Innehåll

Förord 7

Desåldesinohemmanochdrogvösterut"""""""""""""""""""" 9

TorpochBackstugori Rogberga"""""""""""""""""""""""""" 29

KartaöverTorpochBackstugori Rogberga"""""""""""""""""" 46

Soldateri Rogbergaunderindelningsverketstid """"""""""""""" 48

Forskargörningaravföreningsmedlemmar""""""""""""""""""" 57

GustavTeodorRydell,byggmöstare""""""""""""""""""""""" 59

BrödernaStröm"""""""""""""""""""""""""""""'" 62

Albertssons- tre generationertenhultsbor """""""""""""""""" 69

Minnenfrångångnatider"""""""""""""""""""""""""""""" 85

Skröddar-Frans1885-1951 89

IdrottsklubbenFalkarna""""""""""""""""""""""""""""""" 98

HåkanssonsCharkuteri1900-1966 """"""""""""""""""""" 103

AppelqvistsKonditori"""""""""""""""""""""""""""""""" 106

Sjöstrandsdiversehandel 109

Attvaraungi Tenhultpå1940-och1950-talen,""""""""""""" 111

Tenhults-"anekdoter""""""""""""""""""""""""""""""""" 130

HistorienomBjörkudden,huseti hembygdsgården 139

Rogbergahembygdsförening1993-2004 """"""""""""""""" 141

FrånlantmannaskolatillNaturbruksgymnasium"""""""""""""" 147

lonthushållsskolan1918-1993 """""""""""""""""""""""" 157

Rogbergasockensskolhistoria 162

EmiliaPeterson"""""""""""""""""""""""""""""""""""" 167

RogbergaDiskussions-och föreläsningsförening

1898-1926 """"""""""""""""""""""""""""""""""" 169

Byari Rogbergasocken"""""""""""""""""""""""""""""" 195

Älmvik"""""""""""""""""""""""""""""'" 196

Västrabyförr och nu - ensammanfattning

frånvikingatidentill2005"""""""""""""""""""""""""" 200

FrånVästrabytillRådhuset"""""""""""""""""""""""""""" 203

Hundshultsby 207

JohanJeansson- ettmörkligtmänniskoöde"""""""""""""""" 209

Fagerslättsby 212

Hult-föreochefter 217

Trädet"""""""""""""""""""""""""""""'" 219

TenhultsHerrgård"""""""""""""""""""""""""""""""""" 221

Knivshult"""""""""""""""""""""""""""""""" 224

Ingoryd- enrastplatsvidvägen"""""""""""""""""""""""" 226

MarthapåIngaryd- en1900-talskvinna""""""""""""""""" 242

HäljarydUppegård 247

Västansjö 250

Gårdarnai Rogbergaby 257

Bogla by - om utvecklingenav kommunikationer,

näringslivoch bebyggelsesedan början av 1900-talet """"""" 258

JohanochJohannaNilssoni Klevarp""""""""""""""""""""" 265

lidhult1:2""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" 274

Hyltansby 276

Hyltan- barndomsminnen"""""""""""""""""""""""""""" 280

Åkorp 287

Arvidsboochlönneberga""""""""""""""""""""""""""""" 293

5

Sjöstrands diversehandelAv Birgitta Sjöberg

Sjöstrands diversehandel, på senare tidspeceriaffär, startades av Ernst Sjöstrand islutet av 1800-talet. Den har sedan varit i

familjens ägo tills den stängdes 1971.Affären låg utmed Centrumvägen på

den tomt där nu Konsum, Folktandvår-

den och Biblioteket ligger.Här såldes det mest specerivaror i

lösvikt, och kunderna fick själva bestäm-ma mängden. Det fanns också sybehör,husgeråd, skor och järnvaror.

Kaffebönorna maldes i en kaffekvarn

och man kunde välja mellan kokmaletoch snusmalet.

Sillen förvarades i stora tunnor och påAnna-dagen, 9 december, var det dags attlägga lutfisken i blöt för att få den färdigför försäljning till jul.

Till affären hörde också en bensin-mack.

Det var inte så noga med öppettiderna.Sena kvällar kunde någon kund knacka

Sjöstrands diversehandel, Tenhult.

109

Tenhults-" anekdoter"Av Ingemar Ström

Kälkbacken 1953

Mitt i byn, i omedelbar närhet till oss allasom älskade fartens tjusning, fanns enbacke, som vintertid tillät oss, 12 - 15-

åringar, hisnande upplevelser på kälkar avalla de slag.

