i s 2 0 k r P r · förstöring och allt mindre möjligheter för miljontals människor att livnära sig på småskaligt familjejord-bruk. Ett exempel är de mängder soja och nötkött

AmAzonAs TjernobylOljebolag stäms för utsläpp i djungeln sidan 12

KlimATsKurKen sverige Rika länder dömdes i klimatdomstolsidan 11

vinsTinTressen före mAT? EU:s handel med Latinamerika hotar matsuveräniteten.sidan 6

rosornAs vAssA TAggAr Blomindustrin kränker arbetares rättigheter sidan 14

Denna tidning finns även

i gratis klassuppsättningar

Pris 2

0 kr

2 global rättvisa nu!

germAKT!

KunsKAp

Tidningen är tryckt i 25 000 exemplar och utgiven av Latinamerikagrupperna, Emmaus Björkå och folkhög- skolorna Sörängen, Glokala & Nordens Biskops-Arnö.

redaktion: Sara Poppler Carredano, Elisabet Carlsson, Clemens Conrad, Anna Nylander, Johanna Kvarnsell, Pontus Björkman Chefredaktör: Sara Poppler CarredanoAnsvarig utgivare: Pontus Björkman grafiskt formgivning: Anna NylanderTryckeri: Mittmediaprint, 2010

medarbetare/journalister från tidskriften latinamerika: Christin Sandberg, Johanna Kvarnsell, Kerstin Edquist, Pontus Björkman

övriga medarbetare: Elever från Sörängens folkhögskolas kurs Global Rättvisa och Glokala folkhögskolans kurs Folk-rörelser för förändring.

Producerad med ekonomiskt stöd från Sida genom Forum Syd. Tidningens innehåll reflekterar dock inte nödvändigt-vis Sidas eller Forum Syds åsikter.

Kontakt: Pontus Björkman, Latinamerikagrupperna,[email protected], www.latinamerikagrupperna.se

foto framsida: Sara Poppler Carredano

Hackorna far i luften. Solen steker i nacken. Sakta men säkert arbetar sig Luzmila Morán igenom majsåkern som ligger på en av Andernas sluttningar. Luzmila och hennes familj hör till några av alla de småbrukare vars enda försörjning är deras åkerplätt. Hotas den, hotas deras mat.

I en globaliserad värld hänger allt ihop. Vi delar alla på samma jord med samma naturtillgångar. I Sverige efterfrågar vi billiga varor som oftast pro-duceras av människor i den fattiga världen. Men det billiga priset har ofta en baksida i form av miljö-förstöring och allt mindre möjligheter för miljontals människor att livnära sig på småskaligt familjejord-bruk.

Ett exempel är de mängder soja och nötkött som Sverige importerar från Brasilien. Ju mer soja och kött som produceras, desto större delar av regnskogen i Amazonas och den artrika savannen, cerradon,

förstörs. Sedan 1990 har ett område stort som Stor-britannien skövlats. Samtidigt har besprutningen med bekämpningsmedel på sojaodlingarna tredubblats de senaste tio åren och kemikalier används som i Sverige varit förbjudna i 30 års tid. De jordlösas rörelse (MST) är en av världens största folkrörelser. De kämpar mot denna utveckling.

Ett annat exempel är biobränslet som driver många av våra fordon. Biobränslet produceras av sockerrör och oljepalm som i dag odlas på allt större plantage längs Latinamerikas kuster. De storskaliga odlingarna

påverkar småböndernas liv på olika sätt. Många bönder lockas att sälja sin mark billigt, skog skövlas och dricksvatten förorenas genom kemikalierna som används. Dessutom går de stora inkomsterna inte till odlarna av oljepalmen, utan till utländska uppköpare av oljan.

I den ecuadorianska delen av Amazonas driver befolkningen just nu en stämning mot den nord- amerikanska oljekoncernen Texacos hänsynslösa utvinning i området. Eftersom människor drabbas av cancer och världens artrikaste ekosystem förstörs, har 30 000 drabbade nu ställt sig upp för att kräva rättvisa.

I den här tidningen ryms bara ett par exempel. Men det är tydligt att globaliseringen har en mörk baksida som vi sällan får läsa om. För de flesta av de människor du får träffa i den här tidningen är de mänskliga rättigheterna inte en självklarhet. De tvingas dagligen kämpa för grundläggande rättigheter som rent vatten och mat.

Trots en oerhörd ekonomisk tillväxt de senaste fyrtio åren tvingas över en miljard människor att gå och lägga sig hungriga varje kväll.

Vill du vara med i arbetet för att skapa en rättvis värld? Ett sätt är att lära sig mer om vår värld, göra aktiva val som konsument och sätta press på våra folkvalda. I den här tidningen hittar du flera sätt att vara med och påverka.

Vi som står bakom den här tidningen arbetar dag-ligen med folkbildning. Vi gör det i Sverige och vi gör det med samarbetsorganisationer i Latinamerika. För vi vet att kunskap ger makt!

francisco Contreras, ordförande latinamerikagrupperna

nanna nilsson, generalsekreterare emmaus björkå

Thomas Wijk, rektor sörängens folkhögskola

Håkan larsson & marie Hagström, rektorer glokala folkögskolan

ingegerd lusensky, rektor nordens folkhögskola biskops-Arnö

FoTo: JoHAnnA KVArnSELL

FoTo: SArA PoPPLEr CArrEDAno

Garanterat Stora Enso-fritt papper




Beställ tidningen gratis www.latinamerikagrupperna.se/bestall (även klassuppsättningar)


Jorge Guachagmira och resten av byborna i Intag lever av den rika naturen. När ett gruvföretag ville exploatera dalen organiserade de sig för att stoppa utvinningen.

Jorge Guachagmira blickar ut över de frodigt gröna bergen i naturreservatet Intag i norra Ecuador. I dalen nedanför flyter den glittrande floden förbi.

– Vattnet är källan till livet, förstör de vattenkällorna minskar skörden, säger Jorge Guachamira och syftar på gruvföretagen som vill exploatera koppar i området.

Fram till 2008 hade det kanadensiska företaget Copper Mesa Mining tillstånd för gruvbrytning i Intag. Den mycket vattenkrävande mineralutvinningen skulle ske i samma berg där befolkningens dricksvatten rinner. redan under utforskningsfasen började konsekvens-erna synas.

– Floden förorenades med tungmetaller, djur insjuk-nade och våra barn fick hudutslag. Förstörelsen som gruvbrytningen förde med sig gjorde att vi organiserade oss för ett Intag fritt från gruvor, berättar Silvia Quilumbango som leder motståndsrörelsen Decoin.

Men Decoins kamp handlar inte bara om motstånd. organisationen arbetar också för att ta fram alternativ till mineralutvinning. Ett ekologiskt kaffekooperativ och annat ekologiskt jordbruk, ekoturism, hantverk och ett vattenkraftverk är några av de alternativa näringar som drivs i området.

– Vi arbetar för ett grönt, produktivt Intag som genererar hållbar utveckling. En del säger att vi är fattiga men vi är självförsörjande på mat och har en av världens rikaste flora och fauna, berättar Silvia Quilumbango.

Motståndet mot gruvbrytningen har inte alltid gått smärtfritt. År 2006 slog män från företaget Intagborna med batonger, sprutade tårgas och sköt i luften för att komma in på området.

– Vi spärrade av vägen med en kedja och stod på andra sidan när militärerna kom beväpnade med pisto-ler och batonger, säger Jorge Guachagmira och visar hur

han blev slagen på höger lår och på höger sida av bålen.Den organiserade kampen samt företagets tveksamma beteende resulterade i indraget tillstånd. Men för med-lemmarna i Decoin är kampen inte över. De fortsätter att kämpa för att mineralerna i deras berg får stanna under marken. I dag är det den ecuadorianska staten som sitter på tillståndet för mineralutvinning i de gröna bergen.

