I korta drag - Statistiska Centralbyrån...liga arealer för 2019 redovisas i mitten av oktober 2019. I tablå B redovisas skillnader mellan preliminär och slutlig statistik för

Ylva Olsson, 036 – 15 64 10

[email protected]

Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk, som ansvarar för officiell

statistik inom området.

ISSN 1654-4102 Serie JO – Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 15 maj 2019. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken.

Utgivare av Statistiska meddelanden är Joakim Stymne, SCB.

JO 10 SM 1901

Jordbruksmarkens användning 2019 Preliminär statistik

Use of agricultural land in 2019, preliminary statistics

I korta drag

Arealen åkermark minskar något I år, 2019, är den totala jordbruksmarken preliminärt 3 000 100 hektar. Arealen

åkermark minskar preliminärt med 9 900 hektar (-0,4 %) till 2 544 500 hektar

jämfört med 2018. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är 455 600 hek-

tar, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med 2018.

Oförändrad areal för spannmålsodling Den totala spannmålsarealen är preliminärt 993 200 hektar i år. Det är en ökning

med 1 500 hektar (+0,2 %) jämfört med 2018. Vetearealen ökar preliminärt med

90 400 hektar (+24 %) till 471 400 hektar. Höstvete som svarar för 90 % av den

totala vetearealen har ökat medan vårvetearealen har minskat jämfört med 2018.

Kornarealen minskar preliminärt med 98 100 hektar (-25 %) till 299 100 hektar

och består till 93 % av vårkorn. De stora förändringarna beror främst på vädret.

Under hösten 2017 var det svårare än vanligt att så höstsådda grödor vilket

framförallt medförde färre hektar med höstvete under 2018 än åren innan. Hös-

ten 2018 var det återigen mer gynnsamt väder för sådd vilket resulterade i större

arealer med höstsådda grödor under 2019 än 2018 och färre arealer med vår-

korn. Havre är den tredje största spannmålsgrödan och odlas preliminärt på

150 100 hektar 2019. Det är en minskning med 13 800 hektar (-8 %) jämfört

med 2018. Resterande spannmålsgrödor; råg, rågvete och blandsäd ökar med

23 000 hektar (+46 %) till 72 600 hektar.

Ökad areal för raps och rybs Den odlade arealen av raps och rybs är preliminärt 108 000 hektar i år. Det är en

ökning med 8 600 hektar (+9 %) jämfört med 2018. Den största grödan är höst-

raps som odlas på 101 300 hektar och svarar för 94 % av den totala arealen raps

och rybs.

Arealen för vall och grönfoderväxter ökar Arealen vall och grönfoderväxter är preliminärt 1 157 000 hektar i år, vilket är

en ökning med 35 900 hektar (+3 %) jämfört med 2018.

Statens Jordbruksverk 2 JO 10 SM 1901

Innehåll

Statistiken med kommentarer 3

Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar 3

Areal med vall och grönfoder ökar 4

Jordbruksmarkens fördelning per län 8

Jämförelse mellan preliminär statistik för 2018 och slutlig statistik för 2018 9

Tabeller 11

Teckenförklaring 11

1. Areal spannmål 2019, hektar. Preliminär statistik 12

2. Areal baljväxter, grönfoder och vall 2019, hektar. Preliminär statistik 13

3. Areal potatis, sockerbetor och oljeväxter 2019, hektar. Preliminär statistik 14

4. Areal träda m.m. samt total åkermark 2019, hektar. Preliminär statistik 15

5. Areal betesmark och slåtteräng 2019, hektar. Preliminär statistik 16

6. Areal efter storleksgrupp åker 2019, hektar. Preliminär statistik 17

Kartor 18

1. Produktionsområden (PO8) 18

Fakta om statistiken 19

Detta omfattar statistiken 19

Definitioner och förklaringar 20

Så görs statistiken 21

Statistikens tillförlitlighet 21

Bra att veta 22

Annan statistik 22

Elektronisk publicering 23

In English 24

Summary 24

The total area of arable land is decreasing 24

The area of cereals is almost the same as in 2018 24

The area of oilseeds has decreased 24

The area of grass and green fodder is increasing 24

List of tables 24

List of terms 25


Statistiken med kommentarer

Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas arealer som brukas av jordbruks-

företag som ingår i preliminärt Lantbruksregister (LBR). Företag som ingår i

LBR har verksamhet inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling. Kri-

terierna för att ett företag ska ingå i LBR beskrivs under ”Definitioner och för-

klaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

Redovisning av arealer i detta SM är på riksnivå, samt uppdelat efter län, pro-

duktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark.

Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt betesmark och

slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i

sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Marken ska kunna använ-

das till växtodling utan någon annan förberedelse än användande av vanliga

jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Om det till exempel är många stora

stenar på en mark är den oftast inte lämplig att använda till växtodling och är

därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola

samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig

att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag

som duger till foder för djuren. Definitionen för betesmark i stödsystemen har

ändrats för 2015 jämfört med tidigare år. Detta påverkar statistiken om arealer

eftersom den till stor del baseras på jordbrukarnas ansökan om stöd och ersätt-

ning. För år 2015 och senare kan bland annat betesmark med mycket träd eller

buskar få gårdsstöd. Slåtteräng är mark som på sommaren används till slåtter.

Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogs-

bete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.

Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, utifrån vad jordbruksföreta-

gen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. De arealer som inte är stödan-

sökta benämns ospecificerade arealer. Mer information om ospecificerade area-

ler finns under ”Definitioner och förklaringar ” i avsnittet ”Fakta om statisti-

ken”. Alla arealer i texten nedan samt i tablå A är avrundade till närmsta 100-

tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska

värdena som redovisas i tabellerna 1 till 5.

Utdraget från stödansökningarna till detta SM är gjort i början av maj och jord-

brukarna har fram till mitten av juni 2019 möjlighet att ändra i sina ansök-

ningar. Deras uppgifter kommer också kontrolleras under året och kan därefter

justeras. Mer information om vilka datum med mera som gäller för att söka stöd

2019 finns under ”Definitioner och förklaringar” i avsnitt ”Fakta om

statistiken”. Detta innebär att arealerna som redovisas här är preliminära. Slut-

liga arealer för 2019 redovisas i mitten av oktober 2019. I tablå B redovisas

skillnader mellan preliminär och slutlig statistik för 2018.


Areal med vall och grönfoder ökar

Av tablå A framgår att arealen åkermark preliminärt är 2 544 500 hektar i år.

Det är en minskning med 9 900 hektar (-0,4 %) jämfört med 2018. Den totala

arealen betesmark och slåtteräng är preliminärt 455 600 hektar år 2019, vilket i

stort sett är oförändrat jämfört med år 2018.

Jämfört med för fem år sedan, 2014, minskar den totala jordbruksmarken preli-

minärt med 32 100 hektar. Under samma period minskar åkerarealen med

52 100 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng ökar med 20 000 hektar.

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar

2014 2015 2016 2017 2018 2019 prel.

Spannmål 1 034 400 1 034 200 1 019 600 1 012 700 991 700 993 200

därav vete 455 200 460 000 451 200 475 900 381 100 471 400

därav korn 335 300 327 500 327 300 317 800 397 200 299 100

därav havre 164 900 168 100 180 900 158 200 163 900 150 100

därav resterande 79 000 78 700 60 200 60 800 49 600 72 600

Baljväxter1 44 500 58 700 65 700 59 100 56 600 44 100

Vall och grönfoderväxter2 1 172 200 1 137 900 1 107 400 1 099 500 1 121 200 1 157 000

Potatis 23 800 23 100 24 200 24 600 23 900 23 700

Sockerbetor 34 300 19 400 30 700 31 200 30 700 27 300

Raps och rybs 96 000 94 500 93 000 114 300 99 400 108 000

Övriga växtslag3 52 800 52 700 59 000 55 400 54 400 51 800

Träda 132 500 163 400 168 600 160 600 165 400 128 500

Ospecificerad åkermark4 6 100 6 000 11 400 10 900 11 000 10 900

Summa åkermark 2 596 500 2 590 100 2 579 600 2 568 400 2 554 400 2 544 500

Summa betesmark och slåtteräng

435 700 449 800 451 900 453 200 455 100 455 600

Summa jordbruksmark 3 032 200 3 039 900 3 031 500 3 021 500 3 009 500 3 000 100

1) Baljväxter består av ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.

2) I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall

3) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i

ovanstående redovisning.

4) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Information om ospecificerad jordbruksmark finns i av-snitt ”Fakta om statistiken”

I figur A visas förändringen för de fyra största grödgrupperna på åkermark, från

år 2000 till och med de preliminära uppgifterna för 2019. Sedan 2000 har

spannmålsarealen minskat med 19 % och är preliminärt i år 993 200 hektar.

Arealen träda har minskat med 48 % medan arealerna för vall och grönfoder-

växter samt raps och rybs ökat med 26 % respektive 124 % under samma pe-

riod. De största förändringarna i arealer skedde under de första 10 åren av 2000-

talet.


Figur A. Areal i tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 2000–2019 (preliminärt)

Av figur B framgår att spannmålsodlingen i år preliminärt odlas på 33 % av den

totala arealen jordbruksmark, medan vall och grönfoderväxter upptar 39 %. Be-

tesmark och slåtteräng utgör tillsammans 15 % och mark i träda respektive raps

och rybs upptar 4 % vardera. Endast en mindre del av arealen utnyttjas för od-

ling av baljväxter, potatis, sockerbetor samt övriga växtslag. Årets preliminära

statistik antyder att skillnaderna mellan 2018 och 2019 års utnyttjande av jord-

bruksmark för olika grödgrupper kommer att vara små.

Figur B. Jordbruksmarkens fördelning, slutlig statistik 2018 och prelimi-när statistik 2019

Spannmål

Den totala spannmålsarealen är preliminärt 993 200 hektar 2019. Den är i stort

sett oförändrad jämfört med 2018. Inom spannmålsgruppen har det dock skett

en del förändringar. De största förändringarna är att kornarealen preliminärt

minskar med 98 100 hektar (-25 %) till 299 100 hektar medan vetearealen ökar

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019prel.

1000-tal hektar

Spannmål

Vall och grönfoderväxter

Raps och rybs

Träda

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%

Summa betesmark och slåtteräng

Träda

Övriga växtslag

Raps och rybs

Sockerbetor

Potatis

Vall och grönfoder

Baljväxter

Spannmål

2019 prel.

2018


med 90 400 hektar (+24 %) till 471 400 hektar och därmed är den största spann-

målsgrödan under 2019. Förändringarna förklaras främst av att vädret under

hösten 2017 försvårade för höstsådd och därmed minskade arealen höstvete un-

der växtodlingssäsongen 2018. Växtodlingssäsongen 2018 inkluderade det som

såddes hösten 2017 eller våren 2018 och som skördades under 2018. Hösten

2018 var det återigen mer gynnsamma förhållanden för att så vilket resulterar i

större arealer odlade med höstsådda grödor under växtodlingssäsongen 2019.

Vetearealen består till 90 % av höstvete 2019 och kornarealen består till 93 %

av vårkorn. Tendensen är att när det går att så höstvete så bidrar det till sådd av

mindre arealer vårkorn året efter.

Arealen havre minskar preliminärt med 13 800 hektar (-8 %) till 150 100 hektar

2019. Detta är den minsta arealen havre sedan 1916 då den första statistiken om

havreareal finns publicerad. Då var havre den största spannmålsgrödan och are-

alen var 783 500 hektar. Resterande spannmålsgrödor; råg, rågvete och bland-

säd, upptar preliminärt 72 600 hektar 2019, vilket motsvarar 7 % av spannmåls-

arealen. Den arealen ökar med 23 000 hektar (+46 %) jämfört med 2018. I ta-

bell 1 redovisas preliminära arealer för samtliga spannmålsgrödor 2019.

Inom spannmålsodlingen är odlingen av vete störst med 47 %, följt av korn med

30 % och havre med 15 % av den totala spannmålsarealen. Rågvete och råg sva-

rar för 3 % vardera och blandsäd för 1 % av arealen. Skillnaderna mellan slutlig

statistik 2018 och preliminär statistik 2019 visas i Figur C.

Figur C. Spannmålsarealens fördelning, slutlig statistik 2018 och prelimi-när statistik 2019

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter och åkerbönor m.m.,

konservärter samt bruna bönor. Dessa redovisas var för sig i tabell 2. Grödgrup-

pen ärter och åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konserv-

ärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Arealen som används till baljväxter är preliminärt 44 100 hektar i år, vilket är

en minskning med 12 500 hektar (-22 %) jämfört med år 2018. Den största orsa-

ken till att baljväxtarealen minskar är att arealen med ärter, åkerbönor m.m. pre-

liminärt minskar med 13 200 hektar till 39 300 hektar mellan 2018 och 2019.

Åkerbönor som ingår i gruppen ärter, åkerbönor m.m. minskar preliminärt med

11 100 hektar och är därmed den enskilda baljväxtgrödan som minskar mest.

Under åren 2015–2018 har arealen med ärter, åkerbönor m.m. varit 48 400–

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

Blandsäd

Rågvete

Havre

Korn

Råg

Vete

2019 prel.

2018


55 900 hektar och är i år mer i nivå med hur det var före 2015. Baljväxter består

till 89 % av ärter, åkerbönor m.m., 9 % är konservärter och 2 % är bruna bönor.

Potatis och sockerbetor

Potatis upptar preliminärt 23 700 hektar i år vilket är ungefär som 2018. Socker-

betsarealen har däremot preliminärt minskat med 11 %, jämfört med 2018, till

27 300 hektar.

Raps och rybs

Arealen raps och rybs är i år preliminärt 108 000 hektar. Det är en ökning med

8 600 hektar (+9 %) jämfört med år 2018. Den främsta orsaken till att arealen

ökar är att höstrapsarealen preliminärt ökar med 13 200 hektar. Ökningen kan

delvis bero på bättre förutsättningar att så under hösten 2018 jämfört med hös-

ten 2017, på samma sätt som det var för höstvete. Höstraps svarar för 94 % av

den totala arealen raps och rybs. I tabell 3 redovisas samtliga arealer för raps

och rybs.

Vall och grönfoderväxter samt träda

Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall.

Dessa redovisas separat i tabell 2. Preliminärt, i år 2019, är den totala arealen

vall och grönfoder 1 157 000 hektar, vilket är en ökning med 35 900 hektar

(+3 %) jämfört med 2018. Slåtter- och betesvall ökar preliminärt med 30 700

hektar och är den största grödgruppen inom vall och grönfoderväxter och svarar

för 93 % av den totala arealen. Majs ökar med 3 200 hektar (+18 %) och grön-

foder med 1 900 hektar (+4 %).

Träda är när åkermark inte används till produktion av jordbruksprodukter. Det

innebär att marken vanligtvis inte används till odling, skörd eller bete av djur.

Träda kan vara svart (obevuxen) eller bevuxen med sådant som inte skördas till

mat och endast i undantagsfall skördas som foder.

Arealen i träda är preliminärt 128 500 hektar i år. Det är en minskning med

36 900 hektar (-22 %) jämfört med 2018. Det är den minsta arealen med träda

sedan 1995 då Sverige gick med i EU och det blev ett krav att ha en viss andel

av marken i träda. Till 2008 försvann kravet på att en del areal måste ligga i

träda, vilket syns tydligt i figur A tidigare i texten.

Att arealen med slåtter- och betesvall ökar samtidigt som arealen i träda minskar

kan bero på torkan 2018. Förra året gavs det dispens att skörda träda tidigare än

reglerna egentligen tillåter. Detta kan ha påverkat lantbrukarna att i stället för

träda ange slåtter- och betesvall i sina stödansökningar och därmed kan de slå

marken när som helst utan dispens under 2019. Torkan 2018 medförde också att

flera slåtter- och betesvallar har sämre kvalitet 2019 samt att bufferten av foder

har minskat. Detta kan också vara bidragande orsaker till att arealen med slåtter-

och betesvall ökar medan areal i träda minskar.

Figur D visar den procentuella andelen av åkermarken per län som ligger i träda

år 2019. I Sverige som helhet ligger 5 % av åkermarken i träda. Stockholms län

har störst andel åkermark i träda, 10 %, medan Jönköpings län har minst andel

åkermark i träda, 1 %. Övriga län som också har mindre än 3 % av åkermarken i

träda är Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne och Jämtlands län. Jämfört med

2018 minskar andelen åkermark i träda i samtliga län.


