Malin Sundberg, SCB, tfn 08-506 941 62, fornamn.efternamn@scb.se Magnus Walestad, SCB, tfn 08-506 944 18, fornamn.efternamn@scb.se

Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1654-3025 Serie BO – Bostäder och byggande. Utkom den 14 december 2011. URN:NBN:SE:SCB-2011-BO26SM1101_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

BO 26 SM 1101

Byggande. Priser för nyproducerade bostäder 2010 Construction: Prices for newly produced dwellings 2010

I korta drag Siffrorna är angivna utan avdrag för bidrag (brutto) om inget annat anges.

Priset för nyproducerade bostäder, d.v.s. den kostnad som en byggherre betalar, var högre 2010 jämfört med 2009. För flerbostadshus var upp-gången ca 2 procent och motsvarande siffra för gruppbyggda småhus var ca 1 procent.

Högsta kostnaden i Stor-Stockholm Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för flerbostads-hus år 2010 till 32 837 kr. Produktionskostnaden var lägst i Södra Sverige med 25 211 kr och högst i Stor-Stockholm med 38 694 kr.

Den totala produktionskostnaden per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus uppgick år 2010 till 26 011 kr. Produktionskostnaden var lägst i Norra Sverige med 21 264 kr och högst i Stor-Stockholm med 29 954 kr.

Högre kostnader för bostadsrätter Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus är högre för hus upplåtna med bostadsrätt än för hus upplåtna med hyresrätt. Kost-naden var 37 374 kr för bostadsrätt jämfört med 24 992 kr för hyresrätt.

Stora skillnader i markkostnaden för flerbostadshus Markkostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus uppgick för riket år 2010 till 6 730 kr. Det är stor skillnad i markkostnaden mellan bostads-rätter och hyresrätter. År 2010 var markkostnaden 8 648 kr per kvadratmeter för bostadsrätter medan den var 3 409 kr för hyresrätter.

SCB 2 BO 26 SM 1101

Innehåll

Statistiken med kommentarer 3

Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för flerbostadshus år 2010 3Regionala kostnadsvariationer för flerbostadshus år 2010 3Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för gruppbyggda småhus år 2010 4Regionala kostnadsvariationer för gruppbyggda småhus år 2010 4Kostnaderna varierar med upplåtelseform 5Kostnadernas variation 5Bidragen minskar 7Kostnadsutveckling enligt byggnadsprisindex 7

Tabeller 9Teckenförklaring/ Explanation of symbols 91. Kostnader per m2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter region och år 92. Kostnader per m2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter region och år 103. Kostnader per m2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter byggherrekategori, upplåtelseform och region år 2010 114. Kostnader per m2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter byggherrekategori, upplåtelseform och region år 2010 125. Entreprenadform för nybyggda ordinära bostadshus år 2010 efter hustyp. Hela riket 136. Kostnader per m2 med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära flerbostadshus efter hustyp och region år 2010 137. Kostnader per m2 med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter hustyp och region år 2010 14

Kartor 151. Regional indelning 15

Fakta om statistiken 16

Detta omfattar statistiken 16Definitioner och förklaringar 17Så görs statistiken 18Statistikens tillförlitlighet 19Bra att veta 19

In English 22

Summary 22List of tables 22List of terms 23

SCB 3 BO 26 SM 1101

Statistiken med kommentarer

Produktionskostnad per lägenhet för flerbostadshus och gruppbyggda småhus 2005-2010

Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för flerbostadshus år 2010 Markkostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för riket år 2010 till 6 730 kr. Stor-Stockholm hade den högsta markkostnaden 2010 med 9 466 kr per kvadratmeter lägenhetsarea. Det är stor skillnad i markkostnaden mellan bostadsrätter och hyresrätter. År 2010 var markkostnaden 8 648 kr per kvadrat-meter för bostadsrätter medan den var 3 409 kr för hyresrätter.

Byggnadskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för flerbostadshus år 2010 till 26 107 kr. Sedan 2005 har byggnadskostnaden ökat med ca 29 pro-cent enligt BPI.

Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för flerbostads-hus år 2010 till 32 837 kr.

Den totala produktionskostnaden per lägenhet för flerbostadshus år 2010 upp-gick till 2 449 600 kr.

Regionala kostnadsvariationer för flerbostadshus år 2010 År 2010 var produktionskostnaden per kvadratmeter för flerbostadshus högst i Stor-Stockholm. Där var produktionskostnaden 38 694 kr per kvadratmeter lägenhetsarea. Motsvarande kostnad per lägenhet uppgick till 2 813 700.

Lägsta produktionskostnaden per kvadratmeter återfanns i Länsregion III (Södra Sverige) där kostnaden per kvadratmeter i flerbostadshus uppgick till 25 211 kr. Den lägsta produktionskostnaden per lägenhet hade däremot Länsregion II (Mellersta Sverige) med 2 016 900 kr.

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

3 000 000

3 500 000

2005 2006 2007 2008 2009 2010

Flerbostadshus

Gruppbyggda småhus

Kr/lägenhet

SCB 4 BO 26 SM 1101

Genomsnittliga produktionskostnader för flerbostadshus år 2010 efter storstadsområde/länsregion

Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för gruppbyggda småhus år 2010 Markkostnaden per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus uppgick år 2010 till 6 119 kr. Markkostnaden för småhus uppförda med hyresrätt är läg-re än för hus uppförda med bostadsrätt eller äganderätt. Markkostnaden per kvadratmeter bostadsarea för hyresrätt var 1 657 kr, bostadsrätt 6 030 kr och för äganderätt 6 394 kr.

Byggnadskostnaden per kvadratmeter uppgick för gruppbyggda småhus år 2010 till 19 892 kr. Sedan 2005 har byggnadskostnaden ökat med ca 24 procent enligt BPI.

Produktionskostnaden per kvadratmeter bostadsarea uppgick för gruppbyggda småhus år 2010 till 26 011 kr.

Den totala produktionskostnaden per lägenhet för gruppbyggda småhus år 2010 uppgick till 3 345 300 kr.

