Institutionen för växtproduktionsekologi 2018-10-02 Ämneskommitté odlingsmaterial

1

Inbjudan till möte i Fältforsks ämneskommitté odlingsmaterial (tidigare sorter och provning)

Ämneskommittén är en mötesplats för alla intressenter inom området sorter, odlingsmaterial och provning. Kommittén har i uppdrag att arbeta med utveckling och forskningsformulering, samt information och resultatspridning inom området. Mötesdag: torsdag 4 oktober 2018 Tid: kl 10.15 – 14.45 (fika serveras från 9:45 och 14.45, lunch ca kl 12:00) Plats: Scandic Frimurarhotellet, St. Larsgatan 14, Linköping (OBS ny plats) Kostnad: ingen – lunch ingår DAGORDNING:

1. Välkommen, presentationer 2. Val av sekreterare 3. Godkännande av dagordningen 4. Förra mötets minnesanteckningar (20180206) 5. Korta presentationer av aktuella projekt inom ämnesområdet

a. SLF-projektet: Statistik för sortprovningen (Johannes Forkman) 6. Mötestema: Analysmetoder av frö och kärna av oljeväxter, stråsäd och trindsäd i

sortprovningen a. NIT-analyser (Rikard Westbom, Cerealielab)

i. Vilka analyser fungerar och inte. Säkerhet, utrustning och kalibrering. Nuläge och utvecklingsmöjligheter

b. Referensmetoder (Rikard Westbom, Cerealielab) i. Protein- och råfettanalyser med referensmetoder, bakanalyser och

falltalsanalyser c. Erfarenheter från analysutförare med NIT och referensmetoder, (Mohammad

Bigee, Agrilab/Simon Sverkel, Perten,) d. Hur presenteras resultaten

i. Avräkningen till lantbrukaren (Oscar Johansson, Forsbecks AB) ii. Resultaten från sortprovningen (Magnus Halling, SLU)

e. Sammanfattande diskussion 7. Operativa sortgruppen

a. Rapportering aktuella frågor och beslut (Anders Ericsson) b. Effekt av årets torka på bedömning av sortförsöken (Magnus Halling/Jannie

Hagman.) 8. Försökshandboken – uppdateringar (Anneli Lundkvist) 9. Övriga frågor (anmäl innan till Magnus) 10. Nästa möte i februari 2019 11. Avslutning

Anmäl ditt deltagande på länken: https://www.slu.se/fakulteter/nj/om-fakulteten/centrumbildningar-och-storre-forskningsplattformar/faltforsk/ak/odlingsmaterial/anmalan-till-ak-moten/AK-mote-181004/ senast tisdag 27 september. Obligatorisk anmälan! Avanmälan senast 27 september. Förmiddagskaffe finns framdukat från kl 09.45 och eftermiddagskaffe från kl. 14.45. Lunchen är ca kl 12 och ingår. Speciella önskemål om kosten meddelas vid anmälan. Välkomna önskar Magnus och Anders

Institutionen för växtproduktionsekologi Sortprovningen

2

Presentationer och tidigare protokoll hittas på länken: https://www.slu.se/fakulteter/nj/om-fakulteten/centrumbildningar-och-storre-forskningsplattformar/faltforsk/aktuellt1/ . Sök på Odlingsmaterial.

Ämneskommittén Odlingsmaterial – möte 20181004 Linköping Magnus Halling Ordförande Odlingsmaterial Forskningsledare Växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Odlingsmaterial Ämneskommitte

Utförargrupp Operativ sortgrupp Projektgrupp

Ämneskommitté Odlingsmaterial - organisation

Ämneskommitté odlingsmaterial • Mål:

• identifiera och formulera forskningsfrågor inom ämnesområdet • presentera resultat inom området sorter, odlingsteknik och provning.