Figur D. Procentuell andel av åkermarken i träda per län och i riket, slutlig statistik 2018 och preliminär statistik 2019

Övriga växtslag och ospecificerad åkermark

Övriga växtslag är en sammanslagning av fem olika grödgrupper; frövall, olje-

lin, energiskog, trädgårdsväxter samt andra växtslag. Andra växtslag består i sin

tur av mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. De fem kategori-

erna återfinns i tabellerna 2–4. Arealen övriga växtslag är i år preliminärt

51 800 hektar vilket är en minskning med 2 600 hektar (-5 %) jämfört med

2018. Frövall är den största grödan och svarar för 19 200 hektar och oljelin är

den gröda av övriga växtslag som har minst areal 2019, den odlas på 2 300 hek-

tar.

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör

företag som inte söker något EU-stöd. Den är 10 900 hektar vilket är en margi-

nell minskning med 100 hektar jämfört med 2018. Läs mer om ospecificerad

mark under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

Betesmark och slåtteräng

Betesmark och slåtteräng är preliminärt 455 600 hektar i år 2019. Arealen är i

stort sett oförändrad jämfört med 2018. Betesmark och slåtteräng består precis

som 2018 av 83 % betesmark, 6 % alvarbete, 3 % vardera av slåtteräng, skogs-

bete och fäbodbete samt 1 % vardera av mosaikbetesmarker och ospecificerad

betesmark. I tabell 5 redovisas arealerna för de olika betesmarkstyperna samt

för betesmark och slåtteräng totalt.

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av figur E framgår att en stor del av landets åkermark, precis som tidigare år,

finns i Västra Götalands och i Skåne län år 2019. Sammanlagt finns preliminärt

893 600 hektar åkermark i dessa län, vilket motsvarar 35 % av den totala åker-

marken i Sverige. Vidare finns störst areal betesmark och slåtteräng i Kalmar

län med 74 000 hektar, följt av Västra Götalands län, med 64 200 hektar samt

Skåne län, med 55 600 hektar. Betesmark och slåtteräng som finns i de här tre

länen motsvarar 43 % av all betesmark och slåtteräng i Sverige.

0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14%

StockholmsUppsala

SödermanlandsÖstergötlands

Jönköpings

KronobergsKalmar

GotlandsBlekinge

Skåne

HallandsVästra Götalands

VärmlandsÖrebro

Västmanlands

DalarnasGävleborgs

VästernorrlandsJämtlands

VästerbottensNorrbottens

Riket

2019 prel

2018


Figur E. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2019 (preliminärt)

Jämförelse mellan preliminär statistik för 2018 och slutlig statistik för 2018

2011 var första året då preliminär statistik över arealanvändningen baserades på

ett preliminärt Lantbruksregister (LBR). Preliminär statistik för 2010 och tidi-

gare år har enbart baserats på de arealer som brukarna angett i sin SAM-

ansökan. I detta Statistiska meddelande (SM) har samma metod använts som för

2011 och efterföljande år, alltså ett preliminärt LBR. Uppgifterna i detta SM ba-

seras på ett preliminärt LBR för 2019 där SAM-ansökta arealer för 2019 finns

med samt uppgifter från nötkreatursregistret och svar från undersökningar som

genomförts 2016–2018.

I tablå B finns information om den preliminära statistiken och den slutliga sta-

tistiken för 2018 samt preliminär statistik för 2019. Totalt justerades jordbruks-

marken upp med 8 200 hektar från preliminär till slutlig statistik 2018. Åker-

marken svarade för en justering av drygt 4 600 hektar. Följande grödor/gröd-

grupper som finns på åkermark hade störst skillnader mellan preliminär statistik

och slutlig statistik 2018. Vall och grönfoderväxter justerades upp med drygt

9 800 hektar (+1 %) och träda justerades upp med drygt 6 500 hektar (+4 %),

medan höstraps, höstvete och havre var de grödor som justerades ned mest.

Höstraps justerades ned med 5 900 hektar (-6 %), höstvete justerades ned med

2 800 hektar (-1 %) och havre justerades ned med 2 300 hektar (-1 %). Arealen

betesmark och slåtteräng justerades upp med 3 600 hektar (+1 %).

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

StockholmsUppsala

SödermanlandsÖstergötlands

Jönköpings

KronobergsKalmar

GotlandsBlekinge

Skåne

HallandsVästra Götalands

VärmlandsÖrebro

Västmanlands

DalarnasGävleborgs

VästernorrlandsJämtlands

VästerbottensNorrbottens

1 000-tal hektar

Åkermark

Betesmark


Tablå B. Jämförelse av arealer, preliminär statistik 2018, slutlig statistik 2018 och preliminär statistik 2019, hektar

Preliminär statistik 2018

Slutlig statistik 2018

Preliminär statistik 2019

Spannmål 996 171 991 678 993 174

därav höstvete 297 955 295 124 423 089

därav vårvete 86 053 85 939 48 326

därav råg 19 863 19 661 33 419

därav höstkorn 15 040 14 830 20 847

därav vårkorn 381 672 382 341 278 263

därav havre 166 183 163 879 150 055

därav höstrågvete 16 775 16 445 27 840

därav vårrågvete 1 701 1 657 1 034

därav blandsäd 10 929 11 801 10 301

Baljväxter 56 887 56 626 44 082

Vall och grönfoderväxter 1 111 344 1 121 157 1 157 016

Potatis 23 955 23 917 23 659

Sockerbetor 30 744 30 737 27 300

Raps och rybs 105 735 99 389 107 997

därav höstraps 94 038 88 136 101 303

därav vårraps 9 505 9 298 4 535

därav höstrybs 855 731 1 248

därav vårrybs 1 338 1 224 911

Övriga växtslag 55 253 54 446 51 836

Träda 158 858 165 397 128 469

Ospecificerad åkermark 10 774 11 006 10 944

Summa åkermark 2 549 721 2 554 353 2 544 477

Summa betesmark och slåtteräng 451 535 455 144 455 629

Summa jordbruksmark 3 001 257 3 009 497 3 000 106

Under perioden 2014–2018 har spannmålsarealen minskat mellan preliminär

och slutlig statistik med 1 700–6 600 hektar årligen förutom 2017 då arealen

ökade med 1 300 hektar. Arealen med havre svarar för det mesta av minsk-

ningen för spannmål för respektive år. Havrearealen har minskat med

800–2 600 hektar årligen under perioden 2014–2018. Vall- och grönfoderväxter

har under samma period ökat med 2 400–9 800 hektar alla år utom 2016 då are-

alen i stället minskade med 1 900 hektar mellan preliminär och slutlig statistik.

Träda har ökat mellan preliminär och slutlig statistik samtliga år under perioden

2014–2018. Ökningen har varierat mellan 2 400 och 9 700 hektar. Den största

ökningen mellan preliminär och slutlig statistik för någon gröda/grödgrupp un-

der perioden var för vall- och grönfoderväxter år 2018. Ökningen var då 9 800

hektar. Den största minskningen under samma period var år 2015. Minskningen

var 6 600 hektar för spannmål.

Hur stora ändringar det blir mellan preliminär och slutlig statistik beror till

störst del på hur mycket arealer som har stödansökts när preliminärt LBR

skapas jämfört med när slutligt LBR skapas. Mer information om vilka datum

med mera som gäller för att söka stöd 2019 finns under ”Definitioner och

förklaringar” i avsnitt ”Fakta om statistiken”. Detta SM baseras på preliminärt

LBR som skapades den 2 maj 2019. Slutligt LBR kommer att skapas i oktober

2019


Tabeller

Teckenförklaring

Explanation of symbols

– Noll Zero

0 0,0

Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Less than 0.5 Less than 0.05