Regionala kostnadsvariationer för gruppbyggda småhus år 2010 Produktionskostnaden per kvadratmeter var högst i Stor-Stockholm med 29 954 kr. Produktionskostnaden per lägenhet för gruppbyggda småhus uppgick i Stor-Stockholm till 4 100 000 kr.

Lägsta produktionskostnaden per kvadratmeter återfanns i Länsregion I (Norra Sverige) där kostnaden per kvadratmeter i gruppbyggda småhus uppgick till 21 264 kr. Per lägenhet var produktionskostnaden 2 833 000 kr i Länsregion I.

0 2 000 4 000 6 000 8 000

10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 22 000 24 000 26 000 28 000 30 000 32 000 34 000 36 000 38 000 40 000

Stor-Stockholm

Stor-Göteborg

Stor-Malmö Länsregion I

Länsregion II

Länsregion III

kr/m2 lägenhetsarea

Genomsnitt hela riket

SCB 5 BO 26 SM 1101

Genomsnittliga produktionskostnader för gruppbyggda småhus år 2010 efter storstadsområde/länsregion

Kostnaderna varierar med upplåtelseform I ordinära flerbostadshus år 2010 var andelen lägenheter upplåtna med bostads-rätt 60 procent och andelen upplåtna med hyresrätt 39 procent. Motsvarande siffror för år 2009 var 40 respektive 60 procent. För år 2010 har det även före-kommit några objekt med äganderätt vilka motsvarar 1 procent. Äganderätt i flerbostadshus avser ägarlägenheter som blev möjligt att bilda år 2009.

Småhus upplåts med hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt. År 2010 var andelen lägenheter i ordinära gruppbyggda småhus upplåtna med hyresrätt 8 procent, vilket är en minskning med 10 procentenheter jämfört med år 2009. Andelen upplåtna med bostadsrätt år 2010 var 12 procent och andelen äganderätter var 80 procent. Motsvarande siffror för år 2009 var 15 respektive 67 procent.

Kostnaden för flerbostadshus upplåtna med bostadsrätt var högre än för hus upplåtna med hyresrätt. Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea år 2010 var 37 374 kr för bostadsrätt jämfört med 24 992 kr för hyresrätt.

Produktionskostnaden per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus med hyresrätt år 2010 var 20 544 kr jämfört med 28 520 kr för bostadsrätt och 26 046 kr för äganderätt.

Enstaka avvikande objekt Cellerna i tabellerna kan innehålla ett litet antal objekt. Detta innebär att avvi-kande objekt kraftigt påverkar cellens värden. Avvikande objekt kan vara objekt som ingått i utställning eller är belägna i mycket attraktiva lägen. Det kan också vara objekt där byggherren lyckats mycket väl med att hålla nere kostnaderna, byggt i mindre attraktiva lägen m.m.

Kostnadernas variation Diagrammen på nästa sida belyser de kostnadsvariationer som förekommer. De visar produktionskostnadens spridning år 2010 för flerbostadshus respektive gruppbyggda småhus uppdelat på region.

0 2 000 4 000 6 000 8 000

10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 22 000 24 000 26 000 28 000 30 000 32 000 34 000

Stor-Stockholm

Stor-Göteborg

Stor-Malmö Länsregion I

Länsregion II

Länsregion III

Genomsnitt hela riket

kr/m2 bostadsarea

SCB 6 BO 26 SM 1101

Produktionskostnad per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus och bostadsarea för gruppbyggda småhus i hela riket år 2010

Produktionskostnad per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus och bostadsarea för gruppbyggda småhus i Storstadsområden år 2010

Produktionskostnad per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus och bostadsarea för gruppbyggda småhus i Riket i övrigt år 2010

SCB 7 BO 26 SM 1101

1) Undre kvartilens högsta värde

2) Medianen

3) Övre kvartilens lägsta värde

) Vägt medelvärde

De horisontella linjerna på vardera sidan av lådan har längden 1,5 gånger kvar-tilavvikelsen. Av diagrammen framgår bl.a. att det vägda medelvärdet mestadels är större än medianen. Utifrån detta faktum kan vi dra slutsatsen att stora objekt har en högre kostnad per kvadratmeter än mindre objekt. Detta gäller framförallt för flerbostadshusen.

Bidragen minskar Från 2002 då flerbostadshus i genomsnitt hade 469 kr per kvadratmeter lägen-hetsarea i bidrag har bidragen ökat till 835 kr per kvadratmeter lägenhetsarea år 2006. Mycket av ökningen står investeringsbidraget och investeringsstimulan-sen till hyresrätter för. Mellan åren 2006 till 2010 har bidragens storlek minskat.

För flerbostadshus minskade bidragen från 293 kr per kvadratmeter lägenhets-area år 2007 till 2 kr per kvadratmeter lägenhetsarea år 2010. För gruppbyggda småhus har bidragen minskat från 17 kr per kvadratmeter bostadsarea i bidrag år 2007 till 1 kr per kvadratmeter bostadsarea år 2010.

Kostnadsutveckling enligt byggnadsprisindex För mätning av kostnadsförändringar i bostadsproduktionen rekommenderas Byggnadsprisindex, BPI. Underlaget för BPI är detsamma som för kostnadssta-tistiken. Vid beräkningen av BPI tas hänsyn till om husen skiljer sig åt beträf-fande kvalitet och utformning mellan åren samt om det skett förskjutningar i byggproduktionen t.ex. mellan olika regioner.

Under början av nittiotalet utvecklades BPI svagt eller vissa år till och med negativt medan det steg kraftigt under slutet av årtiondet. BPI för flerbostadshus steg med ca 2 procent och BPI för gruppbyggda småhus steg med ca 1 procent år 2010 jämfört med år 2009. Från och med år 2006 är det en ny indexmodell med nya variabler.

25% 50% 75% av objekten Förklaring till diagrammet

1) 2) 3)

SCB 8 BO 26 SM 1101

Byggnadsprisindex för flerbostadshus och gruppbyggda småhus Inkl. mervärdesskatt. 1968=100 för nettouppgifter. 1992=100 för bruttouppgifter.