Gruvföretagets närvaro splittrar befolkningen i Intag. Mellan grannar och inom familjer råder delade meningar om gruvdriften. Vissa hoppas på det välstånd som företaget har utlovat, förutom arbetstillfällen, även förbättrade vägar, skolor och sjukhus.

Ecuador är ett land rikt på naturresurser men fattigt på jobb. Landets regering hoppas på att gruvdriften ska kunna lyfta landet från utvecklingsland till ett utvecklat land. Jorge Guachagmira tror inte att utvinning av naturresurser är lösningen på landets ekonomiska problem.

– rikedomarna stannar inte här utan exporteras till andra länder, säger han och rör sig vidare ner mot floden.

Han fyller sina kupade händer med det kristallklara vattnet.

– Vi är alla bröder och delar samma jord, tillsam-mans måste vi leva i fred och kämpa för en hållbar miljöutveckling med en rättvis global ordning, det är vårt allas ansvar. Vad är pengar om man inte har vatten, ren luft och frihet? säger han och för vattnet till munnen.

elisabet Carlsson & Hanna Helander

mänskliga rättigheter före vinstintressen!

När gruvindustrin kom till Intag i norra Ecuador startade befolk-ningen en motståndsrörelse. Istället för att utvinna mineraler i den orörda naturen vill Intag-borna satsa på miljövänlig turism och kaffeodling.

Guld är en lönsam affär. Våra pensionspengar inves-teras därför i det kanadensiska gruvföretaget Goldcorp som äger Marlingruvan i Guatemala.

Men priset för människorna som bor runt gruvan är högt. Miljön förstörs, vattnet förgiftas, brunnar sinar och de sociala konflikterna i området splittrar befolk-ningen. Dessutom kränker Goldcorp och den guatema-lanska staten mayafolkens rättigheter.

FIAn Sverige, Kristna Fredsrörelsen och Latinamerika-grupperna tycker att det är hög tid för pensionsfon-derna att agera.

På www.latinamerikagrupperna.se kan du läsa mer och skicka ett e-brev. Uppmana styrelseord- förandena för AP-fonderna att sluta investera i kränkningar av mänskliga rättigheter och bristande etik!

byborna satte stopp för gruvan

E-KAMPANJ!Folket i San Mateo Ixtatán röstar nej till gruvdrift.

FoTo: CHrISTIn SAnDBErG

FoTo: ELISABET CArLSSon

global rättvisa nu!4

speleT om latinamerikas tillgångar

ILLUSTrATIon: EVELInA JonSSon


Hur är det möjligt att en kontinent kan vara så rik men samtidigt så fattig?

Latinamerikas historia spelar stor roll. Ända sedan Christoffer Columbus steg i land 1492 har kontinenten använts som spelpjäs på de rika ländernas spelbräde.

I spåren av Columbus började ett 500 år långt utnyttjande som ännu inte har tagit slut. Ursprungs-folkens motstånd slogs brutalt ned. Många tvångs-kommenderades som arbetskraft till gruvorna eller till de nybyggda storgodsen, haciendorna. Guldet och silvret som bröts skeppades tillsammans med sockret från plantagerna över haven till Europa. rikedomarna stimulerade Europas ekonomiska utveckling och bekostade stora delar av den industriella revolutionen.

Men kostnaden blev stor för Latinamerika. På lite mer än hundra år fraktades 185 000 kilo guld och 16 miljoner kilo silver från Latinamerika till europeiska hamnar. Det ensidiga jordbruket utarmade jorden och ödelade skogarna. Samtidigt skördades miljontals människoliv i tvångsarbete, sjukdomar och svält. Många mördades systematiskt och flera folkslag har utrotats helt. Kontinentens rikedomar hade blivit dess fattigdom.

Utnyttjandet av Latinamerika slutar inte här. I bör-jan av 1800-talet blev de latinamerikanska länderna

fria från Spanien och Portugal. Men nu inleddes en ny epok av vårdslösa drag med nya spelare, som till ex-empel England. Den engelska textilindustrin var under tiden den mest utvecklade i världen och konkurrerade snabbt ut latinamerikanska väverier. I stället inrätt-ade man egna fabriker på kontinenten där tygerna skeppades tillbaka till Europa och vinsten hamnade i engelsmännens fickor.

Under den senare halvan av 1900-talet fortsatte USA att blanda sig i vad som hände i Latinamerika. 1954 var landet med om att störta den demokratiskt valda regeringen i Guatemala, vars sociala reformer sågs som en grogrund för kommunism och ett hot mot företag som till exempel United Fruits. Med statskuppen inleddes en period av diktaturer och inbördeskrig som varade till 1990-talet och krävde 200 000 guatemalaners liv. Guatemala blev startskottet på USA:s stöd till en rad diktaturer i Latinamerika. På så sätt har USA kunnat fortsätta styra över de latinamerikanska ländernas politik.

Sedan slutet av 1970- talet har världsekonomin styrts av en nyliberal dröm om att marknadskrafterna i sig ska leda till utveckling. Fri konkurrens och minimalt statligt ägande har varit receptet för att lyfta världen ur fattigdomen. Men i stället har klyftorna mellan rika och fattiga bara blivit större. Tio år in på ett nytt sekel är Latinamerika fortfarande inte fritt från förtryck. 2000-talets kolonialherrar är en internationell handels-politik som gör att Latinamerika kan fortsätta utnyttjas på arbetskraft och tömmas på naturtillgångar.

elisabet Carlsson & sara poppler Carredano

Klassklyftorna i Latinamerika är störst i världen. Fortfarande lever drygt en tredjedel av latinamerikanerna i fattigdom. Samtidigt är det en kontinent rik på naturtillgångar och bördig jord. Bönderna som odlar maten är ironiskt nog de som hungrar mest.

Tio år in på ett nytt sekel är Latinamerika fortfarande inte fritt från förtryck.››

På 1900-talet fick USA upp ögonen för grannen i syd. I början av seklet startade företaget United Fruits bananodlingar i flera centralamerikanska länder.

Men företaget odlade inte bara bananer. De har också visat sig vara inblandade i militära ingripanden i flera latinamerikanska länder. Ett exempel är en strejk på ett bananplantage i Colombia 1928 då arbe-tarna besköts med automatvapen.

ILLU

STr

ATI

on

: EV

ELIn

A J

on

SSo

n


Mycket av maten som odlas i fattiga länder säljs till oss i den rika världen. Samtidigt går odlarna själva hungriga. Enligt nicaraguansk lag ska bönderna först och främst odla mat till den egna befolkningen. Men nu förhandlar Nicaragua om ett handelsavtal med EU som kan göra lagen verkningslös.

I dag säljer det fattiga Centralamerika framförallt råvaror som kaffe, socker och bananer till Europa. Europa i sin tur säljer färdigproducerade varor och tjänster som elektriska artiklar och expertis inom IT till Centralamerika.

Under 2010 går förhandlingarna om ett handels- och samarbetsavtal mellan EU och Centralamerika in i sitt slutskede. Tanken är att handeln mellan regionerna ska öka genom att man kommer överens om att minska på tullarna. Men i nicaragua är många organisationer kritiska. De menar bland annat att de små centralamerikanska företagen aldrig kommer att kunna producera lika billig mat som stora företag i Europa.

– Att öppna upp marknaderna kommer inte leda till att centralamerikanska företag etablerar sig på den europeiska marknaden, det finns inte resurser för att konkurrera mot de europeiska företagen, säger Douglas Morán, som är aktiv i folkrörelsen Movimiento Comunal nicaragüense (MCn).

Ett problem för dem som kämpar emot avtalet är att få centralamerikaner vet vad som är på gång.

– när det förhandlades om frihandelsavtal med USA gick man man ur huse och deltog i demonstrationer, men avtalet med EU har vi inte hört något om, säger

Handelsavtal hotar räTTen Till mAT

Diogenes Díaz obeda, fackrepresentant från Jinotega i nicaragua.