.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges

Data not available

. Uppgift kan inte förekomma Not applicable

* Preliminär uppgift Provisional figure


1. Areal spannmål 2019, hektar. Preliminär statistik

1. Areas under cereals in 2019, hectares. Preliminary statistics

Område Storleksgrupp

Höstvete

Vårvete

Råg

Höstkorn

Vårkorn

Havre

Höst- rågvete1

Vår- rågvete1

Blandsäd Summa spannmål

Län Stockholms 15 566 674 323 254 8 164 2 669 591 55 209 28 505 Uppsala 38 550 6 978 1 275 971 27 565 7 607 828 133 608 84 517 Södermanlands 30 262 2 379 742 496 12 938 5 693 2 938 159 660 56 267 Östergötlands 59 204 2 106 2 865 2 114 12 457 6 880 4 161 102 720 90 608 Jönköpings 2 219 571 267 174 6 651 4 390 591 56 857 15 776 Kronobergs 841 520 69 41 3 283 2 421 450 42 186 7 855 Kalmar 13 596 963 767 2 100 8 272 1 816 3 304 70 586 31 475 Gotlands 12 751 4 088 1 068 3 696 8 587 1 540 960 3 83 32 777 Blekinge 3 773 910 168 331 2 549 524 672 4 61 8 992 Skåne 105 545 4 419 14 113 5 331 66 933 8 995 4 831 184 295 210 647 Hallands 13 692 2 704 1 556 978 15 605 5 528 1 694 7 311 42 075 Västra Götalands 76 875 7 468 7 845 2 355 39 656 56 061 4 751 158 4 728 199 898 Värmlands 6 356 2 264 426 303 7 770 11 785 378 33 176 29 489 Örebro 18 082 4 126 705 949 12 368 11 762 933 10 238 49 172 Västmanlands 21 052 3 985 652 688 15 032 12 983 625 17 105 55 138 Dalarnas 2 962 1 891 450 46 7 301 4 597 100 2 19 17 368 Gävleborgs 1 463 1 761 122 19 8 474 2 889 25 - 110 14 863 Västernorrlands 215 266 0 - 2 843 469 10 - 166 3 969 Jämtlands 75 21 4 - 1 848 132 - - 21 2 102 Västerbottens 10 123 - - 7 331 866 - - 135 8 465 Norrbottens - 109 - - 2 635 447 - - 27 3 217

Produktionsområde Götalands södra slättbyg-der 91 903 5 122 7 356 4 011 56 924 9 092 2 384 63 145 177 000 Götalands mellanbygder 49 820 6 857 8 873 7 830 34 070 4 685 5 332 160 416 118 041 Götalands norra slättbygder 123 118 6 275 9 299 3 933 40 009 48 378 5 676 210 2 844 239 741 Svealands slättbygder 126 412 19 051 4 021 3 407 78 753 46 766 5 757 363 1 690 286 219 Götalands skogsbygder 18 463 5 082 2 485 1 259 30 824 23 805 6 926 193 4 035 93 070 Mellersta Sveriges skogs-bygder 12 105 3 890 1 293 385 14 774 13 210 1 719 46 743 48 165 Nedre Norrland 1 260 1 818 92 22 12 903 2 793 46 - 258 19 192 Övre Norrland 10 231 - - 10 007 1 326 - - 171 11 745 Storleksgrupp åker, hektar - 2,0 4 1 - - 9 8 - - 3 25 2,1- 5,0 164 50 21 11 333 356 35 - 27 997 5,1- 10,0 1 298 238 165 121 1 710 1 911 221 21 187 5 871 10,1- 20,0 4 009 806 504 252 6 552 5 409 565 6 457 18 560 20,1- 30,0 6 310 1 298 836 282 8 531 6 827 857 34 566 25 542 30,1- 50,0 17 601 2 960 1 686 764 19 970 14 224 1 978 111 1 174 60 469 50,1- 100,0 55 446 7 932 5 118 2 984 50 828 31 740 4 567 206 2 063 160 883 100,1- 338 258 35 042 25 089 16 434 190 329 89 579 19 617 656 5 823 720 827 Storleksgrupp jord-bruksmark, hektar - 2,0 - - - - - - - - - - 2,1- 5,0 118 29 9 7 203 191 33 - 19 608 5,1- 10,0 1 205 209 137 79 1 438 1 594 185 17 104 4 967 10,1- 20,0 3 659 760 419 223 5 606 4 598 477 4 402 16 148 20,1- 30,0 5 755 1 127 736 261 7 542 6 157 731 33 350 22 691 30,1- 50,0 15 712 2 682 1 527 668 17 673 12 713 1 668 89 951 53 683 50,1- 100,0 52 283 7 463 4 746 2 518 47 242 30 970 4 057 190 1 895 151 363 100,1- 344 358 36 057 25 844 17 093 198 558 93 831 20 689 702 6 581 743 713 Hela riket 2019 prel. 423 089 48 326 33 419 20 847 278 263 150 055 27 840 1 034 10 301 993 174 2018 295 124 85 939 19 661 14 830 382 341 163 879 16 445 1 657 11 801 991 678 2017 409 105 66 765 21 602 19 279 298 548 158 175 25 806 1 940 11 433 1 012 652 2016 375 007 76 192 16 650 19 179 308 154 180 869 27 930 2 864 12 764 1 019 610 2015 395 241 64 710 23 649 15 699 311 779 168 054 38 751 3 704 12 643 1 034 230 2014 379 907 75 282 27 130 13 357 321 924 164 895 38 309 - 13 574 1 034 377 2013 209 860 116 353 25 127 13 701 378 867 200 581 23 059 - 16 943 984 490

1) 2015 delades Rågvete upp i höst- respektive vårgröda. All rågveteareal före 2015 redovisas som höstrågvete i detta SM.


2. Areal baljväxter, grönfoder och vall 2019, hektar. Preliminär statistik

2. Areas under leguminous plants, ley and green fodder in 2019, hectares. Preliminary statis-tics


Ärter, åker-bönor m.m.

Konserv- ärter

Bruna bönor

Majs Grönfoder Slåtter- och betesvall

Frövall

Län Stockholms 1 552 - - 71 818 35 391 352 Uppsala 5 112 - - 58 1 717 47 157 914 Södermanlands 2 026 - - 213 1 156 47 358 876 Östergötlands 5 648 - - 800 2 441 72 559 1 990 Jönköpings 112 - - 101 5 015 62 224 52

Kronobergs 12 - - 122 1 954 34 285 53 Kalmar 926 21 531 5 175 5 665 65 888 325 Gotlands 2 144 - 143 2 871 1 393 36 705 77 Blekinge 266 - - 627 516 14 428 45 Skåne 4 020 1 049 - 7 347 4 014 97 295 6 162

Hallands 1 572 486 - 3 064 1 601 46 285 619 Västra Götalands 9 574 2 543 - 844 8 721 182 486 4 658 Värmlands 1 112 - - 198 3 329 60 729 350 Örebro 1 680 - - 50 980 35 087 1 085 Västmanlands 2 625 - - 84 636 26 112 1 135

Dalarnas 598 - - 12 1 845 33 117 221 Gävleborgs 308 - - - 2 997 43 951 84 Västernorrlands 20 - - - 2 163 36 640 31 Jämtlands - - - - 2 742 31 673 21 Västerbottens 1 - - - 4 050 46 499 39 Norrbottens 0 - - 2 1 458 24 295 68

Produktionsområde Götalands södra slättbygder 3 843 1 135 - 5 290 1 451 47 540 4 712 Götalands mellanbygder 4 344 286 674 11 890 6 432 118 187 2 113 Götalands norra slättbygder 13 490 2 474 - 1 079 4 774 117 128 5 713 Svealands slättbygder 13 738 - - 672 6 452 198 275 4 274 Götalands skogsbygder 2 215 203 - 2 635 17 768 305 819 1 141 Mellersta Sveriges skogsbygder 1 605 - - 61 4 812 107 466 1 014 Nedre Norrland 72 - - 11 7 583 109 471 84 Övre Norrland 1 - - 2 5 939 76 280 107

Storleksgrupp åker, hektar - 2,0 - - - - 6 896 2 2,1- 5,0 5 - - 20 229 22 937 189 5,1- 10,0 83 30 3 88 863 70 515 524 10,1- 20,0 226 11 3 213 2 169 110 101 415 20,1- 30,0 352 78 10 237 2 168 79 986 380 30,1- 50,0 1 229 227 30 640 4 388 121 641 468 50,1- 100,0 4 521 618 38 2 680 10 585 209 583 1 227 100,1- 32 893 3 133 590 17 761 34 803 464 506 15 952

Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2,0 - - - - - 2 - 2,1- 5,0 3 - - 6 106 11 864 101 5,1- 10,0 77 30 - 73 588 59 164 514 10,1- 20,0 193 11 3 155 1 504 98 955 477 20,1- 30,0 328 59 7 207 1 685 72 148 347 30,1- 50,0 1 112 223 21 494 3 492 110 572 464 50,1- 100,0 4 210 593 38 1 906 8 520 195 920 1 192 100,1- 33 386 3 182 605 18 799 39 316 531 541 16 064 Hela riket 2019 prel. 39 310 4 098 674 21 640 55 210 1 080 165 19 158 2018 52 531 3 335 760 18 397 53 302 1 049 458 19 574 2017 55 896 2 495 755 17 996 46 413 1 035 115 18 607 2016 55 841 9 180 634 17 447 42 300 1 047 647 18 278 2015 48 375 9 764 558 16 977 45 125 1 075 821 13 857 2014 34 217 9 833 465 16 621 45 676 1 109 942 14 381 2013 30 065 9 407 501 15 893 37 450 1 124 505 13 978