År Flerbostadshus1 Gruppbyggda småhus Brutto Netto Brutto Netto 1968 100 100 1969 99,2 101,4 1970 101,8 104,5 1971 111,0 111,4 1972 117,3 113,7 1973 130,3 124,1 1974 149,2 136,9 1975 162,0 150,7 1976 183,1 171,8 1977 220,4 192,7 1978 256,7 212,6 1979 297,8 239,1 1980 345,8 278,1 1981 381,1 299,7 1982 397,3 315,6 1983 423,0 347,2 1984 467,2 379,1 1985 484,7 390,2 1986 521,6 421,1 1987 582,2 470,5 1988 677,6 549,3 1989 759,4 625,0 1990 865,0 707,6 1991 904,3 737,5 1992 100 900,5 100 745,1 1993 94,6 882,5 94,2 733,5 1994 91,2 860,0 84,9 665,4 1995 96,4 849,7 85,8 645,4 1996 100,8 891,7 91,7 681,1 1997 106,5 994,8 102,9 803,0 1998 107,2 1007,0 107,2 844,3 1999 118,4 1114,7 113,9 899,9 2000 130,2 1229,1 132,0 1051,0 2001 144,1 1340,6 142,0 1127,2 2002 155,6 1438,8 141,5 1120,7 2003 159,4 1475,6 144,8 1144,2 2004 151,6 1377,8 157,6 1248,1 2005 161,7 1474,8 160,1 1269,6 20062,3 166,5 1518,1 166,0 1315,4 2007 185,2 1717,4 177,9 1412,6 2008 191,5 1799,6 192,0 1526,6 2009 203,5 1914,5 195,7 1556,9 2010 207,8 1956,6 198,3 1577,6

1) P.g.a. att antal objekt är så få är beräkningen av index för flerbostadshus 1995-2010 behäftad med stor osäkerhet.

2) Ny indexmodell med nya variabler fr.o.m. år 2006.

3) Uppgifterna är reviderade.

SCB 9 BO 26 SM 1101

Tabeller

Teckenförklaring/ Explanation of symbols – Noll Zero 0 0,0

Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Less than 0.5 Less than 0.05

.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges Data not available

. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

1. Kostnader per m2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter region och år 1. Cost per m2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by region and year

Storstadsområden Riket i övrigt År

Antal objekt

Antal lägen-heter

Lägen-hetsarea

m²/lgh

Mark-kostnad

Kr/m² lägenhets-

area

Byggnads-kostnad

Kr/m² lägenhets-

area

Produktionskostnad

Kr/m² lägenhets-

area

Kr/lägenhet

Riket 2008 189 9 043 77,5 6 062 24 648 30 709 2 310 900 2009 150 6 963 76,2 5 047 25 020 30 067 2 211 800 2010 255 12 199 76,6 6 730 26 107 32 837 2 449 600 Storstadsområdena 2008 102 6 443 75,4 7 487 26 613 34 101 2 482 000 2009 85 4 870 75,0 5 573 26 253 31 826 2 297 000 2010 144 8 456 75,5 8 042 27 849 35 891 2 638 100 Stor-Stockholm 2008 79 4 647 78,5 8 530 27 465 35 995 2 738 300 2009 49 3 309 75,9 5 703 26 642 32 346 2 331 900 2010 81 5 284 74,9 9 466 29 228 38 694 2 813 700 Stor-Göteborg 2008 13 1 394 64,4 4 154 23 450 27 604 1 687 300 2009 26 1 225 70,8 5 356 24 899 30 256 2 113 000 2010 27 1 304 74,1 6 157 24 049 30 207 2 194 400 Stor-Malmö 2008 10 402 77,2 4 881 25 755 30 636 2 303 100 2009 10 336 82,4 5 067 26 969 32 036 2 610 300 2010 36 1 868 78,3 5 433 26 627 32 060 2 447 100 Riket i övrigt 2008 87 2 600 82,7 2 840 20 206 23 046 1 875 100 2009 65 2 093 79,0 3 884 22 295 26 178 2 010 400 2010 111 3 743 79,0 3 895 22 343 26 239 2 022 300 Länsregion I 2008 9 405 69,8 2 597 19 188 21 784 1 520 800 2009 5 170 75,1 3 157 19 754 22 912 1 656 000 2010 14 363 82,1 3 146 22 884 26 030 2 065 200 Länsregion II 2008 56 1 724 85,0 3 161 19 916 23 077 1 923 800 2009 37 1 401 80,7 4 575 23 074 27 649 2 168 000 2010 71 2 687 77,7 4 035 22 514 26 549 2 016 900 Länsregion III 2008 22 471 85,2 1 840 21 983 23 823 2 000 200 2009 23 522 75,7 2 141 20 887 23 028 1 702 500 2010 26 693 82,2 3 775 21 436 25 211 2 021 200 Kronor per lägenhet räknat exklusive lokaler. Produktionskostnad per lägenhet, se definitioner och förklaringar.

SCB 10 BO 26 SM 1101

2. Kostnader per m2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter region och år 2. Cost per m2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by region and year