Det är också svårt att få veta exakt vad avtalen innehåller eftersom förhandlingarna är hemliga.

– Det är svårt att resa sig upp och protestera, när man inte vet vad avtalen kommer att innebära, säger Douglas Morán.

2009 stiftade nicaragua en lag om matsuveränitet. Ett av målen med lagen är att landets småbönder ska få hjälp att förbättra sin produktion och att nicaragua ska prioritera den mat som de själva odlar framför importerad mat. I lagen står också att hela befolkning-en har rätt till tillräckligt med hälsosam mat.

Tanken är att nicaragua ska bli självförsörjande på

Avtalet mellan EU och Centralamerika är ett asso-cieringsavtal, ett utbyggt handelsavtal om ömsesi-diga rättigheter och förpliktelser. Det består av tre delar: handel, bistånd och politisk dialog. Förhand-lingarna startade 2007 och väntas bli klara 2010.

Associeringsavtal

mat och framförallt producera för de som bor i landet.Ett handelsavtal mellan Centralamerika och EU

skulle kunna gå rakt emot tanken om matsuveränitet. De flesta råvaror som exporteras från Latinamerika

till EU är redan tullbefriade. Många tror att ett avskaf-fande av tullarna därför skulle göra liten skillnad för Centralamerika. Folkrörelser som kritiserar förhandling-arna menar att risken blir att exporten från Central-amerika inte ökar, medan det blir enklare för EU att sälja billiga produkter till Centralamerika. resultatet kan bli att småproducenterna får svårare att försörja sig och att tanken om matsuveränitet skjuts i sank

fatuma Awil, Axel Hedqvist, Håvard lunde, vicci nilsson & Daniel Wolski

Med ett handelsavtal mellan EU och Centralamerika hoppas Nicaragua kunna sälja mer av exportvaror som till exempel kaffe. Men kritiker tror att avtalet mest kommer att gynna EU.

Många småbönder i Centralamerika är rädda att deras möjlighet att försörja sig kommer att försvinna om regionen skriver på ett handelsavtal med EU.

FoTo: HÅVArD LUnDE

FoTo: HÅVArD LUnDE

global rättvisa nu! 7

Fyrtioåriga Trifilo Canchingre har från 12 års ålder arbetat som dräng på gårdar i byn Chucaple, Esme-raldas. I dag har han sin egen gård där han har boskap samt odlar kakao och bananer, de senaste decennier-nas vanligaste produkter i Esmeraldas. Men oljepalm är inget han vill odla.

– Jag ser skadorna som orsakas av palmodlingen, säger han.

oljepalmen behöver en stor mängd vatten för att växa. Till skillnad från småbönderna, som är beroende av regnperioden för att odla, använder sig de stora företagen av bevattningssystem även under de torra månaderna. Det bidrar till vattenbrist i hela landet. Den intensiva gödslingen och kemikaliean-vändningen utarmar marken och förorenar dricks-vattnet för folket som bor nära plantagerna.

Dessutom, säger Trifilo Canchingre, tar palm-odlingarna mycket plats. I takt med att efterfrågan på palmoljan har blivit större, har odlingarna utvid-gats. Lokal- och urbefolkningar trängs undan eller isoleras.

Även om det låter motsägelsefullt, så beror alla dessa problem indirekt på att människors miljö-medvetenhet i de industrialiserade länderna har blivit större. Flera partier i Europa arbetar för att öka användningen av biobränsle och konsumenterna ser det som ett bra alternativ att hälla i tanken.

Fördelen med biodiesel är att det ger mindre utsläpp som skadar naturen än vad fossila bränslen gör. Ett bra exempel som visar de gynnsamma effekterna är Colombia, där en stor andel av fordonen har dieselmo-torer. Genom att blanda importerade fossila bränslen med hemproducerat palmoljebränsle, ökar kvalite-ten och utsläppen minskar betydligt. Men frågan är om fördelarna är större än nackdelarna? Enligt den ecuadorianska miljöorganisationen Acción Ecológica

behöver man en markyta på minst tio hektar för att täcka de utgifter som man har haft under odlings- perioden, förutsättningar som småbönder vanligtvis inte har. Trifilo Canchingre påpekar att den ecuador-ianska regeringen försöker uppmuntra småbönder till att odla palmen genom att skänka plantor och en årsförbrukning av gödsel och kemikalier till dem. Men i längden har småbonden ändå inte resurser för att odla lönsamt. Trifilo Canchingre menar att istäl-let borde regeringen lägga energi på att förverkliga orden om matsuveränitet som står i den nya grundla-gen från 2008. Han tycker att regeringen säger emot sig själv när den uppmuntrar bönderna att odla en växt som oljepalm och samtidigt vill att de ska bli självförsörjande på mat, vilket är innebörden i ordet matsuveränitet.

Eftersom palmen inte heller ger någon betydande inkomst till småodlaren, är det endast de stora före-tagen som tjänar på produktionen.

– Det vi ser är att bara några enstaka fickor fylls med pengar. Vad vi ignorerar eller inte vill se är den katastrof som kan komma imorgon, avslutar han.

sandra rydberg, Clemens Conrad &liza palmblad

palmolja som biodieselmiljöKATAsTrof enligt småbonde

AfriKAnsK oljepAlm• Ursprungsregion: Västafrika

• Palmoljaärettvegetabilisktfett. Den finns i många vardagsprodukter.

• 25%avallavegetabiliskafetter kommer från palmoljefrukten.

• 85%producerasiMalaysiaochIndonesien.

• StörstaproducenternaiLatinamerika är Colombia och Ecuador.

De senaste tio åren har produktionen av oljepalm ökat i den ecuadorianska provinsen Esmeraldas, med hopp om att palmoljan ska slå igenom som biodiesel i Ecuador. Många

småbönder lockas att satsa, men bonden Trifilo Canchingre talar om en katastrof.

Det vi ser är att bara några enstaka fickor fylls med pengar.Trifilo Canchingre››

har det de senaste åren skövlats 22 242 hektar tropisk skog med artrikt djur- och växtliv i kommunen San Lorenzo, i Esmeraldas norra del, för att ersättas med palmodlingar. Problemet är relativt nytt i Ecuador. Men i länder som Malaysia och Indonesien är det ett känt faktum att just palmodlingarna är huvudorsaken till att de regnskogsområden som återstår håller på att förintas.

För att oljepalmsodling ska bli lönsamt krävs en rad förutsättningar. Dels behövs ett stort kapital för att ha råd med kontinuerlig användning av gödsel och kemikalier under plantans livslängd. Dessutom

Trifilo Canchingre är orolig över de skador oljepalmsodlingarna orsakar. FoTo: LIzA PALMBLAD


För många människor har världen blivit en allt bättre plats att leva på. Livslängden ökar och analfabetismen minskar. Stora framsteg har gjorts inom vissa områ-den, medan klyftorna består inom andra.

Trots att den ekonomiska tillväxten ökat i flera decennier går över en miljard människor och lägger sig hungriga varje kväll enligt Fn:s livsmedelsorgan, FAo. Det är fler än för 40 år sedan. Av dem är 70 procent kvinnor. Vi ser också att världen riskerar att gå mot en klimatkatastrof. Torka och vattenbrist skapar stora problem för människor på vissa ställen i världen, översvämningar och oväder på andra. Det som är gemensamt är att fattiga länder och människor drab-bas värst, och att kvinnors och flickors arbetsbörda ökar eftersom de i högre grad tvingas ta ansvar för att till exempel leta efter vatten och vårda sjuka.

Det krävs kraftfulla åtgärder från våra politikerför att vända utvecklingen och vi lanserar nu en gemensam plattform med fyra avgörande åtgärder för att skapa en rättvis och hållbar värld.