• Vision: mötesplats för alla intressenter inom området sorter, odlingsteknik och sortprovning

• Inkludera andra arter som oljeväxter, trindsäd, fiberväxter, sockerbetor och potatis

• Verkar för ökad kvalitet i fältförsöken • Operativa verksamheter runt sortprovningen sker i operativa

sortgruppen (kontinuerlig kontakt och telefonmöten) • Vid behov arrangeras temadagar med andra ämneskommittéer som

t.ex. odlingssystem och ogräs/växtskydd • Kommittéens hemsida: http://www.slu.se/fakulteter/nj/om-

fakulteten/centrumbildningar-och-storre-forskningsplattformar/faltforsk/ak/odlingsmaterial/

Organisation och möten 2018 • Ordförande: Magnus Halling, SLU, Uppsala • Sekreterare: Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, Västerås • Huvudmöten öppna för alla. Två per år ( ca 20-tal

deltagare). Mitten februari och början oktober (6/2 och 4/10 år 2018). • Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och

utsädes/förädlingsföretag • Utförargrupp Odlingsmaterial. Öppen för berörda. Två

telefonmöten per år. Slutet april och mitten juli (26/4, 12/7 år 2018). • Aktuella frågor runt sortförsökens status efter vintern och inför

skörd • Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och

utsädes/förädlingsföretag

Organisation och möten - forts • Operativ sortgrupp.

Operativa frågor runt sortprovningen. Sammankallas när det behövs. Fem möten under 2017 (19/1, 5/4, 18/7, 29/8 och 23/11) Länk protokoll: http://www.slu.se/fakulteter/nj/om-fakulteten/centrumbildningar-och-storre-forskningsplattformar/faltforsk/ak/odlingsmaterial/sorterprovning/

• Medlemmar (10 st):

Magnus Halling, SLU (sammankallande) Anders Ericsson, försöksledare, Hushållningssällskapet (sekreterare) Jannie Hagman, SLU Karl-Oskar Andersson, Scandinavian Seed Tina Henriksson, Lantmännen Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen (SJV), Kalmar Nils Yngveson, ansvarsområde stråsäd, KWS Johan Lagerholm, Växtråd, rådgivare, Norrköping Anna Pettersson, Växtregelenheten (SJV), Jönköping Mattias Hammarstedt, rådgivare, HIR Skåne

Ansvarsfördelning sortprovning 2018 • Jannie Hagman, SLU:

• Höst- och vårsådd raps • Höst- och vårsådd vete • Höstrågvete • Höstråg • Oljelin

• Magnus Halling, SLU: • Höst- och vårkorn (tidig och normal) • Havre (tidig och normal) • Ärter • Åkerbönor • Sockerbetor • Ensilage- och kärnmajs • Vallväxtarter

§4 Minnesanteckningar 20180206

• §5) Forskningside – masterarbete halmmängd – inte genomförd

• §6) Tema – satsningen på odlingstekniska sortförsök – slutsats behov av att utvärdera resultat och metodik och hur redovisa på bästa sätt

• §10) Ekologiska provningen – med i gruppen för ny design

Aktuella forskningsidéer. Omröstning 20180206

Rank omröst-

ing Ämne

1 Utnyttja sortförsök för mer studier: halmmängd, nematoder, kväveeffektivitet ogräskonkurrens och skördeuppbyggnad

2 Lär känna sorten – inverkan odlingsteknik och omgivande faktorer som: låg utsädesmängd, kyla, sen sådd och torka

3 Omläggning ettåriga sortprovningen – dela upp i avkastningsförsök och graderingsförsök

4 Metodutveckling sortprovningen; nya graderingsskalor (1-9), standardiserad mognadsbedömning

5 Såtidpunktsförsök (fler arter än höstvete) 6 Gödsling x sorter (fler arter än höstvete och maltkorn) 7 Utsädesmängdförsök för att spegla jordartsvariation 8 Koppla ihop väderdata med sorters resultat

9 Artspecifika grödesmodeller – beräkna avkastning och näringskvalitet (skördeprognoser)

10 Behandlingseffekt i sortförsöken – inverkan på grödans utveckling av olika preparat (försöksfrågeställningen täcks redan till viss del av försöksserie L7-0130M i höstvete! )

11 Fusarium – sorters känslighet (vårvete och havre pågår) 12 Artförsök - jämföra höstsådda och vårsådda arter tillsammans 13 Sortprovning i vårrågvete

Prioriteringslista skickat till SLF april 2018

ÄMNESKOMMITTÉNS PRIORITERADE UPPSLAG TILL PROJEKT INOM SORTPROVNINGEN

Ämne Utnyttja sortförsök för mer studier: halmmängd, nematoder, kväveeffektivitet, ogräskonkurrens och skördeuppbyggnad Lär känna sorten – inverkan odlingsteknik och omgivande faktorer som: varierande utsädesmängd, kyla, varierande såtid och torkkänslighet Såtidpunktsförsök (fler arter än höstvete) Gödsling x sorter (fler arter än höstvete och maltkorn)