Storstadsområden Riket i övrigt År

Antal objekt

Antal lägen-heter

Bostads-area

m²/lgh

Mark-kostnad

Kr/m² bostads-

area

Byggnads-kostnad

Kr/m² bostads-

area

Produktionskostnad

Kr/m² bostads-

area

Kr/lägenhet

Riket 2008 463 2 456 129,6 5 454 19 653 25 107 3 253 200 2009 328 1 994 121,9 5 237 19 508 24 745 3 017 600 2010 443 2 960 128,6 6 119 19 892 26 011 3 345 300 Storstadsområdena 2008 209 1 384 135,4 6 391 21 079 27 469 3 719 400 2009 143 869 136,1 6 671 21 544 28 214 3 840 100 2010 198 1 468 134,7 7 113 21 266 28 379 3 823 500 Stor-Stockholm 2008 99 694 137,1 8 074 22 579 30 653 4 203 600 2009 75 342 141,7 9 005 23 081 32 087 4 548 000 2010 109 687 136,9 7 828 22 127 29 954 4 100 000 Stor-Göteborg 2008 66 313 127,2 4 607 18 941 23 548 2 996 000 2009 39 255 130,7 5 065 20 290 25 355 3 313 000 2010 51 320 132,9 7 569 19 614 27 183 3 613 300 Stor-Malmö 2008 44 377 139,0 4 689 19 978 24 667 3 428 500 2009 29 272 134,1 5 035 20 646 25 680 3 444 300 2010 38 461 132,8 5 697 21 094 26 791 3 557 300 Riket i övrigt 2008 254 1 072 122,1 4 112 17 612 21 723 2 651 400 2009 185 1 125 111,0 3 880 17 580 21 460 2 382 200 2010 245 1 492 122,6 5 045 18 406 23 451 2 874 900 Länsregion I 2008 24 60 120,6 3 139 16 124 19 264 2 322 300 2009 9 27 146,4 3 831 17 118 20 949 3 067 900 2010 17 96 133,2 4 737 16 527 21 264 2 833 000 Länsregion II 2008 142 636 115,6 4 054 17 833 21 886 2 529 200 2009 119 675 116,2 4 410 17 857 22 266 2 587 400 2010 143 877 122,1 5 579 17 769 23 348 2 850 700 Länsregion III 2008 88 376 133,3 4 337 17 502 21 839 2 910 700 2009 57 423 100,5 2 906 17 112 20 018 2 011 100 2010 85 519 121,5 4 201 19 867 24 068 2 923 500

SCB 11 BO 26 SM 1101

3. Kostnader per m2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter byggherrekategori, upplåtelseform och region år 2010 3. Cost per m2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of investor, type of tenure and region in 2010

Byggherrekategori Upplåtelseform Region

Antal objekt

Antal lägen-heter

Lägen-hetsarea

m²/lgh

Mark-kostnad

Kr/m² lägenhets-

area

Byggnads-kostnad

Kr/m² lägenhets-

area

Produktionskostnad

Kr/m² lägenhets-

area

Kr/lägenhet

Byggherrekategori Riket 255 12 199 76,6 6 730 26 107 32 837 2 449 600 Privata företag 57 2 784 70,9 4 099 22 027 26 126 1 813 200 Bostadsrättsföreningar 152 7 428 79,9 8 574 28 671 37 244 2 904 800 Offentliga 46 1 987 72,2 2 720 21 108 23 828 1 648 700 Storstadsområdena 144 8 456 75,5 8 042 27 849 35 891 2 638 100 Privata företag 33 2 053 69,2 4 647 22 525 27 172 1 847 600 Bostadsrättsföreningar 95 5 501 78,4 9 875 30 583 40 457 3 086 600 Offentliga 16 902 72,5 3 339 21 397 24 736 1 707 200 Riket i övrigt 111 3 743 79,0 3 895 22 343 26 239 2 022 300 Privata företag 24 731 75,4 2 684 20 744 23 428 1 718 400 Bostadsrättsföreningar 57 1 927 84,3 5 120 23 597 28 717 2 379 000 Offentliga 30 1 085 72,0 2 202 20 865 23 068 1 599 400 Upplåtelseform Riket 255 12 199 76,6 6 730 26 107 32 837 2 449 600 Hyresrätt 98 4 716 70,5 3 409 21 583 24 992 1 715 000 Bostadsrätt 150 7 347 79,9 8 648 28 726 37 374 2 913 300 Äganderätt1 7 136 108,2 5 295 23 899 29 194 2 942 600 Storstadsområdena 144 8 456 75,5 8 042 27 849 35 891 2 638 100 Hyresrätt 50 3 024 70,5 4 179 22 226 26 404 1 813 000 Bostadsrätt 94 5 432 78,3 9 980 30 669 40 649 3 097 300 Äganderätt1 .. .. .. .. .. .. .. Riket i övrigt 111 3 743 79,0 3 895 22 343 26 239 2 022 300 Hyresrätt 48 1 692 70,5 2 034 20 435 22 469 1 540 200 Bostadsrätt 56 1 915 84,4 5 142 23 611 28 754 2 384 200 Äganderätt1 7 136 108,2 5 295 23 899 29 194 2 942 600 Kronor per lägenhet räknat exklusive lokaler. Produktionskostnad per lägenhet, se definitioner och förklaringar.

1) Avser ägarlägenheter som blev möjligt att bilda i flerbostadshus från och med 1 maj 2009.

SCB 12 BO 26 SM 1101

4. Kostnader per m2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter byggherrekategori, upplåtelseform och region år 2010 4. Cost per m2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of investor, type of tenure and region in 2010

Byggherrekategori Upplåtelseform Region

An-tal ob-jekt

Antal lägen-heter

Bostads-area

m²/lgh

Mark-kostnad

Kr/m² bostads-

area

Byggnads-kostnad

Kr/m² bostads-

area

Produktionskostnad

Kr/m² bostads-

area

Kr/lägenhet

Byggherrekategori Riket 443 2 960 128,6 6 119 19 892 26 011 3 345 300 Privata företag 402 2 421 134,6 6 369 19 627 25 995 3 500 000 Bostadsrättsföreningar 29 351 108,4 5 860 22 055 27 916 3 027 100 Offentliga 12 188 88,7 1 838 20 131 21 969 1 948 500 Storstadsområdena 198 1 468 134,7 7 113 21 266 28 379 3 823 500 Privata företag 183 1 292 137,5 7 022 20 986 28 009 3 851 400 Bostadsrättsföreningar 15 176 114,3 7 912 23 740 31 652 3 618 700 Offentliga .. .. .. .. .. .. .. Riket i övrigt 245 1 492 122,6 5 045 18 406 23 451 2 874 900 Privata företag 219 1 129 131,4 5 585 17 998 23 584 3 097 800 Bostadsrättsföreningar 14 175 102,5 3 559 20 167 23 725 2 432 200 Offentliga 12 188 88,7 1 838 20 131 21 969 1 948 500 Upplåtelseform Riket 443 2 960 128,6 6 119 19 892 26 011 3 345 300 Hyresrätt 26 224 85,7 1 657 18 887 20 544 1 760 500 Bostadsrätt 27 345 108,1 6 030 22 489 28 520 3 083 700 Äganderätt 390 2 391 135,6 6 394 19 652 26 046 3 531 600 Storstadsområdena 198 1 468 134,7 7 113 21 266 28 379 3 823 500 Hyresrätt .. .. .. .. .. .. .. Bostadsrätt 14 164 114,4 8 388 24 089 32 476 3 713 800 Äganderätt 181 1 279 138,0 7 045 20 968 28 012 3 864 900 Riket i övrigt 245 1 492 122,6 5 045 18 406 23 451 2 874 900 Hyresrätt 23 199 83,6 1 532 18 532 20 064 1 677 400 Bostadsrätt 13 181 102,5 3 646 20 872 24 519 2 512 700 Äganderätt 209 1 112 132,8 5 616 18 082 23 698 3 148 100