För det första bör en global skatt på valutahandel införas för att skapa en rättvisare fördelning av värld-ens resurser. Skatteinkomsterna ska administreras av Fn och användas till förmån för de människor som idag tvingas leva i fattigdom. En skatt på bara 0,1 procent på världens valutatransaktioner skulle gene-rera 100 miljarder dollar per år. För att utrota hungern krävs enligt FAo att 44 miljarder dollar per år investe-ras i jordbruk och infrastruktur på landsbygden.

För det andra bör en global skatt på utsläpp av växthusgaser införas. Fn bör använda medlen för att hantera naturkatastrofer och stödja en klimatvänlig utveckling i fattiga länder. Det är också nödvändigt att västvärlden omgående undertecknar långtgående bindande avtal för att minska sina utsläpp. Enligt flyktingorganisationen International organization for Migration beräknas antalet ”klimatflyktingar” uppgå

till 200 miljoner år 2050. Världens fattiga är minst ansvariga för klimatförändringarna, men drabbas hårdast av den globala uppvärmningen. Vi i Sverige och andra rika länder måste ta vårt ansvar utifrån våra historiska utsläpp, vår livsstil och vår ekonomiska förmåga.

För det tredje bör handelsavtal mellan EU och utvecklingsländer utformas så att de dels främjar en hållbar utveckling med respekt för lokalbefolkningens rättigheter, dels värnar det politiska handlingsutrym-met så att fattiga länder själva kan välja sina utveck-lingsstrategier. För fattiga länder kan exportskatter vara viktiga verktyg för ökad möjlighet till förädling av råvaror och ekonomisk utveckling i landet eller regionen. Importtullar gör det möjligt att skydda fram-växande industrier. Inkomster från tullar kan omför-

grundläggande sjukvård. Men en politisk omsväng-ning de senaste åren har spridit ut våra svenskabiståndspengar över många fler områden. I dag an-vänder Sverige biståndspengar till flyktingmottagning, till militära fredsbevarande insatser och till insatser som inte har en direkt koppling till fattigdomsbekämp-ning, exempelvis investeringsstöd till svenska företag. Flyktingmottagning och klimatinsatser är viktiga, men resurser för detta ska inte tas från biståndet.

Vi vet att globala rättvisefrågor och klimatkrisen engagerar många svenskar. Ingen av oss vill att glaciä-rerna ska smälta, isbjörnarna utrotas eller att Bang-ladesh försvinner under vattenytan. Ingen vill heller att människor ska tvingas växa upp i flyktingläger, dö i barnsäng eller svälta ihjäl när det egentligen finns resurser som räcker till alla. Vi vill att fler människor engagerar sig, men det största ansvaret för att vända utvecklingen ligger hos våra folkvalda. Vi vill därför uppmana våra riksdagspartier att utveckla en konkret politik för global rättvisa och hållbar utveckling.

Kampanjen globalrattvisa.nu som drivs av: Afrikagrupperna, Attac, brödet och fiskarna, Colombianätverket, emmaus stockholm, em-maus björkå, emmaus gävleborgs biståndsgrupp, glokala folkhögskolan, framtidsjorden, färnebo folkhögskola, föreningen jakobsbergs folkhög-skola, föreningen västsahara, imagenes del sur/bilder från söder, individuell människohjälp, Kvarnby folkhögskola, latinamerikagrupperna, latinamerikakommittén i jönköping, latiname-rikakommittén i luleå, miljöförbundet jordens vänner, msT stödgrupp, nordens folkhögskola biskops-Arnö, nätverket för ett fritt västsahara, nätverket för global fred och Demokrati i öst-ersund, praktisk solidaritet, resocal (nätverk med tolv latinamerikanska föreningar), sjöviks folkhögskola, solidaritetskommittén vid jakobs-bergs folkhögskola, svalorna indien bangladesh, svalorna latinamerika, svensk-Kubanska fören-ingen, sörängens folkhögskola i nässjö m fl.

GLOBaLRättvisa

nu!Du beHövs i kampanjen!

Skriv på

namninsamlingen påwww.globalrattvisa.nu

Stora delar av solidaritets- och miljörörelsen och folkbildnings-sverige har startat en gemensam kampanj för att sätta de globalarättvisefrågorna på agendan inför riksdagsvalet. Vi kräver att riksdagspartierna ger klara besked om hur de tänker bidra till att vända en utveckling där allt fler människor går och lägger sig hungriga och påverkas av den globala uppvärmningen.

Världens fattiga är minst ansvariga för klimatförändringarna, men drabbas hårdast av den globala uppvärmningen.

››delas till hälso- och sjukvård, utbildning och rent vatten, något som förbättrar villkoren för kvinnor och barn som utgör majoriteten av dem som tvingas leva i fattigdom. Detta är något som EU idag ser som handelshinder och vill förhindra genom sina krav i handelsavtal med afrikanska och latinamerikanska länder.

För det fjärde bör Sveriges biståndspengar användas till fattigdomsbekämpning, det vill säga att fler män-niskor får tillräckligt med mat, kan gå i skolan och får

Du kan också hämta hem en namninsamlingsblankett för att få vänner och släkt att skriva under på våra krav.

På www.globalrattvisa.nu finns även en enkät om

klimatet och global rättvisa. Där kan du jämföra dina egna åsikter med riks-dagspartiernas politik. På sajten kan du också läsa mer om vad som är på gång i olika delar av landet.

global rättvisa nu! 9

Världen riskerar att gå mot en miljökatastrof. I oktober 2009 demonstrerade hundratals ursprungsfolk i Lima mot den rika världens utnyttjande av jordens naturrresurser.

FoTo: JoHAnnA KVArnSELL


››

Svenska kor utfodras allt mer med den proteinrika sojabönan och importen från Sydamerika ökar. Men för att ge plats åt de stora sojafälten i Brasilien sköv-las regnskogen och människor fördrivs från sina marker.

– Man odlar soja för att korna ska bli tjocka. Samtidigt har människor inte mat att äta.

Calixto dos reis tittar ut över landsväg Br-163 där lastbil efter lastbil transporterar kor och sojabönor genom regnskogen. Den berömda ”sojavägen” går rakt igenom den brasilianska delstaten Mato Grosso, upp till hamnen i staden Santarém vid Amazonasfloden. Mil efter mil kantas den av ett hav av sojaodlingar.

Precis i skogsbrynet till den täta regnskogen har Calixto dos reis och några hundra andra slagit läger. ockupationslägret ”Tolfte oktober” tillhör de jordlösa böndernas rörelse, MST, och ligger på en stor boskaps-farm. I Brasilien ägs det mesta av marken av några få storbönder, medan många andra saknar egen jord. MST samlar två miljoner människor som kämpar för en jordreform och rätten att ha mark för att odla. Därför ockuperar de mark som inte används eller på annat sätt är olaglig, med målet att den ska bli deras.

En gång i tiden sträckte sig Amazonas regnskog en bra bit söder om ”Tolfte oktober”, men okontrollerad träutvinning och senare boskapsuppfödning på stora ytor gjorde att skogen försvann och blev till öppen betesmark.

– Det är egentligen ingen ideal jord att odla på, men den är bättre än ingen jord alls, säger Calixto dos reis syster, Ana Maria, när hon visar mig in bland de små odlingarna av majs och grönsaker.

Ana Maria dos reis, hennes man Marciano Silva

soja och kött i sverigeVarje år importeras 185 000 ton sojaprodukter och 10 000 ton nötkött från Brasilien. 90 procent av sojan används i foder till kött- och mjölkdjur.

Läs SwedWatchs rapport om konsekvenserna av svenska företags import av soja och kött från Brasilien på www.swedwatch.org

och deras tre barn bor i ett tillfälligt skjul byggt av trä-plankor och plastskynken. Marciano Silva och hans fyra bröder kom till Mato Grosso för nitton år sedan från östra Brasilien där det rådde svår torka.

