Utmaning: �Även�om�många�nya�arbetsplatsombud�och�skyddsom-bud�har�rekryterats�under�året�hamnade�vi�under�målet�och�behöver�utveckla�nya�sätt�att�engagera.

Mål: �Kommunal� är� en� proffsig,� handlingskraftig� och� närva-rande� fackförening� som� ger� bra� service.� Kommunal�uppfattas�som�en�organisation�med�stort�förtroende.

3,323,62

4,20 4,043,51

4,354,82

3,80

4,45

*avser�förbundsanställda,�center�och�avdelningar2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Sjukfrånvaro bland förbundskontorets* anställda, i procent

MedarbetarindexUnder 2018 genomfördes en medarbetarenkät, sam-tidigt på alla arbetsplatser på Kommunal. Resultatet har, inom ramen för HR-året, följts upp genom ett systematiskt arbete med aktiviteter och handlings-planer. Handlingsplaner finns för arbetsgrupper, chefsgrupper och för hela organisationen. Vårt med-arbetarindex är på 72, vilket är ett bra resultat och en förbättring jämfört med förra årets 60.

Medarbetarutbildningar• LO:s gemensamma ombudsmannautbildning ge-

nomfördes av 11 ombudsmän.• Arbetsrätt för ombudsmän är en intern utbildning

som avslutades av 25 ombudsmän. • Samordnade introduktionsutbildningar genomför-

des samt Kommunals värdegrundsutbildning. • Satsningen på ledarskapsutveckling för Kommu-

nals chefer fortsatte under året• Förändringsledarutbildningen för ombudsmän är

en intern obligatorisk utbildning om jämställdhet och mångfald som under året genomgicks av 25 om-budsmän.

• En ny utbildning i sju delar om genus, etnicitet, HBTQ och sexuella trakasserier genomfördes av 12 personer på förbundskontoret.

En plan för mångfaldUnder hösten 2018 antog förbundsstyrelsen en jäm-ställdhets- och mångfaldsplan för alla förbundsan-ställda. Planen bygger på DO:s arbetsmetod och togs fram i samverkan mellan personalenheten, Kommu-nals ledning och våra interna fackliga organisatio-ner. Planen kommer att revideras årligen utifrån ny statistik från våra personalsystem och svaren i vår medarbetarundersökning, där mångfald och diskri-minering ingår som viktiga delar.

Kommunals medarbetarindex är på 72, en förbättring jämfört med 2017 då det låg på 60

+10 punkterKommunal går framåt i den årliga anseende-mätningen, +10 punkters ökning under 2018.

VÄLFÄRD

Anställningsvillkor, yrkesutveckling och arbetsmiljö. Under 2018 syntes Kommunal i hög grad i dessa pri-oriterade frågor i medierna. Även i valrörelsen drev Kommunal tre konkreta och medlemsnära frågor un-der parollen ”Välfärd är trygghet”. Kommunals påver-kansarbete riktar sig till politiska beslutsfattare natio-nellt och lokalt, våra motparter i avtalsförhandlingar, tongivande opinionsbildare samt en bred samhällsin-tresserad allmänhet – där också medlemmar och po-tentiella medlemmar ingår. Opinionsbildningen 2018 hade målet att synliggöra tre fokusområden: löner och anställningsvillkor, yrkesutveckling och arbetsmiljö.

Kommunal i mediaTre gånger om året görs mediamätningar av Sifo för att utvärdera hur de satta målen uppfylls. Helårsa-nalysen för 2018 visade en mediebild där Kommunal syntes i de prioriterade frågorna, framför allt inom arbetsmiljö. Sifos helårsanalys visar en hög kvalitet på Kommunals mediesynlighet, dvs att Kommunal ofta är en tydlig aktör. Lokala företrädare ökade sin synlighet jämfört med föregående år. Kommunal beskrevs under året vid flera tillfällen som ”vinnare” i riksmedia. Det handlade bland an-nat om ersättning för minskad tjänstepension till alla Sveriges offentligt anställda, om rätten till arbets-kläder och om den nya läroplanen för förskolan där barnskötarnas roll tydliggjordes. Lokalt uppmärk-sammades Kommunalt under hösten som en aktiv aktör mot förändrade nattscheman i omsorgen på många orter. Trots valårets speciella mediedramaturgi lyckades Kommunal, enligt Sifo, behålla fokus på de egna frå-gorna. Opinionsbildningsarbetet under valrörelsen utgick framför allt från valkravet ”Ökade resurser till välfärden”. I mars lanserade Kommunal på DN Debatt sina uträkningar om att det krävs ytterligare 135 000 anställda i välfärden under kommande mandatperi-od. Den siffran – 135 000 – bröts om på flera olika sätt under valrörelsen. Från april till valdagen hade siffran tillsammans med förbundsordförandes namn återfunnits i ett 80-tal införanden i svensk media.

Kommunals Facebook under valrörelsens sista 28 dagar:

Tobias Baudins Facebook under val- rörelsens sista 28 dagar:

Kommunals viktiga påverkansarbete

1845 nya följare (vilket är en ökning med 832% jäm-fört med tidigare period).

760 nya följare (+ 26% jämfört med tidigare period)

1 528 581 personernåddes (+73% jämfört med tidigare period)

362 616 personer nåddes (+ 110 jämfört med tidigare period)

281 949 interaktioner på våra inlägg (+693% jämfört med tidigare period)

64 422 interaktioner på sina inlägg (+ 143% jämfört med tidigare period)

35

–Jag har jobbat för samma brukare hela tiden, det måste vara ganska unikt. Han är ju min arbetsgivare, men han är förstås samtidigt en god vän. Vi har varit med på varandras livsresa.

Cesar gillar flexibiliteten i assistentyrket och har kunnat kombinera det med att jobba i restaurang-världen. Samtidigt är han medveten om att flexibili-tet inte alltid är något positivt:–Det är också problemet med att vara personlig as-sistent. Regelverket behandlar oss som någon typ av tjänstefolk från 1800-talet, vi kan bli uppsagda från ena dagen till den andra bara på personliga grunder. Det måste förändras!

Cesar Verdugo arbetar som personlig assistent sedan 25 år tillbaka, och trivs utmärkt.

Under 2018 har Cesar deltagit i en nordisk facklig konferens för personliga assistenter, där han kunde konstatera att anställningstryggheten är ett pro-blem i samtliga länder. Under året har Cesar också haft ett uppdrag för sin sektions valberedning, något som han beskriver som en ynnest. Och snart kom-mer han att börja hålla facklig grundutbildning för nya medlemmar.–Jag är en vanlig medlem, inte heltidsfacklig, och känner att jag kan göra skillnad just därför.

Anställningstryggheten för personliga assistenter måste bli bättre

VÄLFÄRD

Valet 2018SamtalskampanjKommunal hade en målsättning att samtala med minst 250 000 medlemmar. Detta nåddes med råge, 277 209 samtal rapporterades i LO:s samtalsräknare. Av dessa gjordes 218 477 samtal på arbetsplatser. Vi ringde totalt 168 838 gånger och antalet genomför-da samtal landade på 57 612 vilket motsvarar ca 11 % av medlemmarna. Inför kampanjen genomfördes en ringutbildning för avdelningarna för att kunna underlätta arbetet.

Rosa husbilar på turnéDe två sista veckorna innan valet åkte Kommunal på turné med rosa husbilar för att samtala med med-lemmar och presumtiva medlemmar om Kommunals prioriterade frågor. Varje avdelning hade en egen husbil som parkerades utanför arbetsplatser och för-bundsledningen tog en aktiv roll på turnén. Husbi-larna väckte uppmärksamhet och besöken uppskat-tades mycket av avdelningarna och medlemmarna.

Digital kampanjKommunal lanserade valsajten delta.kommunal.se där besökarna kunde se hur partiernas budgetförslag skulle påverka deras hemkommuner. Sajten hade totalt 40 000 unika besökare.

37

Hur uppfylldes valstrategins mål?Eftervalsanalysarbetet pågår för att ge rekommenda-tioner inför kommande valrörelser. Analysföretaget Ipsos eftervalsundersökning visar att 50 procent av medlemmarna röstade på Socialdemokraterna. Val-deltagandet var högt, 85 procent jämfört med 87 pro-cent i hela väljarkåren. Kommunals valstrategi inne-höll också ett mål att fler medlemmar i Kommunal skulle vara representerade i beslutande församling-ar. Lokalt och regionalt ser detta hyfsat bra ut men i riksdagen har antalet ledamöter med bakgrund i Kommunal minskat från 13 till 7. Det fjärde målet i valstrategin var att en s-ledd regering skulle bildas efter valet. Det blir nu verklighet efter en lång och omfattande förhandlingsprocess.

Nya rapporter under året Kommunal tog under året fram fyra nya rapporter:• En rapport om visstid tillsammans med SKL • Personal som stannar- en rapport om arbets-

miljön i äldreomsorgen• Mer tid – en rapport om kvalitet och bemanning

i äldreomsorgen• Så mycket bättre? 2018 – en jämförelse av

anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven äldreomsorg

2018 visade en stark mediabild där Kommunal syntes i de prioriterade frågorna

Så mycket bättre? 2018- EN JÄMFÖRELSE AV ANSTÄLLNINGSVILLKOR OCH LÖNER I PRIVAT OCH KOMMUNALT DRIVEN ÄLDREOMSORG

Resultat:• �Kommunal�samtalade�med�mer�än�en�kvarts�miljon�medlemmar�inför�valet�2018.�

• �Mobiliseringen�av�medlemmar�resulterade�i�att�barn-skötarna�skrevs�in�i�förskolans�läroplan.

• �Fem�rapporter�togs�fram�under�året�för�att�stödja�arbetet�med�viktiga�frågor.

• �Kvaliten�på�Kommunals�mediesynlighet�ökade�under�2018.

Utmaning:Politiskt�påverkansarbete�är�viktigt�för�Kommunal.��Det�är�en�kontinuerlig�utmaning�att�vara�fram-�gångsrik�i�detta�arbete.

Facklig styrka, både nationellt och globalt, bygger på hög organisationsgrad, legitimitet och representati-vitet. I det allt mer globaliserade arbetslivet hänger fackets styrka i Sverige ihop med den fackliga styrkan i resten av världen. Tyvärr är den fackliga organisa-tionsgraden låg i många länder vilket försvagar fack-ets inflytande och medbestämmande, både i företag och i samhället i stort t ex utvecklingen av jämlikhet och jämställdhet. Därför är det viktigt att den fack-liga kampen och organiseringen lyckas i alla länder.

NordenUnder 2018 genomfördes fyra konferenser inom samarbetsorganisationen för de nordiska kommu-nalarbetareförbunden, KNS. Huvudämnen på konfe-rensen som riktade sig till förbundsledningarna i de fyra nordiska förbunden var en progressiv arbetslivs-politik och Brexit. De andra konferenserna riktade sig till räddningstjänstpersonal, personliga assisten-ter samt ungdomar. Konferensen för personliga as-sistenter visade att modellerna i våra fyra länder är väldigt lika i grunden men att anställningsvillkoren och förutsättningarna för att utföra jobbet skiljer sig väldigt mycket. Nordiska Transportarbetarefederationen, NTF, höll sin kongress under året. Kommunals motion om att alla sektioner ska ha minst en kvinna i ar-betsutskottet antogs. I sektionen för kollektiva per-sontransporter arbetade vi främst med att analysera konsekvenserna för förarna i Norden av EU-kom-missionens förslag till ny transportlagstiftning med bland annat ändrade kör- och vilotidsregler samt med att utarbeta alternativa förslag till lagstiftning.

Ju fler medlemmar i facken, desto bättre värld

EuropaKommunal har skrivit till svenska Europaparlamen-tariker ett flertal gånger, dels om dricksvattendirek-tivet och dels angående det så kallade mobilitetspa-ketet om kör- och vilotidsregler och tillämpning av utstationering av arbetstagare inom vägtransporter. Styrelsen för Europeiska federationen för offent-liganställda, EPSU, tog ett historiskt beslut när de stämde Europeiska kommissionen inför domstol. Kommissionen hade vägrat att lägga fram avtalet mellan EPSU och arbetsgivarna om informations- och samrådsrättigheter för ministerrådet för att ge-nomföra det som ett EU-direktiv. Kommissionens beslut berövar nästan 10 miljoner arbetstagare rätten till information och samråd. Om avtalet blivit direk-tiv skulle det garantera arbetstagare i statliga och of-fentliga förvaltningar samma rättigheter som andra arbetstagare.

INTERNATIONELLT ARBETE

I den sociala dialogen inom hälso- och sjukvård har vi fokuserat på att medlemmar ska orka arbeta fram till pension, medlemsvärvning och att göra yrkena mer attraktiva eftersom vi ser att stora rekryteringar inom hälso- och sjukvården behövs i hela EU. Kommittén inom lokal- och regionalförvaltnings-området har startat ett partsgemensamt projekt om den europeiska planeringsterminen som är en sam-ordningsprocess mellan EU-länderna kring ekono-misk politik. Syftet är att deltagarna ska förstå pro-cessen och hitta påverkansformer. I Europeiska Transportarbetarefederationen, ETF, har vi även under 2018 fokuserat arbetet på EU-kom-missionens så kallade mobilitetspaket som innebär omfattande ändringsförslag av europeiska lagar på området transporter på väg. För att påverka försla-gen i rätt riktning har Kommunals företrädare bland annat delat ut flygblad med information om föränd-ringarnas effekter. Inom EFFAT, den europeiska federationen för bland andra lant- och livsmedelsarbetare, har vi ar-betat med förslaget till direktiv om transparenta och förutsägbara arbetsvillkor. Detta nya direktiv ska garantera trygghet och tydlighet om arbetsvillkor, särskilt för de med osäkra anställningar, uppskatt-ningsvis 2-3 miljoner arbetstagare. Genom nya mi-nimikrav fastställs en gräns för en provanställnings längd och en regel om att en arbetstagare inte kan hindras från att arbeta åt en annan arbetsgivare ut-anför arbetsschemat.

I den sociala dialogen inom hälso- och sjuk-vård fokuserade EPSU på att medlemmar ska orka arbeta fram till pension

39

INTERNATIONELLT ARBETE

GlobaltDet gemensamma projektet mellan PSI, den interna-tionella federationen för offentliganställda, och nord-iska KNS med Asiatiska utvecklingsbanken om en arbetstagarbyrå inom banken har förverkligats då en person har anställts med särskilt ansvar för mänskli-ga och fackliga rättigheter. I ITF, Internationella Transportarbetarefederatio-nen, har vi under året arbetat med fyra prioriterade projekt, varav ett handlade om kollektivtrafik. Pro-grammet Vår kollektivtrafik har tagit itu med bristen på säker och god kollektivtrafik. Alla projekt inom programmet har haft tydligt kvinnofokus, både ur passagerarnas och de anställdas perspektiv. ITF höll kongress 2018. Kvinnokommittén, där Kommunal är medlem, fokuserade sitt arbete på att stoppa våld mot kvinnor, både i arbetslivet och i hem-met. Många kvinnor som är drabbade av våld i hem-met vittnar om svårigheterna att sköta och behålla sin viktigaste livlina - sitt arbete. Därför har ITFs kvinnokommitté introducerat en modell för att stötta dessa kvinnor på arbetsplatsen. Ett glädjande resul-tat av arbetet är bland annat en ny lagstiftning i Nya Zeeland som ger utsatta kvinnor rätt till 10 dagars ledighet med lön för att flytta till ett säkert boende. Inom IUL, internationella federationen för bland andra lant- och livsmedelsarbetare, har vi arbetat med att resistenta bakterier är en arbetsmiljöfråga och medverkat till broschyren Antimikrobiell re-sistens - en risk på arbetsplatsen som getts till alla

Fackets styrka i Sverige hänger ihop med den fackliga styrkan i resten av världen

förbund i IUL. Det är viktigt att facket är delaktiga i att sprida kunskap om antibiotika-resistens och hur man på sin arbetsplats kan skydda sig från att drab-bas. Resistenta bakterier är ett ständigt närvarande hot för alla som arbetar inom storskalig djuruppföd-ning och även inom vården. I den svenska kommittén för FN-organet ILO, In-ternationella arbetsorganisationen, fick vi efter flera års arbete till slut majoritet för att föreslå ratificering av konvention nr 189 om arbetstagare i andras hus-håll. Riksdagen beslutade om ratifikation i november. Kommunal har fortsatt arbetet i kommittén för att även få till stånd en ratificering av konvention nr 94 om socialklausuler vid offentlig upphandling.

Projektsamarbeten för fackliga rättigheterKommunal är sedan många år aktiva i det globala arbetet för fackliga och mänskliga rättigheter i ar-betslivet vilket möjliggör framgångsrika, hållbara och långsiktiga projektsamarbeten. Vi bedriver 13 utvecklingssamarbetsprojekt i 40 länder med cirka 100 fackförbund.

11 projekt är finansierade av Sida. Sex av dem är tillsammans med PSI och fem bedrivs tillsammans med IUL. Dessa projekt söks via Union to Union. 2018 startades en ny projektperiod som sträcker sig till 2022. Union to Union beviljades ett mindre an-slag än förra perioden men fler förbund skulle dela på pengarna eftersom Saco har kommit med också. Vi behövde då göra neddragningar och bestämde med PSI att avsluta tre projekt. I IUL-projekten gick det istället att skära ned i befintliga projekt. På grund av sena utbetalningar från Sida blev fältverksamheten lidande och aktiviteter försenade så det har inte gått att se tydliga resultat i projekten under 2018. Ett undantag är PSI-projektet med sex länder i Östafrika där vi tydligt sett en positiv trend i att förbund verksamma inom samma branscher har börjat samarbeta mot gemensamma mål. Två projekt är finansierade via Olof Palmes In-ternationella Center. Det ena gäller anställda inom lokaltrafik på Filippinerna, det andra är ett globalt projekt med den internationella federationen för hus-hållsanställda, IDWF.

Resultat:• �Kommunal�fick�efter�ett�flerårigt�arbete�igenom�majo-ritet�för�en�ratificering�av�ILO-konventionen�om�hus-hållsanställdas�rättigheter.