3. Areal potatis, sockerbetor och oljeväxter 2019, hektar. Preliminär statistik

3. Areas under potatoes, sugar beets and oilseed plants 2019, hectares. Preliminary statis-tics


Mat- potatis

Potatis för stärkelse

Socker- betor

Höstraps Vårraps Höstrybs Vårrybs Summa raps och

rybs

Oljelin

Län Stockholms 97 - 9 2 311 385 42 7 2 745 15 Uppsala 141 - 5 5 516 620 356 56 6 548 248 Södermanlands 43 2 - 4 999 686 70 - 5 754 188 Östergötlands 1 762 - 20 12 545 460 41 58 13 104 1 087 Jönköpings 76 - 1 443 35 - - 478 - Kronobergs 51 4 - 145 26 - 11 182 - Kalmar 433 887 64 2 666 13 19 - 2 698 37 Gotlands 915 4 5 3 690 525 - - 4 216 - Blekinge 83 1 866 355 755 7 - 8 770 - Skåne 6 261 4 496 26 159 43 420 196 48 - 43 665 222 Hallands 1 902 47 680 3 500 38 27 - 3 565 - Västra Götalands 2 048 83 - 13 501 487 122 27 14 138 234 Värmlands 238 - - 476 148 56 30 710 - Örebro 428 5 - 3 998 268 20 - 4 286 74 Västmanlands 3 - - 2 908 623 338 21 3 889 175 Dalarnas 754 - - 364 1 42 122 528 - Gävleborgs 167 - - 61 11 65 242 378 - Västernorrlands 144 0 - 5 - 4 80 89 - Jämtlands 130 - - - - - 11 11 - Västerbottens 220 - - - 2 - 167 168 - Norrbottens 367 - - - 4 - 70 73 -

Produktionsområde Götalands södra slättbygder 4 863 869 21 506 36 632 142 17 - 36 791 168 Götalands mellanbygder 4 284 6 035 5 639 15 861 573 55 8 16 497 91 Götalands norra slättbygder 3 478 83 20 23 904 696 91 38 24 729 1 133 Svealands slättbygder 784 7 14 19 743 2 644 877 70 23 333 701 Götalands skogsbygder 830 400 121 3 298 309 94 26 3 728 47 Mellersta Sveriges skogsbygder 570 - - 1 845 163 111 199 2 317 141 Nedre Norrland 859 0 - 21 3 4 333 360 - Övre Norrland 597 - - - 5 - 237 242 -

Storleksgrupp åker, hektar - 2,0 1 - - 3 - - - 3 - 2,1- 5,0 27 3 8 41 3 1 - 44 - 5,1- 10,0 145 8 31 262 7 - 2 271 5 10,1- 20,0 352 93 176 702 37 21 11 771 18 20,1- 30,0 453 115 287 1 059 79 30 49 1 217 7 30,1- 50,0 1 013 329 861 3 197 172 23 32 3 425 41 50,1- 100,0 2 736 1 220 3 639 11 335 641 189 169 12 334 194 100,1- 11 536 5 627 22 298 84 704 3 596 984 648 89 932 2 016 Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2,0 - - - - - - - - - 2,1- 5,0 21 - 6 19 1 1 - 21 - 5,1- 10,0 134 10 33 251 5 - 2 258 - 10,1- 20,0 306 77 157 652 35 21 11 719 19 20,1- 30,0 465 113 285 989 75 21 39 1 124 10 30,1- 50,0 983 249 820 2 951 144 32 35 3 162 41 50,1- 100,0 2 545 1 180 3 528 10 685 582 139 166 11 572 194 100,1- 11 810 5 765 22 470 85 756 3 694 1 034 657 91 142 2 016

Hela riket 2019 prel. 16 264 7 394 27 300 101 303 4 535 1 248 911 107 997 2 280 2018 15 994 7 923 30 737 88 136 9 298 731 1 224 99 389 3 620 2017 17 090 7 479 31 182 105 535 6 639 981 1 167 114 322 4 539 2016 17 335 6 875 30 676 83 459 7 434 966 1 094 92 953 8 403 2015 16 654 6 455 19 447 88 172 4 499 874 980 94 525 7 097 2014 17 638 6 141 34 256 79 603 14 341 793 1 277 96 014 6 561 2013 17 810 6 066 36 234 71 638 50 949 319 2 751 125 656 4 839


4. Areal träda m.m. samt total åkermark 2019, hektar. Preliminär statistik

4. Areas of fallow land etc. and total area of arable land in 2019, hectares. Preliminary statis-tics


Energiskog Trädgårds-växter

Andra växtslag

Träda Ospecificerad åkermark

Summa åkermark

Län Stockholms 248 84 245 8 251 205 78 589 Uppsala 1 171 136 635 13 444 206 162 010 Södermanlands 970 97 460 8 132 203 123 746 Östergötlands 631 538 349 7 348 283 199 168 Jönköpings 74 144 67 1 109 331 85 562 Kronobergs 41 42 29 866 289 45 786 Kalmar 213 811 67 2 820 304 118 339 Gotlands 67 929 256 2 986 116 85 603 Blekinge 35 657 83 818 180 29 722 Skåne 1 919 9 212 1 210 11 445 1 043 436 165 Hallands 136 711 127 3 256 383 106 508 Västra Götalands 708 590 1 071 28 084 1 798 457 477 Värmlands 208 89 409 6 733 1 006 104 599 Örebro 1 055 46 229 8 260 372 102 810 Västmanlands 990 48 874 7 863 143 99 717 Dalarnas 131 171 211 2 930 486 58 372 Gävleborgs 57 23 258 2 638 609 66 334 Västernorrlands 63 47 87 2 309 928 46 489 Jämtlands 2 95 59 1 053 565 38 454 Västerbottens 181 39 34 6 438 904 67 037 Norrbottens 67 127 35 1 687 591 31 989

Produktionsområde Götalands södra slättbygder 837 5 683 729 8 541 522 321 480 Götalands mellanbygder 963 5 974 868 9 258 668 312 243 Götalands norra slättbygder 927 805 1 150 20 796 624 438 145 Svealands slättbygder 4 389 424 2 529 46 136 1 119 589 066 Götalands skogsbygder 1 010 1 085 450 17 327 2 594 450 442 Mellersta Sveriges skogsbygder 503 323 697 13 191 1 673 182 541 Nedre Norrland 90 175 298 4 826 2 078 145 099 Övre Norrland 248 168 73 8 395 1 665 105 461

Storleksgrupp åker, hektar - 2,0 6 29 6 26 440 1 440 2,1- 5,0 115 168 116 1 866 7 357 34 082 5,1- 10,0 481 584 351 8 044 3 146 91 042 10,1- 20,0 993 838 394 14 056 - 149 388 20,1- 30,0 589 602 398 10 468 - 122 890 30,1- 50,0 1 049 1 370 481 14 811 - 212 474 50,1- 100,0 1 376 2 759 1 417 23 603 - 439 415 100,1- 4 358 8 288 3 630 55 595 - 1 493 746 Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2,0 - 16 1 1 285 304 2,1- 5,0 80 140 90 1 603 6 090 20 740 5,1- 10,0 415 545 350 7 754 4 569 79 480 10,1- 20,0 924 772 394 13 323 - 134 138 20,1- 30,0 525 622 352 10 165 - 111 134 30,1- 50,0 1 053 1 252 496 14 167 - 192 283 50,1- 100,0 1 317 2 824 1 290 23 044 - 411 236 100,1- 4 652 8 466 3 822 58 412 - 1 595 162 Hela riket 2019 prel. 8 967 14 637 6 794 128 469 10 944 2 544 477 2018 9 987 14 671 6 593 165 397 11 006 2 554 353 2017 10 805 14 946 6 514 160 615 10 930 2 568 351 2016 11 552 14 711 6 087 168 641 11 432 2 579 602 2015 11 726 14 653 5 366 163 407 6 014 2 590 053 2014 12 241 15 143 4 430 132 469 6 122 2 596 527 2013 12 647 14 599 5 111 158 113 7 166 2 604 531


5. Areal betesmark och slåtteräng 2019, hektar. Preliminär statistik

5. Areas of pasture and meadow in 2019, hectares. Preliminary statistics


Betesmark Slåtteräng Skogsbete Fäbodbete Alvarbete Mosaikbe-tesmarker

Ospecifi-cerad

betesmark

Summa betesmark

och slåtteräng

Län Stockholms 9 772 114 763 - - 110 177 10 936 Uppsala 14 174 399 1 430 - - 196 137 16 336 Södermanlands 15 680 421 568 - - 192 86 16 947 Östergötlands 40 024 278 1 520 - - 348 222 42 392 Jönköpings 40 289 217 236 - - 22 245 41 009