ÄMNESKOMMITTÉNS PRIORITERADE ARBETEN FÖR METODUTVECKLING AV SORTPROVNINGEN

Ämne Omläggning ettåriga sortprovningen – dela upp i avkastningsförsök och graderingsförsök Metodutveckling sortprovningen; nya graderingsskalor (1-9), standardiserad mognadsbedömning

§5. Korta presentationer aktuella projekt a) SLF-projektet: Statistik för sortprovningen (Johannes

Forkman)

§6 Mötestema: Analysmetoder av frö och kärna av oljeväxter, stråsäd och trindsäd i sortprovningen • NIT-analyser (Rikard Westbom, Cerealielab)

• Vilka analyser fungerar och inte. Säkerhet, utrustning och kalibrering. Nuläge och utvecklingsmöjligheter

• Referensmetoder (Rikard Westbom, Cerealielab) • Protein- och råfettanalyser med referensmetoder, bakanalyser och

falltalsanalyser

• Erfarenheter från analysutförare med NIT och referensmetoder, (Mohammad Bigee, Agrilab/Simon Sverkel, Perten,)

• Hur presenteras resultaten • Avräkningen till lantbrukaren (Oscar Johansson, Forsbecks AB) • Resultaten från sortprovningen (Magnus Halling, SLU)

• Sammanfattande diskussion

§6dii Parametrar skörd i sort-provningen

Parameter Enhet Bestämning Gröda

Skörd kg/ha Bestäms vid 15 % vattenhalt i spannmål och trindsäd förutom bönor (18 %), och vid 9 % vattenhalt i oljeväxter.

All spannmål och trindsäd

Råfettskörd kg/ha Mängden råfett beräknas med hjälp av skörd och råfetthalt.

Höst- och vårraps, rybs och lin

Merskörd för behandling

kg Beräknas genom jämförelse av skörd vid behandling och skörd utan behandling.

All spannmål.

§6dii Parametrar kvalitet i sortprovningen

Parameter Enhet Bestämning Gröda Vattenhalt % Bestäms med NIT-teknik. Alla grödor. Rymdvikt g/l Vikten av 1 liter kärnor/frön. Bestäms med

NIT-teknik. All spannmål.

Tusenkornvikt, TKV

g Vikten av 1000 kärnor/frön. Alla grödor.

Falltal sek Stärkelsens klistrighet bestäms genom att mäta enzymaktiviteten i ett mjölprov. I ett provrör blandas mjöl och vatten, tiden det tar för en stav att falla genom blandningen blir falltalet.

Bestäms i utvalda försök i höst- och vårvete, samt ibland i höstråg.

Proteinhalt % av TS Bestäms med NIT-teknik. Spannmål och trindsäd.

Stärkelsehalt % av TS Bestäms med NIT-teknik. Vete och korn

Råfetthalt % av TS Bestäms med NIT-teknik. Havre

Fullkorn % Andelen kärnor med diameter > 2,5 mm Vårkorn

Oljehalt % av TS Bestäms med NIT-teknik. Oljeväxter

Bakvolym ml Bakvolymen av 100 g mjöl. Redovisas som en differens till mätaren.

Bestäms i utvalda försök och sorter i höst- och vårvete.

§7. Operativa sortgruppen • Rapportering aktuella frågor och beslut (Anders

Ericsson) • Effekt av årets torka på bedömning av sortförsöken

(Magnus Halling/Jannie Hagman.)

Eng

Wide

Analyser med referensmetodik och NIT Fältforsks ämneskommitté odlingsmaterial 20181004

Eng

Wide

2

Referensmetodik

• Referensmetodik – Exempel • Analyserande och användbarhet • Om kvalitetssäkring/mätvärdeskvalitet – Riktighet och precision • Om kvalitetssäkring/mätvärdeskvalitet – Reproducerbarhet • Indirekt metodik – Exempel • Vad fungerar?

Eng

Wide

Rymdvikt

Lantbruk Kvarn Bageri Konsument

Eng

Wide

Rymdvikt referensmetodik Tre stycken svenska standardmetoder (mätprincip gravimetri).

Eng

Wide

Rymdvikt i praktiken Automatiserad modul med volymkärl och våg. Spårbarhet till världsnormalen möjlig.