• �Kvinnliga� transportarbetare� i� Nya� Zeeland� som� ut-satts�för�våld�i�hemmet�får�hjälp�av�facket.

• �En�positiv�trend�med�ökat�samarbete�i�stället�för�kon-kurrens�mellan�fackförbund�inom�samma�branscher�i�Östafrika.

Utmaning: �Arbetet� för� internationella� fackliga� rättigheter�blir�allt�viktigare,� eftersom� många� länder� och� aktörer� bryter�mot�dem.

41

Förbunds-organisation


43

Kommunals demokratiska organisation utgår från medlemmen ute på arbetsplatsen som väljer två fackliga ombud, arbetsplatsombud och skyddsom-bud. Alla medlemmar kan också påverka Kommunal genom att skicka in motioner till kongressen. Här beskriver vi kortfattat de olika påverkans- och be-slutsnivåer som organiserar vårt arbete för schysta arbetsvillkor.

Arbetsplatsombud/SkyddsombudDet finns 26 016 fackliga ombud. Dessa är ofta både arbetsplatsombud och skyddsombud. De är valda av sina arbetskamrater och har den direkta fackliga kontakten med medlemmarna.

Klubbarna är nästa nivå inom Kommunal, där det finns en klubb. En klubb består för det mesta av medlemmar inom samma yrke som arbetar nära var-andra. I klubben tar man upp frågor som direkt rör medlemmarna och deras arbetsplats. 2018 fanns det 111 klubbar.

Sektionerna består oftast av medlemmar inom en förvaltning eller ett geografiskt område. Där det finns klubbar ingår de i sektionen. Sektionerna tar upp fackliga frågor som rör alla men också enskilda medlemmars frågor. Det finns 240 sektioner.

Avdelningarna är 13 stycken och geografiskt för-delade över hela Sverige. Avdelningarna samordnar sektionernas arbete så att hela Kommunal arbetar mot samma mål. Här finns bland annat anställda ombudsmän och administrativ personal som arbetar för medlemmarna.

Förbundsstyrelsen väljs av kongressen på tre år. De 16 ledamöterna och förbundets ordförande möts en gång per månad och fattar beslut som rör hela Kommunal.

Förbundsledningen leder Kommunal mot de mål som kongressen, förbundsmöten och förbunds-styrelsen bestämmer. Ledningen består av fyra per-soner som väljs av kongressen. De arbetar på det cen-trala förbundskontoret.

Förbundet KommunalKongressen är Kommunals högsta beslutande organ. Till kongressen utser avdelningarna 188 om-bud. Kongressen samlas vart tredje år. Då tar man beslut utifrån utredningar som gjorts på förbundet och utifrån motioner som lämnats in. Alla medlem-mar kan påverka Kommunal genom att skicka in motioner till kongressen. De år det inte är kongress samlas samma ombud till ett förbundsmöte.

Medlem

Arbetsplatsombud/Skyddsombud

Klubbar

Sektioner

Avdelningar

Förbundsstyrelse

Förbundsledning

Förbundsmöte/Kongress


FörbundsstyrelsenBakre raden:Håkan Nilsson, Barbro Andersson, Lena Johansson, Frans Persic, Onur Esinsel, Tobias Baudin, Jenni Moverare, André Schwenk, Catarina Eriksson.

Främre raden:Rose-Marie Andersson, Maria Hallenberg, Marianne Engberg, Jasmine Berglund, Ewa Glimhed, Zdenka Mardetko, Mahlin Bergman.

Ej närvarande: Jessica P Klemetsson, Sara Sjödin.

45

Förbundsstyrelsen

Under året utgjordes förbundsstyrelsen av:

Tobias Baudin, förbundsordförandeBarbro Andersson, Kommunal MittRose-Marie Andersson, Kommunal SkåneMahlin Bergman, Kommunal SydostMarianne Engberg, Kommunal NorrbottenOnur Esinsel, Kommunal Stockholms länEwa Glimhed, Kommunal SkåneMaria Hallenberg, Kommunal VästJessica P Klemetsson, Kommunal Stockholms länAndré Schwenk, Kommunal Västra SvealandCecilia Ljungqvist, Kommunal Sydväst, t o m den 1 maj 2018Zdenka Mardetko, Kommunal BergslagenJenni Moverare, Kommunal VänervästHåkan Nilsson, Kommunal VästerbottenFrans Persic, Kommunal VänervästSara Sjödin, Kommunal Mellersta NorrlandCatarina Eriksson, Kommunal ÖstLena Johansson, Kommunal Sydväst, fr o m den 1 maj 2018Jasmine Berglund, Kommunal Öst, adjungerad, fr o m februari 2018

SuppleanterFöljande suppleanter inkallades för att delta på förbundsstyrelsens sammanträden:

Åsa Andersson, Kommunal Mitt, den 27–28 februari 2018Anna Eriksson, Kommunal Mellersta Norrland, 20–21 mars 2018Lowisa Anderzon, Kommunal Stockholms län, 23–24 maj 2018Mirja Räihä, Kommunal Stockholms län, 19 juni 2018Lena Kidsten, Kommunal Sydost, 24–25 oktober 2018

FörbundsledningenFörbundsordförande, Tobias BaudinFörste vice ordförande, Per HolmströmAndre vice ordförande, tillika avtalssekreterare, Lenita GranlundTredje vice ordförande, Lisa Bengtsson

Mellan kongresser och förbundsmöten är det förbundsstyrelsen som styr och hål-ler samman förbundets verksamhet. Arbetet utgår från Kommunals stadgar och de beslut som fattats på kongress och förbundsmöte. Under året har 23 protokollförda sammanträden ägt rum.


Förbundsmötet 2018 var Kommunals högsta beslu-tande möte under året. Det fjortonde ordinarie för-bundsmötet i ordningen. Det hölls den 29–30 maj 2018.

På förbundsmötet deltog 184 ombud, utsedda av avdelningarna. Förbundsstyrelsens ledamöter, för-bundsledningen, revisorer, enhets-, lokal- och plats-chefer, representant för ombudsmän samt föredra-ganden deltog också. Ombuden fick information om den nya studiestrategin och ny digital medlem-sutbildning. De förde samtal om projektet Kommu-nal 2022 och valet 2018. Ombuden deltog även i en workshop om stadgarna.

FörbundsmötetStatsminister Stefan Löfven höll tal till förbunds-mötet och utlovade förslag mot hyvling av tjänster (att arbetsgivaren skär ner på antalet timmar i en befintlig tjänst), delade turer och allmän visstidsan- ställning. Val av valberedning för åren 2018–2020 förrät-tades. Dessutom behandlade man verksamhetsbe-rättelsen och årsredovisningen, revisionsberättelse, revisorernas granskningsrapport, budgetprognosen för åren 2019 2021 samt uppföljning av bifallna mo-tioner och rapporter från 2016 års kongress.

47

Förbundskontoret

KanslienhetenSamordnar förbundets värvningsarbete, facklig-poli-tisk samverkan, press och opinionsbildning och över-gripande verksamhetsstyrning.

Administrativa enhetenSer till att den dagliga verksamheten sker enligt fat-tade beslut. Sköter medlemshandläggningen genom två medlemscenter i Sundvall och Malmö samt Kom-munal direkt i Stockholm.

Arbetsplats- och avtalsenheten Säkerställa medlemmarnas rättssäkerhet och säk-ra det arbetsplatsnära fackliga arbetet utifrån ett branschperspektiv och en helhetssyn på yrkesut-vecklings, arbetsmiljö-, arbetsrätts- och kollektiv- avtalsfrågorna.

EkonomienhetenSköter förbundskontorets bokföring och bokslut samt samordnar budget- och verksamhetsplanering. Här finns också Kommunal ekonomicenter i Sundbyberg.

IT-enhetenKoordinerar, stödjer och utvecklar IT-området inom hela Kommunals organisation.

Kommunikationsenheten Strategisk central resurs som arbetar med rekryte-rande och lojaliserande medlemskommunikation.

OrganisationsutvecklingsenhetenHar hand om stadgar, organisationsfrågor, stöd till förtroendevalda och det fackliga arbetet på arbets-platsen, facklig utbildning, jämställdhet och ung-domsfrågor.

PersonalenhetenHar hand om personal- och HR-frågor som rör de anställda på förbundskontoret, centren och på lokal-kontoren.

ServiceenhetenHar hand om olika typer av service på förbunds- kontoret, t ex fastighetsfrågor och reception.

UtredningsenhetenUtreder, bevakar och analyserar samhällsfrågor som är relevanta för förbundets medlemmar, samt för fram förslag till policy och åtgärder.

Internationella enhetenAnsvarar för Kommunals internationella arbete i Sverige, Norden, Europa, Världen och bedriver ut-vecklingsprojekt i samarbete med fler än 100 förbund i 40 länder.

Förbundskontoret arbetar med utgångspunkt från de riktlinjer som kongressen, förbundsmöten och förbundsstyrelsen beslutat om.

Förbundskontoret ligger på Hagagatan 2 i Stockholm. Här finns 188 anställda. Förbundskontorets arbete är uppdelat på följande enheter.

HåLlbarhets-rapport

ORG NR 802001-7888 Svenska Kommunalarbetareförbundet

49

Kommunals arbete med att skapa goda arbetsvillkor och ett mer jämlikt och rättvist samhälle är förbun-dets viktigaste bidrag till en hållbar utveckling. I den här rapporten berättar vi om hur Kommunal arbetar med hållbarhetsfrågor och hur det arbetet positivt bidrar till ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart samhälle. Redovisningen omfattar koncernen Kommunal och de internationella projekt vi stödjer. Avdelningarna ingår inte i koncernen och omfattas inte heller av redovisningskravet. De bolag som ingår i koncernen Kommunal ska följa de policys och riktlinjer som är antagna av Kommunals förbundsstyrelse. Bolagen ingår däremot inte i de personalrelaterade nyckeltal, där antal medarbetare och sjukskrivningar redovi-sas. De bolag som omfattas redovisas i förvaltnings- berättelsen. Kommunals förbundsstyrelse har beslutat om håll-barhetsrapporten samt att den är upprättad i enlig-het med bestämmelserna i årsredovisningslagens 6:e kapitel.

Kommunals organisation – verksamhetsmodellKommunal är en facklig medlemsorganisation och vid årsskiftet 2018/2019 var medlemsantalet 504 121 medlemmar. Kommunals huvudsakliga uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsplatsen, arbets-marknaden och i samhällslivet i övrigt. Kommunal ska arbeta för goda anställningsvillkor och arbets-förhållanden, god arbetsmiljö samt för inflytande, utbildning och utvecklingsmöjligheter för medlem-marna. Kommunal ska även arbeta för att främja medlemmarnas ekonomiska och sociala villkor i samhället och deras delaktighet i ett rikt kulturliv. Föreningens mål är höjda löner och förbättrade vill-kor för medlemmarna. Förbundets syfte, ändamål, organisation och verksamhetsmodell beskrivs mer detaljerat i verk-samhetsberättelsen (sidan 43) samt i förvaltnings- berättelsen. Kommunals högst beslutande organ är kongressen

som hålls vart tredje år. Besluten som fattas på Kon-gressen pekar ut både riktning och vad Kommunal ska jobba med framöver. Mellan kongresserna ge-nomförs årligen förbundsmöte. Däremellan är för-bundsstyrelsen Kommunals högst beslutande organ. Förbundsstyrelsens uppgift är att leda förbundets verksamhet och dit hör bland annat att ta fram styr-dokument för verksamheten. I verksamhetsberät-telsen beskrivs förbundet Kommunals organisation och verksamhet på ett mer detaljerat sätt. Det är på arbetsplatsen det fackliga arbetet sker och där är navet våra 24 321 arbetsplatsombud och 24 145 skyddsombud.

De globala målenHösten 2015 togs ett avgörande beslut för en mer hållbar värld. Världens länder enades om 17 globa-la mål för en ekonomisk, miljömässig och socialt hållbar utveckling, inom ramen för Agenda 2030. Främsta syftet med målen var att utrota fattigdom, bekämpa orättvisa och ojämställdhet och att åtgärda klimatförändringarna i världen. Anständiga arbetsvillkor utgör tillsammans med ekonomisk tillväxt, det åttonde målet. Fokus ligger på full och produktiv sysselsättning med anständi-ga arbetsvillkor för alla. Mer än hälften av världens arbetstagare befinner sig i osäkra anställningar, ofta instängda i en ond cirkel av lågproduktiva yrken med dålig lön och begränsad tillgång till både utbildning och socialförsäkringar. Detta gäller i högre utsträck-ning kvinnor än män. Kommunals kärnverksamhet handlar om hållbar-het. Arbetet med att skapa goda arbetsvillkor och ett mer jämlikt och rättvist samhälle, är våra viktigas-te bidrag till en hållbar utveckling. För att en sådan utveckling ska bli möjlig krävs det samarbete, lokalt och globalt, över många olika sektorer samt att alla de tre dimensionerna; social, ekonomisk och miljö-mässig hållbarhet, är integrerade i arbetet.

Miljömässig hållbarhetMiljömässig hållbarhet är en grundläggande förut-sättning för vår välfärd och framtid. I Kommunal

Hållbarhetsrapport 2018

HÅLLBARHETSRAPPORT

finns en djup insikt om att miljön och de ekologis-ka systemen förser oss med många av de system och resurser vi är beroende av och som utgör våra mest grundläggande livsbetingelser. Att förvalta dem på ett hållbart sätt tillsammans med andra ekonomiska resurser är nyckeln till ett socialt hållbart samhälle. Kommunal ska leva som vi lär. Genom en samlad strategi ska Kommunal bidra till miljömässigt håll-bar utveckling i samhället, i Sverige såväl som glo-balt. En effekt av detta är att förbundet arbetar för att minska miljöpåverkan som den egna verksamheten för med sig. Verksamhetens miljömål bygger på de nationella och internationella mål som satts upp av regering, riksdag, EU och världssamfundet. Det handlar fram-för allt om de svenska miljökvalitetsmålen, EUs ut-släppsmål för koldioxidekvivalenter och FNs utveck-lingsmål.

Kommunal stödjer FairtradeKommunal stödjer Fairtrade genom att vara medlem-mar i organisationen samt delta i tävlingen Fairtrade Challenge. Genom Fairtrade får odlare och anställda en tryggare försörjning, mer utbildning och ökade re-surser till omtanke om miljön. Osäkra anställningar och dåliga villkor skapar hinder för utveckling. För att uppmärksamma Fairtrade-certifieringen, genomförs årligen en landsomfattande fikadag över hela världen. I år var det sjätte året i rad Kommunal deltog, och fjärde gången som Kommunal vann täv-lingen i Sverige. Fikadagen är dessutom Kommunals mest framgångsrika värvningsaktivitet och svarar alltid för en stor tillströmning av medlemmar.

Etiska och miljömässiga krav vid upphandling och inköpUtvalda leverantörer ska uppfylla de krav som Kom-munal har fastställt i sin policy för livsmedel. Det gäller bland annat krav på god affärsetik, fullgod ser-vice, kollektivavtal, F-skattsedel, fullgjorda inbetal-ningar av skatter och sociala avgifter samt en upprät-tad miljö- och jämställdhetspolicy. Leverantörer ska också följa ILOs kärnkonventioner. Detta kontroller-as innan Kommunal ingår avtal med en leverantör. Livsmedel som används i vårt konferenskök köps in i enlighet med Kommunals livsmedelspolicy. Avfall från livsmedelshanteringen återvinns som biogas. De cateringfirmor som används i verksamheten har valts med omsorg och har i största

möjliga mån närproducerade, ekologiska produkter. Allt kött som används är svenskproducerat. Vi an-vänder kranvatten istället för buteljerat vatten i vår verksamhet och är sedan 2018 ”Kranmärkta”. Pappret i kopieringsmaskinerna på förbunds-kontoret är miljömärkt enligt Paper profile, Svanen märkt och EU ecolabel. Papper för produktionstryck klimatkompenseras. I lokalvården på förbundskontoret arbetar vi med microfibersystem. Detta för att effektivisera städ-ningen och minska användningen av städkemikalier. De städkemikalier som används är Svanen-märkta och miljöcertifierade. Vi har valt att tvätta städmate-rial i stället för att skicka på kemtvätt för att minska kostnader och utsläpp vid transporter. De profilprodukter som tas fram till Kommunal väljs med utgångspunkten att de ska vara närprodu-cerade, främst i Sverige men annat fall i Europa. I de fall det inte är möjligt är det viktigt ur en miljöas-pekt, att produkterna fraktas per båt vilket kräver att aktivitetsmaterial mm bör planeras och beställas i god tid före. Vi stävar efter att bomullsprodukter, godis och choklad alltid är fairtrademärkta och ekologiska, dessutom söker vi alltid lämpliga produkter som är producerade av återvunnet material som till exempel PET-pennor. Belysningen är en viktig del i vårt miljö- och håll-barhetsarbete. Belysning står för den absolut största miljöbelastningen – ca 90 procent av energiförbruk-ningen på ett kontor. För att få en ur miljösynpunkt hållbar belysning har Kommunal därför valt energieffektiva belys-ningssystem med LED och ljusreglering. Då förbru-kas så lite energi som möjligt under andvändning. Dessutom utnyttjas dagsljuset och vi har installerat styrsystem som släcker när ingen är i rummet som en energibesparande åtgärd.

