Kandidatuppsats

In God we trust En retorikanalys av civilreligionen i Barack

Obamas utvalda tal

Författare: Alma Joelsson

Handledare: Torsten Löfstedt

Examinator: Johan Adetorp

Termin: VT15

Ämne: Religionsvetenskap

Nivå: Grundnivå

Kurskod: 1RKÄ1E

Abstrakt

Denna uppsats är en undersökning av civilreligionen i Barack Obamas tal. Uppsatsens

syfte har varit att analysera vilken funktion civilreligionen har haft i talen, hur den har

framställts, och vilka taltillfällen som har haft ett större civilreligiöst innehåll än andra.

Med hjälp av Robert N. Bellahs teori om den amerikanska civilreligionen har jag

fastställt vad civilreligion är. Talen har analyserats med hjälp av en retorikanalys, för att

kunna finna civilreligionens retoriska funktion. I undersökningen har jag analyserat sju

tal mellan åren 2009-2015, de år som Barack Obama har varit USA’s president. I min

slutsats kom jag fram till att civilreligionen kommer till uttryck olika beroende på i

vilken situation talet har framförts. Obamas minnestal visade att civilreligionen

fungerade som ett verktyg att skapa en gemenskap för nationen, och i State Of the

Union användes den för att legitimera diverse beslut rörande nationell och internationell

politik. De tal som stämde med vad tidigare forskning har visat var installationstalen,

där det gick att finna många likheter mellan talen, och civilreligionen kommer till

uttryck för att det är vad som förväntas av en amerikansk president.

Nyckelord: Civilreligion, Barack Obama, retorik, USA.

2

Innehåll

1 Inledning ____________________________________________________________ 3

2 Syfte och problemformulering __________________________________________ 4

3 Tidigare forskning ____________________________________________________ 5

4 Teori och metod ______________________________________________________ 8

4.1 Civilreligiös teori _________________________________________________ 8

4.2 Metod _________________________________________________________ 11

4.2.1 Urval och material ___________________________________________ 11

4.2.2 Retorikanalys ________________________________________________ 12

5 Presentation av Barack Obama ________________________________________ 14

5.1 Barack Obama __________________________________________________ 14

5.2 Barack Obamas religiösa tro________________________________________ 15

6 Resultatanalys ______________________________________________________ 17

6.1 Andra Moseboken _______________________________________________ 17

6.2 Gud och det gudomliga____________________________________________ 19

6.3 Uppoffring _____________________________________________________ 25

6.4 Det Amerikanska ödet ____________________________________________ 27

7 Slutsats ____________________________________________________________ 30

8 Didaktisk reflektion __________________________________________________ 32

Referenser ___________________________________________________________ 33

3

1 Inledning

For we know that our patchwork heritage is a strength, not a weakness. We

are a nation of Christians and Muslims, Jews and Hindus, and nonbelievers.

We are shaped by every language and culture, drawn from every end of this

Earth. And because we have tasted the bitter swill of civil war and

segregation and emerged from that dark chapter stronger and more united,

we cannot help but believe that the old hatreds shall someday pass; that the

lines of tribe shall soon dissolve; that as the world grows smaller, our

common humanity shall reveal itself; and that America must play its role in

ushering in a new era of peace.1

Barack Obama 2009

Redan vid tidig ålder började jag intressera mig för USA, och har under min livstid

hunnit vara där två gånger och hälsat på släkt. Vid första besöket 2000 tyckte jag att det

var fascinerande och lite lustigt när en av släktingarna sa ”God bless you” så fort jag

nös. Jag insåg rätt snabbt att vardagsreligionen var annorlunda där jämfört med hur den

är här i Sverige. För mig blev valet därför i princip självklart att jag ville skriva om just

USA och relationen mellan religion och politik i min kandidatuppsats.

Enligt USA’s konstitutions första tillägg råder det religionsfrihet i hela landet, och

med detta följer att det inte finns eller får finnas en statsreligion. Ändå letar sig

religionen in i politiken i form av civilreligion, som enligt forskare främst märks i

politikers retorik. Den mest framträdande religionen i civilreligion är kristendomen och

kristendomens Gud, vilket då blir motsägelsefullt USA’s lagar. Jag har valt att rikta min

lupp mot Barack Obama, då han blev historisk 2008 som USA’s första afroamerikanska

president. Jag vill med uppsatsen framförallt se om Obama följer samma civilreligiösa

bana som tidigare presidenter har haft, och hur den kan komma till uttryck.

1 http://www.inaugural.senate.gov/swearing-in/address/address-by-barack-obama-2009 (2015-08-11 kl.

11:45)

4

2 Syfte och problemformulering Syftet med uppsatsen är att analysera och beskriva civilreligionens förekomst och

funktion i Barack Obamas tal till den amerikanska nationen. I detta ingår även att

analysera i vilken utsträckning civilreligion används och när förekomsten är mer

frekvent eller helt frånvarande.

Följande frågeställningar ligger till grund för att uppnå syftet:

Hur kommer civilreligionen till uttryck i Barack Obamas tal till nationen?

Vilken funktion har civilreligionen i Barack Obamas retorik?

I vilka situationen används civilreligionen mer eller mindre, och varför?

5

3 Tidigare forskning I en vetenskaplig artikel undersökte Cynthia alla presidenternas installationstal från

George Washington 1789 till Ronald Reagan 1981. Det primära syftet var att undersöka

om innehållet i installationstalen var av civilreligiös natur. Toolin har med hjälp av

Robert N Bellah och Conrad Cherry definierat vad som räknas som civilreligion och

utefter dessa kriterier analyserat de fyrtionio talen.2

De fyra faktorer som Toolin har kollat efter är historier från Andra moseboken,

uppoffring, amerikanskt öde under Gud och internationellt exempel.3 Det Toolin

kommer fram till är att de flesta installationstalen innehåller någon form av

civilreligion, där de flesta nämner någon slags gudsform. Det religiösa innehållet är inte

bara religiöst ur en kristen synvinkel, det handlar även en hel del om republikanska

dygder (till exempel plikt och frihet), konstitutionen, revolutionen och George

Washington som ett storslaget förflutet och en gyllene era. Det var bara ett fåtal tal som

hänvisade till Andra Moseboken, och i dessa beskrevs det bland annat om att USA

liknades vid Israel, ett land som getts till folket av Gud. 4

Den civilreligiösa faktor som Toolin kan återfinna mest i installationstalen är det

amerikanska ödet och internationellt exempel, och i de flesta fall är referenserna en

kombination av de bägge. Det vanligaste är att säga att USA har den bästa och främsta

regeringsformen, och att de på grund av detta är en förebild för den resterande världen.5

Knippenberg undersökte 2010 de personliga och politiska dimensionerna av George

W. Bush religiositet under hans år som president och huruvida han lyckas hålla dem

båda isär, då Bush har en stark kristen tro.6 Knippenberg kommer fram till att även om

det är väl känt att Bush är en religiös man, så nämner han aldrig kristendomen direkt i

sina tal. Det förekommer en hel del civilreligiösa inslag, och fastän det aldrig går att

urskilja att det är kristendomens gud han refererar till, så gå det ändå urskilja en hel del

kristna traditioner i Bushs retorik tillsammans med andra religiösa traditioner.

Knippenberg menar att syftet för detta är att fånga den kulturella bredd som hans publik

har, då den inte innehåller bara kristna, utan även bland annat judar och muslimer.