Eng

Wide

6

Vattenhalt i spannmål - Referensmetodik

Eng

Wide

7

Ex. referensmetodik & indirekt metodik

Vattenhaltsanalysator (mätprincip konduktometri)

Referensmetodik kräver generellt tid, dyr instrumentering, kompetens, anpassade lokaler och kemikalier. Kostsamt och mindre anpassningsbart. Indirekt metodik utnyttjar information som har ett samband med referensmetodik. Ofta snabb och enkel jmfm referensmetod. Kräver oftast god kunskap om kvalitetssäkring. Hur skall t.ex. instrumentet kalibreras. Svårt att göra något indirekt med högre mätvärdeskvalitet än referensmetodik.

Eng

Wide

8

Ex. referensmetodik & indirekt metodik

Vete/H2O: • 30-60 sek • Enkelt • Icke destruktivt • Inga kemikalier • Kostnadseffektivt • Reproducerbart Användbart!

Eng

Wide

9

Mätvärdeskvalitet - Noggrannhet

Finns internationella standarder även för detta (5 st av SS-ISO 5725). Definierar mätvärdeskvalitet och beskriver bl.a. hur metoders repeterbarhet och reproducerbarhet kan tas fram. Hur kalibreringar bör utföras och systematiska avvikelser hanteras.

Eng

Wide

10

Mätvärdeskvalitet – Riktighet

Hur nära mätvärdet är det faktiska innehållet i provet? Säkerställs bl.a. genom kontroll och spårbarhet av mätutrustning. Laboratoriet säkerställer sin riktighet genom deltagande i ringtest, analyserande av CRM eller annan lämplig rutin.

Eng

Wide

11

Mätvärdeskvalitet – Precision & riktighet

Eng

Wide

12

Mätvärdeskvalitet – Riktighet

Laboratoriejämförelser eller ringtest. Ett sätt att ständigt förbättras! Z-värde ett mått på riktighet. Så nära 0 som möjligt

Eng

Wide

13

Mätvärdeskvalitet – Riktighet över tid

Riktighet och precision är laboratoriespecifikt!

Eng

Wide

Val av metod – vad fungerar?

Eng

Wide

Val av metod – vad fungerar?

Om standardmetodik existerar rekommenderas i allmänhet att använda denna. Riktighet och precision säkerställs av det enskilda laboratoriet som demonstrerar att standarden uppfylls. Ofta krav att så utförs löpande (nyckeltal t.ex. Z-värde). Det kan dock finnas fördelar med att frångå standardmetodik även om sådan existerar. Riktighet och precision bör i så fall bedömas löpande. I dialog kan användbarhet av metodik enklare behovsanpassas och valideras om standardmetodik saknas. Kännedom om hela förfarandet från provtagning till analys ofta centralt för beslut kring lämpligast analysstrategi. Här kan också överenskommelser om hur riktighet och precision skall utvärderas löpande nås. Stödjande standarder existerar för sådant arbete. Bra vid t.ex. utveckling av ny metodik! Vad fungerar inte? I värsta fall används något som inte fungerar för ändamålet utan kännedom om att så är fallet. Ex. olika varianter av metodik eller indirekt metodik av tveksam kvalitet. Uppföljning centralt för undvika dessa sällsynta situationer.

Eng

Wide

16

NIR • SS-EN ISO12099 och AACC method 39-00.01 • Kort teoretisk bakgrund – Så bygger man en NIR-modell • NIR och användbarhet, några nyckeltal • NIR i nätverk – kalibrering och standardisering • NIR i nätverk – fördelar/fallgropar • Vad fungerar och vad fungerar inte? • Totala mätvärdesvariationen från fält till analysresultat. • Ny teknik/forskning - Nya möjligheter!

Eng

Wide

17

Att arbeta med NIR-teknik

Eng

Wide

18

NIR modellering - spektrum och referensanalys

Eng

Wide

19

NIR modellering – avvikare?