Resor i tjänst – resefria mötenNär resereglementet omarbetades 2016, fick miljö-mässigt ansvar större tyngd. Det innebar att denna aspekt mer än tidigare ska ses som överordnad den enskilde resenärens behov av bekvämlighet. Då en resa understiger fyra timmar ska tåg nyttjas. Större restriktioner kring användandet av egen bil eller taxi infördes också. Bil får endast an-vändas då avsevärd tidsvinst görs eller om resan kräver detta efter godkännande från chef/upp-

51

dragsgivaren. Resor med taxi ska i möjligaste mån undvikas, om det inte är nödvändigt med hänsyn till uppdragets karaktär eller då det finns speciella transportbehov. Antalet flygresor har minskat från 3 191 år 2017 till 2 601 för år 2018, och antalet tågresor minskade från 8 731 resor år 2017 till 7 048 år 2018. Både flyg- och tågresor har minskat med cirka 20 procent. En stor orsak till det minskade resandet är en ökad miljömedvetenhet och att Kommunal i större utsträckning använder sig av t.ex. videokonferenser. Kommunals resande står för en betydande del av organisationens miljöpåverkan. Därför beslutade förbundsstyrelsen 2016 att teckna samarbetsavtal med VI-skogen, för att klimatkompensera för alla resor som förbundskontoret gör. För 2018 klimat-kompenserar Kommunal för flyg- och bilresor mot-svarande 1 781 ton koldioxid, av detta stod bilresor för två tredjedelar. För 2018 har även klimatkompen-sation gjorts för den negativa effekten av förbränning ifrån flygplansmotorer på högre höjd än 8 000 meter. I siffrorna som avser bilresor saknas siffror avseende taxiresor. Kommunal har investerat i audiovisuella sys-tem för att kunna hålla möten och sammanträden på distans just för att minska mängden resor. För Kommunals del innebär resor inte bara kostnader för själva resan med utan även arbetstid som går förlorad. Kommunal riskerar även ökade kostnader för klimatkompensation på grund av koldisoxidbe-lastningen.

FastighetsinnehavKommunal har ett stort fastighetsbestånd som förval-tas på olika sätt. Förvaltningen sker genom ett direkt ägande, samägande mellan Kommunal och Byggnads samt genom fastighetskoncernen Komanco AB. Vid renovering av Kommunals fastigheter har vi målsättningen att få miljöcertifieringen Miljöbygg-nad. Certifieringen utgår från sexton högt ställda indikatorer för energianvändning, innemiljö och material. Riksbyggen som sköter och förvaltar våra fastigheter, har anställt en miljösamordnare som kontrollerar de sopstationer som ligger i anslutning till våra fastigheter. Samordnaren ser till att sopor-na sorteras korrekt. I samband med renoveringar-na samarbetar vi med ett företag som sorterar och återvinner byggavfallet, så att så liten miljöpåver-kan som möjligt sker.

Social hållbarhetKommunal verkar för goda anställningsvillkor och arbetsförhållanden samt en god arbetsmiljö, för att förbättra människors sociala och ekonomiska villkor. Arbetet för goda arbetsvillkor ska också prägla Kom-munal som arbetsgivare. Kollektivavtal är vid sidan av den arbetsrättsliga lagstiftningen det främsta verktyget för att reglera förhållandet mellan parterna på arbetsmarknaden. Med kollektivavtal avses ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och ar-betstagarorganisation om anställnings- och lönevill-kor för arbetstagare. Den svenska modellen bygger på att parterna teck-nar kollektivavtal. Om Kommunal och fackfören-ingsrörelsen misslyckas med att teckna kollektivavtal riskeras balansen mellan arbetstagaren och arbets-givaren. Eftersom det inte finns en lagstadgad mini-milön i Sverige riskerar därför arbetstagaren att få en låg lön och bli utnyttjade med ökad rättsosäkerhet som följd, om inte kollektivavtal tecknas. Målet är att kollektivavtal ska finnas på samtliga arbetsplatser där medlemmarna arbetar. I första hand ska företag gå med som medlem i en arbetsgi-varorganisation och i undantagsfall ska det tecknas hängavtal. Under året tecknades 100 hängavtal med företag som inte avsåg att gå med som medlem i en arbetsgivarorganisation. 681 företag gick med som medlemmar i någon arbetsgivarorganisation. Totalt

RiskerMiljömässig� hållbarhet� är� en� grundläggande� förutsätt-ning�för�vår�välfärd�och�framtid.�Kommunal�eftersträvar�miljömässig,�ekonomisk�och�social�hållbarhet�för�att�bidra�till�förbättrade�arbetats-�och�levnadsvillkor�för�våra�nu-varande�och�framtida�medlemmar.�Kommunal�fokuserar�miljöarbetet� på� kontoret,� möten� och� resor,� fastigheter�och� kapitalförvaltning.� Att� inte� följa� detta� riskerar� att�leda� till� otidsenligare� arbetsmetoder,� dålig� arbetsmiljö�och�risker�för�kommunals�varumärke.

Styrande dokument med åtgärder för att minska riskerPolicy�för�inköp�av�livsmedel,�Policy�för�inköp�och�upp-handling,� Resereglementet� och� Miljöpolicy.I� dokumen-ten� ställs� bla� krav� att� leverantörerna� ska� ha� kollektiv-avtal,� fullgjort�sina�skattemässiga�skyldigheter�och�följa�ILO:s�kärnkonventioner.� Kommunal� genomför� återkommande� screening� av�förbundets� placerade� kapital� utifrån� de� etiska� reglerna�i� placeringsreglementet.� Under� 2019� planeras� att� även�redovisa�vilka�”koldioxidavtryck”�placeringarna�gör.

under året saknade 4 775 medlemmar kollektivavtal, fördelade på 2 187 företag. Lika viktigt som trygga anställningar, fackliga rät-tigheter och bra lön är för Kommunal i Sverige, lika prioriterade är dessa frågor i vårt internationella ar-bete. Kommunal arbetar för att stärka oberoende och demokratiska systerförbund. Vi har ett kontinuer-ligt utbyte och samarbete och är aktiva medlemmar i fackliga federationer i Norden, Europa och globalt inom offentlig sektor, lantarbetarsektorn och trafik. Kommunal som organisation ger sig inte in i några samarbeten vi inte ser kommer vara långsiktiga och hållbara, ur ett klimatmässigt, mänskligt och ekono-miskt perspektiv. Läs mer om vårt internationella en-gagemang och politiska påverkansarbete i verksam-hetsberättelsen. Kommunal som organisation fokuserar på fack-ligt arbete på arbetsplatsen som är vår kärnuppgift. Basen i det fackliga arbetet på arbetsplatsen är en-gagerade medlemmar och medlemmar med fackliga uppdrag. För att kunna öka organisationsgraden och medlemsantalet måste vi öka antalet arbetsplatsom-bud, skyddsombud, aktiva medlemmar och klubbar.

Kommunals arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandlingDet Metoo-upprop som startades 2017 har varit tydligt närvarande under 2018 vilket gett fokus på frågorna och det rättsliga efterspelet för flera upp-märksammade fall. Dessa har starkt präglat sam-hällsdebatten under året. Kommunal har varit delaktig tillsammans med Svenskt Näringsliv, TCO och Prevent i framtagan-det av ett webbverktyg som består av en checklista och en enkät, för att förebygga och förhindra sexu-ella trakasserier på arbetsplatserna där Kommunals medlemmar återfinns. Kommunals arbete i att få till förändring med osäkra anställningar har under 2018 gett resultat på flertalet arbetsplatser. En arbetstagare som arbetar under ett osäkert anställningsförhållande löper stör-re risk att inte få behålla exempelvis sitt vikariat om hen skulle rapportera eller anmäla om hen blivit ut-satt för diskriminering. Riktlinjerna kring Kommu-nals förhållningssätt har i än större grad integrerats i utbildningar för anställda och förtroendevalda.

Kommunal som arbetsgivare – personalMålsättningen med Kommunals personalarbete är att skapa förutsättningar för en fysiskt, psykiskt och socialt sund arbetsplats. Vår verksamhet ska uppfyl-la eller överträffa lagkrav, föreskrifter och andra be-stämmelser inom arbetsmiljöområdet. Kommunal har en jämställdhets- och mångfalds-plan för att fortsätta arbetet med att skapa jäm-ställdhet och jämlikhet i organisationen. Innehållet i planen bygger bland annat på resultaten från medar-betarundersökningen och andra HR-processer. Pla-nen revideras en gång per år. Vi har en omfattande medarbetarundersökning som genomförs en gång per år. Medarbetarunder-sökningen har fokus på bland annat engagemang, ut-veckling och delaktighet. Förbättringsområden från undersökningen följs upp på varje enhet med olika åtgärder. Samarbete mellan enheter har varit en så-dan punkt som följts upp med enhetsgemensamma aktiviter och workshops. Personalarbetet omfattar anställningsförhållan-den och villkor inom Kommunal. Följande siffror omfattar medarbetare som är anställda av Svenska Kommunalarbetarförbundet, de omfattar inte avdel-ningsanställda tjänstemän. Vid utgången av 2018 var antalet anställda, inklusive tidsbegränsat anställda, 489 anställda. 70 procent var kvinnor och 30 procent var män och sammataget var 97 procent tillsvidare-anställda.

Sjukfrånvaro anställdaEtt nytt personalsystem finns från 1 februari 2017 vilket gör att sjukfrånvaron för 2017 inte är helt jämförbar med tidigare år. Slutsatsen är ändå att sjukfrånvaron varierat lite från 2010 till 2018, en ökning från 3,32 till 4,45 procent.

Arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandlingKommunal har krav på nolltolerans när det kommer till diskriminering, trakasserier och kränkande sär-behandling. I det arbetet har Kommunal tagit fram tydliga rikt-linjer och råd om hur man ska agera och vart man ska vända sig för att få hjälp, om man utsatts för diskri-minering eller kränkande särbehandling. Det finns material riktat till förtroendevalda och till anställda.

HÅLLBARHETSRAPPORT

53

Frågan är även integrerad i våra olika utbildningar som riktar sig till förtroendevalda, anställda och medlemmar. Arbetet mot diskriminering och kränkande sär-behandling hänger även ihop med det systematiska arbete som Kommunal driver, för att skapa bra ar-betsvillkor och en bra arbetsmiljö. Kommunal har också infört en visselblåsfunktion för att tidigt kunna fånga upp och agera på signaler om eventuella missförhållanden inom vår verksam-het. Dit kan man höra av sig helt anonymt. En stor majoritet av visselblåsningarna gäller Kommunals demokratiska del och att det som systemet ytterst skapades för att hantera – ledning, förbundsstyrelse och chefer – inte har varit föremål för anmälningar. Organisationen kring visselblåsarfunktionen hanteras enligt särskild ordning med hög sekretess. Funktionen har varit i bruk i snart tre år och Kom-munal ser ett stort värde i att få information om saker man annars kanske inte skulle få kunskap om. Det kan handla om olämpliga beteenden eller missförhål-landen av olika slag. Under 2018 anmäldes 53 ären-den. Ungefär hälften faller utanför systemets syfte och andra hälften leder till en aktivitet, dvs att vi un-dersöker påstådda missförhållanden.

Handlingsplan för mångfaldUnder hösten 2018 beslutade förbundsstyrelsen om en jämställdhets och mångfaldsplan för alla för-bundsanställda. Planen bygger på Diskriminerings-ombudsmannens arbetsmetod och togs fram i sam-verkan mellan personalenheten, Kommunals ledning och de interna fackliga organisationerna. Den beskri-ver hur Kommunal som arbetsgivare arbetar med aktiva åtgårder för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Planen kom-mer att revideras årligen utifrån ny statistik från våra personalsystem och svaren i vår medarbetarunder-sökning, där mångfald och diskriminering ingår som viktiga delar. Handlingsplanen visar på att frågan är högt priori-terad och att hela organisationen behöver samordna sina resurser och handla efter sin kompetens och sina ansvarsområden för att nå framgång i Kommunals ståndpunkter och mål.

Kommentarer om interna policy- och styrdokument

Dokumentet ”Regler för representation, gåvor och vissa personalvårdsförmåner i Kommunal” är anta-get av förbundsstyrelsen 2016 och följs upp löpande av personalenheten och av den ”Gyllene regel-grupp” som bildades efter Kommunalkrisen 2016. Det doku-ment som togs fram 2016 innebar en tydlig åtstram-ning, jämfört med tidigare regelverk inom området. Kommunal ser stora anseenderisker om representa-tion och gåvor hanteras på ett felaktigt sätt. Policyn ”Alkohol-, drog- och spelpolicy för Kom-munal” antogs av förbundsstyrelsen 2016 och inne-bar en mycket stor förändring, jämfört med tidigare regelverk. Policyn innebär bland annat att Kommu-nal aldrig bjuder på alkohol. Policyns efterlevnad prövas regelbundet, bland annat i Skyddskommittén och av Gyllene regel-gruppen. Innehållet i policyn har kommunicerats löpande till chefer och fackliga företrädare och dessutom har alla chefer genomgått missbruksutbildning, där policyn är en viktig del. Kommunal ser stora anseenderisker om policyn inte efterlevs. Missbruksfrågan är dessutom en av våra största arbetsmiljörisker. Policy för fördelning av lägenheter förändrades ra-dikalt 2016 och innebar en kraftig åtstramning, jäm-fört med tidigare regler. Policyn gäller dels fördel-ning och uthyrning av lägenheter. Det finns en stor anseenderisk kopplat till lägenhetsfrågan, och det är dessutom en viktig intern rättvisefråga. Frågan beva-kas därför löpande av Gyllene regel-gruppen. Diskrimineringslagstiftningen ställer krav på år-liga jämställdhets- och mångfaldsplaner och Kom-munal har en särskild ordning för detta. Det tas fram årliga planer som gäller samtliga anställda i förbundet, och som beslutas av förbundsstyrelsen. Varje plan innehåller en uppföljning av föregående års plan. Dokumentet ”Riktlinjer vid diskriminering, tra-kasserier och kränkande särbehandling” uppdatera-des senast 2016. Kommunal har valt att ta fram egna riktlinjer inom området, eftersom arbetsmiljö- och jämställdhetsfrågor är högt prioriterade. Alla chefer får information om innehållet, i samband med chefs-utbildningar, och dokumentet tas upp i flera andra sammanhang, till exempel vid skyddskommittéer. Frågan bevakas även ingående i den årliga medar-betarenkät som genomförs i Kommunal. I samband med att ”Me too” uppmärksammades togs det även fram ett kompletterande dokument som behandlar bland annat kränkningar bland förtroendevalda.

Kommunals arbete utgår från mänskliga rättigheterEn grundpelare i det fackliga arbetet är mänskliga rättigheter. Denna bärande del är inkluderad i hela vår verksamhet, allt ifrån organisationsidén till upphandling, finansiella instrument och de internationella projekt och solidaritetsarbete vi engagerar oss i. Mycket av arbete kring mänskliga rättigheter styrs av ILO:s konventioner som reglerar grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet, både i Sverige och globalt. International Labour Organization, ILO, är ett självständigt trepartsorgan under FN. ILOs konventioner spänner över ett brett register av soci-ala frågor inklusive sådana som rör grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet, till exempel för-enings- och förhandlingsrätt, avskaffande av barnar-bete, tvångsarbete och diskriminering. Kommunal är medlemmar i ett flertal nordiska, eu-ropeiska och internationella fackliga organisationer. I Kommunals stadgar finns beslut som Kommunals kongress antagit om nordiskt-, europeiskt- och inter-nationellt samarbete med fackliga organisationer vil-ket innebär att Kommunal inte bara måste efterleva sin egen värdegrund utan även den värdegrund som stadgas i de nordiska, europeiska och internationella organisationernas stadgar. Kommunal bedriver ett stort antal projekt och utvecklingsarbeten. Detta arbete sker i samverkan med globala federationer genom Union to Union och Palmecentret. Projektarbeten finansieras med SIDA- medel och Kommunal följer SIDAs regelverk vad gäller uppföljning, utvärdering och rapportering. Kommunal har även en stor kapitalförvaltning som styrs av ett särskilt placeringsreglemente med strikta regelverk. Förbundet ska bland annat integrera mil-jöhänsyn, socialt ansvar och god etik i investerings-processen och vill premiera företag som tar vara på de affärsmässiga möjligheter som finns inom detta område. Under rubriken ”Etiska placeringar” i håll-barhetsrapporten finns mer att läsa. Kommunals globala fackliga engagemang beskrivs närmare i verksamhetsberättelsen.

HÅLLBARHETSRAPPORT

RiskerOrganisationsgraden�sjunker�och�Kommunal�har�minskat�i�antalet�medlemmar�över�tid.�Välfärden�har�också�stora�utmaningar�med�bland�annat�en�åldrande�befolkning�och�stora�rekryteringsbehov�till�välfärdssektorn�där�Kommu-nal�verkar.�En�arbetsmarknad�med�återkommande�upp-handlingar�har� lett�till�osäkra�anställningar�och�brister� i�arbetsmiljön� vilket� försvårat� möjligheten� att� rekrytera�medlemmar.� En� stor� risk� för�Kommunal� är� en� sjunkande�organisa-tionsgrad�där�anställda�inom�de�yrken�Kommunals�orga-niserar�inte�tar�steget�att�bli�medlemmar.�Med�minskande�organisationsgrad�riskerar�Kommunal�att�inte�ha�legitimi-tet� att� företräda�de�anställda�på�arbetsplatsen�och�kan�därmed� inte� utföra� sitt� grunduppdrag.� För� Kommunal�är� styrkan� vid� förhandlingsbordet� en� avgörande� fram-gångsfaktor.�Vi�kan�också�se�bristande�representation� i�organisationen,� särskilt� för� unga�medlemmar� och�med-lemmar�med� utländsk� bakgrund,� det� är� i� slutändan� ett�demokratiproblem. Som� facklig� företrädare� finns� risk� för� att� situationer�uppstår� där� anställda� eller� förtroendevalda� utsätts� för�hot�och�våld.�Detta�gäller�inte�minst�i�det�internationella�fackliga�arbetet�då�fackliga�organisationer�aktivt�motar-betas�flera�länder. Som�fackförbund�verkar�Kommunal�för�fackliga�rättig-heter,� trygga� anställningar� en� god� arbetsmiljö� och� bra�lönevillkor�för�medlemmarna.�Det�är�därför�självklart�att�Kommunal�som�arbetsgivare�måste� föregå�som�ett�gott�exempel�inom�dessa�områden.�Detsamma�gäller�arbetet�med� jämställdhet� och�mångfald� inom�Kommunals� egen�organisation,�både�bland�anställda�och�bland�facklig�fö-reträdare.�Skulle� inte�organisationen�klara�det�finns�up-penbara�risk�att�såväl�anställda�som�medlemmar�lämnar�organisationen.�För�att�Kommunal�ska�kunna�utföra�sitt�uppdrag�på�ett�bra�sätt�är�det�viktigt�att�organisationen�klarar�att�rekrytera�såväl�personal�som�fackliga�företrä-dare� med� rätt� kompetens� och� stort� engagemang� vilka�delar�organisationens�värdegrund.�

Styrande dokument med åtgärder för att minska riskerKommunals� cirka� 60� kollektivavtal,� dokumenten� Rätt�lön,�Rätt�utbildning,�Rätt�arbetstid,�Arbetsmiljöstrategin,�Strategiplan�för�arbetsmarknadsfrågor�samt�Kommunals�jämställdhetspolitiska�plan� samt�Kommunals� handlings-plan� för�mångfald,� lika� behandling�och�mot�diskrimine-ring�Policydokumentet�Kommunals�Personalidé,�Strate-gier� vid� hot� och� våld,� Arbetsmiljöpolicy,� Rehabilitering,�Jämställdhets-� och� mångfaldsplanen,� Riktlinjer� vid� dis-kriminering,� trakasserier� och� kränkande� särbehandling,�Alkohol-,�drog-�och�spelpolicy,� Kommunal�har�sedan�ett�par�år�tillbaka�tillfört�resurser�för�ett�intensifierat�arbete�med�värvning�för�att�motverka�sjunkande�organisationsgrad.�Kommunal�arbetar�med�att�underlätta� kollektivavtalstecknande.� Två� arbetsgrupper�med�SKL�–�ökningen�av�heltidsanställningar�och�belysa�löneutvecklingen. Kommunal� genomför� årligen� en� medarbetare� under-sökning�som�bland�annat�har�till�syfte�att�lokalisera�even-tuella� kränkningar� eller� andra� riskområden� avseende�personalens�hälsa�och�trivsel.