2 Toolin, 1983, s. 39 3 Ibid s. 41 4 Ibid s. 42 5 Ibid s. 46 6 Heyking, J, & Weed, R. 2010, s. 278

6

Knippenberg menar att bush genom civilreligionen visar att människan inte är herren

över sitt eget öde, och det oberoende religiös tillhörighet.7

Lejon skriver i sin avhandling om Ronald Reagans stora seger 1980, och vilket

uppsving det medförde till den religio-politiska aspekten av den amerikanska politiken,

som även då fick en påverkan på den civilreligiösa debatten. Många av de politiska

frågorna under Reagans tid fick en religio-politisk karaktär, och för att förstå den

civilreligiösa retoriken i Reagans tal, så måste man enligt Lejon ha med New religious

Right (NRR) i bakhuvudet. NRR är ett nätverk uppbyggt av politiska grupper,

utbildnings- och forskningsstiftelser, lobbyister, protestantiska kyrkor och TV-program,

som tillsammans under en längre tid hade försökt ena de konservativa kristna

amerikanerna runt en presidentkandidat.8

Enligt Lejon var Reagan, som hade stora inslag av konservatism och protestantism i

sin retorik, den kandidat som NRR valde och som de ville skulle leda återuppbyggandet

av det bibeletiska amerikanska samhället. Han skulle även se till att USA hade sin grund

i patriotism och hög moral, som landet hade haft vid grundandet.9

I sina tal och offentliga framträdanden använder Reagan civilreligiös retorik, där

bland annat referenser till Bibeln används för att stärka och motivera inrikespolitiska

beslut. Lejon menar att Reagan såg Bibeln som en källa där svaren till de personliga och

amerikanska nationella problemen fanns.10

Enligt Lejon går det även se att en hel del civilreligiösa inslag i Reagans

utrikespolitik. Reagan ansåg att kampen mellan USA och Sovjetunionen var en

ideologisk kamp, samtidigt som det var en universell fundamental kamp mellan det

goda, USA, och det gudlösa onda Sovjetunionen.11

Lejon anser att amerikanism/patriotism och kristendom gick tillsammans i Reagans

politik, med Old Glory i ena handen, och korset i den andra. Lejon slår därmed fast att

Reagans civilreligiösa retorik var ett tecken på att religionen hade ett inflytande på den

amerikanska politiken och att den hade fortsatt att stå sig stark i den amerikanska

offentliga sfären.12

7 Heyking, J, & Weed, R. 2010, s. 293 8 Lejon, 1988, s. 21-24 9 Ibid, s. 45-46 10 Ibid, s. 67-73 11 Ibid, s. 128-130 12 Lejon, 1988, s. 200

7

McDonald undersöker i sin artikel om USA befinner sig i en fjärde krisperiod,

baserat på Bellahs teori, där landet enligt honom tidigare har genomgått tre sådana.

Syftet är även att ta reda på om landet har blivit mer inkluderande och implicit mot

muslimer efter elfte september-attackerna. För att nå sitt resultat studerar han Bellahs

tredje kristeori och applicerar den på hur Bush och Obamas retorik har varit sedan

2001.13

McDonald kommer fram till att Bellahs teori har fått en framväxande social

förståelse för vad det innebär att vara en fullvärdig amerikans medborgare. Attackerna

den elfte september gjorde så att de amerikanska muslimerna fick utrymme i den

offentliga debatten gällande om de är lika fullvärdiga medborgare som andra är.

McDonald menar att Bush och Obama i form av ”överstepräster” för civilreligionen har

skapat en ökat tolerans mot andra religioner, och därmed har även civilreligionen blivit

mer implicit och inkluderande.14

Som avsnittet visar har det forskats en hel del kring den amerikanska civilreligionen i

tidigare presidenters retorik. Toolins undersökning som berör alla installationstal fram

till 1981 visar att civilreligionen har varit tydlig i retoriken, vilket även Lejons

avhandling påvisar i Reagans framföranden. Knippenberg menar att även om det

bokstavligt aldrig är det kristna ordet som nämns i Bushs tal, går det ändå tydligt

urskilja de kristna traditionerna i hans retorik.

På grund av den tidigare forskningen har jag därför funnit det relevant att studera den

nuvarande presidentens retorik, då det sedan tidigare inte finns så mycket forskning i

civilreligionen i Obamas tal. Jag finner det även intressant ur den punkten att Obama

skiljer sig från de tidigare presidenterna då han i dagsläget är unik, som den första

afroamerikanska presidenten i USA’s historia.

13 McDonald, 2013, s. 47 14 McDonald, 2013, s. 61

8

4 Teori och metod Kapitlet redovisar en teori som baserar sig på Rober N Bellahs studie från 1967 och som

använts för att definiera vad civilreligion är. Vidare presenteras undersökningens metod

och vilket urval som gjordes.

4.1 Civilreligiös teori Ända sedan Jean-Jacques Rousseau presenterade termen civilreligion har mängder med

forskning, däribland filosofisk, teologisk och politisk, grävt ner sig i ämnet och försökt

definiera vad begreppet innebär. Den forskare som har haft störst framgång i ämnet är

Robert N Bellah, som i artikeln Civil religion in America från 1967 diskuterar

förekomsten av civilreligion i USA, vad den innebär och hur den har förändrats över tid.

Bellah menar att det finns en speciell civilreligion som endast existerar i USA. Han

definierar vad civilreligion är och förklarar varför den ser ut som den gör. I sin artikel

inleder Bellah med att lyfta fram Kennedys installationstal från 1961, där Kennedy flera

gånger refererar till Gud. Det är dock inte specifikt kristendomens Gud han nämner

menar Bellah, utan en mer generell och personlig Gud. Vad är det då som ger politiker

rätt att använda ordet Gud, eller att referera till något annat heligt väsen i sitt tal, då

staten och kyrkan sedan konstitutionen är två separata instanser? Bellah kommer fram

till att separationen mellan kyrkan och staten bara innebär att dessa två inte längre har

en relation till varandra där de kan påverka, och det inte finns något som säger i

konstitutionen eller dess tillägg att politiker inte får ha en religiös dimension.15

Det finns vissa element, som till exempel tro, symboler och ritualer, som inte tillhör

det vanliga religiösa livet, utan är mer generella för det amerikanska folket. Detta skapar

en speciell identitet, och det är det här som är civilreligion.16

Även om civilreligionen inte är samma religion som kristendomen, så är det ändå

väldigt mycket som härstammar från och påminner om den. Bellah menar att

civilreligionens Gud inte är densamma som kristendomens Gud:

The god of the civil religion is not only rather ”unitarian”, he is also on the

austere side, much more related to order, law and right than to salvation and

love. Even though he is somewhat deist in cast, he is by no means simply a

15 Bellah, 1967, s. 3 16 Ibid, s. 4

9

watchmaker God. He is actively interested and involved in history, with a

special concern for America.17

Bellah diskuterar vilka kategorier den amerikanska civilreligionen innehåller, och till att

börja med så är referenser till Andra Moseboken ett vanligt fenomen. Att jämföra USA

med Israel, ett land som har getts till människorna från Gud, är inte ovanligt. I USA’s

fall handlar det om att Europa är Egypten, och de utvandrande puritanerna är det

utvalda folket som flyttar till det heliga landet, som i detta fall är USA. Åter igen är det

en hel del politiker som har använt liknande referenser i sina tal genom årens gång.

Bellah hävdar att ända från republikens tidigaste år har politiker jämfört USA med

Andra Moseboken. Anledningen till detta är att samhället under landsfädernas tid var

överväldigande kristet, och även om de inte ordagrant refererade till kristendomens

Gud, så reflekterades det ändå till exempel landsfädernas personliga tro i deras tal.18

En andra kategori enligt Bellah är referenserna till Gud, där även Symboler och

personer som anses ha lika högt värde lyfts fram. Som tidigare skrivet nämns det aldrig

vilken Gud det är. Omnämnandet av Gud har varit med från landsfädernas tid och

nationens födelse, och existerar än idag. Det har blivit till en central symbol inom

civilreligionen, precis som Gud är inom judendomen och kristendomen. Bellah

diskuterar vidare om det faktum att de tidigare presidenterna har haft någon slags

personlig kristen tro, och att det till och med har funnits en president som var katolik

(John F. Kennedy). Att få en president som är jude är inget större problem det heller,

men Bellah funderar på om det skulle funka med en president som är ateist, då Gud är

en central del av den amerikanska civilreligionen, och Civilreligionen en del av USA.19

Fram till det amerikanska inbördeskriget så var den amerikanska revolutionen ett

stort fokus i civilreligionen. Revolutionen jämförs med finalen av Andra Moseboken,

och konstitutionen tillsammans med The Declaration of Independence och Old Glory20

har blivit heliga texter och symboler för landet samtidigt som George Washington

jämförs med Moses, som har lett sitt folk ut ur tyrranins hand. Det amerikanska

inbördeskriget kom således att bli den andra stora händelsen som har påverkat den

nationella självförståelsen så pass mycket att den har blivit en del av den amerikanska

17 Ibid, s. 7 18 Bellah, 1967, s. 8 19 Ibid, s. 15 20 Den Amerikanska flaggan

10

civilreligionen. Inbördeskriget var ett blodigt krig, vilket Bellah menar har bidragit till

att död, uppoffring och pånyttfödelse är ytterligare en kategori som ingår i

civilreligion.21

Den fjärde kategorin är det amerikanska ödet, som Bellah tar upp när artikeln skrevs

1970, var att försvara de nationer i världen vars fria demokrati hotades. Till exempel är

Vietnamkriget ett resultat av just detta, då USA i rollen som Nya Jerusalem och Jordens

sista hopp med hjälp av bistånd och eventuellt med blod. De soldater som dog i

Vietnam blev till hjältar, och detta motiverades med uppoffring. Männen som dog, de

dog inte förgäves, utan de offrade sina liv för nationen. Vidare diskuterar Bellah

angående just Vietnam, och mänskliga rättigheter, att USA trots syftet att framstå som

den främsta nationen i demokrati och mänskliga rättigheter fortfarande har en lång väg

att gå. Detta på grund av de nationella problem gällande hur afroamerikanerna

behandlades under den här tiden. Till skillnad från 70-talet har afroamerikanernas

ställning i samhället förändrats en hel del, men det ska ändå inte glömmas bort att det

fortfarande är en het fråga i det amerikanska samhället. 22

Utifrån Bellahs teori vill jag därför undersöka hur dessa fyra kategorier och

underkategorier framträder i Obamas tal. Listan nedan är en sammanställning av teorin

som har presenterats, och därav riktlinjerna för undersökningen.