– Det var väldigt fattigt där och det gick inte bra att odla. Men så hörde vi reklamen om att det fanns ut-veckling och mycket jobb i Mato Grosso, så precis som många andra begav vi oss iväg, berättar Marciano Silva.

I början lyckades bröderna också få jobb. när marken ska göras i ordning för att användas till sojaodlingar eller betesmark krävs mycket arbetskraft för att röja buskar och träd och riva upp stora rötter.

– Det var ett hårt arbete, men ett arbete. när

regnsKogen sKövlAsnär sojan breder ut sig

I princip all jord som i dag används till sojaodlingar och boskapsuppfödning i Mato Grosso tillhörde förut staten och har intagits olagligt. Inte sällan med hjälp av lejda beväpnade män som vaktade ägorna och körde bort dem som bodde där. För några år sedan var det vanligt att människor mördades i jakten på mark.

– Det här har varit ett laglöst land. De som har makt och pengar har tagit det de vill, berättar Marciano Silva.

Enligt en nyutkommen rapport från organisa-tionen SwedWatch bidrar den soja som exporteras i form av foder till svenska kor, grisar och kycklingar till att Amazonas regnskog avverkas. Sojafälten tränger boskapsskötseln längre och längre upp i regnskogen och en ökad efterfrågan på brasilianskt kött gör att allt större ytor krävs även till betesmark.

De grupper av ursprungsfolk som fanns kring Br-163 har försvunnit, de flesta fördrivna till reservatet Xingú i östra delen av Mato Grosso. Edina Franco på organisationen för ursprungsfolk, CIMI, i staden Cuiabá berättar att många också har flyttat till städerna där de möts av diskriminering och ett hårt liv som inte sällan slutar med alkoholism.

– De stora odlingarna dödar vattendrag, skogar och djur. Det är ursprungsfolkens levebröd. Hur ska man då kunna bo kvar? undrar hon.

Kerstin edquist

Det här har varit ett laglöst land. De som har makt och pengar har tagit det de vill.marciano silva

röjningen var klar var det slut på jobben. Sojaplanta-gerna sköts helt och hållet av maskiner och det behövs inga arbetare, särskilt inte såna som vi som inte har någon utbildning, säger Marciano Silva.

Efter fem års ockupation har jorden på den stora boskapsfarmen äntligen blivit deras och de kan börja organisera upp odlingen på riktigt. Men i utbyte måste de enligt lagen även återplantera en del av den skog som en gång fanns där. Marciano Silva tycker att det är bra, men samtidigt kommer det att kosta både arbete och pengar för dem som bor i lägret.

– Egentligen är det inte logiskt. Storgodsägarna har kommit hit och roffat åt sig marken och avverkat regnskogen. Sen när vi äntligen får vår lagliga rätt till den så måste vi återplantera det de har förstört.

I Brasilien tränger sig odlingarna allt längre in i regnskogen. Det mesta av marken ägs av några få storbönder, medan många andra saknar egen jord. En av dem är Calixto dos Reis som tillsammans med några hundra andra bor i ett ockupationsläger för jordlösa bönder.

vi äter oss in i

Amazonas

Skriv på för att uppmana importörerna

att välja hållbar sojaodling

I Brasiliens regnskog är sojaodling och boskapsuppfödning

de två viktigaste orsakerna till avskogningen. Vi kan alla

vara med i arbetet för att skydda klimatet, regnskogen

och människors rättigheter i Brasilien.

På www.latinamerikagrupperna.se kan du

läsa mer och skicka ett e-brev till svenska

sojaimportörer!

FoTo: KErSTIn EDQUIST.


››Klimatskulden från den rika världen är betydligt större än alla fattiga länders utlands-skulder någonsin. När den internationella tribunalen för klimaträttvisa sammanträdde i Cochabamba var Sverige ett av de länder som dömdes ansvariga för vattenbristen på det bolivianska höglandet.

– Vi vill påvisa den perversa nivå som effekterna av klimatförändringarna har uppnått när de utrotar hela byar i bergen, utropade juryn efter två dagars rättegång.

Tribunalen för klimaträttvisa anordnades av miljöorganisationer och sociala rörelser för att upp-märksamma både offer och skyldiga till klimatför-

sverige dömt för KlimATbroTT

På den bolivianska högplatån visar sig klimatförändringarna genom brist på vatten och smältande glaciärer. Keka-floden i Achacachi är ett av de vattendrag som håller på att försvinna.

ändringarna. Sju fall från olika delar av Latinamerika presenterades framför en jury bestående av forskare och ledare för sociala rörelser som dömde och gav rekommendationer.

Det fall där Sverige, som ett av de rika länder som släppt ut mycket växthusgaser, direkt anklagades, handlade om glaciärsmältningen i de bolivianska Anderna. Under de senaste 50 åren har mer än 40 procent av glaciärerna försvunnit. Eftersom bolivia-nerna till stor del lever av glaciärvattnet, både för att dricka och odla, har det inneburit stora problem med vattentillgången, särskilt på landsbygden.

Vid tribunalen i Cochabamba berättade brottsoffer från byn Khapi om hur deras berg Illimani blir mer och mer snölöst.

– I vår by lever vi av att odla, men vi är väldigt

oroliga. Snart har varken plantorna eller vi något att dricka, berättade Alivio Aruquipa.

Effekterna av klimatförändringarna är tydliga i Bolivia och med en utbredd fattigdom är dessutom sårbarheten stor. Trots att landet år 2000 bara stod för 0,34 procent av de globala utsläppen av växthus-gaser var Bolivia det sjätte hårdast drabbade landet av extrema väderförhållanden år 2007.

– Vi har aldrig gjort något ont mot vår Moder Jord, men ändå är det vi som får betala för de rika ländernas utsläpp, sade Alivio Aruquipa.

Förutom att glaciärerna smälter har det även börja regna mindre och mer oregelbundet på det bolivianska höglandet.

– Man kan inte längre tala om vinter, vår och som-mar. Vilken sekund som helst kan det bli vinter och vilken sekund som helst kan det bli sommar, berättade ett vittne ur publiken.

Förutom de stora utsläppsländerna dömdes även colombianska etanolproducenter och det holländska företaget Face Profafor som odlar eukalyptus och tall i Ecuador. Genom deras stora plantager, som hotar både människor och miljö i området, lyckas Face Profafor få koldioxidpoäng som kompenserar utsläppen från deras nya kolkraftverk i Holland.

– Fallet är ett tydligt exempel på de falska lösningar som blir allt vanligare. Företagen använder de pro-blem som de själva skapat för att tjäna ännu mer, sade jurymedlemmen Miguel Palacín från nätverket för ursprungsfolk CAoI.

Domarna och rekommendationerna från tribunalen ska nu föras vidare och flera av fallen ska presenteras i formella rättsinstanser som brott mot de mänskliga rättigheterna.

Kerstin edquist

Snart har varken plantorna eller vi något att drickaAlivio Aruquipa.

Håll koll och planera dina veckor samtidigt som du får insikt om globala rörelsers kamp och hur Du kan engagera dig för en rättvisare och hållbar värld!

Genom att köpa kalendern stöder du de sociala rörelsernas arbete för mänskliga rättigheter och demokrati i Latinamerika, Gör din beställning på: www. latinamerikagrupperna.se/beställ

Med fina och inspirerande bilder från Latinamerika

FoTo: KErSTIn EDQUIST

Rättvis Kalender 2011- Fickkalender från Latinamerikagrupperna


– Jag hatar dem! Vet du varför? För att de vet! De vet hur mycket jag har fått lida! säger Luz María Armas med gråten i halsen.

orsaken till de upprörda känslorna är att hon under lång tid levde med Texacos ständiga närvaro. Knappt 50 meter från hennes hus borrade de efter olja, och under nästan tre årtionden släppte det nordameri-kanska företaget ut 68 miljarder liter giftigt borrvatten. Dessutom läckte 64 miljoner liter råolja ut i naturen. Detta skedde i jordens artrikaste ekosystem, Amazonas, där vattendragen fortfarande är förorenade och miljön för alltid förändrad.