55

Ekonomisk hållbarhet – Motverka korruption och anseenderisker”Vi ska alltid kunna se medlemmarna i ögonen och stå upp för att det vi gör är bra för dem”. Det är Kom-munals gyllene regel och ska vara med i alla våra be-slut. Detta är inte minst viktigt då ekonomiska beslut fattas. Kommunal är helt beroende av medlemmarnas förtroende. Varsamhet om medlemmarnas pengar är grundläggande och ska genomsyra alla Kommunals verksamheter samt alla interna och externa relatio-ner. I begreppet ekonomiskt ansvar, lägger vi fokus på en ansvarsfull ekonomisk styrning och ekonomisk återhållsamhet. Som ett led i detta tog Kommunal 2016 fram en offensiv åtgärdsplan med sex punkter som samtliga kunde bockas av förra året. Arbetet med att utveckla regelbruk, kultur och arbetssätt fortsätter. Det ekonomiska resultatet presenteras i Kommu-nals årsredovisning och godkänns på kongressen

eller förbundsmötet. Varannan månad får för-bundsstyrelsen information om det ekonomiska ut- fallet. Var fjärde månad följs det ekonomiska läget upp i tertialrapporter som godkänns av förbunds-styrelsen. Utöver att externa revisorer granskar hur vi följer lagar och regler, finns även förtroendevalda reviso-rer. De koncentrerar sig på verksamheten snarare än räkenskaperna i sig. I och med åtgärdsplanen beslutade Kommunal även att inrätta en tjänst för internkontroll och verksamhetsuppföljning. Års-redovisning upprättas för varje räkenskapsår med revisorernas kommentarer i revisionsberättelsen.

Etiska placeringarKommunal ställer höga krav på etiska normer och värderingar i samband med kapitalförvaltningen och integrerar miljöhänsyn, socialt ansvar och god etik i investeringsprocessen. Med miljöhänsyn och soci-alt ansvar avses att företag utöver lagstiftning följer internationella normer för mänskliga rättigheter, ar-betsvillkor, miljö och antikorruption. Genom företaget ISS Ethix gör Kommunal två gånger om året screening av våra placeringsfonder, där eventuella avvikelser gentemot våra etiska pla-ceringsregler upptäcks. Under 2018 uppmärksam-mades ett antal träffar på fonder som innehöll bolag vilka bröt mot våra normer. Efter diskussion med förvaltarna av de fonder där träffar gjorts valde de att byta ut alla innehaven utom ett som inte uppnådde Kommunals normer ur sina respektive fonder. Den träff som kvarstår efter detta förfarande håller vi under observation till kommande screeningstillfälle och om den kvarstår så avgör styrelsen vilken strate-gi som ska tillämpas för de placeringar som innehåll-er detta bolag. Till redovisningen som görs till styrel-sen i april kommer vi även kunna redogöra för vilket koldioxidavtryck våra placeringar gör.

UppföljningKommunal har idag många olika typer av styrdoku-ment som policys, riktlinjer och reglementen. Kom-munal har ett system för hur dessa regelverk ska följas oavsett om det handlar om interna policyers såsom resereglemente eller placeringsreglemente el-ler policys för inköp och upphandling. Kommunal saknar dock fortfarande de verktyg som krävs för att med säkerhet veta att de mål och krav som organisationen har beslutat om följs, ex-

RiskerArbetet�med�mänskliga�rättigheter�utgår�från�ILOs�kärn-konventioner.�Organisering�är�en�mänsklig�rättighet.�Ho-tas�möjligheten� att� organisera� sig� är� risken� stor� för� att�hela�den�fackliga�idén�faller�såväl�i�Sverige�som�i�resten�av�världen. Det�internationella�arbete�bärs�av�två�delar,�dels�ett�so-lidaritetsarbete�för�att�lyfta�arbetare� i�andra� länder�och�dels�för�mer�lika�villkor�i�världen�som�inte�skapar�osund�konkurrens.�Arbetet�för�internationella�fackliga�rättighe-ter�blir�allt�viktigare�eftersom�många�länder�och�aktörer�bryter� mot� dem.� Deltagande� i� globala� projekt� innebär�också�en�risk�för�de�som�reser�och�är�aktiva. Som�facklig�organisation�får�inte�Kommunal�riskera�att�förknippas� med� varor� eller� tjänster� som� tillhandahålls�med�oschyssta�medel�tex�dåliga� löner�eller�omänskliga/dåliga�arbetsvillkor.

Styrande dokument med åtgärder för att minska riskerÖvergripande� riktlinjer� för� Kommunals� internationella�arbete,�ILOs�kärnkonventioner�och�Kommunals�stadgar. Mänskliga� rättigheter�är�en�bas� i�Kommunals� interna-tionella� arbete� och� projekt.� Här� drivs� alltid� frågan� om�vikten� av� att� länderna� där� vi� verkar� ska� ratificera� ILOs�kärnkonventioner� som� rätten� att� organisera� sig,� rätten�att�förhandla�och�rätten�att�bilda�förening. Vid� engagemang� i� andra� länder� görs� alltid� en� riskbe-dömning�för�de�inblandade.�Utgångspunkten�är�Utrikes-departementets� rekommendationer�som�ska�följas.�Un-der�året�har�det�genomfört�en�säkerhetsutbildning�I�LOs�regi�för�de�som�reser�i�oroliga�områden.�

HÅLLBARHETSRAPPORT

RiskerOm� Kommunal� inte� är� varsamma� med� medlemmarnas�pengar,�bidrar�det�till�att�nuvarande�och�presumtiva�med-lemmar�tappar�förtroende�för�Kommunal�som�organisa-tion.�Det�är�också�av�yttersta�vikt�att�Kommunals�före-trädare� inte� tar�mutor� eller� involveras� i� någon� form� av�korruption,�vare�sig� i�det�nationella�eller� internationella�arbetet. I�uppdraget�att�företräda�såväl�organisationen�som�den�enskilde�medlemen�kan�det�uppstå�situationer�där�före-trädaren�erbjuds�personliga�gåvor�eller�andra� förmåner�som�tack�för�en�genomförd�förhandling�eller�för�att�fat-ta�ett�visst�beslut.�För�anställda�som�arbetar�med�inköp,�fastigheter� och� lägenheter,� investeringar� och� förhand-lingar�måste�dessa�risker�speciellt�uppmärksammas.� Förbundsstyrelsen� har� beslutat� om� ett� antal� policyd-okument� för� att�motverka� ett� felaktigt� beteende� vilket�skulle�kunna�kan�skada�Kommunal.�Även�om�dokument�är�antagna�måste�en�aktiv�dialog�föras� inom�Kommunal�kring� policys� innehåll.� Om� inte� fastställda� regler� följs�finns�stor�risk�att�Kommunals�anseende�skadas. ”Vi�ska�alltid�kunna�se�medlemmarna�i�ögonen�och�stå�upp� för� att�det� vi� gör� är� bra� för� dem”.�Det� är�Kommu-nals�gyllene�regel�och�ska�styra�alla�våra�beslut.�Om�inte�förtroendefrågor�som�uppmärksammas�hanteras�snabbt�och� strukturerat� riskerar� dessa� att� kraftigt� reducera�Kommunals�anseende�bland�medlemmar�och�allmänhet.

Styrande dokument med åtgärder för att minska riskerKommunals� riktlinjer� för� risk�och�kris,�Regler� för� repre-sentation�och�gåvor,�Inköps-�och�upphandlingspolicy,�Po-licy� gällande� fördelning� av� lägenheter,� Placeringsregler,�Attestordning,�Information�och�säkerhetspolicy,�Delega-tionsordning,�Instruktioner�för�förtroendevalda�revisorer�på�förbundet�och�avdelningar.� Visselblåsartjänst�finns�sedan�2016�som�en�möjlig�väg�att�uppmärksamma�risker,� lagöverskridande�och�oetiskt�uppträdande. År�2016�tillsattes�den�så�kallade�Gyllene� regeln�grup-pen”�på�förbundskontoret�som�löpande�träffas�och�disku-terar� eventuella� förtroendekänsliga� frågor� som� fångats�upp�och�behöver�undersökas�eller�hanteras. En�krisgrupp�finns�inrättad�på�förbundskontoret�för�att�skyndsamt� och� strukturerat� kunna� hantera� kriser� som�påverkar�Kommunal.� En�särskild�revisionsbeskrivning�för�de�förtroendevalda�revisorerna� fastställs� sedan� 2016� av� kongressen� vilket�ytterligare�ska�bidra�till�att�tydliggöra�deras�uppdrag�som�verksamhetsgranskare�med�fokus�på�”ändamålsenlighet�och�effektivitet”.

empelvis genom systematiserad skriftlig uppföljning och utvärdering. Exempelvis hur Kommunal kan garantera att varor och tjänster som upphandlas mö-ter de krav på kollektivavtal, mänskliga rättigheter eller efterlevnaden av ILO:s kärnkonventioner. Det saknas riskanalyser inom vissa områden medan andra som vad gäller kapitalförvaltning finns konti-nuerliga analyser. Kommunal har genom det åtgärdsprogram som antogs 2016 tillsatt en tjänst för uppföljning och in-ternkontrollarbete. Det pågår nu en analys på vilket sätt Kommunal jobbar med och följer de styrdokument som är antagna samt uppföljning av de ti-digare riskanalyser som gjorts. Arbetet ska resultera i ett standardiserat system för transparens och lik-formighet som kan appliceras och följas i hela orga-nisationen.

Revisorernas yttrande avseende den lagstadgade

hållbarhetsrapportenTill kongressen i Svenska Kommunalarbetareförbundet, org.nr 802001-7888

57

Uppdrag och ansvarsfördelningDet är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2018 på sidorna 48–56 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattningVår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttran-de om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfatt-ning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Internatio-nal Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

UttalandeEn hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den 29 mars 2019Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Christine Wikström,Auktoriserad revisor

Stockholm den 29 mars 2019

Jörgen Olsson Jeanette Nordström Per Brännström

ÅRSREDOVISNING

årsRedovisnINg2018

ORG NR 802001-7888 Svenska Kommunalarbetareförbundet

59

Förvaltningsberättelse 2018

Information om verksamheten

Förbundets syfte och ändamålKommunals huvudsakliga uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsplatsen, arbets-marknaden och i samhällslivet i övrigt. Kommunal ska arbeta för goda anställningsvillkor och arbetsför-hållanden, god arbetsmiljö samt för inflytande, utbild-ning och utvecklingsmöjligheter för medlemmarna. Kommunal ska även arbeta för att främja medlemmar-nas ekonomiska och sociala villkor i samhället och de-ras delaktighet i ett rikt kulturliv. Föreningens mål är höjda löner och förbättrade villkor för medlemmarna.

Kommunal står förKommunal ska också verka för en samhällsutveckling på demokratisk, socialistisk och feministisk grundval, innebärande allas lika värde, social rättvisa, gene-rell välfärdspolitik, full sysselsättning, jämställdhet mellan kvinnor och män samt internationell facklig solidaritet.

KärnvärdenNärvarandeKommunal ska vara en närvarande organisation. Vi finns alltid där. På arbetsplatsen, i medlemmarnas vardag, i debatten och i maktens korridorer.

ProffsigaKommunal levererar effektivt och hjälpsamt. Vi har kunniga och kompetenta fackliga företrädare som förstår medlemmarnas vardag för att de själva är en del av den. I andra frågor som rör medlemskapet är vi alltid tillgängliga och serviceinriktade, både på plats, per telefon och i sociala medier.

HandlingskraftigaKommunal är en organisation som går från ord till

handling. Vi tar initiativ för medlemmarnas bästa, varje dag. När det behövs tar vi fajten.

Förbundets organisationFörbundets beslutande organ är• Kongressen/förbundsmötet• Förbundsstyrelsen

Kommunal är välfärdens största fackförbund med drygt en halv miljon medlemmar inom kommun, landsting, privata företag, församlingar och lantbruk. Medlemmarna i Kommunal är verksamma inom över 230 olika yrken fördelade inom följande huvud-branscher: Funktionshinder, Förskola och skola, Grön sektor, Hushållsnära tjänster, Hälso- och sjukvård, Kök och restaurang, Räddningstjänst, Teknik – fast-ighet och underhåll, Teknik – park och anläggningar, Trafik, Trossamfund, Äldreomsorg. Den lokala verksamheten utövas av 13 avdelningar vilka är indelade i 240 sektioner 111 klubbar. Verksam-heten regleras i stadgar som är fastställda av kongres-sen. Förbundet och avdelningarna är egna juridiska personer med egen ekonomi. Varje avdelning respektive förbundskontoret upprättar egna årsredovisningar.

Medlemmarna och avgifterna Medlemsantalet var vid årets utgång 504 121 (511 345), en minskning med 7 224 personer. Kvinnorna utgör 78 (78) procent av medlemmarna. Av medlemsantalet var det 61 717 (57 969) personer som inte uppfyllde villkoren för medlemskap eller hade valt att inte vara med i a-kassan, men som var medlemmar i förbundet. Avgiften består av sex fasta avgiftsnivåer sedan det nya systemet infördes 2014. Avgiften för medlemmar som är med i a-kassan innehåller även a-kasseavgif-ten. Medlemsavgiften innehåller både förbundsav-gift och avdelningsavgift. Avgiften fördelas mellan förbundet som får 61 procent och avdelningarna som

Kommunal är en facklig sammanslutning för arbetstagare – anställda inom landsting, kommuner, församlingar och hos andra arbetsgivare som i huvudsak bedriver skatte- och avgiftsfinansierad samhällsservice samt an-ställda inom naturbruksområdet.

ORG NR 802001-7888

ÅRSREDOVISNING

får 39 procent. Denna fördelning avser medlemsav-giften exklusive premien för medlemsförsäkringarna vilka ingår i den totala medlemsavgiften. Avgiften till a-kassan fördelas inte. Studerandemedlemmar är av-giftsbefriade. Antalet studerandemedlemmar var vid årsskiftet 3 967 (3 858) stycken. I studerandemedlem-skap ingår medlemsförsäkringarna. Arbetslöshetsför-säkringen ingår dock inte eftersom dessa medlemmar inte uppfyller villkoren för a-kassan.

ArbetslöshetsförsäkringenA-kassan är en frivillig del av medlemskapet i Kom-munal om försäkringsvillkoren uppfylls, och om med-lemmen vill. Kommunalarbetarnas Arbetslöshetskas-sa är en självständig juridisk person med egna stadgar och egen årsredovisning.

Främjande av ändamålet

Förbundet har fyra övergripande mål antagna på för-bundsmötet 2018

MEDLEMMAR • Vi är fler medlemmar än vid föregående årsskifte.FÖRHANDLINGAR • Medlemmarna upplever att OCH BRANSCHER Kommunal förbättrar löner och arbetsvillkor samt är ett bra stöd i jobbet och i yrkesutvecklingen.ORGANISATION • Kommunal är en proffsig, handlingskraftig och närvarande fackförening som ger bra service. • Kommunal uppfattas som en organisation med ett stort förtroende.