Referenser till Andra Moseboken

Puritanernas resa till det förlovade landet

Kampen för frihet från moderlandet England

Den amerikanska resan till dagens samhälle

Referenser till Gud och det gudomliga

Konstitutionen

Declaration of Independence

Old Glory

Landsfäderna

Uppoffring

Kampen för invånarnas jämlikhet och lika rösträtt

Diverse krig och konflikter USA har varit delaktig i

21 Ibid, s. 9-10 22 Bellah, 1970, s. 15

11

Det amerikanska ödet

Amerika som internationellt exempel i demokrati och mänskliga rättigheter

Amerika som den ledande nationen i världen gällande teknologi, medicin,

utbildning med mera.

4.2 Metod

4.2.1 Urval och material

Jag har valt att granska sju utvalda tal mellan åren 2009-2015. Att jag inte har något

från 2008, som var året Obama blev vald, beror enkelt på att han inte tillträdde förens i

januari 2009. Jag har inte haft något speciellt system när jag har valt talen, utan mest

gått på att jag först och främst ville ha hans båda installationstal, och sedan valt

resterande för vad som skulle kunna tänkas vara intressant för uppsatsen. Jag har

förutom installationstalen med tre stycken minnestal och ett tal om heter State Of the

Union. Jag kommer här nedan beskriva alla talen kort.

Barack Obamas inargual adress 2009 och Barack Obamas inargual adress 2013: Talen

framfördes i samband med installationsceremonierna, vilket var startskottet för Obamas

presidentskap.23

Remarks by the president at Wreath-Laying ceremony at the Pentagon memorial 2009:

Obama talade på minnesdagen av elfte September-attackerna 2009. Jag valde detta tal

då jag ville ha ett minnestal från just elfte september, och 2009 var det enda året han gav

ett.24

State Of the Union 2012: State Of the Union är ett årligt tal som ges i januari varje år.

Enligt konstitutionen ska presidenten med jämna mellanrum informera i vilket skick

landet befinner sig i, och vilka åtgärder som kan komma behöva vidtagas. Från mitten

av 1900-talet har talet getts av presidenten en gång om året.25

Remarks by the President at LBJ Presidential Library Civil Rights Summit 2014: Talet

gavs i samband med en minneshögtid 2014, 50 år efter införandet av en

23 http://www.inaugural.senate.gov/about (2015-09-21 kl. 16:00) 24 https://www.whitehouse.gov/briefing-room/speeches-and-remarks (2015-09-21 kl. 16:00)

25 http://history.house.gov/Institution/SOTU/State-of-the-Union/ (2015-08-14 kl. 09:40)

12

medborgarrättslag som förbjöd diskriminering beroende på kön, färg, rastillhörighet och

religion.26

Remarks by the President at the 50th Anniversary of the Selma to Montgomery Marches

2015: 1965 marscherade cirka 3200 personer tillsammans med Martin Luther King för

att få kongressen att rösta igenom Voting Rights Act, en lag som gav alla rätten att få

rösta. Marschen uppkom i samband med att Demonstranter en vecka tidigare slagit ner

och misshandlats av statliga trupper.27

4.2.2 Retorikanalys

Jag har valt att arbeta efter en retorisk analys i mitt arbete. Då jag ska analysera Obamas

tal så är just denna metod väldigt aktuell.

Maria Karlberg och Birgitte Mral har i sin bok Heder och påverkan, att analysera

modern retorik arbetat fram en analytisk modell som jag kommer utgå ifrån och anpassa

till undersökningens syfte. Jag kommer inte analysera varje tal för sig, utan istället tema

för tema utifrån teorin.

Kontexten. Första steget i analysen är att se talet i ett större sammanhang, vilken

kontext talet har. I detta steg ingår att analysera vilken genre talet har. Karlberg och

Mral förklarar att en ska ta reda på vilken textgenre texten tillhör, om det är en annons,

nyhetsinslag, tal med mera. Eftersom de texter jag ska analysera endast är tal, så utgår

just detta lilla delmoment. 28

Utöver det första steget ingår även ta reda på i vilken situation talet förekommer i,

vilka är talets politiska, historiska, sociala eller ekonomiska sammanhang. Detta

förklarar jag i min materialbeskrivning, och således utgår även detta moment.29

Grundläggande medel för att övertyga. Detta steg innebär att undersöka vilka

medel som används för att övertyga. Här ingår det tre byggstenar som är ethos, logos

och pathos. Ethos handlar om att talaren måste ha en karaktär som är trovärdig, då det

inte alltid hjälper hur sant talarens budskap är, om denne inte verkar pålitlig. De

grundläggande frågorna här är ifall talaren avslöjar sin personlighet, sitt förhållande till

ämnet eller sin bakgrund? Eftersom talaren är densamma kommer jag inte lägga så stor

26 http://www.civilrightssummit.org/ (2015-08-14 kl. 10:00)

27 http://www.selma50.com/#!about/cxss (2015-08-14 kl. 10:20)

28 Karlberg och Mral, 2006, s. 22

29 Karlberg och Mral, 2006, s. 24

13

vikt på ethos. Med textens logos menas det att talaren övertygar med fakta och förnuft.

Här kan en ställa frågor som: är talet rikt på fakta eller inte? Är den fakta som finns med

relevant? I vilken utsträckning använder sig talaren av logisk bevisföring? Den sista

byggstenen är pathos, som handlar om talarens och publikens känslor. Beroende på

vilket mål talaren har, så vill denne väcka olika känslor som till exempel engagemang,

upprördhet, hopp, medlidande, längtan och så vidare. Här ställs frågor som: vilka

känslor väcker talaren? I vilket syfte? Hur går talaren tillväga? Lyckas det?30

Argumentationsanalys. En argumentationsanalys består av två delar; tesen och

argumenten. Teserna är de påståenden eller uppfattningar som talaren vill framföra.

Dessa teser ska i sin tur stödjas av argument, som är skäl och bevis för att teserna är

relevanta, rimliga och riktiga. Argumenten kan vidare delas in i ethos-argument, som är

de argument som ger talaren och teserna trovärdighet, logos-argument, det som talar till

publikens förnuft, som oftast är ren fakta, och pathos-argument, som väcker känslor hos

publiken.31

Stil. Det sista steg som görs handlar om talets utformning rent språkligt. Här kommer

jag analysera vilken stilnivå talet tillhör, om det till exempel är abstrakt, konkret, enkelt,

svårt och så vidare. Delen av analysen handlar om stilfigurer, som i sin tur delas in i två

olika genrer: troper och ornament. En trop säger oftast något mer eller något annat än

var orden anger, som till exempel, allegorier, metaforer, ironier med mera. Med

ornament så menas det att orden behåller sin bokstavliga mening, där till exempel

allitteration (bokstavrism), antites (motsats) och hopning (upprepning) ingår.32

30 Ibid, s. 31-35 31 Karlberg och Mral, 2006, s. 36-44 32Karlberg och Mral, 2006, s. 45-47

14

5 Presentation av Barack Obama För att förstå vem Barack Obama är och vilka värderingar han kan tänkas ha, har jag

valt att ha med en presentation där uppväxt, utbildning, politiska bana och religiösa tro

lyfts fram. Informationen är hämtad dels från Vita Husets websida och dels från Barack

Obama – A biography.

5.1 Barack Obama Barack Obama föddes den 4 augusti 1961 i en medelklassfamilj, och växte upp på

Hawaii tillsammans med sin mor Ann Dunham från Kansas och sin far Barack Obama

Sr från Kenya.33 Föräldrarna skiljdes två år senare, och vid sex års ålder flyttade Barack

tillsammans med sin mor och hennes nya man till Indonesien. Dock flyttade han tillbaka

till Hawaii fyra år senare och bodde då med sina morföräldrar.34

Obama studerade med hjälp av stipendier och arbete först på Columbia University

och sedan Harvard Law School, där han var den förste afro-amerikanska ordföranden

för Harvard Law Review, innan han bosatte sig i Chicago, Illinois 1991.35 Här arbetade

han för en advokatfirma som specialiserade sig på mänskliga rättigheter. Obama började

engagera sig i mänskliga rättigheter i Chicagos samhälle redan innan han började

studera vid Harvard Law, där han till exempel arbetade för Developing Community

Projects (DCP), där han var anställd som samhällsorganisatör. DCP är en kyrkobaserad

social organisation som under hans tid bestod av åtta katolska församlingar i södra

Chicago.36

Under den här tiden träffade han även sin fru Michelle, och de gifte sig 1992.