SCB 13 BO 26 SM 1101

5. Entreprenadform för nybyggda ordinära bostadshus år 2010 efter hustyp. Hela riket 5. Contract form for newly constructed conventional dwellings in 2010 by type of building. The whole country

Hustyp Antal lägenheter Entreprenadform i procent

Egen regi Entreprenad Annan

Flerbostadshus Hela riket 12 199 58 41 0

Gruppbyggda småhus Hela riket 2 960 58 42 ..

6. Kostnader per m2 med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära flerbostadshus efter hustyp och region år 2010 6. Cost per m2 with deduction for subsidies for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of building and region in 2010

Hustyp Storstadsområden Riket i övrigt

Antal objekt

Antal lägen-heter

Lägen-hetsarea

m²/lgh

Mark-kostnad

Kr/m² lägenhets-

area

Byggnads-kostnad

Kr/m² lägenhets-

area

Produktionskostnad

Kr/m² lägenhets-

area

Kr/lägenhet

Flerbostadshus Riket 255 12 199 76,6 6 730 26 105 32 835 2 449 400

Storstadsområdena 144 8 456 75,5 8 042 27 846 35 888 2 637 900 Stor-Stockholm 81 5 284 74,9 9 466 29 227 38 693 2 813 600 Stor-Göteborg 27 1 304 74,1 6 157 24 049 30 207 2 194 400 Stor-Malmö 36 1 868 78,3 5 433 26 616 32 049 2 446 300

Riket i övrigt 111 3 743 79,0 3 895 22 343 26 238 2 022 300 Länsregion I 14 363 82,1 3 146 22 884 26 030 2 065 200 Länsregion II 71 2 687 77,7 4 035 22 513 26 548 2 016 800 Länsregion III 26 693 82,2 3 775 21 436 25 211 2 021 200 Kronor per lägenhet räknat exklusive lokaler. Produktionskostnad per lägenhet, se definitioner och förklaringar.

SCB 14 BO 26 SM 1101

7. Kostnader per m2 med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter hustyp och region år 2010 7. Cost per m2 with deduction for subsidies for newly constructed, collectively built, conven-tional one- or two-dwelling buildings by type of building and region in 2010

Hustyp Storstadsområden Riket i övrigt

Antal objekt

Antal lägen-heter

Bostads-area

m²/lgh

Mark-kostnad

Kr/m² bostads-

area

Byggnads-kostnad

Kr/m² bostads-

area

Produktionskostnad

Kr/m² bostads-

area

Kr/lägenhet

Gruppbyggda småhus Riket 443 2 960 128,6 6 119 19 891 26 011 3 345 300

Storstadsområdena 198 1 468 134,7 7 113 21 266 28 378 3 823 400 Stor-Stockholm 109 687 136,9 7 828 22 125 29 953 4 099 800 Stor-Göteborg 51 320 132,9 7 569 19 614 27 183 3 613 300 Stor-Malmö 38 461 132,8 5 697 21 094 26 791 3 557 300

Riket i övrigt 245 1 492 122,6 5 045 18 405 23 450 2 874 900 Länsregion I 17 96 133,2 4 737 16 527 21 264 2 833 000 Länsregion II 143 877 122,1 5 579 17 769 23 348 2 850 700 Länsregion III 85 519 121,5 4 201 19 867 24 067 2 923 400

SCB 15 BO 26 SM 1101

Kartor

1. Regional indelning 1. Regions

Stor-Göteborg: Stor-Stockholm: Länsregion I: Länsregion III: Ale Botkyrka Västernorrlands Jönköpings Göteborg Danderyd Jämtlands Kronobergs Härryda Ekerö Västerbottens Kalmar Kungsbacka Haninge Norrbottens Gotlands Kungälv Huddinge Blekinge Lerum Järfälla Länsregion II: Skåne (exkl. kommuner

i Stor-Malmö) Lilla Edet Lidingö Stockholms (exkl. kom-muner i Stor-Stockholm) Mölndal Nacka

Partille Norrtälje Uppsala Stenungsund Nykvarn Södermanlands

Tjörn Nynäshamn Östergötlands Öckerö Salem Hallands (exkl. kommu-

ner i Stor-Göteborg)

Alingsås Sigtuna Stor-Malmö: Sollentuna Burlöv Solna Västra Götalands (exkl.

kommuner i Stor-Göteborg)

Eslöv Stockholm Höör Sundbyberg Kävlinge Södertälje Värmlands Lomma Tyresö Örebro Lund Täby Västmanlands Malmö Upplands-Bro Dalarnas Skurup Upplands-Väsby Gävleborgs Staffanstorp Vallentuna Svedala Vaxholm Trelleborg Värmdö Vellinge Österåker

SCB 16 BO 26 SM 1101

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken Vilka hus ingår Statistiken omfattar nybyggnadsprojekt. Populationen utgörs av påbörjade fler-bostadshus samt småhus som skall försäljas eller upplåtas med bostads- eller hyresrätt. Sådana småhus kallas i redovisningen för gruppbyggda småhus. Små-hus som skall bebos av byggherren, egnahem, ingår inte i statistiken.

Före 2007 begränsades statistiken till nybyggnadsprojekt som fått beslut om statligt stöd samt nybyggda småhus, försäljningshus utan beslut om statligt stöd.

I statistiken ingår endast objekt med ordinära bostadshus. Exempel på objekt som inte ingår är bl.a. objekt med stor andel lokaler, flerbostadshus med mindre än tre lägenheter och gruppbostäder. Se även Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se.