Kommunal har identifierat tre utmaningar i föränd-ringsresan för att uppnå ändamål och mål: upplevel-sen av medlemsnytta, allmänhetens förtroende och

medlemsrekrytering/organisationsgrad. Under vår förändringsresa har flera förändringar och förbätt-ringar genomförts. För två av tre av de utpekade utma-ningarna, upplevd medlemsnytta och allmänhetens förtroende, har också trenden brutits. Fler medlem-mar och förtroendevalda är nöjda och allmänhetens förtroende har ökat. Men på det tredje området, med-lemsutveckling och organisationsgrad, har utveck-lingen inte vänt. Kommunals arbete med att värva medlemmar har från och med maj 2018 fått allra högsta prioritet vilket har gett avtryck i alla delar av organisationen. Under året har vi skapat en organisation som ger ett starka-re stöd för värvningsarbete, satsat på att berätta om medlemskapets värde, uppmuntrat värvning med att-raktiva premier och tagit kontakt med dem som varit i begrepp att lämna Kommunal. En ny organisation och nya arbetssätt tar tid innan de sätter sig och vår utma-ning nu är att vara uthålliga och se till att värvning blir en självklar del av det ordinarie arbetet. År 2018 var ett mellanår när det gäller centrala för-handlingar och kommunal tecknade endast avtal med Vårdföretagarna om nya kollektivavtal för vård och behandlingsverksamhet samt omsorgsverksamhet och äldreomsorg. Därutöver förhandlade Kommunal fram ett tjänstepensions- och omställningsavtal för medlemmarna inom KFO. En stor seger var också ett nytt avtal för de personer som låg kvar i gamla tjäns-tepensionsavtal som innebär att de inte kommer att kunna få en sänkning av sin tjänstepension. I avtalsförhandlingarna 2016 kom parterna överens om två arbetsgrupper, ökningen av heltidsanställning-ar, heltidsarbetande och förekomsten av tidsbegrän-sat anställda och analysera och belysa löneutveck-lingen. I dessa arbetsgrupper pågår nu arbete. I det

Avgiftens storlek för de olika avgiftsnivåerna 2018 Inkomst/mån Fast avgift Med a-kassa förbund/ avdelningAvgiftsnivå 1 0–10 000 105 210Avgiftsnivå 2 10 001–18 879 252 357Avgiftsnivå 3 18 880–21 682 299 404Avgiftsnivå 4 21 683–25 421 380 485Avgiftsnivå 5 25 422–34 766 440 545Avgiftsnivå 6 34 767– 599 704

Medeltal anställda 2018 2018 2017 Totalt 509 493varav kvinnor 358 350

0

2000

4000

6000

8000

10000

0

2000

4000

6000

8000

10000

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Medlemsavgiftensanvändning, %n Verksamheten 37n Medlemsförmåner

(försäkr.) 29n A-kassan 29n LO 5

61

Verksamhetskostnader i %Förbundsmöte, styrelse, förbundsledning och revision 2,1% Kommunalarbetaren 6,4% Förbundskontorets fackliga verksamhet 33,8% Ekonomi, administration, IT, intern service, personalenheten 35,6% Avdelningarnas ombudsmän och administrativa chefer 13,2% Avgifter och anslag 2,7% Avskrivningar 2,7% Pensioner 3,2% Övriga kostnader 0,3% 100,00%

n Förbundsmöte, styrelse, förbundsledning och revision

n Kommunalarbetarenn Förbundskontorets fackliga verksamhet

n Ekonomi, administration, IT, intern service, personalenheten

n Avdelningarnas ombudsmän och administrativa chefer

n Avgifter och anslagn Avskrivningarn Pensionern Övriga kostnader

0

100

200

300

400

500

600

700

0

100

200

300

400

500

600

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

400

500

600

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

0

500000

1000000

1500000

2000000

2500000

3000000

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

0

2000

4000

6000

8000

10000

0

2000

4000

6000

8000

10000

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Medlemsutvecklingen 2009–2018Tusental

Justerat Eget kapital kr/medlem

partsgemensamma arbetet med Sveriges Kommuner och Landsting för heltidsarbete som norm är nu fokus på att stötta det lokala arbetet. Under våren var temat ar-betsorganisationen och bemanning. Temat på höstens konferenser var arbetstidsförläggning och arbetsmiljö. Medlemmarnas rätt till arbetskläder som tillhan-dahålls av arbetsgivaren har under många år varit en prioriterad fråga. Den 19 november började en Allmän föreskrift om Smittrisker som Arbetsmiljöverket tagit fram gälla vilket var en seger i vår långsiktiga kamp för rätt till arbetskläder. Inom förskolan har ett foku-sområde varit att få med barnskötarna och deras roll i den nya läroplanen. När regeringen sedan 2018 pre-senterade förskolans nya läroplan fanns barnskötarna med, ett formellt erkännande av barnskötarna som en viktig del i arbetslaget. Införande av en yrkeslegitimation för undersköter-skor har varit den övergripande prioriterade frågan för både bransch hälso- och sjukvård och äldreom-sorg och frågan är aktuell i den statliga utredningen om reglering av yrket undersköterska. Grunden för en väl fungerande organisation är det fackliga arbetet på medlemmarnas arbetsplatser. En viktig förutsättning för att lyckas är att öka antalet ar-betsplatsombud och skyddsombud, vilket varit fokus

under kongressperioden, och under 2018 ökade anta-let ombud med drygt 1 000. I valrörelsen fokuserade Kommunal på tre konkre-ta och medlemsnära frågor: ökade resurser till väl-färden, avskaffa anställningsformen allmän visstid och avdragsrätt för fackavgiften. Organisationen ge-nomförde en massiv samtalskampanj och samtalade sammanlagt med 277 209 medlemmar i telefon och på arbetsplatserna.Frågor med fokus på arbetsplatseroch för att öka medlemsnyttan.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under 2018 värvade Kommunal cirka 47 000 nya medlemmar. De ökade nivåerna av utträden till följd av förtroendekrisen 2016 har ännu inte återgått till normala nivåer och drygt 54 000 medlemmar läm-nade Kommunal under året.Sammantaget förlorade Kommunal 7 224 medlemmar jämfört med 2017. Siffror om de medlemmar som värvats under 2018:• 75 % av de nya medlemmarna i Kommunal fyller i

sin inträdesansökan på webben.• 45 % av de nya medlemmarna 2018 är under 30 år.• 70 % av de nya medlemmarna i Kommunal är kvin-

nor, 30 % är män.

ÅRSREDOVISNING

• 56 % av de nya medlemmarna arbetar i kommunen, 32 % inom privat sektor.

• De flesta medlemmar värvas inom yrkesgrupperna un-dersköterska inom äldreomsorgen (13 %), barnskötare (12 %) och vårdbiträde inom äldreomsorgen (10 %).

Kommunals organisation uppdateras ständigt för att kunna erbjuda den bästa hjälpen till medlemmar och sprida kunskap om vad ett medlemskap är värt. Under 2018 har vi utvecklat nya digitala verktyg och tjänster och blivit bättre på att möta medlemmarnas frågor där de dyker upp. Vi ska stadigt höja förväntningarna på nyttan Kommunal kan erbjuda. På kommunals medlemscenter var medlemsservice i fokus och man uppnådde en tillgänglighet på 84 pro-cent under 2018. Under året besvarades 450 000 sam-tal. Under 2018 kontaktade 98 338 personer Kommu-nal Direkt. Under året har Kommunal Direkt utvecklat en så kallad livechatt där medlemmar kunnat skriva in sina frågor och två rådgivare har besvarat frågorna live. Kommunals officiella sida på Facebook har under 2018 ökat antalet följare till 64 566 från 58 000 året innan. Det är den största kanalen för kommunikation till medlemmar, förtroendevalda och presumtiva med-lemmar. Kommunals Instagramkonto har 9 893 följare.

Resultat och ställning Intäkterna av medlemsavgifter ökade under 2018, och uppgick till 1 856 278 tkr (1 806 961). Intäktsökningen beror på avgiftshöjningen som skedde vid årsskiftet, men också på att fördelningen mellan avgiftsnivåer-na varit mer fördelaktig och andelen betalande med-lemmar varit fler än man räknat med. Nettokostna-den för den fackliga verksamheten och LO-avgiften, men exklusive medlemsförsäkringar och konflikter-sättningar blev 843 449 tkr (838 104). Den fackliga verksamhetens resultat blev –102 154 tkr (–65 112) och årets resultat 101 035 tkr (174 364). Skillnaden mot

Intäkter, balansomslutning, resultat, kapital och soliditet för förbundet Mkr 2018 2017 2016 2015 2014 2013Intäkter facklig verksamhet 1 317 1 310 1 231 1 228 1 196 1 196 Finansnetto (inkl fastighetsförvaltning) 243 304 93 159 127 4 Redovisat resultat 101 174 79 172 136 15 Balansomslutning 4 135 3 992 3 867 3 834 3 564 3 426 Eget Kapital 3 600 3 499 3 325 3 246 3 073 2 938 Justerat eget kapital *) 4 128 4 269 4 112 3 963 3 854 3 595 Soliditet i procent **) 87 88 86 85 86 86

**) Eget kapital med tillägg för övervärde i långfristigt värdepappers- innehav och obeskattade reserver efter avdrag för uppskjuten skatt.

**) Eget kapital vid årets slut i förhållande till summa tillgångar.

0

100

200

300

400

500

600

700

0

100

200

300

400

500

600

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

0

500000

1000000

1500000

2000000

2500000

3000000

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Konfliktfond 2009–2018Mdkr

föregående år beror framförallt på högre kostnader för medlemsförsäkringar och lägre resultat från de finan-siella investeringarna. Årets resultat för koncernen blev 83 124 tkr (171 064). Konsolideringsgraden i pensionsstiftelsen för funk-tionärer minskade under året som konsekvens av det allmänna finansiella läget. Från stiftelsen för funk-tionärer erhölls gottgörelse med 55 500 tkr (50 000). Konsolideringsgraden var vid årets slut 136 procent (140). Från stiftelsen för kontorspersonal erhölls gott-görelse med 9 852 tkr (9 400) och dess konsoliderings-grad är nu 158 procent (160).

HållbarhetsrapportHållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagens krav och redovisas i en sepa-rat rapport med namnet Hållbarhetsrapport 2018, och återfinns på sidan 48 i verksamhetsberättelsen.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slutI januari 2019 ändrades också sjuklönelagen och ka-rensavdrag infördes. Detta är en fråga som Kommunal drivit i många år och som nu blev verklighet.I stället för karensdagen infördes ett generellt karensavdrag

63

på 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning av sjuklön, och som inte beror på när sjukdagen inträf-far. Det innebär att ersättningen blir mer rättvis för de medlemmar som arbetar deltid eller natt och ofta har långa arbetspass. Ett stort arbete genomfördes på för-bundskontoret av ändringar i förbundets centrala kol-lektivavtal som rör skrivningar om karens och sjuklön. En politisk händelse som kom att dominera januari månad var den sakpolitiska överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpariet och Liberalerna som låg till grund för att Socialdemokra-terna och Miljöpartiet kunde bilda regering. Överens-kommelsen granskades av Kommunal för att se vilken politik som kommer ligga till grund för de kommande årens reformer utifrån resurserna till välfärden, för-delningspolitiken och anställningstryggheten. Årets första månader 2019 präglades av att det är kongressår för Kommunal. Under styrelsens första möte i januari och februari beslutade styrelsen om utlåtande till en majoritet av de 546 inkomna mo-tionerna. Styrelsen lade också fram förslag till nya stadgar, där man vänt på perspektivet och medlem-men är i centrum. Därutöver kommer en avgiftsut-redning att läggas fram till kongressen om ett revi-derat avgiftssystem samt rapporten Tid är pengar – en kongressrapport om möjliga konsekvenser av en arbetstidsförkortning. I slutet av januari så visade det sig att en stor andel av de maskinella drag som görs, för de medlemmar som betalar sin medlemsavgift via automatiskt löne-avdrag, ej fungerat. Anledningen var ett tekniskt fel hos den leverantör som för Kommunals räkning skick-ar betalningsinformation till bankerna. Totalt var det 59 332 medlemmar som drabbades, och summan som ej drogs uppgick till totalt närmare 27 miljoner kronor. Information förmedlades skyndsamt till be-rörda medlemmar och inbetalningskort skickades ut. Många anställda och förtroendevalda arbetade aktivt med att följa upp händelsen för att minimera risken av att drabbade medlemmar ska riskera att hamna i krav-rutin. Bedömningen är att händelsen inte kommer att ha en väsentlig finansiell påverkan. Kommunals beslutade 2017 att lämna Nordea och beslutet om att lämna Nordea fullföljs under februa-ri-april 2019, med att flytta tre lån från Nordea. Efter att dessa lån flyttats så finns endast några små delar kvar av mer administrativ karaktär för att bland annat kunna ta hand om medlemsavgifterna. Styrelsen fattade också beslut i februari om att Kommunal ska upphöra med att ge bidrag direkt till

Socialdemokraterna. Istället kommer Kommunal fortsätta med att utveckla Kommunals facklig-poli-tiska arbete nära medlemmar och förtroendevalda och 50 öre per medlem och år ska avsättas i en facklig- politisk aktivitetsfond från och med år 2020.

Framtida utveckling Kommunal har identifierat tre utmaningar i föränd-ringsresan – upplevelsen av medlemsnytta, allmän-hetens förtroende och medlemsrekrytering/organi-sationsgrad. Det är långt kvar till slutdestinationen på vår resa, vår största utmaning nu är att hålla i och hålla ut. Särskilt fokus kommer det fortsatta föränd-ringsarbetet behöva lägga på medlemsvärvningen. Det är inget projekt utan det är en del av den vanliga fackliga verksamheten. Utifrån det har en arbetsgrupp under namnet Kom-munal behöver ta nästa stora kliv – och är redo för det! i uppdrag från förbundsstyrelsen att presentera för-slag för strategiska satsningar eller förändringar med syfte att öka antalet medlemmar i Kommunal. Ett dis-kussionsunderlag med fokus på det fackliga arbetet på arbetsplatserna samt sektionernas roll och uppdrag har tagits fram. Det presenteras för förbundsstyrelsen och sedan kongressen 2019. Förbundsstyrelsen har satt målet att Kommunal ska öka med 10 000 medlemmar i år. Välfärdssektorn väx-er så det knakar. Målet 10 000 handlar om att kunna be-hålla organisationsgraden, och helst vill vi ju höja den. För att stärka det fackliga arbetet på arbetsplatsen tror Kommunal att många nya arbetsplatsombud och skyddsombud behövs och att fler får möjlighet att gå facklig utbildning. Därmed behöver vi också fokusera på att värva fler som ombud, men också se till att de får möjliget att gå våra utbildningar. Som facklig organisation befinner vi oss i en förtro-endebransch. Vi måste hela tiden förtjäna medlem-marnas förtroende. Det handlar om att leva efter vår gyllene regel ”Vi ska alltid kunna se medlemmarna i ögonen och stå upp för att det vi gör är bra för med-lemmarna”. Detta är en resa som inte heller tar slut. Vi måste hela tiden pröva våra beslut utifrån detta och se hur vi i en så stor organisation, både bland anställda och förtroendevalde, kan bli mer effektiva, rättvisa och transparanta för att öka medlemsnyttan.

Finansiella instrumentMålet för Kommunals kapitalförvaltning är en hög och någorlunda jämn avkastning. Förbundet ska ses som en långsiktig investerare. Tillgångarna ska över

ÅRSREDOVISNING

tiden ge en real total avkastning på minst 2 procent (inflation plus 2 %) sett över en period av tio år. Av-kastningen kan under vissa perioder understiga av-kastningskravet. Detta förväntas dock balanseras av perioder med överavkastning. I den totala avkast-ningen ingår både direktavkastning och värdetill-växt. Risken i förvaltningen ska begränsas genom att den största möjliga förlust som förväntas inträffa på 12 månaders sikt inte får överstiga 18 procent av port-följens aktuella värde. Risknivån övervakas löpande (månadsvis) genom en så kallad ”Value-at-Risk-ana-lys” vilket kan översättas till ”analys av förlustrisk”. Analysen innebär en uppskattning av den maximala förväntade förlustrisken givet portföljens aktuella exponering mot olika tillgångsslag, deras respek-tive volatilitet och inbördes samvariation. Som ett viktigt led i riskhanteringen ska den grundläggande principen om diversifiering tillämpas. Placeringar sker i flera olika tillgångsslag enligt tanken att en ef-fektivt sammansatt portfölj tillsammans skapar en lägre risk än de enskilda tillgångarna var för sig. En ytterligare begränsning av risken fås genom limiter, uttryckt i procent av den totala portföljen för olika tillgångsslag, vilken anges i placeringsreglementet. De huvudsakliga tillgångsslagen består av aktier, ränteplaceringar samt investeringar i fastigheter. En förskjutning av portföljen från ränteplaceringar till ökade investeringar i fastigheter gjordes under året. Förbundets kapitalplacering är till största de-len utlagd på externa förvaltare, där merparten av kapitalet är placerat i fonder. Värdet på Kommunals långsiktiga värdepappersinnehav är 3 219 293 tkr (3 145 520). Finansnettot inklusive fastighetsför-valtningen uppgick till 243 088 tkr (303 051). Den totala portföljavkastningen var under året 0,4 pro-cent (10,3). Inflationen mätt som KPI förändring var under året 2,0 procent.

DotterbolagI koncernen ingår de helägda dotterbolagen Marhol-men Hotell och Konferens AB och det vilande bolaget Kommunalarbetaren i Sverige AB. Svenska Kommu-nalarbetareförbundet äger dessutom 75 % av dotter-bolaget Komanco AB. Resterande 25 % ägs av Svenska Kommunalarbetareförbundets pensionsstiftelse för funktionärer. Komanco AB är Svenska Kommunalarbetareför-bundets fastighetsbolag via sina fyra dotterbolag. Fastighetskoncernen äger fastigheter i Stockholm, Jönköping och Norrtälje. Komanco AB äger dessutom

50 % av intressebolaget Västra Norrlandsgatan Fast-ighets AB i Umeå. Moderbolagets resultat blev –8 706 tkr (–565) för 2018. Resultatförsämringen beror på en nedskrivning i ett av bolagets dotterbolag, Fastig-hetsaktiebolaget Stockholm Vitbetan, om 9 379 tkr. Komanco AB:s balansomslutning uppgick till 471 198 tkr (484 856) och eget kapital till 470 775 tkr (479 481) per 2018-12-31. 1 januari 2018 så förvärvade Komanco AB, Svenska Kommunalarbetareförbundets andelar i HB Lyran. Fastighetsbeståndet i HB Lyran består av stugor samt konferens- och hotellanläggning, på Marholmen ut-anför Norrtälje, och hyrs ut till Marholmen Hotell och Konferens AB. I januari 2018 färdigställdes det sista kvarteret i dotterbolaget Komanco Munksjöstaden kvarter 5 AB i Jönköping. Alla hyresgäster har flyttat in och fastig-heten är fullt uthyrd. Marholmen Hotell och Konferens AB är Svenska Kommunalarbetareförbundets helägda dotterbolag för kurs- och konferensverksamhet på Marholmen utanför Norrtälje. Bolaget registrerades i mars 2017, och tog över och började bedriva sin verksamhet 1 ja-nuari 2018 genom en verksamhetsöverlåtelse från HB Lyran. Bolaget har haft en positiv resultatutveckling, jämfört med tidigare år, och ligger före de mål man satte upp i den 5-åriga affärsplanen från 2017, som sträcker sig till 2021. Årets resultat blev –3 508 tkr.