Tillsammans har de två döttrar, Malia född 1998, och Sasha född 2001.37

Under 1996 valdes Barack Obama in som delstatssenator för Illinois 13:e distrikt. Här

satt han fram till 2004, och under sin tid drev Obama frågor som till exempel reform i

lagstiftningen gällande etik och sjukvård.38

2004 valdes Barack Obama in i USA:s senat, där han satt fram till 2008 då han

valdes till USA´s fyrtiofjärde president. I sin kandidatur lovade han sina väljare att

förändring skulle ske, bland annat ville han kämpa för allas rätt till sjukförsäkring, och

33 http://www.whitehouse.gov/administration/president-obama (2015-03-08 kl. 12.35) 34 Price, Joann F, 2008, s. 22 35 http://www.whitehouse.gov/administration/president-obama (2015-03-08 kl. 12.41) 36 Price, Joann F, 2008, s. 33 37 Ibid, s. 53 38 Ibid, s. 54

15

att USA skulle få ett bättre anseende internationellt sett. 2009 tilldelades Obama Nobels

fredspris, vilket fick både positiva och negativa reaktioner världen över. Under första

mandatperioden genomfördes mycket av det som var lovat, som till exempel

”Obamacare”, vilken innebar att de amerikaner som tidigare varit oförsäkrade nu hade

rätt till sjukförsäkring. Efter en väldigt knapp seger mot republikanernas representant

Mitt Romney 2012 valdes Obama till en andra mandatperiod som USA´s president.

Från 2012 fram till idag har dock opinionsstödet för Obama minskat då många av hans

väljare har upplevt att han inte har genomfört den politik som han har utlovat. I

mellanårsvalet 2014 vann republikanerna både i senaten och representanthuskammaren,

vilket bara gör det ännu svårare för Obama att kunna driva sin politik. 39

5.2 Barack Obamas religiösa tro När det gäller Barack Obamas religiösa tro så förklarar han själv i sin bok Att våga

hoppas att han inte har vuxit upp i ett religiöst hem, varken med sina föräldrar eller sina

morföräldrar. Han berättar vidare att hans far, som inte var närvarande under hans

uppväxt, tillhörde Islam, men var självuttalad ateist. Även moderns andra man från

Indonesien var icketroende, liksom hans egen mor. Dock var de religiösa inslagen ändå

inte frånvarande helt, då Obamas mor, som under hans barndom utbildade sig till

antropolog, alltid såg till att stora och små religioner fanns i hemmet. Det handlade till

exempel om heliga texter och symboler, att besöka olika kyrkor och testa på olika

högtider, som bland annat det kinesiska nyåret eller påskfirande i kyrkan.40

Det var först under Obamas tid i Chicago när han arbetade som samhällsorganisatör

som han själv kom att utveckla en personlig tro. Obama gick med i Trinity United

Church of Christ, där han även lät sig döpas.41

Trinity United Church of Christ är en kyrka belägen i södra Chicago där den större

delen av församlingen är afro-amerikaner. På deras hemsida beskriver de sig själva som

en kyrka anpassad för afro-amerikaner, och de använder sig av en värdegrund som de

kallar för ”the black value system”. Denna värdegrund innehåller en rad punkter som

39 http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/barack-obama (2015-03-08 kl.

18.45) 40 Obama, Barack, 2006, s. 217-218 41 Ibid, s. 222

16

församlingen förväntas följa, som till exempel hängivelse till Gud, det afro-amerikanska

samhället och den afroamerikanska familjen.42

Mannen som döpte Obama, pastorn Jeremiah Wright, arbetade som andlig vägledare

under den första kampanjen, men tvingades lämna sin plats i mars 2008 efter att ha

uttalat sig kontroversiellt i rasfrågan. I maj samma år valde även Obama och hans familj

att lämna kyrkan helt efter att en inbjuden pastor i kyrkan angrep Obamas rival Hilary

Clinton med rasretorik.43

2010 gjorde Obama en intervju gällande sjukvården, där han även uttalade sig om att

familjen Obama inte längre tillhör någon kyrka, och inte har några planer på att göra det

så länge de är bosatta i Washington D. C och Vita Huset. 44

42 http://trinitychicago.org/the-black-value-system/ (2015-03-11 kl. 10.00) 43 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=2106910 (2015-03-11 kl. 10.30) 44http://thecaucus.blogs.nytimes.com/2010/03/30/obama-defends-health-care-law/?_r=0 (2015-03-11 kl.

11.00)

17

6 Resultatanalys I följande kapitel behandlas materialet och presenteras i en resultatanalys. Kapitlet är

uppdelat i fyra underrubriker, där den största är Gud och det Gudomliga. Från materialet

har utvalda och passande citat behandlats utifrån relevans för arbetet.

6.1 Andra Moseboken

I Obamas tal finns det väldigt få referenser till Andra Moseboken, och de referenser

som finns är inte helt lätta att utläsa. Till exempel så går det att läsa i inledningen till

installationstalet från 2013: The patriots of 1776 did not fight to replace the tyranny of a

king with the priviliges of a few or the rule of a mob.45 Precis som Bellah redan har tagit

upp så liknas här patrioterna med det israeliska folket som kämpade för sin frihet ur

tyrannens, Egyptens, grepp. I detta fall är tyrannen forna moderlandet England som

styrde kolonierna med järngrepp. Just denna typ av referens är den enda i sitt slag i de

utvalda tal som jag har granskat, och jag har endast kunnat finna en mening i talen som

refererar till puritanernas uttåg från Europa till det nya förlovade landet, och detta i det

första installationstalet: For us, they packed up their few worldly possessions and

traveled across oceans in search of a new life.46 Dock så används denna referens i ett

sammanhang där Obama har för avsikt att lyfta fram de uppoffringar som har skett i

Amerikas historia för att ta dem dit de är idag.

For us, they packed up their few worldly possessions and traveled across

oceans in search of a new life. For us, they toiled in sweatshops, and settled

the West, endured the lash of the whip, and plowed the hard earth. For us,

they fought and died in places like Concord and Gettysburg, Normandy and

Khe Sahn.47

Att Obama använder sig av ett dubbelt civilreligiöst innehåll här i inledningen av talet

tolkar jag som att han direkt vill fånga sina lyssnares uppmärksamhet och välaktighet.

Precis som många av Obamas föregångare har använt sig av civilreligion i sina tal, så

skapar Obama direkt en igenkänningsfaktor med sin inledning.

Det finns där emot en hel del referenser i talen där Obama talar om resor av olika

slag, som detta exempel från Obamas andra installationstal:

45https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2013/01/21/inaugural-address-president-barack-obama

(2015-03-25 kl. 13.40) 46https://www.whitehouse.gov/the-press-office/president-barack-obamas-inaugural-address (2015-03-26

kl. 16.30) 47 Ibid (2015-03-18 kl. 10.35)

18

It is now our generation’s task to carry on what those pioneers began. For

our journey is not complete until our wives, our mothers and daughters can

earn a living equal to their efforts. (Applause.) Our journey is not complete

until our gay brothers and sisters are treated like anyone else under the

law –- (applause) -- for if we are truly created equal, then surely the love we

commit to one another must be equal as well. (Applause.) Our journey is

not complete until no citizen is forced to wait for hours to exercise the right

to vote. (Applause.) Our journey is not complete until we find a better way

to welcome the striving, hopeful immigrants who still see America as a land

of opportunity -- (applause) -- until bright young students and engineers are

enlisted in our workforce rather than expelled from our

country. (Applause.) Our journey is not complete until all our children,

from the streets of Detroit to the hills of Appalachia, to the quiet lanes of

Newtown, know that they are cared for and cherished and always safe from

harm. 48

Även om det inte uttalas vad för resa det är, så tolkar jag ändå att Obama refererar till

den resa som påbörjades av puritanerna på 1600-talet där målet var att få leva sina liv

ifred från förföljelserna de utsattes för på grund av sin religiösa tro. Det Obama här gör