– De kom hit och borrade men ingen berättade för oss om riskerna. när vi skulle tvätta oss i bäcken bakom huset lade vi först ut grenar i vattnet för att leda bort all olja. I samma bäck hämtade vi vårt dricksvatten. Vi levde med oljan, konstaterar Luz María Armas.

Hur farligt det var visade sig senare när hennes kycklingar och kor dog efter att ha druckit av vattnet i en bassäng där Texaco dumpat restprodukter från oljeutvinningen. Även odlingar har torkat ut och för-sämrats. Men inte bara djur och mark har tagit skada, för sju år sedan fick Luz María Armas beskedet att

Drabbade stämmer Texaco i

Amazonas Tjernobyl

hon har cancer. Än i dag lever hon med en elakartad tumör i halsen.

– Jag får mer och mer ont för varje dag, berättar hon.

Luz Maria Armas är långt ifrån ensam. Hälsopro-blemen i området är påtagliga. Invånarna i de byar som ligger nära oljeutvinningsområden lever med en mycket hög risk att drabbas av hudsjukdomar, miss-bildningar och missfall. Enligt en undersökning av två läkare i samarbete med University of London löper de 130 procent högre risk att få cancer än invånarna i Quito, Ecuadors huvudstad.

För att få ett stopp på folkets och naturens lidande organiserade sig de drabbade i Frente de Defensa de la Amazonía, FDA (Fronten för försvar av Amazonas). Folkrörelsen, som består av 30 000 småbönder och ursprungsfolk, står nu bakom den stämningsprocess som drivs mot Texaco.

– Det är vårt hopp och vår vision att man kan åter-gälda dessa miljö- och hälsoskador som förenar oss, säger FDA:s koordinatör Luis Yanza.

Oljegasförbrännarna är en vanligt förekomande syn i ecuadorianska Amazonas. De står för en procent av den globala uppvärmningen och orsakar sura regn i regionen.

Cancer, förorenat dricksvatten och uttorkade jordar. Luz María Armas är en av de 30 000 personer som på flera sätt har drabbats av Texacos hänsynslösa oljeutvinning i Ecuador. Tillsammans driver de en unik stämningspro-cess för att kräva rättvisa.

FoTo: AnnA nYLAnDEr


Texaco, som har bytt namn till Chevron, lägger en stor del av skulden för utsläppen på det statliga olje- bolaget PetroEcuador, som också har orsakat oljeut-släpp i området. På Chevrons hemsida säger de att ”det pågår en kampanj mot företaget där fakta har vinklats och vetenskapliga uppgifter har ignorerats.”

Sedan processen mot Texaco inleddes 1993, har folket i Amazonas väntat på domen. En oberoende expert, geologen richard Cabrera, har rekommenderat ett skadestånd på cirka 200 miljarder svenska kronor. Vinner de fallet kommer pengarna att gå till återstäl-landet av miljö, hälsa och dricksvatten i det område

som kallas Amazonas Tjernobyl. Även de skador som ursprungsbefolkningen har fått utstå ska återställas, då deras traditionella kultur och landområden har tagits ifrån dem.

Fallet mot Texaco är unikt i sitt slag och domen väntas komma under 2010. Som världens största miljömål, där en folklig sammanslutning står mot ett stort transnationellt företag, kan domen bli vägledan-de för liknande tvister.

En seger för FDA skulle betyda mycket för Luz María Armas och alla andra drabbade. Förhoppningen är att framtida kränkningar av mänskliga rättigheter inte

Luz Maria Armas har en tumör i halsen. Hon är en av många som drabbats av cancer efter att ha levt bland Texacos oljespill. Företaget har bland annat skyllt de höga hälsoproblemen i regionen på dålig hygien.

›› Följ fallet på:www.chevrontoxico.com

ska kunna gå obemärkta förbi. För Luz Maria Armas skulle en fällande dom innebära att hennes cancer skulle kunna behandlas och att hennes barnbarn kunde få chansen att leva ett bättre liv i Amazonas.

– Vilken utgång målet än får kommer vi att fort-sätta kämpa, säger Luis Yanza.

benjamin selling & Hannes öckerman

FoTo: BEnJAMIn SELLInG

FoTo: BEnJAMIn SELLInG

Texaco säger sig ha städat upp, men än idag finns spår av företagets verksamhet i form av öppna bassänger med oljeavfall.

FoTo: AnnA nYLAnDEr


I Ecuador odlas rosor och andra snittblommor för försäljning över hela världen. Förespråkare för blomindustrin säger att den ska-par många arbetstillfällen ute i byarna. Men arbetare vittnar om taskiga löner och usla abetsvillkor.

– Vi tvingades stanna kvar efter arbetstid utan att få något betalt. Om vi protesterade visade de oss var dörren var, säger Hilda Gonzales, som har arbetat på en rosplantage i Ecuador.

Utmed norra Ecuadors sluttande vägar trängs majs-fälten bredvid de stora växthusen med rosor. Tre timmar norr om huvudstaden Quito ligger Cotacachi, en stad vid foten av två vulkaner där majoriteten av befolkningen är ursprungsfolk. I den lilla bergsbyn Tu-nibamba strax utanför Cotacachi bor Hilda Gonzalez. I flera år arbetade hon inom rosindustrin men fick till slut nog av de orättvisa arbetsvillkoren.

– Arbetet var hårt! Vi fick inte gå hem förrän vi hade utfört en viss mängd arbete. Vissa dagar när det var mycket att göra arbetade vi från klockan sex på morgonen till klockan ett på natten, säger Hilda Gonzales.

Vid helgdagar eller veckorna innan Alla hjärtans dag var det obligatoriskt att arbeta över. Cheferna utnyttjade att få var medvetna om sina rättigheter och arbetarna fick därför för lite betalt för sina extra timmar.

– Vi hade ingen rätt att uttrycka kritik mot ledningen. De påpekade alltid för oss att om du inte ville arbeta på deras villkor stod dörrarna öppna för dig att gå. Det finns alltid andra personer som behöver ditt arbete, berättar Hilda Gonzalez.

César Estacio är grundare till organisationen FUnDESS som arbetar för plantagearbetares rättigheter i norra Ecuador.

– Arbetarna vet om att de blir utnyttjade men väljer att inte protestera då de är rädda för att bli av med arbetet.

Han har själv nio års erfarenhet av arbetet på en rosplantage och började tidigt engagera sig fackligt för att försöka förbättra arbetsvillkoren.

– Jag blev facklig ledare 1992 och fick då många ägare emot mig. De anklagade mig för att vara terrorist för att jag försvarade arbetarnas rättigheter men jag fortsatte kampen för rätten att organisera sig.

Inom den ecuadorianska blomsterindustrin är det

HögT pris för vackra rosor

blommor i ecuador• IEcuadorgenererarblomsterbranschenmer arbetskraft än hela den kommunala sektorn.

• Blommorärlandetsfjärdestörstaexportpro- dukt, efter olja, bananer och räkor.

• Ecuadorärvärldensstörstaexportöravrosor och tredje största av blommor i allmänhet.

• 55procentavkvinnornasomarbetarpå blomsterplantage i Ecuador har någon gång blivit utsatta för sexuella trakasserier, enligt en rapport som organisationen International Labor rights Forum gjorde 2005.

inte vilken funktion de skulle fylla. På mina plantager följs nationella och internationella lagar och regler.

Angel Proaño Lopez säger att ingen av arbetarna på hans plantager är missnöjd. I stället menar han att blomsterindustrin fyller en viktig funktion då den skapar arbetstillfällen för byns invånare.

– nittio procent av arbetarna på mina plantager kommer från närliggande byar, säger han.

Hilda Gonzales tror att arbetsförhållandena på plantagen hade kunnat förbättras om arbetarna hade möjligheten organisera sig fackligt.