Eget kapitalÅrets resultat efter bokslutsdispositioner och skatt, uppgick till 101 035 tkr (174 364). Egna kapitalet består av reserverade medel för särskilda ändamål, konflikt-fond, försäkringsfond, skadeståndsfond och balanse-rat kapital. Det egna kapitalet uppgick, per 2018-12-31, till 3 599 948 tkr (3 498 912). Förbundets tillgångar uppgick till 4 134 712 tkr (3 991 959). Det egna kapitalet för koncernen uppgick, per 2018-12-31, till 3 768 407 tkr (3 685 324).

Placering av kapitaletn Fastigheter 29,6%n Räntebärande 27,6%n Aktier 42,8%

0

2000

4000

6000

8000

10000

0

2000

4000

6000

8000

10000

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

65

Disposition av årets resultat och Eget kapital Tkr Förbundet Ingående balans Årets resultat Ianspråktaget Årets avsättning Utgående balansÄndamålsbestämda medel Konfliktfond 2 685 022 - - 108 475 2 793 497Försäkringsfond 172 826 - -172 826 - 0Skadeståndsfond 11 441 - - 123 11 564KFO-LO-fonden 5 521 - -1 501 - 4 020Opinionsbildning 28 186 - -10 700 - 17 486Marknadsfunktion 51 372 - -33 350 - 18 022Mediautveckling 10 000 - -500 - 9 500Medlemsvärvande kommunikation 15 668 - - 15 668 2 980 036 - - - 2 869 757 Balanserat kapital 518 876 101 035 218 877 -108 598 730 191 Summa eget kapital 3 498 912 101 035 3 599 948 Koncernen Ingående balans Årets resultat Ianspråktaget Årets avsättning Utgående balansÄndamålsbestämda medel Konfliktfond 2 685 022 - - 108 475 2 793 497Försäkringsfond 172 826 - -172 826 - 0Skadeståndsfond 11 441 - - 123 11 564KFO-LO-fonden 5 521 - -1 501 - 4 020Opinionsbildning 28 186 - -10 700 - 17 486Marknadsfunktion 51 372 - -33 350 - 18 022Mediautveckling 10 000 - -500 - 9 500Medlemsvärvandekommunikation 15 668 - - - 15 668 2 980 036 - - - 2 869 757 Bunden reserv 23 400 - -23 400 - 0 Balaserat kapital 567 577 82 798 242 277 -108 598 784 054 justeringspost - -1 108 - -1 108 Minoritetsintresse 114 311 326 1 067 115 704 Summa eget kapital 3 685 324 83 124 -1 108 1 067 3 768 407

Förbundsstyrelse

Tobias Baudin, Stockholm, född 1974. Förbunds- ordförande fr o m juni 2016.

Barbro Andersson, Ljusne, född 1961. Ledamot 2016.Undersköterska, avdelningsordförande i Kommunal Mitt.

Rose-Marie Andersson, Häljarp, född 1969. Ledamot 2016. Bussförare, förtroendevald i Kommunal Skåne.

Mahlin Bergman, Degerhamn, född 1968. Ledamot 2016. Barn- och ungdomsledare, avdelningsord- förande i Kommunal Sydost.

Marianne Engberg, Luleå, född 1971. Ledamot 2014. Undersköterska, ordförande i landstingssektionen, Kommunal Norrbotten.

Onur Esinsel, Vällingby, född 1978. Ledamot 2016.Barnskötare, förtroendevald i Kommunal Stockholms län.

Ewa Glimhed, Malmö, född 1961. Ledamot 2013.Undersköterska, sektionsordförande Malmö Vård och Omsorg, Kommunal Skåne.

Maria Hallenberg, Munkedal, född 1970. Ledamot t o m januari 2019. Djurskötare, förtroendevald i Kommunal Väst.

Jessica P Klemetsson, Upplands Väsby, född 1984. Ledamot 2016. Barnskötare, avdelningsordförande i Kommunal Stockholms län.

André Schwenk, Örebro, född 1984. Ledamot fr o m den 1 januari 2017. Skötare, avdelningskassör i Kommunal Västra Svealand.

Cecilia Ljungqvist, Jönköping, född 1962. Ledamot 2013 t o m 1 maj 2018. Vårdare, avdelningsord- förande i Kommunal Sydväst.

Zdenka Mardetko, Surahammar, född 1968. Leda-mot 2016. Undersköterska, förtroendevald i sektion Kolbäcksstaden.

Jenni Moverare, Gullspång, född 1973. Ledamot 2015. Undersköterska, avdelningsordförande i Kommunal Vänerväst.

Håkan Nilsson, Skelleftehamn, född 1969. Ledamot 2013. Reparatör, avdelningsordförande i Kommunal Västerbotten.

Frans Persic, Skara, född 1972. Ledamot 2016. Anläggningsarbetare, förtroendevald i Kommunal Vänerväst.

Sara Sjödin, Domsjö, född 1986. Ledamot 2013. Undersköterska, avdelningsordförande i Kommunal Mellersta Norrland .

Catarina Eriksson, Nyköping, född 1960. Ledamot fr o m den 8 augusti 2017. Undersköterska, för- troendevald i Kommunal Öst.

Lena Johansson, Varberg, född 1965. Ledamot fr o m 1 maj 2018 t o m december 2018. Barnskötare, sektionsordförande i sektion Varberg, Kommunal Sydväst.

Jasmine Berglund, Eskilstuna, född 1991. Adjungerad ledamot fr o m februari 2018. Undersköterska, ungdomsansvarig i sektion Nord, Kommunal Öst.

Mikael Hansson, Kode, född 1957. Ledamot fr o m februari 2019. Renhållningsarbetare, kassör i avdelning Väst.

Maria Jörmalm Andersson, Falkenberg, född 1962. Fr o m januari 2019. Vårdare, ordförande i sektion i Falkenberg, Kommunal Sydväst.

FörbundsledningTobias Baudin, Stockholm, född 1974. Förbunds- ordförande fr o m juni 2016.

Per Holmström, Stockholm, född 1964. Förste vice ordförande 2012.

Lenita Granlund, Stockholm, född 1962. Andre vice ordförande/avtalssekreterare 2010.

Lisa Bengtsson, Knivsta, född 1983. Tredje vice ord-förande fr o m juni 2016.

Förtroendevalda revisorerJörgen Olsson, Rödeby, född 1959. Förtroendevald revisor 2010. Skorstensfejare, avdelningskassör i Kommunal Sydost.

Jeanette Nordström, Åby, född 1961. Förtroende- vald revisor 2013. Vårdbiträde, avdelningskassör i Kommunal Öst.

Per Brännström, Umeå, född 1960. Förtroendevald revisor juni 2016. Hantverkare, avdelningskassör i Kommunal Västerbotten.

Auktoriserad revisorÖhrlings Pricewaterhouse Coopers AB med huvud- ansvarig revisor Christine Wikström.

67

ResultaträkningKoncernen Förbundet

tkr Not 2018 2017 2018 2017

Fackliga verksamhetens intäkter och kostnader

Medlemsavgifter 1 856 278 1 806 961 1 856 278 1 806 961– varav avgift till a-kassan -563 941 -551 417 -563 941 -551 417Externa bidrag 3 9 184 9 082 9 184 9 082Övriga intäkter 4 56 648 75 918 15 355 45 682Summa fackliga verksamhetens intäkter 1 358 169 1 340 544 1 316 876 1 310 308 Avgift till LO -101 631 -101 234 -101 631 -101 234Medlemsförsäkringar -575 581 -537 311 -575 581 -537 311Avgifter och anslag till andra organisationer 5 -22 411 -26 809 -22 411 -26 809Externa kostnader 6 -359 937 -362 538 -352 686 -347 858Personalkostnader 7 -374 672 -367 172 -347 163 -344 486Av- och nedskrivningar 8, 9 -25 183 -25 888 -19 558 -17 722Summa fackliga verksamhetens kostnader -1 459 415 -1 420 952 -1 419 030 -1 375 420

Fackliga verksamhetens resultat -101 246 -80 408 -102 154 -65 112

Resultat från fastighets-förvaltningenen mm

Hyresintäkter 36 967 24 648 9 341 9 278Externa kostnader -21 269 -16 196 -9 723 -7 064Av- och nedskrivningar 10 -26 866 -14 376 -8 507 -3 530Resultat vid försäljning av fastighet 10 7 556 -1 225 - -1 225Resultat från fastighetsförvaltningen mm -3 612 -7 149 -8 889 -2 541

Resultat från finansiella poster

Resultat från andelar i koncernföretag 11 - - -7 672 -10 903Resultat från andelar i intresseföretag 12 8 719 12 892 9 274 13 852Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 13 278 571 329 809 278 571 329 809Ränteintäkter 207 2 285 203 721Räntekostnader och liknande resultatposter 14 -26 115 -25 277 -28 399 -27 437Summa resultat från finansiella investeringar 261 382 319 709 251 977 306 042

Bokslutsdispositioner - - 30 000 -Skatt 15 -73 400 -62 198 -69 899 -64 025Årets resultat 83 124 169 954 101 035 174 364

Hänförligt till:Förbundet 82 798 171 064 - -Minoritetsintressen 326 -1 110 - -

Koncernen Förbundettkr Not 2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar 8 124 759 143 069 124 759 143 069Pågående utvecklingsarbete 16 693 - 693 -

125 452 143 069 125 452 143 069

Materiella anläggningstillgångarByggnader och mark 10 731 513 631 073 114 134 121 717Maskiner och inventarier 9 34 297 32 029 6 401 2 119Förbättringsutgifter på annans fastighet 17 1 860 - 1 860 -Pågående nyanläggning 18 1 771 181 610 - 2 160

769 441 844 712 122 395 125 996

Finansiella anläggningstillgångarAndelar i koncernföretag 19 - - 364 856 414 748Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag 20 339 381 295 743 282 892 239 202Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag 21 5 000 5 000 5 000 5 000Andra långfristiga värdepappersinnehav 22 2 542 166 2 188 483 2 542 166 2 188 483Andra långfristiga fordringar 23 116 417 114 267 109 390 106 428Uppskjuten skattefordran 24 15 159 20 811 - 20 780Ägarintressen i övriga företag 25 150 668 150 263 150 669 150 263

3 168 791 2 774 567 3 454 973 3 124 904

Summa anläggningstillgångar 4 063 684 3 762 348 3 702 820 3 393 969

Omsättningstillgångar

Varulager 662 687 - -

Kortfristiga fordringarKundfordringar 4 717 4 778 1 162 1 086Fordringar hos närstående organisationer 2 774 1 817 2 774 1 817Skattefordran 11 455 12 082 10 951 11 579Övriga kortfristiga fordringar 22 307 25 915 20 667 19 660Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 26 25 883 202 821 22 910 201 031

67 136 247 413 58 464 235 173

Kassa och bank 389 232 372 760 373 428 362 817

Summa omsättningstillgångar 457 030 620 860 431 892 597 990

Summa tillgångar 4 520 714 4 383 208 4 134 712 3 991 959

ÅRSREDOVISNING

Balansräkning

69

tkr Not 2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31

Eget kapital och skulder

Eget kapitalÄndamålsbestämda medel/fonderingar 2 869 757 2 980 036 2 869 757 2 980 036Balanserad kapital 782 946 567 577 730 191 518 876Bunden reserv - 23 400 - -Förbundets Eget Kapital 3 652 703 3 571 013 3 599 948 3 498 912Minoritetsintresse 115 704 114 311 - -

3 768 407 3 685 324 3 599 948 3 498 912Obeskattade reserverObeskattade reserver 27 - - - 30 000

AvsättningarAvsättning för pensioner och liknande förpliktelser 246 209 - -Uppskjuten skatteskuld 24 18 651 20 556 14 909 7 584

18 897 20 765 14 909 7 584

Långfristiga skulderSkulder till kreditinstitut 28 - 266 925 - 18 500Förvaltade fonder 29 3 437 3 380 3 437 3 380

3 437 270 305 3 437 21 880

Kortfristiga skulderSkulder till kreditinstitut 30 263 584 1 300 18 500 400Leverantörsskulder 48 559 58 827 44 639 51 006Skulder till koncernföretag - - 49 101 48 645Skulder till intresseföretag 1 015 - - -Skulder till närstående organisationer 31 342 060 269 086 342 060 269 086Aktuella skatteskulder 2 395 657 - -Övriga kortfristiga skulder 18 921 17 325 16 690 11 735Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

32 53 439 59 619 45 428 52 711

729 973 406 814 516 418 433 583

Summa eget kapital och skulder 4 520 714 4 383 208 4 134 712 3 991 959

ÅRSREDOVISNING

KassaflödesanalyserKoncernen Förbundet

Not 2018 2017 2018 2017

Den löpande verksamhetenRörelseresultat före finansiella poster -104 858 -87 557 -113 190 -67 653Övriga ej likviditetspåverkande poster 33 -15 229 209 5 199Avskrivningar 45 317 40 264 22 867 21 252Erhållen ränta 307 2 294 303Erhållna utdelningar 1 078Erlagd ränta -26 115 -25 277 -27 260 -25 170Betald inkomstskatt -61 703 -4 735 -61 946 -5 687

-161 203 -74 802 -174 027 -77 258

Ökning/minskning varulager 25 658Ökning/minskning kundfordringar 61 -2 832 -76 -126Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar 178 035 351 976 177 164 352 468Ökning/minskning leverantörsskulder -10 268 -54 934 -6 367 -45 551Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder 69 462 -34 358 71 103 -5 139Kassaflöde från den löpande verksamheten 76 112 185 708 67 797 224 394

InvesteringsverksamhetenInvesteringar i immateriella anläggningstillgångar -693 -1 814 -693 -1 814Sålda materiella anläggningstillgångar -12 265 14 025 14 025Investeringar i materiella anläggningstillgångar -95 880 -6 155 -4 171Tillskott till koncernföretag -185 050Placeringar i finansiella anläggningstillgångar -1 104 531 -1 235 073 -1 104 531 -1 235 073Förvärvat dotterbolag -175 321Sålda andelar i dotterbolag 63 045 63 000Investeringar i intressebolag -35 997 -38 712 -35 494 -38 712Avyttring av intressebolag -4 638Avyttring/utdelning finansiella anläggningstillgångar 1 035 483 1 207 743 1 027 030 1 199 977Kassaflöde från investerings-verksamheten -54 958 -329 670 -56 843 -250 818

FinansieringsverksamhetenÖkning/minskning kortfristiga skulder -4 641 900Upptagna lån 66 425 57Amortering av skuld -400 -400 -400Transaktioner med minoritetsintressen -41 54 439Kassaflöde från finansierings-verksamheten -4 682 121 364 -343 -400

Årets kassaflöde 16 472 -22 598 10 611 -26 824Likvida medel vi årets början 372 760 395 358 362 817 389 641

Likvida medel vid årets slut 389 232 372 760 373 428 362 817

71

Not 1 Redovisnings- och värderings-principerSvenska Kommunalabetareförbundets årsredovis-ning har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Års- och koncernredovisning (K3). Redovisningsprin-ciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år.

Rättelse av jämförelseårEn förändrad bedömning avseende uppskjuten skatt på övervärden i koncernens fastigheter har gjorts 2018. Detta har medfört att det koncernmässiga an-skaffningsvärdet på fastigheterna och den uppskjutna skatteskulden i koncernredovisningen har justerats med 36 399 tkr för jämförelseåret. Justeringen har för jämförelseåret endast påverkat balansräkningen och posterna ”Byggnader och mark” samt ”Uppskjut-na skatteskulder”. En omklassificering har gjorts i kassaflödesanaly-sen avseende jämförelseåret, både i förbundet och i koncernen. Erhållna utdelningar har omklassificerats från löpande verksamheten till investeringsverksam-heten. I förbundet har en omklassificering gjorts med 335 984tkr och i koncernen med 338 932 tkr.

VärderingsprinciperTillgångar, avsättningar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges nedan.

IntäkterIntäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Medlemsavgifter-na intäktsredovisas enligt bokföringsmässiga grunder vilket innebär att erhållna medlemsavgifter t o m 21 januari 2019 anses tillhöra 2018. Bidrag redovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget har upp-fyllts. Erhållna bidrag redovisas som skuld till dess att villkoren för att erhålla bidraget har uppfyllts. Bidrag som erhålls för att täcka vissa kostnader redovisas

samma räkenskapsår som den kostnad bidraget är avsett att täcka. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.

Ersättningar till anställdaLöpande ersättningar till anställda i form av löner, so-ciala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster. Koncernen har både för-månsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. I förmånsbestämda pensionsplanen står koncernen i allt väsentligt riskerna för att ersättningarna kom-mer att kosta mer än förväntat och att avkastningen på relaterade tillgångar kommer att avvika från för-väntningarna. Förmånsbestämda pensionsplaner har tryggats genom överföring av medel till pensionsstif-telser. Stiftelsernas förmögenhet överstiger per bok-slutdagen pensionsförpliktelserna. I avgiftsbestämda planer betalar koncernen fastställda avgifter till ett annat företag och har inte någon legal eller informell förpliktelse att betala något ytterligare även om det andra företaget inte kan uppfylla sitt åtagande. Kon-cernens resultat belastas för kostnader i takt med att de anställdas pensionsberättigande tjänster utförts.

Materiella AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till an-skaffningsvärde minskat med ackumulerade avskriv-ningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. När en kom-ponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde akti-veras. Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader. Materiella anläggnings-tillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens be-dömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskriv-ningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar.

Noter, gemensamma för förbund och koncern

Följande avskrivningstider tillämpas:

ByggnaderStomme 75–200 år Stomkomplettering/innerväggar 50 årTak och fasad 40–200 årInre ytskikt och installationer 10–35 årMarkanläggning 5–20 årHyresgästanpassning 10–15 årByggnadsinventarier 5–20 år Entrétrapp 50 årHiss 25 år

InventarierDatorer 3 årInventarier 5 år

Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångarNär det finns en indikation på att en tillgångs värde minskat, görs en prövning av nedskrivningsbehov. Har tillgången ett återvinningsvärde som är lägre än det redovisade värdet, skrivs den ner till återvin-ningsvärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångarna på de lägsta nivåer där det finns separata identiefierbara kassaflöden (kassa-genererande enheter). För tillgångar som tidigare skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. I resultaträkningen redo-visas nedskrivningar och återföringar av nedskriv-ningar i posten Avskrivningar, nedskrivningar och återföringar.