Underlag till statistiken Underlaget till statistiken kommer i huvudsak ifrån byggherrarna, som lämnar uppgifter om kostnader, teknisk information m.m. till SCB via enkät. Via upp-gifter från kommunerna om beviljade bygglov får SCB kännedom om vilka byggprojekt som är på gång.

Uppgifter som redovisas Den totala kostnaden (produktionskostnaden) uppdelas bl.a. i mark- och bygg-nadskostnad som fördelas efter storstadsområde/riket i övrigt, byggherrekatego-ri och upplåtelseform.

Byggnadsprisindex Förutom statistik om nybyggnadskostnader beräknas också, på basis av uppgif-terna om kostnader och uppmätningsdata, ett index, byggnadsprisindex. Det mäter prisutvecklingen för den färdiga produkten rensad från kvalitetsföränd-ringar. Statistiken om nybyggnadskostnader och byggnadsprisindex används bl.a. för uppföljning och analys av kostnadsutvecklingen samt vid beräkning av bostadsinvesteringarna i nationalräkenskaperna.

Referenstid Redovisningen avser påbörjandetidpunkten. Tidpunkter i bostadsbyggnadsstati-stiken är påbörjandetidpunkt samt färdigställandetidpunkt.

SCB 17 BO 26 SM 1101

Definitioner och förklaringar Avdrag för bidrag. I tabell 6 och 7 redovisas kostnader med avdrag för bidrag (netto). I tabell 1-4 redovisas kostnader utan avdrag för bidrag (brutto). Bidra-gen utgörs av statligt och kommunalt bidrag.

Blanketter. I uppgiftsinsamlingen genom enkät används två blanketter, en hus-blankett med tekniska uppgifter och mätuppgifter samt en kostnadsblankett. Blanketternas utseende framgår av Beskrivning av statistiken på SCB:s webb-plats, www.scb.se.

Objekt. Med objekt avses ett byggprojekt eller en del av ett byggprojekt. Ett byggprojekt kan vara indelat i etapper eller uppdelat på andra sätt. Ett objekt kan omfatta ett eller flera hus.

Flerbostadshus. Begreppet flerbostadshus används för att beteckna såväl fler-bostadshus – bostadshus med minst tre bostadslägenheter – som specialhus och lokalhus.

Småhus är den sammanfattande benämningen på enbostadshus (friliggande eller sammanbyggda till radhus, parhus eller kedjehus) och friliggande tvåbo-stadshus.

Gruppbyggda småhus används som gemensam beteckning på småhus som skall upplåtas med hyresrätt respektive bostadsrätt eller som skall försäljas.

Bostadslägenhet är bostad med eget kök eller kokvrå eller annan bostad med egen ingång från avskild förstuga, trapphus, korridor eller liknande.

Bostadsarea. Som bostadsarea räknas (med vissa inskränkningar) area ovan mark i lägenhet. Arean begränsas av färdigställda insidor av de väggar som omsluter varje lägenhet. I arean inräknas köksskåp, garderober och liknande.

Lokallägenhetsarea. I lokallägenhetsarea inräknas bostadsanknutna gemen-samma hobbylokaler ovan mark och gemensamma lokaler för matlagning sam-varo etc. I lokallägenhetsarea inräknas även högvärdiga utrymmen ovan mark med hög ytstandard såsom butiker, kontor, hantverkslokaler etc. Från och med år 2007 avses med lokallägenhetsarea den uthyrningsbara lokalarean (LOA-h).

Lägenhetsarea är summan av bostadsarea och lokallägenhetsarea.

Byggherrekategori. Byggherre är den som erhållit bygglov. Som offentliga byggherrar räknas kommuner, landsting och allmännyttiga bostadsföretag. Bland privata företag ingår även privata personer.

Kostnaden utgörs av den av byggherren redovisade kostnaden inklusive mer-värdesskatt när projektet påbörjas. Kostnaden är lika med det pris en köpare betalar för ett försäljningshus (småhus) eller det pris en bostadsrättsförening respektive ett fastighetsföretag betalar för sitt projekt. I tabell 1-4 redovisas kostnaden utan avdrag för bidrag. I tabell 6 och 7 redovisas kostnaden med av-drag för bidrag.

SCB 18 BO 26 SM 1101

Schematiskt gäller att:

Markkostnad + Byggnadskostnad = Total produktionskostnad

Från och med år 1994 gäller följande definition av respektive kostnad:

Markkostnad Byggnadskostnad

Tomtkostnader inkl. kostnader för gator, vägar och VA utanför kvartersmark

Kostnader för byggnadsarbeten

+ anslutningsavgifter för el och fjärrvärme

+ anslutningsavgifter för VA + kostnader för finplanering och tomtutrustning

+ byggherrekostnader som kan hänföras till dessa poster

+ kostnader för grundberedning och grovplanering

Eventuell vinst eller förlust + kostnader för gator, vägar och VA på kvartersmark

+ byggherrekostnader som kan hänföras till dessa poster

Eventuell vinst eller förlust

Kostnaden per lägenhet för flerbostadshus beräknas som kostnad per kva-dratmeter lägenhetsarea multiplicerat med bostadsarea. Beräkningen bygger på antagandet att kostnaden för bostadslägenheter och lokallägenheter är lika stor.

Medelvärde. Med medelvärde avses i denna publikation vägt medelvärde. Vägningen innebär att stora objekt påverkar medelvärdet mer än små objekt. För kostnader angivna i tabell 1-4, 6 och 7 är kostnaderna angivna med ett vägt medelvärde.

Påbörjande avser påbörjandet av de egentliga byggnadsarbetena (gjutning av källargolv, källarmurar, bottenplatta och dylikt).

Så görs statistiken Statistiken baseras på en totalundersökning. För de objekt som tillhör undersök-ningen (se ”vilka hus ingår”) insamlas uppgifter om kostnader, teknisk informa-tion m.m. direkt från byggherrarna via enkät. Enkäten består av en eller flera husblanketter och en kostnadsblankett för varje objekt. Uppgiftsplikt föreligger.