– En fackförening hade gett mig möjlighet att kunna påverka mina arbetsförhållanden, få mer kunskap om mina rättigheter samt gett mig en möjlighet att våga uttrycka mina åsikter.

César Estacio säger att det är lång väg kvar innan arbetsförhållandena på blomsterplantagen kan för-bättras. Men numera är arbetarna medvetna om att det finns en organisation som arbetar för deras rättigheter.

– Varje månad får vi in flera fall på anmälningar till företag. Fler arbetare vågar protestera mot dåliga arbetsvillkor, då de vet att det finns en organisation som stöttar dem.

sara poppler Carredano & sara bryntse

››Arbetarna vet om att de blir utnyttjade men väl-jer att inte protestera då de är rädda för att bli av med arbetet.César estacio

ovanligt med fackföreningar. Det finns endast två ex-empel på blomsterplantage där arbetarna har tecknat kollektivavtal. Men med företaget emot sig är arbetarna fortfarande väldigt begränsade.

– när arbetsgivarna ser att arbetarna funderar på att bilda fackförening hotar de med att svartlista med-lemmarna så att de inte får arbete på något håll. Ett annat exempel är att de knackar dörr hos fackledarna och mutar dem till att dra sig ur, berättar César Estacio.

Angel Proaño Lopez äger två blomsterplantager i Cotacachi. På hans plantager är det strikt förbjudet att starta fackföreningar.

– Det är inte tillåtet att göra revolt eller uppror mot företaget. Arbetarna har rätt att organisera sig och ha möten en gång i veckan med samtliga representanter där jag är närvarande för att lyssna på deras förslag. Jag tillåter dock inte fackföreningar och jag ser heller

Hilda Gonzales är kritisk mot hur arbetare behandlas på rosplantager i Ecuador.

ställ krav påBlomsterindustrinKöp rättvisemärkt!• Fråga i din butik om hur arbetsförhållandena är där blommorna produceras. Ju fler som frågar desto

mer fokus på dessa frågor.• Köp endast FFP eller Rättvisemärkt-certifierade blommor. Om märkta blommor inte finns i

din butik, kräv att de tar in sådana.vill du veta mer? Läs Fair Trade Centers rapport Snittblommor på www.fairtradecenter.se

FoTo: SArA PoPPLEr CArrEDAno


Latinamerikagrupperna organiserar olika praktikant- utbildningar tillsammans med folkhögskolor och folkrörelser i Latinamerika. Under tre till fem månader praktiserar du på en organisation i Latinamerika. Innan praktikperioden går du en förberedelsekurs och när du kommer hem arbetar du en period med informations- och kampanjarbete. Grundläggande kunskaper i spanska är ett krav.

Läs mer om utbildningarna på www.latinamerikagrupperna.se

vi som står bakom

Vill du:• Jobba för en rättvis värld?

• Samarbeta med människor i Latinamerika?

• Påverka makthavare i globala rättvisefrågor?

Sörängens folkhögskola i nässjö, Småland är en av landets äldsta folkhögskolor. Den har av tradition en litterär och estetisk profil, men erbjuder idag ett brett urval av kurser, bland annat. en resande Latin-amerikakurs. Där studerar vi globala rättvisefrågor, latinamerikakunskap, spanska, kulturmöten och folkbildning, miljö och ekologi samt dokumentation och information.

I alla kurser läggs stor vikt på demokratiska arbets-former samt ett humanistiskt synsätt på människans villkor. Skolan är miljöcertifierad och maten som lagas på skolan är till stor del Krav- och rättvisemärkt.

Folkhögskolan drivs av Jönköpings läns landsting.

Tfn: 0380-553505E-post: [email protected]

Glokala Folkhögskolan i Malmö. Vi vill förena lokalt och globalt engagemang för en levande demo-krati, jämlikhet och solidaritet. Vi vill låta olika pers-pektiv och erfarenheter befrukta varandra, tillvarata och utveckla människans kraft i en kollektiv kun-skapsprocess. Vi vill stimulera en personlig utveckling där utgångspunkten är deltagarnas livserfarenhet och därför ges kulturella och existentiella aspekter stort utrymme.

I studierna utgår vi från situationen i Malmö där människor från hela världen lever idag. Vi arbetar teoretiskt, praktiskt och utåtriktat. Huvudman är Folk-bildningsföreningen i Malmö.

Emmaus Björkås mål är att jordens resurser ska delas lika och användas på ett sätt som är positivt för både människa och miljö. Var med och förändra världen!

Vi tror på att återanvändning sparar naturen och vi bygger vår verksamhet på människors vilja att skänka sina begagnade kläder och saker till oss. Gåvorna sor-teras och prismärks för att sedan säljas i våra butiker. En del av de skänkta kläderna skickas till våra samar-betsorganisationer eller säljs på export.

Våra samarbetsländer är Angola, Moçambique, nicaragua, Palestina och Västsahara.

Hos oss är solidaritet enkelt!Skänk & shoppa. Besök Emmaus Björkås butiker i Göteborg, Malmö, Halmstad och Borås.Emmaus Björkå är en del av Emmaus International.

Latinamerikagrupperna är en solidaritetsförening som tillsammans med latinamerikanska folkrörelser arbetar för ett rättvist och hållbart samhälle. Vi stödjer människors kamp för demokrati och mänskliga rättig-heter i Latinamerika. I Sverige genomför vi föreläs-ningsturnéer med gäster från Latinamerika, och driver kampanjer för att informera, engagera och påverka. Vi ger ut tidskriften Latinamerika.

Våra lokalgrupper finns i Eskilstuna, Falun, Göteborg, Linköping, Kalmar, Karlstad, Malmö/Lund, Skellefteå, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö.

På www.latinamerikagrupperna.se hittar du kontaktuppgifter till lokalgrupper, medlemsorganisa-tioner och temagrupper.

För att stödja de latinamerikanska folkrörelsernas kamp för sina rättigheter, använd plusgirot 90 10 17-4. Tack för ditt stöd!

Tfn: 08-55 69 75 30Kansli: Götgatan 22A, StockholmE-post: [email protected]

www.latinamerikagrupperna.se www.latinamerika.nu

förändra världen - praktisera i latinamerika

››Biskops-Arnö är nordens folkhögskola. Skolan bedriver kultur- och bildningsarbete och kurserna är inriktade på skönlitterärt författande, foto, dokumentärfilm, nordisk his-toria och kultur, internationellt solidaritetsarbete, ekologi samt friskvård. Skolan ligger på en ö i skön Mälarnatur med en mängd kulturminnen, allt från medeltidshus till det unika kulturlandskapet. Skolans kök är kravcertifierat. Huvudman är Föreningen norden.

Gillade du den här tidningen? Visa gärna din uppskattning genom att sätta in 20 kr på Latinamerikagruppernas SFI-kontrollerade PG-konto 901017-4. Märk inbetalningen: Global Rättvisa Nu. Då ger du oss energi och bidrag att göra en tidning även nästa år!

Intäkterna går till de sociala rörelsernas arbete för mänskliga rättigheter och demokrati i Latinamerika. Gör din beställning på:

www. latinamerikagrupperna.se/filmpaket.

Vad har soja, etanol och eukalyptus med mänskliga rättig- heter att göra? Filmpaketet ”I globaliseringens skugga” består av sex filmer som visar hur lokalt och globalt smälter samman i relationen mellan multi- nationella företag och lokal befolkning.