Eng

Wide

20

NIR modellering – normalisering/databehandling

Rådata

Andra derivatan

Eng

Wide

21

NIR modellering – skapa samband (själva modellen)

Eng

Wide

22

NIR modellering – validera framtaget samband

Korsvalidering vs oberoende dataset MO/RMSECV = 12

Eng

Wide

23

NIR – Validering

Oberoende dataset Skörd 2018 Vattenhalt i havre MO/SEP = 33

Eng

Wide

24

NIR – Validering

Oberoende dataset. Skörd 2018. MO/SEP = 4

Eng

Wide

25

NIR – nåra nyckeltal för användbarhet AACC method 39-00.01 anger följande: ~Mätområde / ~analysfel: För kvantitativa samband är en bra tumregel att SEP*2 motsvarar mätosäkerhet vid 95 % KI (normalfördelning antas)

4 screening 10 kan användas för QC 15 lämplig för kvantifiering

Eng

Wide

26

NIR – Precision och riktighet enl. ISO 12099 Kontinuerlig uppföljning kritisk. Vid minsta förändring måste mätvärdeskvalitet säkras. Kan vara förändringar bortom NIR-instrumentet. Malning ett exempel. Metodik viktig! Rutin för outlierhantering definieras. Metodik viktig! Rutin för kontinuerlig uppdatering av modell beskrivs. Inte alltid så enkel del.

Eng

Wide

27

NIR i nätverk Några tydliga fördelar: Alla delar referensanalyser för uppföljning av riktighet. Modeller kan tas fram gemensamt. Standardisering och justeringar kan genomföras centralt om instrument är uppkopplade. Enkelt att utföra NIR-analyser. Komplicerade samband bakom.

Eng

Wide

28

NIR i nätverk Några små fallgropar: Riktighet och precision kräver individuell uppföljning över tid (då systematiska avvikelser förekommer). Outlier rutiner nödvändiga. Justeringar kan ställa till det. Risken är högre med flera instrument på samma laboratorium. Rutiner krävs. Standardisering sällan helt perfekt. Rutiner för att minimera instrumentvariation betydelsefullt. Implementering av tveksamma modeller kan även ske i nätverk.

Eng

Wide

29

Vad fungerar? NIR fantastiskt men kräver liksom referensmetodik uppföljning för att fungera optimalt. Metodik och standarder finns som definierar nyckeltal som kan användas för bedömning om användbarhet. En NIR modell kan inte bli bättre än referensmetodik (slumpmässiga fel undantaget). Bäst blir det om hela kedjan från provtagning till analys studeras för att avgöra vilken strategi som passar bäst för ändamålet.

Eng

Wide

30

Den ljusnande framtid Forskning pågår och mer är på gång: Genomisk selektion/proteinprofilering/stärkelsekvalitet/Fusarium mm. GroGrund - SLU. Innovationer ökar förklaringsgrad även tidigt i handelskedjan. Exempel: Bildanalys med C-Grain Value. Förutsäger värde: Ja, Reproducerbar: Ja, Snabb: Ja, Enkel & Kostnadseffektiv: Ja

Eng

Wide

Eng

Wide

32

Referensanalys - Råprotein

Det är kvävehalten som analyseras. Denna multipliceras sedan med en faktor för att få fram halten råprotein. Långsamt, kostsamt och höga temperaturer. Kräver starka kemikalier och gashantering.

SS-EN ISO 20483:2013 SS-EN ISO 16634-2:2016

Eng

Wide

33

Cerealtekniska försök 2015-2017(Grästorp & Svalöv)

Samma halt råprotein kan ge mycket varierad brödvolym. Råproteinhalten klarar inte av att enskilt bedöma värdet i kommande handelsled!

Eng

Wide

34

Analys av råprotein – NIR teknik

Förutsäger värde: Ja Reproducerbar: Ja Snabb: Ja Enkel och kostnadseffektiv: Ja

Eng

Wide

35

Analys av råprotein – NIR teknik

Förutsäger värde: Ja Reproducerbar: Ja Snabb: Ja Enkel och kostnadseffektiv: Ja

Eng

Wide

Råproteinet förutsäger värde i handelsled

Lantbruk Kvarn Bageri Konsument

AgroNet NFN

Eng

Wide

37

Falltal (Hagberg-Perten)

• Metodik förutsäger enzymaktivitet (α-amylas).

• Hög enzymaktivitet förändrar bakegenskaper när stärkelse bryts ner.

Förutsäger värde: Ja, Reproducerbar: Ja Snabb: Ja Enkel och kostnadseffektiv: Ja

ISO 3093:2009

Eng

Wide

38

Falltal vs enzymaktivitet

Prover med försämrade bakegenskaper kan identifieras och därmed undvikas. Samtidigt kan samma falltal ge varierande enzymaktivitet.