Kronobergs 20 057 228 35 - - 58 153 20 529 Kalmar 49 576 957 1 873 - 21 358 84 144 73 992 Gotlands 16 681 226 4 133 - 4 658 223 28 25 949 Blekinge 9 799 78 208 - - 361 117 10 562 Skåne 52 796 2 276 110 - - 34 430 55 646

Hallands 15 154 136 17 - - 335 187 15 828 Västra Götalands 57 716 986 950 - - 3 874 706 64 231 Värmlands 7 028 236 37 64 - 106 206 7 677 Örebro 8 303 211 228 - - 40 113 8 895 Västmanlands 6 295 556 4 - - 82 56 6 992

Dalarnas 4 710 162 87 5 296 - 22 146 10 423 Gävleborgs 4 115 281 37 1 104 - 14 138 5 688 Västernorrlands 1 603 62 3 158 - - 122 1 948 Jämtlands 3 564 97 693 8 248 - - 113 12 715 Västerbottens 1 497 183 182 183 - - 115 2 161 Norrbottens 729 3 871 92 - - - 80 4 773

Produktionsområde Götalands södra slättbygder 15 519 884 10 - - 37 187 16 637 Götalands mellanbygder 72 853 2 069 4 855 - 26 015 655 242 106 688 Götalands norra slättbygder 39 363 802 884 - - 325 249 41 623 Svealands slättbygder 52 670 1 697 2 912 - - 686 557 58 523 Götalands skogsbygder 167 727 1 529 3 241 - - 4 309 1 428 178 234 Mellersta Sveriges skogsbygder 18 763 599 233 325 - 75 450 20 445 Nedre Norrland 9 314 278 156 6 988 - 13 370 17 118 Övre Norrland 3 352 4 116 913 7 740 - 0 238 16 360

Storleksgrupp åker, hektar - 2,0 22 848 4 966 2 081 783 3 946 1 106 2 177 37 908 2,1- 5,0 17 072 654 668 425 518 257 1 373 20 968 5,1- 10,0 24 821 972 1 268 1 123 556 318 171 29 228 10,1- 20,0 34 432 918 1 270 1 225 1 142 1 574 - 40 562 20,1- 30,0 26 957 488 901 1 151 689 174 - 30 360 30,1- 50,0 42 378 582 1 779 1 918 1 917 500 - 49 073 50,1- 100,0 72 256 1 100 2 474 4 695 4 200 615 - 85 341 100,1- 138 797 2 294 2 762 3 733 13 048 1 556 - 162 190

Storleksgrupp jordbruksmark, hektar - 2,0 9 0 - - - - 53 62 2,1- 5,0 1 535 73 1 1 - 0 1 191 2 802 5,1- 10,0 19 326 1 291 146 52 8 46 2 477 23 346 10,1- 20,0 31 020 1 602 612 286 54 268 - 33 842 20,1- 30,0 23 476 923 572 272 184 195 - 25 621 30,1- 50,0 37 119 1 292 1 295 642 368 346 - 41 062 50,1- 100,0 69 654 1 615 2 674 1 624 1 348 1 038 - 77 953 100,1- 197 422 5 179 7 904 12 175 24 053 4 208 - 250 941 Hela riket 2019 prel. 379 561 11 975 13 204 15 053 26 015 6 101 3 721 455 629 2018 379 189 11 572 13 704 14 988 25 864 6 082 3 746 455 144 2017 377 880 9 857 13 436 16 310 25 955 5 867 3 863 453 168 2016 376 584 9 027 14 154 16 189 26 056 5 774 4 158 451 943 2015 376 222 9 154 14 429 15 397 25 951 5 425 3 266 449 843 2014 366 214 7 724 12 705 14 836 26 305 4 516 3 376 435 676 2013 369 910 8 016 13 872 16 002 26 627 4 839 3 630 442 896


6. Areal efter storleksgrupp åker 2019, hektar. Preliminär statistik

6. Areas by size group arable land 2019, hectares. Preliminary statistics

Gröda Areal efter storleksgrupp, hektar åkermark Summa

-100,0 100,1- 200,0

200,1- 300,0

300,1- 400,0

400,1- 500,0

500,1-

Åkermark Höstvete 84 831 100 070 76 408 48 171 30 974 82 635 423 089 Vårvete 13 284 12 839 8 746 4 896 2 350 6 211 48 326 Råg 8 330 7 608 5 104 3 301 2 682 6 394 33 419 Höstkorn 4 414 5 131 4 017 2 146 1 346 3 793 20 847 Vårkorn 87 933 74 096 45 225 23 281 13 253 34 475 278 263 Havre 60 476 39 653 21 300 11 810 5 523 11 292 150 055 Höstrågvete 8 223 7 292 4 484 3 064 1 590 3 187 27 840 Vårrågvete 378 253 142 56 27 178 1 034 Blandsäd 4 478 2 755 1 232 653 306 878 10 301 Summa spannmål 272 348 249 698 166 657 97 378 58 051 149 043 993 174 Ärter, åkerbönor m.m. 6 417 8 900 7 910 4 656 3 368 8 058 39 310 Konservärter 965 1 046 849 373 246 620 4 098 Bruna bönor 84 309 104 128 - 49 674 Majs 3 879 5 960 4 839 2 134 982 3 848 21 640 Grönfoder 20 407 16 160 8 635 3 913 2 264 3 832 55 210 Slåtter- och betesvall 615 659 221 986 110 486 52 830 25 487 53 717 1 080 165 Frövall 3 205 2 994 3 227 2 221 1 676 5 835 19 158 Matpotatis 4 728 4 010 2 853 1 334 1 132 2 208 16 264 Potatis för stärkelse 1 767 2 185 1 423 776 328 915 7 394 Sockerbetor 5 002 5 765 5 065 3 093 1 986 6 389 27 300 Höstraps 16 599 22 095 18 186 11 431 8 717 24 275 101 303 Vårraps 939 1 123 899 584 271 720 4 535 Höstrybs 264 298 153 196 127 210 1 248 Vårrybs 263 356 216 22 28 24 911 Summa raps och rybs 18 065 23 872 19 454 12 233 9 143 25 229 107 997 Oljelin 265 414 418 254 372 558 2 280 Energiskog 4 610 1 439 762 352 170 1 634 8 967 Trädgårdsväxter 6 349 2 445 1 670 766 862 2 546 14 637 Andra växtslag 3 164 998 1 135 299 194 1 003 6 794 Träda 72 874 22 759 12 312 6 693 4 227 9 604 128 469 Ospecificerad åkermark 10 944 - - - - - 10 944 Summa åkermark 1 050 731 570 939 347 797 189 433 110 488 275 089 2 544 477

Betesmark och slåtteräng Betesmark 240 764 68 772 33 514 13 662 6 580 16 268 379 561 Slåtteräng 9 681 1 187 513 370 29 195 11 975 Skogsbete 10 442 1 495 981 175 28 84 13 204 Fäbodbete 11 320 2 227 1 248 250 8 - 15 053 Alvarbete 12 968 6 594 5 110 1 304 38 2 26 015 Mosaikbetesmarker 4 544 506 733 116 91 110 6 101 Ospecificerad betesmark 3 721 - - - - - 3 721 Summa betesmark och slåtteräng 293 439 80 782 42 099 15 877 6 772 16 660 455 629

Anm.: Arealen är fördelad utifrån hur stora arealer företaget de tillhör brukar. Om ett företag t.ex. brukar totalt 250 hektar åkermark förde-

lat på 130 hektar höstvete, 80 hektar vårkorn och 40 hektar matpotatis så återfinns samtliga dessa arealer i kolumnen 200,1-300,0

hektar.


Kartor

1. Produktionsområden (PO8)

1. Production areas (PO8)

2

7

6 4

3

5

8

1

1 Götalands södra slättbygder

2 Götalands mellanbygder

3 Götalands norra slättbygder

4 Svealands slättbygder

5 Götalands skogsbygder

6 Mellersta Sveriges skogsbygder

7 Nedre Norrland

8 Övre Norrland


Fakta om statistiken

Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för

att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning

varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan

enbart ett urval av jordbruksföretagen berörs andra år. Uppgifterna som samlas

in ställs tillsammans med data från register årligen samman i Lantbruksregistret,

LBR.