Efter en start uppe i backen kunde vi,med tårarna i istappsform efter kinderna,störta ner mot Tenhults centrum.

Backen var den s.k. "Pettra-lia", nuva-

rande Mickels väg, från krönet och nerförbi rCA och ut på Centrumvägen, påden tiden, från Kartong-Karlssons rödabyggnad ner till mjölkaffären, AK-områ-det eller Evert Håkanssons trädgård.

Centrumvägen. 1 bakgrunden dåvarande jLS-butik ochAppelqvists. På högrasidan skymtar"Bryggar-Lottas.

130

På den tiden, tidigt 50-tal, var backeninte permanentad med asfalt utan bestodav grus, som, när fordon var på väg upp-för, lades i tvättbrädesformade valkar

under drivhjulen.På vintern, när snön och kylan välsig-

nade oss åksugna, blev ytan mera utjäm-nad och alldeles passande för ystra vinter-lekar!

De fordon som man skulle kunnamöta under en nedfart var Erik Car-

ningers JLS-varubil, Harald Svenssonsgröna lastbil eller en svart limousin på vägupp till sjukhemmet Dalaryd, menkanske mest tänkbart, Georg och Nissepå flaket till sin hästfora med något frakt-bart som last.

Om någon kom på iden att sanda förbättre framkomlighet, var vi åksugnasnabbt framme med våra vapen, piassava-kvastar, "lånade" från olika trädgårdar iomgivningen, och sanden blev förlagd påytor som inte skulle befaras av kälkar!(Kvastarna lämnades i regel tillbaka tillägarna efter användandet!)Jag hade just fått en ny kälke, fYra blåasittbräden i en längd som tillät tre sittan-

Fotnot:AK =Arbetsmarknadskommisionen

Rogberga Diskussions-och föreläsningsförening 1898 - 1926

Av Eva Skaar

Klubbens födelse.

Tjugondedag Knut år 1900 är medlem-marna i Rogberga Diskussions- och före-läsningsförening -vanligen kallad Klub-ben- samlade i en lokal i gamla småskolani Tenhult. En av medlemmarna deklame-

rar då ett egenhändigt författat poem dären vers lyder:

Till alla som samlats i denna lokal

att bistå varandra i svar och i tal

jag önskar bå 'd lycka och framgång,

medframtid av glädje och sällhet så lång.

TYdet är min mening

att vår förening

skall krönas med ära en gång!

När dikten skrivs är föreningen knappttvå år gammal, men den kommer attbestå i ytterligare 25 år. Under de årenbesannas flera gånger drömmen om att"krönas med ära". Jubileer firas, gamlamedlemmar visar sin uppskattning,många"klubbare" tar ansvarsfulla poster isamhället, och mången förtroendemanfår i Klubben värdefull skolning. Ingen avKlubbensmedlemmar finns längre i livet,och det är risk för att dess verksamhet fal-

ler i glömska. Därför syns det angeläget

att här lyfta fram den kulturgärning, somfolkskollärare Pedro Andersson i Hult

lägger grunden till, när han inbjuder"ynglingar från Rogberga" till att bilda endiskussions- och föreläsningsförening.Den 26 mars 1898 väljs föreningens förs-ta styrelse, som består av Klas Håkansson,Knivshult, Axel Svensson, Målen, CJ.Karlsson, Mjälaryd, Klas Eriksson, Hyl-tan och Ali Skaar, Äkerby.

Styrelsen utarbetar stadgar, som den16 april 1898 blir "till alla delar av mötetantagna". Och så har Rogberga fått enförening vars syfte är att genom diskus-sion över allmännyttiga frågor, deklama-tion och föreläsningar ge medlemmarna"goda och för det praktiska livet nyttigalärdomar." Medlemskap i föreningen kanenligt § 2 "vinnas af enhvar inom pasto-ratet boende ogift man, som är känd fören anständig vandel" .