är att tala om Amerikas förflutna och framtid som en resa där målet är att ingen ska

diskrimineras för sin tro, sexuella läggning, könstillhörighet, klass eller ras. I Obamas

tal från Selma, Alabama, säger han That´s what this movement was all about, on leg in

our long journey toward freedom.49 Precis som i installationstalet talar Obama om den

långa resa som landet har gjort, och att händelserna i Selma var ett av stegen i den långa

vandringen mot frihet. Just detta tema går att finna på flertalet ställen i Obamas tal,

speciellt i det tidigare nämna talet i Selma och i talet på 50-årsdagen av införandet av

the Civil Rights Act:

Still, the story of America is a story of progress. However slow, however

incomplete, however harshly challenged at each point on our journey,

however flawed our leaders, however many times we have to take a quarter

of a loaf or half a loaf -- the story of America is a story of progress.50

Och i det första installationstalet:

This is the meaning of our liberty and our creed, why men and women and

children of every race and every faith can join in celebration across this

48 https://www.whitehouse.gov/the-press-office/president-barack-obamas-inaugural-address (2015-03-26

kl. 14.00) 49https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2015/03/07/remarks-president-50th-anniversary-selma-

montgomery-marches (2015-03-26 kl. 14.15) 50https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2014/04/10/remarks-president-lbj-presidential-library-

civil-rights-summit (2015-03-26 kl. 15.00)

19

magnificent mall […] So let us mark this day with remembrance of who we

are and how far we have traveled.51

Obama menar att den resa som Amerika gör är en fortlöpande process, där det hela tiden

går framåt, även om det ibland inte alltid verkar så. För Obama har frågan om alla

människors lika värde varit en fråga som har legat honom nära hjärtat, vilket går att

uttyda i hans tal. För att förtydliga hur viktig frågan är för honom så använder han sig

av civilreligion i dessa tal. Cynthia Toolin förklarar att den största och viktigaste rollen

som civilreligion har är att legitimera handlingar och åsikter.52 Genom att använda ord

som journey och travel syftar Obama att få med sig det amerikanska folket i tanken om

att människors rättigheter är viktigt och något att fortsätta kämpa för.

Toolin kommer fram till i sin undersökning att referenserna till Andra Moseboken är

ytterst få, och att det bara är två presidenter, Thomas Jefferson (1805) och Franklin D.

Roosevelt (1935), som har gjort tydliga uttalanden i sina installationstal att puritanernas

resa till Amerika kan liknas med just Andra Moseboken.53 Dock så tror jag att det går

att finna mer underliggande referenser likt de jag tidigare tagit upp gällande landets resa

mot frihet och jämlikhet, men det är inget som jag i dagsläget har några belägg för.

I detta tema har civilreligionen som syfte legitimera de beslut som har gjort i landets

historia. Att landet gavs till det amerikanska folket av Gud är det starkaste argumentet

Obama använder sig av, och är ett tydligt pathos-argument, då argumenten väcker

känslor som gemenskap och utvaldhet. Citatens innehåller både troper och ornament,

där till exempel meningarna med travel och journey kan ses som metaforer, och citatet

som kopplas till andra moseboken är mer bokstavligt.

6.2 Gud och det gudomliga Referenserna till Gud och Bibeln i Obamas tal är många, och det de alla har gemensamt

är att de avslutas med någon av fraserna: Thank you, God bless you, and God bless the

United States of America eller Thank You, God bless you, and may He forever bless

these United States of America. Meningarna kan skilja sig något i talen, men innehållet

är alltid detsamma. Ett tack, Gud välsigne er och Gud välsigne landet. Att landet anses

vara välsignat av Gud framgår på ett annat ställe förutom i de avslutande orden, och det

är i talet i Selma: For we belive in the power of an awesome God, and we belive in this

51https://www.whitehouse.gov/the-press-office/president-barack-obamas-inaugural-address (2015-03-26

kl. 16.20) 52 Toolin, 1983, s. 45 53 Ibid, s. 44

20

country’s sacred promise.54 Folket tror på en Gud som är fantastisk, och de tror på

landets heliga löfte, som jag tolkar är löftet från Gud att landet har getts till folket från

Honom och därmed även är heligt. Obama nämner även Gud på ett eller annat sätt i alla

talen. I Obamas första installationstal säger han: This is the price and the promise of

citizenship. This is the source of our confidence – the knowledge that God calls on us to

shape an uncertain destiny.55 I hans andra installationstal går det även läsa: That while

freedom is a gift from God, it must be secured by His people here on earth.56 Obama

säger aldrig vilken Gud det är han menar, om det är kristendomens eller judendomens

Gud, eller rent av islams Gud. Senare i samma stycke säger han: This is the meaning of

our liberty and creed, why men and women and children of every rase and every faith

can join in celebration across this magnificent mall.57 Enligt konstitutionens första

tillägg är det religionsfrihet i USA, vilket Obama även tydligt påpekar att människor

oberoende av tro är välkomna att fira. Dock så nämner han Scripture i nästan alla sina

tal. Det framgår aldrig vilken skrift det är han menar, men då han på vissa ställen citerar

med bibeltexter så drar jag ändå slutsatsen att den skrift han menar är Bibeln. Detta på

grund av att av de fem gånger han har med ett citat ur bibeln tillhör fyra av dessa Nya

Testamentet, och en från Gamla Testamentet. Han har med minst en bibeltext i fyra av

talen; första installationstalet, talet i Selma, minnestalet vid Pentagon och talet vid 50-

årsfirandet av medborgarrättslagstiftningen. I minnestalet för elfte September-attentaten

2009 säger Obama:

Scripture teaches us a hard truth. The mountains may fall and the earth may

give way; the flesh and the heart may fail. But after all our suffering, God

and grace will "restore you and make you strong, firm and steadfast." So it

is -- so it has been for these families. So it must be for our nation.58

Dessa meningar har en uppgift att vara tröstande för det amerikanska folket, och inte

bara för de människor som förlorade en anhörig i attentaten, utan för det hela

amerikanska folket. Elfte september-attentaten var något som påverkade hela nationen.

54https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2015/03/07/remarks-president-50th-anniversary-selma-

montgomery-marches (2015-03-30 kl. 10.00) 55https://www.whitehouse.gov/the_press_office/President_Barack_Obamas_Inaugural_Address (2015-03-

30 kl. 10.45) 56https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2013/01/21/inaugural-address-president-barack-obama

(2015-03-30 kl. 11.30) 57https://www.whitehouse.gov/the_press_office/President_Barack_Obamas_Inaugural_Address (2015-03-

30 kl. 10.45) 58https://www.whitehouse.gov/the-press-office/remarks-president-wreath-laying-ceremony-pentagon-

memorial (2015-03-30 kl. 10.05)

21

Även dagen i sig har blivit till en helig dag, som Obama säger i samma tal i

inledningen:

So on this solemn day, at this sacred hour, once more we pause. Once more

we pray -- as a nation and as a people; in city streets where our two towers

were turned to ashes and dust; in a quiet field where a plane fell from the

sky; and here, where a single stone of this building is still blackened by the

fires. 59

Dagen och platserna där attentaten skedde är numera heliga platser, och folk samlas där

på just denna dag för att be. I USA finns det fler platser och datum som sedan tidigare

upphöjs till det heliga, till exempel slaget i Gettysburg under det amerikanska

inbördeskriget.

Förutom Gud, bibeln och korset finns det en del saker de flesta amerikanare anses

vara av helig karaktär, och däribland räknas USA´s grundlag konstitutionen och dess

tillägg, The Declaration of Independence, landsfäderna och tidigare presidenter. Efter

att ha studerat Obamas tal kan jag konstatera att han nämner just konstitutionen ett

flertal gånger.