Höstvete 2016, Cereallaboratoriet

Eng

Wide

39

Om sortval & att baka Falltals- och råproteinanalyser kan utföras mycket tidigt i handelskedjan för att definiera kvalitet. Men den multivariata gåta innehållande allt som påverkar bakningskvalitet är långt mer komplex än dessa analyser. Den som söker djupare kunskap bör mala & baka! Sortval är en central komponent för att upprätthålla en hög förutsägbarhet. Bakegenskaperna kan variera för olika partier med samma råproteinkonc. och falltal. Cerealtekniska arbetsgruppen arbetar mycket aktivt med frågeställningar som dessa. Ger även sortrutlåtande. SLU håller ordförandeskapet genom Jannie Hagman (Forskningsledare vid Institutionen för växtproduktionsekologi). Exempel på sort: Festival har fina bakegenskaper vid låga proteinhalter samt ett stabilt falltal. Dessutom bra resistens mot stinksot/dvärgstinksot. Väl lämpad för t.ex. EKO-odling.

Eng

Wide

SLF-projektet: Statistik för sortprovningen Johannes Forkman Fältforsk, SLU

SLF-projekt: Säkrare statistik i svensk sortprovning

• Johannes Forkman, SLU • Jannie Hagman, SLU • Anders Ericsson, Hushållningssällskapet • Karl-Oskar Andersson, Scandinavian Seed • Alf Ceplitis, Lantmännen

Doktorandprojekt

• Harimurti Buntaran, doktorand, SLU • Johannes Forkman, handledare, SLU • Hans-Peter Piepho, biträdande handledare, Hohenheim universitet • Jannie Hagman, biträdande handledare, SLU • Jesper Rydén, biträdande handledare SLU

Harimurti

Table 1. The number of crop variety trials has decreased since the 1980s Year Winter wheat Spring barley Spring wheat Peas 1970 70 154 44 15 1980 96 204 36 18 1990 55 130 25 49 2000 49 57 23 18 2010 37 34 12 12 2015 24 24 12 8

Figure 1. Results from crop variety testing of spring wheat in 2015, where fungicides were used. The complete list includes 28 varieties. Here, only eight of them are shown.

Resultaten baseras på alltför få försök

Ingen tydlig information om sorternas stabilitet

Table 2. The list of the five highest yielding wheat varieties in Region B, year 2015, is dependent on the choice of statistical method. The results using the present method are based on the two trials performed in Region B. The alternative method utilizes all 12 trials performed in Sweden, but the predictions are still specific for Region B Present method Alternative method Variety Yield (kg/ha) Variety Yield (kg/ha) 1. Mandarina 10160 1. KWS 272 9740 2. Skandus 9900 2. LW07SW018-01 9690 3. Cornetto 9810 3. Mandarina 9650 4. KWS 272 9770 4. WPB08SW052-10 9620 5. WPB Oryx 9760 5. WPB Oryx 9600

Hämta styrka från andra regioner

Metod • Olika statistiska modeller jämförs med hjälp

av korsvalidering.

• Beräkningarna görs på data från tidigare år Resultat • Modeller med slumpmässiga effekter av

sorter funkar bäst.

Praktiska slutsatser • Vi bör använda andra statistiska modeller

än vi gör idag.

• Försöksserier bör om möjligt vara balanserade.

Forskning som påbörjas just nu • Bör försöken viktas efter precision och i så

fall hur?

Licentiatseminarium: September 2019 Slutrapport: Juni 2020

När kommer resultaten?

SLF

SLU

Analysis with Value

Company Overview

Analytical solutions for Agri Food Industries

Grain

Flour

Food

Feed

Our History Harald Perten, a cereal chemist, founded the company in 1962.

Perten’s History

Innovation & Quality

50 years ago Perten developed the Falling Number method and instrumentation. Falling Number, and later Gluten Index, were accepted as the world standards.

Two technology platforms

Non-destructive analysis NIR/Aquamatic • All macro organic constituents • Replace old tedious methods • Requires calibrations • Possible to use in lab and

on line • Strong growth • Products can be used

in many segments

Rheology analysis measurements • Properties rather than

constituents • Traditional methods • Strong in Grain, Flour and Food • Used industry wide as de facto

or official standard • Used in Food product

development & research

Compositional analysis

A long history in NIR

In 1980 Perten Instruments developed its first NIR instrument.

DA 7250 NIR Analyzer

• 6-second analysis • Grains, slurries,

powders and more • No sample preparation • Highly accurate

Accurate Easy to Use

NIR – Applications in Process Industries

Until now majority of on line analyzers are filter based. Our new offer includes on line measurement using diode array technology.