Immateriella anläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar redovisas till an-skaffningsvärde minskat med ackumulerade avskriv-ningar. Avskrivning görs linjärt över den bedömda nyttjandetiden. Aktiveringsmodellen tillämpas för pågående utvecklingsarbete. Följande avskrivningstider tillämpas:

Datasystem 10 år

Finansiella instrumentFinansiella instrument redovisas i enlighet med reg-lerna i K3 kapitel 11, vilket innebär att värdering sker utifrån anskaffningsvärde.

Andra långfristiga värdepappersinnehavAktier och andelar samt räntebärande tillgångar inne-has på lång sikt och värderas till anskaffningsvärde. Om det verkliga värdet understiger bokfört värde och denna värdenedgång kan antas vara varaktig görs nedskrivning. Portföljmetoden används vid ställ-ningstagande om nedskrivningsbehov. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlö-sentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffnings-värdet. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga obligationer värderas till anskaffningsvärde minskat med eventuella nedskrivningar.

Ägarintressen i andra företagSom strategiska placeringar benämns tillgångar som främst innehas som ett led i den ideella och fackliga verksamheten och inte uteslutande för att ge avkast-ning eller värdetillväxt. Innehaven innehas på lång sikt och redovisas till anskaffningsvärde med bedöm-ning av om nedskrivningsbehov föreligger.

Kundfordringar och övriga fordringarFordringar redovisas som omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 må-nader efter balansdagen, vilka klassificeras som an-läggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuell bedömda osäkra fordringar.

Låneskulder, leverantörsskulder och övriga skulderLåneskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader (upplupet an-skaffningsvärde). Kortfristiga leverantörsskulder och övriga skulder redovisas till anksaffningsvärde.

VarulagerVarulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvär-det och det verkliga värdet på balansdagen.

LeasingavtalLeasingavgiften redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden. Företagets uthyrning av bo-städer och lokaler klassificeras som operationell le-asing och leasingintäkterna redovisas linjärt under leasingperioden.

ÅRSREDOVISNING

73

KassaflödesanalysKassaflödesanalysen upprättas enligt den indirek-ta metoden, dvs. den utgår från organisationens verksamhetsresultat. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

KoncernredovisningI koncernredovisningen ingår dotterföretag där för-bundet direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna. Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvs-metoden, vilket innebär att dotterföretagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimi-neras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår här-igenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet.

IntresseföretagsredovisningSom intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där förbundet direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för samtliga andelar. I förbundets bokslut redovisas andelar i intressefö-retag till anskaffningsvärde. Som intäkt från intresse-företag redovisas endast erhållen utdelning av vinst-medel som intjänats efter förvärvet. I koncernens bokslut redovisas andelar i intresse- företag enligt kapitalandelsmetoden.

InkomstskatterRedovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt i före-kommande fall justeringar avseende tidigare års ak-tuella skatt. Skattefordringar värderas till vad som enligt för-bundets bedömning skall erhållas från skatteverket. Bedömningen görs enligt de skatteregler och skatte-satser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen.Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsav-drag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.

Redovisningsprinciper hänförliga till moderföreningenBokslutsdispositionerFörändringar av obeskattade reserver redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner. Koncernbidrag som lämnas till ett dotter- företag redovisas dock som en ökning av andelens redovisade värde.

Aktier och andelar i dotterföretagAktier och andelar i dotterföretag redovisas till an-skaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskriv-ningar. I anskaffningsvärdet ingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvskostnader. Eventuella kapitaltillskott och koncernbidrag läggs till anskaffningsvärdet när de lämnas. Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt.

Eget kapitalEget kapital delas in i bundet och fritt kapital, i enlig-het med årsredovisningslagens indelning.

Obeskattade reserverObeskattade reserver redovisas med bruttobelopp i balansräkningen, inklusive den uppskjutna skat-teskuld som är hänförlig till reserverna.

Not 2 Uppskattningar och bedömningarFöreningen gör uppskattningar och bedömningar om framtiden. De uppskattningar för redovisningsända-mål som blir följden av dessa kommer, definitions-mässigt, sällan motsvara det verkliga resultatet. Vår bedömning är att det inte föreligger någon betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande år.

Not 3 Externa bidragExterna bidrag består av bidrag från Omställnings-fonden, Arbetsmiljöfonden, Statens Kulturråd och Arbetsförmedlingen.

Not 4 Övriga IntäkterKoncernen Förbundet2018 2017 2018 2017

Återbäring från Folksam - 23 664 - 23 664Handelsbolaget Lyran Konferens - 31 800 -Övriga intäkter 56 648 20 454 15 355 22 018Summa 56 648 75 918 15 355 45 682

Not 5 Avgifter och anslag till andra organisationer Förbundet/Koncernen

2018 2017

Bidrag till förbundsavdelningar 1 553 6 156Avgifter och bidrag till övriga organisationer 20 858 20 653Summa 22 411 26 809

Not 6 Operationella leasingavtalKoncernen Förbundet2018 2017 2018 2017

LeasetagareFörfaller till betalning inom ett år 29 473 28 994 29 473 28 994Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år 45 684 31 848 45 684 31 848

75 157 60 842 75 157 60 842

Kostnadsförda under året: 28 936 28 083 28 936 27 886

LeasegivareFörfaller till betalning inom ett år 36 569 9 398 8 888 9 398Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år 32 115 35 651 1 167 35 651Förfaller till betalning senare än fem år 7 469 10 850 - 10 850

76 153 55 899 19 589 55 899

Intäktsförda under året: 36 777 9 126 9 534 9 126

Leasingavtal där föreningen är leasegivare avser hyra av lokaler.Hyresavtal avseende lokaler ingås normalt på 3 år. Hyresavtal avseende bostäder samt garage- och bilplatser ingås normalt tillsvidare där hyresgästen har möjlighet att säga upp avtalet med 3 månaders uppsägningstid.Avseende jämförelseåret har justering skett av felaktigt belopp med -9847 på raden ”Förfaller till betalning inom ett år”. Justeringen avser både förbundet och koncernen.

ÅRSREDOVISNING

75

Not 7 PersonalKoncernen Förbundet

2018 2017 2018 2017

Medelantalet anställda

Kvinnor 380 367 358 350Män 161 156 151 143Totalt 541 523 509 493

Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnaderLöner och anda ersättningar till styrelsen, förbundsordförande och VD 3 524 2 426 2 411 2 383Löner och ersättningar till övriga anställda 253 018 249 020 240 112 236 212Totalt 256 542 251 446 242 523 238 595

Sociala avgifter enligt lag och avtal 82 865 80 261 78 266 75 978Pensionskostnader för styrelsen och förbundsordförande 744 769 307 769Pensionskostnader för övriga anställda 19 239 21 415 18 856 20 825Totalt 102 848 102 445 97 429 97 572

Styrelseledamöter och ledande befattningshavareAntal styrelseledamöter på balansdagen


Förbundsordf, styrelseordf och andra ledande befattningshavare


Utbetalda löner och externa arvoden per månad för förbundsledningen.

Tobias Baudin, förbundsordförande, 82 756 kr i lön och ersättningar från förbundet samt 15 946 kr totalt i arvode från Folksam och Kommunals a-kassa.Per Holmström, förste vice ordförande, 80 939 kr i lön och ersättningar från förbundet samt 24 142 kr totalt i arvode från KPA, Riksbyggen och Kommunals a-kassa.Lenita Granlund, andre vice ordförande och avtalssekreterare, 80 627 kr i lön och ersättningar från förbundet samt 21 202 kr totalt i arvode från KPA Pensionsförsäkring AB, AFA Trygghets-försäkringsaktiebolag, Omställningsfonden och Arbetsdomstolen.Lisa Bengtsson, tredje vide ordförande, 72 306 kr i lön och ersättningar från förbundet.

Avtal om trygghetsersättningLenita Granlund omfattas av ett trygghetsavtal. Trygghets-ersättningen utgår under 36 månader om det vid avgången är mer än fem år till ordinarie pensionsålder eller fram till ordinarie pensionsålder om det är mindre än fem år kvar till ordinarie pensionsålder. Trygghetsersättningen är 78% av pensions-grundande lön och minskas med andra förvärvsinkomster. Förutsättningen för att trygghetsavtalet ska kunna tillämpas är antingen att kongressen beslutar att omval inte ska ske eller att förbundsstyrelsen medger att personen avgår under valperioden. Övriga ledamöter i förundsledningen har inga avtal om avgångs-vederlag, däremot finns en grundanställning som ombudman.

Not 8 Immateriella anläggningstillgångarKoncernen Förbundet

2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31

MedlemssystemIngående nedlagda kostnader 143 069 151 433 143 069 151 433Under året nedlagda kostnader - 1 813 - 1 813Omklassificeringar - 7 297 - 7 297Årets avskrivningar -18 310 -17 475 -18 310 -17 475

124 759 143 068 124 759 143 068

Not 9 Inventarier, verktyg och installationerKoncernen Förbundet

2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31

Ingående anskaffningsvärden 215 125 220 868 93 500 100 207Inköp 8 585 1 745 5 000 781Försäljningar och utrangeringar -25 951 -7 488 - -7 488OmklassificeringarUtgående ackumulerade anskaffningsvärden 197 759 215 125 98 500 93 500

Ingående avskrivningar -154 931 -157 260 -91 382 -98 623Försäljningar och utrangeringar 22 445 7 488 - 7 488Årets avskrivningar -2 850 -5 159 -718 -247Utgående ackumulerade avskrivningar -135 336 -154 931 -92 100 -91 382

Ingående nedskrivningar -28 165 -28 165 - -Återförda nedskrivningar 39 - - -Utgående ackumulerade nedskrivningar -28 126 -28 165 - -

Utgående restvärde enligt plan 34 297 32 029 6 400 2 118

ÅRSREDOVISNING

77

Not 10 Byggnader och markKoncernen Förbundet

2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31

Ingående anskaffningsvärden 898 310 686 880 183 723 197 218Inköp 3 728 175 913 64 1 420Försäljningar och utrangeringar -69 993 -14 915 - -14 915Återförd uppskrivning - -4 614 - -Omklassificering från pågående nyanläggning 181 639 92 962 860 -Justeringspost uppskjuten skatt hänförligt förändrad till bedömning av övervärden på fastigheter - -37 916 - -Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 013 684 898 310 184 647 183 723

Ingående avskrivningar -135 319 -120 096 -11 336 -8 696Försäljningar och utrangeringar 9 687 890 - 890Årets avskrivningar -23 440 -17 630 -3 308 -3 530Justeringspost avskrivningar hänförligt förändrad till bedömning av övervärden på fastigheter - 1 517 - -Utgående ackumulerade avskrivningar -149 072 -135 319 -14 644 -11 336

Ingående nedskrivningar -131 918 -131 918 -50 670 -50 670Årets nedskrivningar -5 199 - -5 199 -Återföring av nedskrivning 4 019 - - -Utgående ackumulerade nedskrivningar -133 098 -131 918 -55 869 -50 670Utgående restvärde enligt plan 731 513 631 073 114 134 121 717Varav mark 50 906 52 975 21 820 21 820

Not 11 Resultat från andelar i koncernföretag

Förbundet2018 2017

Realisationsresultat HB Lyran Konferens

-7 672 -10 903Summa -7 672 -10 903

Av förbundets fastigheter är 3 st (3) kontorsfastigheter och bostadsfastigheter som innehas för långsiktig uthyrning och värdestegring. Koncernen innehar 9 st (11) sådana fastigheter. Fastigheterna klassificeras därför som förvaltningsfastigheter i både förbundet och koncernen. I övrigt förekommer endast rörelsefastigheter och i koncernen mark. Förvaltningsfastig-heternas redovisade värde i förbundet uppgår till 114 134 tkr (121 717 tkr) och i koncernen till 731 513 tkr (667 472 tkr).

För upplysningsändamål görs årligen en värdering för att bedöma fastigheternas verkliga värde. Förbundets fastigheter värderas till 244 400 tkr (214 900 tkr). Koncernens fastigheter värderas till 960 600 tkr (945 245 tkr). Värdebedömningen grundar sig på en kassaflödesanalys innebärande att fastig-hetens värde baseras på nuvärdet av prognostiserade kassa-flöden jämte restvärde under kalkylperioden. Summan av nuvärdet för årliga driftnetton jämte restvärdet vid kalkyltidens utgång kan därmed tas som ett uttryck för marknadsvärdet.

Förvaltningsfastigheter

Not 12 Resultat från andelar i intresseföretagKoncernen Förbundet2018 2017 2018 2017

Resultatandel i Fastighetsbolaget Polstjärnan HB 9 274 9 214 9 274 9 214Resultatandel i Fastighetsbolaget HB Repslagaren - 4 638 - 4 638Resultatandel Munksjöstadens Samfällighetsförening -555 -960 - -Summa 8 719 12 892 9 274 13 852

Not 13 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångarKoncernen Förbundet2018 2017 2018 2017

Utdelningar 42 089 46 230 42 089 46 230Ränteintäkter 698 9 698 9Förvaltningskostnader -1 244 -1 692 -1 244 -1 692Realisationsresultat vid försäljningar 231 009 283 763 231 009 283 763Uppskrivning av andelsvärde 7 097 6 954 7 097 6 954Ned-/uppskrivning av aktier och fonder -1 078 -5 454 -1 078 -5 454Summa 278 571 329 810 278 571 329 810

Not 14 Räntekostnader och liknande resultatposterKoncernen Förbundet2018 2017 2018 2017

Räntekostnader 23 969 23 195 275 653Koncerninterna räntekostnader - - 25 977 24 702Övriga finansiella kostnader 2 146 2 082 2 146 2 082Summa 26 115 25 277 28 398 27 437

Not 15 Skatt på årets resultatKoncernen Förbundet2018 2017 2018 2017

Årets skattekostnad 64 210 62 451 62 717 62 138Aktuell skatt hänförlig till tidigare år -143 -8 314 -143 -7 992Uppskjuten skatt 9 333 8 061 7 325 9 879Summa 73 400 62 198 69 899 64 025

Redovisat resultat, i skattepliktig verksamhet, före skatt 278 925 309 313 272 135 307 964

Skatt beräknad enligt gällande skattesats (22%) 61 363 68 049 59 870 67 752Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader 3 011 22 3 011 3Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäker/övriga skattemässiga justeringar -2 294 -7 466 -2 294 -7 462Skatt hänförlig till tidigare års resultat -143 -8 314 -143 -7 992Skatt på schablonintäkt 2 130 1 846 2 130 1 846Skatteeffekt dotter- och intressebolag 16 041 11 325 10 420 11 325Skatteeffekt byggnader -108 -3 264 -3 095 -1 447Skatteeffekt obeskattade reserver 6 600 - - -Summa redovisad skattekostnad 73 400 62 198 69 899 64 025

ÅRSREDOVISNING

79

Not 16 Pågående utvecklingsarbeteKoncernen Förbundet

2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31

Ingående balans - 7 297 - 7 297Under året nedlagda kostnader 693 - 693 -Omklassificeringar - -7 297 - -7 297Utgående balans 693 0 693 0

Not 17 Förbättringsutgift på annans fastighetKoncernen Förbundet

2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31

Inköp 1 091 - 1 091 -Omklassificering från pågående nyanläggning 1 300 - 1 300 -Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 391 - 2 391 -

Årets avskrivningar -531 - -531 -Utgående ackumulerade avskrivningar -531 - -531 -

Utgående restvärde enligt plan 1 860 - 1 860 -

Not 18 Pågående nyanläggningar Koncernen Förbundet

2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31

Ingående nedlagda kostnader 181 610 191 361 2 160 190Under året nedlagda kostnader 3 100 140 443 - 2 160Omklassificeringar -182 939 -150 194 -2 160 -190Utgående nedlagda kostnader 1 771 181 610 0 2 160

Not 19 Andelar i koncernföretag

Förbundet Org.nr Säte Komanco AB 556606-4530 Stockholm Kommunalarbetaren i Sverige AB 556599-1816 StockholmMarholmen Hotell och Konferens AB 559104-4507 Stockholm

Kapitalandel Röstandel Antal andelar/aktier Bokfört värdeKomanco AB 75% 75% 750 355 806Kommunalarbetaren i Sverige AB 100% 100% 1 000 1 000 Marholmen Hotell och Konferens AB 100% 100% 50 000 8 050Summa 364 856

2018-12-31 2017-12-31Ingående värde 414 748 240 601Ägartillskott - 185 050Försäljning HB Lyran -49 892 - Resultat HB Lyran - - 10 903Utgående värde 364 856 414 748

Not 20 Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företagFörbundets intresseföretag Org.nr SäteFastighetsbolaget Polstjärnan HB 902001-5617 StockholmLO-Mediehus AB 556036-4613 Stockholm

Kaptitalandel Bokfört värdeFastighetsbolaget Polstjärnan HB 50% 276 324LO-Mediehus AB 46% 6 568

Summa 282 892

2018-12-31 207-12-31Ingående värde 239 202 192 092Årets förändring 43 690 47 110Utgående värde förbundet 282 892 239 202

Förutom ovan tillkommer för koncernenOrg.nr Säte

Munksjöstadens samfällighetsförening 717915-7826 Jönköping

Kapitalandel Bokfört värdeMunksjöstadens samfällighetsförening 39% 56 490

Summa 56 490

2018-12-31 2017-12-31Ingående värde 56 541 -Årets förändring -51 -Omklassificering från pågående nyanläggning - 56 541Utgående värde 56 490 56 541

Utgående värde koncernen 339 382 295 743

Not 21 Fordringar hos intresseföretag och gemensamt styrda företag Förbundet/Koncernen

2018-12-31 2017-12-31

Ingående balans 5 000 4 480- Tillkommande fordringar - 5 000- Avgående fordringar - -4 480Utgående anskaffningsvärden 5 000 5 000