That’s why Selma is not some outlier in the American experience. That’s

why it’s not a museum or a static monument to behold from a distance. It is

instead the manifestation of a creed written into our founding documents:

“We the People…in order to form a more perfect union.” “We hold these

truths to be self-evident, that all men are created equal.”60

Citatet ovan kommer från Obamas tal under 50-årsdagen av händelserna i Selma,

Alabama. Att han här lyfter fram de inledande fraserna från konstitutionen i samband

med att han menar att selma inte är ett museum eller monument, utan något mycket

större, kanske i storlek med konstitutionen själv, indikerar hur viktig händelserna i

Selma är för presidenten. Denna indikation förstärks ytterligare med följande ord från

samma tal: And with effort, we can protect the foundation stone of our democracy for

which so many marched across this bridge –- and that is the right to vote.61

I talet på 50-årsdagen av att the Civil Rights Act infördes går det läsa samma citat

från konstitutionen som i talet från Selma:

59https://www.whitehouse.gov/the-press-office/remarks-president-wreath-laying-ceremony-pentagon-

memorial (2015-03-30 kl. 10.20) 60https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2015/03/07/remarks-president-50th-anniversary-selma-

montgomery-marches (2015-03-27 kl. 14.30) 61https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2015/03/07/remarks-president-50th-anniversary-selma-

montgomery-marches (2015-03-27 kl. 15.00)

22

But we also gather here, deep in the heart of the state that shaped him, to

recall one giant man’s remarkable efforts to make real the promise of our

founding: “We hold these truths to be self-evident, that all men are created

equal.”62

Obama talar här om Lyndon B. Johnson och hyllar honom för införandet av

medborgarrättslagstiftningen som förbjöd diskriminering i offentliga och privata lokaler

i hela USA. Obama förklarar med citatet att detta var ett löfte som ingavs vid Amerikas

grundande, och som LBJ gjorde till verklighet, och ger med detta lagstiftningen en

legitimering. Senare i samma tal säger han:

Because of the Civil Rights movement, because of the laws President

Johnson signed, new doors of opportunity and education swung open for

everybody -- not all at once, but they swung open. […] And that means

we’ve got a debt to pay. That means we can’t afford to be cynical. Half a

century later, the laws LBJ passed are now as fundamental to our conception

of ourselves and our democracy as the Constitution and the Bill of

Rights. They are foundational; an essential piece of the American

character. 63

Efter att han har klargjort att medborgarrättslagstiftningen var legitimerad då det i

konstitutionen klart och tydligt i de inledande orden framgår att [A]lla män är födda

med lika värde, så tar Obama nu ytterligare ett steg och menar på att lagen är lika stor

och viktig som konstitutionen och dess tio första tillägg där Amerikas invånares

rättigheter klargörs.

Obama refererar oftare till konstitutionen än till självständighetsförklaringen. Det är

endast i hans andra installationstal som Obama nämner självständighetsförklaringen,

och det vid två ställen. I inledningen säger han:

What makes us exceptional -- what makes us American -- is our allegiance

to an idea articulated in a declaration made more than two centuries ago:

“We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal; that

they are endowed by their Creator with certain unalienable rights; that

among these are life, liberty, and the pursuit of happiness.”64

Obama förklarar vad det är som gör det amerikanska folket enastående, vilket är

troheten till dessa ord som framförs i självständighetsförklaringen. Enligt min

granskning finns det ett par baktankar med att han har med just detta citat i inledningen,

62https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2014/04/10/remarks-president-lbj-presidential-library-

civil-rights-summit (2015-03-29 kl. 12.30) 63https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2014/04/10/remarks-president-lbj-presidential-library-

civil-rights-summit (2015-03-29 kl. 13.33) 64https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2013/01/21/inaugural-address-president-barack-obama

(2015-03-29 kl. 17.00)

23

och det första är att fånga publikens intresse och skapa en känsla för hela talet. Det

andra är att Obama i slutet av talet åter säger frasen the pursuit of happiness i samband

med att han proklamerar att det är upp till dagens generation att göra verklighet av de

ord som står skrivna i självständighetsförklaringen, och som han även inleder talet med.

På ett flertal ställen förklarar Obama i sina tal att det amerikanska folket och landet i

sig är enastående och något att vara stolt över, precis som de ska vara stolta över

konstitutionen, självständighetsförklaringen, den amerikanska flaggan och landsfäderna.

I det första installationstalet säger Obama att de värderingar som kännetecknar det

amerikanska folket, till exempel ärlighet, mod, tolerans, nyfikenhet och patriotism, är

gamla, och att de har varit den tysta kraften som har tagit Amerika dit landet är idag.65

Just patriotism är något som framträder på vissa ställen i talen, till exempel när Obama

pratar om den amerikanska flaggan. Obama inleder State of the Union från 2012 med

orden:

Last month, I went to Andrews Air Force Base and welcomed home some of

our last troops to serve in Iraq. Together, we offered a final, proud salute to

the colors under which more than a million of our fellow citizens fought --

and several thousand gave their lives.66

Här nämns den amerikanska flaggan inte ordagrant, utan istället färgerna, som här är de

röda, vita och blåa färgerna som ingår i den amerikanska flaggan. Senare i samma tal

pratar Obama även om den flagga som SEAL-soldaterna67 hade med sig under sitt

uppdrag att döda Osama Bin Ladin, och att den är en av hans mest värdefullaste

tillgång, och varje gång han ser på flaggan påminns han om varför nationen är så

fantastisk, och det för att det amerikanska folket har byggt USA tillsammans.

Liksom flaggan är helig, är även landsfäderna upphöja till det högre. Det märks

tydligt i Obamas första installationstal där publiken brister ut i ett jubel så fort

landsfäderna nämns:

Our Founding Fathers -- (applause) -- our Founding Fathers, faced with

perils that we can scarcely imagine, drafted a charter to assure the rule of

law and the rights of man -- a charter expanded by the blood of

generations. Those ideals still light the world, and we will not give them up

for expedience sake. (Applause.)

65https://www.whitehouse.gov/the_press_office/President_Barack_Obamas_Inaugural_Address (2015-03-

29 kl. 17.45) 66https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2012/01/24/remarks-president-state-union-address (2015-

03-29 kl. 18.30) 67 Den amerikanska flottans attackdykare och specialförband.

24

I samma tal citerar Obama även ett stycke ur Thomas Paine The Americn crisis68:

Let it be told to the future world…that in the depth of winter, when nothing

but hope and virtue could survive… that the city and the country, alarmed at

one common danger, came forth to meet [it].69

Det är dock endast dessa två citat där landsfäderna har fått ett utrymme i Obamas tal.

Tilläggas ska då även att dessa båda är från samma tal, som också är det äldsta talet jag

har granskat. Istället är det Abraham Lincoln som är återkommande i och runt talen. När

Obama svors in i januari 2009 var det Lincolns bibel som användes.70 Det finns dock

inte några uppgifter om vilken bibel som användes vid hans andra installationsdag. I det

första installationstalet nämner inte Obama Lincoln, istället använder han en fras som

även finns med i Lincolns andra installationstal: The lash of the whip71. I talet från 2014

nämns Lincoln 3 gånger. Bland annat säger Obama:

LBJ was nothing if not a realist. He was well aware that the law alone isn’t

enough to change hearts and minds. A full century after Lincoln’s time he

said, ”Until justice is blind to color, until education is unaware of race, until

opportunity is unconcerned with the color of men’s skins, emancipation will

be a proclomation but not a fact.”72

Precis som Lincoln kämpade mot bland annat slaveriet så införde LBJ the civil rights

act, och det är därför Obama lyfter fram Lincoln i just detta tal. Tilläggas ska även att

Martin Luther King JR kommer på tal ett flertal gånger, och det för att också han

kämpade för afroamerikanernas rätt i samhället. I state of the union-talet säger Obama:

I’m a Democrat. But i belive what Republican Abraham Lincoln belived: That

government should do for people only what they cannot do better by themselves, and no

more.73 Även om Lincoln inte var demokrat, så verkar han ändå har varit något av en

förebild för Obama. Vid tillkännagivelsen av presidentkandidaturen inför valet 2008,

befann sig Obama i Springfield, Illinois, i samma stad där Lincoln höll sitt hejdå-tal för

68http://www.loc.gov/teachers/classroommaterials/presentationsandactivities/presentations/timeline/amrev

/north/paine.html (2015-07-25 kl. 15.50) 69https://www.whitehouse.gov/the-press-office/president-barack-obamas-inaugural-address (2015-07-25

kl. 15.45) 70 http://www.inaugural.senate.gov/swearing-in/event/barack-obama-2009 (2015-07-25 kl. 12.30) 71Obamas Tal: https://www.whitehouse.gov/the-press-office/president-barack-obamas-inaugural-address

(2015-07-27 kl. 11:40)

Lincolns Tal: http://www.inaugural.senate.gov/swearing-in/address/address-by-abraham-lincoln-1865

(2015-07-31 kl. 10:00) 72https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2014/04/10/remarks-president-lbj-presidential-library-

civil-rights-summit (2015-07-31 kl. 12:30) 73https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2012/01/24/remarks-president-state-union-addres (2015-

07-31 kl. 12:30)

25

att bli USA’s president. En bit in i talet valde Obama att säga ordagrant att han skulle

ställa upp i presidentvalet, och berättar även i samma stycke varför han gör det just i

Springfield:

And that is why, in the shadow of the Old State Capitol, where Lincoln once

called on a divided house to stand together, where common hopes and

common dreams still, I stand before you today to announce my candidacy

for President of the United States.74

Även om Lincoln inte är en landsfader, är han ändå en symbol för det amerikanska

inbördeskriget och slaveriets upphörande. I de utvalda talen tycker jag att det tydligt

framgår att Obama kämpar för ett jämställt USA, och därför tror jag att han använder

sig av stora historiska personer som till exempel Lincoln och King för att få med sig det

amerikanska folket, då dessa väcker starka känslor och påminner folket om de

amerikanska rötterna.