Inframatic 9500

Grain • Sorting grain according

to quality • Moisture, protein, wet gluten, Zeleny,

optional hectolitre weight / test weight

• Payment analysis Flour – with optional flour module

• Quality control during milling & finished flour specification

• Moisture, protein, ash, wet gluten, Zeleny, flour whiteness L*

1. Select

2. Pour

3. Remove

Grain Analysis – Designed for Users

Grain

• Operate from 12” Large Colour Touch Screen

• Rapid & simple! • User interface in many local languages

Next Generation Moisture Meter

• New technology • Based on USDA research • Superior accuracy • All grains and oilseeds • Moisture, specific weight

and temperature • No calibration updates • One calibration for

all products

Functional analysis

The Falling Number System

Falling Number 1700 Automatic model for double determinations.

Falling Number 1310 Automatic single determination model.

Falling Number 1000 Automatic model for double determinations.

Falling Number 1500 standard or Fungal Automatic single determination model Fungal - determination of total alpha-amylase activity in flours supplemented with fungal enzymes.

The Glutomatic System

Glutomatic 2200 & Centrifuge 2015 For Wet Gluten Content and Gluten Index.

Glutork 2020 For Dry Gluten Content.

Instrument Solutions - RVA

Rapid Visco Analyser • Rapid heating & cooling rotational viscometer • Viscosity measurement (canister & paddle) • Temperature control/Shear control • RVA 4500 high sensitivity down to 10 cP &

up to 50,000 cP, TCW software • RVA-TecMaster mid range (TCW3 & stand alone) • RVA-StarchMaster2 (stand alone)

doughLAB models

micro-doughLAB: 4g (research/breeder scale) uses the same methodology and correlates with large scale methods.

doughLAB: 300g or 50g Z-arm mixing to determine flour processing quality.

Customer focus

Short lead time and shipments on time Extensive after sales support and service • Predictive Maintenance Packages • Reference samples for verifying instrument accuracy • NIR Calibration support and service

Global service organization in all time zones Customized Engineering and Software adoptions • On-line sample presentation • Software integration

Global presence With distributors we cover 100 countries around the world.

Analys av sortförsök växtodlingssäsongen 2018

Linköping 4 oktober 2018 Jannie Hagman

Vårveteförsök L7-301, 2, 07C677, Grästorp

Besiktningskommentarer: Tunn gröda. Viss ojämn uppkomst pga torka, men ok Jämnt OK

Vårveteförsök L7-301, 2, 07C677, Grästorp

Vårveteförsök L7-301, 2, 07C677, Grästorp StatResults StatRevision

Vårveteförsök L7-301, 2, 07C677, Grästorp StatResults StatRevision

Vårveteförsök L7-301, 2, 07C677, Grästorp

Vårveteförsök L7-301, 2, 07C677, Grästorp

Vårveteförsök L7-301, 2, 07C677, Grästorp

Vårveteförsök 07C677

StatRevision

41,5

47,4

32,5

Höstveteförsök L7-101, 10, 07BN68, Brunnby

Höstveteförsök L7-101, 10, 07BN68, Brunnby

Höstveteförsök L7-101, 10, 07BN68, Brunnby

Höstveteförsök 07BN68 Brunnby

51,6 58,6

47,9

35,4

52,0 57,0

Höstveteförsök L7-101, 5, 07BN61, Borgeby

Höstveteförsök L7-101, 5, 07BN61, Borgeby,

Höstveteförsök L7-101, 5, 07BN61, Borgeby

Höstveteförsök L7-101, 5, 07BN61, Borgeby

Försöket kasserades

Effekt av årets torka på bedömning av sortförsöken Magnus Halling Ämneskommittén Odlingsmaterial – möte 20181004 Linköping Forskningsledare Växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Upplägg • Skillnad avkastning arter • CV godkända och kasserade • Antal kasserade arter/serier • Valideringen • Besiktning och besöksrapporter • Bilder från besiktningar

• Valideringsgruppen 2018 • Beslut i operativa sortgruppen 20170405 • Gäller ettåriga provningen • Medlemmar: Magnus Halling, Jannie Hagman, Tina