Redovisat värde 5 000 5 000

ÅRSREDOVISNING

81

Not 22 Andra långfristiga värdepappersinnehav Förbundet/Koncernen

2018-12-31 2017-12-31

Ingående värde 2 188 483 1 808 848Förvärv 1 100 010 1 221 372Försäljningar -746 327 -841 737Utgående värde 2 542 166 2 188 483 tkr Antal Bokfört värde MarknadsvärdeBörsnoterade aktierSwedbank A 943 203 60 818 186 188Telia 281 400 10 618 11 782Electrolux B 60 600 12 914 11 314Essity B 47 800 9 825 10 368SHB A 98 600 9 787 9 643Hexagon B 23 466 4 237 9 567Sagax D 300 000 8 022 9 510Pandox B 63 159 9 374 9 221Securitas B 61 300 8 228 8 692JM Bygg B 48 300 10 297 8 322Övriga 130 268 126 085Summa börsnoterade aktier 274 389 400 693

Aktiefonder och onoterade aktierFörbundsfonden, Swedbank 276 941 745 575SEB Nordic 205 000 182 394Camelot 67 091 173 236Carnegie Asia 127 260 132 179Öhman Etisk emerging markets 135 000 127 960SPP Global Solutions A 100 376 98 270Brown Advisory US Sustain. 75 991 86 542Carnegie Micro Cap 50 474 54 651SPP Aktiefond Stabil 50 163 50 345SHB Europa 50 572 46 579Övriga 80 407 74 541Summa aktiefonder och onoterade aktier 1 219 274 1 772 272

Obligationer och andra värdepapperRäntefond Flexibel Swedbank 124 957 123 945Öhman FRN-fond 80 257 79 986SHB Företagsobligationsfond Criteria 74 840 74 610Företagsobligationsfonden Ethica Swedbank 72 397 71 557Förbundsräntefonden Swedbank 67 202 68 376SHB Inst. Korträntefond Criteria 62 261 62 255Öhman Räntefond Kompass Hållbar 60 182 60 417SPP Grön obligationsfond 49 718 49 539NBFO Kreditcertifikat 5Y HY SEK 47 140 49 350Swedbank Spec 1362 46 000 45 536Övriga 363 551 360 758Summa obligationer och andra värdepapper 1 048 503 1 046 328

Summa långfristiga värdepappersinnehav 2 542 166 3 219 293

Not 23 Övriga långfristiga fordringarKoncernen Förbundet

2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31

Ingående anskaffningsvärden 114 267 118 573 106 428 105 345Tillkommande fordringar 3 055 7 438 3 055 7 438Avgående fordringar, amorteringar -905 -11 744 -93 -6 355Utgående värde 116 417 114 267 109 390 106 428

Not 24 Uppskjuten skattKoncernen Förbundet

2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31

Uppskjutna skattefordringarTemporär skillnad avseende resultatandel i koncernbolag (handelsbolag) 15 159 20 780 - 20 780Byggnader och mark - 31 - -

15 159 20 811 - 20 780

Uppskjutna skatteskulderByggnader och mark 3 759 9 484 17 3 112Temporär skillnad avseende resultatandel i intresseföretag (handelsbolag) 14 892 4 472 14 892 4 472Obeskattade reserver - 6 600 - -

18 651 20 556 14 909 7 584

Jämförelseårets belopp avseende uppskjuten skatteskuld på byggnader och mark i koncernen har justerats. Justeringen är hänförlig till ändrad bedömning avseende uppskjuten skatt på övervärden i koncernen, se även not 1.

Not 25 Ägarintressen i övriga företag

2018-12-31 2017-12-31

Strategiska placeringarIngående värde 150 263 149 850Förvärv 1 466 1 263Försäljning -1 060 -850Utgående värde 150 669 150 263 Specifikation av innehav Antal Bokfört värde MarknadsvärdeRiksbyggen andelar 221 049 110 525 110 525Arena Idé Kapital AB 1 20 000 20 000FoLO Andelar 13 723 13 723Aftonbladet Hierta 349 5 227 7 559Andelar i Brf 1 132 3 800HB Lyran 1 1Övriga 61 61Summa 150 669 155 669

ÅRSREDOVISNING

Förbundet/Koncernen

83

Not 26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterKoncernen Förbundet

2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31

Förubetalda medlemsförsäkringar - 172 826 - 172 826Förutbetalda hyror 7 458 2 833 7 458 2 833Upplupna ränteintäkter 3 545 581 3 545 581Upplupna Kick-backs - 5 065 - 5 065Övriga poster 14 880 21 516 11 907 19 726Summa 25 883 202 821 22 910 201 031

Not 27 Obeskattade reserver Förbundet

2018-12-31 2017-12-31

Periodiseringsfond tax 13 - 30 000Summa - 30 000

Not 28 Långfristiga skulderKoncernen Förbundet

2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31

Skulder till kreditinstitutFörfaller till betalning senare än ett men inom 5 år - 266 925 - 1 600Förfaller till betalning senare än fem år - - - 16 900Summa - 266 925 - 18 500

Not 29 Förvaltade fonder Förbundet/Koncernen

2018-12-31 2017-12-31

Gunnar Hallströms stipendiefond 3 437 3 380Summa 3 437 3 380

Not 30 Skulder till kreditinstitut Koncernen Förbundet 18-12-31 17-12-31 18-12-31 17-12-31Ingående balans 1 300 400 400 400Amorteringar -1 300 -400 -400 -400Omklassificerat från långfristig skuld 263 584 1 300 18 500 400Utgående balans 263 584 1 300 18 500 400 Av koncernens belopp på raden ”Omklassificering från långfristig skuld” så avser 245 mkr dotterbolaget Komanco Munksjöstaden Kvarter 5 AB. Dotterbolagets lån förfaller i början av 2019 och dotterbolagets styrelse har i samband med att lånet förfaller bytt kreditinstitut och nytt lån är upptaget.

Not 31 Transaktioner med närstående2018 2017

Inköp och försäljning mellan koncernföretagNedan anges andelen av årets inköp och försäljning avseende koncernföretag.Inköp, (%) 2 2Försäljning, (%) 8 4

- -Lån till närstående organisationerIngående balans 5 000 -Utbetalda lån till intresseföretag - 5 000Erhållna amorteringar - -Utgående balans 5 000 5 000

Lån till intresseföretag löper med 2 % ränta. Ränteintäkten avseende lånet uppgick till 100 tkr 2018.

Skuld till närstående organisationerSkuld till närstående organisationer 342 060 269 086

Not 32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Förbundet2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31

Upplupna räntekostnader 145 9 12 9Upplupna löner 443 364 - -Upplupna semesterlöner 21 415 23 870 20 419 22 982Upplupna sociala avgifter 7 720 7 953 6 862 7 197Upplupna kostnader rättsskydd 8 007 7 499 8 007 7 499Upplupen särskild löneskatt 2 730 3 627 2 730 3 627Övriga poster 12 979 16 297 7 398 11 396Summa 53 439 59 619 45 428 52 710

Not 33 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflöde, m m Koncernen Förbundet

2018 2017 2018 2017

Nedskrivning av fastighet 1 199 - 5 199 -Avsättning till pensioner - 209 - -Resultat från avyttring av dotterbolag -7 556 - - -Resultat från intresseföretag -8 719 - - -Övrigt -153 - - -Summa justeringar -15 229 209 5 199 0

ÅRSREDOVISNING

Förbundet/Koncernen

85

Not 34 Händelser efter balansdagen

Not 35 Ställda säkerheter Koncernen Förbundet2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31

För egna avsättningar och skulder

Avseende säkerhet till checkkredit - 469 650 - 469 650Fastighetsinteckningar 272 000 272 000 22 000 22 000Summa ställda säkerheter 272 000 741 650 22 000 491 650

Not 36 Eventualförpliktelser Koncernen Förbundet

2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2017-12-31

Ansvarsförbindelse till förmån för övriga koncernföretag - 1 575 245 084 257 049Investeringsförbindelser (Bantorget Hyresbostäder AB) 37 325 77 517 37 325 77 517Borgensförbindelser (Bantorget Hyresbostäder AB) 36 960 30 051 36 960 30 051Övriga ansvarsförbindelser 355 912 376 397 355 912 376 397

I januari 2019 ändrades också sjuklönelagen och karensavdrag infördes. Detta är en fråga som Kommunal drivit i många år och som nu blev verklighet. I stället för karensdagen infördes ett generellt karensavdrag på 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning av sjuklön, och som inte beror på när sjukdagen inträffar. Det innebär att ersättningen blir mer rättvis för de medlemmar som arbetar deltid eller natt och ofta har långa arbetspass. Ett stort arbete genomfördes på förbundskontoret av ändringar i förbundets centrala kollektivavtal som rör skrivningar om karens och sjuklön. En politisk händelse som kom att dominera januari månad var den sakpolitiska överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpariet och Liberalerna som låg till grund för att Socialdemokraterna och Miljöpartiet kunde bilda regering. Överenskommelsen granskades av Kommunal för att se vilken politik som kommer ligga till grund för de kommande årens reformer utifrån resurserna till välfärden, fördelningspolitiken och anställningstryggheten. Årets första månader 2019 präglades av att det är kongressår för Kommunal. Under styrelsens första möte i januari och februari beslutade styrelsen om utlåtande till de allra flesta av de 546 inkomna motionerna. Därutöver lade styrelsen fram förslag till nya stadgar, där man vänt på perspektivet och medlemmen är i centrum. Därutöver kommer en avgiftsutredning att läggas fram till kongressen

om ett reviderat avgiftssystem samt rapporten Tid är pengar – en kongressrapport om möjliga konsekvenser av en arbetstidsförkortning. I slutet av januari så visade det sig att en stor andel av de maskinella drag som görs, för de medlemmar som betalar sin medlemsavgift via automatiskt löneavdrag, ej fungerat. Anledningen var ett tekniskt fel hos den leverantör som för Kommunals räkning skickar betalningsinformation till bankerna. Totalt var det 59 332 medlemmar som drabbades, och summan som ej drogs uppgick till totalt närmare 27 miljoner kronor. Information förmedlades skyndsamt till berörda medlemmar och inbetalningskort skickades ut. Många anställda och förtroendevalda arbetade aktivt med att följa upp händelsen för att minimera risken av att drabbade medlemmar ska riskera att hamna i kravrutin. Bedömningen är att händelsen inte kommer att ha en väsentlig finansiell påverkan. Kommunals beslutade 2017 att lämna Nordea och beslutet om att lämna Nordea fullföljdes med att flytta tre lån från Nordea. Styrelsen fattade också beslut i februari om att Kommunal ska upphöra med att ge bidrag direkt till Socialdemokraterna. Istället kommer Kommunal fortsätta med att utveckla Kommunals facklig-politiska arbete nära medlemmar och förtroendevalda och 50 öre per medlem och år ska avsättas i enfacklig-politisk aktivitetsfond från och med år 2020.

ÅRSREDOVISNING

Stockholm 2019-03-29

Ewa Glimhed Håkan Nilsson Sara Sjödin

Marianne Engberg Jenni Moverare Tobias Baudin

Barbro Andersson Rose-Marie Andersson Onur Esinsel

Mahlin Bergman Jessica P Klemetsson Zdenka Mardetko

Frans Persic André Schwenk Catarina Eriksson

Maria Jörmalm Andersson Mikael Hansson

Vår revisionsberättelse har lämnats 2019-03-29. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Christine Wikström Auktoriserad revisor


87

Revisionsberättelse 2018Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningenUttalandenVi har utfört en revision av årsredovisningen och kon-cernredovisningen för Svenska Kommunalarbetare-förbundet för år 2018. Förbundets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 58–86 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med års-redovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseen-den rättvisande bild av förbundets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året en-ligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovis-ningens övriga delar.

Grund för uttalandenVi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sve-rige. Revisorernas ansvar enligt denna sed beskrivs närmare i avsnitten Den auktoriserade revisorns an-svar samt De förtroendevalda revisorernas ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningenDet är styrelsen som har ansvaret för den andra infor-mationen. Den andra informationen består av Verk- samhetsberättelse 2018 (sidorna 3–47) och Hållbar- hetsrapport 2018 (sidorna 48–57) (men innefattar inte årsredovisningen,koncernredovisningen och vår revisionsberättelse avseende dessa). Vårt uttalande avseende årsredovisningen och kon-cernredovisningen omfattar inte denna information

och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är ofören-lig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avse-ende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rap-portera i det avseende.

Styrelsens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för att årsredovis-ningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. Styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredo-visning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncern-redovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av förbundets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagan-det om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen avser att likvidera förbundet, upphöra med verksam-heten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Den auktoriserade revisorns ansvarJag har att utföra revisionen enligt International Stan-dards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om hu-ruvida årsredovisningen och koncernredovisningen

Till kongressen i Svenska Kommunalarbetareförbundet org.nr 802001-7888

REVISIONSBERÄTTELSE

som helhet inte innehåller några väsentliga felaktig-heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kom-mer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegent-ligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas på-verka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag pro-fessionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:• Identifierar och bedömer jag riskerna för väsent-

liga felaktigheter i årsredovisningen och koncern-redovisningen, vare sig dessa beror på oegentlig-heter eller på misstag, utformar och utför gransk-ningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga ute-lämnanden, felaktig information eller åsidosät-tande av intern kontroll.

• skaffar jag mig en förståelse av den del av förbun-dets interna kontroll som har betydelse för min re-vision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprin-ciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprät-tandet av årsredovisningen och koncernredovis-ningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om förbundets förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag

i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernre-dovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, mo-difiera uttalandet om årsredovisningen och kon-cernredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att förbundet inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisning-en återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

• inhämtar jag tillräckliga och ändamålsenliga revi-sionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncer-nen för att göra ett uttalande avseende koncernredo-visningen. Jag ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen.

Jag måste informera styrelsen om bland annat revi-sionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om be-tydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat.

De förtroendevalda revisorernas ansvarVi har att utföra en revision enligt revisionslagen och därmed enligt god revisionssed i Sverige. Vårt mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och om årsredovisningen och koncernredovisningen ger en rättvisande bild av förbundets och koncernens resultat och ställning.

Rapport om andra krav enligtlagar och andra författningar

UttalandenUtöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av sty-

89

relsens förvaltning för Svenska Kommunalarbetare-förbundet för år 2018. Vi tillstyrker att kongressen beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalandeVi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sve-rige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i av-snittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till förbundet enligt god revisorssed i Sverige. Jag som auktoriserad revisor har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Revisorernas ansvarVårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i

något väsentligt avseende företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan för-anleda ersättningsskyldighet mot förbundet. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åt-gärder eller försummelser som kan föranleda ersätt-ningsskyldighet mot förbundet. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder den auktoriserade revisorn pro-fessionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av rä-kenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgär-der som utförs baseras på den auktoriserade revisorns professionella bedömning och övriga valda revisorers bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentli-ga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för förbundets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsun-derlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.

Stockholm den 29 mars 2019Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Christine WikströmAuktoriserad revisor

Stockholm den 29 mars 2019


GUNNAR HALLSTRÖMS STIPENDIEFOND

Gunnar Hallström hade själv stort engagemang för in-ternationella frågor och ville möjliggöra för medlem-mar att upptäcka andra delar av världen och se hur andra har det på arbetsplatser och i det fackliga arbe-tet. Att få ett stipendium och kunna resa ut i världen ger både stipendiaten och de som får ta del av dennes berättelse en bild av andra människors villkor i andra länder. Syftet med fonden är att främja studier av in-ternationella fackliga frågor. Villkoret för att få stipen-diet är att hen är medlem i Kommunal. Under året har det beslutats om 8 stipendier:

Tillstyrkta resor var:• Bryssel – med syfte att lära sig mer om den Euro-

peiska politiken och vilken roll fackförbunden har.• Polen – Med syfte att besöka Birkenau och

Auschwitz, Warzawaupprorets museum, för att på hemmaplan arbeta vidare med att motverka främ-lingsfientlighet och rasism.

• Bosnien/Sarajevo – med syfte att få en inblick hur människor organiserar sig, besöka fackfören-ingar, ungdomsorganisationer, ambassaden och Palmecenter.

• Island – två resor gjordes den ena med syftet att studera jämnställdhet och veta mer om hur fack-förbunden arbetat aktivt med att få igenom lagänd-ring på detta område, den andra resan med med fokus på arbetsmiljöfrågor, fackligt-politiskt och jämställdhet.

• Rumänien – med syfte att få ökad förståelse för segregation och minoriteter, om rätten till lika värde, att fortsätta arbetet på hemmaplan.

• Sydafrika – med syfte att genomgå en utbildning om organisering där ABF- internationalen (IFWEA) an-ordande resan för yngre fackligt aktiva folkbildare.

• Cuba – med syfte att studera den offentliga sektorn samt ta del av den fackliga organisationens arbete, studiebesök inplanerade.

Gunnar Hallströms stipendiefond 2018Gunnar Hallström var förbundsordförande i Kommunal åren 1948–1973. När han gick i pension instiftades stipendiefonden som en minnesgåva.

Bokslut 2018-12-31Resultaträkning tkr 2018 2017

Intäkter Räntor 244 231Återbetalt ej utnytjat stipendium 0 0Avsättningar 0 0Summa Intäkter 244 231

Kostnader Stipendier 187 372Övriga kostnader 0 0Summa Kostnader 187 372

Redovisat resultat 57 -141 Balansräkning tkr 2018-12-31 2017-12-31

Tillgångar Bank 3 193 3 149Fordran Kommunal 244 231Summa Tillgångar 3 437 3 380

Eget kapital och skulderEget kapital 3 380 3 521Årets resultat 57 -141Övriga skulder 0 0Summa eget kapital och skulder 3 437 3 380

Stockholm 2019-02-20

Anders Jonsson Per Holmström Sara Sjödin Barbro Moberg Zdenka Mardetko

91

Foto: Omslagsbild Jonathan Bergqvist. På omslaget: vårdbiträdet Barlin Abdurahman Omar

Övriga bilder Fredrik Sandin Carlson m.fl.Form och produktion: Ruth

Art nr 978 91 7479 789 3, Kommunals verksamhetsberättelse, hållbarhetsrapport och årsredovisning 2018, Exakta vindspelet AB,

upplaga: 40 ex, april 2019

Documents

Innehåll - Kommunal · 2019-05-20 · Till exempel har arbetsplatsombud och skyddsombud, ryggraden i Kommunal, gått från att varannan upplever medlemsnytta till att sju av tio