6.3 Uppoffring

Temat uppoffring är precis som Gud och det gudomliga vanligt förekommande bland

Obamas tal. I varje tal som är granskat finns det alltid med en eller flera hyllningar till

människor som har kämpat för nationen. Beroende på vilket tal och i vilken situation

talet har framkommit varierar det till vilka människor dessa hyllningar är riktade till. I

talet på 8-årsdagen av elfte september riktar sig Obama främst till de män och kvinnor

som offrade sig själva för nationens skull, och även de som överlevde, men som idag

lever med olika skador:

We honor all those who gave their lives so that others might live, and all the

survivors who battled burns and wounds and helped each other rebuild their

lives; men and women who gave life to that most simple of rules: I am my

brother's keeper; I am my sister's keeper.75

Jag tolkar det som att det framförallt är poliser, brandmän och sjukvårdare som Obama

riktar sina ord till. Senare i talet vänder han sina hyllningar mot de amerikaner som är i

armén och kämpar med att försvara USA, och i samma mening ger han även ett

varningens finger till de som eventuellt skulle kunna få för sig att på något vis hota den

74 https://www.youtube.com/watch?v=gdJ7Ad15WCA (2015-07-31 kl. 13:00) 75https://www.whitehouse.gov/the-press-office/remarks-president-wreath-laying-ceremony-pentagon-

memorial (2015-08-05 kl. 13:20)

26

amerikanska säkerheten, då han menar att de kommer göra allt som går att göra för att

Amerika ska vara trygg:

Let us renew our commitment to all those who serve in our defense -- our

courageous men and women in uniform and their families and all those who

protect us here at home. Mindful that the work of protecting America is

never finished, we will do everything in our power to keep America safe.76

Även i State of the union förekommer det hyllningar till amerikanska soldater som

ställer upp för sitt land, och detta i inledningen och avslutningen av talet. Då handlar det

framförallt om de amerikanska soldaterna som är eller har varit i utlandstjänst. Obama

inleder talet med att berätta att han föregående månad befann sig på Andrews Air Force

Base utanför Washington D.C. där han med stor stolthet välkomnade hem några av de

sista trupperna från Irak.77 Samtidigt som han är stolt över de människor som har ställt

upp för sitt land, är han även stolt över att han höll ett av sina vallöften, som innebar att

alla soldater som varit placerade i Irak och Afghanistan skulle skickas hem. Detta märks

då han en kort bit in i talet berättar att de bägge länderna helt har tömts på amerikanska

soldater, och att detta har gjorts för det inte längre finns några terrorhot mot USA.78 I

slutet av talet kommer soldaterna på tal igen, och då handlar det främst om hur viktigt

det är att ta hand om veteranerna som har gjort stora uppoffringar för sitt land:

Above all, our freedom endures because of the men and women in uniform

who defend it. (Applause.) As they come home, we must serve them as well

as they’ve served us. That includes giving them the care and the benefits

they have earned.79

I Selma-talet är det människorna som för 50 år sedan kämpade för ett jämställt

Amerika som lyfts fram. Afroamerikanerna led av ett hårt segregerat samhälle där de till

exempel fick gå i egna skolor, gå på egna restauranger och åka bussar endast avsedda

för dem själva. Många människor valde därför att delta i marschen mellan Selma och

Montgomery, och det är bland annat dessa människor som Obama hyllar flertalet gånger

i talet. Obama menar att det är tack vare dessa människor som USA idag är ett mer

jämställt samhälle än vad det var då, och då är det inte bara för afroamerikanerna det har

76 Ibid (2015-08-05 kl. 13:35)

77https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2012/01/24/remarks-president-state-union-addres (hämtat

2015-08-08 kl. 15:30) 78https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2012/01/24/remarks-president-state-union-addres (2015-

08-08 kl. 17:00) 79 Ibid (2015-08-08 kl. 17:00)

27

blivit bättre: Because of what they did, the doors swung open not just for black folks, but

for every American.80

Obamas installationstal innehåller blandade uppoffringshyllningar, som till exempel

patrioterna som stred i det amerikanska frihetskriget och slavarna. I installationstalet

från 2009 talar Obama om människor som allmänt har kämpat för landet, som till

exempel att plöja jorden, krigat för frihet och utstått piskan, och att de gjorde det för att

eftervärlden skulle få det bättre: Time and again, these men and women struggled and

sacrificced and worked till their hands were raw so we might live a better life.81 I

installationstalet från 2013 säger Obama att USA’s invånare mycket väl vet vilket pris

som har betalats för dagens frihet: Our citizens, seared by the memory of those we have

lost, know too well the price that is paid for liberty. The knowledge of their sacrifice

will keep us forever vigilant against those who would do us harm.82

Det är tydligt att Obama har anpassat denna del av civilreligionen efter vad han vill

nå ut med för budskap i sina tal. State Of the Union är ett årligt tal som behandlar hur

läget ser ut i USA i dagsläget, och det blir nästan då en självklarhet att fortfarande

stanna kvar i nuet även i civilreligionen.83 Tvärt emot blir det med minnestal som den

för Civil Rights Act, Selma och elfte september. Där talas det istället om vilka

uppoffringar som gjordes då, och vilken påverkan det har fått på dagens samhälle.

Installationstalen är mer blandade, där dåtidens hjältar blandas med nutidens.

Precis som föregående teman spelar Obama på känslor för att nå ett högre syfte. Till

exempel rör det sig om att påpeka det finaste en amerikan kan göra är att kämpa för sitt

land. Många av Obamas argument är pathos-baserade i State Of the Union.

6.4 Det Amerikanska ödet

USA som ett internationellt exempel dyker upp på här och där i Obamas tal. I talet från

Selma säger han att olika händelser och personer i USA’s historia har haft en påverkan

på den resterande världen:

80https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2015/03/07/remarks-president-50th-anniversary-selma-

montgomery-marches (2015-08-08 kl. 18:20) 81 https://www.whitehouse.gov/the-press-office/president-barack-obamas-inaugural-address (2015-08-09

kl. 14:45) 82https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2013/01/21/inaugural-address-president-barack-obama

(2015-08-09 kl. 15:45) 83 http://history.house.gov/Institution/SOTU/State-of-the-Union/ (2015-08-10 kl. 10:00)

28

Young people behind the Iron Curtain would see Selma and eventually tear

down that wall. Young people in Soweto Would hear Bobby Kennedy talk

about ripples of hope and eventually banish the scourge of apartheid. Young

people in Burma went to prison rather than submit to military rule. They saw

what John Lewis had done.84

Med detta försöker Obama lägga en tyngd på hur viktig marschen mellan Selma och

Montgomery var för USA. Jag har dock själv svårt att tro att marschen fick

människorna i Berlin att riva muren ungefär 30 år senare, men det finns heller inga

uppgifter som bevisar motsatsen. I installationstalet från 2008 säger Obama att USA har

varit den mäktigaste och mest välmående nationen på jorden, och även kommer förbli

så: We remain the most prosperous, powerful nation on earth.85 Obama håller ungefär

samma anda i de flesta talen som jag har granskat, där USA bland annat är ett land som

resten av världen borde se upp till. Dock säger han i sitt första installationstal att

tidigare generationer förstod att enbart makt inte kunde skydda landet, och bara för att

de är ett mäktigt land så rättfärdigar det inte att de får göra som de vill: They understood

thar our power alone cannot protect us, nor does it it entitle us to do as we please.86

Samtidigt som Obama påpekar att USA är den mäktigaste nationen i världen ger han

också ett varningens finger till dem som skulle kunna få för sig att på något sätt hota

USA eller världens demokrati i de flesta av talen. I installationstalet från 2008 säger

Obama:

To those who cling to power through corruption and deceit and the silencing

of dissent, know that you are on the wrong side of history, but that we will

extend a hand if you are willing to unclench your fist.87

Liknande meningar hittas även i installationstalet från 2013:

America will remain the anchor of strong alliances in every corner of the

globe. And we will renew those institutions that extend our capacity to

manage crisis abroad, for no one has a greater stake in a peaceful world than

its most powerful nation. We will support democracy from Asia to Africa,

from the Americas to the Middle East, because our interest and our

conscience compel us to act on behalf of those who long for freedom.88

84https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2015/03/07/remarks-president-50th-anniversary-selma-

montgomery-marches (2015-08-10 kl. 10:30) 85 https://www.whitehouse.gov/the-press-office/president-barack-obamas-inaugural-address (2015-08-10

kl. 10:50) 86https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2013/01/21/inaugural-address-president-barack-obama

(2015-08-10 kl. 11:30) 87 https://www.whitehouse.gov/the-press-office/president-barack-obamas-inaugural-address (2015-08-10

kl. 12:30) 88https://www.whitehouse.gov/the-press-office/2013/01/21/inaugural-address-president-barack-obama

(2015-08-10 kl. 12:35)

29

Obama säger här att USA är landet som har mest att förlora i en värld där demokratin är

hotad, och därför kommer de hjälpa till att försvara den. Det är intressant att Obama

självutnämner USA till den största och mäktigaste nationen i hela världen samtidigt som

han på andra ställen talar om de problem som USA har haft med bland annat ekonomin

under de senaste tio åren. Jag har dock inte hittat några meningar som handlar om att

USA är den ledande nation i världen när det gäller ekonomi och teknologi.