Henriksson, Karl-Oskar Andersson och Nils Yngvesson • Avstämning innan publicering av resultat för enskilda

försök och vad som skall ingå i sammanställningar

Avkastning 2018 jmf med 2016-17 Kärna 15 % vatten eller råfett kg/ha

Serie Titel 2016 2017 2018

Medel 2016-2017

Avvikelse 2018 jmf 2016-2017

Av-vikelse

% 1 Vårraps. Sortförsök 2 Vårraps. Sortförsök

21, 22 och 27 Höstraps. Sortförsök 2 044 2 110 1 788 2 077 -289 -14

101 Höstvete. Sort * behandling 9 810 11 320 7 860 10 565 -2 705 -26 116 Höstvete, ekologisk odling 201 Höstråg. Sort * behandling 9 860 10 230 6 860 10 045 -3 185 -32 212 Höstrågvete. Sort * behandling 8 930 10 800 7 620 9 865 -2 245 -23 215 Höstkorn. Sort * behandling 9 470 10 240 5 690 9 855 -4 165 -42 301 Vårvete. Sort * Behandling 7 260 8 030 5 350 7 645 -2 295 -30 822 Höstraps. Sortförsök 917 Oljelin. Sortförsök 401 Vårkorn. Sort * behandling 7 900 8 610 5 510 8 255 -2 745 -33 402 Tidigt korn. Sort * behandling 501 Havre. Sort * Behandling 7 530 8 390 4 590 7 960 -3 370 -42 502 Tidigt havre. Sortförsök. 610 Ärter. Sortförsök 5 870 4 560 3 960 5 215 -1 255 -24 613 Åkerbönor. Sort * behandling 5 070 5 670 1 170 5 370 -4 200 -78 516 Havre. Sortförsök. Ekologisk odling 3 820 5 190 3 080 4 505 -1 425 -32 416 Vårkorn, Sortförsök. Ekologisk odling 4 240 5 610 2 000 4 925 -2 925 -59 316 Vårvete. Vårrågvete. Ekologisk odling 216 Höstråg/höstrågvete, Ekologisk odling 614 Åkerböna, Sortförsök. Ekologisk odling

Medel 6 817 7 563 4 623 7 190 -2 567 -36

Medel obehandlat-behandlat

Avkastning avvikelse 2018 jmf 2016-17

Grödesgrupp

Av-vikelse,

%

Medel höstgrödor -27

Medel vårgrödor -42

Medel ekologisk provning -46

Kasserade sortförsök 2018 - översikt

Serie Art

Antal kasserade

innan skörd

Antal kasserade efter skörd

Summa kasserade

Antal försök

Procent kasserade

22 Höstraps 2 2 3 67 613 Åkerböna 3 1 4 7 57 614 Åkerböna eko 2 2 4 50 21 Höstraps 1 2 3 9 33 101 Höstvete 2 3 5 20 25 501 Havre 1 2 3 12 25 917 Oljelin 1 1 4 25 301 Vårvete 1 1 2 10 20 401 Vårkorn 1 2 3 16 19 1 Vårraps 1 1 7 14 201 Höstråg 1 1 7 14 215 Höstkorn 1 1 7 14 610 Ärt 1 1 7 14 Totalsumma 15 14 29 185 16

CV i försöksserier 2018

Serie Art CV godkända CV kasserade 215 Höstkorn 5.1 19.7 401 Vårkorn 4.7 8.5 402 Vårkorn tidig 5.7 416 Vårkorn eko 10.9 501 Havre 3.9 12.0 502 Havre tidig 2.3 516 Havre eko 8.5 610 Ärt 5.4 613 Åkerböna 9.2 614 Åkerböna eko 11.2 Medel 5.7 12.1

Utförarmöten – ihopsamling besiktningar – exempel höstvete Halland

Rapport besiktning Fråga summering

Plan lbnr Adb Platsnam

n Validering Magnus Jannie HS

Lant-männen

L7-0101A2018

001 07BN69

N-746-2017

Höstveteförsöket 07BN69 har kasserats p g a osäkra resultat

Maj: Bra etablering och bestånd. Väl avgränsat försök. Inga synliga utvintringsskador. Ganska stor förekomast av ogräs - små plantor.

Juli: Torrt, allt gult, ca 50 cm Fint efter omständigheterna Fint uppmärkt.

Juli: skador från hagelskur syns på hela ytan

Juni: jämnt o fint, blev sedan torrt men fortfarande ganska jämnt 18/6 Möjligheten besöksrapporter

finns också i NFTS

Vårkorn L7-0401A2018-001 Sanby gård, 2018-06-29