Fram till och med år 1999 hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in via

pappersenkäter från SCB. Från och med år 2000 är Jordbruksverket ansvarig

myndighet. I och med det har även administrativa register börjat användas för

att hämta in vissa uppgifter. Jordbrukarna behöver på så sätt inte lämna samma

uppgifter mer än en gång.

Från och med år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR änd-

rats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer

överens med de svenska avgränsningarna. Från och med 2010 är därför LBR:s

avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR

och EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 och senare inte är

fullt jämförbara med 2009 och tidigare.

Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s

avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla svenska avgränsningarna

hade en gräns på mer 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en

gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. Från och med 2010 används därför en

avgränsning på mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruks-

mark i LBR.

Detta omfattar statistiken

Uppgifterna i detta Statistiska meddelande är hämtade från det preliminära

Lantbruksregistret (LBR) 2019. Lantbruksregistret uppdateras årligen genom

statistiska undersökningar och uppgifter från administrativa register vid Jord-

bruksverket. En mer omfattande uppdatering av LBR görs vart tredje år, då

samtliga jordbruksföretag undersöks genom en enkät. Dessa undersökningar är

även reglerade enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

1166/20081. Det preliminära LBR för 2019 baseras således på:

undersökning2 till samtliga jordbruksföretag i juni 2016

urvalsundersökning3 gällande antal djur i juni 2017 (cirka 6 500 före-

tag) och antal djur i juni 2018 (cirka 6 300 företag)

undersökning4 gällande trädgårdsproduktion 2017

uppgifter från administrativa register i början av maj 2019.

Sedan 2011 baseras detta Statistiska meddelande, Jordbruksmarkens använd-

ning, preliminär statistik, på ett preliminärt LBR. Arealerna i LBR kommer till

största delen från jordbrukarnas SAM-ansökan Tidigare års preliminära siffror

har enbart byggt på de arealer som jordbrukarna angett i sin SAM-ansökan.

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar

om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt upphävande av

rådets förordning (EEG) nr 571/88.

2 Statens jordbruksverks föreskrifter om statistisk undersökning av strukturen i jordbruket (SJVFS 2013:4).

3 Statens jordbruksverks föreskrifter om statistisk undersökning av näringsidkares innehav av svin, får, samt

höns och kycklingar (SJVFS 2017:9)

4 Statens jordbruksverks föreskrifter om statistisk undersökning av näringsidkares odling av trädgårdsväxter

(SJVFS 2017:30)


Definitioner och förklaringar

Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårds-

odling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

Den population som denna preliminära statistik ska belysa utgörs av samtliga

jordbruksföretag i landet som i maj 2019 uppfyllde något av följande kriterier:

- brukade mer än 2,0 hektar åkermark

- brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark

- bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilands-

areal

- bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta

- innehade en djurbesättning som omfattade minst 10 nötkreatur, eller

minst 10 suggor eller 50 gris, eller minst 20 får och lamm, eller minst

1 000 fjäderfä.

De variabler som redovisas i detta Statistiska meddelande är:

- antal hektar åkermark uppdelad på olika grödor

- antal hektar betesmark av olika slag.

Redovisning sker för riket totalt, uppdelat på företagsstorlek efter åkerareal och

uppdelat på företagsstorlek efter jordbruksareal samt uppdelat på län och pro-

duktionsområde. Följande uppdelning görs för åkermark och betesmark:

- Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete,

vårrågvete, blandsäd.

- Baljväxter, grönfoder och vall: ärter, åkerbönor m.m., konservärter,

bruna bönor, majs, grönfoder, slåtter- och betesvall, frövall.

- Potatis, sockerbetor raps, rybs och oljelin: matpotatis, potatis för stär-

kelse, sockerbetor, höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin.

- Träda m.m.: energiskog, trädgårdsväxter, andra växtslag, träda, ospeci-

ficerad åker.

- Betesmark (ej åker): betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvar-

bete, mosaikbetesmarker, ospecificerad betesmark.

Ospecificerad mark

Ospecificerad mark är sådan mark som jordbruksföretagen inte söker stöd för. I

samband med en undersökning till samtliga jordbruksföretag 2013 gjordes en

extra undersökning till flera företag som inte sökt stöd. Företagen fick svara på

vilka grödor de odlar på åkermark. Resultatet var att 85 % av marken var slåt-

ter- och betesvall på åkermark och ca 10 % var träda. På resterande åkermark

var det bland annat spannmål, raps och rybs samt trädgårdsväxter.

Undersökningen innebar att knappt 50 % av all ospecificerad åkermark för åren

2013–2015 samt preliminär statistik 2016 fördelades på olika grödor. För 2012

och tidigare samt slutlig statistik för 2016 och senare redovisas all mark som

inte är stödansökt som ospecificerad areal. Detta innebär att ospecificerad mark

inte är helt jämförbar mellan åren.

Datum för stödansökan

Sista dag för att söka stöd varierar mellan åren. I år var sista dag för att göra

stödansökningar den 11 april. I år gäller att för de som lämnar in stödansök-

ningar efter den 11 april minskar stödet med 1 % för varje arbetsdag som ansö-

kan är försenad. Om stödansökan kommer in efter 6 maj i år får de inga pengar


alls. Det går att göra ändringar i inlämnad stödansökan. Till och med 17 juni

kan de som söker stöd ändra sina stödansökningar genom att öka/minska arealer

och byta grödkod. Efter 17 juni kan de endast minska arealer i redan inlämnade

stödansökningar.

Så görs statistiken

Statistiken i detta Statistiska meddelande baseras på arealer i preliminärt LBR.

Uppgifterna om arealer i LBR bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksver-

kets administrativa register för arealbaserade stöd (IACS) avseende 2019, men

även i mindre grad på uppgifter från en postenkätundersökning enligt följande:

- För de jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2019 an-

vänds de ansökta preliminära arealerna i IACS.

- För de jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2019

används uppgifter i en undersökning genomförd år 2016 och som avsåg

samtliga jordbruksföretag i landet eller uppgifter i undersökningen om

trädgårdsproduktion för 2017. Arealinformationen som hämtas från

dessa undersökningar är den som benämns ospecificerad åkermark re-

spektive ospecificerad betesmark och är 0,5 % av den totala jordbruks-

arealen.

I undersökningen 2016 angav företagen den totala åkerarealen och den

totala betesmarksarealen. Detta innebär att vi inte vet vilka grödor de

odlar om de inte söker stöd.

Ospecificerad åkermark har redovisats från och med år 2000, då vi bör-

jade använda stödansökta arealer i stället för att skicka ut en årlig enkät.

För att få reda på vad som finns på den ospecificerade åkerarealen ge-

nomfördes en mindre undersökning, 2013, av ett urval av de företag

som inte sökt stöd. Svaren från den extra undersökningen visade att

85 % av den ospecificerade åkermarken är Slåtter- och betesvall.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetnings-

fel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlig-

het. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter

från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen.

Täckningsfel har bedömts ha obetydlig inverkan på den redovisade åkermarks-

arealen. Det beror på att de uppgifter som ligger till grund för denna statistik se-

dan år 2000 väsentligen har hämtats från Jordbruksverkets register över arealba-

serade stöd. Detta register innehåller uppgifter om grödarealer för jordbrukare

som ansöker om sådana stöd och en bedömning har gjorts att jordbrukarna sö-

ker stöd för i stort sett all åkermark i landet. Denna metod har använts för att

jordbrukarna inte ska behöva uppge grödarealer mer än en gång varje år. Täck-

ningsfelet för den redovisade betesmarksarealen är större, eftersom den areal be-

tesmark för vilken stöd söks till viss del beror på hur stödsystemet ser ut vid

varje given tidpunkt.

Övertäckning kan förekomma om ett företag lagts ned utan att det rapporterats

att företaget är nedlagt samt om två företag har sökt stöd för samma areal och

det ännu är oklart vem som brukar marken och som har rätt till stödet . Under-

täckning förekommer om uppdateringen av jordbruksföretag i rampopulationen

inte har blivit komplett. Rampopulationen utgörs av LBR. Ramen för 2019 års

undersökning består av LBR 2018 kompletterat med information från administ-

rativa register såsom till exempel Jordbruksverkets register över arealbaserade

stöd (IACS).