Men gratis är det inte! Medlemsavgif-ten är 50 öre om året. Minst en gång imånaden under höst och vinter skall före-

ningen sammanträda. Vid sammanträde-na skall tre inslag förekomma: diskussion,deklamation och föreläsning. Iblandbjuds på musik av egna förmågor. Ordfö-rande och sekreterare för kvällen väljs vid

169

Ingaryd - en rastplats vid vägenAv Anna-Lisa Malm

ANNA-LISA MALM har bedrivit forskning om INGARYD och dessfunktion som tings-plats och gästgivargård. Hon har tillägnat sig kunskaper för läsning av gamla handling-ar och sättet att bedriva metodiska studier. Enträget och målmedvetet har hon dag efterdag suttit och trängt in i gammalt arkivmaterial för att kartlägga Ingaryds komplicera-de historia vad gäller bönder och gästgivare.

Den gamla vägen, som förbinder Jönkö-ping med Kalmar, kan man ännu se på ennågot mer än kilometerlång sträcka allde-les i närheten av Ingaryd. Den var enmycket viktig färdväg i gamla tider, lik-som dess nya sträckning är ännu i dagför resor österut och till våra grannar påandra sidan Östersjön. Här tågade tusen-tals soldater under de stora krigen på1600- och 1700-talen. Här vandrade

bönder för att sälja oxar, och gick gesällerför att utomlands förkovra sig i yrket.Ganska natutligt, på grund av sitt läge vidvägen, blev Ingaryds Gästgivargård såsmåningom också Tingsplats.

Ingaryd var en gammal frälsegård.Frälsegårdarna var skattebefriade. På1570-talet ägdes den aven släkt som het-te Ryning. Denna släkt kom utsprungli-gen från Danmark, men flera medlem-mar av familjen hade höga ämbeten iSverige. En var riksmarskalk och enannan riksråd. Släkten ägde gårdar på oli-ka platser i landet. Den man, som ägdeIngaryd, hette Nils Ryning. Han ägdeockså en gård i Hakarp.

226

Efter kriget med Danmark och freds-slutet 1570 blev Sveriges befolkningtvingad att betala lösen för att återfå Älvs-

borgs fästning, som hamnat i danska ~n-der. Därför gjordes 1571 en förteckningpå all egendom, som innevånarna i Sveri-ge ägde, och efter denna förteckninguttogs en extra skatt, "Älvsborgs lösen".Kungens fogdar gick från gård till gårdoch räknade allting. På Ingaryd var somförut nämnts Nils Ryning ägare, frälse-bonden hette Sven. Följande är bondensegendom 1571:

Silver:

Koppar:

OxarKor2-års nötl-års nötFårHäst

Penningar:

3 Lod, (1Lod=15gram)

5 1/2 Lispund,(1 Lispund = 8,5 kg)

2 st

4 st

1 st

3 st

7 st1 st a 10 Mark

14 Mark och 5 Öre

'"

Gårdarna i Rogberga byAv jan-Ake Cederlöf

Rogberga Södergård 1:1 är den äldsta går-den i Rogberga socken. Gården har anorfrån 1600-talet och den första kända äga-

ren var greve Wrangel.Albert Cederlöf köpte gården 1905 av

en släkting, fru Andren. 1940 köptesonen John Cederlöf Södergården ochbrukade den till 1981. De sista 13 åren

brukades gården tillsammans med sonenJan-Åke. Från 1981 är Gerd och Jan-Åke

Cederlöf ägare till Södergården.

Rogberga PrästgårdFrån ca 1950 övertog Sven Rogö arrendetefter sin far Herman Carlsson. 2003 köp-

tes jordbruksdelen av Rogberga Prästgårdav bröderna Anders och Håkan Rogö,som också brukar densamma.

Riddersberg1931 köpte Carl Hultman Riddersbergsom han brukade till 1934 då han avled.

"Foto: Kerstin Ydreborg

Gården drevs sedan som sterbhus till

1941 då sonen Seth Hultman köpte går-den. Seth Hultman brukade gården till1976 då gården såldes till Landstinget.Åker och skogsmark brukas av TenhultsNaturbruksgymnasium.

Mangårdsbyggnaden, flyglarna samtparkområdet arrenderades till en börjanav konstnären Calle Örnemark. Sedan

följde flera olika konstintresserade perso-ner som arrendatorer till fastigheten.

På 1990-talet köptes denna del av fas-

tigheten av Mats Hultgren.

Ryssebo, torp under RogbergaPrästgårdErnst Andersson arrenderade Ryssebofram till 1942 då sonen Herbert Anders-son fortsatte med detta arrende. 1995

köpte sonen Evert Andersson byggnader-na och intilliggande markområde avVäxjö stift.

257