Filmerna har gjorts av svenska och utländska film-studenter genom filmkursen Film För Förändring, ett samarbete mellan Nordens folkhögskola Biskops-arnö, Latinamerikagrupperna och Framtidsjorden. Film-paketet riktar sig till alla som är intresserade av dessa frågor, men i synnerhet till gymnasieskolor. I filmpake-tet ingår diskussionsfrågor, lärarmanual och filmerna:

• Det är Sverige som är för litet (avskogning), • Etanol – vad har du i tanken? (biobränslen), • Agroekologi – ett hållbart alternativ (biologisk mångfald), • Ett frö för förändring (genmanipulerade grödor),• Killerbean (soja- och köttindustrin) • Grön revolution? (agroekologi) privatpersoner och mindre föreningar:

200 kr

sex filmer om människor i globaliseringens skugga

skolor, lärosäten och andra institutioner:

400 kr

Är du lärare och tycker att det är svårt att få in det internat-ionella perspektivet i under-visningen? Eller elev som vill koppla teori till aktiv handling? Det behöver inte vara så svårt att få det globala och lokala att hänga ihop. Thomas Svarén på Vimmerby gymnasium har tipsen som gör undervisningen roligare.

För många elever upplevs gymnasiet bara som en transportsträcka för att komma ut i världen. Det kan ibland vara svårt att se varför det vi lär oss om är viktigt och vad det har för koppling till vårt vardag-liga liv, särskilt om det rör sig om saker som händer på andra sidan jordklotet. Men med globaliseringen ökar vår kontakt med, och påverkan på, resten av världen. Små, lokala beslut kan få stora, globala konsekvenser - både positiva och negativa. och det behöver inte vara så svårt att få in det globala

perspektivet i undervisningen. Thomas Svarén är lärare i kursen internationella relationer och har lång erfarenhet av att arbeta med globala frågor.

– Jag försöker bygga intresset för de globala fråg-orna genom ett aktivt lärande, förklarar han, och tycker att till exempel dagsverken brukar vara en bra ingång till att skapa engagemang hos eleverna.

Dagsverket behöver inte bara vara en dag då eleverna är levande insamlingsbössor utan kan vara en möjlighet att nå det engagemang som ligger och pyr menar Thomas. Förarbetet är ofta viktigare och brukar ge mer än själva dagsverkesdagen.

Ett dagsverke kan börja med att fördjupa sig i de land och de organisationer som dagsverket ska stöt-ta, då kommer frågorna och diskussionerna igång.

Vid vissa tillfällen har någon person från en av de organisationer som dagsverket ska stötta, kommit på besök i klasserna.

– Det är klart att en person som berättar utifrån egna upplevelser skapar mycket större engagemang än att lyssna på någon som berättar om andra, säger Thomas.

Andra tips är att låta elever från någon folkhög-skola med global inriktning komma och berätta om situationen i de länder de besökt under sin kurs. Det

kan också vara en god idé att låta eleverna själva komma ut och informera och anordna aktiviteter. ofta är det lättare att känna vikten av det man gör om det uppmärksammas av människor även utan-för klassrummet tror Thomas.

Skapa kontakter med närsamhället! Låt eleverna informera om rättvis handel i den lokala affären, delta i aktiviteter på stan och jobba tillsammans med ett studieförbund i en studiecirkel. På så sätt skapas relationer till både näringsliv, politik och lokala organisationer, säger han.

Under våren har Thomas elevgrupp arbetat med rättvis handel. Efter att ha fördjupat sig i klädin-dustrin, kaffeproduktion och mänskliga rättigheter deltog eleverna under en dag med tema rättvisa kläder. Det var Den Globala Skolan, ett program hos Internationella programkontoret som stödjer skolor, universitet, företag, organisationer och enskilda individer att delta i internationellt samarbete, som arrangerade dagen. Seminariet vände sig till skol- ledare, lärare och lärarstuderande och via utställ-ningar, alternativ mannekänguppvisning och infor-mation fick eleverna inte bara vara lyssnare utan också aktivt engagera sig i frågorna.

malena Wåhlin

vill du få in latinamerika i din skola?Vill du veta mer om mayanätverket Waqib´Kej och deras vision att skapa en stark och enad maya- rörelse för att förverkliga de guatemalanska fredsav-talen? Vill du vara med och stödja ursprungsfolkens egna radiokanaler i Ecuador eller gräsrotsjurister som för en kamp mot transnationella företag? Eller bistå de jordlösas kamp i Brasilien mot hunger och för rätten till försörjning?

Latinamerikagrupperna samarbetar med ur-sprungsfolk, jordlösa och småbönder. Det är ofta dessa människor som lever i störst fattigdom och diskriminering. Samtidigt står ursprungsfolken och de jordlösa idag för en stor del av förändringskraften i Latinamerika. Deras kamp bidrar till att respekten för mänskliga rättigheter stärks.

Men förändringsarbetet kräver resurser för utbild-ning, opinionsbildning och påverkan. Därför söker våra samarbetsorganisationer alltmer stöd från Latinamerikagrupperna, och vi gör vad vi kan för att svara upp.

Vill din skola vara med och stötta, exempelvis genom ett dagsverke, så kan ni välja ett eller flera av våra 25 projekt som vi varje år stöder i Latin-amerika. Då kommer vi så klart ut till din skola och berättar om just ert projekt. ni kan också få löpande brev om vad som händer i det land som ni stöttar. På hemsidan www.latinamerikagrupperna.se kan du läsa mer om våra samarbeten. Vill du hålla dig uppdaterad läs vår tidskrift Latinamerika och vår egen nyhetssajt www.latinamerika.nu som uppdateras dagligen.

För ytterligare information kontakta Tove Fraurud, ansvarig för skolsamarbeten, på tfn 08-556 975 33 alt. [email protected]

Ska du arrangera en internationell dag på skolan och vill ha en färgstark gratis utställning?

Då är miniutställningen på temat Mänskliga rättigheter före vinstintressen något för dig. Den handlar om mänskliga rättigheter, handel och transnationella företag. Affischerna visar hur det globala påverkar det lokala. om konflikter mellan stora företag och människor på lokal nivå. Ur olika perspektiv ges en inblick i hur västvärldens konsum-tion och utnyttjande av jordens resurser får direkta konsekvenser för människors försörjning och miljön i Latinamerika. Affischerna handlar om gruvin-dustrin i Guatemala, pappersmasseföretaget Stora Enso i Brasilien, etanolproduktion i Brasilien, norska fiskeindustrin i Chile och europeisk handelspolitik. Det finns även ett fördjupningsmaterial i form av en tidning om fallen som nämns på affischerna. Varje affisch är fristående, så man kan välja att sätta upp bara några av affischerna (6 affischer 60 × 80 cm). Utställningen och tidningarna är gratis

för skolor (bara porto betalas). Här kan du läsa mer och beställa: http://latinamerikagrupperna.se/vill-du-fa-in-latinamerika-i-ditt-klassrum

Kontakta [email protected] om du vill veta mer.

Låt klassrummet bli en Del Av värlDen!

http://latinamerikagrupperna.se/vill-du-fa-in-latinamerika-i-ditt-klassrumHär finns även instuderingsfrågor till den här tidningen!

Enklaste sättet att hänga med i vad som sker i LatinamErika – prenumerera på tidskriften med samma namn!

Utvecklingen i Latinamerika är mer spännande än på länge, ändå ligger kontinenten i medieskugga. Vart är Latinamerika på väg? Bilda dig en egen uppfattning.

Börja prenumerera nU så får du tidskriften Latinamerika i ett år (fyra nr på vardera 84 sidor) och en bok på köpet. Pris för studenter är 185 kr (för övriga 250 kr).

Beställ din prenumeration på [email protected] och ange vilken av de två böckerna du vill ha. Du kan också beställa på www.latinamerikagrupperna.se.

Erbjudandet gäller t o m 31 maj 2010.

1. Latinamerikanska röster Antologi (Nixon förlag, 2009)

2. ¡Alerta! Reportage från ett Ecuador i förändring (Nixon förlag, 2008)

en rulle utställning om latinamerika och handel.

Erbjudandet gäller så långt lagret räcker

Documents

i s 2 0 k r P r · förstöring och allt mindre möjligheter för miljontals människor att livnära sig på småskaligt familjejord-bruk. Ett exempel är de mängder soja och nötkött