Även i detta sista tema är det pathos-argumenten som är mest framträdande i de

civilreligiösa inslagen. Citaten är konkreta, och det är inte svårt att tolka varför Obama

säger som han gör. Han anpassar temat uppoffring efter vilken situation talet

uppkommit i, och har därför inte svårt att fånga sin publik.

30

7 Slutsats Precis som Toolin i sin undersökning kommer fram till är civilreligion ett vanligt

förekommande fenomen i presidenters installationstal, och har som tradition att föras

vidare till kommande presidenter. Det är tydligt att civilreligionen även har hittat in i

Obamas tal, och den har yttrat sig olika beroende på i vilket sammanhang talen har

framförts. Jag finner att civilreligionen är mer frekvent i minnestalen och

installationstalen än i det årliga State Of the Union, då behovet av att skapa en

gemenskap och samhörighet är större vid dessa tillfällen. I det senare talet har jag bara

funnit civilreligiösa inslag i inledningen och slutet av talet, då han använder det för att

inledningsvis fånga sin publik, och avslutningsvis för att knyta ihop säcken. De flesta

civilreligiösa referenserna handlar om det amerikanska ödet och vilken uppoffring som

har gjorts för landet. Anledningen till detta är för att delar av talet handlar om

försvarspolitik, och då faller det sig naturligt att Obama pratar om bland annat

uppoffringen från de amerikanska soldaterna som vänder hem från ett avslutat krig i

Irak.

I Obamas minnestal förekommer civilreligiösa inslag väldigt ofta, och då med en

karaktär av uppoffring och amerikanskt öde. Dock skiljer sig temat från State of the

Union, då talen handlar mer om historiska personer och händelser. Det faller sig rätt

naturligt att prata om Martin Luther King i Selma-talet, då han var en av

nyckelpersonerna för femtio år sedan. För att stärka sina argument ytterligare väljer

Obama att spinna vidare på en av inbördeskrigets stora personer, Abraham Lincoln, som

var motståndare till slaveriet. I talet från Selma använder Obama civilreligionen för att

visa folket vilken stark ställning USA har i världen, och att mycket gott har kommit ur

den onda segregeringen för femtio år sedan. Minnestalet för elfte September-attackerna

är ett kort tal jämfört med de andra, dock det tal som innehåller mest civilreligion sett

till hur långt det är. Elfte september är en av de största händelserna i Amerikansk

historia sedan andra världskriget, och därför tror jag att även civilreligionen får ett större

utrymme i texten. Förutom att hylla de fallna hjältarna och varna terrorister för att göra

något liknande mot USA citerar Obama bibeln för att ge en slags tröst åt folket.

Jag anser att civilreligionen i installationstalen har en något annorlunda karaktär

jämfört med de resterande. Här förväntas Obama hålla en civilreligiös ton, precis som

hans föregångare har gjort sedan George Washington. Obama talar bland annat om USA

som det förlovade landet som har getts till folket från Gud, och om pilgrimerna som likt

31

judarna gjorde en lång resa till det heliga landet. Samtidigt som det förväntas av honom

att ha civilreligiösa inslag, skapar det även en igenkänningsfaktor för folket. Obamas

retorik är inte främmande för dem, vilket då i sin tur kan skapa en ökad tillit till den nya

ledaren.

Gud och det Gudomliga har ett stort utrymme i Obamas tal. Obama säger aldrig

uttryckligen att det är kristendomens Gud han talar om, men jag tolkar det ändå som att

det är det på grund av hans egna personliga tro, och det faktum att de flesta

bibelreferenser kommer från Nya Testamentet. Varje tal avslutas med att Obama

välsignar landet och det Amerikanska folket, vilket är i enlighet med hur tidigare

presidenter har gjort. Dock är ändå Obama mer tillbakadragen med att använda

religionen i sin politik jämfört med vad före detta presidenter har varit enligt tidigare

forskning. Detta kan ha att göra med att Obama är demokrat, och därmed inte lika

konservativ som de republikanska presidenterna har varit. Oftast används

civilreligionen för att skapa en känsla av samhörighet och för att argumenten han

framför ska få en starkare legitimitet hos folket.

Under studiens gång har jag börjat identifiera civilreligion i andra sfärer än den

politiska, och jag tror att det hade varit intressant att studera andra fenomen som till

exempel amerikanska filmer och serier.

32

8 Didaktisk reflektion Civilreligion går att finna i många av dagens samhällen, inte bara i USA. Enligt

läroplanen ska religionskunskapen utveckla elevers kunskaper om livsåskådningar och

religioner i det närliggande samhället, men även i övriga delar av världen. Eleverna ska

genom undervisning bli uppmärksamma på hur människor inom alla religioner lever

och uttrycker sin tro och religion på olika sätt.89 Den amerikanska civilreligionen har

precis som min studie visar ett starkt utrymme i den amerikanska politiska retoriken,

och jag har tack vare studien lärt mig identifiera amerikansk civilreligion. Enligt Lena

Roos Finns det flera sätt att studera religiösa funktioner och traditioner på, som till

exempel komparativa läsningar, där eleverna genom att läsa olika texter kan få en

förståelse för hur religioner kan te sig på olika platser i världen.90 I en komparativ

läsning med elever skulle man kunna studera det civilreigiösa fenomenet i olika

samhällen, bland annat Sverige och USA, för att förstå hur det religiösa livet kan skilja

sig i olika samhällen. I kursplanen för religionskunskap går det att läsa i det centrala

innehållet att eleverna ska studera ”sambandet mellan samhälle och religion i olika tider

och på olika platser”, och där kan min studie komma till stor användning i

undervisningen om hur religionen uttrycks i den politiska arenan.91

89 Skolverket, 2011, s. 186 90 Löfstedt (red), 2011, s. 145 91 Skolverket, 2011, s. 189

33

Referenser

Tryckta källor

Bellah, Robert N. (1967) Civil Religion in America. Richey, Russel E. (red.) American

Civil Religion. New York: Harper and Row, Publishers.

Heyking, J, & Weed, R. (2010) Civil Religion In Political Thought : Its Perennial

Questions And Enduring Relevance In North America, Washington, D.C.: Catholic

University of America Press, eBook Collection (EBSCOhost) (hämtad 2015-09-26)

Karlberg, M. & Mral, B. (1998) Heder och påverkan: att analysera modern retorik,

Stockholm: Natur och kultur.

Lejon, Kjell O U. (1994),”God bless America!” President George Bushs religio-

politiska budskap. Lund: Lund University Press.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, 2011

Löfstedt, Malin (RED). (2011) Religionsdidaktik – Mångfald, livsfrågor och etik i

skolan. Lund: Studentlitteratur

McDonald, JM 2013, 'A fourth time of trial: towards an implicit and inclusive American

civil religion', Implicit Religion, 16, 1, pp. 47-64, ATLA Religion Database with

ATLASerials, (EBSCOhost) (hämtad 2015-09-28)

Obama, Barack. (2006), Att våga hoppas, Tankar om den Amerikanska drömmen, Leck:

CPI – Clausen & Bosse.

Price, Joann F, Barack Obama, a biography, Westport, Connecticut: Greenwood press.

Toolin, Cynthia. American Civil Religion from 1789 to 1981: A Content Analysis of

Presidential Inaurgual Addresses. Review of Religious Research, Vol. 25, No. 1 (Sep.,

1983), pp. 39-48. http://www.jstor.org/stable/3511310 (Hämtad 2015-03-02)

34

Internetkällor

http://www.civilrightssummit.org

http://www.history.house.gov

http://www.inaugural.senate.gov

http://www.loc.gov

http://www.ne.se

http://www.selma50.com

http://www.sverigesradio.se

http://www.thecaucus.blogs.nytimes.com

http://www.trinitychicago.org

http://www.whitehouse.gov

http://www.youtube.com

I