Mätfel förekommer i den grad uppgifterna i de använda registren eller i enkät-

undersökningen är felaktiga. I enkätundersökningen görs kontroller dels av in-

lästa värden genom verifiering, dels i efterhand av avvikelser från förväntade

värden. Uppgifterna från register bygger på de stöd som jordbrukarna sökt un-

der våren 2019. Uppgifterna granskas under året genom kontroller i fält och ad-

ministrativa kontroller. Dessa kontroller har inte utförts vid tiden för registerut-

draget till detta Statistiska meddelande. Dessutom har jordbrukaren fortfarande

vissa möjligheter att ändra arealer. Detta gör att redovisade arealer ska ses som

preliminära.

Svarsbortfall förekommer i princip inte eftersom arealerna nästan enbart baseras

på administrativa register. Ospecificerad mark är de enda arealerna som kom-

mer från någon undersökning. I undersökningen som genomfördes 2016 var

svarsbortfallet ungefär 4 %. Resultaten har dock korrigerats för detta. Fel från

bearbetningsprocessen (skanning, granskning/rättning och skattningsmetoder)

bedöms vara små och inte påverka resultaten i stort.

Vissa mindre justeringar av redovisade grödarealer har gjorts. Höstkorn i Jämt-

land, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten län har redovisats som vår-

korn. För 2017 och tidigare justerades höstkorn till vårkorn även i Dalarnas och

Gävleborgs län men eftersom arealen med höstkorn blivit större i dessa län de

senaste åren och det är tydligt att det går att odla höstkorn där så redovisas höst-

korn för sig i Dalarnas och Gävleborgs län. För åren 2014–2018 har storleken

på arealer som ändrats till vårkorn varierat från drygt 30 hektar till knappt 170

hektar. I år justeras cirka 55 hektar höstkorn till vårkorn i redovisningen. Alvar-

bete som redovisats i län utom Kalmar och Gotland har justerats till betesmark.

I år är det ingen ändring av alvarbete till betesmark. De senaste fem åren har det

endast gjorts justering ett år, 2016, då mindre än 5 hektar justerades. För Upp-

sala län, Stockholms län, Östergötlands län och Västra Götalands län samt länen

söder om dessa har fäbodbete justerats till betesmark. Det har justerats 2–6 hek-

tar årligen under perioden 2014–2018 och i år, 2019, justeras knappt 10 hektar. I

Norrbottens län har sockerbetor justerats till matpotatis. Ingen justering sker i år

och det har inte heller varit någon justering under åren 2014–2018.

Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av be-

tesareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodbeten mellan

åren bör göras med försiktighet.

Företag brukar inte alltid den mark de söker stöd för. Exempelvis så byter pota-

tisodlare mark med andra för att få en bra växtföljd. Detta medför bland annat

att antalet företag som odlar potatis överskattas, medan arealen stämmer.

Bra att veta

Annan statistik

Det finns även annan statistik som visar hur stora arealer som används till olika

grödor/grödgrupper. I JO 10 SM 1802 redovisades definitiva uppgifter om jord-

bruksmarkens användning 2018, i JO 13 SM 1901 som publiceras i slutet av

maj 2019 redovisas ekologiska arealer för 2018, i JO 18 SM 1801 redovisades

höstsådda arealer 2018, alltså det som är tänkt att skördas 2019.

I JO 16 SM 1901 redovisades slutliga skördar av spannmål, trindsäd, oljeväxter,

potatis och slåttervall 2018 och i JO 15 SM 1801 redovisades normskördar för

2018.

Jordbruksverket har publicerat en rapport, Marknadsöversikt – vegetabilier, rap-

port 2012:26. I den finns det bland annat beskrivet vad skörden av olika grödor

används till.

http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Arealer/JO10/JO10SM1802_korrigerad/JO10SM1802%20korr_ikortadrag.htm

http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Arealer/JO18/JO18SM1801/JO18SM1801_ikortadrag.htm

http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Vegetabilieproduktion/JO16/JO16SM1901/JO16SM1901_ikortadrag.htm

http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Vegetabilieproduktion/JO15/JO15SM1801/JO15SM1801_ikortadrag.htm


Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets

webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på

SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Kvalitetsde-

klaration.

http://www.jordbruksverket.se/

http://www.scb.se/


In English

Summary

If you would like to download the publication in PDF-format, then please click

on the link ”Första sidan - I korta drag” above, then click on the link ”Hela

publikationen (PDF)”.

The total area of arable land is decreasing

The total area of arable land in the year 2019 is 2 544 500 hectares, according to

preliminary statistics. This is a decrease by 9 900 hectares (-0.4 %) compared

with 2018. The total area of pasture and meadow is 455 600 hectares in 2019.

This is almost the same as in 2018.

The area of cereals is almost the same as in 2018

The total area of cereals is 993 200 hectares in 2019, according to preliminary

statistics. This is an increase by 1 500 hectares (+0.2 %) compared with 2018.

The preliminary area of wheat is the largest area of cereals and it increases by

90 400 hectares (+24 %) to 471 400 hectares. About 90 % of the wheat area

consists of winter wheat. The preliminary area of barley is 299 100 hectares in

2019, which is a decrease by 98 100 hectares (-25 %) compared with 2018. The

area of oats decreases by 13 800 hectares (-8 %) to 150 100 hectares and the

area of other cereals increases by 23 000 hectares (+46 %) to 72 600 hectares.

Other cereals includes rye, triticale and mixed grain.

The area of oilseeds has decreased

The area of rape and turnip rape is 108 000 hectares in 2019, according to preli-

minary statistics. This is an increase by 8 600 hectares (+9 %) compared with

2018. Winter rape has the largest area of oilseed crops with preliminary 101 300

hectares in 2019.

The area of grass and green fodder is increasing

The area of grass and green fodder is 1 157 000 hectares in 2019, according to

preliminary statistics. This is an increase by 35 900 hectares (+3 %) compared

with 2018.

List of tables

Explanation of symbols 11

1. Areas under cereals in 2019, hectares. Preliminary statistics 12

2. Areas under leguminous plants, ley and green fodder in 2019, hectares. Preliminary statistics 13

3. Areas under potatoes, sugar beets and oilseed plants 2019, hectares. Preliminary statistics 14

4. Areas of fallow land etc. and total area of arable land in 2019, hectares. Preliminary statistics 15

5. Areas of pasture and meadow in 2019, hectares. Preliminary statistics 16

6. Areas by size group arable land 2019, hectares. Preliminary statistics 17


List of terms

Alvarbete Grazed alvar (flat areas on hard lime-

stone bedrock with bare rock break-

ing through the thin soil)

Andra växtslag Other crops

Betesmark Pasture and meadow

Blandsäd Mixed grain

Bruna bönor Brown beans

Energiskog Energy forest

Frövall Seed ley

Fäbodbete Mountain pasture

Grönfoder Green fodder

Götalands mellanbygder Central districts in Götaland

Götalands norra slättbygder Plain districts in northern Götaland

Götalands skogsbygder Forest districts in Götaland

Götalands södra slättbygder Plain districts in southern Götaland

Havre Oats

Hela riket Whole of Sweden

Höstkorn Winter barley

Höstraps Winter rape

Höstrybs Winter turnip rape

Höstrågvete Winter triticale

Höstvete Winter wheat

Konservärter Green peas

Län County

Matpotatis Table potatoes

Mellersta Sveriges skogsbygder Forest districts in central Sweden

Nedre Norrland Lower parts of Norrland

Oljelin Linseed

Oljeväxter Oilseed

Område Region

Ospecificerad betesmark Unspecified pasture and meadow

Ospecificerad åkermark Unspecified arable land

Outnyttjad betesmark Unutilised pasture and meadow

Outnyttjad åkermark Unutilised arable land

Potatis för stärkelse Potatoes for processing

Produktionsområde Production area

Raps Rape

Rybs Turnip rape

Råg Rye

Rågvete Triticale

Skogsbete Forest pasture

Slåtter- och betesvall Temporary grass

Slåtteräng Mown meadow


Sockerbetor Sugar beets

Spannmål Cereals

Stödområde Support area

Svealands slättbygder Plain districts in Svealand

Träda Fallow land

Trädgårdsväxter Horticultural plants

Vall Ley

Vårkorn Spring barley

Vårraps Spring rape

Vårrybs Spring turnip rape

Vårrågvete Spring triticale

Vårvete Spring wheat

Åkerbönor Beans

Åkermark Arable land

Ärter Peas

Övre Norrland Upper parts of Norrland

Documents

I korta drag - Statistiska Centralbyrån...liga arealer för 2019 redovisas i mitten av oktober 2019. I tablå B redovisas skillnader mellan preliminär och slutlig statistik för