Uppgifterna i primärmaterialet granskas och dataregistreras vid SCB. I anslut-ning till dataregistreringen görs maskinella kontroller av uppgifternas konsi-stens. Vid behov kompletteras uppgifterna genom kontakt med uppgiftslämnar-na. Redovisade kostnader per kvadratmeter och per lägenhet liksom areor per lägenhet är i tabellerna beräknade som vägda medelvärden. Med vägda medel-värden förstås att observationerna har olika vikt (betydelse). Medelvärdena kan också vara ovägda (varje observation har lika vikt).

SCB 19 BO 26 SM 1101

Statistikens tillförlitlighet Uppgifternas fullständighet Ramen för undersökningen baseras på bygglov och före 2007 även på ansök-ningar om statligt stöd. För flerbostadshus har det i 2010 års undersökning varit ett bortfall på 47 objekt med 2072 lägenheter, för objekt innebär detta ett bortfall på ca 16 procent och för antalet lägenheter innebär detta ett bortfall på ca 15 procent.

För gruppbyggda småhus har det för år 2010 varit ett bortfall på 112 objekt med 492 lägenheter, för objekt innebär detta ett bortfall på ca 20 procent och för antalet lägenheter innebär detta ett bortfall på ca 14 procent.

Ett visst partiellt bortfall kan förekomma. I de fall bortfall förekommer har de saknade variabelvärdena ersatts med imputerade värden. För år 2010 finns inget sådant bortfall.

Mätfel Statistikens kvalitet är i hög grad beroende av dataunderlagets kvalitet. När det gäller enkätmaterialet har SCB lagt ner ett omfattande kompletteringsarbete, som avsevärt förbättrat kvaliteten på de ingående variablerna.

De redovisade kostnaderna utgörs av byggherrens redovisade kostnader. Dessa grundas på anbud/kontraktssummor, när sådana finns. I annat fall baseras de på byggherrens beräkningar. Det bör inte finnas någon anledning för byggherren att ange vare sig för höga eller för låga kostnader.

För de objekt som SCB fått kännedom om sent i byggprocessen och som påbör-jats de två sista kvartalen innan redovisningsåret har påbörjandet satts till janua-ri månad i redovisningsåret.

Projektförändringar som sker efter påbörjandet/beslutstidpunkten fångas ej upp.

Bra att veta Byggnadsprisindex och faktorprisindex Byggnadsprisindex mäter prisförändringar rensat från kvalitetsförändringar och regionala skillnader. Beräkningarna baseras på uppgifter om priser, utrust-ningsstandard, areor m.m. Indexkonstruktionen bygger på antagandet att mark-nadspriserna för nybyggda bostäder är starkt korrelerade med de kvalitetsegen-skaper som husen har. Byggnadsprisindex är ett outputindex.

Faktorprisindex mäter priser på de produktionsfaktorer – arbetskraft, material, maskinutnyttjande m.m. – som används vid uppförandet av en byggnad. Med hjälp av fasta vikter för dessa faktorer vägs de inträffade prisförändringarna samman till ett totalindex. Faktorprisindex visar den samlade effekten av sådana förändringar på byggnadskostnaderna vid given teknik och vinstmarginal. Fak-torprisindex är ett inputindex.

Genom att deflatera faktorprisindex med byggnadsprisindex erhålls ett index som grovt kan sägas visa hur summan av vinst och produktivitet utvecklas inom den berörda byggsektorn. Om index ökar betyder det, grovt sett, att produktivite-ten ökar och /eller vinstmarginalen minskar. Om index minskar betyder det att produktiviteten minskar och/eller vinstmarginalen ökar.

Ändringar i statistiken Markkostnad och byggnadskostnad har ändrat definition flera gånger under årens lopp. Sedan 1994 är begreppen oförändrade.

SCB 20 BO 26 SM 1101

En stor förändring i statistiken inträffade 1993 då byggsektorn avreglerades. Innan dess utgjordes underlaget till statistiken av besluts- och ansökningshand-lingar för statligt stöd. Därefter infördes en byggherreenkät med i stort sett samma innehåll som besluts- och ansökningshandlingarna.

Från och med år 2007 har antalet variabler i byggherreenkäten reducerats betyd-ligt, vilket minskat uppgiftslämnandet.

Tidigare publicering Statistiken har tidigare publicerats som Statistiska meddelanden och längre till-baka som PM. En förteckning över dessa finns i BO 26 SM 0001.

Annan statistik Nybyggnadsstatistik Statistik över antalet påbörjade och färdigställda nybyggda lägenheter redovisas varje kvartal i SM serie BO 14. I detta SM redovisas fr.o.m. 1996 även bygg-lovsstatistik för bostäder och lokaler. För nybyggda färdigställda lägenheter publiceras också en årsstatistik, i vilken de färdigställda lägenheterna fördelas efter bl.a. hustyp, lägenhetstyp och upplåtelseform. Den senaste publiceringen av årsstatistiken har skett i BO 20 SM 1101. Numera publiceras statistiken även i SCB:s databaser, se SCB:s webbplats www.scb.se.

Kostnadsstatistik för nybyggnad Förutom den kostnadsstatistik som redovisas i detta SM kan kostnadsutveck-lingen när det gäller nybyggnad av bostadshus också följas med hjälp av faktor-prisindex. Olika indexserier med anknytning till byggmarknaden publiceras löpande varje månad (utom juli) i publikationen Byggindex.

Ombyggnadsstatistik Från 1975 till 2007 finns statistik över ombyggnader för flerbostadshus, som gör det möjligt att följa de byggnadsaktiviteter genom vilka det äldre flerbo-stadshusbeståndet anpassas till nutida krav på standard och lägenhetsfördelning. Från och med 2008 innehåller ombyggnadsstatistiken enbart uppgifter om netto-förändringar av antalet bostadslägenheter vid ombyggnader av flerbostadshus. Resultaten publiceras årligen och kvartalsvis i SM. Den senaste publiceringen av den årliga statistiken har skett i BO 21 SM 1101. Fr.o.m. 1980 publiceras även rivningsstatistik för flerbostadshus i detta SM. Numera publiceras stati-stiken även i SCB:s databaser, se SCB:s webbplats www.scb.se.

Ytterligare statistik om bostäder I SM serie BO publiceras också statistik om hyror i bostadslägenheter och intäkts- och kostnadsundersökningarna, statistik över outhyrda bostads-lägenheter i flerbostadshus, statistik över avgifter/hyror för nybyggda lä-genheter, fastighetstaxeringsstatistik och fastighetsprisstatistik inkl. fastig-hetsprisindex (tidigare redovisat i SM serie P). I SM serie EN publiceras bl.a. energistatistik för flerbostadshus, småhus och lokaler.

En samlad och översiktlig redovisning av statistik om boende, byggande och bebyggelse finns i Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok.

Jämförbarhet med annan statistik Jämförelser kan göras med bostadsbyggnadsstatistiken och statistiken över av-gifter/hyror i nyproduktionen. Vissa avvikelser förekommer beroende på bl.a. skillnad i population. Se nedanstående tablå.

SCB 21 BO 26 SM 1101

Beskrivning av populationerna för bostadsbyggnadsstatistiken (BBS), nybyggnadskostnadsstatistiken (NBK) och statistiken över avgifter/hyror i nyproduktionen (HNB)

Påbörjade bostadslägenheter Färdigställda bostadslägenheter

Flerbostadshus och gruppbyggda små-

hus1

Stycke-byggda små-hus2

Flerbostadshus Småhus

Öppna markna-

den4

Special-bostäder5

Övriga6 Hyresrätt och

bostads-rätt

Ägda

Ordinära3 Ej ordinära3 BBS preliminär

X

X

X

X

X

X

X

X

BBS definitiv

X

X

X

X

X

NBK kostnader

X

HNB hyror /avgifter

X

X

x) Innebär att gruppen ingår i statistiken men kategorin är inte alltid särredovi-sad. Ingen markering innebär att gruppen inte ingår i populationen.

1) Med gruppbyggda småhus avses småhus som skall upplåtas med hyresrätt eller bostadsrätt eller som skall försäljas.

2) Med styckebyggda småhus avses andra småhus än gruppbyggda d.v.s. små-hus som skall bebos av byggherren, ”egnahem”.

3) Med ej ordinära hus avses bland annat hus med stor andel lokaler eller gruppbostäder och hus med huvudsakligen små lägenheter. Övriga hus anses som ordinära.

4) Med öppna marknaden avses den del av bostadsmarknaden som är öppen för alla.

5) Med specialbostäder avses bostäder, där målgruppen tillhör en viss kategori, exempelvis studerande.

6) Med övriga avses hus som av olika skäl ej ingår i HNB:s population.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se. För Byggnadsprisindex finns en separat Beskrivning av statistiken.

SCB 22 BO 26 SM 1101

In English

Summary This report presents data on newly constructed multi-dwelling buildings and collectively built one- or two-dwelling buildings. Owner-occupied buildings are not included. Information is given on ground costs, building costs and total pro-duction costs. The figures are based on a total survey. Data are collected from questionnaires sent directly to the investors.

Before 2007 the statistics was limited to projects with government subsidies for new construction. One- and two dwelling buildings built to sell but without government subsidies were also included.

The statistics cover only the projects with “normal” residential buildings. Enti-ties not covered include, for example, residences for communities and premises with a large proportion of areas for non-residential use. Data for the projects are collected in connection with the beginning of actual building work (laying of basement floor, basement walls, foundation plate, etc.). For the current data collection, the obligation to respond in compliance with the Law of the Official Statistics is applied, since these statistics have great economic importance. The statistical compilation is done in a database solution in a client/server envi-ronment. The manual editing concentrates on incomplete and obvious mistakes. Afterwards, computer-assisted editing takes over, where the consistency of data is controlled. After the controls, investors are contacted for possible completion of questionnaires. When there is nonresponse in the questionnaires, the missing values have been imputed. There was a nonresponse of questionnaires 2010. For multi-dwelling buildings there was a nonresponse of 47 questionnaires (16 per-cent) with a total number of 2072 dwellings (15 percent). For collectively built one- or two-dwelling buildings there was a nonresponse of 112 (20 percent) questionnaires with a total of 492 dwellings (14 percent).

List of tables 1. Cost per m2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by region and year 92. Cost per m2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by region and year 103. Cost per m2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of investor, type of tenure and region in 2010 114. Cost per m2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of investor, type of tenure and region in 2010 125. Contract form for newly constructed conventional dwellings in 2010 by type of building. The whole country 136. Cost per m2 with deduction for subsidies for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of building and region in 2010 137. Cost per m2 with deduction for subsidies for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of building and region in 2010 14

SCB 23 BO 26 SM 1101

List of terms andel share (of) antal number of av Of avdrag Deduction avses refers to bidrag allowance(s) bostadsarea useful floor space of dwellings bostadshus residential building bostadsrätt teanant-owned dwelling bostadsrättsföreningar housing co-operatives byggherrekategori type of investor byggnadskostnad building cost därav of them, of which efter By egen regi investors´ own account entreprenad contract flerbostadshus multi–dwelling building för For förhandlingsentreprenad contract purchased through negotia-

tions gruppbyggda småhus collectively built one- or two-dwelling

buildings hela riket the whole country hustyp type of building hyresrätt rented dwelling i In konkurrensupphandlad entreprenad contract competitively purchased kostnader Cost kr SEK lgh (lägenhet) Dwelling lägenheter Dwellings lägenhetsarea useful floor space länsregion county region m² square metre –s markkostnad ground cost med With medelvärde mean value nybyggda newly constructed objekt Projects och And offentliga Public ordinära Conventional per Per privata företag private bodies procent Percent

SCB 24 BO 26 SM 1101

produktionskostnad production cost region Region riket the whole country, Sweden Stor-Göteborg Greater Gothenburg Stor-Malmö Greater Malmö storstadsområde –na (the) metropolitan area –s Stor-Stockholm Greater Stockholm total –t Total upphandling purchasing form upplåtelseform type of tenure utan Without vägt Weighted år Year äganderätt Ownership övriga Other